Skydd av medarbetare Del 2 - Verktygslåda

Transkript

1 Del 2 - Verktygslåda Hjälp till självhjälp Titel, Del 2 Verktygslåda Dokumenttyp Anvisning Målgrupp Medarbetare inom myndigheten Version 1.0 Utgivare HK/Staben, RPS Diarienr STA /07 Datum

2 INNEHÅLL INLEDNING... 2 BEGREPP OCH DEFINITIONER 3 TÄNK EFTER FÖRE!... 4 EXEMPEL PÅ FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 4 EXEMPEL PÅ SÄKERHETSRUTINER 4 EXEMPEL PÅ FRÅGOR VID RISKANALYS 6 TIPS OCH RÅD VID ENSAMARBETE 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ENSAMARBETE 6 RECEPTIONSARBETE 7 TIPS OCH RÅD FÖR FAMILJEN 7 I HEMMET 7 UTANFÖR HEMMET 8 PÅ RESAN 8 TIPS OCH RÅD VID HANTERING AV INFORMATION 8 VILKEN TYP AV INFORMATION BÖR SÄRSKILT BEAKTAS 8 VAR FINNS INFORMATIONEN 9 BEHOV AV UTBILDNING 10 NÄR NÅGOT HAR HÄNT! DEFINITIONER 11 HOT- OCH RISKTRAPPAN 12 UNDERLAG TILL HOTBILDSBEDÖMNING 13 VÄRDERA UNDER LAGET 13 HOTETS KARAKT ÄR 14 MOTIV 14 GÄRNINGSMANNEN 14 OLIKA BEDÖ MNINGSUNDER LAG VID FRAMTAGANDE AV UNDERLAG 15 DEN HOTADE 15 AKUTA ÅTGÄRDER 16 EXEMPEL PÅ OFFENSIVA ÅTGÄRDER 16 EXEMPEL PÅ DEFENSIVA ÅTGÄRDER 16 EXEMPEL PÅ ÖVRIGA ÅTGÄRDER 17 ÅTGÄRDSFÖRSLAG VID ALLVARLIGA HOT 18 ANSVARSFÖ RDELNING OCH ARBETSFLÖDEN 18 SKYDDSPLAN 18 EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER VID OLIKA RISKNIVÅER 19 UPPFÖLJNING AV ÄRENDET 21 KRISSTÖD STÖDRESURSER 23 UPPFÖLJNING AVVIKELSE- OCH INCIDENT RAPPORTERING 24 1

3 Inledning Verktygslådan är ett komplement till handboken och utgör en inspirations- och idékatalog som kan användas för förebyggande insatser och vid uppkomna hot, angrepp och andra incidenter som är riktade mot medarbetare inom Polisen. Verktygslådan är en sammanställning av fördjupad information, exempel på rutiner och checklistor som kan anpassas till den egna verksamheten och uppkommen situation oavsett vilken myndighet som drabbas. Materialet är avsett att utgöra en grund för myndigheternas skydd av medarbetare och kommer att utvecklas, kompletteras samt revideras efter hand. 2

4 Begrepp och definitioner Dessa begrepp är generella och förekommer i både handboken och verktygslådan. Mer specifika begrepp definieras i de avsnitt där de hör hemma. Avvikelse En negativ händelse eller tillbud som avviker från det normala. Incident Oväntad, störande händelse som avviker från det normal. Konsekvens Resultat av en händelse med negativ inverkan. (Att arbeta med riskanalyser, RPS) Kvarskrivning Den som riskerar att bli utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet, förföljelse eller trakasserier på annat sätt, kan vid flyttning begära att få stå kvar som folkbokförd på den tidigare folkbokföringsorten. Kvarskrivning medges högst tre år i taget. Den nya adressen är enbart känd för Skatteverket som vidarebefordrar personens post. LISA Lokalt informationssystem för sammanställning av arbetsskador. En ny version av LISA är planerad under Medarbetare med arbetsledaransvar Person med personalansvar och således arbetsmiljöansvar, exempelvis närmaste chef. Risk Kombination av en händelses konsekvenser och dess sannolikhet. Riskanalys Process som identifierar risker, bestämmer dess betydelse och identifierar skyddsåtgärder. (Att arbeta med riskanalyser, RPS) Sannolikhet Grad av trolighet. (Att arbeta ned riskanalyser, RPS) Skyddsidentitet Består av andra personuppgifter än de verkliga. Ska kunna användas i körkort, pass eller andra identitetshandlingar som statliga myndigheter utfärdar eller i vissa fall registreras i folkbokföringen. Spärrmarkering Även kallad sekretessmarkering. Skatteverket kan lägga in en markering i folkbokföringsregistret som innebär särskild sekretessprövning. Ska ses som ett varningstecken och innebär att särskild försiktighet bör iakttas när man bedömer om uppgifter om en person bör lämnas ut. Handlar om uppgifter om en viss person som kan innebära men för personen, exempelvis risk för förföljelse. Stalkning Finns ingen vedertagen definition av begreppet, men kan likställas med upprepade trakasserier. BRÅ definierar upprepade trakasserier som att en person flera gånger blir förföljd eller övervaktad av en och samma person, eller flera gånger får oönskade besök, telefonsamtal, brev, e-post, sms, presenter och liknande av en och samma person (BRÅ-rapport 2006:13). Säkerhetsföreträdare Har en stödjande funktion som innebär bl.a. att stödja genomförandet av riskanalyser, rådgivning för att genomföra konkreta säkerhetsåtgärder, planering och uppföljning samt sprida och förankra metoder, utbildning och information. Verksamhetsskyddsansvarig och verksamhetsskyddsföreträdare innefattar även begreppet säkerhetsföreträdare. Tillbud Oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Allvarliga tillbud är händelser som i sig innebär stor fara för ohälsa eller olycksfall. Inte alltid fara för person (t.ex. explosion i lokal som var tom på personal). (Definition hämtad från Försäkringskassan.) 3

5 Tänk efter före! Exempel på förebyggande åtgärder Det bör genomföras en kartläggning och analys, på lokal nivå, av de faktorer som kan tänkas påverka hot, angrepp och andra incidenter mot medarbetarna. Utifrån denna kunskap bör en checklista för både akuta- och uppföljande åtgärder sammanställas. Nedan följer förslag på förebyggande åtgärder: Tydlig organisationsstruktur för ansvarsområden och rutiner vid händelser både inom och utom myndigheten. Vem gör vad? Samverkan med facket och skyddsombud etc. Utbildning (exempelvis i konflikthantering). Vittna i uniform för att markera att man avlägger sitt vittnesmål pga. vad man erfarit som polis i tjänsten. Riskbedömning var, när och hur förekommer risker? Finns det någon åtgärdsplan/planer? Se till att skyddsutrustning finns. Se till att larmutrustning finns. Finns det tillgång till hjälp fysisk och psykiskt? Exempel på säkerhetsrutiner Innan polismyndigheten drabbas av en händelse eller situation där en medarbetare blir utsatt för hot, angrepp och andra incidenter är det viktigt att det finns rutiner som myndigheten kan använda sig av för att förebygga att det inträffar samt för att minimera skadan om det sker. När en medarbetare blir hotad eller utsätts för våld på en arbetsplats måste flera roller samverka för att stödja den utsatta personen på bästa sätt. Våra polismyndigheter ser olika ut, varför det är viktigt att det anpassas till varje enskild myndighet. 4

6 Nedan följer exempel på säkerhetsrutiner: Rutiner för hur man ska handla i akuta situationer. Exempelvis hur man snabbt tillkallar extra personal eller annan resurs innan något har hänt. I en hotfull situation kan det vara viktigt kunna tillkalla förstärkning. Ju fler man är desto tryggare är det! När något händer är det viktigt att snabbt veta vem man ska vända sig till. I en situation då en medarbetare råkar ut för en allvarlig händelse bör fler informeras, exempelvis verksamhetsskyddsansvarig eller motsvarande funktion, närmaste chef, bevakning, i vissa fall informationsenheten, kommunikationscentralen, personalavdelningen (psykosocialt stöd). Utred hur ett samarbete bör se ut mellan olika roller. Fastställ och dokumentera vem som ska göra vad. Förvaring av nycklar och kort i en reception. Nycklar och kort är värdefulla föremål som en hotfull och aggressiv person kan vara ute efter för att komma vidare in i lokalen. Andra lämpliga rutiner som bör finnas är exempelvis: Hantering av besök eller förhör på arbetsplatsen. Hantering av en hotfull situation på arbetsplatsen. Besök och förhör som övergår till överfall eller fysiskt våld. Respektive myndighet bör se till att det inom det egna geografiska området finns ett antal i förväg rekognoserade samt förberedda tillfälliga boenden i syfte att möta ett eventuellt behov av att akut omlokalisera hotade medarbetare. En förteckning över dessa tillfälliga boenden bör finnas förtecknade hos den verksamhetsskyddsansvarige eller motsvarande funktion vid myndigheten. Exempel på lämpliga tillfälligt boende kan vara: Hotell (inom- samt utanför tätort). Campingstugor. Pensionat. Vandrarhem. 5

7 Exempel på frågor vid riskanalys Polisen har som arbetsgivare ett ansvar att bedöma risker avseende hot och våld samt vidta de åtgärder som erfordras för att så långt som möjligt förebygga hot och våld. Riskanalyser ska kontinuerligt genomföras med inriktning på medarbetarnas säkerhet (AFS 1993:2, 2 ). Exempel på frågor som bör beaktas vid en riskanalys för att utreda riskerna för den enskilde medarbetaren: Är arbetet eller någon del av arbetet förenat med risk för våld eller hot om våld? Var och när finns direkta risker för våld eller hot om våld? På vilka platser har våld eller hot om våld inträffat? I vilka sammanhang har våld eller hot om våld inträffat? Vid vilken tid på dygnet? Hur uppstod situationen/situationerna? Hur ser bemanningen och personalsammansättningen ut? Förekommer ensamarbete? Vilka rutiner finns för att tillkalla hjälp? Hur sker rapportering av sådan händelse? Finns beredskap för att klara akuta krissituationer? Riskbedömning var, när och hur förekommer risker? Tips och råd vid ensamarbete Ensamarbete är arbete som en medarbetare utför i fysisk eller social isolering från andra människor. Chef som har ett arbetsmiljöansvar ska fortlöpande kartlägga, analysera och vidta nödvändiga åtgärder med avseende på de risker som finns i samband med ensamarbete (AFS 1982:3). Vid riskbedömningen ska bl.a. tidpunkten för arbetet, arbetsuppgiftens karaktär och medarbetarens personliga egenskaper beaktas. I övrigt ska hänsyn tas till rättssäkerheten, utrustningen, platsen och möjligheten att tillkalla och få hjälp. Förutsättningar för ensamarbete Får endast utföras av erfaren medarbetare. Medarbetaren ska ha tillfredsställande kunskaper om säkerhetsrutiner, självskydd och konflikthantering. 6

8 Vid allt ensamarbete ska det finnas möjlighet att med tekniska kommunikationshjälpmedel tillkalla hjälp. Övrig polisverksamhet exempelvis utredningsverksamhet, trafikövervakning, spaning och delgivningsverksamhet kan i vissa fall utföras som ensamarbete. Arbetsledaren bör göra en riskbedömning huruvida det är lämpligt eller ej. Transport av frihetsberövade är ur säkerhetssynpunkt olämpligt som ensamarbete. Medarbetare som utför en arbetsuppgift som ensamarbete bör hålla LKC informerad. Receptionsarbete Ensamarbete i receptioner bör endast förekomma om följande förutsättningar är uppfyllda: Polis finns på polisstationen. Receptionspersonalen har genomgått utbildning om säkerhetsrutiner. Riskbedömning har skett av arbetsledare. Teknisk utrustning för att tillkalla hjälp är kontrollerad och i funktion. Reträttvägar finns och är kända. Tips och råd för familjen De medarbetare som arbetar med frågor som erfarenhetsmässigt innebär en mer riskutsatt situation, bör särskilt tänka igenom sin och familjens agerande vid olika situationer för att på bästa sätt hantera dessa. I hemmet Någon okänd ringer på dörren hemma. Medarbetaren utsätts för stalkning. När misstänkta postförsändelser kommer. Något misstänkt finns i omgivningen. Man blir uppringd av en okänd. Okänd person försöker tränga sig in. 7

9 Utanför hemmet Barnen (förskolan och skolan), övriga familjemedlemmar. Fritidshuset. Båten. På resan Till och från bilen. Parkering. Allmänna transportmedel. Resa med annan förare. Utlandsresor. Mer information om dessa situationer finns i Säkerhetspolisens bok Säkerhet Information om din personliga säkerhet. Tänk på! Lägg särskild vikt vid att lära barnen att agera vid besök av okända eller telefonpåringning. Tips och råd vid hantering av information För att begränsa risken att utsättas för hot, angrepp och andra incidenter bör medarbetaren hantera information på ett sätt som försvårar för en eventuell gärningsman att kartlägga medarbetaren. Vilken typ av information bör särskilt beaktas Information om dig som person. Information om dina arbetsuppgifter. Information om dina kollegor. Information om din familj. 8

10 Var finns informationen Personuppgifter i arbetsgivarens register. Körkortsregistret. Passregistret. Fotografier i offentliga register. Uppgifter om telefonabonnemang och andra uppgifter i kataloger. E-post-adresslistor. Uppgifter på Internet i form av t.ex. hemsidor, chattar. Medlemsmatriklar, adresslistor från föreningar/klubbar. Uppgifter hämtade från svar på t.ex. enkäter. Avlyssnad information via trådlösa nätverk. Avlyssnad information via tal (på tunnelbanan, i baren). Felaktig användning av teknik t.ex. videokonferens på öppna linjer. Hemliga telefonsamtal på öppna telefoner. På grund av slarv med lösenord. Telefoner: Trådlösa telefoner, Mobiltelefoner/fickdator, SMS, Positionsangivelse. På skolan. På vårdcentraler. 9

11 Behov av utbildning Säkerhetsrut inerna på arbets platsen Säkerheten på arbetsplatsen är aldrig säkrare än den svagaste länken. Det är därför av särskild vikt att samtliga medarbetare får utbildning i befintliga säkerhetsrutiner. Hot- och riskbedömningar Då det är av vikt att hot- och riskbedömningar utförs på lokal nivå bör kunskapsnivån inom detta område stärkas och likriktas inom landets lokala KUT-verksamheter. Krisstöd och krishantering I de fall dessa frågor är eftersatta krävs en utbildningsinsats och eventuell nyrekrytering av debriefingledare. Konflikthanter ing Flertalet hot mot våra medarbetare har sin grund i att gärningsmännen upplever sig ha blivit utsatta för någon form av kränkande behandling. Kulturella skillnader kan öka risken för konflikt. Nationell bastakt ik Det är viktigt att vi inom polisen bibehåller och utvecklar den bastaktiska utbildningen lokalt/regionalt. Det är också av vikt att andra kategorier än yttre polispersonal får utbildning i relevanta avsnitt. Självskydd Det är av vikt att man håller en hög nivå på självskyddsutbildningen och att uppföljning av kunskapsnivån genomförs. 10

12 När något har hänt! Definitioner Vid en hotbildsanalys försöker man utröna om det finns ett hot och om så är fallet dess omfattning, ursprung och konsekvenser. Sådana bedömningar genomförs exempelvis inför demonstrationer, toppmöten eller liknande evenemang. Denna typ av bedömning är sällan inriktad mot en enskild individ eller gruppering utan är mer inriktad på fenomen. Hotbildsanalys genomförs i enlighet med FAP Vid en hotbedömning försöker man bedöma allvarlighetsgraden i ett konkret hot. Det kan exempelvis röra sig om ett anonymt verbalt hot mot en polisanställd via telefon. En riskbedömning genomförs för att avgöra hur stor sannolikheten är för att ett hot ska verkställas. Riskbedömningen är, förutom hotet, beroende av personens sårbarhet och utsatthet. Det är vanligtvis denna typ av analys som är aktuell vid fall som rör hot mot anställda inom polisväsendet. Vid en riskbedömning försöker man värdera en eventuell angripares intentioner, kapacitet och praktisk möjlighet att verkställa hotet. För att ett hot ska vara möjligt att verkställa krävs att både gärningsmannens intention och kapacitet att utföra brottet är hög. Endast hög intention gör inte gärningsmannen farlig om kapaciteten saknas och vice versa. Risken att ett hot verkställs är till stor del beroende av sårbarheten hos offret. Om ett offer är välskyddat eller på andra sätt oåtkomligt för gärningsmannen är det egalt om denne har för avsikt att verkställa hotet. Risktrappan nedan visar i hur stor grad riskbedömningen är beroende av sårbarheten hos offret samt de motåtgärder som sätts in för att skydda denne. 11

13 Hot- och risktrappan Analysen skiljer sig delvis åt beroende av: Vilken typ av motiv som ligger bakom hoten/våldet. Exempelvis om det handlar om hedersrelaterade-, politiska-, ekonomiska motiv. Om det finns en känd gärningsman eller grupp eller om gärningsmannen är okänd. Gärningsmannens personlighet exempelvis utifrån en rättspsykiatrisk undersökning, tidigare brottslighet etc. Offrets sårbarhet. Både riskbedömningen och åtgärdsplanerna måste anpassas efter detta. Riskbedömningen utgår ifrån dels en sannolikhetsgrad huruvida en person kan komma att störas/hotas, dels en bedömning av allvarlighetsgraden i ett eventuellt hot. En sammanvägning av dessa faktorer resulterar i en bedömning av risk som beskrivs i en femgradig skala: Risknivå 1. Risknivå 2. Risknivå 3. Risknivå 4. Risknivå 5. Ingen risk föreligger. Viss risk föreligger. Risk föreligger. Betydande risk föreligger. Uppenbar risk föreligger 12

14 De flesta medborgarna befinner sig normalt sett på nivå 1, det vill säga ingen risk för angrepp finns mot personen. En åklagare eller polis befinner sig däremot på nivå 2 och en aktiv kriminell person kanske befinner sig på nivå 3 eller nivå 4 beroende på den kriminella livsstilen. I bedömningen bör ett resonemang redovisas med en motivering till varför en viss gradering valts och inte någon av de närliggande. Vad talar för en högre respektive lägre allvarlighetsgrad? Underlag till hotbildsbedömning Det är av största vikt att all tillgänglig information i ärendet används både vad gäller gärningsmannen och den hotade. För att få en bred bas att utgå ifrån genomförs slagningar i befintliga register och handlingar exempelvis olika polisregister. Därtill kan det bli aktuellt att ta kontakt med gärningsmannens arbetsgivare och närstående. Om det är möjligt att ta del av en eventuell rättspsykiatrisk undersökning är detta givetvis att rekommendera, andra källor för att klarlägga individens psykiska status är kriminalvårdens aktmaterial, sociala myndigheter, sjukvården, Kumlas riksmottagnings bedömningar och 7 undersökningar. Riskbedömningar görs med fördel av utbildad personal på den lokala myndigheten eftersom det på lokal nivå finns bäst kunskap om eventuella gärningsmän och offer samt miljöerna som de rör sig i. Det bör finnas psykiatrisk expertis med klinisk erfarenhet kopplat till verksamhetsskyddet för att kunna väga in de psykologiska/psykiatriska aspekterna och därmed få en så heltäckande och korrekt bedömning som möjligt. Värdera underla get Bedöm det underlag som finns i ärendet med avseende på aktualitet, relevans och kvalitet. När bedömningen görs måste underlaget bedömas utifrån ett historiskt och ett dagsaktuellt perspektiv. Aktualitet - Är underlaget färskt nog för en korrekt återspegling av den aktuella situationen? Relevans - Är underlaget tillämpligt för den aktuella situationen och frågeställningen? Kvalitet - Är kvaliteten på underlaget tillräckligt god? Har det befintliga underlaget i ärendet tillräckligt hög användbarhet för den aktuella bedömningen? Det är viktigt att klargöra eventuella brister i materialet samt eventuell avsaknad av relevant material som skulle ha kunnat påverka bedömningen. Underlaget bör ge svar på en mängd frågor som inte går att standardisera eftersom varje ärende är unikt. 13

15 Hotets karaktär Gäller det ett direkt mordhot eller ett mer svävande, diffust hot? Inkluderar hotet även eventuell familj eller annan närstående person? Hur och när uttalades hotet? I vilket sammanhang och på vilket sätt? Har hoten upprepats? Hur mycket vet gärningsmannen om den hotade? Finns det tecken på att någon form av kartläggning genomförts? Bakgrund till hotet. När och hur uttalades hotet. Form och innehåll (Indikerar sättet för gärningsmannen att uttrycka sig på, ung eller gammal, kvinna/man, utbildningsbakgrund, etnicitet etc.). Finns det en eller flera utpekade aktörer. Om en våldsbenägen grupp/organisation är inblandad, hur välorganiserad och stabil är den. Finns en kulturell eller etnisk bakgrund som talar för våldsanvändning. Har utpekad person/grupp tidigare gjort sig skyldig till hot eller våldshandlingar. Finns uppgift om tillgång till vapen. Ingår hotet som ett led i organiserad brottslighet eller allvarlig gängbrottslighet. Motiv Varför hotas den polisanställde? Är det relaterat till tjänsten eller är det av någon annan anledning? Gärningsmannen Vem/vilka ligger bakom hoten? Förhållanden kring gärningsmannen, ingår denne i någon gruppering? Är gärningsmannen gripen? Anhållen? Häktad? Finns det misstanke om psykisk störning eller sjukdom hos gärningsmannen? Relationen mellan gärningsmannen och den hotade. Har vederbörande hotat andra personer tidigare? Har dessa hot satts eller försökt sättas i verket? Har gärningsmannen visat prov på sin kapacitet? 14

16 Motiv. Syfte. Praktisk möjlighet. Fysisk hälsa. Arbete och försörjning. Alkohol. Narkotika. Missbruk av dopingpreparat. Kriminalitet. Familj och umgänge. Tidig debut i våldshandlingar. Tidigare våldshandlingar. Tidig missanpassning/brottslighet. Olika bedömningsunderlag v id framtagande av underlag Nedan följer ett antal olika bedömningsunderlag som kan tjäna som stöd vid bedömning av hot- och risknivåer. Telefonavlyssning. Förhörsprotokoll. Brev. Registerutdrag. Utredningshandlingar (spaningsuppslag, minnesanteckningar, PM, etc.). Informatörer. Den hotade Utsatthet. Symbolvärde. Finns motiv för att utföra hot eller våld mot aktuell person och/eller hans/hennes familj. Har hot eller våldshandlingar drabbat andra personer knutna till det aktuella ärendet. 15

17 Akuta åtgärder Vid en akut situation finns en rad olika offensiva och defensiva åtgärder som kan övervägas. Initialt bör åtgärder i första hand riktas mot den som utsatt medarbetaren för hot eller angrepp. Detta för att begränsa de påfrestningar som ett skyddsprogram innebär för medarbetaren. Frågan om en hotad polisman ska bära sitt tjänstevapen utanför tjänsten är komplex. Om hotet är av den graden att myndigheten prövar nödvändigheten för en polis att bära sitt tjänstevapen utanför tjänsten bör myndigheten istället överväga att öka skyddsåtgärderna kring medarbetaren. Det måste i samtliga fall vara arbetsgivaren och inte den enskilde (utsatte) polisen som ska ha ansvar för det egna medarbetarskyddet. Exempel på offen siva åtgärder Öppen övervakning Gärningsmannen övervakas av uniformerad personal i syfte att medvetandegöra denne om att polisen tar hoten på allvar. Ronderande bevakning. Besöksförbud. Anhållande/häktning. Konfrontativt möte med gärningsmannen I vissa fall kan det akuta läget lösa sig genom att konfrontera den som ligger bakom hoten och uppmärksamma denne om situationen. Det finns ett flertal exempel på hur ärenden har lösts genom att konfrontera gärningsmannen. Kontakt med eventuell arbetsgivare. Medling/förhandling. Exempel på defe nsiva åtgärder Individuellt säkerhetshöjande åtgärder kring vardagliga rutiner för de drabbade exempelvis förändrad resväg till arbete, byte av parkeringsplats etc. Fysiska åtgärder såsom säkerhetsdörr, billarm, förstärkta rutor, brandvarnare, förbättrad belysning kring fastigheten samt nedklippning av skymmande buskage. Skydd av personuppgifter. Hemligt telefonnummer, spärrmarkering, kvarskrivning. Eftersändning av post. 16

18 Kameraövervakning av bostaden. Porttelefon. Skyddat boende i olika nivåer. Identitetsbyte. Exempel på övr iga åtgärder I hemmet Inbrottslarm/brandlarm i den privata bostaden. Invändig säkerhetsfilm på fönsterrutor bostad/fordon. Belysning med rörelsevakt vid den privata bostaden. Nedklippning av skymmande vegetation. Tillhandahållande av annat fordon för privat bruk. Säkerhetssamtal med anhöriga. Stöd till anhöriga. Samtalsspårning. Skyddspaket (larm, telefon, polisradio m.m.). Tillfällig bostad eventuell medflyttning av familj. På arbetsplatsen Information till berörd personal. Säkerhetssamtal med berörda. Eskort till och från arbetet. P-plats på arbetsplatsen. Kontaktperson/stödperson på arbetet. Eskort vid medverkan i domstol. Kontakt med psykolog/psykiater. Information till fack- och skyddsombud. Skyddspaket (larm, telefon, polisradio m.m.). Skyddsväst. Tjänstebefrielse. Ändrade arbetsuppgifter. Byte av tjänstgöringsort, tjänsteställe. 17

19 Åtgärdsförslag vid allvarliga hot Ansvarsfördeln ing och arbetsf löden Hot!! Anmälan till Verksamhetsskydd Information till beslutsfattare Beställning av hotbildsanalys Presentation av beslutsunderlag/beslut Handläggare utses i ärendet Skyddsplan upprättas Information till berörda Uppföljning av varje del i ärendet En hotbildsanalys och riskbedömning utgör underlag för beslut om skyddsåtgärder ska vidtas. Verksamhetsskyddsansvarig eller motsvarande funktion ska se till att kontinuerligt följa upp hotbildsanalysen och underlaget för hotbildsbedömningen avseende den hotade medarbetaren genom KUT. Förändringar ska presenteras för ansvarig chef och i förekommande fall den drabbade. Till varje operativ hotbildsanalys är det nödvändigt att göra en riskbedömning. Bedömningen ska tydliggöra risken av att ett hot iscensätts mot en polisanställd. Exempelvis kan en hög och konstant hotbild mot en medarbetare ha identifierats, men risken för att ett angrepp genomförs är låg på grund av att gärningsmannen sitter häktad. Specifika operativa hotbildsanalyser med tillhörande riskbedömningar ska presenteras för myndigheten av den verksamhetsskyddsansvarige eller motsvarande funktion för beslut om skyddsåtgärder. Skyddsplan Ansvarig handläggare/kontaktperson av ett specifikt skyddsuppdrag bör utses. De ansvarar för att en skyddsplan upprättas för den hotade medarbetaren. Skyddsplanen bör innehålla tre komponenter, enligt nedan. 1. Övergripande kartläggning av hotade medarbetaren. 2. Säkerhetshöjande åtgärder. 3. Objektsplanering med planskisser över bostad, arbetsplats etc. 18

20 Skyddsplanen fastställs av myndigheten efter föredragning av den verksamhetsskyddsansvarige eller motsvarande funktion. Skyddsplanen bör tillsammans med hotbildsanalys och riskbedömning diarieföras i myndighetens H-diarium och fördelas till berörda. Skyddsplanen bör förvaras hos vakthavande befäl eller motsvarande funktion som hemlig handling och förvaringskonvolutet får endast brytas vid konkreta hot mot medarbetaren. Vakthavande befäl eller motsvarande funktion ansvarar för att order och säkerhetsrutiner upprättas i enlighet med aktuell skyddsplan. Exempel på åtgär der vid olika risknivåer Skyddsåtgärderna är indelade i fyra nivåer och fem risknivåer i stigande skala efter svårighetsgrad. Polismyndigheten bör ha förmåga att säkerställa upp till minst risknivå 3 antingen ensamma eller i samverkan inom regionen. Avseende risknivånivå 4 eller 5 ska samverkan ske med Särskild personsäkerhetsenhet. Inom respektive risknivå återges ett antal exempel på åtgärder vilka kan vidtas i det särskilda fallet. Risknivå 1 Innebär att ingen risk föreligger varför åtgärder inte behöver vidtas. Risknivå 2 (Skyddsnivå 1) Ingen omlokalisering men kan innebära säkerhetshöjande åtgärder. Exempel på åtgärder som kan vara aktuella: Handläggare/kontaktperson Säkerhetssamtal med berörd medarbetare Utlämning av förtursnummer till LKC Ronderande bevakning av uniformerad polispersonal. Fast bevakning Larmpaket Intern särskild resurs Individuellt säkerhetshöjande åtgärder kring medarbetarens vardagliga rutiner Information om förbättrat skalskydd i bostaden. VB underrättas om beslutande åtgärder. Synlighet och observation. Extern bevakningsresurs (t.ex. vaktbolag). Uniformerad polispersonal. SOS Alarm 19

21 Bevakningsinstruktion ska upprättas av verksamhetsskyddsansvarig eller motsvarande funktion. Händelserapport kan föras som bevakningslogg vid LKC. Risknivå 3 (Skyddsnivå 2) Tillfällig omlokalisering för senare återgång till bostadsorten. Exempel på åtgärder: Skyddsspaning. Tillfällig omlokalisering för senare återgång till bostaden. Förbättrat skalskydd på bostaden samt andra individuellt säkerhetshöjande åtgärder. Konsultera särskilda personsäkerhetsskyddet Intern särskild resurs. Extern resurs Av myndigheten i förväg rekognoserade tillfälliga adresser hotell etc. Risknivå 4 (Skyddsnivå 3) Omlokalisering utan identitetsbyte och med sekretesskyddande åtgärder i olika grad. 20

22 Exempel på åtgärder: Begränsat personskydd. Sekretesskyddande åtgärder. Omlokalisering utan ID-byte Konsultera särskilda personsäkerhetsskyddet Medarbetaren intern/extern särskild resurs. Medarbetaren samt familj intern/extern särskild resurs. Skyddande personuppgifter så som spärrmarkering och kvarskrivning. Sekretessmarkering i passregister. Risknivå 5 (Skyddsnivå 4) Omlokalisering och identitetsbyte. Särskilda personsäkerhetsenheten. Uppföljning av ärendet Ärendet ska kontinuerligt följas upp. Exempel på faktorer som bör följas upp är: Har debriefing förekommit? Har nya hot framkommit? Vilken effekt har åtgärderna? Kontinuerlig hot/riskbedömning. Vilka effekter, arbetsmässiga och privata har händelsen medfört? Vilka åtgärder har vidtagits? Finns något som förstärker eller försvagar hotbilden? Finns det anledning att göra en ASP-notering på gärningsmannen om dennes farlighet mot vissa personer? Det är av vikt att hålla en öppen akt i ärendet med en uppdaterad riskanalys exempelvis vid permissioner, rymningar och frigivningar. Därtill fortlöpande information till de berörda (hotade) om vad som sker i ärendet. 21

23 Krisstöd Alla människor kan någon gång i livet drabbas av tragiska eller dramatiska händelser - på arbetet eller privat. Det kan exempelvis vara att en arbetskamrat förolyckas eller skadas svårt i arbetet, att någon tar sitt liv, att en nära anhörig hastigt avlider, att arbetsplatsen eller arbetstagaren blir utsatt för hot eller våld etc. Sådana krissituationer medför ofta att hjälp och stöd för omhändertagande behövs under kortare eller längre tid. Rätt omhändertagande är av stor betydelse för den drabbade och gör att denne också blir bättre rustad att möta dramatiska situationer i framtiden. Brist på krisstöd kan göra att problemen förvärras och blir bestående. Målet för krisstödet är att: Ge ökad kunskap om effekter av traumatiska upplevelser. Skapa en arbetsmiljö som främjar bearbetning av starka upplevelser. Förebygga utbrändhet. Förhindra utveckling av plågsam stress, psykiska- och fysiska sjukdomar. Den lokala myndigheten svarar bl.a. för att: Utse debriefingledare eller motsvarande samt inventera stödresurser från företagshälsovård, polispräster med flera. Chefer, debriefingledare och övriga medarbetare får utbildning. Sätta in relevanta psykosociala stödinsatser och samordna insatser från andra myndigheter vid behov. Ta fram en lokal rutin för psykosocialt omhändertagande. Etablera samverkan med Räddningsverket och andra myndigheter och institutioner på lokal nivå. Psykosocialt omhändertagande beaktas i det polisiära arbetet samt att tid avsätts för omhändertagandet som en naturlig del i det polisiära arbetet och då särskilt vid planering inför större händelser. 22

24 Stödresurser En stödresurs/person arbetar alltid på uppdrag av en chef/arbetsledare. Det är chefens/arbetsledarens ansvar att vidta åtgärder vid behov och att se till att uppföljning sker av de vidtagna åtgärderna. Utöver interna resurser, som kamratstödjare, debriefingledare och interna personalkonsulenter kan även externa resurser nyttjas, exempelvis: Beteendevetare i företagshälsovården. Särskilt utbildade polispräster, -pastorer, -diakoner. Personal från räddningsverket. Legitimerade psykologer och psykoterapeuter. Tänk särskilt på att ta direkt kontakt med den drabbades familj när det finns misstankar om att även familjen drabbats av hotet/våldet. Låt aldrig den kontrollen gå via den drabbade. 23

25 Uppföljning Polisen måste ständigt arbeta för att trygga medarbetarnas arbetsförhållanden, vilket innebär att kontinuerligt bli bättre på att förebygga, förhindra och hantera hot, angrepp och andra incidenter som påverkar såväl medarbetaren som dennes familj och verksamheten. Avvikelse- och incidentrapportering Genom att rapportera händelser som fått negativa konsekvenser för medarbetarna kan man på sikt få en bättre överblick och samordning av dessa händelser. Detta möjliggör att man bättre kan följa upp och analysera händelser som kan ligga till grund för omedelbara åtgärder för medarbetaren, dennes familj och verksamheten samt i det förebyggande arbetet. 24