l l l Nr 2 april 2013 Kustbevakningens piloter jagar pirater Välplanerade lönesamtal på UD Konsten att hitta styrka och balans i chefskapet

Transkript

1 l l l Nr 2 april 2013 Kustbevakningens piloter jagar pirater Konsten att hitta styrka och balans i chefskapet Välplanerade lönesamtal på UD

2 INNEHÅLL 2 Tema chef: Chefer är också medarbetare med rätt till fackligt stöd...4 Det ska vara kul på jobbet...6 Chefer kan också behöva stöd...7 Chefsjobbet är en balansgång Det finns inget facit...8 I varje nummer: Övrigt: Kustbevakningen vidgar sina vyer...10 Ditt försäkringsskydd...14 Utrikesförvaltningen: Välplanerade lönesamtal...18 Lönefordran = konkurs? Ledare... 3 ordet... 9 Fråga & Svar Krönika Student Arbetsrätt Aktuellt från föreningarna Piloterna vill ha fler internationella uppdrag 21 Vad kan SRAT göra när du inte får ut din lön? SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, anders.berndt@srat.se 2 SRAT-informationen nr Kommunikatör/redaktör Marie Norell, marie.norell@srat.se Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Johan Angeldorff, johan.angeldorff@srat.se Martin Berndtsson, martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, mats.eriksson@srat.se Ann Garö, ann.garo@srat.se Linda Lekander, föräldraledig Maria Yngvesson, maria.yngvesson@srat.se

3 Ledare Civilkurage, mod och empati Det ska vara kul på jobbet, säger Peer Weding, verksamhetschef på Friskis och Svettis i Täby i en intervju i den här tidningen. Och det är klart att vi håller med honom! I den bästa av världar är det precis så det är, att vi alla kan gå till och från jobbet med ett leende på läpparna. Att arbetet är viktigt, inte bara för försörjningen utan också för att det ger stimulans, trivsel och en känsla av att bidra med något viktigt. Men dit är det som vi alla vet en bit kvar att vandra Tempot och effektivitetskraven har ökat på många arbetsplatser, och vi vet att det kan innebära påfrestningar både på arbetsgrupper och enskilda personer. I värsta fall ersätts arbetsglädje och med en konstant orosknut i magen. Arbetsmiljöverkets undersökning visar att nio procent av alla anställda känner sig mobbade av chefer eller kollegor. Det är en skrämmande hög siffra! Mobbningen har olika skepnader, allt från rena trakasserier till mer subtila uttryck att arbetskamraterna tittar bort när den utsatta personen tar till orda, lämnar kafferummet när hon eller han kommer in eller glömmer att informera om den kommande festen. Färska siffror från Försäkringskassan visar att den psykiska ohälsan i landet ökar. Förr var problem med muskler och leder den vanligaste orsaken till sjukskrivningar, idag är det olika psykiska problem. Det är naturligtvis svårt att veta hur mycket som beror på arbetsmiljön. Men med tanke på hur mycket tid vi tillbringar på våra arbetsplatser har jag svårt att tro att den inte skulle bidra. I arbetsmiljölagen finns visserligen en särskild föreskrift om arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet för att, så långt det är möjligt, förhindra kränkande särbehandling. Självklart har också de fackliga företrädarna, och särskilt skyddsombuden, ett ansvar. Men det saknas ett tydligt regelverk för den här situationen. Det betyder att kränkande behandlingar på arbetsplatsen kan pågå år efter år utan att någon ansvarig ställs till svars. Problemet har uppmärksammats av de tre centralorganisationerna Saco, TCO och LO, som nu kräver att regeringen ska utreda frågan. Det är bra! Men har vi inte också, var och en av oss, ett personligt ansvar? Är det inte min och din skyldighet att ta ställning för de människor i vår närhet som drabbas? Att visa civilkurage, ge uttryck för det man tycker och stötta dem som har det svårt? Utfrysningar och trakasserier är ett svårhanterligt problem och tyvärr inte det enda vi möter på våra arbetsplatser. Det kan vara lika svårt att veta hur man ska bete sig när man misstänker att en arbetskamrat har missbruksproblem, inte sköter sitt jobb eller kanske har svåra problem i privatlivet. Att rakryggat stå upp för det man ser och känner kräver mod och empati och det kan kännas både riskfyllt och besvärligt. I vissa lägen kanske man måste stå över, för att man inte orkar, törs eller vill just då. Men då finns kanske möjligheten att involvera den fackliga företrädaren, chefen, eller en arbetskamrat. Att blunda för problem och hoppas att de löser sig av sig själva är sällan någon bra idé. För är inte den som tiger och tyst iakttar vad som sker i någon mening också delaktig? Har vi inte också, var och en av oss, ett personligt ansvar? Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Denny Lorentzen Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2013 Nr 1 v.9 Nr 2 v.17 Nr 3 v.26 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print MILJÖMÄRKT IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, marie.samuels@srat.se Telefon Vx Fax E-post kansli@srat.se Webbplats Post Box Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 Tidningen är momsbefriad TRYCKSAK SRAT-informationen nr

4 Chefer är också medarbetare med rätt till fackligt stöd Det finns mycket som lockar med en chefstjänst. Den strategiska utmaningen, kanske, att kunna påverka och styra verksamheten på det sätt som man själv tror på, och möjligheten att utveckla nya sidor i sitt yrkesliv. Men också att stötta medarbetare så att deras samlade kompetenser och personligheter tas till vara, och att både den enskilda individen och arbetsgruppen fungerar optimalt. Kanske lockar också den status och makt som följer med befattningen, och den högre lön som ofta följer av en befordran eller en utnämning. Text: Birgitta Jakobsson och Jane Bergstedt Foto: Colourbox, Denny Lorentzen och privata På sidorna 4-8 kan du läsa om vad några chefer bland SRATs medlemmar tänker om chefskapet. 4 SRAT-informationen nr

5 Det finns många positiva delar i chefsjobben, säger SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert. Men de har också sina baksidor. Hon möter medlemmar i chefsposition, och konstaterar att det naturligtvis ser olika ut på olika arbetsplatser. Men några bekymmer dyker oftare än andra upp i samtalen med chefer och ledare framför allt de som handlar om tid och ensamhet. Jag har hört många beskrivningar av sena kvällar på jobbet eller arbete vid köksbordet när barnen har somnat. Och många känner sig ensamma i rollen. Utsatt position Elisabeth Mohlkert konstaterar också att det är ett yrke i sig att vara chef, och att det ställer alldeles särskilda krav. I chefskapet ingår ofta en mängd olika frågor, från förändringsarbeten och konkreta verksamhetsfrågor till personalärenden, de senare mer eller mindre svåra och ofta näst intill omöjliga att planera i tid. Ett nätverk med kollegor utanför den egna arbetsplatsen, där man kan diskutera olika problem och lösningar med andra i ledande positioner, är ofta en stor tillgång, säger hon. Som chef behöver man bollplank. Det är en utsatt position och min erfarenhet är att också chefer någon gång hamnar i en situation då de behöver stöd från sitt förbund oavsett om det är relativt enkla rådgivningsfrågor, karriärcoachning eller konflikter av allvarligare slag. Vi kan förstås inte lösa själva konflikten åt en medlem, men vi har både kunskap och erfarenhet av att hitta bra vägar ur den. Det är dessbättre en förlegad syn att chefer inte kan vara med i facket. Chefer är också medarbetare, och de har samma rätt som andra medlemmar till det stöd och de förmåner som den fackliga organisationen kan ge. Satsning på cheferna Ungefär en tredjedel, eller ungefär , av Sacos yrkesverksamma medlemmar är chefer, och många och många kommer att bli det någon gång under sina yrkesverksamma liv. Det gör oss till Sveriges största chefsorganisation, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Han konstaterar att Saco-förbunden har välkomnat och stöttat chefer sedan länge. Nu har Saco, tillsammans med förbunden, inlett en mer generell satsning på den här medlemsgruppen. I den ingår särskilda chefsseminarier, som det som hölls i november på Chinateatern i Stockholm, till exempel. Där kunde de 500 deltagarna lyssna på forskare som talade om motivation och moderna ledarideal och ta del av framgångsrika ledares erfarenheter. Chefsproblemen är universella, säger Göran Arrius. Det är därför chefer behöver träffa andra chefer. Jag hör det ofta när jag reser runt i landet hur nyttigt det är att träffas över bransch- och yrkesgränserna och vid sidan av de vanliga jobbrelationerna. Satsningen på chefer, där Göran Arrius beskriver förbunden, till exempel SRAT, som huvudaktörer och Saco som ett sammanhållande nav, innebär bland annat att man kommer att arrangera fler föreläsningar och diskussioner, för att bidra med kunskap och inspiration. Seminarier kommer att genomföras såväl i Stockholm som på andra orter runt om i landet. Vi försöker hitta de bästa utförarna och de som också har en akademisk koppling. Jämför chefslöner I höst kommer också Saco lönesök, som återfinns på SRATs hemsida, att utökas med en mer detaljerad Sacogemensam chefslönestatistik, så att också chefer ska kunna jämföra sina löner. Under året påbörjar Saco också ett utredningsarbete kring lönesättande chefer för att belysa ett antal viktiga frågeställningar som handlar om chefernas roll i den lokala lönebildningen. För att stärka kunskapen om chefers arbetssituation, villkor och strategiska utmaningar har Saco dessutom bildat ett särskilt chefsråd. Det är en grupp med kvalificerade och rutinerade chefer, och en ung och ny, som träffas fem gånger om året för att diskutera chefsfrågor, SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert. Foto: Tobjörn Zadig Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring både ur det fackliga perspektivet och utifrån det strategiska ledarskapets perspektiv Rådet leds av Göran Arrius och har framför allt till uppgift att bidra med nya kunskaper, som sedan kommer förbunden och medlemmarna till del. Det sägs och skrivs mycket om chefer, och hur ofta har vi inte sett rubriker och seminarieinbjudningar med rubriken Så blir du en bra chef? Men det räcker inte att bara titta på den enskilda individen. Vi behöver också veta hur arbetet kan organiseras för att det ska vara möjligt att skapa bra chefsroller. Vilken stöttning får chefen av sin chef? Hur ser chefens arbetsmiljö ut? Och hur kan också chefen få balans mellan arbete och fritid? Chefsfrågan är viktig av flera skäl, konstaterar Sacoordföranden. För att det berör så många medlemmar. För att en bra eller dålig chef är så viktig för arbetsmiljön, kanske den allra viktigaste arbetsmiljöfaktorn. Och förstås, för att vi har så många medlemmar som är, eller som kommer att bli, chefer. n n n Så mycket tjänar du på att vara chef Chefslönepremien för akademiker är 30 procent, visar rapporten Chefens lön från Saco. Men premien är olika stor beroende på var du jobbar. Det mediala intresset kring chefens lön är stort. Ofta handlar det om guldkantade pensionsavtal, bonusar och ersättningar på nivåer fjärran vanliga löntagare. Men hur mycket tjänar en "vanlig" chef i Sverige och är det egentligen värt besväret att axla ett så stort ansvar som chefskapet trots allt innebär? Saco har för första gången granskat den så kallade chefslönepremien för landets akademiker. I snitt får du som är akademiker 30 procent högre lön om du är chef jämfört med akademiker som inte är chefer, visar rapporten. Siffran är ett genomsnitt av alla chefer och säger inte hur mycket du ska begära i lön när du får ditt första chefsjobb. Högst är premien i statlig sektor, minst i privat sektor. Den stora frågan är om premien är hög eller liten? Det finns inget rakt svar på det utan chefslönepremien måste ses i relation till en rad faktorer som ansvar och krav, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Män har överlag en högre chefspremie än kvinnor. Men skillnaderna är små och inom staten är det i stället kvinnorna som har den högsta premien, enligt rapporten. Vi har det senaste året trappat upp vår satsning på chef- och ledarskapsområdet. Den här rapporten är en del i det arbetet och Saco kommer fortsätta att leverera nytta och stöd till förbundens chefsmedlemmar, säger Göran Arrius. Ladda ner rapporten på SRAT-informationen nr

6 Peer Weding, verksamhetschef: Det ska vara kul på jobbet! Peer Weding (t.v.) med några av medarbetarna (Alexander Adermalm, Petra Hjalmarsson och Christina Vågström. Peer Weding, hälsoakademiker och SRAT-medlem, tog de första stegen mot chefsjobben tidigt. Hälsoakademikernas arbetsmarknad tillhör ju ännu inte de enklare, men han har aldrig haft problem med att få de jobb han vill ha. Det som började redan i ungdomen, med olika uppdrag som idrotts- och fritidsledare, ledde sedan vidare till olika chefsfunktioner bland annat som friskvårdschef inom olika branscher i näringslivet och folkhälsoplanerare på Karolinska sjukhuset. Sedan tretton år tillbaka har han drömjobbet som verksamhetschef på Friskis & och Svettis i Täby. Han beskriver vägen hit som fylld av möten med olika människor, som tillsammans har bidragit till att han har kommit vidare. När han valde det som då hette Friskvårdslinjen på högskolan i Gävle-Sandviken hade han ingen tanke på att han skulle ägna sitt liv åt hälsa och friskvård. Då ville jag mest förverkliga mig själv, minns han. I dag, med snart 25 års ledarerfarenhet, leder han verksamheten i en förening med fyra anställda och 130 frivilligarbetare, eller funkisar som de säger här. Det är min viktigaste uppgift att ge de här personerna möjlighet att växa och ha kul, säger han. Den här dagen har han dessutom ägnat en timme åt ett helt annat sorts ledarskap ett lunchjympapass. Det är en viktig del av chefskapet, att delta i verksamheten och att träffa både medlemmar och funkisar, säger han. Speciell organisation Varumärket Friskis & Svettis är starkt. Var tjugonde svensk är medlem och verksamheten rymmer allt från träning för de minsta barnen till aktiviteter i jympa- och styrketräningshallar runt om i landet med både hårdträning och seniorpass, och allt däremellan. Peer Weding konstaterar att det är lite speciellt att arbeta som ledare i en idéburen organisation, där styrelsen, som han är direkt underställd, kan bytas ut varje år. I dag har han ett väl fungerande samarbete med en stabil styrelse, säger han. Men han kan också berätta om tider då det inte var lika lätt. Under en period skar det sig ordentlig mellan mig och styrelsen, säger han. Det gick så långt att jag blev uppsagd. Konflikten handlade just om olika syn på chefskapet. Styrelsen ville ha mer av en vd-typ och administratör. Inte en som också var ute i verksamheten. Vägen till lösningen på konflikten fanns på nära håll den gången, både i den egna organisationen och genom SRAT-medlemskapet. Funkisarna reagerade. På två dagar fick de ihop de 400 namn som behövdes för att kalla till extrastämma. Där valdes en ny styrelse och jag blev återinsatt på jobbet. Till lösningen bidrog också SRATs tidigare biträdande förbundsjurist Anna Eriksson och ombudsmannen Linda Lekander. Jag blev imponerad av dem, säger Peer Weding. Ett klart mervärde i det fackliga medlemskapet. Det ska vara kul! Också tråkiga upplevelser ger nya erfarenheter och Peer Weding säger att han lärde sig en hel del under den här perioden både på ett personligt plan och om hur organisationen fungerar. Men han jobbar fortfarande utifrån samma visioner om ledarskapet: Vi ska ha kul på jobbet, säger han. Det här är inget toppjobb, om man ser till lönen. Men det är världens roligaste! Ändå pratar man gärna om lön på Friskis & Svettis utan att det har med pengar att göra. Här står det i stället för nyckelorden leende, ögonkontakt, nick ett uttryck för att alla ska känna sig välkomna och bekräftade, såväl anställda och funkisar som medlemmar. Men också med världens roligaste jobb kan det bli lite väl mycket ibland, med många möten, både inom den egna organisationen, med kommunen och med olika organisationer och företag. En vanlig dag kan han dessutom ha mer än hundra mejl att besvara, och eftersom funkisarna utför sina uppdrag vid sidan av ordinarie jobb behöver kontakterna ofta ske utanför normala arbetstider. Visst kan jag, precis som andra chefer, känna att det blir ensamt ibland. Tidigare har jag funderat på att skaffa mig en mentor, men det blev inget av det. I stället har jag haft min fru som bollplank när det har kört ihop sig någon gång. Det är ändå ett råd som han gärna vidarebefordrar till nya chefer, att se till att ha någon att resonera med. Och ta vara på möjligheterna till vidareutbildning, säger han. De kan ge både nya kunskaper och nya kontakter. För att beskriva sitt tredje råd berättar han hur han en gång för länge sedan tänkte att han en dag skulle bo i ett sekelskifteshus i Täby kyrkby och ha ett roligt jobb nära hemmet. Det är så jag har det idag. Det säger väl något om hur viktigt det är att ha tydliga målbilder. Och det gäller lika mycket i chefsjobbet, säger han. n n n Peer Weding med en av motionärerna på Friskis & Svettis i Täby 6 SRAT-informationen nr

7 Jenny Kempe, klinikchef: Chefer kan också behöva stöd Jenny Kempe har länge varit intresserad av frågor som rör ledarskap. Kanske var det en bidragande orsak till att hon snabbt efter examen tog på sig förtroendeuppdrag för SRAT och Saco, bland annat som ordförande i Tandhygienistföreningen i Östergötland. Sedan hon avslutade tandhygienistutbildningen för tio år sedan har hon varit anställd av Folktandvården i Östergötland, men under en period arbetade hon med fackliga frågor på heltid. Samtidigt växte lusten att fördjupa sig inom ledarskapsområdet och hon tog chansen, bland annat genom Folktandvårdens interna utbildning för chefer och ledare. Det är så spännande med gruppdynamiken, säger hon. Hur individer fungera tillsammans, vem som passar bäst i en viss funktion och för olika uppgifter och hur man bäst utnyttjar alla gruppmedlemmars kunskaper, erfarenheter och intressen. Det var sådana frågor som kändes så lockande med ledarskapet. Samtidigt kände jag att jag skulle kunna göra ett bra jobb som chef. Sedan två och ett halvt år tillbaka är Jenny Kempe chef för en klinik, där hon arbetar tillsammans med fyra medarbetare, tandläkare och tandsköterskor. Det är så oerhört roligt, säger hon. Inte minst för att det dyker upp så många olika frågor hela tiden både personalfrågor och sådana som är direkt patientrelaterade. Och på en så här liten klinik är det möjligt att ha öppna diskussioner om det mesta. Nu har hon varit förskonad från svåra samtal på den här arbetsplatsen. Men sådana oroar sig inte heller för. Dyker det upp något så tar jag det, säger hon. Besvärligare än så är det inte. Jag har ju prövat på i det fackliga arbetet, där det inte är ovanligt med samtal med medlemmar som inte mår bra och som har olika problem på jobbet. Chefskapet tar inte hela hennes arbetstid, vid sidan av det har hon också egna patienter. Det är bra att vara med och arbeta i verksamheten, säger hon. De två uppgifterna gynnar varandra. Under åren som chef är det egentligen bara ett enda problem hon kan komma på tiden, eller snarare tidsbristen. Jag skulle behöva fler timmar per dygn eller en annan planering, kanske, säger hon lite självironiskt. Sedan går det inte att komma ifrån att man kan känna sig lite ensam som chef ibland, det ligger i rollen. Men jag har fått bra stöd både från tandvårdschefen och staben. Och från de andra klinikchefer, förstås. Jenny Kempe betonar just vikten av att ha ett bra kontaktnät. Och hon välkomnar det nya nätverk för chefer som har startat inom Tandhygienistföreningen, som är en av SRATs yrkesorganisationer. Som chef har man förstås ett eget ansvar för att se till att man har den stöttning man behöver. Ingen vinner på att chefen spelar Bror Duktig, då är det långt bättre att ta del av andras erfarenheter och att dela med sig av sina egna. Med den bakgrund hon har som facklig företrädare är det förstås också självklart för henne att vara med i SRAT, och därmed i Tandhygienistföreningen. Chefer är faktiskt också både medarbetare och medlemmar, och kan hamna i situationer som vi behöver hjälp med. Men än så länge har hon alltså inte hamnat i den situationen. Nej, hittills har det nästan bara varit roligt säger hon. n n n Anders Engman, chef på Posten Chefsjobbet är en balansgång En ny och rolig utmaning tyckte Anders Engman när han fick frågan om att bli chef för Postens skåpbilsfilial i Göteborg. Han hade då varit filialchef i Alingsås i tre år med knappt 20 anställda. Nu har han betydligt fler, omkring 50. Två transportledare har ansvar för den dagliga driften, en man och en kvinna paket om dagen ska köras ut och varje tur har mellan leveransstopp. Det är tufft och fysiskt ansträngande och ska hinnas med mellan kl Turerna är områdesindelade. Ett nytt distributionssystem ska sjösättas i juni, som kommer att underlätta planeringen av turerna. Det kommer att bli enklare att få till en jämn arbetsbelastning, det ser jag som en stor fördel. De flesta som jobbar som chaufförer är unga, mellan år, det är ett fritt och rörligt jobb. En del tar tjänstledigt för studier, men många går också vidare inom företaget, precis som Anders Engman gjort. Posten är en stor organisation, som ger utvecklingsmöjligheter. Anders Engman var 18 när han började i posten och han har haft tio-tolv olika jobb, bland annat som brevbärare och chaufför. Under senare år har han främst arbetat med kvalitet, förutom 2004 när han prövade chefsjobbet för första gången. Det var för en testverksamhet i Borås, så kallad tredjepartslogistik där posten håller lager och distribuerar åt företag. Nu har han varit chef i Göteborg i två månader och transportledarna är också nya. Det har varit stor chefsomsättning på filialen. Det är förstås en extra utmaning för oss att komma in nya alla tre och lära känna de som jobbar här. Det blir självklart lite oroligt när det kommer nya chefer, alla undrar vad vi ska hitta på. Så det är extra viktigt att vara ute och prata med alla nu. Men jag försöker alltid vara en tillgänglig chef, både för att svara på frågor och för mer spontana samtal. t SRAT-informationen nr

8 Han passar på både på morgonen när paketen sorteras och packas i bilarna och när chaufförerna kommer tillbaka på eftermiddagen. Annars tillbringar han mycket tid vid datorn med planering, rapporter och kundkontakter. Löner och utvecklingssamtal tar också tid. Chefsjobbet är en balansgång. Ena stunden är man arbetskompis och pratar och skrattar tillsammans och i nästa handlar det om att visa handlingskraft i disciplinärenden. Anders Engman säger att det absolut viktigaste för en chef är att inte försöka kopiera någon annan, som man tycker är en bra chef. Vara sig själv helt enkelt och använda sin egen personlighet. Facket har han god hjälp av. Han har fått stöd i egna löneförhandlingar, men även nu som chef i olika ärenden. Han känner många sedan sin tid som förtroendevald och kan ringa runt för att få andras syn på olika frågor. n n n Mahsa Pourheidari, verksamhets-/områdeschef på Avesina Hörsel Det finns inget facit Mahsa Pourheidari är i dag verksamhetschef på Avesina Hörsel med sex kliniker och totalt 60 anställda, varav 40 audionomer, i Stockholm och Uppsala. Jag är väldigt glad över beslutet att bli chef, hittills har det varit en spännande resa ständigt utvecklande för mig personligen samtidigt som det är givande att se verksamheterna växa och kunna bidra med mina erfarenheter. Visst finns det dagar då agendan är full, frågorna många och ärenden som måste lösas. Det hjälper då att ha en positiv grundinställning till livet och vara lösningsorienterad, säger Mahsa Pourheidari, som varit chef inom Avesina Hörsel sedan Som chef, menar Mahsa, är det viktigt att kunna skilja på rollen man har och sin person, att kunna leda och driva verksamheten framåt och samtidigt vara lyhörd för sina medarbetare. Mahsa försöker alltid analysera situationer utifrån olika perspektiv, för att kunna fortsätta växa i sin roll som chef. Det är intressant att vara med och utveckla en grupp människor just för att vi är olika som individer, med alla våra styrkor och svagheter. Till dig som är chef... Hon försöker vara en sådan chef på Avesina som hon alltid själv velat ha; öppen för idéer, som skapar delaktighet och lyfter både verksamheten och medarbetarna. Jag är själv en idéspruta, men hade lite svårt att få gehör för mina idéer när jag arbetade på landstinget. Visst trivdes jag med arbetet, men jag såg ingen utveckling, vare sig för hörselvården eller för mig personligen. Jag läste om Avesina och hur hörselvården skulle bedrivas av en privat aktör, tänkte att det var början till någonting nytt, säger Mahsa Pourheidari, som är utbildad audionom i Örebro. Inom Avesina fick Mahsa tidigt arbeta nära Shori Zand, grundaren av Avesinagruppen, som inspirerade och ledde visionärt, på ett sätt som inte var vanligt inom den offentliga vården. Vi pratar mycket om värderingar. Avesina är ett familjeföretag med starka värderingar, där alla ska arbeta med samma grundsyn gentemot patienter och medarbetare. Värderingarna hjälper oss i allt från svåra beslut kring resursfördelning till vardagliga frågor om bemötande i receptionen. På Avesina fick jag tidigt ansvar och stöd för att utveckla mitt ledarskap. Oftast gick det bra, men när det inte gjorde det var det skönt att kunna vända sig till Shori, som med sin erfarenhet satte perspektiv på motgången och lärde mig se möjligheterna och de olika val jag hade framför mig. För ett år sedan lämnade Mahsa över personalansvaret helt till klinikcheferna, även löner och utvecklingssamtal ligger nu på deras bord. Mahsa ansvarar för övergripande frågor och är stöd till enheterna tillsammans med en biträdande verksamhetschef. Till hugade chefsspekulanter vill hon säga att man som chef både ska kunna stå utanför arbetsgruppen och vara delaktig. Man måste både kunna driva på och ha tålamod. Det finns inget facit, man måste våga testa sina idéer. Jag tror mycket handlar om personlighet och om en vilja att ta ansvar. SRAT skulle kunna ordna utbildningar i ledarskap och arbetsrätt, tycker hon. Och ett nätverk för kvinnliga chefer vore välkommet. n n n På SRATs webbplats (srat.se) har vi en särskild sida för dig som är chef, där vi har samlat dina förmåner och vår service. Är du chef och vill ha information via e-post från SRAT om nyheter, aktiviteter och förmåner meddela oss detta på kansli@srat.se. Vi registrerar dig då som chef i vårt medlemsregister. 8 SRAT-informationen nr

9 Hoten mot den svenska modellen!» Hoten mot de fackliga grundpelarna, och därmed i förlängningen mot demokratin, kommer från många olika håll. «EU-samarbetet är i grunden bra för Sverige! Det är den gemensamma uppfattningen inom Saco, och jag delar den fullt ut. För att EU är ett viktigt fredsprojekt, förstås. För att den fria rörligheten gör det möjligt för oss att studera och arbeta i andra länder, och bidrar till tillväxten och skapar en bredare arbetsmarknad, inte minst för Sacos medlemsgrupper. Och naturligtvis för att en väl fungerande inre marknad innebär många fördelar. Det gäller framför allt för ett litet land som är så exportberoende som vårt och där så stora delar av exporten går just till EU-länderna. Det känns viktigt att slå fast den positiva grundinställningen nu när orosmolnen hopar sig på EU-nivå. Vi ser hur försöken att stabilisera bekymren inom valutaområdet genom att förstärka överstatliga mekanismer äventyrar det folkliga stödet för hela EU-samarbetet också här hemma. En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar till exempel att den europeiska skuldkrisen tär på tilltron till unionen främst för euron som valuta, men också för allt annat som har med EU att göra, inklusive stödet för det svenska medlemskapet. Utvecklingen är också bekymmersam ur vårt fackliga perspektiv. Vi ser hur hanteringen av den ekonomiska krisen får negativa effekter, med överstatlighet och olika arbetsrättsliga försämringar. Löner och fackliga rättigheter utpekas som starkt bidragande orsaker till krisen. Från fackligt håll hävdar vi det motsatta, att krispolitiken har försämrat för löntagarna genom att den fokuserats på avreglering, försämrat anställningsskydd och lönesänkningar, trots att det saknas belägg för att det skulle hjälpa upp läget. Det är ingen tvekan om att åtstramningarna har fått långtgående konsekvenser, också ordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se för de fackliga organisationernas fri- och rättigheter. Orättvisor och otrygghet har ökat i de flesta berörda länder och medlemsländerna har pressats att försämra både arbetsrätten och det sociala skyddet. I några av länderna har ändringarna gjorts utan föregående samråd med arbetsmarknadens parter. I flera av dem har man gjort genomgripande förändringar som påverkar relationerna på arbetsmarknaden. Risken är stor att både kollektivavtalsförhandlingarna och dialogen mellan arbetsmarknadens parter förlorar sin betydelse. Hoten mot de fackliga grundpelarna, och därmed i förlängningen mot demokratin, kommer från många olika håll. Som Sacos suppleant i Europafackets, EFS, styrelse, har jag på nära håll sett hur desperationen har ökat ju längre den ekonomiska krisen fortgått och hur det kommer allt fler förslag om tvingande regler som rör arbetsmarknaden. Bland de mer allvarliga är de som rör lagstiftning som grund för lönesättning och andra arbetsvillkor. Saco har, i likhet med de övriga svenska centralorganisationerna, protesterat mot åtgärder som kan hota den fria lönebildningen och parternas rätt att självständigt sluta avtal. Det är en av de frågor som vi arbetar hårt med, att försvara den svenska modellen på arbetsmarknaden den som innebär att det är parterna på arbetsmarknaden som gör upp om löner och anställningsvillkor. Det har krävts mycket arbete för att få förståelse för våra ståndpunkter, också inom Europafacket, där länderna i Sydeuropa har en helt annan syn på lönebildningen. Vid ett styrelsemöte under vårvintern fick vi, glädjande nog, till stånd en deklaration som uttrycker respekt för kollektivavtalen. Ytterligare ett hot är de diskussioner som förs, både i EFS och EUs institutioner, om att skapa särskilda regler inom eurozonen, bland annat om lönekoordinering och minimilöner. Vi är ytterst tveksamma till att man skapar regler för eurozonen som vi inte kan leva med också i Sverige. Saco värnar också den svenska modellen i samband med det så kallade tillämpningsdirektivet, om hur medlemsstaterna ska tillämpa reglerna för arbetstagare vid gränsöverskridande tjänstehandel. Det händer alltså mycket nu, och den som tror att besluten i Bryssel inte påverkar oss i Sverige har fel. Om det som pågår nu får fortsätta kan det få tydliga konsekvenser också för våra löner och anställningsvillkor. Det är därför vi inom Saco lägger kraft på de här frågorna. n n n SRAT-informationen nr