Kungälvsmat. Slutrapport. Jornalnummer:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kungälvsmat. Slutrapport. Jornalnummer: 2010-7842"

Transkript

1 Kungälvsmat Slutrapport Jornalnummer:

2 Slutrapport Kungälvsmat Innehållsförteckning Slutrapport Kungälvsmat 2 1. Redovisning av projektet Kungälvsmat Journalnummer Stödmottagare Kontaktpersoner 3 2. Sammanfattning av projektet Bakgrund Vad vi ville genomföra med Kungälvsmat och vad vi faktiskt gjorde 4 3. Resultatet av Kungälvsmat Positiva effekter av Kungälvsmat Erfarenheter av Kungälvsmat som andra kan ha nytta av Varför vi ville genomföra projektet Kungälvsmat Dessa riktades Kungälvsmat till Vad som genomfördes i Kungälvsmat Marknader och andra event Vad som gick som planerat under dessa aktiviteter Vad som gick bättre än förväntningarna under dessa aktiviteter Vad som inte gick som planerat under dessa aktiviteter Mål och Resultat Uppsatta mål för projektet. Vad blev resultatet? På vilket sätt har projektet gynnat miljö och hållbarutveckling? Kvinnor, ungdomar, människor av annan etnisk bakgrund Projektet har främjat kompetensutveckling Spridning av resultat Spridning av projektet Andra aktörer som kan vara intresserade av projektet Resultaten som kan vara till nytta för andra projekt med landsbygdsutveckling Kostnader och finansiering Slutsatser Följande slutsatser kan vi dra Vad som har varit svårt, oförutsett och nytt Projektets mervärden Rekommendationer till andra som vill genomföra likande projekt Hur fortsätter vi verksamheten efter projektets slut? Detta har hänt efter projekttidens slut: Vad blir fortsättningen? Hur kommer det som projektet har skapat att användas? De som genomförde projektet: Slutord från projektledarna Bilaga: Artiklar som publicerats online: 35 2

3 1. Redovisning av projektet Kungälvsmat 1.1 Journalnummer Stödmottagare Kungälvsmat Ekonomisk Förening. Adress: CO Per-Uno Karlsson, Östra Synneröd 191, Ytterby Tel: Hemsida: 1.3 Kontaktpersoner Per-Uno Karlsson Tel: Erik Eliasson Tel: Carina Backersgård Tel: Sofia Olsson Tel: Sammanfattning av projektet 2.1 Bakgrund Idén till projektet väcktes under vintern/våren Under diskussioner inom LRF:s kommungrupp beträffande offentlig upphandling inom Kungälvs kommun, växte en idé fram om att kunna skapa en direktlänk till den privata marknaden. Denna marknad är utan jämförelse den största för avsättning av lokalproducerade livsmedel. En förstudie genomfördes med hjälp av Leaderfinansiering för att utröna hur stort intresse som fanns hos kommunens livsmedelsproducenter, företrädesvis då primärproducenter.* Förstudien genomfördes som telefonintervjuer, och av de 145 tillfrågade producenterna visade en klar majoritet ett intresse för att delta i ett projekt, där produkter producerade i kommunen säljs på en lokal marknad. En inbjudan att delta i ett kick of möte skickades ut till samtliga som visat intresse för ett sådant projekt. Gensvaret var över förväntan och totalt 38 producenter hörsammade inbjudan. Under detta första möte tog planerna form att genomföra uppstarten av ett sådant projekt som ett Leaderprojekt. För att lyckas med detta utsågs en styrgrupp på fem personer. Denna styrgrupp fick huvudansvaret för att starta en Ekonomisk förening och arbeta fram den projektansökan som slutligen lämnades in i oktober Därmed var projektet Kungälvsmat igång! * Se slutrapport Lokalproducerat i Kungälv Journal nr

4 2.2 Vad vi ville genomföra med Kungälvsmat och vad vi faktiskt gjorde Vi ville skapa möjligheter för livsmedelsproducenter och konsumenter i Kungälv att hitta varandra och på så sätt skapa förutsättningar för handel med lokalproducerad mat. För att lyckas med detta beslutades att skapa en hemsida som skulle fungera som ett salutorg för våra medlemmars produkter. Vi ville härmed göra det möjligt att hitta kött, grönsaker, ägg och förädlade produkter som t.ex. honung, marmelader sylt och saft på ett enda ställe och få det levererat till dörren under utsatta leveransdagar. Som ett komplement till hemsidan ville vi även starta samarbete med butiker och restauranger i kommunen och leverera våra produkter dit. För att lyckas med detta var det följande saker som behövde genomföras Bygga en för syftet fungerande och attraktiv hemsida Bygga ett varumärke och ta fram en logotyp Utforma och producera etiketter Utforma och producera emballage Ta fram informationsmaterial Skaffa nödvändiga tillstånd, exempelvis livsmedelstillstånd Bygga upp ett attraktivt sortiment Säkerställa möjligheter att leverera produkter året om (slaktschema etc.) Bygga fungerande system för leverans av produkt till konsument Bygga ett system för priset på varorna och hur mycket som skall gå till den enskilde medlemmen och hur mycket som skall gå till föreningen Bygga fungerande system för fakturering Marknadsföra föreningen Bygga en för syftet fungerande och attraktiv hemsida Arbetet med att ta fram och utforma en hemsida startades av föreningens medlemmar. I början på 2011 insåg vi dock att vår ambition var något högre än vår egen kompetens och således togs beslutet att anlita en professionell webbdesigner, Bullit, för detta arbete.(se mer under stycket samarbetspartner, punkten 11). Medlemmarnas uppgift blev istället att själva ta fram den information och de bilder som skulle fylla den. Huvudansvaret låg på föreningens styrelse och man genomförde flertalet intervjuer (till producentfliken ), fotograferingar och informations texter. Den färdiga hemsidan lanserades den 10 juni Allt sedan dess har denna uppdaterats regelbundet med information om aktiviteter, leveranser av produkter, medlemsinformation etc. Hemsida: 4

5 Bilder från Kungälvsmats hemsida: ( ) Producenter Beställning Om oss Produkter 5

6 2.2.2 Bygga ett varumärke och en logotyp Parallellt med uppbyggnaden av hemsidan skedde också framtagandet av förenings logotyp. Även här började föreningens styrelse på egen hand fundera på färgval, tänkbara motiv etc. men insåg snart att vi behövde hjälp utifrån. Denna gång kom hjälpen ifrån Daucus Design (se mer under stycket samarbetspartner, punkten 11) som efter att ha lyssnat på våra idéer om färger och kungälvsrelaterade motiv presenterades ett antal förslag för styrelsen. Dessa förslag röstades det sedan om under föreningens stämma och med stöd av det resultatet valde styrelsen den klöverklädda logga som kännetecknar föreningen idag. Bild på föreningens logotyp: Utforma och producera etiketter För att få etiketter anpassade till de regler och föreskrifter som finns, togs hjälp av Kristina Kobel*, vid tillfället rådgivare på Länsstyrelsen. Av henne fick vi hjälp och råd om hur en etikett för märkning av livsmedel skall vara utformad. Då vi hade ett pågående samarbete med Daucus Design tog vi även hjälp här ifrån vid framtagandet av etikettlayouten. Medlemmar från styrelsen producerade texter och instruerade Daucus Design vilka mått som skulle gälla för att etiketterna skulle passa de märkningsmaskiner som anger datum, ursprung etc. vid märkning av exempelvis kött. Totalt togs det fram två typer av etiketter. En informationsetikett som passar samtliga produkter samt en etikett för termoskrivare som möjliggör datum- och ursprungsmärkning. *Kristina Kobel har även varit oss behjälplig med tolkning av regelverk och bestämmelser gällande livsmedelshantering. Informationsetikett Etikett för termoskrivare 6

7 2.2.4 Utforma lämpligt emballage För paketering av köttlådor (nötkött och lamm) har vi i samarbete med slakteri och styckare, letat på marknaden efter lämpligt emballage. Valet föll på en standardlåda, med mått anpassade till EUR-pall. Köttet har vaccumpacketerats och märkts innan lådorna packats med lämpligt innehåll till rätt vikt. För leveranser till butik, visade det sig mest praktiskt att använda SRS-back och inte kartonger som vi gjorde inledningsvis. Vad gäller grönsaker och förädlade produkter enades vi om en papperskasse av kraftigare modell som förses med föreningens logotyp Ta fram informationsmaterial Under våren 2011 togs beslutet att trycka upp informationsblad samt tillverka en roll-up och banderoll av mer professionellt snitt. Föreningen hade fram tills dess använt sig av enklare hemmagjorda informationsblad. I detta arbete tog vi hjälp av Bullit som genom sitt arbete med hemsidan redan hade mycket material och således var medveten om hur vi ville profilera oss. Samarbetet med en professionell reklammakare har lett till att föreningen fått en enhetlig profil på allt marknadsförings materiel. Detta har varit viktigt för igenkännandet. Infoblad sid 1 Roll-up Infoblad sid 2 Banderoll 7

8 2.2.6 Bygga upp ett attraktivt sortiment Föreningen har alltid strävat efter att ha en mångfald bland produkterna. För att de personerna med rätt kompetens skulle driva sina hjärtefrågor skapades tre informella grupper; Nötköttsgruppen, Lammgruppen och Grönsaksgruppen Nötkött: Under hösten 2010 gjordes en första provomgång med leverans av nötkött. Ett djur skickades till Varekils slakteri på Orust som slaktade, styckade och slutligen packade det i lådor om 20 kg. Eftersom detta var ett test skedde försäljningen av dessa lådor främst till producentens egna vänner och bekanta. Denna första omgång var mycket lärorik och nyttig både för oss och för slakteriet då den synliggjorde var svårigheterna i denna hantering låg, exempelvis hur styckningen och paketeringen skulle göras för att lådinnehållet skulle bli jämt fördelat över lådorna och innehållet ungefär likvärdigt. Under våren 2011 gjordes en slaktplan (se vidare nedan, punkten 2.2.7) mellan föreningens nötproducenter och det slaktades 2 djur varannan vecka fram till sommaren. Under 2012 utvecklade vi produktsortimentet rejält. Responsen från kunderna var mestadels positiv men många efterlyste annan sammansättning på våra lådor, mer variation och olika prisklasser. Detta resulterade i att vi utvecklade en serie lådor med olika innehåll, Allt från en billigare husmanslåda, med mycket grytkött, till en helglåda med mycket ädelkött. Föreningslådan var en annan produkt vi tog fram. Denna låda går inte att köpa via vår hemsida, utan är en 10 kg speciallåda som säljs av idrottsföreningar, ett alternativ till strumpor och lotter för att dra in pengar till klubben. Ett sortiment av korv och hamburgare togs fram under sommaren Vi fick på detta vis avsättning för malkött, och Ytterligare en attraktiv produkt med mervärde i sortimentet. Vi tog rätt tidigt (våren 2011) kontakt med City Gross i Ytterby för att få dem att sälja vårt kött. Efter några möten med dem blev det klart att de kunde tänka sig att byta ut sitt sortiment av delikatesskött mot vårt lokalproducerade kött istället. Säljstart blev på försommaren Vi har därefter varit med på deras evenemang, kundkortskvällar och nyinvigning för att marknadsföra våra produkter i butiken. Som ett led i ambitionen att föra konsument och producent närmare varandra har vi vid vissa tillfällen en Bonde i butik. Detta är då någon eller några av föreningens medlemmar, som marknadsför vårt kött. Vi har även haft ett samarbete med butiken och Taste By Louise, där hon lagat mat av våra produkter i butiken. Via City Gross försorg har våra produkter även varit presenterade vid en informationsdag med City Gross och Taste By Louise där kommunens måltidpersonal var inbjuden och man berättade om lokalproducerad mat. Kungälvsmat i samarbete med City Gross och Taste by Louise vid ett möte för kommunens måltidspersonal 8

9 Lammkött: Första lammslakten skedde våren Denna omgång blev ett prov för att se hur ett lammslaktsupplägg skulle kunna se ut inför framtiden. Hösten detta år slaktades fler lamm (c:a 100 st.) Tyvärr översvämmades marknaden av lamm detta år, varför det blev väldigt svårt att få ihop ekonomi i denna. Tillgången på lamm är tyvärr relativt begränsad andra årstider än på hösten, varför lärdomar och erfarenheter togs med till hösten 2012, då försäljningen av lamm återupptogs. Denna gång i mer försiktig omfattning. Vi tror oss nu har funnit formerna för slaktplanering, slakt, styckning och försäljning inför (se vidare punkten ) Grönsaker, Ägg och Förädlade produkter (Honung, Sylt, Saft etc.) Majoriteten av grönsaksförsäljningen har skett under marknader och aktiviteter som föreningen anordnat. Då grönsaker är av sådan karaktär att det är svårt att förutse vad som kommer och i vilka volymer, har det funnits problem med att i praktiken sköta administrationen kring att få upp dessa varor på hemsidan. Under sensommaren 2011 samordnades dock föreningens grönsaksproducenter och förädlare för att sälja en Grönsakskasse på hemsidan. Tyvärr var inte skörden lika gynnsam 2012 vilket gjorde att Grönsakskassen uteblev detta år. Dessa svårigheter gäller dock inte för ägg och förädlade produkter och således kan man beställa ägg och honung via hemsidan året om. Under år 2012 har föreningen även börjat leverera honung till City Gross Ytterby Säkerställa möjligheter att leverera produkter året om (slaktschema etc.) Nötkött En av svårigheterna som liten producent är att säkerställa leveranser året runt. Under våren 2011 såg vi att detta kunde bli ett problem även om fler producenter samarbetade. Djurskyddsbestämmelser säger att djuren skall ut på bete sommartid, och att då hämta nå eller ett par djur i veckan medför ett betydande extraarbete för djurhållaren. Med anledning av detta lämnar man oftast en större grupp djur till slakt vid ett och samma tillfälle. Med god vilja löste vi detta under 2011, och under 2012 växte en mer långsiktig planeringsram med en slaktplan som lades upp redan under våren. Arbetet med denna sker fortlöpande för att tillgodose så många önskemål som möjligt. Viktigt är att det är en ansvarig som håller i denna planering samt tät kommunikation med försäljningsansvarig. Vid årsskiftet 2011/2012 upphörde den referensperiod som avgjorde storleken på ett tilläggsbelopp på gårdsstödet för att kompensera för hansdjurbidraget. Detta medförde att det var väldigt högt tryck på slakten, och att garantera att djuren slaktades innan 31/ Eftersom försäljning avtog drastisk i december stod föreningen med löften till producenten, samtidigt som efterfrågan var mycket svag och följaktligen fick mycket kött frysas in. Detta bidrog i högsta grad till att se nödvändigheten av en säsongsanpassad slaktplanering, en erfarenhet vi tog med oss i framtiden. 9

10 Lammkött Lammslakten är i ännu större högre grad säsongsbetonad, jämfört med nötslakten. Stor efterfrågan på lamm finns under våren och bitvis under sommaren, stor tillgång på lamm finns under hösten. Föreningens lammproducenter är till största delen små, eller mycket små producenter, en del med endast lamm om året för slakt. Som tidigare nämnts (se punkten ) missbedömde vi efterfrågan på lamm grovt första hösten och har av det lärt oss att vara försiktiga med lammslakten och helst bara slakta sådant som redan är sålt. Processen med lammslakt ät snabbare än nötslakten, ex är hängningstiden inte mer än ett par tre dagrar, varför vi rätt tätt inpå slaktdagen kan avgöra hur mycket lamm som skall skickas. En möjlighet som tidvis utnyttjats är att frysa in överblivet kött för försäljning då leveranserna sviktar, eller till vidareförädling i form av lammkorv eller rökt lammstek och lammbog. En nisch som vi idag ser att det finns utvecklingspotential i Grönsaker Som tidigare nämnts sker föreningens försäljning av grönsaker idag främst via marknader där varje odlare levererar och säljer sina egna grödor. Under 2011 togs Grönsakskassen fram vilket var ett försök att samla flera producenter för att tillsammans komplettera varandras produkter och skapa ett större utbud och rikare innehåll. Iden var att varje kasse bestod av olika grönsaker och förädlade produkter till ett visst värde men att det exakta innehållet blev en överraskning för konsumenten då detta var beroende av dagens skörd. Tanken var också att ett sådant samarbete skulle vara en försäkring om att kassen alltid fick ett innehåll och inte var beroende av att enbart en odlare fick en gynsam skörd. Vår förhoppning var även att ett sådant samarbete skulle leda till ökat samarbete vad gäller planeringen av kommande säsongs utbud och på så sätt skapa möjligheter för en längre grönsakssäsong där både tidiga och sena grödor representerades. Idag kan vi konstatera att föreningens grönsaksproducenter är starkt engagerade i sina verksamheter och har visat ett stort intresse för att sälja sina grödor på marknader där man informerar konsumenter om nya sorter, sättet man odlar etc. Efter Grönsakskassen 2011 har dock inte det samarbete utvecklats som var förhoppningen. Orsakerna är, som vi ser det, flera. Dels var 2012 ett tufft odlingsår med mycket regn vilket bidrog till små skördar. Det budskap som styrelsen nåddes av vi denna tidpunkt var att odlarna fruktade små eller obefintliga skördar och inte vågade marknadsföra en kasse eller liknande när man inte hade några större kvantiteter att leverera. Vid senare tillfälle har det dock framkommit att vissa odlare, trotts dåliga väderförhållanden, haft gynnsamma skördar av vissa grödor och att en mer organiserad leverans av grönsaker skulle varit möjlig under en kortare period. Detta visar på behovet av bättre kommunikation och samordning, dels mellan föreningens grönsaksproducenter men främst mellan dessa och styrelsen. Genom att stärka grönsaksgruppen är förhoppningen att i framtiden ta upp Grönsakskassen på nytt och hitta effektiva och bra lösningar för leverans, packningsställe etc. 10

11 Här finns fortfarande mycket potential och stora utvecklingsmöjligheter på detta område. Efterfrågan hos konsumenterna är stor, och det finns betydande samordningsvinster att göra om de levereras och faktureras tillsammans med t ex köttlådor. Det finns också en viss efterfrågan hos en del storkök som söker närodlade grönsaker, men gärna ser att de kan beställa allt på ett ställe Honung, ägg och förädlat I kommunen finns en större äggproducent, och dess produkter finns ständigt med på vår hemsida för beställning. Till detta finns även en del mindre producenter, men det är inte alltid de kan leva upp till regelverk som krävs för att leverera sina produkter till konsument. Det finns dock nämnt under var producent på hemsidan huruvida de har gårdsförsäljning av nämnda produkter, och sålunda kan konsumenten ta en direktkontakt om de vill handla hos dem. Det samma gäller i viss mån även honung och förädlat. Det finns att köpa genom hemsidan, och de som har gårdsförsäljning av detta finns under respektive producentflik Bygga fungerande system för leverans av produkt till konsument Inledningsvis skedde leveransen av produkterna hem till konsumenternas dörrar på utsatt dag. Detta sköttes först av föreningens egna medlemmar och ofta var det producenten själv som lämnade ut sina lådor. Snart insåg vi dock att detta var en allt för stor arbetsbörda och en bättre lösning kom när Guddebygård erbjöd sig att vara utlämningsställe åt Kungälvsmat. På detta sätt kom vi även runt problemet med en obruten kylkedja ut till slutkunden. Vi hade inledningsvis löst detta med kylisolerade skåp och kylblock som användes av den som körde ut till konsumenten. Dock ville miljökontoret att samtliga fordon skulle besiktigas och godkännas för livsmedelstransport (Inte bara skåpen alltså), och då detta var ohållbart blev lösningen med utlämning via Guddeby ett fullgott alternativ. Här fanns ordentliga kylmöjligheter efter att föreningen kommit över ett större kylrum som installerades och kunderna behövde inte känna sig tvingade att vara hemma en viss tid Bygga ett system för priset på varorna och hur mycket som skall gå till medlemmen och hur mycket som skall gå till föreningen En viktig faktor att belysa inledningsvis är att avräkningspriset på nötkött har utvecklats dramatiskt under projektets gång och avräkningspriset till producent har ökat med ungefär 30 % fram till dags datum. Detta utan att det i någon större utsträckning slagit igenom i konsumentpriserna. Ett av de mål som sattes upp i början var att skapa en merbetalning till producenten när produkterna såldes i närområdet. Då föreningen övertog hela processen med fakturering etc. blev det tvunget att skapa ett avräkningsystem mot producent på köttet. Till att börja med betaldes ett procentuellt tillägg på Scans avräkningspriser, vilket gav en merbetalning på c:a % på denna. Med stigande avräkningspriser över lag blev det dock allt svårare att hålla detta, varför ett fastpris infördes i slutet av Då det emellanåt hänt att vi haft ett överskott på kött, har det varit nödvändigt att försöka skapa en marginal för att kunna betala producenten utan att allt kött varit försålt. Priset på 11

12 nötkött och lamm har därför beslutats av styrelsen. Detta då styrelsen ansets ha större insikt i föreningens kostnader och på så sätt kunna bygga kalkyler som varit hållbara. Övriga produkter såsom grönsaker, honung mm har producenterna själva fått prissätta sina produkter och föreningen har istället jobbat med en marginal på dessa priser Bygga fungerande system för fakturering Från början var tanken att varje producent skulle ta emot beställningar, leverera ut och sedan fakturera sina produkter. Allt för att skapa ett närmande mellan producent och konsument. Förening samlade sedan ihop fakturor för intransport till slakteri, slakträkning och återtransport (dvs. alla kostnader) för att sedan fakturera dessa till producenten. Producenten tog alltså betalt av slutkunden, och betalade föreningen. Ett tillsynes enkelt system. Det fanns dock ett antal betydande svagheter i detta arrangemang Ett problem som relativt omgående dök upp var faktureringen mot konsument. Att vi skapat en produkt som kunden ville ha, blev tydligt då en del beställde nya köttlådor redan efter en månad. Första gången hade de ju betalat till bonden Kalle på ett visst bankgiro, och då de gjort inbetalningen hade de ju lagt upp ett bankgironummer för betalningen av produkten. Nästa gång använde de naturligtvis samma bankgiro, dvs. Kalles. Problemet blev nu att pengarna hamnade hos just Kalle, istället för hos bonden Olle som levererat nästa omgång. Att nu reda ut vilken producent som egentligen skulle haft pengarna, och var de egentligen hamnat visade sig bli en grannlaga uppgift. Att vi sedan vid denna tidpunkt även började med försäljning av först honung, och sedermera även en grönsakskasse och ägg som sam levererades med köttlådorna ställde till det än värre med konsumentens fakturor. Här fick alltså kunden fyra fakturor efter en och samma leverans. Lösningen blev följande: Föreningen tog hand om all fakturering till konsument. En leverans, en faktura. Föreningen fick sålunda även ombesörja utbetalningarna till producenten, efter det att pengarna kommit in till föreningen. Föreningen hade alltså nu gått från att vara en passiv part i affären, till att bli en inköpare och säljare. För att klara ut detta fick hjälp anlitas med att bygga upp ett hållbart fakturerings och bokföringssystem, vilket fram till nu använts. I dagsläget häller vi på att lägga om det till Swedbanks system för nätbokföring för att förenkla hanteringen ytterligare Marknadsföra föreningen För att göra konsumenterna medvetna om Kungälvsmat och möjligheten att handla lokalproducerad mat siktade vi in oss på att marknadsföra oss inom kommunen. Främst via annonser i den lokala tidningen Kungälvsposten men även genom att dela ut flygblad, medverka på marknader och agera Bonde i Butik. En annonsmall har tagits fram, så man omedelbart ser att det är en annons från Kungälvsmat. Under projektet har vi även medverkat i dagspressen vid ett flertal tillfällen (se bilaga) och det har publicerats både tryckta och digitala artiklar om föreningen och dess arbete. Dessutom har vi startat en Facebook sida där människor kan gå in och Gilla oss och ta del av information om oss och våra event. I april 2013 har vi 173 st. personer som följer oss här, och numera ökar antalet stadigt! 12

13 Facebook: Kungälvsmats Facebook-sida Exempel på annonser som publicerats i Kungälvs Posten 13

14 3. Resultatet av Kungälvsmat Det huvudsakliga resultatet av Kungälvsmat är att det idag är möjligt att som livsmedelsproducent i Kungälv få hjälp med att nå ut med sina produkter till konsumenter via den plattform som vi skapat. Detta innebär tillgång till en välbesökt hemsida och goda kundkontakter, möjligheter att leverera till butik samt självklart möjlighet att delta i marknader och evenemang arrangerade av föreningen. Genom att sälja sina produkter via Kungälvsmat vinner således producenten alla dessa fördelar och slipper dra detta lass själv. Samtidigt har projektet resulterat i att konsumenter har en given part att vända sig till om man är intresserad av lokalproducerad mat. På så sätt är har vi uppfyllt det mål som vi hade vid projektets start. (se mer under mål och resultat, punkten 6) 3.1 Positiva effekter av Kungälvsmat Sedan Kungälvsmat startade har vi fått många positiva reaktioner ifrån konsumenter i Kungälv som berättar att de uppskattar vårt arbete och att de nu även har ett lokalt alternativ när de skall handla. På så sätt har alltså Kungälvsmat bidragit till att fler kungälvsbor kan köpa lokalproducerad mat. Kungälvsmat har även bidragit till att fler kungälvsbor har fått möjlighet att besöka gårdar och möta producenter då vi årligen arrangerar gårdsdagar och kosläpp. Dessa aktiviteter har dessutom haft positiva effekter för andra företag och föreningar som kan vara med och sälja sina produkter. Exempelvis är Kosläppet är ett evenemang som startats på initiativ av Kungälvsmat och Kungälvs kommun som nu vuxit och involverar ett flertal lokala småföretag. Innevarande år (2013) är hela åtta organisationer anmälda att delta. Då Kungälvsmat samarbetat med lokala föreningar inom handboll och fotboll har Kungälvsmat även bidragit till positiva effekter i föreningslivet. Klubbarna har sålt Kungälvsmats produkter och fått en del utav vinsten. Detta har bidragit till föreningskassan och på så sätt möjliggjort fler aktiviteter för barn och ungdomar i dessa klubbar. Slutligen har projektet även skapat arbetstillfällen och bidragit till ökad kunskap om föreningslivet till Kungälvsmats medlemmar. 3.2 Erfarenheter av Kungälvsmat som andra kan ha nytta av För att bli ordentligt etablerad på en marknad är det viktigt att synas på flera ställen och på flera olika sätt, gärna samtidigt. Annonsera i tidningar som riktar sig till kundkretsen, dela ut flygblad, besök butiker och medverka på mässor. Även om man upplever att nu måste alla känna till oss så tar detta mycket längre tid än man tror. Erfarenheten är att ett det är dyrt och tar tid att bygga ett varumärke. Tala för din produkt! Det kan vara svårt för konsumenten att förstå skillnaden på honung från Kungälv och Skåne eller varför köttbiten från Kungälv är dyrare än annat svenskt kött. Att sprida kunskapen och fördelarna med den lokalproducerade maten är nyckeln till att lönsamhet för föreningen/företaget. För att nå framgång krävs förstås också att man har en kvalitetsprodukt som motiverar det högre priset. Nöjda kunder kommer tillbaka. Förutom att leverera en produkt av högsta kvalitet är det viktigt att vara lyhörd, tydlig och många gånger flexibel när man handlar med konsumenten. 14

15 För varor som kött är det bra om så mycket av köttet är sålt redan innan slakten sker. Detta för att undvika att stora mängder kött måste frysas. Detta kan bli både en kostsam och arbetskrävande situation. Ta hjälp utifrån för de uppgifter som ni själva inte behärskar så sparar ni både tid och pengar i längden. Detta lärde vi oss under arbetet med hemsidan och logotypen. Engagera konsumenterna! Ett billigt sätt att få bra marknadsföring är nöjda kunder som sprider sina erfarenheter av produkterna vidare. 4. Varför vi ville genomföra projektet Kungälvsmat I den förstudie som genomfördes 2010 framgick att det fanns ett stort intresse hos producenter att producera och butiker och skolor att köpa lokalproducerad mat i Kungälv. Vid projektets uppstart fanns en mycket begränsad organiserad försäljning av lokalproducerade livsmedel direkt till konsument i Kungälv. Detta var något mycket olyckligt då vi ansåg att det på flera sätt begränsade livsmedelsproducenternas möjlighet att nå ut till konsumenterna i Kungälv. Ett exempelvis är reglerna för livsmedels hantering som kräver specialanpassade lokaler vilket gör det svårt att tro att en enskild lantbrukare skulle kunna hantera detta hemma på gården. Utan en organisation är dessutom livsmedelsproducenten själv tvingad att ta stora kostnader för marknadsföring, uppbyggnad av kundkrets etc. Vi bedömde därför att ett projekt som Kungälvsmat skulle skapa möjligheter att dela dessa kostnader mellan producenter och på samma gång skapa ett mervärde genom att samla fler produkter och producenter under samma namn och på så sätt hjälpa varandra till framgång. Härutöver var även vår förhoppning att Kungälvsmat skulle komma att stärka ställningen både för lantbruket och andra producenter verksamma på landsbygden i Kungälvs kommun. De översiktsplaner och detaljplaner som kommunens politiker presenterade vid denna tidpunkt tog nämligen stora arealer jordbruksmark i anspråk för utbyggnad av villaområden och vägar. Detta sågs av lantbruket som en negativ trend i kommunen. Med projekt som Kungälvsmat hoppades vi därför att skapa fortsatta möjligheter för lantbrukare och andra livsmedelsproducenter på landsbygden att fortsätta sina verksamheter och stärka sin ställning. 4.1 Dessa riktades Kungälvsmat till Som framgått av ovan var iden bakom Kungälvmat att skapa ökad lönsamhet och ökade möjligheter för livsmedelsproducenter i Kungälv att fortsätta bedriva sin verksamhet. På detta sätt var Kungälvsmat ett verktyg för sina medlemmar. Tanken med Kungälvsmat är dock att det skall vara en plats där konsumenter och producenter hittar varandra och på så sätt riktar sig projektet precis lika mycket mot mottagarsidan (konsumenten) mot producentsidan Direkt påverkan Föreningens medlemmar: Har påverkats positivt genom en möjlighet till ökad lokal försäljning. De har även fått nya möjligheter att samarbeta med andra lokala producenter inom, så väl sin egen produktionsgren, som med andra vilket har lett till kunskapsutbyte och networking. Föreningens anställda: En anställd 15

16 Konsumenter: Har genom projektet fått ökad möjlighet att handla lokalproducerad mat och få kontakt med producenten. Detta innebär större kunskap om produkten samt större insyn i produktionen Indirekt påverkan Samarbetspartners o Företag Genom att Kungälvsmat samarbetat med flera lokal företag har projektet bidragit till fler arbetstillfällen i Kungälv och en merförsäljning för de företag som vi anlitat eller använt som återförsäljare. För de sistnämnda är detta inte bara en ekonomisk fördel utan har även givit dem ökat goodwill då det idag ses som en positiv sak bland konsumenter att erbjuda lokala alternativ i sitt utbud. o Kommun Kommunen har fått en aktör att samarbeta med i evenemang rörande lokalproducerad mat och djurhållning. o Skola Montessoriskolan i Kungälv nyttjar numera föreningen när man köper in kött och grönsaker (när det finns) och har således kunnat öka mängden lokalproducerade råvaror i sina kök. I ett samarbete med Orustmat har kött även levererats till Waldorfskolan på Orust. o Föreningar Föreningar i Kungälv har agerat återförsäljare av Kungälvsmats produkter och har således fått in pengar till föreningskassan, vilket bidragit till att barn och ungdomar i dessa föreningar fått möjlighet att delta i fler aktiviteter, köpa in material etc. Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att Kungälvsmat har haft en positiv påverkan hos människor både inom och utanför Kungälvs kommun. Vårt kontaktnät är numer sritt bland människor verksamma inom flertalet yrkesområden med stor spridning mellan åldrar och kön. 16

17 5. Vad som genomfördes i Kungälvsmat Projektet Kungälvsmat startade i december 2010 och avslutas efter en förlängning i mars Under projektet har följande aktiviteter genomförts: 5.1 Marknader och andra event Under projektet har Kungälvsmat deltagit på följande marknader och event. Julmarknad, Gamla torget, Kungälv (utställare) December 2010 Detta var första aktiviteten som föreningen deltog i. Vårt utbud bestod i rotfrukter, ägg, nötkött, lammpälsar, honung samt nötkött. Till denna marknad fanns inget färdigtryckt informationsmaterial eller några skyltar så medlemmarna fick själva snickra ihop marknadsståndet, måla skyltar och skriva informationsblad. Detta arbete gick dock över förväntan och resultatet blev ett välkomnade marknadsstånd där vi kunde presentera Kungälvsmat för nyfikna kungälvsbor. Julmarknad 2010 Kosläpp, Göddereds Gård, Kungälv (medarrangör) Maj 2011 Detta var Kungälvsmats första evenemang som medarrangör. Förutom att besökarna bjöds på en show när korna släpptes ut i hagen, hade vi egentillverkade hamburgare till försäljning. Även ett stånd med lokalproducerade produkter såsom ärtskott, solrosskott, nötkött, honung, grönsaker, tomatplantor m.m. Totalt uppskattades antalet besökare till

18 Hönsläpp, Besök på hönsgård, Björröds Gård, Kode (medarrangör) Juni 2011 Kungälvsmats största äggproducerande medlem öppnade upp för allmänheten och nyfikna äggkonsumenter kunde komma och se hur ca 2800 frigående och ekologiska hönor lever. Kungälvsmat hade fyllt sitt marknadsstånd med grönsaker, förädlade produkter samt nötkött och sålde även egentillverkad korv och hamburgare till besökarna. LRF var med och informerade om sin verksamhet. Hönsläpp 2011 Sekelskiftsdagarna, Marstrand, Kungälv (utställare) Augusti 2011 Under de tre sekelskiftsdagarna fanns Kungälvsmat med som utställare och sålde sina produkter till besökande turister på Marstrand. Även denna gång såldes Kungälvsmats egna hamburgare och korvar. Sekelskiftsdagarna 2011 Skördefest, Fästningsholmen, Kungälv (utställare) September 2011 Kungälvsmat medverkade med sitt marknadsstånd och sin grillstuga. Vid det här laget började folk komma till oss för att köpa vår egen korv och andra produkter som de köpt tidigare och var nöjda med. 18

19 Gårdsdag, Tega, Kungälv (arrangör) Oktober 2011 Erik Eliasson öppnade sin mjölgård för den nyfikna allmänheten. Inför evenemanget annonserades det i Kungälvsposten och delades ut flygblad och antalet besök uppskattades till personer. Flera av medlemmarna hade marknadsstånd där de sålde sina produkter, och vi grillade som brukligt ur vårt sortiment av korv och hamburgare. Även LRF var representerade och informerade om sin verksamhet för de gröna näringarna. Gårdsdag Tega 2011 Besök på hönsgård, Björröds Ägg, Kode (arrangör) November 2011 Samma som på våren, dock utan marknadsstånd. Kungälvsmat grillade korv och hamburgare, samt delade ut information om våra produkter Julmarknad, Gamla Torget (utställare) December 2011 Kungälvsmat sålde sina produkter (honung, ägg, lammskinn, rökt lamm och rökt nöt), grillade korv och bjöd på glögg. 19

20 Kosläpp, Fontin, Kungälv (arrangör) Maj 2012 Kungälvsmat anordnade sitt första egna kosläpp vid Kolebacka Gård i Fontin, Kungälv. Förutom korvgrillning och fikaförsäljning, ordnades en tipspromenad för barnen och vi bjöd in Naturskolan som lät barnen prova på att tälja och lära sig mer om naturen. Vi sålde grönsaker och potatis, blommor och plantor, lammskinn och tog upp beställningar på köttlådor. Vi hade en visningskupa för bin så nyfikna besökare fick lära sig om binas roll i ekosystemet. Vi hade en trädgårdsdesigner på plats och dessutom får, höns och kaniner som barnen fick klappa. Som final släppte vi 9 djur i hagen, som till den stora publikens förtjusning skuttade länge och glatt. Uppskattningsvis 500 personer besökte eventet. Arrangemanget upprepades i Maj 2013 (ca 1000 besökare) Kosläpp Fontin

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

... Projekttid: 20110323 till 20140630.

... Projekttid: 20110323 till 20140630. 1 (7) Slutrapport för projektet Sjuhäradskött ut på marknaden Datum: 20140909... Journalnummer: Projekttid: 20110323 till 20140630. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Slutrapport. Marknadsföring av rese- och turistarrangemang i samband med. Hallsta Sprint-SM i Triathlon 2009

Slutrapport. Marknadsföring av rese- och turistarrangemang i samband med. Hallsta Sprint-SM i Triathlon 2009 Slutrapport LNM 2008-10 Marknadsföring av rese- och turistarrangemang i samband med Hallsta Sprint-SM i Triathlon 2009 Författare Sida 1(8) 2009-10-21 Bilder från Hallsta Triathlon 2008 Författare Sida

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Affärsplan 2013/2014

Affärsplan 2013/2014 Affärsplan 2013/2014 Företagsmedlemmar Cherie Sjöblom, VD Sanne Zettergren, Ekonomiansvarig Tina Allersjö, Administratör Lisa Magnusson, Marknadsansvarig Handledare Ylva Ekbrand Rådgivare Jonathan Malm

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Information ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER och FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Hemlagade middagar till dörren

Hemlagade middagar till dörren Hemlagade middagar till dörren Det nystartade företaget Ellens gryta erbjuder vällagade middagar med fokus på traditionellt långkok, inspirerade av mormor Ellens goda grytor. Vi träffade grundaren Ann-Louise

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT: VATTENSPORTSMÄSSA I VARBERG

FÖRSTUDIERAPPORT: VATTENSPORTSMÄSSA I VARBERG FÖRSTUDIERAPPORT: VATTENSPORTSMÄSSA I VARBERG Inledning Nordic Surfers har på uppdrag av Alexandersoninstitutet genomfört en förstudie angående förutsättningarna för arrangerandet av en Vattensportsmässa

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20

Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20 Projektberättelse augusti-december 2010 Vellinge 2010-01-20 Databas/webbportal Under hösten har det funnits möjlighet för er samarbetspartners att testa systemet www.lokalmat2010.se för att i tidigt skede

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Informationsblad nr 1

Informationsblad nr 1 IN COOPERA TION WITH Informationsblad nr 1 MAJ 2014 Nu bygger vi Taste of Dalarna! IN COOPERA TION WITH Med Falun2015 som motor ska vi lyfta Dalarna som matlandskap och med bakgrund i det faktum att det

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Värdekedjeanalys av -märkt nötkött Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Introduktion Rapportens syfte är att analysera prisutvecklingen för respektive konventionellt nötkött

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Grafisk manual för märkesanvändare

Grafisk manual för märkesanvändare Grafisk manual för märkesanvändare 1 Innehållsförteckning Till er som är märkesanvändare 3 Kriterier för Svenskt kött 4 Ursprungsmärkningen Svenskt kött 6 Versioner av märket 7 Märkets färger 8 Märkets

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Vägen till den lokala maten - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Dags att skapa nya (affärs) förbindelser! När jag för fem år sedan började arbeta

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

GUIDE BUTIKSEVENT EASTON DAY

GUIDE BUTIKSEVENT EASTON DAY GUIDE BUTIKSEVENT EASTON DAY NYA EASTON UTVECKLAR DIN AFFÄR >> >> Easton Hockey har en relativt kort men framgångsrik historia på hemkontinenten Nordamerika. Framgången har nåtts tack vare ett starkt fokus

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden Leader Falun-Borlänge Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden 1. STÖDMOTTAGARE Sökande: Rämshyttans bygdegårdsförening Postadress: Rämshyttan 364, 781 99 Idkerberget Organisationsnummer: 802433-3570

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Bidrag till tävlingen Bästa vara

Bidrag till tävlingen Bästa vara Haganässkolan, Älmhult Erik Nilsson tel. 070-574 97 18 Vår affärsidé: Att skapa snyggt designade kökstillbehör där funktion och kvalité står i centrum. Bidrag till tävlingen Bästa vara Bakgrund ES Design

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Projektredovisning slutrapport

Projektredovisning slutrapport Projektredovisning slutrapport Projektnamn och kontaktpersoner Projektnamn; Hållbara Blädinge steg 1 Journalnummer; 2009-4152 Kundnummer; G7222 Stödmottagare; Hållbara Blädinge Kontaktuppgifter; Lisbeth

Läs mer

Projekttitel LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. Projektägare. Projektledare. Projekttid. Målgrupp. 1. Projektidé och bakgrund PROJEKTBESKRIVNING

Projekttitel LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. Projektägare. Projektledare. Projekttid. Målgrupp. 1. Projektidé och bakgrund PROJEKTBESKRIVNING LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND PROJEKTBESKRIVNING Projekttitel Matmarknad i Sydost Projektägare Lantbrukarnas Ekonomi AB / LRF Sydost Kontaktperson: Projektledare Ej utsedd Projekttid 2010-05-17 2010-12-31

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Höglunds Blommor AB Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Slutrapport. Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719. Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee.

Slutrapport. Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719. Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee. Slutrapport Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719 Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee.se 1 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 3 1.1 Behov som Adopt a

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Så här går det till. Allt du som kontaktperson behöver veta om Newbody-försäljningen

Så här går det till. Allt du som kontaktperson behöver veta om Newbody-försäljningen Så här går det till 2012 Allt du som kontaktperson behöver veta om Newbody-försäljningen Ett steg på vägen mot ert mål Vill ni komma iväg på träningsläger, åka på en drömresa med klassen eller köpa in

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 1. Namn på projektet: Entreprenörsgruppen Frösön 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Ulla Landenmark Adress: Bergsgatan 110 Postadress: 542 31 Mariestad

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Evenemangsbeskrivning 2009

Evenemangsbeskrivning 2009 Evenemangsbeskrivning 2009 Arrangör MPC AB MPC är ett evenemangsbolag med bas i Stockholm men som verkar över hela landet och även internationellt. MPC skräddarsyr företagsaktiviteter för företag och deras

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer