Integration, etnicitet och interkulturella relationer i socialt arbete

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Integration, migration och interkulturella relationer 15 hp/ects Studieguide Integration, etnicitet och interkulturella relationer i socialt arbete 15 högskolepoäng 1

2 Välkommen till kursen Integration, etnicitet och interkulturella relationer i socialt arbete, VT I detta dokument finner du information om kursens innehåll, förväntade studieresultat, uppläggning och examination. Kursen är ett valbart fördjupningsmoment på socionomprogrammets 7:e termin samt en fristående kurs på avancerad nivå. Kursens innehåll Kursen knyter an till aktuella sociala fenomen och svensk samt internationell forskning som problematiserar migrations-, integrationsrelaterade frågor. I kursens problematiseringar av migration och mångkultur tillämpas perspektiv på såväl individ- och strukturell nivå samt även globala och transkulturella perspektiv där sociala processer och utsattheter i det svenska samhället betraktas som sammanlänkande med internationella och globala processer. Olika situationer och målgrupper kommer att beröras under kursens gång som t.ex. migrationen och dess konsekvenser av olika slag för olika individer och ålderskategorier. T.ex. kommer kursen att illustrera migrationens konsekvenser för barns och vuxnas hälsa, familjerelationer och relationer med omgivande samhället, medborgarskap och rättigheter i samhället, inkludering i arbete, ekonomi och sociala sammanhang, risksituationer i form av rasism och våld i nära relationer samt offentliga föreställningar och förhållningssätt till migrationsrelaterade frågor. Tonvikt läggs även vid (etiska) förhållningssätt, professionellt bemötande samt egen reflektion och självkännedom i det sociala arbete som bedrivs i ett alltmer mångetniskt och mångkulturellt samhälle. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs förväntas studenten: kunna kritiskt granska de möjligheter och problem som det mångkulturella samhället skapar, ha kunskap om hur etnicitet, genus och klass samverkar i formandet av individers möjligheter till eller hinder för, integration i det svenska samhället och kunna tillämpa ett intersektionellt perspektiv i det sociala arbetets interventioner, analysera migrationens följder på individ- och samhällsnivå i termer av flyktingskap, mänskliga rättigheter, integration och segregation, tillämpa sensitiva och kulturreflekterande metoder och förhållningssätt i socialt arbete med familjer och individer, kritiskt granska det sociala arbetets organisatoriska och rättsbaserade utgångspunkter. Kursens uppläggning I kursen varvas föreläsningar och studenternas fortlöpande arbete med individuella presentationer/seminarier. Kursen bygger i stor utsträckning på studenters självständiga arbete och fördjupningar av olika fenomen man själv tycker är intressanta och viktiga. Närvaron är obligatorisk vid kursens samtliga seminarier. För studenter som inte har deltar i ett ordinarie examinerande studietillfällen så ges ersättningsuppgifter alt. uppsamlingsseminarier. Kursen är organiserad kring en föreläsningsserie som behandlar ett mindre antal övergripande teman. Kursen avslutas med ett individuellt skriftligt paper och ett avslutande seminarium. Instruktioner för det skriftliga paperet återfinns i studieguiden. Vid det avslutande seminariet presenteras och diskuteras de 2

3 individuella paperen genom studentvärdering. Det skriftliga paperet måste vara lärare och studenter tillhanda senast 7/5. Instruktioner för studentvärdering publiceras på Cambro senare under terminen. För de skriftliga seminarieuppgifterna respektive avslutande paper gäller följande formalia: Times New Roman, typsnitt 12, 1 ½ radavstånd samt referenslista. För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademisk tradition. (se särskild bilaga för vägledning). Examination Kursen examineras löpande genom aktivt seminariedeltagande, inlämning av skriftliga seminarieredogörelser, samt avslutande paper. Alla muntliga samt skriftliga examinationer ligger till grund för kursbetyget. För betyget Godkänd på hela kursen krävs närvaro, godkända muntliga och skriftliga presentationer vid seminarierna, samt att betyget Godkänd ges på det avslutande paperet. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att samtliga uppgifter för seminarierna är godkända samt att betyget Väl godkänd ges på det avslutande paperet och den muntliga presentationen som görs på det avslutande seminariet. Studenter som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg. Studenter som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfällen har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att resultat tillkännagivits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student som inte deltagit i obligatorisk och/eller examinerande arbete eller seminarium får en ersättningsuppgift. I de fall detta inte är möjligt erbjuds studenten att delta i momentet vid nästa kurstillfälle. Kursens teman och litteratur Tema: Migration och utsatthet, transnationalism Faist,Thomas, Margit Fauser and Eveline Reisenauer (2013) Transnational migration, kap 2. Transnationality and social practices, Cambridge: Polity. Khosravi, Shraham (2006). Territorialiserad mänsklighet: irreguljära migranter och de nakna livet, Ingår i: Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet: SOU 2006:314. Paulina de los reyes. Stockholm: Fritze. Montes, Veronica (2013) "The Role of Emotions in the Construction of Masculinity: Guatemalan Migrant Men, Transnational Migration, and Family Relations". Gender & Society Vol. 27 No. 4, pp Migrationsverket (2010) (se hemsidan för aktuell statistik om migration och uppehållstillstånd) Olsson, Erik (red) (2007) Transnationella rum: diaspora, migration och transnationella relationer. Boréa förlag. kap.1 O Conell Davidson, Julia (2008). Trafficking, modern slavery and the human security agenda. Human security journal. Volume 6, spring 2008, pp Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010, kap 1, Transnationell migration; Kap 8 Papperslösa. Stockholm: Socialstyrelsen. Vestin Sanna (2008). Barn utan papper - Jag vill bara landa. (kap. 7) Rädda barnen. 3

4 Tema: Migration och ohälsa/hälsa Allwood, C-M & Johansson P (2009). Mänskliga möten over gränser vård och social omsorg i det mångkulturella samhället. Kap 1-4. Liber förlag. Angel, Birgitta & Hjern, Anders. (2004). Att möta flyktingar. Kap 2, 3 och 4. 2:a upplagan.lund: Studentlitteratur. Johnsdotter, Sara (2008) Kulturella aspekter av psykisk ohälsa, Kap. 6 ur: Östman M (red).migration och psykisk ohälsa. FoU rapport. Malmö Högskola. Hälsa och samhälle. Roth, Göran (2006). Flyktingar allt sjukare i själen. Invandrare och minoriteter. No. 5: s Wikström, Eva (2009). Health and migration when recieving resettled refugees from Sierra Leone and Liberia. Ur: Bevelander P., Hagström M. & Rönnqvist S. Resettled and included? Malmö University: Malmö institute for studies of migration, diversity and welfare. Tema: MR, grundläggande fri- och rättigheter, migrationsrätt, likhet inför lagen Grenhill, Malin & Ulfsparre, Christina (2007), Mänskliga rättigheter för alla och envar, Stockholm: Norstedts Juridik. (valda delar) Fördjupningslitteratur: Introduktion till migrationsrätten (2007) I: Diesen, Christian, Prövning av Migrationsärenden. Bevis 8, Stockholm: Nordstedts Juridik. Wikrén, Gerhard & Sandesjö, Håkan (2010). Utlänningslagen med kommentarer. Stockholm: Nordstedts Juridik Fridström, Ingela; Sandell, Ulrika & Utne, Ingrid (2007). Migrationsprocessen - en hjälpreda för offentliga biträden och andra yrkesverksamma jurister på utlänningsrättens område, Stockholm: Thomson Fakta. Tema: Barn och migration Bodegård, Göran (2004). Asylsökande flyktingbarn utvecklar livshotande funktionsbortfall. Läkartidningen, Volym 101, Nr. 19, s Lask, Bryan (2004) Pervasive refusal syndrome. Advances in psychiatric treatment. Vol. 10,pp Rapport 2005:2, från nationella samordnaren för barn med uppgivenhetssyndrom. Asylsökande barn med uppgivenhetssyndrom kunskapsöversikt och kartläggning. Uppdaterad version. Stockholm: Fritzes. Hessle, Marie (2009). Ensamkommande men inte ensamma. Tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Pedadgogiska institutionen, Stockholms universitet. (valda delar) 4

5 Nilsson, Eva (2007). Children Crossing Borders: On Child Perspectives in the Swedish Aliens Act and the Limits of Law) Ur: Gunnarsson Å., Svensson E-M & Davies M. Exploiting the limits of law: Swedish feminism and the challenge to pessimism, Ashgate, Aldershot. Fokus på kap. 3.2 och 4.6 samt kap. 5 ( prioritera slutsatserna i kap. 5). Salonen, Tapio (2009). Barnfattigdom 2008, lång version. Rädda Barnen. Vestin Sanna (2008). Barn utan papper - Jag vill bara landa. Rädda barnen. Tema: Mångkulturalism och Integration (försörjning, arbetsmarknad, boende, utbildning) Mångkulturalism och integration: Rainer Bauböck, Agnes Heller, Aristide R. Zolberg The challenge of diversity : integration and pluralism in societies of immigration Maria Carbin (2010) Mellan tystnad och tal :flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik, Stockholms universitet. Statsvetenskapliga institutionen. 8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefoxa&channel=np&source=hp&gws_rd=cr&ei=KPTPUtTdCYas4ATgBw Joshua Cohen, Ulrika Jakobsson, Susan Moller Okin, Azizah Y. al-hibri Mångkulturalism - kvinnor i kläm?. Schlytter Astrid (2004), Rätten att själv få välja. Studentlitteratur: Lund. Socioekonomiskt utanförskap och inkludering; klass, försörjning, arbetsmarknad, boende och utbildning Andersson, Roger (2007). Boende och segregation. Kap. 7 ur: Peterson A & Hjerm M, red. Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups förlag. Höglund, Sten (2008). Etnisk diskriminering i arbetslivet. Kap. 11 ur: Darvishpour M & Westin red. Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Urban, Susanne (2008). Etnisk boendesegregation en korsningsfråga. Kap. 12 ur: Darvishpour M & Westin red. Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Schierup, Carl-Ulrik (2008). Migration, medborgarskap och social exkludering, ett europeiskt dilemma. Kap. 5 ur: Darvishpour M & Westin C red. Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. 5

6 Tema: Genus och etnisk representation Bredström, Anna (2006). Maskulinitet och kamp om nationella arenor. Kap. 8 ur: de Los Reyes P., Molina I. & Mulinari D. Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas förlag Brune, Ylva (2008). Bilden av invandrare i svenska nyhetsmedier. Kap. 14 ur: DarvishpourM. & Westin C. (red). Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Darvishpour, Mehrdad (2008). Köns- och generationskonflikter inom invandrade familjer utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kap. 15 ur: Darvishpour M & Westin C (red). Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Peterson Abby & Ålund Aleksandra (2007). Ungdomar och identitet. Kap 10. ur Peterson A & Hjerm M, red. Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups förlag. Tema: Etnisk sensitivitet och kulturkompetens Bender, Kimberly, Negi, Nalini & Fowler N. Dawnovise (2010). Exploring the relationship between self-awareness and students commitment and understanding of culturally responsive social work practice. Journal of ethnic & cultural diversity in social work. No. 19, pp Križ, Katrin & Skivenes Marit (2010). We have very different positions on some issues: how child welfare workers in Norway and England bridge cultural differences when communicating with ethnic minority families. European journal of social work. Vol. 13, No 1, pp Pringle, Keith (2010). Swedish welfare responses to ethnicity: the case of children and their families. European journal of social work. Vol 13. No 1. pp Williams, Charlotte & Soydan, Haluk (2005). When and how does ethnicity matter? A cross national study of social work responses to ethnicity in child protection cases. British journal of social work. No. 35, pp

7 Bilaga 1. Instruktioner till Redovisningsseminarier (30/1, 23/4, 24/4) Vid de s.k. redovisningsseminarierna skall varje student välja ut subteman (i förhållande till de övergripande temana) att fördjupa sig i, söka valfria källor bland litteraturen till temat och förbereda en muntlig samt skriftlig redogörelse. Varje student skall vid kursens inledning genomföra minst en individuell muntlig presentation vid något av ovanstående seminarietillfällena men samtliga studenter skall vid samtliga tillfällen lämna in en skriftlig redogörelse kring ett subtema som anknyter till de övergripande tematiseringarna. De övergripande teman som studenterna skall fördjupa sig kring framgår i punktform nedan. Till dessa övergripande teman ges förslag på möjliga fördjupnings- (sub-)tema, men det är fullt möjligt att göra alternativa fördjupningsval som knyter an till de övergripande temana; migrationsmönster och social utsatthet/ Hälsa och migration, Integration, Socioekonomiskt utanförskap/inkludering, Genus, etnicitet & representation Instruktioner till varje redovisningsseminarium (ca 1 A4 sida per sub-seminarietema): Välj ut en fråga/subtema som anknyter till det övergripande temat (för varje seminarietilfälle) Sök och välj ut en artikel (så dagsaktuell som möjligt) i dagspress som diskuterar/illustrerar temat du valt. o Beskriv kortfattat ståndpunkter/infallsvinklar/framställningar som görs i artikeln. Förhåll dig (kritiskt om nödvändigt) till den mediala framställningen av frågan. Välj ut relevant (som belyser temat du valt) forskningslitteratur från kursen (om det saknas kurslitteratur söker du egen litteratur t.ex. en vetenskaplig artikel, avhandlingar, rapporter). o o Utifrån den vetenskapliga litteraturen formulerar du något kortfattat exempel på hur man angripit frågan i den vetenskapliga litteraturen och kommenterar detta kortfattat. (t.ex. finns/saknas viktiga infallsvinklar/belysningar för det sociala arbetet kopplat till temat du valt) kortfattat gör du en skriftlig (och beredd på en muntlig) motivering till varför subtemat är viktigt/angeläget/intressant för socialt arbete etc. Vid varje seminarietillfälle lämnas dina textredogörelser för ditt utvalda subtema, dina kommentarer tsm. med en kopia av den tidningsartikel du val ut. Vid varje seminarietillfälle (av de ovanstående 3) är samtliga studenter beredda på en muntlig kort framställning (alla ska ha gjort minst en muntlig framställning under de 3 seminarietillfällena). 7

8 Bilaga 2. Instruktioner till seminariet om Bauböcks modell för integration 28/3 Eva Wikström Institutionen för socialt arbete Samtliga studenter: Läs Bauböcks text om integration (pdf-filen hittar du på kursen hemsida på Cambro ) Sök och välj ut en artikel (så dagsaktuell som möjligt) i dagspress som berör möjligheter och/eller hinder i mötet mellan immigranter och det svenska samhället. Välj en uppgift (av de 3 nedanstående) och förbered en muntlig redogörelse utifrån den valda uppgiften. Berätta muntligt vilka ståndpunkter/infallsvinklar/framställningar som finns i artikeln. Under seminariet ska alla visa ett aktivt deltagande. Uppgift 1: Sök och välj ut en artikel som illustrerar/beskriver huruvida det svenska samhällets tre nyckelinstitutioner är i (o)balans i förhållande till varandra och huruvida dessa har (o)tydliga gränser mellan sig. Du kan välja en artikel som belyser gränsen mellan 2 (t.ex. familj- stat eller stat- marknad eller familj- marknad) eller samtliga tre nyckelinstitutioner (stat, marknad, familj). Vad innebär denna (o)balans och/eller (o)tydlighet för individens integrationsprocess i samhället? Uppgift 2: Sök och välj ut en artikel som berör det civila samhällets roll (som komplement till de tre nyckelinstitutionerna) i individens integrationsprocess! Uppgift 3: Sök och välj ut en artikel som beskriver och/eller exemplifierar någon eller några av de olika anpassningsstrategier som Bauböck talar om. Med utgångspunkt i Bauböcks resonemang kring de olika anpassningsstrategierna diskutera sedan eventuella konsekvenser, risker och möjligheter med den/de strategi/er som artikeln belyser! 8

9 Bilaga 3. Eva Wikström, Faten Nouf, Institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Introduktion till inslag om etnisk sensitivitet och kulturkompetens, 14/5 Temat problematiserar socialarbetarens professionalism i ett arbete som bedrivs i ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle. Bl.a. problematiserar vi vad etniskt sensitiva perspektiv kan innebära i klientarbete. Vi tillämpar alltid (avsiktliga/oavsiktliga) sk. problemperspektiv i det sociala arbetet, men hur gör vi detta på ett etniskt och kulturkompetent sätt? Agerar vi i föreställning om kulturneutralitet och vad innebär i så fall detta för mötet, förståelsen och biståndet till klientgrupper med olika etniska och kulturella bakgrunder? Omvänt, hur tillämpar vi ett kultur- och etniskt medvetet socialt arbete utan att riskera att överbetona kultur eller etnicitet i olika situationer? Ett led i att agera mer medvetet och professionellt är att utveckla sig själv som den bästa tillgången i att förstå andras situationer och problematik. Vem är du? Kan tyckas vara en simpel fråga men motsvaras oftast av komplexa svar har du t.ex. reflekterat över dina kulturella och etniska rötter och hur kunskapen om dessa kan vara en tillgång i det sociala arbetet? Hur kan din bakgrund i t.ex. ett annat land/erfarenheter av migration/förföljelse/religiös bakgrund/kulturell grupp/språklig minoritet vara en tillgång i det sociala klientarbetet? Men, kanske anser du att du inte har någon särskild etnicitet eller kulturell tillhörighet? Kanske anser du att du aldrig har migrerat och därför inte har några särskilda migrationserfarenheter som kan läggas till förståelsen av din identitet? Men har du då funderat över vad du som t.ex. svensk/majoritets/vit/medelklass representerar i mötet med individer som har olika bakgrunder? Och hur tänker du om din egen position och vad du representerar? Är du privilegierad, den som är på andra sidan i relation till dem med problematiska livssituationer? I artikeln Bender, Negi & Fowler (2010) Exploring the relationship between selfawarness, diskuteras självmedvetenhet och kulturell responsivitet hos socialarbetarstudenter och betydelsen av etniska och kulturella rötter ges en vid innebörd. Alla har en bakgrund i rötter och rutter och kan därför sätta in sin identitet i en kulturell och historiskt kontext. Har inte just du migrerat med din familj så kanske dina föräldrar har det, eller deras föräldrar? Har inte du migrerat från ett annat land så kanske du migrerat inom landet? Kanske har du eller dina föräldrar/far-morföräldrar, gjort kulturella resor där man konfronterats med andra sedvänjor, språk eller klasstillhörigheter. Kanske finns där anpassning, umbäranden upplevelser av diskriminering alternativt stolthet, kulturella och språkliga tillgångar? Kanske finns identiteter (kulturella, religiösa eller sexuella) som det tigits om eller hemlighållits för att inte riskera förföljelse eller utanförskap? Kanske finns i din familjehistoria (dina rötter) kamp för rättigheter, eller språklig och kulturell utövning? Kanske finns flykt från fattigdom och ur en begränsande klasstillhörighet? Sådana inslag i din släkt influerar din historia (dina rötter och rutter) och därmed din identitet. Medvetenhet om dina rötter kan utgöra en tillgång i det sociala arbetet. Det kan göra att du förstår dig själv men också andra bättre. Många har begränsad vetskap om sina rötter i dessa nämnda avseenden och på vilket sätt dessa kan vara en tillgång (eller begränsning) i att känna igen klienters situationer, liera sig med dem och överskrida eventuella etniska, kulturella- eller sociala barriärer. Läs Bender et. al. (2010), Exploring the relationship between self-awareness and student commitment Om möjligt - intervjua/fråga äldre släktingar om dina/deras rötter och rutter. Reflektera: identifierar du dig med en etnisk identitet (vilken, och varför?) vad känner du till om dina/ din familjs etniska rötter (hur) inverkar detta på din etniska identifikation? 9

10 o Reflektera över hur din etniska bakgrund och/eller identifikation kan vara en tillgång i det sociala arbetet (alternativt begränsning)? Välj ut någon aspekt av din identifikation som du tycker är särskilt viktig/intressant/betydelsefull för din identitet och yrkesroll (det behöver inte vara (enbart) etnicitet). Skriv uppgiften i jagform men var anonym, omfattning ca. en ½ A4-sida. Samtliga lämnar i Faten eller Evas postfack. Den väljs några av reflektionerna ut och följs upp i seminarieform med syftet att lära oss mer om hur vår medvetenhet om etnisk identitet kan användas i socialt arbete. Lycka till! Eva & Faten 1

11 Bilaga 4. Instruktioner till seminarium Likhet inför lagen 19/2 Introduktion Olika undersökningar visar att människor behandlas olika och att det sker på osakliga grunder vilket är problematiskt av många olika skäl, bl.a. mot bakgrund av bestämmelsen i 1 kap. 9 regeringsformen (RF), där det anges att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen, i sin verksamhet, ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. I seminariet problematiseras rätten och principen om likhet inför lagen med utgångspunkt i ett köns- och etnicitetsperspektiv. Seminariet består av två uppgifter, en redovisningsuppgift, där diskrimineringsbegreppet behandlas, och en diskussionsuppgift, där lagstiftning som verktyg för att komma till rätta med diskriminering eller åstadkomma jämlikhet/jämställdhet problematiseras. Alla ska förbereda sig inför seminariet genom att läsa nedanstående texter, men även andra kunskapskällor kan behöva inhämtas för att ni ska kunna lösa uppgifterna. Förarbetena söker ni via de vanliga rättsdatabaserna, förslagsvis på regeringens hemsida, Freidenvalls rapport och Magnussons artikel bifogas även som pdf-filer. Prop. 2007/08:59 Ett starkare skydd mot diskriminering, s. 1-8, , , Bet. 2007/08:AU7 Ett starkare skydd mot diskriminering, s. 1-2, SOU 2006:79 Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och social sammanhållning. Slutbetänkande av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, s. 9-23, Rapport 6, Riksdagen ur ett genusperspektiv, Utdrag ur Riksdagen i en ny tid, bilaga 5, Sex rapporter till 2002 års riksdagskommitté, , s. av Lenita Freidenvall, , Jämställdhet i många olika versioner mönster i den politiska retoriken för jämställdhet i svenskt 1990-tal, av Eva Magnusson, s Uppgift 1 Studenter vars efternamn börjar på bokstaven A, C, E osv. ska redovisa vad som enligt Diskrimineringslagen (2008:567) avses med direkt diskriminering, medan studenter vars efternamn börjar på bokstaven B, D, F osv. ska redovisa vad som enligt lagen avses med indirekt diskriminering. Alla studenter ska fundera över de perspektiv som ligger till grund för lagstiftningen och om dessa kan sägas överensstämma med eller likna någon eller några av de perspektiv (eller jämställdhetsversioner ) som beskrivs i Magnussons artikel. Alla studenter ska också utifrån Hirdmans genussystem ( isärhållandets princip och den manliga normens primat ) i rapporten av Freidenvall, fundera över likheter och skillnader mellan diskriminering grundad på kön och diskriminering grundad på etnicitet. Uppgift 2 Alla studenter ska fundera över möjligheterna att med lagstiftningens hjälp komma till rätta med diskriminering samt åstadkomma jämlikhet/jämställdhet. Vilka för- och nackdelar finns? Finns det gränser för vad lagstiftning bör användas till? Är t.ex. kvotering ett rimligt och acceptabelt medel för att uppnå jämlikhet/jämställdhet? I uppgiften ingår också att förbereda argument för och emot lagstiftning om kvotering. Studenter vars efternamn börjar på bokstaven A, C, E osv. har till uppgift att argumentera för lagstiftning om kvotering, medan studenter vars efternamn börjar på B, D, F osv. har till uppgift att argumentera mot lagstiftning om kvotering. Lycka till! Eva Nilsson 1

12 Bilaga 5. Instruktioner till seminarium: Implementering/Rättighetskonflikter 23/4 Eva Nilsson Juridiskt forum Introduktion FN:s Wiendeklaration från 1993 har FN understrukit de mänskliga rättigheternas universella verkan och vikten av att de olika rättigheterna ses som delar av samma helhet (att ingen rättighet kan ses isolerad, utan att de är odelbara och ömsesidiga). Olika rättigheter kan dock komma i konflikt med varandra, t.ex. barns och kvinnors rättigheter och religiösa/kulturella rättigheter. Ibland framgår det av det internationella instrumentet eller nationell lagstiftning hur olika intressekonflikter skall lösas, ofta inte. Seminariet har formen av ett case-seminarium där olika rättighetskonflikter behandlas. Till detta seminarium finns inga texthänvisningar, utan det är meningen att ni ska förbereda er inför seminariet genom att själva identifiera och inhämta de kunskapskällor som behövs för att lösa uppgifterna (lag, förarbeten, rättspraxis och doktrin samt relevant internationellt material etc.). Uppgift 1 Arbetsförmedlingen hänvisade under hösten 2005 en man till ett arbetsmarknadspolitiskt program. Under tiden han genomförde programmet var mannen berättigad till ekonomisk ersättning. I syfte att erhålla praktik, som ingick som ett moment i programmet, anordnades under våren 2006 ett möte med ett företag. Vid mötet avböjde mannen att ta företagets kvinnliga representant i hand med hänvisning till sin religion. En tid efter mötet beslutade Arbetsförmedlingen att återkalla mannens anvisning till programmet med motiveringen att han genom sitt agerande vid mötet medverkat till att han inte erbjudits praktikplats. Arbetsförmedlingens åtgärd innebar även att mannen förlorade rätten till ekonomisk ersättning. Vilka problem kan ni se i fallet och hur skulle ni lösa dessa problem, med utgångspunkt i de rättsliga verktyg som finns på området. Under seminariet redovisar någon eller några studenter sina slutsatser. I samband med seminariet bestäms vilka som redovisar. Uppgift 2 Under förra hösten var det ett inslag på TV4-nyheterna om Alia Khalifa som studerade till barnskötare och som bar Niqab. Hennes klädsel var ett problem, menade skolans personal. Aila är nu klar med sin utbildning och har blivit kallad till en anställningsintervju där hon får frågan om hennes klädsel kommer att innebära några problem i arbetet. Vilka problem kan ni se och hur skulle ni med lite "kreativitet och finess", som en handläggare vid Diskrimineringsombudsmannen, DO, uttryckte det i nyhetsinslaget, kunna lösa dessa problem, med utgångspunkt i de rättsliga verktyg som finns på området. Under seminariet redovisar någon eller några studenter sina slutsatser. I samband med seminariet bestäms vilka som redovisar. Lycka till! Eva Nilsson Sida 12

13 Bilaga 6. Instruktioner till Avslutande paper (inlämning 7/5) Avslutande examination utgörs av ett individuellt skrivet paper och ett avslutande examinationsseminarium. Uppgiften innebär att studenten efter eget val fördjupar sig i en fråga med anknytning till de fenomen/problemområden som berörts under kursen. I uppgiften ingår att skriva ett paper om minst 7 max 1 A4 sidor som värderas av en kamrat som förbereder en presentation av ditt paper. Paper (skriftlig examination) Uppgiften går ut på att studenter fördjupar sin kunskap om ett specifikt område. Paperet ska innehålla en beskrivning av problemområdet (fenomenet/målgruppen/utsattheten) och en argumentation om varför det är en aktuell fråga att uppmärksamma, vad för kunskap som finns om ämnet i befintlig forskning. Varje paper ska oberoende ämnesval innefatta en granskning av hur ämnet visar på möjligheter eller problem som det mångkulturella samhället skapar, analys av hur man kan förstå det valda fenomenets uppkomst på samhälls- såväl som på individnivå och därtill knyta an till för ämnesvalet relevanta begrepp (t.ex. flyktingskap, mänskliga rättigheter, integration, segregation, mångfald, exklusion), ett kritiskt granskande resonemang om den välfärdsstatliga rollen och det sociala arbetets roll för att möjliggöra alternativt hindra inkludering och individens rättigheter eller hälsa och välmående. Beskrivning av ämnet/målgruppen/fenomenet du valt att studera, t.ex. utbredning, karaktär, eller andra relevanta fakta. Paperet ska förankras i både aktuell internationell och nationell forskning på området; Med hjälp av forskning/teori analysera varför det studerade fenomenet/målgruppens situation förekommer. o Använd vetenskapliga begrepp för detta, t.ex. flyktingskap, mänskliga rättigheter, rasism, integration och segregation etc., (om relevant) beskrivning och problematisering av policynivån (vilka politiska reformer/välfärdsstatliga regelverk/insatser/ rättigheter/lagar som finns) En reflektion över önskvärda förhållningssätt i en tänkt social praktik och en självreflektion över den egna professionella utvecklingsprocessen. När det gäller paperets form ska det likna en vetenskaplig artikel som ska innehålla följande delar: En bakgrundsbeskrivning som sätter din forskningsfråga i ett sammanhang samtidigt som den tydliggör kopplingen till socialt arbete Tydligt avgränsade syfte och frågeställningar En kortfattad beskrivning av hur du gått tillväga En kortfattad genomgång av kunskapsläget En kortfattad beskrivning av ev. teoretiska perspektiv och/eller begrepp En tydlig och sammanhängande redovisning och analys av resultatet En diskussion om framkomna resultat, förankrad i tidigare forskning och/eller valda teoretiska perspektiv/begrepp Den röda tråden ska genomsyra paperet som helhet. Paperets omfattning skall vara minst 7, max 10 A4 sidor (times new roman p. 12, 1 ½ radavstånd), skrivet i enlighet med vedertagen akademisk formalia vad gäller referenser, framställning etc. Sida 13

14 Sida 14

15