Metodrapport för Taxi-index För anropsstyrd trafik 2016
|
|
- Johan Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metodrapport för Taxi-index För anropsstyrd trafik 2016 Jonas Jonsson Stefan Pettersson SCB
2 1 METODRAPPORT FÖR TAXI-INDEX FÖR ANROPSSTYRD TRAFIK AVSEENDE KOSTNADSUTVECKLINGEN FÖR RIKET Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Variabelinnehåll 2 3. Vad avser Taxi-index för anropsstyrd trafik att mäta? Basår, periodicitet Vad samlas in? Konstruktion Hur används indexet 5 4. Beskrivning av kostnadsslagen Rullkostnader Trafikpersonalkostnader Fasta fordonskostnader Värdeminskning Räntekostnader Administrativa kostnader Organisationskostnader 9 5. Resultat av projektarbetet Kvalitet och sammanfattning 11 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Taxi-index för anropsstyrd trafik 13 Bilaga 2 Remissinstanser 14 Bilaga 3 Indexrådet 15 Bilaga 4 Referensgrupp för fortsatt kvalitetsarbete 16 Bilaga 5 Indexkriterier 17
3 1. Inledning 2 Statistiska centralbyrån (SCB) tar på uppdrag av Svenska Taxiförbundet fram ett Taxi-index för anropsstyrd trafik, uppdelat på följande kostnadsslag: Rullkostnader Trafikpersonalkostnader Fasta fordonskostnader Värdeminskning Räntekostnader Administrativa kostnader Organisationskostnader Syftet är att mäta ändringar i kostnader som förekommer hos Svenska Taxiförbundets medlemsföretag. Taxi-index för anroppstyrd trafik kan användas för justering av priser i olika typer av avtal samt för prognoser och konjunkturbedömningar. Syftet med de nya indexserierna är inte att skapa lönsamhet för endera parten, indirekt på den andra partens bekostnad. Syftet är att skapa en fungerande marknad där index skall möjliggöra långvariga prisöverenskommelser. Långsiktighet är bra för att stimulera investeringar i såväl maskiner som mänskligt kapital. Redan inledningsvis i projektet med att ta fram ett nytt Taxi-index för anroppstyrd trafik bildades en referensgrupp. Anledningen till att referensgruppen bildades var att samla expertkunskap inom taxiområdet. I detta fall representation från större och mindre företag i olika delar av landet. Därutöver statistisk kompetens i form av SCB. Förslag på indexmodell har sedan gått ut på remissrunda (se remissinstanser i bilaga 2) och dessutom stämts av med Indexrådet. Referensgruppen redovisas i bilaga 1 och Indexrådet redovisas i bilaga 3. Taxi-index för andropsstyrd trafik är ett fastbasindex som tas fram fyra gånger per år. Bastidpunkt är januari Variabelinnehåll Följande delindex har valts i samråd med referensgruppen för att belysa kostnadsutvecklingen i taxibranschen. Ett totalindex för kostnadsutvecklingen beräknas genom att väga ihop nedanstående delindex med vikter enligt genomförda specialundersökningar. Nedan följer en lista med ingående kostnadsslag samt vikter för beräkning av totalindex.
4 3 Kostnadsslag TRAFIKKOSTNADER: Vikter Delvikt Vikter totalindex totalindex varuslag 1 Rullkostnader 0, Drivmedel 0, Bensin 0, Diesel 0, Fordonsgas 0, Etanol 0, El 0, Fordonsunderhåll 0, Biltvätt 0, Service 0, Däck 0, Krockskadekostnader 0,08 2 Trafikpersonalkostnader 0, Lönekostnader FORDONSKOSTNADER: 3 Fasta fordonskostnader 0, Fordonsskatt 3.20 Försäkringskostnader 0, Garage 0, Besiktning+registrering 4 Värdeminskning 0, Värdeminskning-fordon 0, " utrustning 0, Kommunikationsradio 4.22 Mobiltelefon 4.23 Taxameterutrustning 5 Räntekostnader 0,005 ÖVRIGA KOSTNADER: 6 Administrativa kostnader 0, Externa redovisnings kostnader 0, Tjänstemannalöner 0,50 7 Organisationskostnader 0, Avgift BC 0, Terminalavgifter 0, Trängselskatt 0,05 Summa 1,000
5 4 3. Vad avser Taxi-index för anropsstyrd trafik att mäta? Taxi-index för anropsstyrd trafik avser att mäta de kostnader som förekommer hos Svenska Taxiförbundets medlemsföretag. Taxi-index för anropsstyrd trafik består av sju olika kostnadsslag (se variabelinnehåll). Dessa kostnadsslag är i sin tur uppbyggda av olika delindex. De olika delindexserierna är därefter uppbyggda av dels prisuppgifter från representativa återförsäljare av bilar, utrustning, reparationer, samt även uppgifter om drivmedel och löneuppgifter inklusive sociala avgifter, räntekostnader, försäkringar och administrativa kostnader. Indexet tar även hänsyn till uppgifter om terminal- och trängselavgifter. Stor ansträngning läggs ner på att indexserien skall bli så tillförlitlig som möjligt men i det enskilda fallet får emellertid Taxi-index för anropsstyrd trafik alltid betraktas som en schablon och inte någon fullgod ersättning för företagens egna priskalkyler Basår, periodicitet Taxi-index för anropsstyrd trafik beräknas fyra gånger om året för månaderna januari, april, juli och oktober med basmånad januari Uppgifterna skall avse förhållandena den 1:a vardagen i respektive månad. Presentation av resultatet sker i slutet av respektive mätmånad. Juli månad levereras lite senare, dock senast 10 augusti Vad samlas in? Datainsamlingen är en kombination av total- och urvalsundersökning. Vissa uppgifter hämtas från andra undersökningar på SCB. Urvalsundersökningen genomförs via företagsurval, som skett i samråd med branschen. Produkturvalen följer i aktuella fall representativa produkter för taxikostnader. Priserna är exklusive mervärdesskatt och inhämtas från det led som taxiföretag köper ifrån. Till viss del baseras prisutvecklingen på listpriser. Hänsyn tas i möjligaste mån till rabatter och andra skatter som direkt påverkar taxiföretagens kostnader. Priset avser i förekommande fall fritt fabrik eller tillverkningsort. Beräkningen av indextal för trafikpersonalkostnader baseras på de förändringar som inträffar i gällande kollektivavtal och i sociala avgifter enligt lag och avtal. Detta innebär att endast de avtalsenliga löneförändringarna inräknas i indextalen för löner, som gäller i kollektivavtalet för taxiföretag. Detta kostnadsslag redovisas under punkten 4.2.
6 3.3. Konstruktion 5 Taxi-index för anropsstyrd trafik är ett fastbasindex enligt Laspeyres metod (se bilaga 5). Bastidpunkt är januari Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Taxi-index för anropsstyrd trafik är också ett faktorprisindex, det vill säga ett inputindex. Input är de produktionsfaktorer som taxikostnaderna omfattar. Produktionsfaktorerna indelas i följande kostnadsslag: rullkostnader, trafikpersonalkostnader, fasta fordonskostnader, värdeminskning, räntekostnader, administrativa kostnader och organisationskostnader. Det är de sammanvägda kostnadsförändringarna som uppskattar prisförändringen. Enligt definitionen på ett faktorprisindex tas ingen hänsyn till produktivitetsutvecklingen som normalt har en fortgående kostnadsdämpande effekt på verksamheten. Det är för att i någon mån kompensera för produktivitetsutvecklingen som arbetslönerna beräknas utan löneglidning. Underlaget till kostnadsbudgeten för indexserien har erhållits från ett urval av medlemsföretag samt avstämts mot beställare och även Indexrådet Hur används indexet Taxi-index för anropsstyrd trafik är ett skräddarsytt index gällande generell kostnadsutveckling för taxikostnader, framtaget på uppdrag av Svenska Taxiförbundet. Indextalen är avsedda att användas vid prisreglering mellan taxiföretag och beställare samt för samt för prognoser och konjunkturbedömningar. Indextalen bör inte användas för prisreglering mellan taxiföretag och materialleverantör. I den mån sådana klausuler behöver användas, bör dessa knytas till något prisindex i producent- och importled.
7 6 4. Beskrivning av kostnadsslagen 4.1. Rullkostnader Kostnadsposten för rullkostnader har en total vikt på 13,6 %. Rullkostnaderna följer prisutvecklingen för drivmedel, biltvätt, service, däck och krockskadekostnader. Uppgifterna hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Innehåll: Bensin Bensin 95 oktan, KPI kod 6221 Diesel Dieselolja, KPI kod 6214 Fordonsgas Insamlas separat Etanol Etanol E85, KPI kod 6225 Biltvätt Biltvätt, KPI kod 6219 Service Underhållsservice, KPI kod 6208 Däck Bildäck, KPI kod 6209 Krockskadekostnader Bilförsäkring, KPI kod 6216 Uppgifterna från KPI tabellen bygger på månader: december, mars, juni, september. Fördelning: Vikt Vikt Drivmedel Komponent: Bensin 10,0 % Diesel 60,0 % Fordonsgas 27,0 % Etanol 3,0 % El 0,0 % Totalt: 56,2 % Fordonsunderhåll 43,8 % Biltvätt 13,0 % Service 63,0 % Däck 16,0 % Krockskadekostnader 8,0 % 4.2. Trafikpersonalkostnader Kostnadsposten för trafikpersonalkostnader har en total vikt på 59,1 %. Det är med andra ord det kostnadsslag som har den enskilt största viktandelen i detta index.
8 Kostnadsposten för trafikpersonalkostnader följer taxiavtalet, uppgifter från SAF. Lönekostnader normerat till 12 pass, 100 betalda timmar, 250 påslag och 1800 km. Medelprisberäkning Innehåll: 7 Fördelning: Vikt Lön totalt: Grundlön tim Enkel OB tim Kvalificerat OB tim Körturer st. Betalda km st. Beklädnadsersättning Semesterersättning Sociala avgifter enligt lag Sociala avgifter enligt avtal 100 % 4.3. Fasta fordonskostnader Kostnadsposten för fasta fordonskostnader har en total vikt på 2,4 %. Kostnadsposten för fasta fordonskostnader följer prisutvecklingen för fordonsskatt, försäkringskostnader, garage och besiktning/registrering. Underlaget om fordonsskatt kommer från Svensk författningssamling. Underlaget till försäkringskostnaderna samt garagekostnaden hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Uppgifter om besiktning/registrering hämtas dels från Bolagsverket gällande bolagsregistrering och dels från Transportstyrelsen gällande taxitillstånd. Uppgifterna från KPI tabellen bygger på månader: december, mars, juni, september. Innehåll: Fordonsskatt Uppgifter från Svensk författningssamling Försäkringskostnader Bilförsäkring, KPI kod 6216 Garage Garagekostnad, KPI kod 6212 Besiktning/registrering Insamlas separat från Bolagsverket samt Transportstyrelsen Fördelning: Totalt: Fordonsskatt 0,0 % Försäkringskostnader 50,0 %
9 8 Garage 50,0 % Besiktning/registrering 0,0 % 4.4. Värdeminskning Kostnadsposten för värdeminskning har en total vikt på 6,4 %. Kostnadsposten för värdeminskning följer prisutvecklingen för fordon samt teknisk utrustning i bilarna. Prisuppgifter om fordon samt mobiltelefon hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Uppgifter om Kommunikationsradioutrustning och taxameterutrustning. Prisuppgifter samlas från större tillverkare av denna utrustning Innehåll: Fordon Nya bilar, KPI kod 6105 Kommunikationsradio Insamlas separat från större återförsäljare Mobiltelefon Mobiltelefoner, KPI kod 6416 Taxameterutrustning Insamlas separat från större återförsäljare Uppgifterna från KPI tabellen bygger på månader: december, mars, juni, september. Fördelning: Totalt: Värdeminskning, fordon 83,0 % Värdeminskning, utrustning 17,0 % 4.5. Räntekostnader Kostnadsposten för räntekostnader har en total vikt på 0,5 %. Kostnadsposten för räntekostnader följer utvecklingen av Stibor och Statsskuldväxlar, löptid 90 dagar. Medelprisberäkning Innehåll: Räntekostnader Stibor, Statsskuldväxlar Fördelning: Totalt: Räntor Stibor 50,0 % Statsskuldväxlar 50,0 %
10 Administrativa kostnader Kostnadsposten för administrativa kostnader har en total vikt på 2,7 %. Kostnadsposten för administrativa kostnader följer utvecklingen av externa redovisningskostnader samt tjänstemannalöner. Insamlingen av externa redovisningskostnader följer Tjänsteprisindex. Posten tjänstemannalön följer Entreprenadindex. Index för tjänstemannalöner är det senast kända index den första vardagen i respektive mätmånad. Innehåll: Externa redovisningskostn. Redovisning samt bokföringstjänster, TPI kod Tjänstemannalöner Tj.mannalöner, Entreprenadindex litt.nr 4011 Uppgifterna från TPI och Entreprenadindex bygger på månader: december, mars, juni, september. Fördelning: Totalt: Externa redovisningskostnader 50,0 % Tjänstemannalöner 50,0 % 4.7. Organisationskostnader Kostnadsposten för organisationskostnader har en total vikt på 15,3 %. Kostnadsposten för organisationskostnader är uppdelad på avgift till beställningscentral samt terminalavgifter och trängselskatt. I avgiften till beställningscentral har vi bedömt att kostnaderna omfattar lön, teknik, kortkostnader samt lokalkostnader. För lön följer vi posten tjänstemannalöner i Entreprenadindex. För teknik ingår datorer, elektronik och optik från ITPI. Kortkostnader följer banktjänster och hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Lokalkostnader följer uthyrning av egna lokaler och kontor från TPI. Terminalavgifter följer de avgifter som tas ut av Swedavia, och för trängselskatt följer vi broavgift i hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Innehåll: Avgift till beställningscentral Löner Tj.mannalöner, Entreprenadindex litt.nr 4011 Teknik Datorer, elektronik, optik, ITPI kod 26 Kortkostnader Banktjänster, KPI kod 9802 Lokalkostnader Uthyrning av egna lokaler, kontor, TPI kod Terminalavgifter Separat insamling av terminalavgift Trängselskatt Broavgift, KPI kod 6224
11 Uppgifterna från KPI tabellen samt TPI, ITPI och Entreprenadindex bygger på månader: december, mars, juni, september. 10 Fördelning: Totalt: Avgift till beställningscentral 83,0 % - Löner 40,0 % - Teknik 40,0 % - Kortkostnader 10,0 % - Lokalkostnader 10,0 % Terminalavgifter 12,0 % Trängselskatt 5,0 % 5. Resultat av projektarbetet Svenska Taxiförbundet har som branschorganisation för landets taxiföretag tidigare diskuterat frågan med SCB om ett nytt kostnadsindex för detta ändamål. Fram till och med 2016 har nämligen två parallella indexserier för taxinäringen funnits på marknaden. Den ena benämnd Taxi-index med Svenska Taxiförbundet som beställare och det andra benämnd Färdtjänstindex framtagen av SCB. Dessa index har varit snarlika och parterna har under en period ansett det onödigt att producera två index löpande för samma ändamål. Av den anledningen kom parterna överens om att lägga ner dessa båda befintliga index och istället tillsammans utforma detta nya Taxi-index för anropsstyrd trafik. Fördelarna till förändringen är flera. Man tar i det nya indexet tillvara den sakkunskap som finns inom Svenska Taxiförbundet tillsammans med den statistikkompetens som finns hos en opartisk myndighet som SCB. Dessutom resulterade förändringen till att man tillsammans nu tagit fram en ny indexserie med hög kvalité som är anpassad till aktuell kostnadsbild för taxiföretag. Uppdraget omfattade konstruktion av en skräddarsydd indexmodell för taxinäringen som skulle motsvara de kostnader som generellt förekommer hos Svenska Taxiförbundets medlemsföretag. De inledande kontakterna mellan parterna togs i början av Arbetet intensifierades under 2015 då också en referensgrupp bildades (se bilaga 1). För att ta fram ett anpassat branschindex ansågs att detta projekt var nödvändigt att drivas i nära samarbete mellan taxiföretag, branschförening samt SCB. Taxibranschen står för sakkunskapen och SCB för den statistiska metoden. Man ansåg att modellen bör fokusera på de i branschen väsentliga kostnadsfaktorerna. Referensgruppens roll i arbetet har varit att förse SCB med nödvändigt underlag samt att ge feedback och synpunkter på SCB:s resultat och förslag. Flera möten har skett under projektets gång, samtidigt som många frågeställningar även har dryftats per telefon och e-post.
12 Man kan säga att det huvudsakliga underlaget till Taxi-index för anropsstyrd trafik har erhållits från denna referensgrupp. SCB har därefter bearbetat, sammanställt och analyserat uppgifterna. Förslaget skickades sedan på remiss till ett antal stora beställarorganisationer (se bilaga 2). SCB gav även branschen tillfälle att ge synpunkter då man deltog på Svenska Taxiförbundets kongress/konferens den 4 november Föreslagen indexmodell samt innehåll godkändes sedan därefter av Indexrådet (se bilaga 3) Efter att vägningstalen till Taxi-index för anropsstyrd trafik blev fastställda har SCB arbetat med att kontakta uppgiftslämnare för prisinsamling samt att konstruera beräkningsmodell. Detta arbete pågick under hösten 2015 fram till mars När det gäller den löpande produktionen av indexet som nu åläggs SCB att sköta, kommer vissa kostnadsslag att prismätas separat för denna undersökning medan vissa kostnadsslag hämtas från redan befintlig statistik, enligt vad som framgår av kapitel 4. Referensgruppen anser att en löpande undersökning av dessa kostnadsslag enligt denna metod, på ett godtagbart sätt speglar den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för taxinäringen. Fördelen är också att de ingående komponenterna är transparenta och lätta att följa för användarna. Det är önskvärt att referensgruppen gör en avstämning av Taxi-index för anropsstyrd trafik när det varit i drift något år. Då kan man lättare se om några modifieringar av modellen behövs. Därefter bör regelbundna översyner ske ca vart femte år. Detta för att Taxi-index för anropsstyrd trafik även i framtiden följer kostnadsstrukturen generellt för medlemsföretagen inom Svenska Taxiförbundet. SCB vill tacka samtliga som hjälpt till vid konstruktionen av detta index. Alla inblandade parters medverkan vid denna konstruktion har varit en nödvändighet för att hamna så nära verkligheten som möjligt. Ett extra stort tack riktas till branschens representanter i referensgruppen som på ett engagerat och kunnigt sätt stöttat SCB på ett föredömligt vis Kvalitet och sammanfattning Taxi-index för anropsstyrd trafik mäter kvartalsvis alla väsentliga kostnadsförändringar för taxiföretagen generellt för hela riket, med januari 2016 som basmånad. Indexet beräknas enligt ovan angivna förutsättningar. Vad som publiceras är totala Taxi-index för anropsstyrd trafik samt delindex för rullkostnader, trafikpersonalkostnader, fasta fordonskostnader, värdeminskning, räntekostnader, administrativa kostnader samt organisationskostnader. Dessa delindex består i sin tur av ett antal delindex som inte publiceras. Publiceringen sker kvartalsvis för månaderna januari, april, juli samt oktober.
13 Det är SCB:s uppfattning att undersökningen som helhet ger en för ändamålet god kvalitet. Undersökningen omfattar alla väsentliga kostnadsslag för taxiföretag. De nu använda kostnadsvikterna kommer från begränsade specialundersökningar från ett urval av medlemsföretag hos Svenska Taxiförbundet. Det vore om möjligt önskvärt att framöver göra en undersökning på slumpmässig stickprovsbasis, för att noggrannare skatta kostnadsfördelningen/vikterna. Omvärldsförändringar gör det nödvändigt att viktsystemet ses över med jämna mellanrum, då felaktiga vikter kan leda till att kostnadsförändringarna över- eller underskattas. SCB rekommenderar att vikterna ses över ca vart femte år. SCB och Svenska Taxiförbundet har knutit en expertgrupp med deltagande från både taxibranschen och beställarledet som kontinuerligt ska träffas för avstämning av indexet (se bilaga 4). Nästan alla undersökningar idag är behäftade med bortfall. Bortfallet beror på att uppgiftslämnare inte alls eller för sent lämnar in uppgifter till undersökningen. Vår erfarenhet från denna och liknande undersökningar, är att bortfallet är begränsat och inte har negativ inverkan på skattningen. 12
14 13 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Taxi-index för anropsstyrd trafik Christer Franzén Sven-Olof Hiller Gunnar Welander Anders Berge Jonas Jonsson Stefan Pettersson Educomp Gävle taxi Taxi Stockholm Svenska Taxiförbundet SCB SCB
15 Bilaga 2 Remissinstanser 14 Västtrafik AB Skånetrafiken Stockholms landsting Länstrafiken i Västerbotten AB Söne Buss AB Keolis AB Transportföretagen Dalatrafik AB
16 15 Bilaga 3 Indexrådet Beskrivning av Indexrådet Indexrådet säkerställer neutrala affärer. Det branschgemensamma Indexrådets syfte är att säkerställa affärsneutralitet i de fastslagna indexregleringsprinciperna. Rådet ska identifiera och analysera de fall där kostnadsförändringar beroende på skatte- och avgiftsförändringar uppstår och påverkar affärsneutraliteten. Parterna enas löpande om innehållet i indexrekommendationerna och ståndpunkter av principiell natur beslutas i de respektive styrelserna. I Indexrådet ingår följande medlemmar: Reija Sintonen Anders Berge Christian Plyhm Jonas Kjernald Jan-Eric Wingren Ewa Rosén Tommy Laestander Daniel Lindin Lars Annerberg SLL, Trafikförvaltningen Svenska Taxiförbundet Söne buss AB Västtrafik AB Nobina Skånetrafiken Länstrafiken i Västerbotten AB Keolis AB Transportföretagen
17 Bilaga 4 Referensgrupp för fortsatt kvalitetsarbete 16 Reija Sintonen Christian Plyhm Gunnar Welander Anders Berge Jonas Jonsson Stefan Pettersson SLL, Trafikförvaltningen Söne buss AB Taxi Stockholm Svenska Taxiförbundet SCB SCB
18 Bilaga 5 Indexkriterier 17 Vad är en indexserie? Alla indexserier har 100 som indexbas, motsvarande ett visst år eller viss månad. Man kan tolka indexserien som uttryckt i procent av indexbasen. Förändringen mellan två tidsperioder beräknas som kvoten mellan index för dessa perioder. Det är mycket lätt att räkna om en serie med en ny tidsperiod som bas. Det är bara fråga om en enkel omproportionering. Länkar, viktbaser och prisbaser Såväl Producentprisindex (PPI) som Konsumentprisindex (KPI) räknas primärt med priset i december varje år =100 med fasta vägningstal fram till december nästa år. Nästa år börjas en ny serie med december = 100. Dessa ettårsserier kallas indexlänkar och är ibland osynliga för användaren. För att bilda en lång indexserie multipliceras (kedjas) dessa förändringar ihop till en publicerad serie. Vi kallar därvid indexet för ett kedjeindex. December kallas för länkarnas prisbas. Den period vägningstalen representerar kallas för indexlänkens viktbas. Taxi-index för anropsstyrd trafik däremot är ett fastbasindex. Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Sammanvägning av varugrupper och representantvaror Inom en indexlänk består ett prisindex av ett stort antal varugrupper och representantvaror. Var och en av dessa har ett vägningstal som motsvarar dess andel av indexets totalt täckta varumängd. Ett prisindex beräknas som en produktsumma av vägningstal och prisförändringar för varorna. Laspeyres och Paasches index Ett prisindex har normalt följande principiella struktur: Pris Volym 1 Prisindex 0, 1 Pris Volym 0 b b 0 är prisbas, 1 jämförelseperiod och b viktbas. Om prisbas och viktbas sammanfaller kallar vi index för Laspeyres index: Pris Volym 1 0 Laspeyres prisindex 0, 1 Pris Volym 0 0 Om i stället jämförelseperiod och viktbas sammanfaller kallar vi det för Paasches index.
19 Paasches prisindex 0,1 Pris Volym Pris Volym 1 En viktig egenskap hos Laspeyres index (men ej Paasches) är att det kan skrivas som en produktsumma av värdevikter gånger prisförändringar: 18 (Pr is* Volym) 0 Laspeyres prisindex 0, 1 (Pr is* Volym) 0 Pr is Pr is 1 0 Eller med nedanstående exempel: VARA pris, kr/kg volym, kg värde, kr TIDPUNKT ÄPPLEN BANANER * 3 20* : Laspeyres prisindex 0, 1 137% 15* 310* : Laspeyres prisindex 0, 1 * * 137% Pris-, volym- och värdeindex. Fastprisberäkningar Det är ofta av intresse i ekonomisk statistik att skilja ut den reala utvecklingen ur en nominell värdeutveckling genom så kallad deflatering. SCB:s nationalräkenskaper beräknas till exempel såväl i löpande som i fasta priser. Detta bygger på identiteten Pris*Volym=Värde Om man nu vill att förändringarna skall följa samma logik som nivåerna får man Prisindex*Volymindex = Värdeindex Detta är dock inte fullt lika enkelt som det låter, utan kräver att man tänker sig för litet. Värdeindexet är dock enkelt: Värdeindex 0, 1 Pris Volym Pris Volym Ett volymindex är som ett prisindex fastän tvärtom: Pris Volym 0 1 Laspeyres volymindex 0, 1 Pris Volym Paasches volymindex 0,1 0 0 Pris Volym 1 1 Pris Volym 1 0
20 19 Vi ser nu att Laspeyres prisindex * Paasches volymindex = Värdeindex samt att Laspeyres volymindex * Paasches prisindex = Värdeindex Men det går inte lika bra att till exempel räkna både pris och volym enligt Laspeyres index. Vill man ha ett index som är konsekvent i det här avseendet får man använda det så kallade Fishers index. Fishers index = Laspeyres index*paasches index (samma för priser som volymer) Vad menas med en indexreglering? Indexreglering är en uppräkning alternativt nedräkning av ett pris eller en kostnad från en tidpunkt till en annan framtida tidpunkt. Priset (kostnaden) blir då bestämt dels av prisnivån vid tidpunkten för regleringstillfället, dels av hur index förändras. Indexreglering är således en del av en prissättningsform, som vi kan kalla för indexreglerat pris. Motsatsen är fast (fixt) pris, som består av ett grundpris och ett påslag därutöver som måste bygga på en skattning av pris- eller kostnadsutvecklingen framöver. Eftersom denna kan vara svår att bedöma uttrycker påslaget snarare den risk för kostnadsstegringar som säljaren känner. Det kan således ses som ett riskpålägg. Ett alternativ till indexreglerat pris är löpande räkning, som innebär att säljaren får betalt för samtliga verifierade kostnader. Denne får alltså full täckning för sina kostnader. I en klausul med indexreglerat pris kan vi definiera följande begrepp: Grundpris Slutligt pris Bastidpunkt Avräkningstidpunkt Det pris som indexpåslaget räknas på (anbudspriset) Grundpris plus indexpåslag i kronor Den tidpunkt (vanligen anbudstidpunkt) som motsvarar grundprisets prisnivå Den tidpunkt (kan vara flera) som påslaget skall beräknas till Regleringsperiod Perioden från bastidpunkt till avräkningstidpunkt
21 20 Syfte med prisreglering Köpkraftsbaserad kompensation Syftet med en prisreglering är ofta väl preciserat. Om det föreskrivs att till exempel ett underhållsbidrag skall indexjusteras så att dess realvärde förblir oförändrat, är syftet med justeringen följaktligen att bidraget skall representera en oförändrad konsumtionsnivå (köpkraft). Stiger priserna under en viss period med säg fem procent, måste bidraget också öka med samma procenttal för att det skall ha samma värde för mottagaren som i början av perioden. Kompensationsprincipen är i detta fall enkel. Man önskar ett skydd mot värdeminskning till följd av stigande priser. Vi kan kalla denna princip för köpkraftsbaserad kompensation. Kronans köpkraft uttrycker penningvärdet. Ju mer man kan köpa för en krona, desto högre är penningvärdet. I dagligt tal menas med penningvärdeförändring hur kronans värde förändras med hänsyn till konsumentprisernas utveckling, vilket mäts av konsumentprisindex (KPI). Riskbaserad kompensation Vid affärsavtal är emellertid syftet med indexregleringen inte så enkelt och anledningarna är flera. Köparen önskar till exempel att indexklausulen ifråga inte skall kompensera leverantören för alla hans pris- och kostnadsökningar utan kanske enbart för sådana (allmänna) kostnadsökningar som han själv inte kan påverka. Köparen kan till exempel hävda att säljaren redan i offerten bör gardera sig mot stigande priser. Om priset likväl indexregleras, kan reglerna för vilken kompensation som skall utgå bestämmas så att de skall täcka en prisökningsrisk som å ena sidan säljaren inte (helt) vill bära och som å andra sidan köparen inte helt är villig att ta på sig. Index kan i dessa sammanhang fungera som en metod att fördela risk för ökade priser som kan sägas ligga mellan de ytterligheter som bestäms av det fasta priset och löpande räkning. Fast pris innebär ju att avtalat pris ligger stilla under den period avtalet omfattar. Leverantören bär alltså hela risken om priserna stiger. Vid löpande räkning kan leverantören genom prisändring erhålla ersättning för samtliga kostnader. Vi kan kalla denna indexregleringsprincip för riskbaserad kompensation. Säljaren kan ha krav på ersättning som ger honom oförändrad köpkraft i någon mening och detta kan han få antingen med index eller genom att han själv i anbudet garderar sig för kommande prisstegringar eller av en kombination av dessa metoder.
Metod- och översynsrapport för Fastighetsserviceindex 2017
2011 Metod- och översynsrapport för Fastighetsserviceindex 2017 Jonas Jonsson Stefan Pettersson SCB 2017-12-11 METOD- OCH ÖVERSYNSRAPPORT FÖR FASTIGHETSSERVICEINDEX AVSEENDE KOSTNADSUTVECKLINGEN FÖR RIKET
Läs merMetodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011
2011 Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011 Stefan Pettersson och Malin Sundberg SCB 2011-09- 21 2012-02- 27 uppdaterad version M E T O DR APPO R T F Ö R A V F A L LSIND E X F Ö R F Ö RBR Ä
Läs merKorgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2009. Både effekten på månadstalet (förändringen
Läs merKorgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2008. Både effekten på månadstalet (förändringen
Läs merIndex. Tal procenttal som används vid jämförelser Statistiska uppgifter som visar utveckling under en viss period kan beskrivas med en indexserie
F18 Index Index Tal procenttal som används vid jämförelser Statistiska uppgifter som visar utveckling under en viss period kan beskrivas med en indexserie 69,7/72,8 är % avrundat Medelpriser - för 1 kg
Läs merRedovisning av KPI:s förändringstal
STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) Redovisning av KPI:s förändringstal För beslut Prisenhetens förslag Prisenheten föreslår att nämnden för Konsumentprisindex fattar ett särskilt beslut om att
Läs merVäxla från R77 till Avfallsindex A12
Växla från R77 till Avfallsindex A12 Allmänt SCB fastställer sedan 1977 index i fyra serier med beteckningen R77, Renhållningsindex. Serierna kommer att upphöra i december 2013. För affärer som löper längre
Läs merTjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet
Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska
Läs merFaktorprisindex för byggnader (FPI) 2001
Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2001 PR0502 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Priser och konsumtion A.2 Statistikområde Byggnadsprisindex samt faktorprisindex för byggnader A.3 Statistikprodukten
Läs merNågot om index. 1 Enkla och sammansatta index. LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard
LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard Något om index 1 Enkla och sammansatta index Om man har tillgång till prisuppgifter över en tidsperiod på alla varor och/eller
Läs merRegressions- och Tidsserieanalys - F5
Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Index (Extra material) Linda Wänström Linköpings universitet November 19 Wänström (Linköpings universitet) F5 November 19 1 / 17 Index Ett index beskriver en eller
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(14) Lotteri i KPI För beslut Föreliggande PM syftar till att visa hur förändringstalen för index avseende lotteri (samlad beteckning för en rad olika
Läs merMetodrapport för faktorprisindex avseende elnätsföretag åt Energimarknadsinspektionen januari 2011
2011 Metodrapport för faktorprisindex avseende elnätsföretag åt Energimarknadsinspektionen januari 2011 Jana Kaarto och Caroline Neander SCB 2011 01 12 METODRAPPORT FÖR INDEX AVSEENDE ELNÄTSFÖRETAG Innehållsförteckning
Läs merIntroduktion. Indextal. SÅindex. Mer på webben
Översikt SÅ Index 5 SVERIGES ÅKERIFÖRETAG BOX 7248 103 89 STOCKHOLM Besöksadress: Kungsgatan 24, 6tr Telefon: +46 (0)8-753 54 0 0 +46 (0)8-755 60 01 email: info@akeri.se www.akeri.se 2(13) Kostnadsförändring
Läs mer732G71 Statistik B. Föreläsning 5. Bertil Wegmann. November 12, IDA, Linköpings universitet
732G71 Statistik B Föreläsning 5 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet November 12, 2015 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B November 12, 2015 1 / 16 Index Ett index beskriver en eller era
Läs merPraktisk handledning. Avfallsindex. Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3.
Praktisk handledning Avfallsindex Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3. 2 Innehåll INTRODUKTION... 3 VAD ÄR AVFALLSINDEX OCH HUR TAS DET FRAM?... 4 Avfallsindex...
Läs merFaktorprisindex för byggnader (FPI) 2011 PR0502
Regioner och miljö/byggande och bebyggelse 2011-03-02 1(9) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2011 PR0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merMODELLAVTAL SKOLTRAFIK. Mellan Beställare/Kommun och Trafikföretaget Avseende trafikuppdrag
MODELLAVTAL SKOLTRAFIK Mellan Beställare/Kommun och Trafikföretaget Avseende trafikuppdrag 1. ALLMÄNNA VILLKOR 1.1 AVTALSPARTER BESTÄLLARE TAFIKFÖRETAG 1.2 KONTAKTPERSONER 1.3 AVTALSHANDLINGAR 1.4 AVTALSTID
Läs merPrisindex och priser på livsmedelsområdet 2018 (JO1001)
Statistikens framställning version 1 1 (10) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Prisindex och priser på livsmedelsområdet 2018 (JO1001) Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistikområde Priser och prisindex
Läs merATT RÄKNA MED INDEX. 2. Räkna med index, ett exempel
ATT RÄKNA MED INDEX 1. Kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen inom lastbilstransporter mäts av SCB. Mätningarnas resultat presenteras som indextal. Ett indextal anger ett värde i förhållande till ett
Läs mer19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex
303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga
Läs merEn kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)
2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika
Läs merFaktorprisindex för byggnader (FPI) 2005 PR0502
Regioner och miljö/byggande och bebyggelse 2006-04-27 1(9) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2005 PR0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merF5 Index. Beräkning av index. Begreppet index har två innebörder: Christian Tallberg
F5 Index Christian Tallberg Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Beräkning av index Begreppet index har två innebörder: 1. Visare. Ofta i situationer då vi har ett statistiskt
Läs merPraktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet.
Praktisk handledning Lastbilsindex i samband med avfallsentreprenader Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet. 2 Innehåll INLEDNING... 3 VAD ÄR LASTBILSINDEX OCH HUR TAS
Läs merFöreläsning G60 Statistiska metoder
Föreläsning 2 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Vägda medeltal o Standardvägning o Index Angående projektet: Senast onsdagen 6 mars 17:00 ska ni ha lämnat in gruppindelning och definition av problemområde!
Läs merFaktorprisindex för byggnader (FPI) 2015 PR0502
Regioner och miljö/byggande och bebyggelse 2015-02-16 1(10) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2015 PR0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merPrisindex för vård och omsorg
PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
"Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
"Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2017-02-15 1 (13) KVALITETSDEKLARATION Faktorprisindex för byggnader Ämnesområde Priser och Konsumtion Statistikområde Byggnadsprisindex och Faktorprisindex för byggnader Produktkod PR0502 Referenstid
Läs merTjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet
Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.211 TPI-rapport nr 20 Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Förord Som ett led i att
Läs merBindningstider och rabatter i räntesatsindex
Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2018-02-15 1 (13) KVALITETSDEKLARATION Faktorprisindex för byggnader Ämnesområde Priser och Konsumtion Statistikområde Byggnadsprisindex och Faktorprisindex för byggnader Produktkod PR0502 Referenstid
Läs merFörenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm
Förenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm Regeringskansliet i Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Index för beräkning av timkostnadsnorm 4 3. Ny modell för beräkning 5 4. Sammanfattning 6 Justitiedepartementet
Läs merPraktisk handledning. Avfallsindex. Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3.
Praktisk handledning Avfallsindex Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3. 2 Innehåll INTRODUKTION... 3 VAD ÄR AVFALLSINDEX OCH HUR TAS DET FRAM?... 4 Avfallsindex...
Läs merHelén Örtegren. Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sektionen för infrastruktur och fastigheter
Cirkulärnr: 17:60 Diarienr: 17/05757 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2017-11-15 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Tabell 1 Tabell 2 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Kommunstyrelsen Fastighetskontoret
Läs merLinda Andersson. Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Teknik, trafik och trygghet
Cirkulärnr: 2006:78 Diarienr: 2006/2650 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Linda Andersson Datum: 2006-11-15 Teknik, trafik och trygghet Mottagare: Kommunstyrelsen Fastighetskontoret Landsting/regionstyrelsen
Läs merHelén Örtegren. Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sektionen för infrastruktur och fastigheter
Cirkulärnr: 16:70 Diarienr: 16/07222 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Helén Örtegren Datum: 2016-12-20 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Tabell 1 Tabell 2 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sektionen
Läs merSammanställning av. SCB:s olika index
Sammanställning av SCB:s olika index Sammanställning av SCB:s olika index Statistiska centralbyrån 2010 Compilation of Statistics Sweden s indexes Statistics Sweden 2010 Producent Producer SCB, kommunikationsavdelningen
Läs merLevnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100
Priser och kostnader 2015 Konsumentprisindex 2015, januari Inflationen i januari - procent Den förändring av konsumentpriserna på årsnivå som Statistikcentralen räknat var i januari - procent I december
Läs merLogistisk regression och Indexteori. Patrik Zetterberg. 7 januari 2013
Föreläsning 9 Logistisk regression och Indexteori Patrik Zetterberg 7 januari 2013 1 / 33 Logistisk regression I logistisk regression har vi en binär (kategorisk) responsvariabel Y i som vanligen kodas
Läs merFastighetskontoret. Landstingets förvaltningsutskott Hyreshöjning fr.o.m för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI
Cirkulärnr: 2002:105 Diarienr: 2002/2447 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 2002-11-18 Mottagare: Rubrik: Gatu- och fastighetssektionen Kommunstyrelsen Fastighetskontoret Bilagor: Tabell 1 och 2 Landstingets
Läs merSynpunkter på ersättningen för personlig assistans
Stockholm 11 juni 2014 Maria Larsson Statsråd Socialdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på ersättningen för personlig assistans Arbetsgivarföreningen KFO har drygt 500 medlemsföretag inom personlig
Läs merVälkommen till Kollektivtrafikens Avtalskommittés (KollA) årliga seminarium
Välkommen till Kollektivtrafikens Avtalskommittés (KollA) årliga seminarium Program Kl. 10-12 Hur kan vi gemensamt förbättra våra avtalsmallar? Presentation av inkomna synpunkter och diskussion och KollAs
Läs merTeorin bakom ett tjänsteproduktionsindex
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Daniel Lennartsson 12 Johan Norberg 12 Bakgrund Ett kvartalsindex för tjänstenäringarna, fortsättningsvis kallat (TjPI), har på försök tagits fram för att vara en
Läs merRestaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis
Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis April 2019 RESTAURANGPRISER Utvecklingen av restaurangpriserna som redovisas i denna rapport ingår som en delmängd när SCB varje månad mäter den genomsnittliga
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Prisindex i producent- och importled Ämnesområde Priser och konsumtion Statistikområde Prisindex i producent- och importled Produktkod
Läs merExtra föreningsstämma brf Tingvallen. Lund
Extra föreningsstämma brf Tingvallen Lund 2017-02-16 Bakgrund Uppvärmning är föreningens enskilt största kostnadspost. Vi har en del komfortproblem i vissa lägenheter och hus. En del utrustning närmar
Läs merBudgetpropositionen, KPI-konsekvenser
STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst
Läs merLevnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100
Priser och kostnader 2014 Konsumentprisindex 2014, januari Inflationen alltjämt procent i januari Den förändring av konsumentpriserna på årsnivå som Statistikcentralen räknat var i januari procent Inflationen
Läs merBilaga 5a. Ersättning. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm
SID 1 (5) Bilaga 5a Ersättning Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan
Läs merArgumentation med index
Statistisk kommunikationsfärdighet Argumentation med index GÖRAN ANDERSSON Den här artikeln inleds med tre exempel på användningen av prisindexserier för omräkning från löpande till fasta priser. Två av
Läs merRedovisningen av korgeffekten
ES/PR Olivia Ståhl PM till nämnden för KPI Sammanträde nr 6 Originalversion 2019-05-15 Korrigerad 2019-05-29 Redovisningen av korgeffekten För diskussion I föreliggande PM beskrivs den så kallade korgeffekten,
Läs merÖversyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz
Översyn av telekommunikation Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB Mars 2007 1 Förord Översyn av Telekommunikation Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken
Läs merAnvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011
2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004
1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning
Läs merSÅindex 8. Översikt. Kostnadsförändring i åkeriverksamheten en Excel addin för att visa kostnadsutveckling som indextal baserad på mätningar av SCB
SÅindex 8 Översikt Kostnadsförändring i åkeriverksamheten en Excel addin för att visa kostnadsutveckling som indextal baserad på mätningar av SCB 2 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 3 2. SÅ Index
Läs merFaktorprisindex för byggnader (FPI)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (32) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2013 PR0502 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4
Läs merHyreshöjning fr om för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI Bilagor: Tabell 1 och 2
Cirkulärnr: 104 Diarienr: 2005/2638 Handläggare: Linda Andersson Avdelning: Avd för Tillväxt och samhällsbyggnad Sektion/Enhet: Kommunal teknik Datum: 2005-11-28 Mottagare: Kommunstyrelsen Fastighetskontoret
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003
1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning
Läs merDokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet
Läs merDrivmedel. STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) MP/PR P. Nilsson M.Ribe
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Drivmedel Följande delar av drivmedelsundersökningen kommer att ändras fr.o.m. 2007: Urval av bensinstationer Antal representanvaror Nuläge Drivmedelsundersökningen i KPI
Läs merFaktorprisindex för byggnader (FPI)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (32) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2015 PR0502 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4
Läs merPwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013
Läs merBilaga 4. Nya riktlinjer för konsumentprisindex
Bilaga 4 Nya riktlinjer för konsumentprisindex Bilaga 4 Nya riktlinjer för konsumentprisindex 2 1 Bakgrund Konsumentprisindex (KPI) spelar en viktig roll för den ekonomiska politiken som underlag för priskompensation
Läs merRestaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis
Restaurangprisernas utveckling på månads- och årsbasis Juli 2018 RESTAURANGPRISER Utvecklingen av restaurangpriserna som redovisas i denna rapport ingår som en delmängd när SCB varje månad mäter den genomsnittliga
Läs merÖversyn av centrala prisundersökningar i KPI
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(6) Översyn av centrala prisundersökningar i KPI För information Inom ramen för ett projekt har översyner gjorts av 60 delundersökningar i KPI, vars prisinsamling
Läs merKostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014
1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader
Läs merÖversyn av index för utrikes flygresor
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes
Läs merHantering av ränteavdraget
ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten
Läs merEn bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002
MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet
Läs merKUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL
KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft
Läs merFaktorprisindex (FPI) 2000 PR0502. Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) 1 Översikt
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) Faktorprisindex (FPI) 2000 PR0502 Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Benämning 0.2 Statistikområde 0.3 Ansvarig myndighet, person 0.4 Kostnad
Läs merRegressions- och Tidsserieanalys - F5
Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Linda Wänström Linköpings universitet November 20 Wänström (Linköpings universitet) F5 November 20 1 / 24 Modellbygge - vilka oberoende variabler ska vara med i modellen?
Läs merBilaga 5a Ersättning Dnr: /
Bilaga 5a Ersättning stockholm.se Stadsledningskontoret Avdelningen för digital utveckling Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Växel 08-508 29 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Principer
Läs merLöner och administrativa kostnader inom personlig assistans
Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans Innehåll Inledning... 3 Löner... 4 Fördelning mellan löne- och administrationskostnader... 7 Inledning Under 1994 infördes rätten till personlig
Läs merKommunalskatterna 2000
Kommunalskatterna 2000 OE0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare
Läs merPwC:s Energiprisindex sep 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com september
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merKvalitetsvärderingsrapport 2009
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2009 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för de centralt insamlade priserna i KPI under 2009.
Läs merDefinitiv beräkning av BNP för år 2009
1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Ämnesområde Arbetsmarknad Statistikområde Lönesummor Produktkod AM0206
Läs merÖversyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240
Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 Camilla Andersson Rolf Björnsson Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som
Läs merMarknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor
1(6) Sten Arvidson Cajsa Ekberg Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2011 för elektronisk legitimering och underskrift
Läs merUppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2
Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av
Läs merFastighetspriser och lagfarter
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Fastighetspriser och lagfarter Ämnesområde Boende, byggande och bebyggelse Statistikområde Fastighetspriser och lagfarter Produktkod
Läs merBilaga 5a. Ersättning. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag
SID 1 (5) Bilaga 5a Ersättning Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan 2 F Telefon:
Läs merKommunalskatterna 2009
Kommunalskatterna 2009 OE0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik
Läs merDyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-12-11 Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan Fisk och skaldjur är de livsmedel som under de senaste 15 åren ökat mest i pris.
Läs mer19 Priser på livsmedel Priser på livsmedel Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för
307 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga
Läs merRekommendation från Kollektivtrafikens avtalskommitté juni 2016 Viten och bonusar i trafikavtal
Rekommendation från Kollektivtrafikens avtalskommitté juni 2016 Viten och bonusar i trafikavtal Bakgrund Kollektivtrafikens Avtalskommitté, KollA, underställd Styrgruppen för Partnersamverkan har under
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merVad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning?
Vad förklarar kollektivtrafikens snabba kostnadsökning? Karlstad 2017-01-20 Björn Sundström bjorn.sundstrom@skl.se Index Bakgrund Nettokostnaderna för kollektivtrafik ökar betydligt mer än annan verksamhet
Läs mer19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex
323 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig omtentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och
Läs merAnvändning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index
1(7) PM till Nämnden för KPI PCA/MFO-S och ES/PR-S 2015-05-18 Fredrik Jonsson och Edith Brodda Jansen Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index För beslut I samband
Läs merTjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16
Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik,
Läs mer