Introduktion till statistik för statsvetare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till statistik för statsvetare"

Transkript

1 "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011

2 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en prisbeteckning p ti = den i:te varans pris vid tidpunkt t och med denna definition kan vi definiera vårt första prisindex för vara i till I i = p ti p t 1,i dvs vi jämför varans pris vid tidpunkt t med dess pris vid den tidigare tidpunkten t 1. Inför nu kvantitetsbeteckning q ti = den försålda kvantiteten av vara i vid tidpunkt t

3 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en prisbeteckning p ti = den i:te varans pris vid tidpunkt t och med denna definition kan vi definiera vårt första prisindex för vara i till I i = p ti p t 1,i dvs vi jämför varans pris vid tidpunkt t med dess pris vid den tidigare tidpunkten t 1. Inför nu kvantitetsbeteckning q ti = den försålda kvantiteten av vara i vid tidpunkt t

4 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en prisbeteckning p ti = den i:te varans pris vid tidpunkt t och med denna definition kan vi definiera vårt första prisindex för vara i till I i = p ti p t 1,i dvs vi jämför varans pris vid tidpunkt t med dess pris vid den tidigare tidpunkten t 1. Inför nu kvantitetsbeteckning q ti = den försålda kvantiteten av vara i vid tidpunkt t

5 Vårt index kan nu ta hänsyn till den kvantitet som handlas och vi har q ti p ti I i = q t 1,i p t 1,i Kvantiter är dock ej lika enkelt att mäta som priser och man behåller oftast de gamla kvantiteterna vid jämförelsen I i = q t 1,i p ti q t 1,i p t 1,i Eftersom det blir krångliga beteckningar har man inom indexteorin kommit överens om att ersätta t 1 med 0 och t med 1. Tidpunkten 0 kallas referensår (basår) och denna tidpunkt behöver inte ligga ett tidssteg bakåt utan kan lika gärna vara tex 5 år bakåt.

6 Vårt index kan nu ta hänsyn till den kvantitet som handlas och vi har q ti p ti I i = q t 1,i p t 1,i Kvantiter är dock ej lika enkelt att mäta som priser och man behåller oftast de gamla kvantiteterna vid jämförelsen I i = q t 1,i p ti q t 1,i p t 1,i Eftersom det blir krångliga beteckningar har man inom indexteorin kommit överens om att ersätta t 1 med 0 och t med 1. Tidpunkten 0 kallas referensår (basår) och denna tidpunkt behöver inte ligga ett tidssteg bakåt utan kan lika gärna vara tex 5 år bakåt.

7 Vårt index kan nu ta hänsyn till den kvantitet som handlas och vi har q ti p ti I i = q t 1,i p t 1,i Kvantiter är dock ej lika enkelt att mäta som priser och man behåller oftast de gamla kvantiteterna vid jämförelsen I i = q t 1,i p ti q t 1,i p t 1,i Eftersom det blir krångliga beteckningar har man inom indexteorin kommit överens om att ersätta t 1 med 0 och t med 1. Tidpunkten 0 kallas referensår (basår) och denna tidpunkt behöver inte ligga ett tidssteg bakåt utan kan lika gärna vara tex 5 år bakåt.

8 Vårt index kan nu ta hänsyn till den kvantitet som handlas och vi har q ti p ti I i = q t 1,i p t 1,i Kvantiter är dock ej lika enkelt att mäta som priser och man behåller oftast de gamla kvantiteterna vid jämförelsen I i = q t 1,i p ti q t 1,i p t 1,i Eftersom det blir krångliga beteckningar har man inom indexteorin kommit överens om att ersätta t 1 med 0 och t med 1. Tidpunkten 0 kallas referensår (basår) och denna tidpunkt behöver inte ligga ett tidssteg bakåt utan kan lika gärna vara tex 5 år bakåt.

9 Vi har således kommit fram till beteckningen I i = q 0i p 1i q 0i p 0i Nu jämförs vanligtvis inte bara en vara (då räcker det med vårt första index) utan vi har en "korg" med varor och vi erhåller då I = q 0i p 1i q 0i p 0i Följden av kvantiteter (q 01, q 02,..., q 0n ) kallas således "korgen för basåret". Dylika index benämns "Laspeyres prisindex".

10 Vi har således kommit fram till beteckningen I i = q 0i p 1i q 0i p 0i Nu jämförs vanligtvis inte bara en vara (då räcker det med vårt första index) utan vi har en "korg" med varor och vi erhåller då I = q 0i p 1i q 0i p 0i Följden av kvantiteter (q 01, q 02,..., q 0n ) kallas således "korgen för basåret". Dylika index benämns "Laspeyres prisindex".

11 Vi har således kommit fram till beteckningen I i = q 0i p 1i q 0i p 0i Nu jämförs vanligtvis inte bara en vara (då räcker det med vårt första index) utan vi har en "korg" med varor och vi erhåller då I = q 0i p 1i q 0i p 0i Följden av kvantiteter (q 01, q 02,..., q 0n ) kallas således "korgen för basåret". Dylika index benämns "Laspeyres prisindex".

12 Example Antag att vi har korgen (50, 100, 20) samt priserna (88, 48, 195) under basåret samt (98, 49, 195) idag. Vårt prisindex kan nu skrivas I = = Vi har här även infört en multiplikation med 100. Detta är bara en bekvämlighetsåtgärd.

13 Olika indextyper Index Inom indexteorin hanterar man tre olika huvudtyper av index. Dessa är prisindex, volymindex och värdeindex. Ett typiskt prisindex är det ovan framtagna prisindexet Motsvarande volymindex är I = q 0i p 1i q 0i p 0i I = q 1i p 0i q 0i p 0i dvs vi studerar ökningen i volym. Om vi istället vill mäta ökningen i värde så har vi värdeindexet I = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0

14 Olika indextyper Index Inom indexteorin hanterar man tre olika huvudtyper av index. Dessa är prisindex, volymindex och värdeindex. Ett typiskt prisindex är det ovan framtagna prisindexet Motsvarande volymindex är I = q 0i p 1i q 0i p 0i I = q 1i p 0i q 0i p 0i dvs vi studerar ökningen i volym. Om vi istället vill mäta ökningen i värde så har vi värdeindexet I = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0

15 Olika indextyper Index Inom indexteorin hanterar man tre olika huvudtyper av index. Dessa är prisindex, volymindex och värdeindex. Ett typiskt prisindex är det ovan framtagna prisindexet Motsvarande volymindex är I = q 0i p 1i q 0i p 0i I = q 1i p 0i q 0i p 0i dvs vi studerar ökningen i volym. Om vi istället vill mäta ökningen i värde så har vi värdeindexet I = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0

16 Olika indextyper Index Inom indexteorin hanterar man tre olika huvudtyper av index. Dessa är prisindex, volymindex och värdeindex. Ett typiskt prisindex är det ovan framtagna prisindexet Motsvarande volymindex är I = q 0i p 1i q 0i p 0i I = q 1i p 0i q 0i p 0i dvs vi studerar ökningen i volym. Om vi istället vill mäta ökningen i värde så har vi värdeindexet I = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0

17 Olika beräkningsmetoder Inom indexteorin finns egentligen bara en beräkningsmetod men på grund av mätsvårigheter finns det en mängd formler för att beräkna ett index. Nedanstående schema sammanfattar de vanligaste sätten Prisindex Volymindex Laspeyres Paasche q 0i p 1i q 0i p 0i q 1i p 1i q 1i p 0i q 1i p 0i q 0i p 0i q 1i p 1i q 0i p 1i

18 Olika beräkningsmetoder Inom indexteorin finns egentligen bara en beräkningsmetod men på grund av mätsvårigheter finns det en mängd formler för att beräkna ett index. Nedanstående schema sammanfattar de vanligaste sätten Prisindex Volymindex Laspeyres Paasche q 0i p 1i q 0i p 0i q 1i p 1i q 1i p 0i q 1i p 0i q 0i p 0i q 1i p 1i q 0i p 1i

19 Med hjälp av schemat ser via att ett värdeindex kan uttryckas som ett volymindex gånger ett prisindex. Laspeyres prisindex gånger Paasches volymindex q 0i p 1i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 0i p 1i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Laspeyres volymindex gånger Paasches prisindex q 1i p 0i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 1i p 0i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Skillnaden mellan Laspeyres och Paasche är att Laspeyres använder 0 som referensår och Paasche använder 1 som referensår.

20 Med hjälp av schemat ser via att ett värdeindex kan uttryckas som ett volymindex gånger ett prisindex. Laspeyres prisindex gånger Paasches volymindex q 0i p 1i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 0i p 1i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Laspeyres volymindex gånger Paasches prisindex q 1i p 0i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 1i p 0i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Skillnaden mellan Laspeyres och Paasche är att Laspeyres använder 0 som referensår och Paasche använder 1 som referensår.

21 Med hjälp av schemat ser via att ett värdeindex kan uttryckas som ett volymindex gånger ett prisindex. Laspeyres prisindex gånger Paasches volymindex q 0i p 1i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 0i p 1i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Laspeyres volymindex gånger Paasches prisindex q 1i p 0i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 1i p 0i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Skillnaden mellan Laspeyres och Paasche är att Laspeyres använder 0 som referensår och Paasche använder 1 som referensår.

22 Med hjälp av schemat ser via att ett värdeindex kan uttryckas som ett volymindex gånger ett prisindex. Laspeyres prisindex gånger Paasches volymindex q 0i p 1i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 0i p 1i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Laspeyres volymindex gånger Paasches prisindex q 1i p 0i q 1i p 1i = q 1i p 1i Totalt värde vid tid 1 = q 0i p 0i q 1i p 0i q 0i p 0i Totalt värde vid tid 0 Skillnaden mellan Laspeyres och Paasche är att Laspeyres använder 0 som referensår och Paasche använder 1 som referensår.

23 Användningsområden Deflatering, eliminerar prisförändringar i värdeindexet, Volymindex = Värdeindex Prisindex Implicit beräkning av ett prisindex Prisindex = Värdeindex Volymindex

24 Användningsområden Deflatering, eliminerar prisförändringar i värdeindexet, Volymindex = Värdeindex Prisindex Implicit beräkning av ett prisindex Prisindex = Värdeindex Volymindex

25 Relation mellan Laspeyres och Paasche För det mesta gäller att Laspeyres index > Paasches index Detta följer av att konsumtionen förändras. Om en produkt erhåller ett högre pris tenderar konsumenter att byta ut dessa mot motsvarande produkter till lägre pris. Example Datorer: Man köper bättre datorer till ett billigare pris efter 1 år. Example Om bensinpriset går upp förändras resemönstret.

26 Relation mellan Laspeyres och Paasche För det mesta gäller att Laspeyres index > Paasches index Detta följer av att konsumtionen förändras. Om en produkt erhåller ett högre pris tenderar konsumenter att byta ut dessa mot motsvarande produkter till lägre pris. Example Datorer: Man köper bättre datorer till ett billigare pris efter 1 år. Example Om bensinpriset går upp förändras resemönstret.

27 Relation mellan Laspeyres och Paasche För det mesta gäller att Laspeyres index > Paasches index Detta följer av att konsumtionen förändras. Om en produkt erhåller ett högre pris tenderar konsumenter att byta ut dessa mot motsvarande produkter till lägre pris. Example Datorer: Man köper bättre datorer till ett billigare pris efter 1 år. Example Om bensinpriset går upp förändras resemönstret.

28 Alternativa typer av indexar Fischers ideala index Walsh index I = q 0i p 1i q 0i p 0i q 1i p 1i q 1i p 0i I = p 1i q0i q 1i p 0i q0i q 1i Man kan angripa indexproblemet axiomatiskt och genom axiom komma fram till ett "bästa index". Då visar det sig att Fischers index är bättre än både Laspeyres och Paasche.

29 Alternativa typer av indexar Fischers ideala index Walsh index I = q 0i p 1i q 0i p 0i q 1i p 1i q 1i p 0i I = p 1i q0i q 1i p 0i q0i q 1i Man kan angripa indexproblemet axiomatiskt och genom axiom komma fram till ett "bästa index". Då visar det sig att Fischers index är bättre än både Laspeyres och Paasche.

30 Alternativa typer av indexar Fischers ideala index Walsh index I = q 0i p 1i q 0i p 0i q 1i p 1i q 1i p 0i I = p 1i q0i q 1i p 0i q0i q 1i Man kan angripa indexproblemet axiomatiskt och genom axiom komma fram till ett "bästa index". Då visar det sig att Fischers index är bättre än både Laspeyres och Paasche.

31 Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Vi ger nu exempel på ett antal indexar och vad de är till för. Men först lite bakgrund till varför vi har indexar överhuvudtaget. Traditionally, one of the main reasons for compiling a CPI was to compensate wageearners for inflation by adjusting their wage rates in proportion to the percentage change in the CPI, a procedure known as indexation. For this reason, offi cial CPIs tended to become the responsibility of ministries of labour, but most are now compiled by national statistical offi ces. På kursen Economic statistics hemsida finns den manual som innehåller citatet: Consumer Price Index Manual: Theory and Practice.

32 Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Vi ger nu exempel på ett antal indexar och vad de är till för. Men först lite bakgrund till varför vi har indexar överhuvudtaget. Traditionally, one of the main reasons for compiling a CPI was to compensate wageearners for inflation by adjusting their wage rates in proportion to the percentage change in the CPI, a procedure known as indexation. For this reason, offi cial CPIs tended to become the responsibility of ministries of labour, but most are now compiled by national statistical offi ces. På kursen Economic statistics hemsida finns den manual som innehåller citatet: Consumer Price Index Manual: Theory and Practice.

33 Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Vi ger nu exempel på ett antal indexar och vad de är till för. Men först lite bakgrund till varför vi har indexar överhuvudtaget. Traditionally, one of the main reasons for compiling a CPI was to compensate wageearners for inflation by adjusting their wage rates in proportion to the percentage change in the CPI, a procedure known as indexation. For this reason, offi cial CPIs tended to become the responsibility of ministries of labour, but most are now compiled by national statistical offi ces. På kursen Economic statistics hemsida finns den manual som innehåller citatet: Consumer Price Index Manual: Theory and Practice.

34 ets uppgift Index Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI KPI skall mäta den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI utgör det gängse måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige. KPI började beräknas månadsvis från och med juli Kvartalsvisa uppgifter finns beräknade från 1949 t o m juni HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utarbetats för att man ska kunna göra jämförelser av prisutvecklingen mellan länder inom EU. Sättet att beräkna nationella konsumentprisindex och motsvarande index varierar för olika länder och i HIKP har man samordnat metoderna. HIKP finns beräknat fr.o.m. januari 1995.

35 ets uppgift Index Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI KPI skall mäta den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI utgör det gängse måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige. KPI började beräknas månadsvis från och med juli Kvartalsvisa uppgifter finns beräknade från 1949 t o m juni HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utarbetats för att man ska kunna göra jämförelser av prisutvecklingen mellan länder inom EU. Sättet att beräkna nationella konsumentprisindex och motsvarande index varierar för olika länder och i HIKP har man samordnat metoderna. HIKP finns beräknat fr.o.m. januari 1995.

36 ets uppgift Index Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI KPI skall mäta den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI utgör det gängse måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige. KPI började beräknas månadsvis från och med juli Kvartalsvisa uppgifter finns beräknade från 1949 t o m juni HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utarbetats för att man ska kunna göra jämförelser av prisutvecklingen mellan länder inom EU. Sättet att beräkna nationella konsumentprisindex och motsvarande index varierar för olika länder och i HIKP har man samordnat metoderna. HIKP finns beräknat fr.o.m. januari 1995.

37 ets uppgift Index Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI KPI skall mäta den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. KPI utgör det gängse måttet för kompensations- och inflationsberäkningar i Sverige. KPI började beräknas månadsvis från och med juli Kvartalsvisa uppgifter finns beräknade från 1949 t o m juni HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utarbetats för att man ska kunna göra jämförelser av prisutvecklingen mellan länder inom EU. Sättet att beräkna nationella konsumentprisindex och motsvarande index varierar för olika länder och i HIKP har man samordnat metoderna. HIKP finns beräknat fr.o.m. januari 1995.

38 ets användare Index Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Huvudanvändarna av KPI utgörs av: Finansdepartementet: som underlag för beslut inom konjunktur- och stabiliseringspolitiken. Socialdepartementet: för fastställande av prisbasbeloppet till vilket bla vissa pensioner, andra sociala förmåner och studielån är knutna. Skatteverket: för beräkning av omräkningstal vid realisationsvinstbeskattning av fastighet samt vid beräkning av brytpunkten i inkomstskatteskalan. Riksbanken: som explicit målvariabel och som underlag för beslut i frågor angående penningpolitiken. SCB: för deflatering i nationalräkenskaperna och omsättningsstatistiken.

39 Indexets användare (forts) Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Huvudanvändarna av KPI (forts): Övrig statlig förvaltning: bla Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet. Organisationer, företag och enskilda: för indexreglering i avtal och för omräkning av värdebelopp till fast penningvärde. Kapitalförvaltande företag och institutioner: som underlag för bedömning av framtida räntenivåer och realavkastning. Huvudanvändare av HIKP utgörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål och för uppföljning av konvergenskriteriet med avseende på prisstabilitet när det gäller medlemskap i EMU. Under Priser och konsumtion hittar vi indexar.

40 Indexets användare (forts) Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Huvudanvändarna av KPI (forts): Övrig statlig förvaltning: bla Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet. Organisationer, företag och enskilda: för indexreglering i avtal och för omräkning av värdebelopp till fast penningvärde. Kapitalförvaltande företag och institutioner: som underlag för bedömning av framtida räntenivåer och realavkastning. Huvudanvändare av HIKP utgörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål och för uppföljning av konvergenskriteriet med avseende på prisstabilitet när det gäller medlemskap i EMU. Under Priser och konsumtion hittar vi indexar.

41 Indexets användare (forts) Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Huvudanvändarna av KPI (forts): Övrig statlig förvaltning: bla Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet. Organisationer, företag och enskilda: för indexreglering i avtal och för omräkning av värdebelopp till fast penningvärde. Kapitalförvaltande företag och institutioner: som underlag för bedömning av framtida räntenivåer och realavkastning. Huvudanvändare av HIKP utgörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål och för uppföljning av konvergenskriteriet med avseende på prisstabilitet när det gäller medlemskap i EMU. Under Priser och konsumtion hittar vi indexar.

42 Ett byggkostnadsindex Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Faktorprisindex är ett index som mäter prisutvecklingen för de olika produktionsfaktorerna i byggverksamheten. Huvudanvändare av FPI utgörs av: Nationalräkenskaperna, Konsumentprisindex (KPI). Producentprisindex (PPI) Försäkringsbolag: för skadereglering och uppräkning av premier. Jordbruksverket använder FPI för jordbruksbyggnader. Övrig användning av FPI är för bedömningar och beslut i samband med den ekonomiska politiken, pris- och kostnadsanalyser, produktions- och investeringsanalyser, avtalsreglering, uppräkning mm.

43 Ett byggkostnadsindex Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Faktorprisindex är ett index som mäter prisutvecklingen för de olika produktionsfaktorerna i byggverksamheten. Huvudanvändare av FPI utgörs av: Nationalräkenskaperna, Konsumentprisindex (KPI). Producentprisindex (PPI) Försäkringsbolag: för skadereglering och uppräkning av premier. Jordbruksverket använder FPI för jordbruksbyggnader. Övrig användning av FPI är för bedömningar och beslut i samband med den ekonomiska politiken, pris- och kostnadsanalyser, produktions- och investeringsanalyser, avtalsreglering, uppräkning mm.

44 Ett annat byggkostnadsindex Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Byggkostnadsindex, BPI, syfte är att ge underlag för att belysa de priser en byggherre/konsument betalar för ett byggprojekt samt prisutvecklingen för nyproduktion av bostäder. Huvudanvändare av BPI utgörs av: Olika departement för analys och uppföljning. Konjunkturinstitutet för beräkningar av investeringar i bostäder samt för investeringsprognoser. Boverket för uppföljning av kostnadsutvecklingen och utvärdering samt prognosarbete. Statliga utredningar för studier av bostadsproduktionens förändring och utveckling på längre sikt. Nationalräkenskaperna. Byggmaterialindustrin för planering. Byggherrar och konsulter för att bedöma kostnader vid planering av nya bostadsobjekt.

45 Ett annat byggkostnadsindex Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Byggkostnadsindex, BPI, syfte är att ge underlag för att belysa de priser en byggherre/konsument betalar för ett byggprojekt samt prisutvecklingen för nyproduktion av bostäder. Huvudanvändare av BPI utgörs av: Olika departement för analys och uppföljning. Konjunkturinstitutet för beräkningar av investeringar i bostäder samt för investeringsprognoser. Boverket för uppföljning av kostnadsutvecklingen och utvärdering samt prognosarbete. Statliga utredningar för studier av bostadsproduktionens förändring och utveckling på längre sikt. Nationalräkenskaperna. Byggmaterialindustrin för planering. Byggherrar och konsulter för att bedöma kostnader vid planering av nya bostadsobjekt.

46 Konsumentprisindex KPI, HKPI Faktorprisindex FPI Byggkostnadsindex BPI Sammanställning av SCB:s olika index

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2003

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2003 Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2003 PR0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Priser och konsumtion A.2 Statistikområde Konsumentprisindex, Nettoprisindex

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2012 PR0101

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2012 PR0101 Ekonomisk Statistik/Priser 2012-02-16 1(16) Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2012 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Något om index. 1 Enkla och sammansatta index. LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard

Något om index. 1 Enkla och sammansatta index. LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard Något om index 1 Enkla och sammansatta index Om man har tillgång till prisuppgifter över en tidsperiod på alla varor och/eller

Läs mer

Sammanställning av. SCB:s olika index

Sammanställning av. SCB:s olika index Sammanställning av SCB:s olika index Sammanställning av SCB:s olika index Statistiska centralbyrån 2010 Compilation of Statistics Sweden s indexes Statistics Sweden 2010 Producent Producer SCB, kommunikationsavdelningen

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2010 PR0101

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2010 PR0101 Ekonomisk Statistik/Priser 2010-02-17 1(15) Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2010 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101 Ekonomisk Statistik/Priser 2011-02-17 1(16) Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Tjänsteprisindex för lufttransport

Tjänsteprisindex för lufttransport 1(10) Tjänsteprisindex för lufttransport Branschbeskrivning för SNI-grupp 62.100 TPI-projektets rapport nr 12 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004 2(10)

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011

Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011 2011 Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011 Stefan Pettersson och Malin Sundberg SCB 2011-09- 21 2012-02- 27 uppdaterad version M E T O DR APPO R T F Ö R A V F A L LSIND E X F Ö R F Ö RBR Ä

Läs mer

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Priser för nyproducerade bostäder 2010 BO0201

Priser för nyproducerade bostäder 2010 BO0201 Regioner och miljö/byggande, bostäder och fastigheter 2011-12-14 1(12) Priser för nyproducerade bostäder 2010 BO0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2013 Konsumentprisindex 2013, januari Inflationen avtog i januari till procent Den årsförändring av konsumentpriserna, dvs inflationen, som Statistikcentralen räknat avmattades i januari

Läs mer

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med

Läs mer

Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16

Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik,

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(14) Lotteri i KPI För beslut Föreliggande PM syftar till att visa hur förändringstalen för index avseende lotteri (samlad beteckning för en rad olika

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De allra flesta länder med inflationsmål inklusive Sverige har någon typ av konsumentprisindex (KPI) som målvariabel för penningpolitiken. I den här ekonomiska kommentaren beskrivs

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna ekonomiska kommentar försöker författarna uppskatta hur varaktig (persistent) inflationen är i Sverige och hur varaktigheten har förändrats över tiden. Deras studie visar

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentprisindex (KPI) för december 2002: Oförändrad inflationstakt 1(7) 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period

Läs mer

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2000

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2000 Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2000 PR0502 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Priser och konsumtion A.2 Statistikområde Byggnadsprisindex samt faktorprisindex för byggnader A.3 Statistikprodukten

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 333 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Tjänsteproduktionsindex

Tjänsteproduktionsindex Bakgrundsfakta Tjänsteproduktionsindex 2008:5 Ekonomisk statistik I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som SCB producerar inom området ekonomisk statistik. Det kan röra

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas

Läs mer

Byggnadsprisindex BPI 2013

Byggnadsprisindex BPI 2013 Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1(23) Byggnadsprisindex BPI 2013 PR0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter...2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik och

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ] EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 22.5.2001 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001 av den [ ] om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Riksbankens roll i samhällsekonomin Riksbankens roll i samhällsekonomin Senioruniversitetet i Stockholm 10 nov, 2015 David Vestin, Sveriges riksbank david.vestin@riksbank.se www.riksbank.se Vad är en centralbank? Bankernas bank Monopol på

Läs mer

Tjänsteprisindex för banktjänster

Tjänsteprisindex för banktjänster Tjänsteprisindex för banktjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 65.12 TPI-projektets rapport nr 11 Erik Gerestrand Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Hantering av urvalsbias i KPI

Hantering av urvalsbias i KPI PCA-MFOS Kristina Strandberg Anders Norberg PM till Nämnden för KPI [2014-09-26] 1(5) Hantering av urvalsbias i KPI För information Prisenheten har antagit en stegvis ansats av implementering av den bästa

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Faktorprisindex (FPI) 2000 PR0502. Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) 1 Översikt

Faktorprisindex (FPI) 2000 PR0502. Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) 1 Översikt STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) Faktorprisindex (FPI) 2000 PR0502 Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Benämning 0.2 Statistikområde 0.3 Ansvarig myndighet, person 0.4 Kostnad

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 AM 49 SM 1404 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 Salaries in the primary local authorities and county councils, January 2014 I korta drag Löneökningen inom kommuner och

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse)

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse) Senter for lønnsdannelse 15 februari, 2016 Kommentar på rapporten Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse) Göran Hjelm och Åsa Olli Segendorf

Läs mer

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Stockholms universitet 9 maj 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Prismätning av boendetjänsten i bostadsrätter

Prismätning av boendetjänsten i bostadsrätter 1(16) ES/PR-S PM till Nämnden för KPI Andersson, Ronny KORRIGERAD Ribe, Martin 2015-10-14 Prismätning av boendetjänsten i bostadsrätter För diskussion Sedan boendeposten infördes på 1950-talet har ingen

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Konsumentprisindex för pensionärer 2011

Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Innehåll sid 3 sid 4 sid 7 sid 10 sid 12 sid 15 Inledning Konsumtionsmönster Utveckling under 2000-talet Konsumentpriser Prisindex för pensionärer Sammanfattning

Läs mer

Konsumentprisindex, (KPI) 2014 PR0101

Konsumentprisindex, (KPI) 2014 PR0101 Avdelningen för ekonomisk statistik 2014-06-25 1(18) Konsumentprisindex, (KPI) 2014 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex 323 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2013 PR0502

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2013 PR0502 Regioner och miljö/byggande och bebyggelse 2013-02-15 1(9) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2013 PR0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN METODBESKRIVNING 1(32) ES/NS-Ö Daniel Lennartsson. Hushållskonsumtionsindikator

STATISTISKA CENTRALBYRÅN METODBESKRIVNING 1(32) ES/NS-Ö Daniel Lennartsson. Hushållskonsumtionsindikator STATISTISKA CENTRALBYRÅN METODBESKRIVNING 1(32) Hushållskonsumtionsindikator STATISTISKA CENTRALBYRÅN METODBESKRIVNING 2(32) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Teori och NR:s beräkning av hushållskonsumtion...

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2010 PR0502

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2010 PR0502 Regioner och miljö/byggande och bebyggelse 2010-06-04 1(10) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2010 PR0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (2015/2016:RFR6)

Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (2015/2016:RFR6) Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (2015/2016:RFR6) Lars E.O. Svensson April 18, 2016 Sammanfattning Jag instämmer i utredarnas kritik att majoriteten, av oro för

Läs mer

Nybyggnadsstatistik i KPI

Nybyggnadsstatistik i KPI STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(13) Nybyggnadsstatistik i KPI För diskussion Abstract I denna pm presenteras den prisstatistik som produceras av SCB gällande nybyggda hus, Byggnadsprisindex.

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2009

Kvalitetsvärderingsrapport 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2009 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för de centralt insamlade priserna i KPI under 2009.

Läs mer

VECKOBREV v.43 okt-13

VECKOBREV v.43 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Föregående vecka blev förhållandevis lugn ur nyhetssynpunkt där Riksbankens räntebesked var den stora behållningen. Både riksbankschefs Ingves och Stellan Lundström,

Läs mer

Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler 2003

Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler 2003 Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler 003 BO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Boende, byggande och bebyggelse A. Statistikområde Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler, f.d. Lokalbyggande

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Börstrender, räntor och konjunktur

Börstrender, räntor och konjunktur Peter Malmqvist www.eqr.se Börstrender, räntor och konjunktur Livbolagens placeringar 45% 40% Livförsäkringsbolagens tillgångar 1994-2009 Aktier 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Obligationer Fastighet, realränteobligationer

Läs mer

Transmission mellan prisindex

Transmission mellan prisindex Transmission mellan prisindex Kan KPI prognostiseras med ITPI? Jonas Ingman Jonas Ingman Magisteruppsats i nationalekonomi, 15 ECTS Vårterminen 2014 Handledare: Karl-Gustaf Löfgren Sammanfattning Med två

Läs mer

Bostadspriser och ränteutveckling

Bostadspriser och ränteutveckling Konjunkturläget december FÖRDJUPNING Bostadspriser och ränteutveckling En längre period med sjunkande räntor och kraftigt stigande bostadspriser har medfört en livlig diskussion om bostadsprisernas framtida

Läs mer

MAKROFOKUS. Vecka 8 (22-26 feb 2010)

MAKROFOKUS. Vecka 8 (22-26 feb 2010) MAKROFOKUS Vecka 8 (22-26 feb 2010) Vi får denna vecka lite mer information om hur det är ställt med den europeiska konjunkturen. Viktigast är tisdagens IFO-index, som mäter stämningsläget inom det tyska

Läs mer

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme FÖR KOMMUNALA TAXOR AVSEENDE LIVSMEDELSKONTROLL, APRIL 2015 Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme, april 2015 1 Förord SKL tar

Läs mer

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Argumentation med index

Argumentation med index Statistisk kommunikationsfärdighet Argumentation med index GÖRAN ANDERSSON Den här artikeln inleds med tre exempel på användningen av prisindexserier för omräkning från löpande till fasta priser. Två av

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Översyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz

Översyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Översyn av telekommunikation Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB Mars 2007 1 Förord Översyn av Telekommunikation Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer