Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011"

Transkript

1 2011 Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011 Stefan Pettersson och Malin Sundberg SCB uppdaterad version

2 M E T O DR APPO R T F Ö R A V F A L LSIND E X F Ö R F Ö RBR Ä NNIN G A VSE E ND E K OST N A DSU T V E C K L IN G E N F Ö R RI K E T Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Variabelinnehåll 2 3. Vad avser Avfallsindex för förbränning att mäta? Basår, periodicitet Vad samlas in? Konstruktion Hur används indexet 4 4. Beskrivning av kostnadsslagen Personalkostnader Energiförbrukning Slagg, flygaska Materialkostnader Reparation, underhåll Administration/Overhead 7 5. Resultat av projektarbetet 7 6. K valitet och sammanfattning 9 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Avfallsindex för förbränning 10 Bilaga 2 Indexkriterier 11 Bilaga 3 Avfallsenkät 15

3 2 1. Inledning Statistiska centralbyrån (SCB) tar på uppdrag av Avfall Sverige fram ett Avfallsindex för förbränning. Syftet är att mäta ändringar i kostnader för avfallshantering på förbränningsanläggningar. Avfallsindex för förbränning kan användas för justering av priser i olika typer av avtal. Avfallsindex för förbränning är ett fastbasindex. Bastidpunkt är januari Variabelinnehåll Följande delindex har valts i samråd med Avfall Sverige för att belysa kostnadsutvecklingen i avfallsbranschen. Ett totalindex för kostnadsutvecklingen bildas genom att väga ihop nedanstående delindex med vikter enligt genomförda specialundersökningar. Nedan följer en lista med ingående kostnadsslag samt vikter. Kostnadsslag Vikt Personalkostnader 25,0 % Energiförbrukning 28,2 % Slagg, flygaska 8,8 % Materialkostnader 8,7 % Reparation, underhåll 22,3 % Administration/overhead 7,0 % AVFALLSSINDEX FÖR FÖRBRÄNNING 100,0 % 3. Vad avser Avfallsindex för förbränning att mäta? Avfallsindex för förbränning avser att mäta prisutvecklingen för förbränningsanläggningarnas kostnader. Avfallsindex för förbränning består av sju olika kostnadsslag (se variabelinnehåll). Dessa kostnadsslag är i sin tur uppbyggda av drygt 20 stycken olika delindex. De olika delindexserierna är därefter uppbyggda av dels prisuppgifter från representativa återförsäljare av värme och el, materialkostnader, reparations- och underhållskostnader, dels löneuppgifter inklusive sociala avgifter, uppgifter om administrativa kostnader. Stor ansträngning läggs ner på att indexserien skall bli så tillförlitlig som möjligt men i det enskilda fallet får emellertid Avfallsindex för förbränning alltid betraktas som en schablon och inte någon fullgod ersättning för företagens egna priskalkyler.

4 Basår, periodicitet Avfallsindex för förbränning beräknas halvårsvis i januari och juli med basmånad januari Uppgifterna skall avse förhållandena den 15:e i respektive månad. Presentation av resultatet görs normalt den 25:e i månaden efter respektive mätmånad Vad samlas in? Datainsamlingen är en kombination av total- och urvalsundersökning. Vissa uppgifter hämtas från andra undersökningar på SCB. Urvalsundersökningen genomförs via företagsurval. Varuurvalen följer i aktuella fall representativa produkter för avfallshantering på förbränningsanläggningar. Priserna är exklusive mervärdesskatt och inhämtas från det led som förbränningsanläggningarna köper ifrån. Till viss del baseras prisutvecklingen på listpriser. Hänsyn tas i möjligaste mån till rabatter och andra skatter som direkt påverkar förbränningsanläggningarnas kostnader. Priset avser fritt fabrik eller tillverkningsort. Beräkningen av indextal för arbetslöner baseras på de förändringar som inträffar i gällande kollektivavtal och i sociala avgifter enligt lag och avtal. Detta innebär att endast de avtalsenliga löneförändringarna inräknas i indextalen för löner, som gäller i kollektivavtalet på förbränningsanläggningarna mellan KFS och Kommunalarbetarförbundet, SEKO, Vision, Ledarna, Sveriges Ingenjörer samt Civilekonomernas Riksförbund. Beräkning av löner och sociala avgifter för tjänstemän följer tjänstemannaavtalet som gäller för Unionen, Ledarna samt Sveriges Ingenjörer. Index för energiförbrukning skall mäta förbränningsanläggningens totala energikostnader för el och olja. Beräkningen av indextal för slagg och flygaska avser förbränningsanläggningens kostnader för bortforsling av dessa restprodukter. Kostnader för slagg är kopplade till behandling/transporter och metallprisutvecklingen. Med materialkostnader avses samtliga på anläggningen förekommande materialkostnader såsom exempelvis kemikalier, kalk, kol, el- och VVS-material. Kostnadsposten för reparation och underhåll omfattar allt från ombyggnader, reparation och sanering, med därtill kostnader för utbyte av slitdelar, samt även städning av lokaler. Administrations- och overheadkostnader förekommer givetvis även i avfallsbranschen. Detta kostnadsslag följer den allmänna prisutvecklingen samt löneutvecklingen för tjänstemän. Mättidpunkten är den 15:e januari respektive 15:e juli.

5 4 Indextalen fastställs av SCB och publicering av indextalen sker den 25:e i månaden efter respektive mätmånad Konstruktion Avfallsindex för förbränning är ett fastbasindex enligt Laspeyres metod (se bilaga 2). Bastidpunkt är januari Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Avfallsindex för förbränning är också ett faktorprisindex, det vill säga ett inputindex. Input är de produktionsfaktorer som avfallshanteringen omfattar. Produktionsfaktorerna indelas i följande kostnadsslag: personalkostnader, energiförbrukning, slagg och flygaska, materialkostnader, reparation och underhåll och administration/overhead. Det är de sammanvägda kostnadsförändringarna som uppskattar prisförändringen. Enligt definitionen på ett faktorprisindex tas ingen hänsyn till produktivitetsutvecklingen som normalt har en fortgående kostnadsdämpande effekt på verksamheten. Det är för att i någon mån kompensera för produktivitetsutvecklingen som arbetslönerna beräknas utan löneglidning. Underlaget till kostnadsbudgeten för indexserien har erhållits från en enkätundersökning av medlemsföretag inom Avfall Sverige Hur används indexet Avfallsindex för förbränning är ett skräddarsytt index för generell kostnadsutvecklingen på förbränningsanläggningar, framtaget på uppdrag av Avfall Sverige. Indextalen är avsedda att användas vid kostnadsreglering mellan förbränningsföretag och deras kunder, samt för analys. Indextalen bör inte användas för kostnadsreglering mellan förbränningsföretag och materialleverantör. I den mån sådana klausuler behöver användas, bör dessa knytas till något prisindex i producent- och importled. 4. Beskrivning av kostnadsslagen 4.1. Personalkostnader Personalkostnader, är det kostnadsslaget som efter energiförbrukning som har den största vikten i detta index, med 25,0 procent. Den är uppdelad enligt följande fördelning: Personalkostnader Vikt Produktion 81,5 Ledning 18,5

6 5 För produktionspersonal sker insamling centralt från gällande kollektivavtal på förbränningsanläggningar mellan Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Kommunalarbetarförbundet, SEKO, Vision, Ledarna, Sveriges Ingenjörer samt Civilekonomernas Riksförbund. Beräkningen av indextal baseras på de förändringar som inträffar i gällande avtal samt i lönebikostnader, det vill säga sociala avgifter enligt lag och avtal. Detta innebär att endast de avtalsenliga löneförändringarna inräknas i indextalen för löner. Någon hänsyn till löneglidning beaktas således inte i detta index. Beräkning av löner för tjänstemän följer tjänstemannaavtalet som gäller för Unionen, Ledarna samt Sveriges Ingenjörer. Även här tas hänsyn till sociala avgifter enligt lag och avtal. I indextalen för lönekostnader gällande arbetare tas hänsyn till: Lönekostnader Kontantlön OB-ersättning Semesterersättning Arbetstidsförkortning Lönebikostnader Försäkring om avgångsbidrag (AGB) Omställningsförsäkring Medlemsföretag i Svenskt Näringsliv Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) Avtalspension SAF LO Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Premiebefrielseförsäkring Sociala avgifter enligt lag I indextalen för lönekostnader gällande tjänstemän tas hänsyn till: Lönekostnader Kontantlön Semesterersättning Lönebikostnader Försäkring om avgångsbidrag (AGB) Omställningsförsäkring Medlemsföretag i Svenskt Näringsliv Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) Avtalspension SAF LO Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Premiebefrielseförsäkring

7 6 Sociala avgifter enligt lag 4.2. Energiförbrukning Enligt undersökningen som genomförts 2011 hos ett antal förbränningsanläggningar framkom att energiförbrukning är den enskilt största kostnadsposten. Energiförbrukning har i detta index en total vikt på 28,2 procent. Kostnadsslaget följer schablonmässigt Entreprenadindex litt nr 7022 Elkraft anläggning, som enligt referensgruppens bedömning bör spegla företagens kostnadsförändringar för energiförbrukning. Detta index tar hänsyn till elnätavgifter samt elhandelskostnader. Energiförbrukning Vikt Entreprenadindex litt nr 7022 Elkraft, anläggning Slagg, flygaska Kostnadsslaget Slagg, flygaska handlar om förbränningsanläggningens kostnader för bortforsling av dessa restprodukter. Kostnader för slagg är kopplade till behandling/transporter och metallprisutvecklingen. Det råder dock ett omvänt förhållande att ju högre pris på metall desto lägre kostnad. Efter utredning beslutade referensgruppen att kostnadsslaget som har en vikt på 8,8 procent kan följa den allmänna prisutvecklingen. Slagg, flygaska Vikt Konsumentprisindex Materialkostnader Materialkostnader har i Avfallsindex för förbränning en vikt på 8,7 procent. Kostnadsslaget skall i möjligaste mån spegla förbränningsanläggningarnas mest väsentliga materialkostnader. Utformningen av detta kostnadsslag ser ut enligt föjande: Materialkostnader Vikt Kemikalier, ITPI 20 Kemikalier och kemiska produkter 73 Kalk, ITPI Kalk och gips 16 Kol, ITPI 19.1 Stenkolsprodukter 4 Elmateriel, FPI för elmateriel 4 VVS-material, FPI för VVS-material 3

8 7 Övriga materialkostnader som angavs i enkätundersökningen av förbränningsanläggningarna ansågs ha en för liten påverkan i indexet för att tas med Reparation, underhåll En stor kostnadspost på en förbränningsanläggning är reparationer och underhåll. Enligt enkätundersökningen hos företagen uppgår kostnaden i genomsnitt till 22,3 procent av de totala kostnaderna. Kostnader som förekommer är bland annat reparation, ombyggnad och underhåll av pannor, svetsnings- och murningsarbeten. Utbyte av slitdelar. Bränslehantering, besiktning, ventilations- och elarbeten samt sanering och städning. Då flera index ur den befintliga Entreprenadindexserien stämmer bra överens med vad dessa arbeten omfattar har den valts för alla arbeten utom Sanering där det anpassade Saneringsindex kändes naturligt att utnyttja. Innehållet och fördelningen ser ut enligt följande: Reparation, underhåll Vikt Pannor/Svetsning 48 Murning/Besiktning/Bränslehantering, utmatning/ställningar 35 Ventilation 5 Elunderhåll 6 Sanering/städning Administration/Overhead Här avses alla övriga kostnader som inte kan hänföras till någon annan kostnadspost. Detta kostnadsslag har en vikt på 5,0 procent. De administrativa kostnaderna följer konsumentprisindex och tjänstemannalöner. Fördelningen ser ut enligt följande: Administration/Overhead Vikt Konsumentprisindex 40 Tjänstemannalöner Resultat av projektarbetet Avfall Sverige och SCB träffades för första gången i april 2010 för att diskutera framtagandet av ett nytt branschanpassat index för Avfallsbranschen. I det inledande arbetet var inriktningen att ta fram Avfallsindex för de fyra behandlingsmetoderna rötning, kompostering, förbränning och deponering. Ganska omgående kom aktörerna överens om att inte arbeta vidare med

9 8 kompostering och deponering. För att ta fram ett anpassat branschindex ansågs att detta projekt var nödvändigt att drivas i nära samarbete mellan SCB och medlemmar i Avfall Sverige. Medlemmarna står för sakkunskapen om avfallsbranschen och SCB för den statistiska metoden. Man ansåg att modellen bör fokusera på de i branschen väsentliga kostnadsfaktorerna. En fråga som också diskuterades var periodiseringen på indexet, det vill säga hur ofta det skall tas fram. Avfall Sverige ansåg att halvårsvisa uppdateringar var lagom. För att arbetet skulle ske så smidigt som möjligt bildades en referensgrupp (se bilaga 1). Här ingick förutom SCB samt en samordnare från Avfall Sverige även representanter från medlemsföretagen. Målsättningen var att ha representation från företag i olika storleksklasser. Referensgruppens roll i arbetet har varit att förse SCB med nödvändig sakkunskap samt att ge feedback och synpunkter på SCB:s resultat och förslag. Flera möten har skett under projektets gång, samtidigt som många frågeställningar även har dryftats per telefon och e-post. Det egentliga underlaget till Avfallsindex kommer från den enkätundersökning som sedan genomfördes. Enkäten togs fram av referensgruppen och skickades ut till medlemsföretag inom rötning och förbränning den 18 november I det påminnelse- samt uppföljningsarbete som sedan vidtog framkom en väsentlig skillnad i insamlingsunderlaget mellan rötning och förbränning. Företagen inom rötning hade stora problem att på ett relevant sätt kunna fylla i enkäten och skicka den till SCB. Orsaker som nämndes var bland annat att biogas är en ny bransch som behöver mer tid för stabilisering. Man hade på vissa håll helt enkelt svårt att se nyttan med ett index. Projektgruppen hade därför att ta ställning hur detta problem skulle lösas. Underlaget för rötning var för magert för att ligga till grund för ett nytt index. Av den anledningen bestämdes att vi avvaktar med index för rötning tillsvidare, och att fokus istället lades på förbränning. Referensgruppen bestämde även att för förbränning skulle behandlingsmetoderna förbehandling och krossning inte beaktas i index. För förbränning fick SCB svar från 18 stycken företag vilket motsvarar knappt 60 procent av samtliga medlemsföretag. De 18 företagen representerar ett spektrum av små, mellanstora och stora företag. Enkätundersökningen avslutades i mars Därefter vidtog arbetet med att sammanställa och analysera uppgifterna, konstruera beräkningsmodell samt kontakta uppgiftslämnare till modellen. Enkätundersökningen som medlemmarna hade möjlighet att svara på ligger alltså till grund för Avfallsindex för förbränning. Det var dock nödvändigt för referensgruppen att utifrån svaren göra vissa modifieringar och kompletteringar. Detta arbete pågick under våren De sista slutjusteringarna pågick ända fram till publicering i augusti. När det gäller den löpande produktionen av indexet som nu åläggs SCB att sköta, kommer många kostnadsslag att mätas med redan befintlig statistik. Referensgruppen ansåg att denna statistik på ett godtagbart sätt speglar den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för förbränningsanläggningarna. Fördelen är

10 9 också att de ingående komponenterna är transparenta och lätta att följa för användarna. SCB vill tacka samtliga som hjälpt till att lämna underlag till Avfallsindex för förbränning, vilket varit en nödvändighet för att hamna så nära verkligheten som möjligt. Ett extra stort tack riktas till branschens representanter i referensgruppen som på ett engagerat och kunnigt sätt stöttat SCB på ett föredömligt vis. Till beräkningen för januari 2012 skedde en förändring av indexmodellen. Då kostnadsslaget för försäkringar har varit svårt att prismäta bestämdes i samråd att detta kostnadsslag tas bort. Viktandelen på två procent flyttas istället till kostnadsslaget Administration/overhead, som därmed ökar sin viktandel till sju procent. Avfall Sverige anser att den viktandelen är måttlig och rimlig för en bransch med så stor skillnad i anläggnings- och organisationstyper. 6. K valitet och sammanfattning Avfallsindex för förbränning ska mäta kostnadsutvecklingen för hela riket för förbränningsanläggningar med januari 2011 som basmånad. Indexet beräknas enligt ovan angivna förutsättningar. Vad som publiceras är totala Avfallsindex för förbränning samt delindex för personalkostnader, energiförbrukning, slagg och flygaska, materialkostnader, reparation och underhåll samt administration/overhead. Dessa delindex består i sin tur av ett antal delindex som ej publiceras. Publiceringen sker halvårsvis för månaderna januari och juli. Det är vår uppfattning att undersökningen som helhet ger en för ändamålet god kvalitet. Undersökningen omfattar alla väsentliga kostnadsslag för förbränningsanläggningar. Omvärldsförändringar gör det nödvändigt att viktsystemet ses över med jämna mellanrum, då felaktiga vikter kan leda till att kostnadsförändringarna över- eller underskattas. SCB rekommenderar att vikterna ses över minst vart femte år. Nästan alla undersökningar idag är behäftade med bortfall. Bortfallet beror på att uppgiftslämnare inte alls eller för sent lämnar in uppgifter till undersökningen. Vår erfarenhet från denna och liknande undersökningar, är att bortfallet är begränsat och inte har negativ inverkan på skattningen.

11 10 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Avfallsindex för förbränning Jenny Westin Magnus Flodman Ola Hall Torbjörn Everland Johan Ericsson Malin Sundberg Stefan Pettersson Avfall Sverige Gästrike återvinnare Eon Jönköping Energi AB Vattenfall Uppsala SCB SCB

12 11 Bilaga 2 Indexkriterier Vad är en indexserie? Alla indexserier har 100 som indexbas, motsvarande ett visst år eller viss månad. Man kan tolka indexserien som uttryckt i procent av indexbasen. Förändringen mellan två tidsperioder beräknas som kvoten mellan index för dessa perioder. Det är mycket lätt att räkna om en serie med en ny tidsperiod som bas. Det är bara fråga om en enkel omproportionering. Länkar, viktbaser och prisbaser Såväl Producentprisindex (PPI) som Konsumentprisindex (KPI) räknas primärt med priset i december varje år =100 med fasta vägningstal fram till december nästa år. Nästa år börjas en ny serie med december = 100. Dessa ettårsserier kallas indexlänkar och är ibland osynliga för användaren. För att bilda en lång indexserie multipliceras (kedjas) dessa förändringar ihop till en publicerad serie. Vi kallar därvid indexet för ett kedjeindex. December kallas för länkarnas prisbas. Den period vägningstalen representerar kallas för indexlänkens viktbas. Avfallsindex däremot är ett fastbasindex. Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Sammanvägning av varugrupper och representantvaror Inom en indexlänk består ett prisindex av ett stort antal varugrupper och representantvaror. Var och en av dessa har ett vägningstal som motsvarar dess andel av indexets totalt täckta varumängd. Ett prisindex beräknas som en produktsumma av vägningstal och prisförändringar för varorna. Laspeyres och Paasches index Ett prisindex har normalt följande principiella struktur: Pr is Volym 1 Prisindex 0, 1 Pr is Volym 0 b b 0 är prisbas, 1 jämförelseperiod och b viktbas. Om prisbas och viktbas sammanfaller kallar vi index för Laspeyres index: Pr is Volym 1 0 Laspeyres prisindex 0, 1 Pr is Volym 0 0 Om i stället jämförelseperiod och viktbas sammanfaller kallar vi det för Paasches index.

13 12 Paaschesprisindex 0,1 Pris Volym Pris Volym 1 En viktig egenskap hos Laspeyres index (men ej Paasches) är att det kan skrivas som en produktsumma av värdevikter gånger prisförändringar: (Pr is* Volym) 0 Laspeyres prisindex 0, 1 (Pr is* Volym) 0 Pr is Pr is 1 0 Eller med nedanstående exempel: VARA pris, kr/kg volym, kg värde, kr TIDPUNKT ÄPPLEN BANANER * 3 20 * 5 1: Laspeyres prisindex 0, 1 15* 3 10 * % : Laspeyres prisindex 0, 1 * * 137% Pris-, volym- och värdeindex. Fastprisberäkningar Det är ofta av intresse i ekonomisk statistik att skilja ut den reala utvecklingen ur en nominell värdeutveckling genom så kallad deflatering. SCB:s nationalräkenskaper beräknas till exempel såväl i löpande som i fasta priser. Detta bygger på identiteten Pris*Volym=Värde Om man nu vill att förändringarna skall följa samma logik som nivåerna får man Prisindex*Volymindex = Värdeindex Detta är dock inte fullt lika enkelt som det låter, utan kräver att man tänker sig för litet. Värdeindexet är dock enkelt: Värdeindex 0, 1 Pr is Volym 1 1 Pr is Volym 0 0 Ett volymindex är som ett prisindex fastän tvärtom: Pris Volym 0 1 Laspeyres volymindex 0, 1 Pris Volym 0 0 Paasches volymindex 0,1 Pr is Volym 1 1 Pr is Volym 1 0

14 13 Vi ser nu att Laspeyres prisindex * Paasches volymindex = Värdeindex samt att Laspeyres volymindex * Paasches prisindex = Värdeindex Men det går inte lika bra att till exempel räkna både pris och volym enligt Laspeyres index. Vill man ha ett index som är konsekvent i det här avseendet får man använda det så kallade Fishers index. Fishers index = Laspeyres index*paasches index (samma för priser som volymer) Vad menas med en indexreglering? Indexreglering är en uppräkning alternativt nedräkning av ett pris eller en kostnad från en tidpunkt till en annan framtida tidpunkt. Priset (kostnaden) blir då bestämt dels av prisnivån vid tidpunkten för regleringstillfället, dels av hur index förändras. Indexreglering är således en del av en prissättningsform, som vi kan kalla för indexreglerat pris. Motsatsen är fast (fixt) pris, som består av ett grundpris och ett påslag därutöver som måste bygga på en skattning av pris- eller kostnadsutvecklingen framöver. Eftersom denna kan vara svår att bedöma uttrycker påslaget snarare den risk för kostnadsstegringar som säljaren känner. Det kan således ses som ett riskpålägg. Ett alternativ till indexreglerat pris är löpande räkning, som innebär att säljaren får betalt för samtliga verifierade kostnader. Denne får alltså full täckning för sina kostnader. I en klausul med indexreglerat pris kan vi definiera följande begrepp: G rundpris Slutligt pris Bastidpunkt Avräkningstidpunkt Det pris som indexpåslaget räknas på (anbudspriset) Grundpris plus indexpåslag i kronor Den tidpunkt (vanligen anbudstidpunkt) som motsvarar grundprisets prisnivå Den tidpunkt (kan vara flera) som påslaget skall beräknas till Regleringsperiod Perioden från bastidpunkt till avräkningstidpunkt

15 14 Syfte med prisreglering Köpkraftsbaserad kompensation Syftet med en prisreglering är ofta väl preciserat. Om det föreskrivs att till exempel ett underhållsbidrag skall indexjusteras så att dess realvärde förblir oförändrat, är syftet med justeringen följaktligen att bidraget skall representera en oförändrad konsumtionsnivå (köpkraft). Stiger priserna under en viss period med säg fem procent, måste bidraget också öka med samma procenttal för att det skall ha samma värde för mottagaren som i början av perioden. Kompensationsprincipen är i detta fall enkel. Man önskar ett skydd mot värdeminskning till följd av stigande priser. Vi kan kalla denna princip för köpkraftsbaserad kompensation. Kronans köpkraft uttrycker penningvärdet. Ju mer man kan köpa för en krona, desto högre är penningvärdet. I dagligt tal menas med penningvärdeförändring hur kronans värde förändras med hänsyn till konsumentprisernas utveckling, vilket mäts av konsumentprisindex (KPI). Riskbaserad kompensation Vid affärsavtal är emellertid syftet med indexregleringen inte så enkelt och anledningarna är flera. Köparen önskar till exempel att indexklausulen ifråga inte skall kompensera leverantören för alla hans pris- och kostnadsökningar utan kanske enbart för sådana (allmänna) kostnadsökningar som han själv inte kan påverka. Köparen kan till exempel hävda att säljaren redan i offerten bör gardera sig mot stigande priser. Om priset likväl indexregleras, kan reglerna för vilken kompensation som skall utgå bestämmas så att de skall täcka en prisökningsrisk som å ena sidan säljaren inte (helt) vill bära och som å andra sidan köparen inte helt är villig att ta på sig. Index kan i dessa sammanhang fungera som en metod att fördela risk för ökade priser som kan sägas ligga mellan de ytterligheter som bestäms av det fasta priset och löpande räkning. Fast pris innebär ju att avtalat pris ligger stilla under den period avtalet omfattar. Leverantören bär alltså hela risken om priserna stiger. Vid löpande räkning kan leverantören genom prisändring erhålla ersättning för samtliga kostnader. Vi kan kalla denna indexregleringsprincip för riskbaserad kompensation. Säljaren kan ha krav på ersättning som ger honom oförändrad köpkraft i någon mening och detta kan han få antingen med index eller genom att han själv i anbudet garderar sig för kommande prisstegringar eller av en kombination av dessa metoder.

16 15 Bilaga 3 Avfallsenkät Till medlemmar i Avfall Sverige. Stockholm den 18 november Avfallsindex för förbränning! På uppdrag av Avfall Sverige ska Statistiska centralbyrån konstruera ett index 1 för avfallsbehandling gällande förbränning. Syftet är att ta fram ett index, främst för avtalsreglering, av hög kvalitet som överensstämmer med dagens kostnader i branschen. För att få ett tillförlitligt och bra underlag för vårt fortsatta arbete vill vi gärna ha svar på ett antal frågor avseende främst kostnader för löner, energiförbrukning, transport, reparation och underhåll samt övriga kostnader. Din medverkan är frivillig, men det är angeläget att vi får en mycket hög svarsfrekvens på enkäten. Det ökar tillförlitligheten för vårt nya index. SCB önskar svar på enkäten före den 3 december Hur kommer de uppgifter Du lämnar i enkäten att hanteras? All informationshantering och befattning med det statistiska grundmaterialet vid SCB är, med hänsyn till de krav som lagstiftningen ställer, kringgärdade av ett system av säkerhetsföreskrifter och tekniska skyddsåtgärder. Det innebär att full sekretess råder avseende denna insamling. Uppgifterna är skyddade enligt 24 kap 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samråd om denna undersökning har skett med Näringslivets regelnämnd. När SCB har fått Din enkät noterar vi att Du svarat och sedan förstörs namn- och identifikationsuppgifter. Svaren sammanställs därefter och används som underlag för att utforma Avfallsindex. Det är alltså endast SCB som kommer att ta del av företagens enskilda uppgifter. Frågor med anledning av enkäten kan ställas till: Stefan Pettersson SCB, telefon Malin Sundberg SCB, telefon Med vänliga hälsningar Stefan Pettersson Malin Sundberg Jenny Westin 1 Ett index är en serie tal som visar den relativa förändringen av priser, kostnader eller något annat mätvärde.

17 16 Kostnader under kalenderåret 2009 (Ska avse hela förbränningsanläggningen) 1 Hur fördelar sig kostnaderna på er förbränningsanläggning? Kostnadsslag Andel Personalkostnader 2 - Produktion % - Ledning m.m. % Energiförbrukning 3 % Slagg, flygaska % Materialkostnader 4 % Reparation, underhåll 5 % Administration/Overhead 6 % Försäkringar % Övriga kostnader 7 % Totalt 100 % 2 I lönerna ingår sociala avgifter enligt lag och avtal. Under ledning räknas även stödfunktioner samt administrativ personal, konsulter ingår ej. 3 Här avses kostnader el och olja. 4 Med material avses samtliga på anläggningen förekommande materialkostnader såsom ex. kemikalier. 5 Avser reparation/underhåll av maskiner och utrustning samt utbyte av delar till dessa. Därutöver även kostnader för städning och lokalhyra. 6 Med Administration/Overheadkostnader avses redovisningskostnader, kontorsmaterial, reklam och PR, annonsering. Obs! eventuella lönekostnader anges under rubriken personalkostnader. 7 Här avses alla övriga kostnader som ej kan hänföras till någon av ovanstående rubriker.

18 17 2 Hur stor andel utgjordes av kapitalkostnader i er verksamhet 2009? Andel % 3 a) Stämmer kostnadsslagen i fråga 1 in på er verksamhet? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej Om nej: b) Vad behöver ändras? Material 4 Vilka typer av materialkostnader har ni på er anläggning? 1. Med material menar vi olika typer av förbrukningsmaterial

19 18 5 Vilka större företag är det vanligast att man köper material av? Kommentarer Reparation, underhåll 6 Vilka typer av reparations- och underhållskostnader har ni på er anläggning? Med reparations- och underhållskostnader menar vi exempelvis maskiner och utrustning samt utbyte av delar till dessa. Därutöver även kostnader för städning och lokalhyra

20 19 7 Vilka större företag är det vanligast att man köper dessa anläggningsutrustningar av? Kommentarer Övriga frågor 8 Hur stor omsättning hade ni på er anläggning 2009? 9 Hur många årsanställda hade ni på er anläggning 2009? Antal Produktionspersonal Ledning/administratörer m.m. 10 Vilken/vilka av nedanstående verksamheter finns på er anläggning? Förbehandling av avfall Krossning Markera med X

21 20 Kommentarer

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2008. Både effekten på månadstalet (förändringen

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

Något om index. 1 Enkla och sammansatta index. LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard

Något om index. 1 Enkla och sammansatta index. LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska institutionen Statistik Anders Nordgaard Något om index 1 Enkla och sammansatta index Om man har tillgång till prisuppgifter över en tidsperiod på alla varor och/eller

Läs mer

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2009. Både effekten på månadstalet (förändringen

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(14) Lotteri i KPI För beslut Föreliggande PM syftar till att visa hur förändringstalen för index avseende lotteri (samlad beteckning för en rad olika

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F5

Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Index (Extra material) Linda Wänström Linköpings universitet November 19 Wänström (Linköpings universitet) F5 November 19 1 / 17 Index Ett index beskriver en eller

Läs mer

732G71 Statistik B. Föreläsning 5. Bertil Wegmann. November 12, IDA, Linköpings universitet

732G71 Statistik B. Föreläsning 5. Bertil Wegmann. November 12, IDA, Linköpings universitet 732G71 Statistik B Föreläsning 5 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet November 12, 2015 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B November 12, 2015 1 / 16 Index Ett index beskriver en eller era

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Växla från R77 till Avfallsindex A12

Växla från R77 till Avfallsindex A12 Växla från R77 till Avfallsindex A12 Allmänt SCB fastställer sedan 1977 index i fyra serier med beteckningen R77, Renhållningsindex. Serierna kommer att upphöra i december 2013. För affärer som löper längre

Läs mer

FORA... 1 Skapa Fora rapporten... 1 Rapporten... 4 Ladda upp filen på FORAS hemsida... 5 Hur beräknar Caspeco avsättningen till FORA?...

FORA... 1 Skapa Fora rapporten... 1 Rapporten... 4 Ladda upp filen på FORAS hemsida... 5 Hur beräknar Caspeco avsättningen till FORA?... FORA... 1 Skapa Fora rapporten... 1 Rapporten... 4 Ladda upp filen på FORAS hemsida... 5 Hur beräknar Caspeco avsättningen till FORA?... 6 Stämma av FORA kostanden er anställd.... 9 Är du säker på att

Läs mer

F5 Index. Beräkning av index. Begreppet index har två innebörder: Christian Tallberg

F5 Index. Beräkning av index. Begreppet index har två innebörder: Christian Tallberg F5 Index Christian Tallberg Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Beräkning av index Begreppet index har två innebörder: 1. Visare. Ofta i situationer då vi har ett statistiskt

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 2 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Vägda medeltal o Standardvägning o Index Angående projektet: Senast onsdagen 6 mars 17:00 ska ni ha lämnat in gruppindelning och definition av problemområde!

Läs mer

Metodrapport för faktorprisindex avseende elnätsföretag åt Energimarknadsinspektionen januari 2011

Metodrapport för faktorprisindex avseende elnätsföretag åt Energimarknadsinspektionen januari 2011 2011 Metodrapport för faktorprisindex avseende elnätsföretag åt Energimarknadsinspektionen januari 2011 Jana Kaarto och Caroline Neander SCB 2011 01 12 METODRAPPORT FÖR INDEX AVSEENDE ELNÄTSFÖRETAG Innehållsförteckning

Läs mer

Caspeco Business Control 6 CASPECO MANUAL FORA

Caspeco Business Control 6 CASPECO MANUAL FORA Caspeco Business Control 6 CASPECO MANUAL FORA INNEHÅLL FORA... 1 Hur beräknar Caspeco avsättningen till FORA?... 1 Skapa Fora... 4 Rapporten... 7 Ladda upp filen på FORAS hemsida... 8 1 FORA I programmet

Läs mer

Introduktion. Indextal. SÅindex. Mer på webben

Introduktion. Indextal. SÅindex. Mer på webben Översikt SÅ Index 5 SVERIGES ÅKERIFÖRETAG BOX 7248 103 89 STOCKHOLM Besöksadress: Kungsgatan 24, 6tr Telefon: +46 (0)8-753 54 0 0 +46 (0)8-755 60 01 email: info@akeri.se www.akeri.se 2(13) Kostnadsförändring

Läs mer

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2005 PR0502

Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2005 PR0502 Regioner och miljö/byggande och bebyggelse 2006-04-27 1(9) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2005 PR0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Praktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet.

Praktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet. Praktisk handledning Lastbilsindex i samband med avfallsentreprenader Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet. 2 Innehåll INLEDNING... 3 VAD ÄR LASTBILSINDEX OCH HUR TAS

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en

Läs mer

ATT RÄKNA MED INDEX. 2. Räkna med index, ett exempel

ATT RÄKNA MED INDEX. 2. Räkna med index, ett exempel ATT RÄKNA MED INDEX 1. Kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen inom lastbilstransporter mäts av SCB. Mätningarnas resultat presenteras som indextal. Ett indextal anger ett värde i förhållande till ett

Läs mer

Praktisk handledning. Avfallsindex. Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3.

Praktisk handledning. Avfallsindex. Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3. Praktisk handledning Avfallsindex Reglera priser vid upphandling av avfallstjänster med indexserierna A12:1-3. 2 Innehåll INTRODUKTION... 3 VAD ÄR AVFALLSINDEX OCH HUR TAS DET FRAM?... 4 Avfallsindex...

Läs mer

Välkommen till Fora! Din samarbetspartner inom avtalsförsäkringar.

Välkommen till Fora! Din samarbetspartner inom avtalsförsäkringar. Välkommen till Fora! Din samarbetspartner inom avtalsförsäkringar. www.fora.se Det handlar om företagets Avtalsförsäkringarna är en del av det svenska trygghetssystemet och bygger på kollektivavtal mellan

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Synpunkter på ersättningen för personlig assistans

Synpunkter på ersättningen för personlig assistans Stockholm 11 juni 2014 Maria Larsson Statsråd Socialdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på ersättningen för personlig assistans Arbetsgivarföreningen KFO har drygt 500 medlemsföretag inom personlig

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com september

Läs mer

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Välkommen till Fora! Din samarbetspartner inom avtalsförsäkringar

Välkommen till Fora! Din samarbetspartner inom avtalsförsäkringar Välkommen till Fora! Din samarbetspartner inom avtalsförsäkringar www.fora.se Det handlar om företagets Avtalsförsäkringarna är en del av det svenska trygghetssystemet och bygger på kollektivavtal mellan

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Helén Örtegren. Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sektionen för infrastruktur och fastigheter

Helén Örtegren. Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sektionen för infrastruktur och fastigheter Cirkulärnr: 16:70 Diarienr: 16/07222 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Helén Örtegren Datum: 2016-12-20 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Tabell 1 Tabell 2 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sektionen

Läs mer

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2017-02-15 1 (13) KVALITETSDEKLARATION Faktorprisindex för byggnader Ämnesområde Priser och Konsumtion Statistikområde Byggnadsprisindex och Faktorprisindex för byggnader Produktkod PR0502 Referenstid

Läs mer

Faktorprisindex (FPI) 2000 PR0502. Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) 1 Översikt

Faktorprisindex (FPI) 2000 PR0502. Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) 1 Översikt STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(35) Faktorprisindex (FPI) 2000 PR0502 Innehåll (enligt SCBDOK-mall 2.0) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Benämning 0.2 Statistikområde 0.3 Ansvarig myndighet, person 0.4 Kostnad

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Strategisk Partnering Mitthem AB

Strategisk Partnering Mitthem AB 1 (8) 6.7 : 2 (8) 1.0 mellan fast och rörlig del utgår från LR06 Ersättningsgrunder för arbeten på löpande räkning. Utgiven av Sveriges byggindustrier. Benämning enligt LR06 1. MATERIAL M M 1.0 Material,

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2010

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(11) Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2010 AM0301 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Logistisk regression och Indexteori. Patrik Zetterberg. 7 januari 2013

Logistisk regression och Indexteori. Patrik Zetterberg. 7 januari 2013 Föreläsning 9 Logistisk regression och Indexteori Patrik Zetterberg 7 januari 2013 1 / 33 Logistisk regression I logistisk regression har vi en binär (kategorisk) responsvariabel Y i som vanligen kodas

Läs mer

Försäkringsanmälan Avtalsförsäkringar för utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige

Försäkringsanmälan Avtalsförsäkringar för utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige Försäkringsanmälan Avtalsförsäkringar för utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige Här är anmälningshandlingar för avtalsförsäkringarna. Så snart ni skickat in er anmälan och vi registrerat

Läs mer

Faktorprisindex för byggnader (FPI)

Faktorprisindex för byggnader (FPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (32) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2015 PR0502 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Argumentation med index

Argumentation med index Statistisk kommunikationsfärdighet Argumentation med index GÖRAN ANDERSSON Den här artikeln inleds med tre exempel på användningen av prisindexserier för omräkning från löpande till fasta priser. Två av

Läs mer

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme

Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme FÖR KOMMUNALA TAXOR AVSEENDE LIVSMEDELSKONTROLL, APRIL 2015 Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme, april 2015 1 Förord SKL tar

Läs mer

Teorin bakom ett tjänsteproduktionsindex

Teorin bakom ett tjänsteproduktionsindex Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Daniel Lennartsson 12 Johan Norberg 12 Bakgrund Ett kvartalsindex för tjänstenäringarna, fortsättningsvis kallat (TjPI), har på försök tagits fram för att vara en

Läs mer

Faktorprisindex för byggnader (FPI)

Faktorprisindex för byggnader (FPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (32) Faktorprisindex för byggnader (FPI) 2013 PR0502 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Sammanställning av. SCB:s olika index

Sammanställning av. SCB:s olika index Sammanställning av SCB:s olika index Sammanställning av SCB:s olika index Statistiska centralbyrån 2010 Compilation of Statistics Sweden s indexes Statistics Sweden 2010 Producent Producer SCB, kommunikationsavdelningen

Läs mer

Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet

Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.211 TPI-rapport nr 20 Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Förord Som ett led i att

Läs mer

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Föräldraledighetstillägget i Kraftverksavtalet ersätts med Foraförsäkring efter den 1 januari 2014.

Föräldraledighetstillägget i Kraftverksavtalet ersätts med Foraförsäkring efter den 1 januari 2014. Sidan 1 av 3 Nr 31/13 Stockholm 2013-12-12 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Föräldraledighetstillägget i Kraftverksavtalet ersätts med Foraförsäkring efter den 1 januari 2014. Från

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer för AFA Livförsäkringsaktiebolag

Försäkringstekniska riktlinjer för AFA Livförsäkringsaktiebolag Sida 1 (7) Försäkringstekniska riktlinjer för AFA Livförsäkringsaktiebolag Gäller fr.o.m. 2014-12-31 FFFS 2011:12 Sida 2 (7) shistorik Uppdaterad av Kommentarer 1.0 1.1 2012-11-22 2013-12-04 Uppdaterad

Läs mer

Bilaga 5a. Ersättning. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm

Bilaga 5a. Ersättning. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm SID 1 (5) Bilaga 5a Ersättning Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

PwC:s Energiprisindex december 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex december 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. december 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI)

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2014 AM0301 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Hyreshöjning fr om för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI Bilagor: Tabell 1 och 2

Hyreshöjning fr om för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI Bilagor: Tabell 1 och 2 Cirkulärnr: 104 Diarienr: 2005/2638 Handläggare: Linda Andersson Avdelning: Avd för Tillväxt och samhällsbyggnad Sektion/Enhet: Kommunal teknik Datum: 2005-11-28 Mottagare: Kommunstyrelsen Fastighetskontoret

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F5

Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Linda Wänström Linköpings universitet November 20 Wänström (Linköpings universitet) F5 November 20 1 / 24 Modellbygge - vilka oberoende variabler ska vara med i modellen?

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Småhusbarometern under luppen

Småhusbarometern under luppen Småhusbarometern under luppen underliggande data säger mer Richard C.B. Johnsson 1 richard.johnsson@ratio.se 21 september, 2003 Inledning... 2 SCB:s siffror avser K/B-talet... 3 Prisutvecklingen under

Läs mer

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI)

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2016 AM0301 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Fjärrvärmepriser 2011

Fjärrvärmepriser 2011 Svensk Fjärrvärme AB Sonya Trad 2011-09-13 Fjärrvärmepriser 2011 Volymviktade medelpriser och medelpris per kommun inkl. moms för prisnivå, öre/ kwh, 2009-2011 80,00 70,00 70,27 74,64 72,90 76,42 77,05

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2001:3

INFLATIONSRAPPORT 2001:3 ENKÄTSTUDIE ÖVER SVENSKA FÖRETAGS PRISSÄTTNINGSBETEENDE Företags prissättningsbeteende är en central fråga för att förstå vilka effekter penningpolitiken har på inflationen och hur prisnivån påverkas av

Läs mer

Instruktion till mallar för upphandling av konsult eller lärare

Instruktion till mallar för upphandling av konsult eller lärare 2005-10-05 Sida 1 av 6 Instruktion till mallar för upphandling av konsult eller lärare Kommersiella villkor De kommersiella villkoren reglerar mellanhavanden som inte reglerats i något annat dokument,

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 Utbjuden volym: 750 000 000 kr Real räntesats: 1,00 % Räntebegynnelsedag: 1 april 2005 Emissionspris: Bestäms vid auktion Auktionsdag: 22 september 2005 Likviddag:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2004:9 Utkom

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

AVTAL FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE SOM FULLGÖR FARTYGSFÖRLAGD UTBILDNING

AVTAL FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE SOM FULLGÖR FARTYGSFÖRLAGD UTBILDNING AVTAL FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE SOM FULLGÖR FARTYGSFÖRLAGD UTBILDNING Avtal mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Facket för Service och Kommunikation angående löner och allmänna anställningsvillkor för

Läs mer

Priser på jordbruksmark 2013

Priser på jordbruksmark 2013 Statistikenheten 20140829 1(8) Priser på jordbruksmark 2013 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2015 Konsumentprisindex 2015, januari Inflationen i januari - procent Den förändring av konsumentpriserna på årsnivå som Statistikcentralen räknat var i januari - procent I december

Läs mer

Tjänsteprisindex för Avfallshantering

Tjänsteprisindex för Avfallshantering Tjänsteprisindex för Avfallshantering Branschbeskrivning för SNI-grupp 90.02 TPI-rapport nr 21 Rolf Björnson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 Förord Som ett led i att förbättra den

Läs mer

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm AVTALSUTKAST Dnr Adm 2008/70 Bilaga 1 Avtal distribution m.m. av trycksaker 1. Avtalsparter Statens kulturråd Box 27215 102 53 Stockholm Organisationsnummer 202100-1280 Distributören Organisationsnummer

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling SCB-FS 2016:17 Utkom från trycket den 28 september 2016 Statistiska centralbyråns föreskrifter om kvalitet för den officiella statistiken; beslutade den 14 juni 2016. Statistiska centralbyrån (SCB) föreskriver

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden

Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden PM 2015-02-17 1 (6) Vård och Omsorg Greger Bengtsson Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden I SKL:s remissvar till Socialstyrelsen

Läs mer

Användarid: Lösenord:

Användarid: Lösenord: Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Statistiken regleras även av förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Uppgifterna som lämnas skyddas enligt

Läs mer

Indelning av kostnader

Indelning av kostnader 1 (6) Indelning av kostnader När ni budgeterar för projektets kostnader ska ni dela in dem i nedanstående kostnadsslag. Läs under respektive rubrik här nedan, för mer information och exempel hur ni ska

Läs mer