En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa"

Transkript

1 Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap Receptarieprogrammet Examensarbete 10 poäng Vt En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa A study of the prescription of antidiabetica in Europe Magdalena Svensson Martina Nilsson Handledare Björn Wettermark, Apoteket AB, Forskning & Utveckling

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Introduktion... 4 Bakgrund... 4 Diabetes... 4 Diabetesmedel (ATCgrupp A10)... 5 Syfte... 7 Frågeställningar... 7 Material och metod... 8 Period... 8 Data... 8 ATC-klassifikationen Resultat Diskussion Slutsats Tackord Referenser Bilagor

3 Sammanfattning Bakgrund: EuroMedstats forskar kring läkemedelsanvändning. Genom att utveckla kvalitetsindikatorer kan man mäta och jämföra kostnader och volymer i läkemedelsanvändningen mellan länder samt få en egen profil på varje lands användande. Syfte: Syftet var att i tio EU medlemsländer jämföra skillnaderna i förskrivningsmönstret av diabetesmedel (ATC A10). Material och Metod: Data på diabetesläkemedel, expedierade på apotek i öppenvård, bearbetades. Användningen analyserades på substansnivå och angavs i Definierad Dygnsdoser (DDD) och kostnad i Euro. Metoden som användes var Drug Utilization 90 % (DU90%) som granskar de läkemedel som utgör 90 % av den totala läkemedelsanvändningen mätt i antal DDD och följsamheten till behandlingsrekommendationer för de läkemedlen. I denna studie analyserades följsamheten till WHOs Essential Medicines List (EML). Resultat: Den totala förskrivningen av antidiabetika, mätt i antal DDD/TID var störst i Finland, Tyskland och Holland. Estland hade den lägsta förskrivningen av antidiabetika. Sulfonureider var den mest använda perorala gruppen och Glitazonerna stod för en mycket liten del av förskrivningarna. Följsamheten till WHO EML varierade mellan 36 % och 77 %. Av de tio länderna hade Holland, Irland och Belgien lägst följsamhet. Den bästa följsamheten hade Estland 77 %, Sverige 76 % och Ungern 70 %. Slutsats: Vår studie visade på skillnader i förskrivningsmönstret mellan de tio länderna. Skillnaderna kan dels beror på att de data som erhölls saknade komplett information och därmed inte visade ett tillförlitligt resultat, men också på olika sätt att behandla diabetes. Inställningen till att använda insulin till diabetiker med typ 2 tror vi är restriktiv i vissa länder och att man föredrar kostbehandling och motion till dessa patienter. 2

4 Abstract Background: EuroMedstat is performing research about drug utilization. By developing quality indications it is possible to measure and compare costs and volumes in the drug utilization between countries, and get a personal profile on each countries utilization. Objectives: The aim of the study was to compare the differences between prescription patterns of antidiabetica in ten countries, all members of the European Union Material and method: Data of antidiabetica, served over the counter was processed. Utilization was analysed on the substance of the drug and was stated in Defined Daily Doses (DDDs) and the costs in Euro. The method that was used was Drug Utilization 90 % (DU90%) which focuses on the drugs accounting for 90% of the total drug utilization, measured in numbers of Defined Daily Doses (DDDs) and the adherence to treatment recommendations for those drugs. In this study the adherence was analysed compared to WHO, Essential medicines list (EML) Result: The total dispensed prescription of antidiabetica, measured in DDD/TID was most common in Finland, Germany and The Netherlands. Estonia had the lowest dispensed prescription of antidiabetica Sulfonureider was the most common group of drugs being used and Glitazonerna was the least common drug. The adherence to WHO EML varied between 36 % and 77 %. Of the ten different countries, The Netherlands, Ireland and Belgium had the lowest adherence. Best adherence was seen in Estonia 77 %, Sweden 76 % and Hungary 70 %. Conclusion: This study showed differences of the prescription patterns between the ten countries. The differences can be explained by the fact that the data that was collected was missing complete information and by that did not show reliable results, but also different ways of treating diabetes in different countries. The attitude towards using insulin to patient with diabetes type 2 could be restricted in some countries we believe, and treatment through food and exercise is preferred instead. 3

5 Introduktion Bakgrund EuroMedstat som har representanter från EU-länderna, Världs Hälso Organsiationen och Europa kommissionen, forskar kring läkemedelsanvändningen och har som huvudsyfte att sträva efter en rationell läkemedelsanvändning i befolkningen.(1) Genom att utveckla kvalitetsindikatorer kan man mäta och jämföra kostnader och volymer i läkemedelsanvändningen mellan länder samt få en egen profil på varje lands användande. Målet är att få en förskrivning av så bra och väldokumenterade läkemedel som möjligt med en optimal dosering till den bästa kostnaden. Utan att veta hur läkemedlen förskrivs och används är det svårt att veta vilka åtgärder som behövs för en förbättring. Föreliggande studie som ingår i EuroMedstat projektet där syftet var att möjliggöra jämförelser av läkemedelsanvändningen mellan olika EU-länder, genom att inventera datakällor. I denna studie har vi använt data som genererats i projektet och jämfört användningen av diabetesmedel i tio olika länder. Diabetes Diabetes mellitus är en av våra vanligaste förekommande folksjukdomar - mer än svenskar är drabbade. Finland och Sverige toppar världsstatistiken gällande insjuknandet i diabetes typ 1 och i länder som Kina, Taiwan samt Thailand är förekomsten som lägst.(1). Forskarna uppskattar att år 2025 har 300 miljoner av världens befolkning insjuknat i diabetes mellitus vilket motsvarar 5,4 % av världens totala befolkning. Diabetes är en sjukdom som innebär ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Den delas in i två typer. Insulinberoende typ 1 och icke insulinberoende typ 2. 4

6 Typ 1 Vid typ 1-diabetes föreligger en autoimmun destruktion av de insulinbildande betacellerna i de langerhanska öarna i pankreas. Följden av detta blir att insulinproduktionen upphör. Typ 1 debuterar vanligen före 40 års ålder. Insjuknandet går vanligtvis snabbt, med symtom som 2-3 veckors ökad urinmängd, törst, trötthet, viktnedgång och synstörningar. Typ 1-diabetes behandlas enbart med insulin(2) Typ 2 Vid typ 2-diabetes förekommer ofta en markant insulinkänslighet i kombination med att beta-cellsfunktionen gradvis börjar svikta. Den nedsatta insulikänsligheten visar sig genom minskat glukosintag i skelettmuskulaturen och ökad glukosproduktion från levern. Typ-2 diabetes kan behandlas med perorala antidiabetika, men det kan även förekomma ett behov av insulin i kombination med den perorala behandlingen. (2) En del har icke-farmakologisk behandling som innebär diet, viktreduktion och motion. Diabetesmedel (ATCgrupp A10) A10A Insulin/analoger Humaninsulin som är ett hormon, framställs genom rekombinant DNA teknik. De delas in i: snabbverkande kortverkande medellångverkande långverkande A10B Perorala antidiabetika Delas in i: Alfa-glukosidashämmare fördröjer nedbrytning av polysackarider i tarmen. 5

7 Biguanidderivat minskar glukosproduktionen i levern. Ökar glukosupptaget i skelettmuskulaturen. Sulfonureider stimulerar betacellerna till att frisätta mer insulin. Glitazoner ökar glukostoleransen och insulinkänsligheten, sänker halten av glukos och fria fettsyror i blodet. Glinider stimulerar betacellerna till ökad insulinproduktion. 6

8 Syfte Syftet med denna studie var att i tio EU medlemsländer jämföra skillnaderna i förskrivningsmönstret av diabetesmedel (ATC A10). Fokus lades på antalet läkemedel som utgör 90 % av den totala förskrivningen (DU90%) och följsamheten till WHO Essential Medicines List. Frågeställningar Hur många olika läkemedel förskrivs totalt per land? Hur många läkemedel utgör 90 % av volymen (=Drug Utilization 90 %, DU90%)? Hur är följsamheten till WHO Essential Medicines List? Hur varierar kostnaden per dygnsdos (Euro/DDD) 7

9 Material och metod Period 2004 Data Data över förskrivna och uthämtade diabetesläkemedel erhölls från EuroMedstat projektet från de tio länderna.(tabell 1) All data bearbetades i Microsoft Excel och med DU90% metoden. Läkemedelsanvändningen angavs i Definierade Dygnsdoser (DDD) och kostnad i Euro. Diabetesmedlen analyserades på substansnivå, Anatomical Terapeutic Chemical (ATC) 5th level.(se tabell 3) Metoden som användes var Drug Utilization 90 % (DU90%) som granskar de läkemedel som utgör 90 % av den totala läkemedelsanvändningen mätt i antal DDD.(3) Metoden granskar också den övergripande följsamheten till vårdprogram/rekommendationer. I det här fallet användes WHO Essential Medicines List (EML) 2003 för jämförelsen.(4) WHO EML rekommenderar nedanstående diabetesmedel (terapiområde A10): Glibenclamide tablet, 2.5 mg, 5 mg Insulin injection (soluble) injection 40 IU/ml in 10-ml vial, 100 IU/ml in 10-ml vial Intermediate-acting insulin injection 40 IU/ml in 10 ml vial; 100 IU/ml in 10 ml vial Metformin tablet 500 mg (hydrochloride)(5) Essential Medicines List grundades 1977 av WHO i syfte att vara en riktlinje för läkemedelanvändningen. Den innehåller nu 312 läkemedel och den har uppdaterats fjorton gånger under åren.150 länder har anpassat sig efter EML:s riktlinjer för att få en så säker och kostnadseffektiv hälso-och sjukvård som möjligt.(6) 8

10 Deltagande länders data Expedierade recept inom förmånen hade samlats in och angivits i Euro. Tjeckien var det enda land som hade kostnad i sin egen valuta (CZK). (Tabell 1) I Ungern och Tyskland fanns ingen kostnadsuppgift registrerad alls. Länder ATC Substans DDD/ value DDD/ unit * Exp in million Euro Utilization in million DDD Exp/DDD DDD/TID Finland Tyskland Holland Spanien Ungern Sverige Belgien Tjeckien Irland Estland Tabell 1. Uppgifter från orginalfilerna. * De DDD som legat till grund för beräkningen har angetts. 9

11 Länder Dataselektion Totala folkmängden x 10 6 Folkmängd som omfattas x 10 6 Folkmängd som omfattas i % Finland Expedierade recept Tyskland Expedierade recept Holland Expedierade recept Spanien Expedierade recept Ungern Expedierade 10.1 recept Sverige Expedierade recept Belgien Expedierade recept Tjeckien Grossistdata 10.2 Irland Expedierade recept Estland Grossistdata 1.3 Tabell 2. Data över folkmängd och varifrån uppgifterna är hämtade. Förklaring till tabellen finns i figur 1. 10

12 Grossistdata OTC Apotek Expedierade recept Sjukhus Figur 1. Förklaring till hur läkemedlen distribueras från grossisten och vidare ut till de olika instanserna. ATC-klassifikationen A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning 1:a nivå huvudgrupp 10 Diabetesmedel 2:a nivå, terapeutisk undergrupp A Insuliner och analoger 3:e nivå, terapeutisk B Insuliner och analoger för injektion, snabbverkande undergrupp 4:e nivå, kemisk terapeutisk undergrupp 01 Insulin human 5:e nivå, undergrupp för kemisk substans Tabell 3. En förklaring till ATC-systemet för klassificering av läkemedel. Varje substans får där en kod med fem olika led. 11

13 Resultat Under 2004 var den totala förskrivningen av antidiabetika, mätt i antal DDD/TID, störst i Finland, Tyskland och Holland (Figur 2). Finlands andel insulin var 33 %, Tyskland hade 43 % och Holland 38 %. Irlands totala förskrivning av antidiabetika bestod till en väldigt lite del av insulin, endast10 %. Estland hade den lägsta förskrivningen av antidiabetika. Antidiabetika 70,0 60,0 50,0 DDD/TID 40,0 30,0 20,0 10,0 Peroral Insulin 0,0 Finland Tyskland Holland Spanien Ungern Sverige Belgien Tjeckien Irland Estland Figur 2. Den totala förskrivningen av diabetesmedel i de tio länderna. 12

14 Av de tre perorala läkemedelsgrupperna var sulfonureider den störta generellt sett, förutom i Belgien och Sverige där förskrivningen av Biguanider var den största andelen. (Figur 3) Tjeckien hade en mycket liten andel förskrivning av Glitazoner, endast 1 %. Finland hade den största förskrivningen av perorala antidiabetika totalt sett. Peroral antidiabetika DDD/TID 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Biguanider Sulfonureider Glitazoner Finland Tyskland Holland Spanien Ungern Sverige Belgien Tjeckien Irland Estland Figur 3. Den totala förskrivningen av peroral antidiabetika Länder Antal olika DU90% läkemedel Finland 18 7 Tyskland 21 9 Holland Spanien 19 6 Ungern 13 7 Sverige Belgien Tjeckien 20 8 Irland 19 6 Estland 14 7 Tabell 4. Antalet antidiabetika som utgjorde 90 % av den totala volymen förskrivna läkemedel, (DU90%) varierade mellan 6 och

15 Följsamheten till WHO EML varierade mellan 36 % och 77 % (Figur 4). Av de tio länderna hade Spanien, Holland, Irland och Belgien lägst följsamhet. Den bästa följsamheten hade Estland 77 %, Sverige 76 % och Ungern 70 %. Följsamhet till WHO Essential Medicines List 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 61% 65% 42% 38% 70% 76% 51% 65% 50% 77% 10% 0% Finland Tyskland Holland Spanien * Ungern Sverige Belgien Tjeckien Irland Estland Figur 4. Följsamheten till guidelines (WHO Essential medicines List) angiven i procent. * Spaniens ATC kod för insulin hade angetts i 3rd level och inte i 5th level. Värdet blir därför underskattat. 14

16 Kostnaden Euro/DDD 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Euro/DDD 0 Finland Tyskland Holland Spanien * Ungern Sverige Belgien Tjeckien Irland Estland Figur 5. Den totala kostnaden i Euro/DDD i de tio länderna. 15

17 Diskussion Totala förskrivningen av antidiabetika Det finns en del skillnader i förskrivningsmönstret av diabetesmedel mellan de tio länder vi har studerat. De som har den högsta förskrivningen totalt sett är Finland, Tyskland, Holland och Spanien. Finland har den högsta prevalensen av diabetes typ 1 i världen, (7) men har trots det inte störst förskrivning av insulin. Tyskland och Holland som har en lägre prevalens av diabetes typ-1 förskriver mer insulin än Finland och man kan anta att man behandlar diabetiker med typ 2 med insulin i högre utsträckning i dessa länder. Vid typ 2 diabetes med insulinresistens har kombinationsbehandling med metformin och insulin en tilltalande effekt. Hos patienter med kvarvarande insulinproduktion medför kombinationsbehandlingen att man uppnår lägre glukosnivåer än vid enbart insulinbehandling.(2) I Spanien är förekomsten av insulinförskrivning betydligt lägre än den perorala förskrivningen. Detta kan bero på att de har en större del typ 2 diabetiker och att en del av dessa antas vara kostbehandlade. Ungern, Sverige, Belgien, Tjeckien och Irland har lika stor total förskrivning av antidiabetika. Vi har kunnat se att Sverige av sin totala förskrivning har en större andel insulin än peroral antidiabetika. Sverige som har lägre förekomst av typ1 diabetes än Finland, har trots det högre insulinförskrivning. En möjlig förklaring till detta är återigen att kombinationsbehandling till typ 2 diabetiker förekommer i större utsträckning. Irlands insulinförskrivning är mycket lägre än de övriga tio länderna och av sin totala förskrivning representerar insulinet bara 1/10. Enligt WHO (7) så har Irland en prevalens av typ 1 diabetes som är dubbelt så hög som Tjeckien och Ungern, vilket ju då inte överensstämmer med den låga insulinförskrivningen. Skillnader i förmånssystemet kan vara en förklaring till detta. Den databas som Irland uppgett består av information från den läkemedelsförskrivning som ingår i GMSförmånssystem.(8) GMS-systemet tillhandahåller fri hälso- och sjukvård inkluderat fria läkemedel till uppskattningsvis 29 % av Irlands befolkning. Äldre, sjuka och socialt utsatta grupper är de som är berättigade till systemet och som motsvarar 1,17 miljoner av 16

18 befolkningen. Detta är uppskattningsvis 70 % av den totala läkemedelsförskrivningen på Irland. Med tanke på att det är en selekterad population kan det finnas anledning att tro att insulin hanteras på ett särskilt sätt eftersom insulinförskrivningen är väldigt låg. ( Figur 2) Den lägsta läkemedelsförskrivningen i vår studie hade Estland, men de har för den skull inte lägre prevalens av diabetes än de övriga länderna. Delvis kan detta bero på att det är ett före detta östland. Landet hade tidigare en helt annan läkemedels- marknad men som nu närmar sig den västeuropeiska.(9) Nivån på diabetesmedel borde dock inte påverkas så mycket kan man tycka, däremot antalet läkemedel och kostnader. Det har också visat sig att det finns ett stort gap mellan prevalens av diabetes och läkemedelsanvändningen. Cirka 30 % -50 % av diabetes fallen förblir odiagnostiserade. (7) Perorala antidiabetika De tre grupper av peroral antidiabetika som vi valde att jämföra förskrivningsmönstret av var Biguanider, Sulfonureider och Glitazoner. Glitazoner ingår inte i WHOs rekommendationer (EML) och i resultatet kunde vi också se att Glitazoner förekom i väldigt lite utsträckning. I Tjeckien utgjorde glitazonerna endast 1 % av den totala förskrivningen av perorala diabetesmedel. En anledning till att man förskriver glitazoner fast det inte ingår i guidelines, kan vara att det används som kombinationspreparat tillsammans med metformin eller sulfonureider. En annan anledning kan också vara intensiv marknadsföring från läkemedelsindustrin. Glitazonerna är nämligen relativt nya på marknaden. Sulfonureider och metformin är patentutgångna och inte kommersiellt intressanta. Metformin d v s biguanider, i kombinationsbehandling med glitazoner har en tilltalande effekt till överviktiga typ 2 diabetiker. Glitazoner kan rekommenderas tillsammans med sulfonureider hos patienter som inte tolererar metformin eller där metformin är kontraindicerat. (2) Sulfonureider var den mest förekommande gruppen av de tre perorala antidiabetika. De var störst i åtta av de totalt tio länderna. Behandling med sulfonureider vid diabetes typ 2 17

19 rekommenderas till patienter som har normalvikt eller ringa övervikt, vilket kan vara orsaken till att det förekom så mycket. Kombinationsbehandlingen som vi nämnt tidigare kan vara ytterliggare en förklaring. Spanien och Estlands höga förskrivning av sulfonureider kan bero på att deras största andel av typ 2 diabetiker är äldre. Metformin rekommenderas inte till äldre med nedsatt njurfunktion, utan man föredrar då att behandla med sulfonureider som förstahandspreparat.(2) Högsta förskrivningen av biguanider hade Belgien och Sverige. Vi kan anta att eftersom incidensen av diabetes typ 2 i Sverige har sjunkit nedåt i åldrarna,(10) behandlas dessa patienter med metformin Detta är ett förstahandspreparat till patienter med fetma. Anledningen till att man använder metformin är också p.g.a.god medicinsk dokumentation från UKPDS studien. (11). Finland som har lika stor prevalens av diabetes typ 2 som Sverige,(12) hade den allra högsta totala förskrivningen av peroral antidiabetika. Sverige hade endast hälften så stor förskrivning som Finland. (Figur3) Vad anledningen till detta är har vi inte kunnat finna. Följsamheten och kostnad Vi fann att Sverige och Estland hade den högsta följsamheten till WHO Essential Medicines List. Sverige hade en kostnad på 0,63 Euro/DDD och följsamheten var 76 %. Estland var ett av de länder som också låg bland de lägsta i kostnad med 0,56 Euro/DDD och följsamhet på 77 %. Man kan därmed säga att Estland är ett föredömligt exempel när det gäller förskrivning av väldokumenterade läkemedel till en låg kostnad. Spaniens skenbart låga följsamhet 38 % förklaras delvis av att de i sin statistik angett insulinförskrivning i ATC 3rd level (se tabell 3)och att de insuliner som ingår i EML inte gått att identifiera per enskild ATCkod. Av den totala insulin som förskrivs ingår säkert kortverkande eller medellångverkande insuliner som ju finns med i EML. Hela insulinförskrivningen har i och med det registrerats på ett felaktigt sätt. Spanien har av sina sex substanser inom DU90% endast två som finns med i EML, vilket är de perorala antidiabetika. Vi antar därför att följsamheten är högre än vad som visats i resultatet. 18

20 Irland har en låg följsamhet med 50 % och en hög kostnad med 0,92 Euro/DDD. Irlands läkemedel är dyrast jämfört med de tio övriga länderna. Tyskland och Ungern hade inte lämnat någon kostnadsuppgift i sin data. Vi anser att deras resultat i och med det blev mindre trovärdig, men vi kunde se en följsamhet i Ungern med 70 % och i Tyskland med 65 %. Saknas det komplett statistik kan man heller inte få ett jämförbart resultat. Vi kan se att Estland o Ungern som har minst antal läkemedel totalt också har den bästa följsamheten. Kanske kan det bero på slumpen eller att de inte har så många läkemedel totalt att välja mellan. 19

21 Slutsats Vår studie visade på skillnader i förskrivningsmönstret mellan de tio länderna. Detta kunde vi konstatera genom att använt oss av DU90 % metoden. Skillnaderna kan bero på att de data som erhölls från vissa av de tio länderna och som bearbetedes och analyserades, saknade komplett information. Ungern och Tyskland saknade helt kostnadsuppgift och kunde inte räknas med i jämförelsen i kostnaden Euro/DDD. Irlands data representerade t e x endast 29 % av den totala befolkningen och 70 % av landets förskrivningar. Det ger inte en fullständig bild av deras läkemedelsanvändning. Dessa länders data blev därmed inte tillförlitlig. Enligt WHO skiljer sig inte prevalensen av diabetes åt så mycket i de tio länderna. Endast Spanien är det land som har dubbelt så hög prevalens av diabetes. Det som skiljer är läkemedelsanvändningen och det beror kanske på olika sätt att behandla. Användandet av insulin till diabetiker med typ 2 tror vi används restriktivt i vissa länder och att man föredrar kostbehandling och motion till dessa patienter. För att kunna förbättra läkemedelsförskrivningen och följsamheten och bli mer medveten om förskrivningsmönstret, bör varje land granska sin egen profil. Man kan då reflektera och jämföra sin profil med andra länder och på så sätt kunna åtgärda och förbättra sin läkemedelsanvändning. Det kan vara bra att forstsätta studera följsamheten kontinuerligt för att länderna ska kunna få en uppföljning och en mer rationell läkemedelsanvändning. 20

22 Tackord Allra först vill vi ge ett stort tack till vår handledare Björn Wettermark för all uppmuntran och ständig support genom examensarbetet samt för hans generositet att komma ner till oss i sydliga Skåne. Vi vill även tacka Dan Haupt vid Luleå Tekniska Universitet som sett till våra önskemål i val av arbete i distansutbildningen och allt det praktiska runt omkring. Ett stort tack också till alla inblandade personer som har gjort detta möjligt. 21

23 Referenser Christian Berne, Tomas Fritz, Läkemedelsboken 2005/2006, Stockholm Apoteket AB, ISBN X World Health Organization. Essential Medicines list (revised April 2003), Geneva Kiivet RA, Bergman U, Rootslane L, Rago L, Sjoqvist F. Drug use in Estonia in : a follow-up from 1989 and comparison with two Nordic countries. Eur J Clin Pharmacol Apr; 54(2): Tidningen Apoteket nr 4/

24 Bilaga1 23

25 Bilaga2 24

26 Bilaga3 25

27 Bilaga4 26

28 Bilaga5 27

29 Bilaga6 28

30 Bialaga7 29

31 Bilaga8 30

32 Bilaga9 31

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika EXAMENSARBETE 2007:008 HV Följsamhet till perorala antidiabetika Susanna Bramberg, Eva Kanto Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

EXAMENSARBETE. Studie över läkemedelsförskrivningen av NSAID i 12 Europeiska länder

EXAMENSARBETE. Studie över läkemedelsförskrivningen av NSAID i 12 Europeiska länder EXAMENSARBETE 2007:002 HV Studie över läkemedelsförskrivningen av NSAID i 12 Europeiska länder Marie Malmberg Werstroh Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes EXAMENSARBETE 2007:021 HV Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes Patienter i åldern 80-98 år under perioden november 2005 till december 2006 i Sverige Birgitta

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

EXAMENSARBETE. Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006

EXAMENSARBETE. Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006 EXAMENSARBETE 2007:003 HV Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006 Mari Karlsson, Anna-Karin Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

EXAMENSARBETE. Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare?

EXAMENSARBETE. Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare? EXAMENSARBETE 2005:39 HV Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare? Theresé Lundberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Insulin. Sammanfattning. Student: Vida Basti. Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp. Termin: VT-13 VT 13

Insulin. Sammanfattning. Student: Vida Basti. Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp. Termin: VT-13 VT 13 Student:VidaBasti VT 13 Biologisktaktivanaturprodukteriläkemedelsutveckling Insulin Figur 1 Strukturen för en hexamer insulin (Smith G.D., 2012) Student: Vida Basti Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009. Nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009. Nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI-rapport: Diabetesmedel - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009 NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag 1993. Stiftelsen NEPI

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) EMA/601943/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity som beskriver åtgärder som ska vidtas för

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL)

Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL)... 1 1. Information om filen... 2 1.1. Hur söker man i registret?...

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07. Daniel Lindgren. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07. Daniel Lindgren. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2009:06 HV Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07 Daniel Lindgren Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Tandvårdens förskrivningsprofil som underlag för kvalitetsuppföljning av läkemedelsanvändningen i Stockholms län

Tandvårdens förskrivningsprofil som underlag för kvalitetsuppföljning av läkemedelsanvändningen i Stockholms län panagiotidis vetenskap et & al klinik panagiotidis et al georgios panagiotidis, med dr, st-läkare, leg tandläkare, Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Huddinge Universitetssjukhus,

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Författare: Lena Kindmalm, diabetessköterska Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:1 Handledare: Lars Nilsson, professor Stiftelsen

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Institutionen för naturvetenskap. Examensarbete

Institutionen för naturvetenskap. Examensarbete Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Läkemedelsavstämning mellan patientjournalens läkemedelslista på hälsocentral, ReceptRegistret på apotek samt patientens uppgift om aktuella ordinationer

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/137565/2014 Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Vokanamet som beskriver de åtgärder som bör vidtas

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 102/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 102/2007 BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 SÖKANDE ELI LILLY SWEDEN AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46. VÅRD OCH OMSORG 0 sidor Bilaga Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 0, vecka. 0 bpl 7st bpl st 0 bpl st Åkarg. 7st ( satellit) 7st ( satellit) 8 bpl 7st 8,7 % Grad

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes DIA B E TE S Genomgången av läkemedel vid diabetes Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg DIABETES Genomgången av läkemedel vid diabetes

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet 2015-06-02 Åsa Dismats och Ann-Louise Leo, Läkemedelsverket 1 Innehåll Receptfrihet; Over The Counter Ansökan På Läkemedelsverket Försäljning utanför

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer