NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december Nätverk för läkemedelsepidemiologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009. Nätverk för läkemedelsepidemiologi"

Transkript

1 NEPI-rapport: Diabetesmedel - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009 NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag Stiftelsen NEPI har ett brett nätverk inom hälso- och sjukvården, apoteksväsende, universitetsvärld, läkemedelsföretag och myndigheter. Enligt stadgarna ska NEPI "främja forskning och utveckling främst inom områdena läkemedelsinformation, läkemedelsepidemiologi och läkemedelsekonomi. Läs mer på 1 (35)

2 INNEHÅLL Uppdraget 3 Förkortningar och förtydliganden 4 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 TLV:s genomgång av diabetesmedel 10 Marknaden för diabetesmedel 13 Effekterna av TLV:s genomgång av diabetesmedel 17 Sammanfattande analys 31 Bilaga 1 Socialstyrelsens bedömning 33 2 (35)

3 UPPDRAGET Enligt Överenskommelse om statens ersättning till landstingen for kostnaderna för läkemedelsförmånerna mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting gäller: SKL åtar sig vidare att senast den 30 juni 2010 skriftligen och muntligen redovisa vilka insatser landstingen har vidtagit för att sprida och implementera TLV:s beslut i kommande läkemedelsgenomgångar åren I samband med ovan angivna redovisningar, den 1 mars respektive 30 juni 2010, ska SKL kommentera och förklara utvecklingen vad gäller följsamheten till TLV:s beslut om begränsad subvention för aktuella läkemedel. Analysen ska grundas på uppgifter från läkemedelsregistret.. Med anledning av detta fick Stiftelsen NEPI i början av juni i uppdrag från SKL att utreda och rapportera effekterna av TLV:s genomgång av diabetesmedel. Dessa beslut trädde i kraft 1 mars En initial preliminär bedömning kom till slutsatsen att det vid detta tillfälle var alltför kort uppföljningsperiod efter besluten trädde i kraft för att kunna redovisa något under juni månad. Rapporten planerades istället att färdigställas till slutet av augusti. Rapporten har krävt en stor arbetsinsats i form av särskild programmering samt validering och anpassning i flera steg. Detta arbete har Andrejs Leimanis, Socialstyrelsen, förtjänstfullt prioriterat och hans insats har varit helt nödvändig för genomförande av denna rapport. Data har validerats där så varit möjligt mot data från Apotekens Service AB genom verktyget Concise. Nyligen har kammarrätten i Stockholm i ett domslut 1 bedömt att statistiska uppgifter om antalet patienter per år som fördelat på olika åldersgrupper har fått läkemedel med en specifik substans (med endast en tillverkare) inte är av den karaktären att de kan klassificeras som uppgifter om enskilds (juridisk persons) ekonomiska förhållanden. Sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) utgör således inget hinder för Socialstyrelsen att lämna ut sådana uppgifter från läkemedelsregistret. I enlighet med dessa redovisas resultat för enskilda produkter utan föregående överenskommelse med respektive tillverkare. Rapporten inklusive vissa fördjupade analyser redovisas också på Stiftelsen NEPI:s hemsida 2. Linköping Mikael Hoffmann, Chef för stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi, NEPI 1 Kammarrätten i Stockholm, avdelning 5. Dom i mål nr meddelad i Stockholm Socialstyrelsen dnr / (35)

4 FÖRKORTNINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN ATC AIP AUP DDD Anatomisk Terapeutisk Kemisk klassifikation av läkemedelssubstanser 3 Apotekens inköpspris. AIP + den av TLV fastställda handelsmarginalen bestämmer apotekens utförsäljningspris, AUP. Apotekens utförsäljningspris. Det pris läkemedlet kostar direkt över disk till kund. Består för läkemedel inom förmånen av patientens egenavgift samt förmånskostnad. Måttenheten DDD (Definierad DygnsDos) är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används av en vuxen vid medlets huvudindikation. Om möjligt anges DDD i mängd aktiv substans. När det inte är möjligt, t ex för fasta kombinationer av fler läkemedel, anges DDD ibland i enheter, det vill säga tabletter, milliliter etc. Måttet DDD är ett tekniskt mått som fastställes av WHO Collaborating Center for Drug Statistics Methodology i Oslo. DDD för två olika läkemedel inom samma läkemedelsgrupp anger inte automatiskt vilka doser som har jämförbar effekt (är ekvipotenta). Ska skiften mellan läkemedel eller kostnaden för en behandling jämföras mellan två läkemedel måste det i varje fall säkerställas att DDD för läkemedlen motsvarar samma behandlingseffekt. LFN TLV Läkemedelsförmånsnämden , nu TLV. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 4, före detta Läkemedelsförmånsnämnden, LFN. Läkemedel kan namnges på många skilda sätt. De två vanligaste är det internationellt erkända substansnamnet samt det varumärkesskyddade handelsnamnet. Vid receptförskrivning i Sverige gäller att handelsnamnet skall anges. I praktiken sker dock för läkemedel där patentet gått ut ett utbyte enligt särskilda regler till billigaste tillgängliga av Läkemedelsverket bedömt som utbytbart generiskt alternativ. I denna skrift anges substansnamnen med gemen begynnelsebokstav och handelsnamn med versal. I löpande text anges när så är lämpligt bägge enligt följande modell: substansnamn (Handelsnamn), t ex insulin glargin (Lantus) Läkemedelsstatistik är hämtad dels från Läkemedelsregistret 5 vid Socialstyrelsen (individbaserade läkemedelsutköp på recept från apotek i Sverige) och dels i form av 3 WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology. 4 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (35)

5 aggregerad försäljningsstatistik från Apotekens Service AB genom verktyget Concise 6. Informationen från läkemedelsregistret är uthämtad som aggregerad information utan koppling till enskild individ. Läkemedelsregistret innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som expedierats mot recept eller motsvarande på apotek från 1999 och framåt. Registret innehåller uppgifter om den expedierade varan (identitet, mängd, pris) och datum för expediering. Uppgift finns också om huruvida apoteket bytt ut läkemedlet mot ett generiskt eller parallellimporterat läkemedel; dessa uppgifter finns med sedan den 1 oktober Patientens kön, ålder och folkbokföringsort (län, kommun, församling) samt personnummer finns i registret från och med juli Det finns också uppgifter om totalkostnad, kostnad för läkemedelsförmånerna och patientens egenavgift. Vidare finns uppgifter om förskrivarens yrke (läkare, tandläkare etc) och specialistutbildning, liksom vissa egenskaper hos den arbetsplats som förskrivit läkemedlet (ägarform, vårdform, verksamhetsinriktning). Observera att man inte kan identifiera förskrivare eller arbetsplats. Uppgifter om dosering finns, men i fritext en form som inte medger enkel statistisk bearbetning. Observera att data över antal behandlade individer EJ FÅR SUMMERAS t ex över tidsperioder eller för flera läkemedelssubstanser/grupper. Vid kontinuerlig läkemedelsbehandling är tid mellan apoteksexpeditioner drygt tre månader. Antalet behandlade individer per kvartal kan därför ses som ett närmevärde för antal behandlade patienter över tid. Beroende på verklig tid mellan expedition och förhållande mellan långtids- och korttidsbehandlingar kan värdet vara såväl en över- som en underskattning av det sanna antalet på ett år vid stabil användning i samhället. Uppgifter om kostnader, DDD etc anges per kvartal och fyrdubblas för att vid behov ge en uppskattning över aktuell kostnadsnivå uppräknad till årsförbrukning. Mer information om möjligheterna med, och reglerna för tillgång till, Läkemedelsregistret finns i en särskild skrift från registrets 4-årsjubileum 7. Apotekens Service AB ansvarar för att samla in, upprätthålla samt leverera statistik över läkemedelsförsäljningen i Sverige. I statistiken ingår, förutom varor som ingår i läkemedelsförmånerna, även läkemedel som tillhandahålls mot recept utan att omfattas av läkemedelsförmånerna, läkemedel som tillhandahålls utan recept, läkemedel som tillhandahålls slutenvården och läkemedel som tillhandahålls mot rekvisition. Insamling sker dagligen från samtliga apoteksaktörer, mottagare är i första hand myndigheter och landsting samt till viss del även läkemedelsindustrin, apoteksaktörer, massmedia och allmänhet. Concise är Apotekens Service AB:s nationella statistiksystem för uppföljning av läkemedel. Concise är ett webbaserat statistiksystem, som utgörs av ett datalager med kuber. Syfte är att tillhandahålla nationell statistik på ett snabbt och lättillgängligt (35)

6 sätt. För access till Concise krävs att avtal tecknas mellan landstinget och Apotekens Service AB. När avtal är tecknat registreras användaren i systemet och erhåller konto (användarnamn och lösenord). JÄVSDEKLARATION Rapportören (MH) har inget jäv i förhållande till berörda företag eller intresseorganisationer. Under tiden för genomgången av diabetesmedel var rapportören suppleant i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets nämnd för läkemedelsförmån och deltog som beslutande i ärenden berörda av genomgången. 6 (35)

7 SAMMANFATTNING Denna rapport kring effekterna av TLV:s genomgång av diabetesmedel visar att effekterna på användningen av diabetesmedel varit blygsamma. De direkta besparingarna av genomgången är i överenstämmelse med TLV:s egen beräkning av de direkta möjliga besparingarna av genomgången till 12 miljoner kronor (se tabell 6, sida 31). Enligt rapporten: granskningen visar att dagens användning av diabetesläkemedel till stora delar redan är kostnadseffektiv TLV:s beräkningar av de möjliga besparingarna är en konservativ uppskattning av vad de av TLV faktiskt beslutade förändringarna kan åstadkomma, dvs en korrekt ansats i form av en renodling av TLV:s bidrag till ekonomiska konsekvenser inom området. (För fördjupad diskussion se bilaga 1 som redogör för Socialstyrelsens vidare ansats.) Merparten av de beräknade besparingarna 7 miljoner kr realiserades redan under genomgången genom prisjusteringar av berörda företag fr a vad gällde rosiglitazon och glibenklamidgenerika. Av de övriga besparingarna har uteslutningen av tre produkter ur förmånen lett till de förväntade besparingarna. De införda begränsningarna för 11 perorala diabetesmedel har ej påverkat läkemedelsanvändningen. Följsamheten var redan tidigare god (90 %) till dessa och dess-utom finns det medicinska skäl till varför metformin och/eller sulfonureider ej alltid kan användas först. Slutligen har de införda begränsningarna på långverkande insulinanaloger för patienter med typ 2-diabetes konfirmerat de medicinska riktlinjer kring användningen av dessa preparat som sedan tidigare funnits inom sjukvården, nämligen att NPH insulin bör prövas och utvärderas innan långverkande insulinanaloger. Under åren sedan introduktionen av de långverkande insulinanalogerna har förmånsreglerna varit olika för de olika preparaten och dessutom ändrats övertid. De nu fattade besluten underlättar vidare kommunikation inom vården men kommer sannolikt för sent för att de närmaste åren annat än marginellt kunna påverka dagens etablerade användning av dessa preparat. Vid tidpunkten för beslutsfattande inom TLV hade ej ansvariga tjänstemän och beslutsfattare i läkemedelsförmånsnämnden tillgång till motsvarande analyser som genomförts på individnivå för denna rapport. Detaljerad sådan information kan vara värdefull för att t ex bedöma ändamålsenligheten att införa begränsningar som de kring de 11 perorala diabetesmedlen. Vidare kan fördjupad kunskap av denna typ inom och utom TLV vid beslutstillfället underlätta planering av aktiviteter och uppföljning inom vården. 7 (35)

8 BAKGRUND I Sverige har kring personer diabetes mellitus. Av dessa har c:a typ 1- diabetes som oftast uppträder i ungdomsåren och som delvis är ärftlig. Resten, dvs omkring personer i Sverige har typ 2-diabetes som oftast drabbar personer i vuxen ålder och kan vara ärftlig, men också kan bero på levnadsvanor. Övervikt, stress och rökning kan t ex öka risken för att få typ 2-diabetes. Behandlingen syftar till att minska akuta och långsiktiga komplikationer som njurskador och hjärt-kärlsjukdomar. Utöver kost och motion så behandlas diabetes med olika typer av läkemedel. Typ 1-diabetes behandlas med olika former av insulin som injiceras i kroppen. Insuliner finns i två former humant insulin (som framställs biosyntetiskt med hjälp av rekombinant DNA-teknik) och insulinanaloger. Insulinerna finns även i olika varianter som har olika snabb effekt. Typ 2-diabetes behandlas främst med olika diabetesläkemedel i tablettform (perorala läkemedel) men insulin används också. I ATC-systemet för läkemedel delas diabetesmedel tillgängliga i Sverige någon gång under den studerade perioden in i följande grupper: A10 Diabetesmedel A10A Insuliner och analoger insuliner o A10AB Insuliner och analoger för injektion, snabbverkande o A10AC Insuliner och analoger för injektion, medellångverkande o A10AD Insuliner och analoger för injektion, medellångverkande med snabb insättande verkan o A10AE Insuliner och analoger för injektion, långverkande (sedan 2007 enbart de långverkande insulinanalogerna insulin glargin och insulin detemir) o A10AF Insuliner och analoger, för inhalation A10B Blodglukossänkande medel, exkl insuliner perorala diabetesmedel o A10BA Biguanidderivat (bl a metformin) o A10BB Sulfonureider o A10BC Bensensulfonamidderivat o A10BD Perorala diabetesmedel, kombinationer o A10BE Aldosreduktashämmare (bl a tolrestat) o A10BF Alfa-glukosidashämmare (bl a akarbos) o A10BG Tiazolidindioner glitazoner o A10BH Dipeptidylpeptidas-4-hämmare DPP-4 hämmare eller megliptiner o A10BX Övriga blodglukossänkande medel, exkl insuliner (bl a repaglinid) Under år 2010 har Läkemedelsverket givit ut rekommendationer om behandling med diabetesmedel 8 och Socialstyrelsen har fastställt nationella riktlinjer för diabetesvården 9. TLV:s genomgång har koordinerats med detta arbete. 8 sjukvard/behandlingsrekommendationer/l%c3%a4kemedelsbehandling%20vid%20typ%202- diabetes_rek.pdf 9 8 (35)

9 Figur 1. Översiktlig behandlingsrekommendation typ 2-diabetes. Läkemedelsverkets rekommendationer sjukvard/behandlingsrekommendationer/l%c3%a4kemedelsbehandling%20vid%20typ%202- diabetes_rek.pdf 9 (35)

10 TLV:S GENOMGÅNG AV DIABETESMEDEL BESLUT OM FÖRMÅN Figur 2. TLV:s beslut i genomgången av läkemedel vid diabetes 10 (35)

11 BERÄKNING AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV BES LU- TEN TLV uppger i sin genomgång att besluten i denna genomgång innebär att kostnaden för läkemedelssubvention minskar med minst 12 miljoner kronor per år. Den bakomliggande beräkningen presenteras i tabell 1. Tabell 1. Översikt över TLV:s beräknade besparingar till följd av genomgången av diabetesmedel. I tusental kr (kkr). Källa TLV arbetsmaterial. Förmånskostnad Kommentar / antagande Prissänkning rosiglitazon kkr Dynamisk följd av genomgången, realiserad 1 mars. Förutsätter oförändrad volym. Prissänkning glibenklamid-generika k kr Dynamisk följd av genomgången, Delsumma prissänkningar kkr realiserad 1 mars. Förutsätter oförändrad volym. Uteslutning av kombinationspreparat glimepirid + rosiglitazon (Avaglim) 0 kr Försumbar försäljning Uteslutning glibenklamid i form av Daonil kkr Mellanskillnad, samtliga patienter bytes till glibenklamidgenerika Uteslutning nateglinid (Starlix) -500 kkr Mellanskillnad, samtliga patienter Delsumma uteslutning av produkt kkr bytes till repaglinid (NovoNorm) Begränsningar 11 perorala diabetesmedel Begränsning glibenklamid vid nyinsättning Begränsningar insulinanaloger vid typ 2- diabetes Delsumma begränsningar kkr Total volymförändringar A10BB +1 %, A10BD -5 %, A10BH och BX -1 %, övriga oförändrade 0 kr Begränsat antal nyinsättningar kkr kkr Mellanskillnad, 1 % av totala volymen insulinanaloger byts mot humaninsulin Totalt uppskattade besparingar kkr Huvuddelen av de uppskattade besparingarna 7 miljoner kr årligen är i form av de prissänkningar som realiserades under genomgången, fr a på rosiglitazon och glibenklamidgenerika. Besparingen förutsätter oförändrad volym av dessa preparat. För de tre läkemedel som utesluts beräknades besparingen knappt 2 miljoner kr som mellanskillnad om samtliga patienter byttes till billigaste jämförbara alternativ. Försäljningen av kombinationspreparatet glimepirid + rosiglitazon (Avaglim) var försumbar. 11 (35)

12 Till detta kommer de möjliga besparingar som kan göras med de villkorade förmånerna vid typ 2-diabetes för de 11 perorala diabetesmedlen samt för insulinanalogerna insulin glargin (Lantus) samt insulin detemir (Levemir). Störst besparingspotential finns i att använda insulinanaloger först när vanligt insulin provats, eller på goda grunder inte kan antas fungera väl. Denna besparingspotential är betydligt större än de av TLV:s uppgivna 12 miljoner kronorna av vilka drygt 2 miljoner baseras på en antagen förskjutning om 1 % av totala användningen insulinanaloger till humaninsulin, se även bilaga (35)

13 MARKNADEN FÖR DIABETESMEDEL Kostnad och volym för diabetesmedel har ökat långsamt under de senaste åren. Kostnadsökningen har huvudsakligen berott på en ökande användning av insulinanalogerna insulin glargin (Lantus) samt insulin detemir (Levemir). Hela kostnaden för insuliner omfattas av förmånen och förmånskostnaden är f n kring 1 miljard kronor per år. Figur 3. Förmånskostnaden för A10A insuliner respektive A10B perorala diabetesmedel per kvartal. Källa Concise kr kr kr Förmånskostnad kr AUP kr A10A - insuliner och analoger A10B - perorala diabetesmedel kr kr 0 kr Figur 4. Antal individer som fått A10A insuliner respektive A10B perorala diabetesmedel. Källa läkemedelsregistret Antal individer A10A insuliner A10B perorala diabetesmedel KV KV KV KV KV KV2 13 (35)

14 Figur 5. Förmånskostnaden för A10A insuliner per kvartal. Källa Concise kr kr kr kr Förmånskostnad kr AUP kr kr kr A10AB - snabbverkande A10AC - medellångverkande A10AD - medellångv m snabb insättande verkan A10AE - insulineranaloger medellångv A10AF - för inhalation A10AÖ - insuliner och analoger kr kr 0 kr Figur 6. Antal individer för A10A insuliner per kvartal. Källa läkemedelsregistret A10AB - snabbverkande Antal individer A10AC - medellångverkande A10AD - medellångv m snabb insättande verkan A10AE - insulineranaloger medellångv KV KV KV KV KV KV2 14 (35)

15 Figur 7. Förmånskostnaden för A10B perorala diabetesmedel per kvartal. Källa Concise kr kr kr kr Förmånskostnad kr AUP kr kr kr A10BA - biguanidderivat A10BB - sulfonureider A10BD - perorala blodglukossänkande me A10BF - alfa-glukosidashämmare A10BG - glitazoner A10BH - gliptiner A10BX - övriga blodglukossänkande kr kr 0 kr Figur 8. Antal individer med A10B perorala diabetesmedel per kvartal. Källa läkemedelsregistret Antal individer A10BA - biguanidderivat A10BB - sulfonureider A10BD - perorala blodglukossänkande me A10BF - alfa-glukosidashämmare A10BG - glitazoner A10BH - gliptiner A10BX - övriga blodglukossänkande KV KV KV KV KV KV2 I både aggregerad läkemedelsstatistik från Apotekens Service AB via Concise och i data från Socialstyrelsens läkemedelsregister ses en minskad användning av biguanider (metformin) kring årsskiftet Detta är sannolikt en artefakt beroende på bristfällig kodning av nya metformingenerika i databaserna. Fortsatt validering pågår. 15 (35)

16 Figur 9. Antal individer med A10B perorala diabetesmedel (A10BA biguanidderivat samt A10BB sulfonureider uteslutna) per kvartal. Källa läkemedelsregistret Antal individer A10BD - perorala blodglukossänkande me A10BF - alfa-glukosidashämmare A10BG - glitazoner A10BH - megliptiner A10BX - övriga blodglukossänkande KV KV KV KV KV KV2 Även om kostnaden för de perorala diabetesmedlen är i stort sett oförändrad så har de senaste åren kostnaden för sulfonureider samt glitazoner minskat kraftigt samtidigt som kostnaden för DPP-4 hämmarna / megliptinerna ökat från kring 10 miljoner kronor på årsbasis till kring 35 miljoner kr. Användningen av glitazoner har minskat från individer första kvartalet 2009 till drygt individer andra kvartalet Färre behandlade individer förklarar alltså huvuddelen av minskningen av förmånskostnader. För sulfonureider är det istället nästan uteslutande prisnedgång som förklarar de minskade förmånskostnaderna. Antalet individer som får megliptiner har ökat från individer första kvartalet 2009 till knappt andra kvartalet två (35)

17 EFFEKTERNA AV TLV:S GENOMGÅNG AV DIABETESMEDEL BESLUT OM BEGRÄN SNING AV FÖRMÅN - INSULINANALOGER Nedanstående läkemedel ingår i högkostnadsskyddet när annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet, på grund av upprepade hypoglykemier. A10AE04 insulin glargin (Lantus) A10AE05 insulin detemir (Levemir) Gäller vid behandling av typ 2-diabetes. För typ1-diabetes ingår Lantus och Levemir i högkostnadsskyddet utan begränsning. Motivering från TLV: De långverkande insulinerna ger i jämförelse med NPH-insulin något färre hypoglykemier, framförallt vid typ 1-diabetes, även om det är oklart vilka svårhetsgrader av hypoglykemi som påverkas. Det finns visst underlag för att de långverkande insulinanalogerna ger en lägre viktuppgång, men skillnaden måste ses som försumbar. Effekten på HbA1c verkar dock vara densamma för NPH-insulin, Lantus eller Levemir. Enbart den förbättrade livskvaliteten motiverar troligtvis inte den högre kostnaden, vilket gör att vi inte kan betrakta de långverkande insulinanalogerna som kostnadseffektiva förstahands-alternativ. Observationsstudier av patienter som inte nått behandlingsmålet på NPHinsulin visade dock att efter bytet till en långverkande insulinanalog var patienterna nöjda, hade lägre frekvens av hypoglykemier, jämnare blodsockernivå, om möjligt lägre HbA1c och högre livskvalitet. De långverkande insulinanalogerna behöver endast injiceras en gång dagligen (i vissa fall två gånger dagligen) vilket kan spara pengar för sjukvården i de fall patienterna behöver professionell hjälp med sin injicering. Det finns dock inga uppgifter på hur stor denna patientgrupp skulle vara. Eftersom kostnadseffektiviteten av de långverkande insulinanalogerna är tveksam vid typ 2-diabetes måste användningen av dem begränsas i denna patientgrupp till de patienter som har mest nytta av dessa. För vissa patienter som har hög risk för hypoglykemier kan användningen av långverkande insulinanaloger visa sig vara kostnadseffektiv. TLV anser därför att de långverkande insulinanalogerna endast ska användas vid typ 2-diabetes när upprepade hypoglykemier leder till att behandlingsmålet inte uppnås hos patienter som har provat annan insulinbehandling. 17 (35)

18 A10AE04 insulin glargin (Lantus) 2003 Beslut om förmån utan begränsning 11 Aventis Pharma AB åläggs att senast den 1 juli 2005 inkomma med underlag som för typ 2diabetiker belyser kostnadseffektiviteten av Lantus i klinisk användning Fortsatt förmån utan begränsning efter det att företaget lämnat in resultatet från två patientenkäter samt tre retrospektiva journalstudier från svenska sjukhus. A10AE05 insulin detemir (Levemir) 2004 Beslut om förmån begränsad till typ 1-diabetes 12 Levemir skall ingå i läkemedelsförmånerna vid behandling av patienter som lider av diabetes typ Beslut om upphävd begränsning av förmånen 13 Levemir ska ingå i läkemedelsförmånerna även för behandling av patienter med diabetes typ 2 från och med den 19 juni Figur 10. A10AE långverkande insulinanaloger, kostnad och individer. Concise & läkemedelsregistret kr kr kr Förmånskostnad kr AUP kr kr Antal individer A10AE - insulineranaloger långv, totalt antal individer A10AE04 - insulin glargin A10AE05 - insulin detemir kr kr kr 0 11 TLV dnr 444/ TLV dnr 527/ TLV dnr 204/ (35)

19 METOD - NYINSÄ T TN ING A R Analys har gjorts dels av antal nyinsättningar och dels av i vilken grad nyinsättningar av långverkande insulinanaloger föregåtts av annan insulinbehandling eller ej. I båda fallen har analysen avgränsats till 45 år och äldre. Denna avgränsning innebär att en stor del av patienterna med typ 1-diabetes ej finns med, se motivering i Bakgrund. Figur 11. Trend antal patienter nyinsatta på långverkande insulinanaloger. Väntetidsfördelning med 12 månader bortfiltrerade (mar08-feb09) för 45+. Källa läkemedelsregistret Antal individer A10AE04 Insulin glargin A10AE05 Insulin detemir Linjär (A10AE04 Insulin glargin) Linjär (A10AE05 Insulin detemir) 42 0 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 A N A L Y S Stadigt nedåtgående trend över tid över antal individer 45+ (huvudsakligen typ 2- diabetes) som nyinsätts på långverkande insulinanalog. Månaderna juli och augusti generellt speciella vid nyinsättning då få planerade besöksmottagningar under sommarperioden (medio juni-medio augusti) leder till relativt få nyinsättningar under dessa två månader. Förändras ej genom avgränsning till perioden sep09-jun10. Inga konklusioner kan dras om beslutet påverkat nyinsättningar. Den avtagande frekvensen nyinsättningar kan vara en kombination av två faktorer: Läkemedlen har funnits på marknaden ett antal år. Initialt finns ett större uppdämt behov vilket efter själva introduktionsfasen leder till snabb ökning av totala användningen genom flera nyinsättningar som speglar både prevalens och incidens. I ett senare skede är det uppdämda behovet hanterat och nyinsättningar speglar mer incidens, dvs nytillkomna behov. 19 (35)

20 Nya rapporter om bristade kostnadseffektivitet vid användning hos typ-2 diabetiker bl a i en Cochrane-rapport 14 samt rapporter om eventuell koppling mellan insulin glargin och bröstcancer 15. Det är för tidigt att kunna dra några säkra slutsatser kring huruvida TLV:s beslut påverkat/kommer att påverka antalet nyinsättningar av insulinanaloger. Det är dels svårt att särskilja från andra mekanismer (se ovan) och kompliceras också av de skilda förhållningssätten över tid för insulin glargin (förmån för alla diabetiker utan begränsning från 2003) samt insulin detemir (förmån endast för typ-1 diabetiker från 2004, utvidgat till alla diabetiker 2007). METOD - BEHA ND LI NGSORDNING Analys har gjorts på individer 45 år och äldre som är nyinsatta på insulin glargin respektive insulin detemir. Nyinsatt definieras här som att individen ej har haft den aktuella substansen 24 månader innan. För dessa individer har studeras vilka som har fått någon annan insulin under de förevarande 24 månaderna. Andel insulin innan är alltså den procentuella andelen som provat något annat insulin innan de har fått en långverkande insulinanalog. Tabell 1. Individer 45+ nyinsatta på insulinanalog samt antal som fått insulin 24 månader dessförinnan. Källa läkemedelsregistret. nov09 - jan10 apr10 - jun10 nov09 - jan10 apr10 - jun10 Nya på insulin glargin Insulin innan Andel insulin innan Nya på insulin glargin Insulin innan Andel insulin innan Nya på insulin detemir Insulin innan Andel insulin innan Nya på insulin detemir Insulin innan Andel insulin innan SVERIGE % % % % Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland V:a Götaland Örebro Östergötland Horvath K, Jeitler K, Berghold A, Ebrahim SH, Gratzer TW, Plank J, et al. Long-acting insulin analogues versus NPH insulin (human isophane insulin) for type 2 diabetes mellitus (Review) The Cochrane Library 2007,Apr 18;(2):CD Issue 4, (35)

21 A N A L Y S TLV:s beslut villkorar förmån till långverkande insulinanaloger till personer med typ 2-diabetes som 1. provat insulin tidigare OCH DESSUTOM 2. ej kunnat nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. TLV:s begränsningar är alltså hårdare än måttet andel personer 45 år och äldre (dominerat av typ 2-diabetes) som har provat insulin tidigare. Ändå har innan beslutet bara 62 respektive 68 % prövat insulin innan och detta ökar något efter beslutet till 73 respektive 78 %. För båda preparaten tillsammans är motsvarande siffror 65 % respektive 70 %. Längre observationstid behövs för att säkerställa att denna skillnad sannolikt är relaterad till TLV:s beslut. Även ett förändrat beteende med hög följsamhet till detta mått innebär inte avgörande skillnader i kostnader då antalet nyinsättningar bara är en liten del av de som redan är insatta på långverkande insulinanaloger. Se vidare nedan beräkning av besparingar bland personer som nyinsättes på insulin. Vid tidpunkten för genomgången var de faktiska kostnaderna för alternativen enligt TLV 16 : Tabell 2. Dygnskostnader och dygnsdoser för långverkande insulinanaloger och NPH-insulin. Källa TLV Rapport Genomgången av läkemedel vid diabetes, tabell 6. Omräknat till årskostnad för typ 2-diabetes så innebär detta i genomsnitt en kostnad på kr för NPH-insulin och kr för långverkande insulinanaloger, eller en merkostnad om kr. Kostnadsuppskattningarna är känsliga för många individuella skillnader som svårighetsgrad sjukdom, vikt, grad av insulinresistens m m. Merkostnaderna för de långverkande insulinanalogerna ska ställas mot den potentiella nyttan av dessa. TLV gör i sin genomgång följande bedömning: 16 TLV beslut Lantus Dnr 1356/ (35)

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes DIA B E TE S Genomgången av läkemedel vid diabetes Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg DIABETES Genomgången av läkemedel vid diabetes

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention?

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? 2013-04-16 Sida 1 av 9 Avdelningen för Vård och Omsorg Bo Claesson Vårt dnr 12/7264 Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? Inledning Den 24 november 2011 fick sjukvårdsdelegationen

Läs mer

Läkemedel vid ADHD m.m. i Sverige 2006-2011

Läkemedel vid ADHD m.m. i Sverige 2006-2011 NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI-rapport februari 2012: Läkemedel vid ADHD m.m. i Sverige 2006-2011 NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag 1993.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Läkemedel vid ADHD m.m. i Sverige 2006-2012

Läkemedel vid ADHD m.m. i Sverige 2006-2012 NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI- rapport januari 2013: Läkemedel vid ADHD m.m. i Sverige 2006-2012 NEPI är en oberoende stiftelse inrättad

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2010

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2010 1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 21 Version januari - december 21 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Diabetesläkemedel Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Förord DIAREG är beteckningen på ett nätverk av läkemedelskommittéernas expertgrupper för diabetes i följande landsting: Uppsala, Sörmland,

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Beslutad 2012-10-15 Version 2.0 Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner 2 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Omprövning av läkemedelssubventioner...

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Moderator - Eva Fernvall, Apoteket AB Koll på Läkemedel har som mål att: 1. Halvera multimedicineringen

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin?

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Kammarrätten i Stockholms dom, TLV./. Region Skåne v.v. Stockholm den 27 augusti 2014 Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Agenda Inledning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika EXAMENSARBETE 2007:008 HV Följsamhet till perorala antidiabetika Susanna Bramberg, Eva Kanto Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa

En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap Receptarieprogrammet Examensarbete 10 poäng Vt. 2007 En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa A study of the prescription of antidiabetica

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter?

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Sveriges Apoteksförening driver en kampanj mot generikasystemet och har skrivit många debattartiklar om allt skulle bli så mycket bättre om

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-20 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden

Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden Stockholm 2009-01-14 Socialdepartementet Sofia Wallström 103 33 STOCKHOLM Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden Regeringen gav Lagrådet i uppdrag att granska lagrådsremissen Omreglering

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes EXAMENSARBETE 2007:021 HV Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes Patienter i åldern 80-98 år under perioden november 2005 till december 2006 i Sverige Birgitta

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Lugnare kostnadsutveckling inom. läkemedelsområdet under 2009 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING. läkemedelsområdet under 2009

Lugnare kostnadsutveckling inom. läkemedelsområdet under 2009 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING. läkemedelsområdet under 2009 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nr 169 F E B RUA R I 2 0 1 0 I N N E H Å L L 1 2 Text: Leif Kronberg, Läkemedelskommittén och Erik Svantesson, Läkemedelsenheten ÖLL Lugnare kostnadsutveckling

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-27

BESLUT. Datum 2015-03-27 BESLUT 1 (5) Datum 2015-03-27 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden?

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? 2010-06-24 Detta dokument syftar till att beskriva vilket ansvar de olika aktörerna på läkemedelsmarknaden har för att undvika

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-04

BESLUT. Datum 2010-10-04 BESLUT 1 (5) Datum 2010-10-04 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-05-03

BESLUT. Datum 2012-05-03 BESLUT 1 (5) Datum 2012-05-03 Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden?

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden? Frågor och svar från Informationsdagarna för läkemedelsansvariga på apotek (den 23 och 31 oktober 2012). Svar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Fråga Är det acceptabelt

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression

Genomgången av läkemedel mot depression DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Det här är en sammanfattning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK)

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) 2014-06-24 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer