EXAMENSARBETE. Prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker En jämförelse mellan Sveriges landsting
|
|
- Georg Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE 2007:017 HV Prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker En jämförelse mellan Sveriges landsting Sofie Halleman Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 2007:017 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--07/017--SE
2 Prevalens och Incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker - En jämförelse mellan Sveriges landsting Prevalence and Incidence of insulin treatment of tablet using type 2-diabetics - A comparison between the Swedish county councils Sofie Halleman Luleå Tekniska Universitet Instutionen för Hälsovetenskap Receptarieprogrammet 2007 Examensarbete 10 poäng, HRP021 Handledare Anders Ekedahl, Leg. Apotekare, Dr Med Sci; Docent Stab Forskning och Utveckling Apoteket AB
3 Sammanfattning Diabetes är en av de stora folksjukdomarna och i Sverige beräknas det finnas minst människor med diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes är förenat med många följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhällskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vårdprogrammen i respektive landsting. För att följa hur diabetesvården fungerar i landet så finns ett Nationellt Diabetesregister (NDR). Det är frivilligt för både patient och behandlande läkare att delta och rapportera till registret registrerades enbart % av det uppskattade antalet patienter med diabetes i Sverige. Detta gör att det är svårt att veta om de nationella riktlinjerna verkligen följs och hur prevalens- respektive incidenssiffran för diabetes ser ut i Sverige. Sedan 1/ har Sverige Läkemedelsregistret som innehåller individdata för alla läkemedel som köpts mot recept på svenska apotek. Detta ger möjlighet till att se hur många individer som har förskrivet ett visst läkemedel och använda det som ett mått på prevalens och incidens av läkemedelsbehandlad sjukdom. Syfte Syftet med denna studie är att studera om prevalens och incidens av insulinbehandling hos typ 2-diabetiker som behandlas med perorala diabetesläkemedel skiljer sig mellan landstingen i Sverige. Material och Metod Patientdata i studien kommer från läkemedelsregistret. Genom att räkna ut antalet patienter/tusen invånare, för respektive landsting, som under perioden 1/ / köpt perorala diabetesmedel mot recept och sedan under perioden 1/ / minst en gång köpt insulin mot recept kan prevalensen jämföras. Incidensen räknas ut som Waiting-time-distrubution. Resultat Både prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker skiljer sig mellan de olika landstingen i Sverige. Totalt har stycken typ 2-diabetiker kombinationsbehandling och av dessa påbörjade stycken (20,0 %) sin behandling under Vid jämförelse av prevalensen i åldersgrupperna år, år respektive 2
4 75-84 år är det 1,7 gånger vanligare med kombinationsbehandlig i det landsting som har det högsta (Västernorrland, Gotland respektive Uppsala) jämfört med det lägsta (Halland, Halland respektive Skåne) antalet patienter/tusen invånare. I åldersgruppen 85- år är skillnaden i prevalens den att det är 2,2 gånger vanligare med kombinationsbehandling i Uppsala än i Skåne. För incidensen är det större variationer. I åldersgruppen år är det 2,6 gånger vanligare med insatt insulinbehandling i Gävleborg än i Halland. I åldersgruppen år är det nästan 4 gånger vanligare med insatt insulinbehandling på Gotland än i Kronoberg. I åldersgruppen år är det i Västernorrland 2,4 gånger vanligare med insatt insulinbehandling än i Halland. I åldersgruppen 85- år är det 4,4 gånger vanligare med insatt insulinbehandling i Jämtland jämfört med på Gotland. Slutsats Denna studie visar att det förekommer skillnader i prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker. Faktorer som kan påverka är incidens, duration, läkartäthet, förskrivningsmönster, befolkningens ålder, kost, brist på motion, compliance av tablettbehandlingen samt ärftlighet. 3
5 Innehållförteckning Sammanfattning...2 Innehållförteckning...4 Introduktion...5 Diabetes...6 Behandlingsrekommendationer av typ 2-diabetes...6 Diabetesmedel...7 A10B Perorala diabetesmedel... 7 A10A Insuliner och Analoger... 9 Syfte...9 Material och Metod...10 Geografiskt område...10 Inklusionskriterier...10 Exklusionskriterier...10 Bearbetning av data...10 Resultat...12 Prevalens...12 Incidens...15 Duration...18 Diskussion...19 Slutsats...21 Tackord...22 Referenslista
6 Introduktion Diabetes är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi 1, det vill säga konstant för högt blodsocker, och kan delas in i typ 1, typ 2, graviditetsdiabetes samt andra former av diabetes. Det är en av de stora folksjukdomarna och i Sverige beräknas det finnas minst människor med diabetes. 2 Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. 1 Diabetes är förenat med många följdsjukdomar samt för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhällskostnader. I Sverige uppgick de direkta sjukvårdskostnaderna för patienter med typ 2-diabetes till cirka 7 miljarder kronor år 1998, vilket motsvarar cirka 6 % av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Detta innebär en genomsnittskostnad per patient och år på cirka kronor. 3 Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjerna för diabetes, vilka syftar till att stärka patientens möjlighet till att få en likvärdig vård byggd på aktuell kunskap, oavsett var i landet patienten bor. Riktlinjerna ska ligga till grund för vårdprogrammen i respektive landsting. 4 För att följa hur diabetesvården fungerar i landet så finns det sedan 1996 i Sverige ett Nationellt Diabetesregister (NDR). Det är frivilligt för både patient och behandlande läkare att delta och rapportera till registret. Rapporteringen sker direkt via internet. Registret används för jämförelser mellan den egna vårdenhetens resultat och medelvärden för riket samt för att mäta måluppfyllelse mot de nationella riktlinjerna. Problemet med registret är att alla diabetiker inte inrapporteras och täckningsgraden mellan de olika landstingen varierar kraftigt registrerades sammanlagt patienter. Det är endast % av det uppskattade antalet patienter med diabetes i Sverige. 5 Detta gör att det är svårt att veta om de nationella riktlinjerna verkligen följs och hur prevalens (antalet sjuka totalt)- respektive incidenssiffran (antalet nyinsjuknade) för diabetes ser ut i Sverige. Sedan 1/ har Sverige Läkemedelsregistret som tillhör Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum (EpC). Apoteket AB är uppgiftslämnare och registret innehåller individdata för alla läkemedel som köpts mot recept på svenska apotek. Detta ger möjlighet till att se hur många individer som har förskrivet ett visst läkemedel och använda det som ett mått på prevalens och incidens av läkemedelsbehandlad sjukdom. 6, 7 I Norge har det gjorts studier på bland annat prevalensen av läkemedelsbehandlad diabetes med data från det norska receptregistret. 8 5
7 Diabetes Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln blir förstörda. På sikt leder detta till total insulinbrist vilket gör att kroppens celler inte kan ta upp glukos från blodet. 2 Insjuknandet i typ 1-diabetes är högst i åldrarna 5-14 år, men förkommer även hos vuxna i alla åldrar. 1 Vid typ 2-diabetes finns fortfarande en viss insulinproduktion från betacellerna. Ofta förekommer också en markant nedsatt insulinkänslighet, insulinresistens, som främst yttrar sig som minskat glukosupptag från skelettmuskulaturen samt ökad glukosproduktion från levern. 1 Orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte riktigt känd, men förutom att sjukdomen ofta är ärftlig så är övervikt (framför allt bukfetma), rökning, kost och brist på motion en bidragande orsak. Risken att drabbas ökar även med stigande ålder, incidensen stiger kraftigt efter 50- till 60-års åldern. 3 Därför kallas typ-2 diabetes ibland för åldersdiabetes. Diabetes är en del av det metabola syndromet som även innefattar hypertoni, bukfetma och dyslipidimi. Dessa faktorer predisponerar starkt för hjärtkärlsjukdomar, vilket är en utav komplikationerna med diabetes. Det är framför allt komplikationerna i de stora kärlen som hjärtinfarkt och stroke som kan leda till för tidig död vid diabetes typ-2. 1 Över 20 % av de som vårdas för hjärtinfarkt har en tidigare känd diabetes. Uppemot två tredjedelar av de utan känd diabetes har antingen ett förstadium till sjukdomen eller utvecklad diabetes när de får sin infarkt. 2 Andra komplikationer, som då drabbar små kärl, kan vara skador på njurarna, på ögats hornhinna samt skador på nerver som leder till nedsatt känsel, oftast i fötter och ben. 9 Behandlingsrekommendationer av typ 2-diabetes De övergripande målen med behandling av diabetes är att sänka blodsockret så att patienten kan bli fri från symtom, som tillexempel onormalt stora urinmängder, törst, trötthet och ackommodationsstörningar (svårighet att ställa in synen på olika avstånd) ; samt att med bibehållen hög livskvalitet förhindra akuta och långsiktiga komplikationer. 1 Stor vikt bör läggas på att påverka riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, så som högt blodtryck, högt kolesterol och rökning. 6
8 Det första steget i behandlingen av typ 2-diabetes är att se över levnadsvanor. Basen för all diabetesbehandling är kosten. Regelbundna matvanor med flera små måltider ger bra förutsättningar för god glukoskontroll. Måltiderna bör innehålla en mindre del fett och en större del fiberrika kolhydrater. Motion ger ökad insulinkänslighet och viktminskning gör att kroppen behöver mindre insulin. Cirka en tredjedel av typ 2-diabetikerna klarar sig med denna icke farmakologiska behandling. 2 Om inte kostbehandling under 3-6 månader ger sänkt blodsocker krävs farmakologisk behandling. För typ 2-diabetiker innebär det då tablettbehandling. Metformin är förstahandsmedel till överviktiga med BMI (Body Mass Index)>28. För diabetiker utan betydande övervikt, BMI<28, är sulfonureider förstahandsval. 1 När inte blodsockret kan hållas nere med kost, motion och tablettbehandling krävs insulinbehandling, antigen enbart med insulin eller i kombination med tabletter. 1 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes kan bli aktuell i följande situationer: 3 - Vid behandlingssvikt med tablettbehandling - Primärbehandling i anslutning till diagnosen - Tillfällig behandling (vid annan sjukdom eller medicinering med glukokortikoider) Diabetesmedel Diabetesmedel (ATC-kod A10) delas in i insuliner och analoger (ATC-kod A10A) samt blodsockersänkande medel exklusive insuliner (ATC-kod A10B). 10 A10B Perorala diabetesmedel A10B A Biguanidderivat A10B A02 Metformin Metformin verkar på tre sätt för att minska blodsockernivån. Dels genom att öka leverns insulinkänslighet och därigenom minska leverns glukosproduktion, dels genom att öka glukosupptaget i musklerna samt genom att minska glukosupptaget från tarmen. Metformin påverkar inte insulinproduktionen. Det är vanligt med biverkningar från mag-tarmkanalen. 7
9 A10B B Sulfonureider A10B B01 Glibenklamid A10B B07 Glipizid A10B B12 Glimeperid Sulfonureider ökar betacellernas känslighet för glukos, vilket leder till att betacellerna producerar mer insulin. Biverkningar som hypoglykemi och viktökning förekommer. A10B D Biguanider och sulfonamider A10B D03 Metformin och Rosiglitazon För verkningsmekanism, se respektive substans. A10B F Alfa-glukosidashämmare A10B F01 Akarbos Akarbos minskar upptaget av glukos från tarmen genom att hämma enzymet alfaglukosidas som bryter ner sammansatta sockerarter till, för tarmen upptagbara, monosackarider. Biverkningar är bland annat diarré och väderspänning. A10B G Tiazolidindioner (Glitazoner) A10B G02 Rosiglitazon A10B G03 Pioglitazon Glitazoner sänker blodsockret genom att minska insulinresistensen i fettvävnad, skelettmuskulatur och lever. Detta gör att det egna insulinet kan användas mer effektivt. Biverkningar är leverpåverkan och viktuppgång. A10B X Övriga perorala diabetesmedel A10B X02 Repaglinid A10B X03 Nateglinid Repaglinid och Nateglinid verkar på ett likartat sätt som sulfonureider, det vill säga sänker blodsockret genom att öka betacellernas insulinproduktion men de har en kortare verkningstid. Vanliga biverkningar är hypoglykemi och mag-tarmbesvär. 8
10 A10A Insuliner och Analoger Det som skiljer de olika insulinpreparaten åt är hur snabbt de börjar verka samt hur lång tid effekten sitter i. Hur snabbt och länge insulinet verkar beror på insulinets löslighet. 11 A10A B Insuliner och analoger, snabbverkande A10A C Insuliner och analoger, medellångverkande A10A D Insuliner och analoger, medellångverkande med snabbt insättande verkan A10A E Insuliner och analoger, långverkande Syfte Syftet med denna studie är att studera om prevalens och incidens av insulinbehandling hos typ 2-diabetiker som behandlas med perorala diabetesläkemedel skiljer sig mellan landstingen i Sverige. 9
11 Material och Metod Data hämtas från läkemedelsregistret. Geografiskt område Alla landsting i Sverige. Inklusionskriterier Patienter som under perioden 1/ / köpt perorala diabetesmedel (ATC-kod A10B) mot recept och sedan under perioden 1/ / minst en gång köpt insulin (ATC-kod A10A) mot recept på svenska apotek. Exklusionskriterier Åldersgrupperna 0-14 år samt år exkluderas vid beräkningen av incidensen. Bearbetning av data Data levereras som en Excelfil och innehåller information om - ATC-kod A10, A10A och A10B, var för sig - Antal uttag uppdelat per månad Antal nya patienter, det vill säga endast patientens första uttag - Patienter/tusen invånare - Indelning efter landsting - Indelning efter åldersgrupperna 0-14 år, år, år, år, år, år och 85- år. Bearbetning av data görs i programmet Microsoft Excel. Prevalensen av kombinationsbehandling räknas ut genom att för samtliga åldersgrupper och landsting summera antalet patienter/tusen invånare för varje månad under Genom detta erhålls antalet patienter/tusen invånare som under andra delen av 2005 köpt ut perorala diabetesmedel och sedan under 2006 köpt ut insulin mot recept på svenska apotek. 10
12 Incidensen av kombinationsbehandlingen räknas ut som Waiting-time-distrubution enligt Hallas och Støvring 7. Detta innebär att incidensen under en månad räknas ut genom att ta medeltalet av de fyra sista månaderna under Ett helårsvärde fås genom att multiplicera med tolv. Genom värdena för prevalensen och incidensen kan ett mått på durationen, överlevnaden, hos en insulinbehandlad typ 2-diabetiker räknas ut. Detta görs genom att för varje landsting respektive åldersgrupp dividera prevalensen med incidensen. 11
13 Resultat Prevalens Under 2006 har totalt diabetiker i Sverige kombinationsbehandling med både tabletter och insulin. Det är cirka 0,7 % 12 av Sveriges befolkning eller 6,6 patienter/tusen invånare. Prevalensen skiljer sig mellan de olika landstingen i Sverige. I tabell 1 redovisas prevalensen för alla landstingen respektive åldersgrupper. Tabell 1. Prevalens typ 2 diabetiker ( patienter/tusen invånare) som år 2006 har kombinationsbehandling med A10A och A10B. Län\Åldersgrupp Totalt 01 Stockholm 0,006 0,026 0,689 8,153 20,209 21,262 15,246 5, Uppsala 0,044 1,063 10,406 26,981 35,296 32,723 7, Södermanland 0,061 1,227 9,991 22,353 23,038 18,498 7, Östergötland 0,035 0,941 9,365 20,433 21,841 15,834 6, Jönköping 0,090 0,893 8,060 20,416 26,440 20,387 6, Kronoberg 0,083 0,940 7,610 22,487 25,775 17,504 6, Kalmar 0,872 9,022 23,224 24,758 18,488 7, Gotland 1,429 11,282 31,659 29,095 21,027 9, Blekinge 0,041 0,108 1,040 7,775 20,305 23,618 19,827 6, Skåne 0,005 0,053 0,800 8,394 20,987 20,706 15,090 5, Halland 0,055 0,588 7,115 18,687 21,220 16,308 5, Västra Götaland 0,108 0,797 8,186 21,999 24,379 19,184 6, Värmland 0,053 1,084 11,489 29,359 32,603 26,176 9, Örebro 0,022 0,055 1,139 10,125 23,712 25,244 19,413 7, Västmanland 0,096 1,062 10,867 26,492 29,521 27,290 8, Dalarna 0,057 1,166 10,915 26,062 29,865 23,787 8, Gävleborg 0,029 1,403 11,347 26,223 33,229 23,035 9, Västernorrland 0,034 1,152 12,195 30,196 33,176 27,174 9, Jämtland 0,929 9,856 25,082 30,470 18,468 8, Västerbotten 0,053 0,793 8,150 21,461 23,476 21,921 6, Norrbotten 0,093 1,078 10,593 29,252 33,391 27,273 9,143 Medelvärde 0,018 0,063 1,004 9,567 24,170 27,067 20,813 Median 0,014 0,055 1,040 9,856 23,224 25,775 19,413 Standardavvikelse 0,017 0,027 0,214 1,508 3,777 4,679 4,765 Riket 0,003 0,050 0,874 9,018 22,820 25,206 19,311 6,616 Åldersgrupp år: Högsta prevalens har Västernorrland; 12,2 patienter/tusen invånare; och lägst har Halland; 7,1 patienter/tusen invånare. Detta innebär att det är 1,7 gånger vanligare att en patient har insulin- och tablettbehandling i Västernorrland än i Halland. Jämfört med rikets värde; 9,0 patienter/tusen invånare; är det 1,4 gånger vanligare i Västernorrland med kombinationsbehandling. De högsta 5 värdena har (högst först) 12
14 Västernorrland, Värmland, Gävleborg, Gotland och Dalarna. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Halland, Kronoberg, Blekinge, Jönköping och Västerbotten Åldersgrupp år: Högsta prevalens har Gotland; 31,7 patienter/tusen invånare; och lägst har Halland; 18,7 patienter/tusen invånare. Detta innebär att det är 1,7 gånger vanligare att en patient har insulin- och tablettbehandling på Gotland än i Halland. Jämfört med rikets värde; 22,8 patienter/tusen invånare; är det 1,4 gånger vanligare på Gotland med kombinationsbehandling. De högsta 5 värdena har (högst först) Gotland, Västerbotten, Värmland, Norrbotten och Uppsala. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Halland, Stockholm, Blekinge, Jönköping och Östergötland. Åldersgrupp år: Högsta prevalens har Uppsala; 35,3 patienter/tusen invånare; och lägst har Skåne; 20,7 patienter/tusen invånare. Detta innebär att det är 1,7 gånger vanligare att en patient har insulin- och tablettbehandling i Uppsala än i Skåne. Jämfört med rikets värde; 25,2 patienter/tusen invånare; är det 1,4 gånger vanligare i Uppsala med kombinationsbehandling. De högsta 5 värdena har (högst först) Uppsala, Norrbotten, Gävleborg, Västernorrland och Värmland. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Skåne, Halland, Stockholm, Östergötland och Södermanland. Åldersgrupp 85- år: Högsta prevalens har Uppsala; 32,7 patienter/tusen invånare; och lägst har Skåne; 15,0 patienter/tusen invånare. Detta innebär att det är 2,2 gånger vanligare att en patient har insulin- och tablettbehandling i Uppsala än i Skåne. Jämfört med rikets värde; 19,3 patienter/tusen invånare; är det 1,7 gånger vanligare i Uppsala med kombinationsbehandling. De högsta 5 värdena har (högst först) Uppsala, Västmanland, Norrbotten, Västernorrland och Värmland. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Skåne, Stockholm, Östergötland, Halland och Kronoberg. I alla landsting ses en större ökning av prevalensen från åldersgruppen år till år och från åldersgruppen år till år. I de flesta fall är det även en mindre ökning från åldersgruppen år till år, förutom i Gotland och Skåne. I alla landsting ses en minskning från åldersgruppen år till 85- år. Se figur 1. 13
15 Patienter/TIN 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Åldersgrupp 01 Stockholm 03 Uppsala 04 Södermanland 05 Östergötland 06 Jönköping 07 Kronoberg 08 Kalmar 09 Gotland 10 Blekinge 12 Skåne 13 Halland 14 Västra Götaland 17 Värmland 18 Örebro 19 Västmanland 20 Dalarna 21 Gävleborg 22 Västernorrland 23 Jämtland 24 Västerbotten 25 Norrbotten Riket Figur 1. Prevalens typ 2 diabetiker ( patienter/tusen invånare) som år 2006 har kombinationsbehandling med A10A och A10B. En sammanställning av alla åldersgrupper i varje landsting, se figur 2, visar på skillnader mellan regionerna. Tillexempel så är det nästan dubbelt så vanligt att typ 2-diabetiker i Västernorrland (10,0 patienter/tusen invånare) har kombinationsbehandling med tabletter och insulin, än vad det är att en typ 2-diabetiker i Stockholmsregionen (5,1 patienter/tusen invånare) har det. Patienter/tusen invånare 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 25 Norrbotten 09 Gotland 20 Dalarna 03 Uppsala 08 Kalmar 10 Blekinge 07 Kronoberg 13 Halland 01 Stockholm Riket Län Figur 2. Prevalens typ 2 diabetiker ( patienter/tusen invånare) som år 2006 har kombinationsbehandling med A10A och A10B. Totalt, alla åldersgrupper. 14
16 Incidens I Sverige år 2006 är incidensen av insulinbehandling till tablettbehandlade diabetiker nyinsjuknande patienter. Detta innebär att cirka 0,1 % 12 av Sveriges befolkning påbörjade en kombinationsbehandling med perorala diabetesmedel och insulin. Incidensen är högst i åldersgruppen år med 5,1 nyinsjuknande/tusen personår. I tabell 2 redovisas incidensen för alla landstingen respektive åldersgrupper. Tabell 2. Incidens typ 2 diabetiker (nyinsjuknande/tusen personår) som år 2006 har kombinationsbehandling med A10A och A10B. Län\Åldersgrupp Totalt 01 Stockholm 0,193 1,603 3,746 4,859 3,181 1, Uppsala 0,274 2,033 4,227 6,640 5,408 1, Södermanland 0,283 2,191 4,184 5,145 4,172 1, Östergötland 0,194 1,916 2,801 5,255 3,981 1, Jönköping 0,290 1,836 3,640 4,399 4,414 1, Kronoberg 0,269 1,594 1,858 4,108 4,566 1, Kalmar 0,223 1,715 3,780 4,108 7,749 1, Gotland 0,677 2,561 7,642 7,274 1,855 2, Blekinge 0,320 1,333 2,919 5,557 4,786 1, Skåne 0,215 1,631 4,043 3,857 4,735 1, Halland 0,084 1,175 2,302 3,600 3,914 0, Västra Götaland 0,214 1,535 3,944 4,732 4,439 1, Värmland 0,321 2,079 3,675 5,450 6,449 1, Örebro 0,606 1,962 4,047 4,961 5,226 1, Västmanland 0,238 2,709 4,000 5,456 7,863 1, Dalarna 0,236 2,344 3,926 5,684 5,046 1, Gävleborg 0,183 3,105 4,407 7,921 6,455 2, Västernorrland 0,309 2,477 4,475 8,569 7,051 2, Jämtland 0,398 2,711 6,772 7,780 8,236 2, Västerbotten 0,274 1,534 4,258 4,671 7,028 1, Norrbotten 0,249 2,113 5,470 6,574 7,091 1,822 Medelvärde 0,288 2,008 4,101 5,552 5,412 Median 0,269 1,962 4,000 5,255 5,046 Standardavvikelse 0,134 0,504 1,301 1,407 1,686 Riket 0,238 1,826 3,909 5,136 4,872 1,321 Åldersgrupp år: Högsta incidens har Gävleborg; 3,1 nyinsjuknande/tusen personår; och lägst har Halland; 1,2 nyinsjuknande/tusen personår. Detta innebär att det är 2,6 gånger vanligare att en patient får insulin insatt i Gävleborg än i Halland. Jämfört med rikets värde; 1,8 nyinsjuknande/tusen personår; är det 1,7 gånger vanligare i Gävleborg med insatt insulinbehandling hos en tablettbehandlad typ 2-diabetiker. De högsta 5 värdena har (högst först) Gävleborg, Jämtland, Västmanland, Gotland och Västernorrland. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Halland, Blekinge, Västerbotten, Västra Götaland och Kronoberg. 15
17 Åldersgrupp år: Högsta incidens har Gotland; 7,6 nyinsjuknande/tusen personår; och lägst har Kronoberg; 1,9 nyinsjuknande/tusen personår. Detta innebär att det är nästan 4 gånger vanligare att en patient får insulin insatt på Gotland än i Kronoberg. Jämfört med rikets värde; 3,9 nyinsjuknande/tusen personår; är det nästan dubbelt så vanligt på Gotland med insatt insulinbehandling hos en tablettbehandlad typ 2-diabetiker. De högsta 5 värdena har (högst först) Gotland, Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Kronoberg, Halland, Östergötland, Blekinge och Jönköping. Åldersgrupp år: Högsta incidens har Västernorrland; 8,6 nyinsjuknande/tusen personår; och lägst har Halland; 3,6 nyinsjuknande/tusen personår. Detta innebär att det är 2,4 gånger vanligare att en patient får insulin insatt i Västernorrland än i Halland. Jämfört med rikets värde; 5,1 nyinsjuknande/tusen personår; är det 1,7 gånger vanligare i Västernorrland med insatt insulinbehandling hos en tablettbehandlad typ 2-diabetiker. De högsta 5 värdena har (högst först) Västernorrland, Gävleborg, Jämtland, Gotland och Uppsala. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Halland, Skåne, Kronoberg, Kalmar och Jönköping. Åldersgrupp 85- år: Högsta incidens har Jämtland; 8,2 nyinsjuknande/tusen personår; och lägst har Gotland; 1,9 nyinsjuknande/tusen personår. Detta innebär att det är 4,4 gånger vanligare att en patient får insulin insatt i Jämtland än på Gotland. Jämfört med rikets värde; 4,9 nyinsjuknande/tusen personår; är det 1,7 gånger vanligare i Jämtland med insatt insulinbehandling hos en tablettbehandlad typ 2-diabetiker. De högsta 5 värdena har (högst först) Jämtland, Västmanland, Kalmar, Norrbotten och Västernorrland. De 5 lägsta värdena har (lägst först) Gotland, Stockholm, Halland, Östergötland och Södermanland. Från åldersgruppen år till år ökar incidensen i alla län. Från år till år ökar incidensen i alla län utom Skåne och Gotland. Från år till 85- år ökar incidensen i Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Skåne, Halland, Värmland, Örebro, Västmanland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. I Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Gotland, Blekinge, Västra Götaland, Dalarna, Gävleborg och i Västernorrland minskar incidensen, se figur 3. 16
18 Nyinsjuknande/tusen personår 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Åldersgrupp 01 Stockholm 03 Uppsala 04 Södermanland 05 Östergötland 06 Jönköping 07 Kronoberg 08 Kalmar 09 Gotland 10 Blekinge 12 Skåne 13 Halland 14 Västra Götaland 17 Värmland 18 Örebro 19 Västmanland 20 Dalarna 21 Gävleborg 22 Västernorrland 23 Jämtland 24 Västerbotten 25 Norrbotten Riket Figur 3. Incidens typ 2 diabetiker (nyinsjuknande/tusen personår) som år 2006 har kombinationsbehandling med A10A och A10B. En sammanställning av alla åldersgrupperna i varje landsting, se figur 4, visar den totala skillnaden. Det är 2,7 gånger vanligare att en typ 2-diabetiker i Jämtland (2,3 nyinsjuknande/tusen personår) får insulinbehandling insatt än vad det är att en typ 2- diabetiker i Halland (0,9 nyinsjuknande/tusen personår) får det. Nyinsjuknande/tusen patientår 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 09 Gotland 25 Norrbotten 20 Dalarna 08 Kalmar 03 Uppsala Län 10 Blekinge 07 Kronoberg 01 Stockholm 13 Halland Riket Figur 4. Incidens typ 2 diabetiker (nyinsjuknande/tusen personår) som år 2006 har kombinationsbehandling med A10A och A10B. Totalt, alla åldersgrupper. 17
19 Duration Durationen skiljer sig åt mellan de olika landstingen, se tabell 3. Från under 2 år i Örebro i åldersgruppen år till över 12 år i Kronoberg i åldersgruppen år. Riksvärdet är även det högst i åldersgruppen år och lägst i åldersgruppen år. Tabell 3. Duration typ 2 diabetiker ( år patienten har behandling) som år 2006 har kombinationsbehandling med A10A och A10B. Län\Åldersgrupp Stockholm 3,579 5,086 5,394 4,376 4, Uppsala 3,875 5,119 6,382 5,315 6, Södermanland 4,333 4,560 5,343 4,478 4, Östergötland 4,857 4,889 7,294 4,156 3, Jönköping 3,083 4,391 5,610 6,010 4, Kronoberg 3,500 4,773 12,100 6,275 3, Kalmar 3,917 5,261 6,144 6,027 2, Gotland 2,111 4,405 4,143 4,000 11, Blekinge 3,250 5,833 6,956 4,250 4, Skåne 3,725 5,145 5,191 5,368 3, Halland 7,000 6,056 8,117 5,894 4, Västra Götaland 3,722 5,332 5,577 5,152 4, Värmland 3,381 5,526 7,990 5,982 4, Örebro 1,881 5,160 5,859 5,089 3, Västmanland 4,467 4,011 6,624 5,411 3, Dalarna 4,933 4,656 6,638 5,254 4, Gävleborg 7,667 3,654 5,950 4,195 3, Västernorrland 3,722 4,923 6,748 3,872 3, Jämtland 2,333 3,635 3,704 3,917 2, Västerbotten 2,889 5,314 5,040 5,026 3, Norrbotten 4,333 5,013 5,348 5,079 3,846 Medelvärde 3,931 4,892 6,293 5,006 4,278 Median 3,722 5,013 5,950 5,089 3,978 Standardavvikelse 1,395 0,630 1,730 0,775 1,816 Riket 3,486 4,765 5,894 4,875 3,846 18
20 Diskussion Både prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker skiljer sig mellan de olika landstingen i Sverige. Totalt har stycken typ 2-diabetiker kombinationsbehandling och av dessa påbörjade stycken (20,0 %) sin behandling under Vid jämförelse av prevalensen i åldersgrupperna år, år respektive år är det 1,7 gånger vanligare med kombinationsbehandlig i det landsting som har det högsta (Västernorrland, Gotland respektive Uppsala) jämfört med det lägsta (Halland, Halland respektive Skåne) antalet patienter/tusen invånare. I åldersgruppen 85- år är skillnaden i prevalens den att det är 2,2 gånger vanligare med kombinationsbehandling i Uppsala än i Skåne. För incidensen är det större variationer. I åldersgruppen år är det 2,6 gånger vanligare med insatt insulinbehandling i Gävleborg än i Halland. I åldersgruppen år är det nästan 4 gånger vanligare med insatt insulinbehandling på Gotland än i Kronoberg. I åldersgruppen år är det i Västernorrland 2,4 gånger vanligare med insatt insulinbehandling än i Halland. I åldersgruppen 85- år är det 4,4 gånger vanligare med insatt insulinbehandling i Jämtland jämfört med på Gotland. I studien har individdata från svenska läkemedelsregistret använts och materialet täcker hela landet och alla åldersgrupper. Endast patientens första uttag under 2006 finns med i materialet. Det gör att det är svårt att säga om patienten har en kontinuerlig insulinbehandling eller om det bara är tillfälligt. Tillfällig insulinbehandling kan förekomma hos typ 2-diabetiker som tillexempel har en infektion, genomgår ett kirurgiskt ingrepp eller behandlas med glukokortikoider. 3 Det är inte heller säkert att patienten har en kombinationsbehandling. Patienten kan helt ha slutat med sin tablettbehandling och gått över till enbart insulinbehandling. Eftersom att det inte finns uppgifter om patienten även har köpt perorala diabetesmedel under 2006 kan inte det tas med i beräkningen. Även en liten del av typ 1- diabetiker har tablettbehandling (med metformin) och även denna grupp ingår i materialet som har använts i studien. Felkällorna kan göra att prevalensen och incidensen är lägre i verkligheten än vad studien visar, eftersom att alla individer i studien kanske inte är typ 2- diabetiker som har kombinationsbehandling med både perorala diabetesmedel och insulin. Sedan måste det även finnas i åtanke att uthämtat läkemedel inte är lika med använt läkemedel. 19
21 En liknande studie 8 har gjorts i Norge med det Norska receptregistret som grund. I den tittade författarna på hur prevalensen för läkemedelsbehandlad diabetes ser ut i Norge. Det var den första studien som gjordes. I sin konklusion säger författarna (fritt översatt från norska) att receptregistret ger 100 % täckning och individdata över alla personer som har fått läkemedel utlämnat på apotek. Receptregistret är ett bra verktyg för farmakoepidemiologisk forskning. Det ger bra mått på prevalens- och incidens, särskilt för kroniska sjukdomar som kräver kontinuerlig behandling med läkemedel som har en indikation. I en svensk artikel 6 om det svenska läkemedelsregistret säger B. Wettermark et al att registret lämpar sig att använda vid prevalens- och incidensstudier. Båda dessa studier tyder på att använda läkemedelsregistret och därmed individers uttag av läkemedel är ett bra sätt att göra prevalens- och incidensstudier på. Framför allt på en kronisk sjukdom som diabetes, som dessutom behandlas med ett läkemedel med endast en indikation: diabetes. I den del av studien där incidensen undersöktes exkluderades åldersgrupperna 0-14 år och år eftersom att endast 5 respektive 58 individer som passade inklusionskriterierna hade gjort uttag mot recept. Detta motsvarar 0,008 % respektive 0,1 % av de totalt individerna som ingick i studien. Att så få uttag gjorts är inget konstigt eftersom att typ 2- diabetes är ovanligt i de åldersgrupperna. Prevalensen och incidensen skiljer sig åt mellan de olika landstingen. Faktorer som kan påverka prevalensen och incidensen är: - Incidensen. Antalet individer som insjuknar påverkar ju naturligtvis prevalensen. Ju fler som blir sjuka desto högre blir prevalensen och tvärtom. - Durationen. Precis som att antalet individer som insjuknar påverkar prevalensen så påverkar även antalet individer som dör prevalensen. Ett bättre omhändertagande och förbättrad överlevnad kommer med oförändrad incidens att leda till ökad prevalens. - Sjukvården. Exempelvis läkartäthet, förskrivningsmönster och intresse av att uppmuntra patienten till icke farmakologisk behandling. - Befolkningens ålder. Prevalens och incidens av typ 2-diabetes stiger med åldern. - Ärftligheten. Eftersom typ 2-diabetes delvis är ärftligt så kanske vissa släkter och områden har en högre andel individer som drabbas av typ 2-diabetes. 20
22 - Kost och brist på motion. Patienten kanske skulle kunna sänka sitt blodsocker genom en mer balanserad kost och genom mer motion. Detta skulle kunna innebära att patienten inte behöver insulinbehandlas. - Compliance av tablettbehandlingen. Att inte tablettbehandlingen fullföljs som den ska kan innebära att patienten får ett högre blodsockervärde och att insulinbehandling då sätts in. Här har både sjukvården och apoteket ett stort ansvar. Med hjälp av prevalens- och incidenssiffrorna kunde durationen, överlevnaden, av en typ 2- diabetiker med kombinationsbehandling räknas ut. Genom att dividera prevalenssiffran med incidenssiffran räknades antalet år som patienten har behandling ut. Eftersom diabetesbehandlingen är livslång så kan detta ses som ett mått på överlevnaden. Även durationen skilde sig mellan landstingen. Slutsats Denna studie visar att det förekommer skillnader i prevalens och incidens av insulinbehandling hos en tablettbehandlad typ 2-diabetiker. Faktorer som kan påverka är incidens, duration, läkartäthet, förskrivningsmönster, befolkningens ålder, kost, brist på motion, compliance av tablettbehandlingen samt ärftlighet. 21
23 Tackord Jag vill tacka min handledare Anders Ekedahl för rådgivning och svar på mina frågor. Jag vill även tacka Dan Haupt, examinator. Sist men inte minst vill jag tacka de som har tagit sig tid att korrekturläsa. 22
24 Referenslista 1. Berne C, Fritz T. Läkemedelsboken 2007/2208, Endokrinologi Diabetesförbundet Adamsson U. et al. Läkemedelsverkets behandlingsrekomenadtioner för typ 2-diabetes. diabetes.pdf 4. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och behandling av dibetes 5. Gudbjörnsdottir S. et al. Nationella Diabetesregistrets årsrapport Wettermark, B et al. (2006) The new Swedish Prescribes Drug Regsiter Opportunities for pharmacoepidemiological research and experience from the first six months. DOI: /pds Halla, J. Støvring, H. (2006) Templates for Analysis of Individual-Level Prescription Data. Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology. 98, ss ISSN Strøm, H et al. (2006) Hvor mange og hvem behandles medikamentelt for diabetes mellitus? Tidsskrift for Den Norska Lægeforening. 6 ss Om diabetes FASS Om diabetes Statistiska Centralbyrån. Sveriges befolkningssiffra 31/ asp 23
EXAMENSARBETE. Prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker
EXAMENSARBETE 2008:015 HV Prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker - en jämförelse mellan Sveriges landsting Yvonne Pettersson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merEXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika
EXAMENSARBETE 2007:008 HV Följsamhet till perorala antidiabetika Susanna Bramberg, Eva Kanto Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merFakta om diabetes. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)
Läs merEXAMENSARBETE. Prevalens och incidens av blodtrycksbehandling med ACE-hämmare eller Angiotensin-IIreceptorblockerare
EXAMENSARBETE 2008:016 HV Prevalens och incidens av blodtrycksbehandling med ACE-hämmare eller Angiotensin-IIreceptorblockerare hos diabetiker - en studie mellan ålder, kön och region i Sverige Kristina
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merEXAMENSARBETE. Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006
EXAMENSARBETE 2007:003 HV Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006 Mari Karlsson, Anna-Karin Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs merVärldsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merStatistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merFakta om diabetes. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in
Läs merprevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)
Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merEXAMENSARBETE. Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2
EXAMENSARBETE 2007:007 HV Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2 Cecilia Taavo, Maria Jatko Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet
Läs merDiabetes ur ett överviktsperspektiv
Diabetes ur ett överviktsperspektiv Maria Cajmatz Informationsläkare 190611 Välkänt samband Diabetes typ 2 1 BMI över tid i Primärvård (NDR) 2 Fördelning BMI i regionerna. Primärvård (NDR) Insjuknande
Läs merEXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala diabetesläkemedel hos patienter med typ 2-diabetes i åldersgruppen 40-49 år, 2005-2006
EXAMENSARBETE 2007:022 HV Följsamhet till perorala diabetesläkemedel hos patienter med typ 2-diabetes i åldersgruppen 40-49 år, 2005-2006 Anna Jonsson Gunnare, Inga-Maria Stoor Luleå tekniska universitet
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merDiabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös
Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT
Läs merRapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen
Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har
Läs mer2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar
kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merDen ljusnande framtid är vård
Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merBilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merPressmeddelande 2010-01-04
Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte
Läs merViktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009
Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val
Läs merTyp 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merFinanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merVem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merKaries hos barn och ungdomar
2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merPATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merDiabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige
Diabetesrapporten 2010 en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige 2 Förord Tant Agda har fått en släng av socker. Vem har inte hört det? Och visst var det så tidigare? Att socker, eller
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Bilaga Underlag för att bedöma ekonomiska och organisatoriska konsekvenser urval av övriga rekommendationer. Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och
Läs merRapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009
Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.
Läs merBilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Läs merAborter i Sverige 2001 januari december
STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY
Läs merAktuellt läge i Sjukvårdsregionen
Aktuellt läge i Sjukvårdsregionen Vad vet vi om demens? RMPO äldres hälsa Björn Westerlind Överläkare Geriatriska kliniken Ryhov 2 Hela Jönköpings län 6195 1006 Källa: SoS 2014 - Demenssjukdomarnas samhällskostnader
Läs merEndokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018
Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018 Dagens föreläsningar Diabetes Blodsockerreglering och insulin Typ 1- och typ 2-diabetes Tyroidea (sköldkörteln) Tyroideas funktion Hypotyreos (underfunktion) och hypertyreos
Läs merDiagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008
Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter
Läs merDiabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige
Diabetesrapporten en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Förord Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar som växer lavinartat i världen. Här i Sverige beräknas 350 000 personer
Läs merprevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)
Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi
Läs merTill dig som ordinerats
Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merRapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Läs merÄr du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010
Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer
Läs merEn studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa
Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap Receptarieprogrammet Examensarbete 10 poäng Vt. 2007 En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa A study of the prescription of antidiabetica
Läs merAntibiotikastatistikkvartalsrapport
1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06
Läs merOm man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man
Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin
Läs merGenomgången av läkemedel vid diabetes
D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången
Läs merBlekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon
Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merAllt färre drömmer om tidig pension
Allt färre drömmer om tidig pension Undersökning från Länsförsäkringar våren 2010 Källa: Länsförsäkringar Sammanfattning Jämförelse mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer göra
Läs mer