Praktikrapport Women s International League for Peace and Freedom
|
|
- Lisa Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö Högskola Praktikkurs Global Political Studies VT 2010 Freds- och konfliktvetenskap Examinator: Ane Kirkegaard Praktikrapport Women s International League for Peace and Freedom Hadil Zainal Kamil
2 Akronymer WILPF IKFF CEDAW ECOSOC IWRAW SIPRI UNDP UNESCO UNCTAD Women s International League For Peace and Freedom Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Committee of the Elimination on Discrimination against Women United Nations Economic and Social Council International Women's Rights Action Watch Stockholm International Peace Research Institute United Nations Development Programme United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization United Nations Conference on Trade and Development
3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Praktikplatsen Min praktik Praktik i IKFF Praktik i WILPF Omdefiniering av säkerhet? Syfte och frågeställning Vad är säkerhet? Omdefiniering av säkerhet med stöd av FN? Egna reflektioner... 12
4 1 Introduktion Hösten 2009 fick jag möjligheten att påbörja en praktik på Women s International League for Peace and Freedom. Jag inledde min praktik på organisationens svenska sektion i Stockholm från och med augusti fram till oktober, därefter fortsatte praktiken på organisationens internationella kontor i Genève, vilket slutfördes mars Praktikrapporten kommer att beskriva WILPF: s verksamhet, mina arbetsuppgifter och erfarenheter samt ett utvalt ämne som jag anser är väsentligt och anknytbar med mina erfarenheter i praktiken och med mina studier inom Fred och konfliktvetenskap. Avslutningsvis, kommer jag att kort reflektera över min tid som praktikant i fredsorganisationen. 1.1 Praktikplatsen Women s International League for Peace and Freedom är en internationell icke statlig organisation framförallt erkänd som den äldsta fredsorganisationen med kvinnor i ledningen. WILPF etablerades under Första Världskriget, 1915 i Haag. Tusentals kvinnor samlades i Haagkongressen för att gemensamt hindra kriget att fortskrida. En international kvinnokommitté bildades under kongressen som kom att bli underlaget för WILPF. Organisationens första ordförande blev den ambitiösa Jane Adams, som 1931 fick Nobels fredspris för sina utmärkta insatser för den kvinnliga kampen inom fredskapande. Under kongressen skapades tjugo resolutioner som tydligt framförde att kriget inte var lösningen utan nyckeln låg i medling och ickevåldaktioner. Dessa resolutioner kom att få väldiga effekter och blev värderade av den dåvarande amerikanska presidenten Woodrow Wilson som betydelsefulla handlingar för krigets utveckling. Som den äldsta kvinnoorganisationen arbetar WILPF med att stärka och uppmärksamma kvinnors roller inom alla positioner. Organisationens verksamhet uppvisar ett tydligt genusperspektiv inom alla sina huvudmål som är att uppnå fred genom icke-våld, statlig nedskärning av militära resurser och respekt för mänskliga rättigheter. WILPF är en feministisk organisation med många radikala idéer som har 1
5 många gånger verkställts i praktiken. Ett viktigt arbete som WILPF har åstadkommit i modern tid är deras insats vid antagandet av resolution 1325 (om kvinnor, säkerhet och fred) år 2000 i FN: s säkerhetsråd. Resolution 1325 är den första resolutionen som tagit upp kvinnors roller vid fredskapande och även den första resolutionen som fått genomslag i säkerhetsrådet tack vare insatser av det civila samhället. WILPF: s har som ledande syfte att stärka säkerheten i världen och medverka i skapandet av en fredligare värld. WILPF har en rådgivande status i FN inom ECOSOC, UNESCO, UNCTAD, av kategori B vilket innebär att organisationen betraktas ha en utmärkande kunskap och är kompetent nog för att bli företrätt vid FN:s högkvarter. WILPF har dessutom speciella relationer med övriga organ i FN. 1 I nuläget har fredsorganisationen 37 sektioner utspridda världen över och antalet medlemmar är stigande. WILPF: s centrala arbetsplats det internationella sekretariatet är placerad i Genève. Generalsekreteraren är organisationens ansikte utåt men mycket av arbetet går ut på att koordinera det internationella kontoret med sektionernas planer och idéer. WILPF är konstruerad med en internationell styrelse (ca 15 medlemmar) där varje post är utvald av sektionerna, till följd blir det många idéer som flödar och som måste tas hänsyn till men med hjälp av sina sektioner verkar WILPF genom att förena lokala med internationella sammanhang. Organisationen utvecklar sina idéer och mål genom att nätverka och samarbeta med andra internationella institutioner och organisationer. WILPF arbetar genom att publicera, presentera och aktivera människor via diverse hemsidor, konferenser, publikationer och projekt. Det internationella sekretariatet i Genève och även kontoret i New York kan genom sin placering vid FN och sin behörighet i byggnaden få övervaka och ta emot aktuell information, vilket de använder till att överföra informationen till sektioner, medlemmar och resterande publik. Den svenska sektionen Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet etablerades Huvudkontoret finns i Stockholm och det finns även 10 lokalgrupper runt om landet. IKFF eftersträvar självfallet efter samma mål som det internationella kontoret, men deras projekt utgår från ett nationellt perspektiv. 2 Stockholmkansliet är bland de mest aktiva sektionerna inom organisationen som har kontinuerligt projekt på gång. Det är genom de man söker en praktik för att få plats i WILPF vare sig det är Genève, New York eller Stockholm. 1 Highlights from WILPF s History,
6 2 Min praktik 2.1 Praktik i IKFF Jag började som praktikant hos IKFF i slutet av augusti, praktikperioden inleddes med en djupgranskning av organisationens historia och verksamhet. Jag blev presenterad för mina arbetsuppgifter och för min plats på kontoret. Eftersom praktikperioden varade endast en kort period fick jag inte påbörja större uppgifter/projekt, istället fungerade jag som en assistent till de resterande anställda och projekt på kontoret. Under min praktikperiod hade IKFF tre pågående projekt: Peace Yes Please är ett årligt informationsprojekt som går ut på att utbilda och engagera gymnasieelever om fred, konflikter och media. På grund av det svenska ordförandeskapet i EU, 2009 berörde forna årets tema politik och säkerhet inom EU: s gränser. Ändamålet var att genom en kreativ metod undervisa elever om Europas säkerhetspolitik. Min uppgift var att tillsammans med projektansvarige planera en temadag som skulle äga rum på utvalda gymnasieskolor. Jag fick lägga fram idéer om aktiviteter och även hjälpa till med att välja och skriva lämpliga material för temadagen. Paying the price inriktar sig på betydelsen av nedrustning, vilket är en del av WILPF: s centrala målsättning. Projektet omfattade en beräkning av Sveriges militära och sociala utgifter. Målet med projektet är att tydligt visa att den alltför höga investeringen på militär istället för sociala resurser påverkar befolkningens livskvalitet. Min uppgift var att bl.a. att undersöka Sveriges nationella budget för att konkret visa vart nationen väljer att investera pengar i. Förutom statliga 2 Om IKFF,
7 dokument fick jag även granska dokument som gjorts av icke statliga organisationer med särskild kunskap om vapenimport -och- export. Peking En okänd Tonåring? behandlar regeringens uppföljning av Pekingdeklarationen. Deklarationen och dess handlingsprogram kom tillrätta under FN: s fjärde Kvinnokonferens i Peking, 1995 och behandlar stärkandet av kvinnor i alla delar av världen 3. Eftersom projektet var endast i planeringsfas var min uppgift att söka finansiering för kostnaderna. Jag fick skriva en projektansökan till Olof Palme stipendiet, vilket var en utmaning men troligtvis en användbar erfarenhet inför framtida sysslor. Stockholmskansliet bestod av två praktikanter och fyra projektanställda. Utöver arbetet med de nämnda projekten fick jag även ta ansvar för uppdatering av hemsidan och för inströmmande e-post, telefonsamtal och faxmeddelanden. Jag fick även bistå med informationssökning till diverse event utformade av IKFF. Varje månad hölls det ett styrelsemöte och arbetsutskottsmöte som behandlade utvecklingen av och utmaningarna i organisationens verksamhetsplan. Jag fick möjlighet att delta, vilket upplevdes väl till pass då jag fick ytterligare förståelse för hur och med vad IKFF arbetar med, även för hur en NGO i allmänhet verkar. Min tid i IKFF gav mig en inblick över hur en NGO verkar men det förberedde mig även inför det internationella arbetet som skulle komma inom WILFP: s internationella sekretariat i Genève. 2.2 Praktik i WILPF Efter två månader i Stockholm reste jag vidare till Genève för att fortsätta praktiken hos WILPF: s internationella kontor. Jag blev den nya Fundraising and Economic Justice intern och liksom i Stockholm fick jag börja med att läsa om organisationens historia och verksamhet. Jag mottog en personlig välkomstpärm som innehöll detaljerad information om mina ansvarsområden. Välkomstpärmen blev mitt viktigaste hjälpmedel 3 Beijing Declaration,
8 under praktikperioden, den var alltid något jag gick tillbaka till för att få svar på mina frågor. Redan under första veckan insåg jag att ansvaret låg i mina egna händer, vilket kan tyckas vara en självklarhet men samtidigt inväntar många en order. Inväntande av order var något som jag snabbt gick ifrån eftersom jag tidigt insåg att min personliga utveckling skulle komma genom att ta egna initiativ. WILPF: s kontor låg inte långt ifrån FN:s huvudbyggnad så redan under de första dagarna fick jag en rundtur i området även min FN bricka så jag kunde komma och gå som jag ville. Kontoret i Genève var inte mycket större än Stockholmkansliet som bestod av organisationens generalsekreterare och sju praktikanter. Dock som det internationella kontoret var det självfallet mycket mer arbete som skulle göras. Som Fundraising and Economic Justice intern hade jag uppgiften att hålla ordning på och uppdatera WIPLF: s kontaktlista på bidragsgivare. Jag hade även ansvaret för att utveckla kontaktlistan med nya passande bidragsgivare. En viktig del i WILPF: s hemsida är granskningen av militära resurser runt om i världen. Som Economic Justice praktikant hade jag ansvaret att uppdatera granskningen kring länders miltära utgifter samt deras stöd till FN. Undersökningen avsåg de stater som har WILPF sektioner, vilket jag utförde genom att använda mig av data tillförda av SIPRI. Det var många siffror och tabeller på en gång men uppgiften ökade min känsla för forskning och organisering. FN: s Kvinnokommitté (CEDAW) höll sitt 45:e sammanträde under januari Det årliga sammanträdet behandlar uppföljningen av staters implementering av avskaffande av diskriminering hos kvinnor. Jag fick före och under sammanträdet organisera CEDAW utbildningshelger vilket jag gjorde tillsammans med en samarbetsorganisation, IWRAW Asia Pacific som har sitt säte i Malaysia. Programmet som WILPF håller årligen med IWRAW benämns som det globala till lokala programmet (the Global to Local Programme). Syftet med programmet är att involvera och utbilda kvinnor från diverse organisationer och länder om FN-kommitténs arbete. Min främsta uppgift var att informera deltagarna och underlätta deras deltagande till utbildningen i Genève. Mycket av min tid gick åt att utföra det som IWRAW inte kunde göra på distans. Till exempel fick jag ordna med boende, FN gästpass och översättare till deltagarna. Tack vare detta arbete fick jag erfarenhet i interkulturell samordning, mer förståelse för partnerskap mellan icke-statliga organisationer och för FN: s arbete kring de mänskliga rättigheterna. 5
9 Den mest utmanande uppgiften under praktiken i WILPF fick jag genom min roll i utvecklingen av WILPF: s nyaste projekt CENTS : Changing Every Nations Thinking on Security. CENTS är ett långisktig projekt och har som huvudmål att påvisa en minskning av världens militära utgifter till Syftet är att få individer att inse konsekvenserna med en ökning av militära medel, i synnerhet hur ökningen påverkar kvinnor. Under projektets gång ska en omdefiniering av termen "säkerhet verkställas: när man hör termen säkerhet bör tankarna gå till utbildning och hälsovård istället för bilder om militära medel. Internationella lagar som hävdar att miltära resurser måste minskas, ska under projektets gång användas som argument för minskning av den nuvarande nivån av militära medel i världen. Genom att undervisa och aktivera individer om dessa lagar och avtal kan de pressa sina regeringar till förändring. Målen ska därmed uppnås med hjälp av utbildning, internationella juridiska avtal och aktivism. För att bistå i utvecklingen av projektet fick jag arbeta tillsammans med personalen i Genève och New York. Jag var ansvarig för att stärka det nybildade projektet genom att förbereda och samordna information och dokument för personalen i New York. Jag hann utveckla en del material på egen hand som visat sig vara mycket användbara för CENTS utveckling. Under tiden projektet CENTS förbereddes hölls The Commission on the Status of Women sitt 53:e sammanträde i New York. Då projektet var i inledningsfasen valde projektledaren att utnyttja CSW som försöksscen för CENTS. Bland annat fick jag utveckla ett program för hur stödet och förståelsen kring FN: s åtta Kommittéer för Mänskliga Rättigheter (Human Rights Treaty Bodies) kan stärkas. Programmet presenterades av mina kollegor i New York. I likhet med i IKFF var det mycket kontorsarbete i det internationella kontoret, mycket sitta framför datorn för att ha koll på hemsidan och e-posten. Men tack vare min FNbricka kunde jag smita iväg från WILPF kontoret för att medverka på diverse FNmöten. Det blev många intressanta möten, somliga rapporterade jag vidare till kontoret, andra gick jag till enbart för att lyssna. Jag fick även möjlighet att få hålla ett uttalande åt WILPF: s vägnar i Human rights Council, under ett special möte om jordbävningskatastrofen i Haiti. Det var en oförglömlig erfarenhet. Tack vare min period i Genève fick jag många oförglömliga erfarenheter genom alla arbetsuppgifter och alla nya kontakter. Jag fick ta del av hur en internationell NGO arbetar och jag fick även en djupare förståelse för FN- systemet. 6
10 3 Omdefiniering av säkerhet? Arbetet med projektet CENTS inspirerade mig till att fortsätta utforska projektets mål. Målet med CENTS är som redan benämnd att minska världens militära resurser till 2015 och få individer att tänka om vid termen säkerhet. När man hör ordet säkerhet skall bilder av skolor och sjukhus framhävas istället för bilder av vapen och stridsvagnar. Den globala definitionen av säkerhet skall omdefinieras. För att uppnå målen använder projektet internationella juridiska avtal och dess bestämmelser. FN, framförallt dess åtta Kommittéer för Mänskliga Rättigheter (Human Rights Treaty Bodies) kommer att vara i fokus. Dessa internationella avtal ska under projektets gång användas som motangrepp för både köpare och säljare av vapen i världen. 3.1 Syfte och frågeställning Under perioden som jag arbetade med projektet CENTS upplevde jag att det inte förekom en tydlig definition av säkerhet som projektet skulle arbeta efter. Säkerhet refererades enbart till sociala resurser istället för militära medel, vilket erbjöd en något otydlig beskrivning av vad säkerhet är och vad det kan innebära. Jag har därmed som fördjupningsämne valt att fokusera mig på definitionen av säkerhet, och även om säkerhetstermen kan omdefinieras med internationella avtal tillskrivna inom FN. Mina frågeställningar är: I enlighet med CENTS mål: Vad är definition av global säkerhet? o Kan global säkerhet omdefinieras med hjälp av FN och dess mekanismer? 3.2 Vad är säkerhet? Säkerhet på individuell nivå upplevs på olika vis, vilket är självfallet då känslan av säkerhet bland individer är beroende av deras tycke och omständigheter. Säkerhet kan 7
11 exempelvis innebära möjligheten att få äga ett hem, en utbildning, en inkomst, vara vid god hälsa eller till och med bära ett vapen. Säkerhet kan självfallet innebära möjligheten att förfoga över alla de ovan nämnda. Mycket av individers uppfattning av säkerhet kan tyckas bero på deras omständigheter. Lever man i ett konflikthärjat land utan möjlighet till utbildning eller arbete är chansen större att man väljer att beväpna sig än något annat. Även på nationell nivå är säkerhet skilt beroende på statsmakten, mycket av staternas säkerhetssystem beror på den politik staten utövar. Det talas oftast om kollektiv säkerhet och maktbalanspolitik. Kollektiv säkerhet innebär att säkerhet inträder när stater allierar sig och tillsammans eliminerar potentiella hot. 4 Stater som utövar maktbalanspolitik anser att om den egna staten ökar sin makt minskar en annan stat sin makt, därför tar staten till alla vägar för att stärka sin makt."hegemonic Stability theory" inom maktbalanspolitik menar att fred uppstår om staternas makt i världen är ojämnt fördelat. 5 Dessa säkerhetssystem tillhör det nationella säkerhetsperspektivet. Den nationella säkerhetssynen utgår från statens försvar mot utomstående hot. Genom åren har ett nytt säkerhetsperspektiv utvecklats, mänsklig säkerhet. Den nya synen på säkerhet utgår istället från individuell säkerhet, som argumenterar att det är människans säkerhet som ska stå i fokus och inte staternas. Termen mänsklig säkerhet (Human security) blev framstående första gången i en rapport av FN: s utvecklingsprogram (UNDP) år 1994 som resonerade att global säkerhet kan endast uppnås om människor runt om i världen är försäkrade om freedom from want och freedom from fear. Det är genom mänsklig säkerhet som en nationell och internationell stabilitet kan frambringas. Säkerhetskonceptet som UNDP har presenterat, inkluderar hot som bör försäkras, dessa är hot vid: föda, vård, miljö, politik, ekonomi, kriminalitet och ursprung. Utvecklingsorganet menar att tillräckliga resurser bör tillsättas för att underminera hoten så att den mänskliga säkerheten inte hotas. 6 CENTS mål; omdefiniering av säkerhet, vilar mellan dessa koncept; nationell säkerhet och mänsklig säkerhet. En omdefiniering av säkerhet från nationell säkerhet till mänsklig säkerhet skall äga rum. Den största skillnaden mellan säkerhetskoncepten säkerhet är deras utgångspunkt, nationell säkerhet sätter staten i fokus medan mänsklig 4 Joseph S. Nye 2006 s Joseph S. Nye 2006 s.58-59; Gustavsson, 2006 s.39 6 Human Development Report,
12 säkerhet utgår från människors behov. Vid nationell säkerhet värderas militära medel medan vid mänsklig säkerhet bedömas stärkande av individen som ett medel för säkerhet. Aktörer för skapandet av nationell säkerhet är statshuvudena medan inom skapandet av mänsklig säkerhet är både regeringsfolk och det civila samhället. 7 Begreppsbestämningen av säkerhet som CENTS arbetar med är därmed omvandlingen från nationell säkerhet till mänsklig säkerhet. CENTS definiering av säkerhetstermen är därmed mänsklig säkerhet. Det är mänsklig säkerhet som individer ska pressa sina stater att värdesätta. Följdaktien för att en global säkerhet ska skapas bör mänsklig säkerhet prioriteras. 3.3 Omdefiniering av säkerhet med stöd av FN? CENTS innefattar internationella lagar och avtal som underlag för individer att pressa stater till att omvärdera sin definition av säkerhet. Genom att betona på relevanta internationella avtal och fall menas ökningen av militära utgifter förhindras och som alternativ ska stater uppskatta sociala och ekonomiska resurser eller som det har konstaterats i forna avsnitt; värdering av mänsklig säkerhet. I det här avsnittet ska jag försöka ge mig på huruvida det går att omdefiniera säkerhet med hjälp av FN och dess mekanismer. I enlighet med FN-stadgan har säkerhetsrådet som uppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Art 26 i Kap 5 i FN stadgan framför att säkerhetsrådet är ansvarig för att upprätthålla strategier för internationell fred och säkerhet med så lite användning av militära resurser som möjligt. Säkerhetsrådet skall även ansvara för reglering av militära medel runt om i världen. 8 Nedrustning bör verkställas så att art. 26 förföljs men så är tyvärr inte fallet i verkligheten. Militära resurser runt om i världen uppgår till 1226 miljarder 9 medan staternas stöd till FN: s budget är ca 3 miljarder 10. SIPRI: s undersökningar har presenterat att staternas miltära utgifter ökar årligen Human Development Report, Chapter V: The Security Council 9 SIPRI Military Expenditure Database, Contributions by Member States to the United Nations regular budget for year SIPRI Military Expenditure Database,
13 FN:s Säkerhetsråd har dock upprepade gånger visat stöd för handlingar och avtal om minskinig av militära resurser av regeringar. Under ett möte i Säkerhetsrådet uttalade ordförandet om att stater måste satsa på bekämpning av fattigdomen och uppnå Millennium målen. FN- rådet uttryckte en oro över ökningen av militära medel och framförde att det är av största vikt att militära utgifter justeras så att säkerhet kan uppnås med minst användning av vapen som möjligt. 12 Säkerhetsrådet har därmed definierat sin form av säkerhet, genom sin yttrande indikerar FN rådet att säkerhet inte innebär en satsning på militära medel istället bör staterna investera i sociala och ekonomiska resurser. Art. 26 är därmed ett viktigt verktyg som kan användas som motangrepp för världens allt ökade militära medel. Ett annat användbart verktyg är FN: s åtta mänskliga rättigheter kommittéer. Dessa kommittéer har som uppgift att fortfölja deras respektive konventioner som prioriterar mänskliga rättigheter och människors säkerhet. FN: s medlemsländer bör lyda de bestämmelser som finns i varje ratificerad konvention. Till följd bör regeringar anpassa sina författningar efter ratificerat internationella fördrag. 13 Dessa konventioner och dess bestämmelser är därmed lämpliga att involvera för CENTS utveckling. Så, vid frågan om FN kan stödja en omdefiniering av säkerhet från nationell säkerhet till mänsklig säkerhet, så riktas svaret till stor del åt ett ja! FN har redan valt sin form av säkerhet de vill arbeta efter, synligt genom säkerhetsrådet art. 26, MR kommittéerna och UNDP. Det är den formen av säkerhet som prioriteras i dessa FN mekanismer. Problemet är att internationella avtal ratificerade av stater förutsätter inte att avtalet är implementerade i staterna. Världens stater efterföljer inte de lagar formulerade i FN. Dock, är 192 stater medlemmar av den internationella organisationen och tack vare sin grundläggande stadga kan FN vidta åtgärder i en rad olika frågor, däribland mänsklig säkerhet. Det är därmed av största vikt att säkerhetsfrågan påbörjas och bearbetats inom FN: s ramar. Verka för mänsklig säkerhet kan komma att bli en prioritet bland medlemstaterna. Målet med CENTS kan i första anblick verka överambitiöst men med hjälp av WILPF som upplyser om FN och dess arbete, finns det stora möjligheter att nå ut till människor, genom rekrytering och publiciteten de skapar via hemsidor, e-post, nyhetsartiklar, broschyrer etc. 12 Säkerhetsrådet 6017:e sammankomst, Human Rights Treaty Bodies 10
14 Världens staters ovillighet att implementera internationella avtal kan problematisera utvecklingen av omdefinieringen av säkerhet, men genom aktiva individer som tar hjälp av FN och dess mekanismer finns det hopp för en omdefiniering. Det gäller för individer att dra nytta av de lagar och föreskrifter som redan finns i FN, sedan gäller det för statsmakter att beakta och följa de avtal som redan skrivits på i den internationella organisationen. En omdefiniering av säkerhet sker inte över en natt, men med FN och dess mekanismer äger man ett betydelsefullt instrument. 11
15 4 Egna reflektioner Jag anser att styrkan hos en NGO är dess obundenhet, dess kapacitet att kritisera och verkligen få ifrågasätta lagar och normer formade av staten och av samhället. WILPF har framvisat dessa faktorer som fredsorganisation. Dock har en icke-statlig organisation sällan en säker och oproblematisk utvecklig. För NGO: s är det viktigt att vara strategiska för att kunna utvecklas och för att få finansiering. Det gäller att nätverka med rätt tjänstmän och organisationer, och att vara vid rätt plats vid rätt tillfälle. Nätverka är grundläggande, det överlämnar nya idéer, bredare medlemskara, finansieringar etc. Dock, är nätverkning inte det enda grundläggande mekanismen inom en NGO, det behövs även tillräcklig med finansiering. Ett utmärkande dilemma som icke-statliga organisationer får uthärda är att anställningar på icke-statligorganisationer oftast innebär lågavlönade jobb. Det blev särskilt synligt när jag kom till Genève, som redan benämnd bestod kontoret av sju praktikanter, majoriteten obetalda. Dock var arbetsinsatsen väldig hög, mina kollegor visade stor passion för sina uppgifter och organisationens mål. De var alla medvetna om att organisationen inte hade mycket pengar och att dess framtid såg oviss ut men det hindrade inte de från att fortsätta arbeta hårt. Tyvärr är så fallet hos många icke-statliga organisationer som kämpar för lika viktiga frågor som WILPF. En ljusglimt är dock att det finns eldsjälar som mot alla odds fortsätter att kämpa för mänskliga rättigheter och för en bättre värld, några av dem hade jag möjligheten att träffa under min praktikperiod. Det är viktigt att individer som arbetar inom dessa fält får en form av erkännande och ersättning så att arbetet kan fortgå, men det inger hopp när människor oavsett vad fortsätter att arbeta för viktiga frågor. Jag är oerhörd tacksam för min praktikperiod i WILPF som gav mig en inblick både i en nationell och i en internationell icke-statlig organisation. Följdaktien, tack vare min praktikperiod i Genève fick jag även en närmare inblick i FN-systemet och nya intressanta kontakter. Min praktik i fredsorganisationen skänkte en massa nya erfarenheter och upplevelser som tillsammans med mina studier kommer att komma väl till hands inför framtida yrken. 12
16 5 Referenser Gustavsson, Jakob och Jonas Tallberg, Internationella relationer. Sverige: Studentlitteratur. Joseph S. Nye, Understanding international conflicts: An introduction to Theory and History. Longman. Beijing Declaration United Nations: [ ] Chapter V: the Security Council. Security Council: [ ] Contributions by Member States to the United Nations regular budget for year United Nations: [ ] Highlights from WILPF s History WILPF: [ ] Human Development Report. New dimensions of human security UNDP: [ ] Human Rights Treaty Bodies. OHCHR: [ ] Om IKFF. IKFF: [ ] SIPRI Military Expenditure Database SIPRI: [ ] Säkerhetsrådet 6017:e sammankomsten. 19 november Security Council: CF6E4FF96FF9%7D/Disarm%20SPRST pdf. [ ] 13
Praktikrapport för Ht 2008:
Praktikrapport för Ht 2008: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Praktikens längd: Praktiken genomfördes mellan 11/8 19/12 2008 samt 5-9 januari 2009 på heltid (40 timmar/vecka). Handledare:
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merPraktikrapport Hungerprojektet
Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merPraktikrapport. Allmänt om praktikplatsen
Praktikrapport Praktikant: Linn Trägårdh (linn.tragardh@gmail.com) Praktikplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad Ekonomienheten Controllerfunktionen Besöksadress: Norra Klaragatan
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs mer69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk
FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet
Läs merPraktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com
Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen
Läs merKAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)
INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) Artikel 71 i Förenta Nationernas författning lyder: "Det ekonomiska och sociala rådet kan inleda och
Läs merPraktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund
Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning VT 2011 Lena Widefjäll lenawidefjall@hotmail.com Praktikrapport Praktikplats FN:s livsmedels-
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merPraktikrapport. ABC Aktiva insatser för människa och miljö
Praktikrapport ABC Aktiva insatser för människa och miljö Som praktikplats för hösten 2012 valde jag att ansöka om en plats på ABC aktiva insatser för människa och miljö. Då jag under mina tre senaste
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merPraktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012
Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten
Läs merFlickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Läs merStyrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Praktikrapport 2013-06- 05 Sofia Stoor 840327-0104 stoorsofia@gmail.com Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Kommunikationsavdelningen Kvalificerad yrkespraktik inom samhällsvetenskapliga
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merStyrelsens egenskaper och kompetens
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merPraktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merINTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Läs merStockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden
Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merPraktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15
Praktikrapport Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Namn: Utbildning: Joanna Isaksson Kandidatexamen i Socialantropologi (socialantropologi, sociologi, genus) Praktikplats:
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merKallelse till årsmöte 2015
Kallelse till årsmöte 2015 Feministiskt Initiativ Nordöstra Skåne Datum: 21 mars 2015 Tid: 13.00 Plats: Spannmålsgatan 9 291 32 Kristianstad Information Lokalen är fullt tillgänglig och i närheten av tågstationen.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merArtikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i
9 RÄTT ATT DELTA OCH UTTRYCKA SIN ÅSIKT Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. ARTIKEL 15: Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i Axams berättelse s. 42. fredliga
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merU N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N
EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merSå lyckades vi få landstinget att satsa på allergikonsulenter! 2015-05-11 Lena Ericson och Eva-Maria Dufva
Så lyckades vi få landstinget att satsa på allergikonsulenter! 2015-05-11 Lena Ericson och Eva-Maria Dufva Allergikonsulenter Vision 2025 Hur vill vi att ska vården ska fungera? Hur kommer vårt landsting/region
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merHandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten
Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL
EB/Oct 09/10(d) ITF:s STYRELSE London, 22-23 oktober 2009 Punkt 10(d) på dagordningen: GLOBALA RAMAVTAL Inledning 1. Styrelsen (oktober 2007) instruerade generalsekreteraren att tillsätta en arbetsgrupp
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merSeptemberbrev. brev 2008-09-15
Septemberbrev brev 2008-09-15 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Hej! Hösten är här igen, och kansliet är åter i full gång när det gäller
Läs merVerksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merIcke-statliga organisationers samarbetsmöjligheter med FN -med fokus på konventioner mot handel med kvinnor och barn
Icke-statliga organisationers samarbetsmöjligheter med FN -med fokus på konventioner mot handel med kvinnor och barn Liselott Sundbäck Praktikarbete, Ålands fredsinstitut 1.6-31.7. 2005. Ålands fredsinstitut
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merMilitära utgifter i en ny definition av bistånd
Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merKatedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvarig för Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är rektor Heléne Lagerquist som tillsammans
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Läs merVALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER
VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen
Läs merInledning. Antagningsprocess
SISU HT 2011 Inledning Jag vill inleda med att tacka för förtroendet till mitt stipendium från IA. Det gav mig möjlighet att betala hyran på mitt boende under min termin i Shanghai samt gav mig utrymme
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merKRAFTSAMLING 2011-2015
KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merAvkastning à la Hungerprojektet:
Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men
Läs merTunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merVärt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.
RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merMånadens värdighetsfråga. Vård- och omsorgsförvaltningen
Månadens värdighetsfråga Vård- och omsorgsförvaltningen Tävla och vinn fina priser till din verksamhet Från och med den 1 mars startar en tävling för medarbetare inom vård och omsorg: Månadens värdighetsfråga.
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs merSECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING
SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land
Läs merVi värdesätter ditt stöd
kth är det äldsta och högst rankade tekniska universitetet i Skandinavien. Här samlas kreativa individer med banbrytande idéer. kth:s alumner och vänner spelar en viktig roll i kth:s strävan att förbli
Läs merRÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs mer