1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE...1

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ledningens översikt Verkning Verksamhetens verkning Funktionell effektivitet Funktionell ekonomisering Verksamhetens produktivitet Den avgiftsbelagda verksamhetens resultat och lönsamhet Den samfinansierade verksamhetens kostnadsmotsvarighet Prestationer och kvalitetsstyrning Antal prestationer och åstadkomna offentliga nyttigheter Hantering och utveckling av intellektuella resurser Bokslutsanalys Utlåtande om bedömning och verifiering av intern kontroll Resultat av bedömningar Sammanfattning av oegentligheter UTFALLSKALKYL FÖR ÅBO AKADEMIS BUDGET INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL BALANSRÄKNING BILAGOR UNDERSKRIFTER...69

2

3 ÅBO AKADEMIS BOKSLUT FÖR ÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 Ledningens översikt Åbo Akademi har ett framgångsrikt år bakom sig. Vi har nått och till och med överskridit examensmålen för forskarexamina. Medeltalet avlagda doktorsexamina för den gångna treårsperioden är 68, då målet var 63. Jämfört med avtalsperioden då medeltalet var 51 är ökningen 31 %. Utvecklingen har också varit positiv när det gäller grundexamina. Vi har uppnått 89 % av målsättningen 563 och ökningen av antalet examina jämfört med perioden är 7 %. Lärarutbildningen är en av de centrala uppgifterna för Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten har under avtalsperioden överskridit sina målsättningar för grundexamina och det är speciellt glädjande att kunna konstatera en utveckling i utexamineringen av ämneslärare. År 2006 utexaminerades 74 ämneslärare, varav hela 21 naturvetare. Detta visar att våra satsningar börjar ge utdelning då målet har varit 78. Forskningsverksamheten vid Åbo Akademi har varit livlig och ligger på en hög internationell nivå. Våra forskare har publicerat sina resultat i 942 internationella publikationer, vilket motsvarar Akademins traditionellt höga nivå. ÅA-forskarna har varit konkurrenskraftiga även på andra fronter. Jyri-Pekka Mikkola vann Finlands Akademis inspirationspris, som utdelades i Helsingfors den 24 oktober Medix-priset beviljades Lea Sistonen och hennes forskargrupp. Finlands Akademi utsåg i december 18 spetsforskningsenheter till det nationella programmet för spetsforskningsenheter Åtta av de nu utsedda enheterna är helt nya, bland dem finns spetsenheten för funktionella material ledd av Jarl B. Rosenholm. Därtill verkar ÅA-forskare i två andra nya spetsenheter. Ovanstående förkortade lista visar att Åbo Akademi har en mycket stark grund för fortsatt verksamhet. År 2006 var mycket händelserikt även på andra fronter förutom forskning och undervisning. Det nya lönesystemet togs äntligen i bruk i höstas. Resultatet blev slutligen relativt gott, speciellt då andra dyrortsklassen kunde slopas i samband med processen. Vi har under det gångna året initierat en mycket stor och betydelsefull process. Jag avser här vårt samarbete med yrkeshögskolorna Sydväst och Svenska Yrkeshögskolan. Vi har haft arbetsdryga förhandlingar och en del politiska problem innan vi fått projektet så långt att vi av undervisningsministeriet kan anhålla om tillstånd att upprätthålla den nya yrkeshögskolan. Nu kan vi äntligen på allvar börja planera den blivande yrkeshögskolans verksamhet. Den nya yrkeshögskolan skall inleda sin verksamhet hösten Jag tror starkt att bildandet av det nya högskolekonsortiet mellan Åbo Akademi och den nya yrkeshögskolan är det viktigaste enskilda högskolepolitiska beslutet gällande akademin som fattats under de senaste decennierna. Det ger oss möjlighet att bättre svara på framtida utmaningar. Sedan ingången av år 2006 har Akademin en styrelse som är hälften mindre än tidigare. Den nya styrelsen har aktivt diskuterat och axlat ansvar för Åbo Akademis framtid. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetsåret 2006 har varit gott. Åbo Akademi har visat sig vara ett dynamiskt och högklassigt universitet. 1

4 1.2 Verkning Verksamhetens verkning Forskning Det är skäl att betona att den största inverkan på samhället sker via universitetens ordinarie forsknings- och forskarutbildningsverksamhet samt den publikationsverksamhet som är anknuten till den vetenskapliga verksamheten. Stor inverkan har också de forskningsprojekt som enheterna bedriver i form av samfinansierad eller avgiftsbelagd verksamhet med olika företag eller forskningsinrättningar som samarbetspartner. Vid sidan av detta har akademin i samarbete med Åbo universitet byggt upp en organisation för forskningsinformation och forskningsservice och för att sköta avtalsfrågor i anknytning till forskningsprojekt och forskningsrön. Åbo Akademi har även utsett en tredje prorektor med forskningsfrågor som ansvarsområde. Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring. Dessa satsningar har fått ökad synlighet genom konceptet Turku Science Park. Åbo Akademi har även varit en aktiv part i den kompetenscenterverksamhet som bedrivits inom teknologicentret och har för avsikt att medverka även i de två kompetenscenterkluster som utsetts för perioden och som leds av Åbo kompetenscenter dvs. HealthBio-Bioklustret för hälsa och det marina klustret samt i andra relevanta nationella kluster såsom livsmedels- och näringsklustret, klustret för turism och upplevelseproduktion, klustret för Forest Industry Future samt alla nationella kluster i datateknik. Motsvarande aktivitet finns även i Vasa inom det lokala högskolekonsortiet Åbo Akademi satsar även på att främja företagsamhet genom ett projekt kring tvärvetenskaplig forskning och doktorandutbildning inom entreprenörskap och affärskunnande. I anknytning till detta har en samarbetsplattform CEIS (Center for Entrepreneurship and Innovation Studies) skapats där Åbo universitet, Åbo handelshögskola och Turku Science Park ingår. Universiteten i Åbo samarbetar även kring projekt för utvidgande av den innovationsombudsmannaverksamhet som man bedrivit i samarbete alltsedan år Utbildning Arbetsforum Åbo Akademis sysselsättningsfrämjande verksamhet i Åbo och Vasa, Arbetsforum, har under år 2006 omfattat åtgärder för att utöka studerandenas kontakter till arbetslivet, mångsidigare praktikmöjligheter både i Finland och utomlands, rekryteringsevenemang, ökad arbetsplatsförmedling och branschvisa arbetsgivarseminarier. Aktiva åtgärder har vidtagits för att förbereda även utländska studerande inför steget ut på den finländska arbetsmarknaden. Övriga centrala verksamhetsområden har varit utökad karriärvägledning, både personlig och virtuell vägledning, samt åtgärder som främjar den regionala utvecklingen. Aktuellt under år 2006 har även varit deltagandet i en nationell uppföljning av hur högskolestuderande placerar sig på arbetsmarknaden 5 år efter examen. Under hösten publicerades rapporten över uppföljningen. Arbetsforum utgör en del av Åbo akademiska rekryteringstjänster, som består av en enhet med tjänster också för Åbo universitet, Åbo handelshögskola och Åbo arbetskraftsbyrå. Det regionala samarbetet under år 2006 omfattade kontakter till regionens arbetsgivare (praktik- 2

5 platsförmedling och rekrytering) samt ett utökat samarbete med yrkeshögskolor och övriga skolor. Inom RekryWasa, samarbetsforum för universitet och yrkeshögskolor i Vasa, har man fortsatt samarbetet med det regionala utvecklingsbolaget Vasek och bl.a. deltagit i utvecklandet av registret Connect Competence. Syftet är att skapa ett gemensamt register för examensarbeten och praktikplatser för alla läroanstalter i Vasaregionen. LärarRekry ordnades för sjätte gången vid ÅA Vasa i samarbete med Sydkustens landskapsförbund. Av de praktikplatser som Åbo Akademi förmedlade år 2006 var största delen i Svenskfinland, framför allt i Åboland och Österbotten. Drygt hälften av alla förmedlade arbetsplatser år 2006 (2 301 platser) var i Åboland eller Österbotten. Sysselsättningssituationen för såväl forskarutbildade som nyutexaminerade undersöktes och rapporterades i den årligt återkommande statistikrapporten Placering på arbetsmarknaden, utexaminerade från Åbo Akademi Under hösten utkom en nationell rapport som Arbetsforum medverkat i med kvantitativa och kvalitativa uppgifter om hur de år 2000 utexaminerade från universiteten placerat sig på arbetsmarknaden 5 år efter examen. Åbo Akademi förmedlade år 2006 totalt 562 månader praktik (2005: 580) till 184 studerande (2005: 202). Möjligheten att själv ordna en praktikplats i Finland eller utomlands väcker stort intresse. Av 25 själv skaffade platser var 7 utomlands hos en utländsk arbetsgivare. Åbo Akademis Arbetsforum undersöker årligen de nyutexaminerades placering på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsprocenten för utexaminerade under 2005 var endast 3,2 %, vilket är en rejäl sänkning jämfört med år 2004 (5,8 %). Den privata arbetsmarknaden har fortsatt att aktivt rekrytera och anställde 40 % av alla de nyutexaminerade som fick jobb år Den offentliga sektorns betydelse som arbetsgivarsektor har hållits konstant på 51 %. Bland dem som arbetar för den statliga sektorn är majoriteten sysselsatta vid ett universitet som forskare. De flesta kommunalt anställda nyutexaminerade är klasslärare, ämneslärare eller barnträdgårdslärare. 39 % av utexaminerade kvinnor jobbar inom den kommunala sektorn medan 46 % av männen jobbar inom den privata sektorn. Regionalt sett placerar sig de utexaminerade främst inom följande regioner: Åboland 26 %, Österbotten 27 %, huvudstadsregionen 22 %, och övriga Nyland 11 %. Löneskillnaden mellan könen är stor. Medianlönen överlag bland alla utexaminerade har ökat med 100 euro jämfört med föregående år, men skillnaden i lönerna mellan män och kvinnor är 350 euro. Denna skillnad har aningen minskat sedan 2004 då motsvarande summa var 400 euro. Utveckling av antagningen av studerande Åbo Akademi uppdaterar och styrelsen godkänner sedan år 2004 årligen en antagningsstrategi. Bland de konkreta förslagen i den kan nämnas strävan att förenkla antagningsprocesserna. Fr.o.m. år 2005 förverkligas i detta syfte tre gemensamma antagningar till Åbo Akademi, nämligen antagning av utländska examensstuderande för avläggande av kandidatoch magisterexamen, antagning till studier på endast magisternivån samt antagning av inhemska och nordiska sökande för avläggande av kandidat- och magisterexamen. Rutinerna kring alla tre antagningar sköts centraliserat och innebär att varje sökande under ett läsår kan tilldelas endast en studieplats. Åbo Akademis diplomingenjörsutbildningar vid TkF deltar också i diplomingenjörs- och arkitektutbildningens gemensamma antagning. Den är gemensam för alla tekniska universitet och fakulteter. Den ursprungliga antagningsstrategin innehåller också rekryteringsstrategin och nämner de mest centrala åtgärderna då det gäller studentrekryteringen. Den sker genom annonsering i dagpressen och i olika tematidningar. Den effektivaste rekryteringen sker i form av olika besöksdagar som arrangeras vid Akademin för elever i avgångsklasserna i olika skolor på andra stadiet. På olika utbildningsmässor når informationen om studier vid Åbo Akademi ut 3

6 till ett stort antal utbildningsintresserade. För att rekrytera finskspråkiga studerande samarbetar Akademin med de båda andra universiteten i Åbo genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Ett effektivt och gott samarbete har Akademin med yrkeshögskolan Sydväst då det gäller rekrytering av svenskspråkiga. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige och via annonsering. Studerande vid Åbo Akademi deltar aktivt i studentrekryteringsarbetet bl.a. genom att besöka olika skolor och också genom att ta emot besök. Studentkåren, de större ämnesföreningarna och studentnationerna idkar flitig rekryteringsverksamhet i samarbete med studieförvaltningen. Akademins ansökningsguide sänds hem till alla svenskspråkiga abiturienter. Antagningen direkt till magisternivån kräver fortsatta rekryteringssatsningar på en ny målgrupp, dvs. de studerande som redan har avlagt en lägre högskoleexamen, antingen inom Åbo Akademi eller vid något annat universitet eller någon annan högskola. Tabell 1. Antagning av studerande till Åbo Akademi Sökande Nyinskrivna Enhet Ändring Ändring HF ,6% ,6% MNF ,5% ,5% ESF ,2% ,2% TkF ,9% ,6% TF ,6% % PF ,9% ,4% SVF ,7% % ÅA totalt ,1% ,9% (Uppgifterna över sökande gäller huvudantagningen av inhemska studerande på sommaren, i antalet nyinskrivna ingår även de som antagits i den ovannämnda antagningen av utländska examensstuderande) Antalet sökande till kandidatnivån sjönk med totalt 7,1 %. Detta är dock en mindre nedgång än mellan år 2004 och Däremot sjönk antalet nyinskrivna med nästan 11 %, vilket är mera än ett år tidigare då man kunde notera en nedgång på endast 1,5 %. Fluktuationerna mellan de olika fakulteterna i tabellen ovan måste ses mot den bakgrunden att ämnet Informationsbehandling vid MNF och ämnet Informationssystem vid ESF flyttade till den tekniska fakulteten (TkF) vid ingången av år Ämnesfördelningen mellan dessa tre fakulteter är alltså inte densamma 2005 och År 2006 genomfördes gemensam antagning till alla utbildningar på magisternivå. Det totala antalet ansökningar i denna antagning var 903 jämfört med 506 år Fördelningen mellan fakulteterna var följande: HF 37 (0), MNF 72 (124), ESF 156 (255), TkF 545 (63), TF 8 (0), PF 21 (10) och SVF 64 (54). Uppgifterna inom parentes anger antalet år Även här syns flyttningen av IT-ämnena till TkF tydligt. Av de sökande ovan inledde totalt 86 (67) personer (HF 5 (0), MNF 2 (7), ESF 25 (14), TkF 21 (8), TF 6 (0), PF 5 (10) och SVF 22 (28)) sina studier hösten Totalt sett har alltså antalet sökande till Åbo Akademi inom de två ovan nämnda antagningarna ökat med närmare 300 personer. Under hela år 2006 tog 919 personer emot en studieplats vid Åbo Akademi och av dessa inskrevs 911 (HAREK). 4

7 Andelen som avslutat sin utbildning på andra stadiet samma år Tabell 2. Andelen inskrivna 2006 som hade avlagt studentexamen år 2006/ var nya studenter enligt UVMs definition. (HAREK) Inskrivna 2006/studentexamensår Inskr. studenter nya studenter andel årets stud av alla inskr. andel årets stud av alla stud. HF ,2% 45,8% MNF ,5% 65,7% ESF ,8% 32,5% TkF ,0% 48,5% TF ,7% 50,0% PF ,1% 50,7% SVF % 53,7% Totalt ,1% 48,3% Av tabellen framgår uppgifter från huvudantagningarna; alla inskrivna samt de som avlagt studentexamen och de som är s.k. nya studenter. Övriga utgör en marginell grupp och för dessa finns inte examensåret entydigt angett, varför det är skäl att se på den sista spalten i tabellen ovan för att få en bild av hur stor andel av de nyinskrivna som är sådana som utexaminerats från andra stadiet samma år, dvs. uppfyller UVM:s definition av nya studenter. Studenterna vid akademin är relativt unga. Det låga antalet nya studenter vid ESF förklaras av att många byter fakultet inom Åbo Akademi. Till ESF är antalet sökande stort, vilket innebär att många måste söka flera gånger innan de får en studieplats. Tabell 3. Studentantalet vid Åbo Akademi Enhet Närvarande stud. för Ändring Forskarstuderande Ändring grundexamen % % HF % % MNF % % ESF % % TkF % % TF PF % % SVF % Totalt % % 744 studerande var frånvaroanmälda vid utgången av år Regional utveckling och vuxenutbildning Åbo Akademi deltog år 2005 i utarbetandet av de regionala strategidokument som uppgjordes av Högskolekonsortiet i Vasa i samarbete med andra regionala aktörer för åren samt av universiteten och högskolorna i Åbo för åren och som godkändes av Åbo Akademis styrelse den 22 september Strategierna innehåller ett stort antal konkreta åtgärdsförslag som successivt genomförs. I Åbo har en samarbetsgrupp för studier och examina sammanträtt regelbundet. Samtliga universitet och högskolor är företrädda. En kartläggning av vad som redan finns och vad som 5

8 kunde utvecklas för ett bättre samarbete har genomförts, en förteckning över likartade kurser och utbildningar har gjorts, avtalen för flexibel studierätt har diskuterats, de akademiska rekryteringstjänsterna har analyserats och idén om en landskapshögskola (maakuntakorkeakoulu) har presenterats. Gruppen leds av Åbo Akademis första prorektor. Vidare har en undergrupp för informationshantering sammanträtt. Samarbetet kring barn- och ungdomsforskning som i strategin för högskolorna i Åbo rankades som det viktigaste utvecklingsprojektet har utvecklats under året. I Vasa har en arbetsgrupp utrett samarbetsmöjligheterna mellan Åbo Akademi i Vasa och Svenska yrkeshögskolan. Åbo Akademi har aktivt deltagit i utformningen av landskapsprogrammen för Österbottens landskapsförbund respektive Egentliga Finlands förbund. Universitetet är representerat i olika samarbetsorgan och arbetsgrupper inom förbunden. Det regionala utvecklingsarbetet har till stora delar koncentrerats till fortbildningscentralerna. I Åbo har fortbildningscentralen skapat en sektor för regional utveckling för att det regionala och lokala perspektivet bättre än tidigare skall finnas med i både verksamhetens tyngdpunktsområden och i det konkreta kursutbudet. Genom sin verksamhet vill sektorn aktivt bidra till att stärka akademin som befrämjare av en balanserad och hållbar samhällsutveckling. Koordinering och samarbete med andra universitet och yrkeshögskolor upplevs som allt viktigare för att universitetens tredje uppgift skall kunna förverkligas. Under året utgav Svenska studiecentralen en publikation där ett tiotal finlandssvenska institutioner (bl.a. ÅA och FC) inom bildningssektorn på olika nivåer samt organisationer presenterar sin syn på lokal utveckling. De regionala utvecklingsprojekten har koordinerats dels inom ramen för Skärgårdsinstitutets verksamhet, dels genom utvecklingsprojekt finansierade med medel ur bl.a. EU:s strukturfond. Huvudsakliga samarbetsparter är TE-centralen, länsstyrelsen, landskapsförbundet, men även andra regionala och internationella instanser, myndigheter, utbildningsinstitutioner, stiftelser samt organisationer. Under året har fortbildningscentralens personal deltagit som representanter för akademin i flera regionala samarbetsorgan, arbets- och ledningsgrupper t.ex. Specima, Culturo, Aboavita, WHO:s Friska Städer, Skärgårdshavets Biosfärområde, Pro Skärgårdshavet, planeringsgrupperna för Skärgårdshavets temaår 2006 och Sydvästra Finlands miljöstrategi och åtgärdsplan. FC deltar i många nätverk både regionalt, nationellt och internationellt. Diskussioner om samarbetsprojekt har också förts med bl.a. Yrkeshögskolan Sydväst och med universiteten och högskolorna i Åbo. Fortbildningscentralens insatser för den regionala utvecklingen i Svenskfinland genomsyras av tanken på en hållbar utveckling, något som även akademins miljöprofilering förpliktar till. Baltic University Programme (BUP) är det kanske bästa och mest omfattande exemplet på dylik verksamhet. Fortbildningscentralen deltar i den arbetsgrupp för utbildningsfrågor som fungerar inom Region Åboland. I projektet Högskolorna i regionen har man deltagit genom direktkontakt till högskolombudsmännen (särskilt Region Åboland) och genom det allmänna informationsutbytet mellan Åbohögskolorna. Sektorns tyngdpunktsområden har varit lokal utveckling med betoning på skärgård, kultur, närområdessamarbete med betoning på S:t Petersburg och Baltikum samt ökad kompetens på arbetsmarknaden. Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) har Svenskfinlands kust- och skärgårdsområden som målområden för verksamheten. Verksamheten planeras och genomförs med andra 6

9 aktörer i skärgårdarna, yrkeshögskolor, myndigheter, organisationer, kommuner och lokalsamhällen. En av SIÅA:s viktigaste uppgifter är att informera om skärgårdsfrågor, och tidskriften Skärgård är det viktigaste mediet i detta sammanhang. SIÅA samarbetar särskilt med Skärgårdshavets Biosfärområde, Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär och med Skärgårdscentret Korpoström. Projektet Gräv där du står som finansieras av länsstyrelsen startade 2005 och pågår till början av Det har som målsättning att sänka tröskeln mellan skärgården och den akademiska forskningen och undervisningen. Studiehelheten Skärgårdskunskap har erbjudits inom Öppna universitetet sedan SIÅA:s ledningsgrupp fungerar som ledningsgrupp för ämnet. Under 2006 nätbaserades även grundkursen och det är därmed möjligt att avlägga 25 sp helt på distans, vilket underlättar möjligheterna för vuxenstuderande i alla skärgårdsområden omkring Östersjön att delta. Fortbildningscentralen har under en längre tid deltagit i flera utbildningar, nätverk och projekt med anknytning till våra närområden, särskilt Ryssland och de baltiska länderna. De av TE-centralen huvudsakligen finansierade projekten, vilka har som målsättning att öka handeln med Ryssland, har lyckats mycket väl ända sedan det första projektet inleddes år I det senaste deltog ett 15-tal företag och intresset i regionen för ett ökat handelsutbyte med Ryssland har ökat bl.a. som resultat av ovan nämnda projekt. Under året har ett nytt projekt som följer samma koncept men omfattar även handel med Tyskland pågått. NUROPE (European Nomadic University for Art, Philosophy and Enterprise ( )) är en ny internationell storsatsning på kulturområdet som även har en regional finlandssvensk förankring. Projektet syftar till att etablera ett mobilt laboratorium för reflexion och samtal om det europeiska ledarskapets utmaningar i spänningen mellan konst och företag. Fortbildningscentralen fungerar som det fleråriga projektets koordinator och huvudpartner är Cittadellarte Fondazione Pistoletto i Biella, Italien. NUROPE, som har parter från många europeiska länder, inleddes i september 2006 i Åbo med ett seminarium för 56 deltagare från flera europeiska länder. Samarbete har under året också pågått gällande t.ex. kvinnligt företagande samt inom kulturoch miljöområdet. Castles and Manors of Tomorrow är ett Interreg III B -projekt som rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader som center för regional utveckling. FC deltar med expertis, och i vår region har Korpo gård och Brinkhall deltagit i projektet. Kustsvenskt forum -projektets målsättning är att öka kunskapen, intresset och förståelsen för kustsvenskarna i Estland och Finland. Under 2006 har kontakterna till estlandssvenska institutioner utvecklats bl.a. genom besök och informationstillfällen. Fortbildningscentralen har lång erfarenhet av att arrangera olika former av kompetenshöjande verksamhet för att öka jämlikheten på arbetsmarknaden. Huvudsaklig målgrupp är högt utbildade arbetslösa och personer hotade av arbetslöshet, bl.a. invandrare. Samarbetet med arbetskraftsmyndigheter, arbetsmarknadsparterna och övriga organisationer har fungerat väl och har bidragit till ett ännu bredare nätverk av aktörer som tillför kunnande och nya kontaktytor. Det tvååriga utvecklingsprojektet KOKE har inletts hösten 2004 och är avsett för högt utbildade arbetslösa och för personer som inte fått ett arbete motsvarande utbildningsnivån. Projektet har prövat olika modeller för att aktivera arbetssökande, det har arrangerat kortare utbildningar enligt deltagarnas behov och gett individuell och grupphandledning. Resultaten har varit utmärkta och projektet förlängs till oktober Med sikte på farmaceutexamen är ett utbildningsprogram som startade i Vasa i oktober 2005 med finansiering från Europeiska socialfonden via Länsstyrelsen i Västra Finlands län. Det är frågan om en tillfällig utlokaliserad utbildning som arrangeras för att råda bot på den stora bristen på farmaceuter i Österbotten. Arrangemanget där EU-pengar används för att 7

10 ordna en extra utbildning vid ÅA på initiativ av arbetsgivarparten är ett gott exempel på samverkan mellan universitet och samhälle och på att också ett universitet relativt snabbt kan åtgärda ett utbildningsbehov. Utbildningen har framskridit enligt planerna. Work Based Learning (WBL) är ett koncept som ingår i ett EU-projekt (DEWBLAM) där FC är part. Avsikten med projektet är att försöka skapa en gemensam modell på europeisk nivå. FC arbetar på att även på nationell och nordisk nivå utveckla området att motsvara situationen i många europeiska länder. År 2004 grundades Aboavita-nätverket med åtta vuxenutbildningsinstitutioner i Åbo. Under 2006 inleddes ett nytt gemensamt tvåårigt projekt Regionalt samarbete kring stödfunktioner för främjande av arbetsrelaterad invandring som FC koordinerar. Nätverket arrangerade Learning at Work Day i oktober I Vasa har fortbildningscentralen deltagit i arbetet med utformningen av Österbottens landskapsförbunds nya landskapsprogram för tiden genom att lämna synpunkter på programmet via de arbetsgrupper som FC har representation i (arbetsgruppen för flexibla arbetsmodeller, skärgårdsarbetsgruppen och kvinnotemagruppen) och genom aktiv medverkan i arbetsgruppen för Natur och miljö, särskilt tillsatt för utformningen av det nya landskapsprogrammet. På uppdrag av Österbottens förbund har regionens förutsättningar att delta i det nationella kompetenscenterprogrammet inom media och digitalt innehåll utretts. Utredningarna utmynnade i en ansökan till Inrikesministeriet och resulterade i ett associerat medlemskap i klustret Digitalt innehåll. Det regionala programarbetet kommer att administreras av utvecklingsbolaget Vasek Ab och MediaCity/ÅA är en central aktör i genomförandet av programmet. FC har aktivt medverkat i Vasaregionens utveckling AB:s utbildningsutskotts arbete med fokus på utformningen av det nya regioncentrumprogrammet för perioden FC har lämnat utlåtande till Västra Finlands Miljöstrategi för samt deltagit i Jakobstadsregionens näringslivscentral Concordias utbildningspolitiska utskotts arbete och utformningen av regionscentrumprogrammet för perioden Direktören för FC i Vasa har fungerat som ordförande i utbildningsutskottet inom Concordia och aktivt verkat för utveckling av utbildnings- och fortbildningsverksamhet i Jakobstadsregionen tillsammans med andra utbildningsaktörer, kommunerna och näringslivet företrätt via Concordia. Under 2006 påbörjades arbetet med omstruktureringen av högskoleombudsverksamheten i Jakobstad, som från och med år 2007 utgör en del av Fortbildningscentralens samlade verksamhet i Jakobstadsregionen. I samarbete med SVF och SYH under 2006 påbörjades samplanering av utbildning/fortbildning i yrkesövergripande ledarskap inom social- och hälsovård. År 2006 påbörjades arbetet med att bygga upp behovsbaserade fortbildningspaket inom social- och hälsovårdssektorn och för det ändamålet har diskussioner förts med Vasa sjukvårdsdistrikt, Vasa stads social- och hälsovårdsenhet, Folkhälsan och Kårkulla. I Jakobstadsregionen har kommunerna sedan ungefär två tillbaka arbetat på en gemensam välfärdsstrategi. De regionala behoven gällande utbildning och fortbildning inom social- och hälsovårdsektorn har preciserats och samarbete mellan ÅA och SYH:s fortbildningsenheter är aktuellt. Diskussioner har också förts med välfärdskoordinatorn i Jakobstadsregionen samt med representanter för det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området. 8

11 Fortbildningscentralen har samarbetat med landsbygdsprofessorn vid SVF kring utbildningsprogrammet Rural studies och påbörjat planering av regionala utvecklingsprojekt. En intresseanmälan för att axla ansvaret som ett nationellt utbildnings- och innovationscenter för lärarutbildning inom hållbar utveckling har skickats till utbildningsutskottet vid Finlands kommission för hållbar utveckling. Arbetsgruppen för hållbar utveckling och lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa har organiserat ett diskussionstillfälle för finländska lärarutbildningsenheter för att behandla grundandet av ett resurs- och innovationscenter. Tillfället hölls den 1 december 2006 vid G 18 i Helsingfors. Finländska lärarutbildningsenheter var brett presenterade. På regional nivå har tväradministrativt, sektoröverskridande samarbete med ungdomscentret Villa Elba och Västra Finlands miljöcentral genomförts som ett led i strävan till profilering i form av regionalt utvecklingscentra i miljöfostran inom det planerade nationella nätverket. En ansökan är inlämnad till Mellersta Finlands miljöcentral för utveckling av verksamheten. Projektet förutsätter nära samarbete med andra regionala utvecklingscentrerna i Finland. Fortbildningscentralen har tillsammans med hela ÅA Vasa preliminärt sonderat samarbetsmöjligheter med Natur och Miljö rf., som den 1 januari 2007 startar en ny svenskspråkig naturskola i Österbottens landskap/vasa-regionen. Samarbete har bedrivits med Kvarkenrådet, Västra Finlands miljöcentral och Forststyrelsen kring miljörelaterade frågor och världsnaturarvstatusen. Fortbildningscentralen och Åbo Akademi, Vasa deltar i samarbete på nationell nivå gällande fortbildningsplanering för hållbar utveckling. Syftet med det nationella samarbetet är att koordinera och samarbeta inom organisering av fortbildning i stället för att konkurrera om knappa resurser. Man har också deltagit i Nordiska nätverkets i miljöpedagogik samarbete och knutit intressanta kontakter och utrett nya samarbetsmöjligheter med nordiska aktörer inom forskning, undervisning och fortbildning. Samarbete med Vasa universitet, Levón-institutet, Vasa stad och Svenska yrkesinstitutet har skett genom arbete för främjande av företagsamhetsfostran inom ett internationellt Leonardonätverk GEBP. Internationell verksamhet Under året ingicks flera nya samarbetsavtal. Främst handlar det om nya partneruniversitet i Europa som kan ingå i utbytesprogrammet Erasmus. Ett samarbetsavtal med Murdoch University i Australien ingicks, och förhandlingar fördes med Malaysia University of Technology i Johor och Misr International University i Kairo. Utbytesstudier bedrevs främst inom ramen för programmen ERASMUS, NORDPLUS, FIRST, ISEP och Coimbra Group Student Exchange Net-work samt inom bilaterala avtal. En del studerande skaffade även sina studieplatser i utlandet på egen hand. Av 26 mottagarländer var Sverige, Danmark och Tyskland de mest populära. Behovet av ett ökat utbildningsutbud på engelska är akut och ökar i takt med att allt fler utbytesstuderande önskar förlägga en termin eller ett läsår vid Åbo Akademi. Tyvärr har det visat sig vara svårt att få utökad tilläggsfinansiering för kurser på engelska. Ämnena lider av ansträngd ekonomi och undervisning på engelska prioriteras inte i sådana situationer. En del 9

12 ämnen är dessutom små och personresurserna därmed också knappa. Ämnena är i mångt och mycket helt beroende av den lilla tilläggsfinansiering som Internationella enheten kan fördela. Ett projekt angående marknadsföring av Åbo Akademis utbildning utomlands genomfördes. Inom ramen för projektet planerades marknadsföringen på lång sikt med hjälp av en projektsekreterare och en webbplanerare. En ledningsgrupp utarbetade en marknadsföringsplan för rekrytering av utländska examensstuderande Åbo Akademi deltog i två studentrekryteringsmässor; Einsteig Job or Master i Düsseldorf och EHEF i New Delhi. Inför mässorna gjordes satsningar på webben med bl.a. online-ansökningsformulär till magisterstudier. Ett enhetligt marknadsföringsmaterial för de engelskspråkiga magisterprogrammen gjordes, liksom annonsering i utländska medier. Ett nytt engelskspråkigt magisterprogram inledde sin verksamhet under namnet International Human Rights Law och är således Åbo Akademis tredje engelskspråkiga magisterprogram. En särskild studieorienteringsdag ordnades i utökad form för de nya utländska examensstuderandena. Tutoreringen ordnades i samarbete med den övriga tutorverksamheten för nya studerande så att speciellt de som inleder sina studier på kandidatnivå skall integreras i studiemiljön och också få stöd för språk- och kulturinlärning. De utländska utbytesstuderandena går på en studieorienteringskurs en vecka i början av både höst- och vårterminen. Därutöver ges de individuell studiehandledning på Internationella enheten så att deras studier kommer smidigast möjligt igång direkt. Därutöver får de handledning på respektive fakultet och ämne vid behov. Hållbar utveckling UTBILDNING, FORSKNING OCH UTVECKLINGSPROJEKT Inom ramen för ÅA:s särskilda satsningar på miljö och hållbar utveckling understöddes eller genomfördes år 2006 följande utbildnings-, fortbildnings-, forsknings- och utvecklingsprojekt bl.a. med medel från Stiftelsen för Åbo Akademi: Kurser inom studiehelheterna miljökunskap* och miljöpedagogik** samt enskilda specialkurser: A Sustainable Baltic Region*, Miljö och Marknad*, Miljö och livssyn*, European Union and Environmental Governance*, Projektarbete*, Sustainable Water Management: I: The Waterscape*, II: The Water Use and Management*, Concepts of Sustainability*, Hållbar utveckling**, Miljöfostrande och ämnesintegrerande uteskolverksamhet**, Hållbar utveckling i hemmet och närsamhället**, Methods in algae research och Miljökemisk analys Därtill sammanställdes ett kompendium om EU:s nya kemikaliestrategi REACH. (Inom studiehelheten miljökunskap erbjuds årligen kurser om sammanlagt minst 130 sp). Forskning och utvecklingsprojekt: År 2006 inleddes planeringen av att fakultetsöverskridande magisterprogram kring miljö- och hållbarhetsfrågor där 1 2 ämnen från alla fakulteter vid ÅA är företrädda. Ärendet har beretts i fakulteterna och ansökan kommer att inlämnas till undervisningsministeriet hösten Akademins särskilda miljöforskarstipendium utdelades för forskning i teologisk etik kring begreppet hållbar utveckling i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Därtill understöddes miljö- och hållbarhetsrelaterad doktorandforskning (sammanlagt 16 arbetsmånader) inom historia, rättsvetenskap och offentlig förvaltning. Satsningarna i Vasa förstärktes avsevärt år 2006 genom inrättandet av den nya landsbygdsprofessuren vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten och genom anställning av en heltidsanställd miljökoordinator för tre år med stöd av högskolestiftelsen i Österbotten. 10

13 Ett aktivt samarbete under 2006 kring ansökningar för tvärvetenskapliga forsknings- och regionutvecklingsprojekt resulterade i följande fleråriga projekt för akademin: Utveckling av tvärvetenskaplig forskning och undervisning kring hållbar utveckling och miljö (UVM: /år, ), Baltic University Programme i Finland ett nationellt center för utbildning för hållbar utveckling (UVM: /år, ) samt INTERARCH; Environmental Threats and Solutions Interdisciplinary Support for Sustainable Regional Development of Coastal and Archipelago Systems (Maj & Tor Nesslings stiftelse: för 2007, sannolikt 3-års projekt.). Finansiering via Undervisningsministeriet för utbildning för hållbar utveckling Genom Fortbildningscentralens vid ÅA nationella koordinering av Baltic University Programme (BUP), som en del av implementeringen av Baltic 21 E-programmet (UVM projekt ), har ÅA årligen arrangerat både nationella och internationella universitetslärarkonferenser samt upprätthållit webbsidor kring utbildning för hållbar utveckling. År 2006 arrangerades den internationella konferensen Teachers Conference on University Education for Sustainable Development (ESD) för hela Östersjöregionen, i Borki, Polen, samt nationella arbetsmöten kring utbildning för hållbar utveckling med representanter för högskolesektorn och UVM. Projektmedlemmarna har presenterat Baltic E-processen, Finlands nationella DESD-strategi (UN s Decade for Education for Sustainable Development), BUP-nätverkets kurser och projektverksamhet samt medverkat som lärare och/eller sessionsordföranden vid ett tiotal olika konferenser och möten i Östersjöregioner och inom EU. I november 2006 hölls en utställning om BUP, Baltic 21E-processen och ÅA:s kommande uppdrag att fungera som nationellt resurscenter för utbildning för hållbar utveckling (UVM-projekt ) under EU-ordförandeskapskonferensen om Östersjön och EU:s marina strategi i Helsingfors. Projektgruppen vid ÅA har även bistått UVM med experthjälp och fungerat som sekretariat inom ramen för Finlands Lead Party roll inom Baltic 21E-processen. Webbsidor: För ÅA:s arbete för miljö- och hållbarhetsfrågor upprätthålls hemsidan För BUP-uppdraget och det nationella resurscentret för utbildning för hållbar utveckling inom högskolesektorn upprätthålls de nationella och internationella hemsidorna och (den sistnämnda i samarbete med BUP-sekretariatet i Uppsala). Samarbete med andra nätverk. ÅA är aktiv medlem i UniPID-nätverket (Finnish Universities Partnership for International Development) som koordineras via Jyväskylä universitet. Åbo-högskolorna (TY, ÅA & TKK) har gemensamt inom ramen för UniPID:s nationella verksamheten år 2007, åtagit sig och fått finansiering för att förverkliga följande virtuella (helt nätbaserade, 3 X 5 sp) kurser som berör utvecklingssamarbete och utbildning för hållbar utveckling: Human Rights and Development (ÅA), International Development Cooperation (TY & ÅA), Sustainable Business & CSR (TKK). Virtualiseringen av de två förstnämna kurserna genomförs på FC. ÅA samarbetar även aktivt med yrkeshögskolesektorns nätverk för befrämjande av hållbar utveckling synergi garanteras genom ömsesidig representation i respektive nätverks styrgrupper och genom medverkan i, och samordning mellan nätverkens olika aktiviteter. Akademins interna fysiska miljöarbete Det interna fysiska miljöarbetet utförs i enlighet med Åbo Akademis miljöprogram. Uppbyggnaden av miljöledningssystemet, baserat på ISO standarden, fortsatte under 2006 i enlighet med det av Åbo Akademis styrelse godkända miljöprogrammet. Programmet är uppgjort utgående från Åbo Akademis miljöpolicy och miljöplan. Miljöledningssystemet kommer att samordnas med akademins kommande kvalitetsledningssystem. Under året inrättades formella arbetsgrupper för avfallshanteringen, kemikaliehanteringen och för miljöledningssystemet allmänt. Förnyande av miljöprogrammet och framtagning av nya mätbara indikatorer för de olika miljöaspekterna, genomförande av kommande nulägesanalys samt planeringen av nytt miljöprogram har varit under arbete. Avfallshanteringen har utvecklats i 11

14 enlighet med den nya kommunala avfallshanteringsförordningen. Utbildning gällande avfallssortering har förmedlats till enheternas miljöansvariga. Kemikaliehanteringen utvecklas till att följa de krav som arbetsskyddsmyndigheterna och EU:s nya kemikaliedirektiv (REACH) ställer. Övrig verksamhet som inte faller under resultatområdena Vasa övningsskola Vasa övningsskola har ca 800 elever, ca 80 lärare och ca 20 personer inom den icke undervisande personalen. Skolan erbjuder ett brett språkprogram med fyra A-språk: finska, engelska, tyska och franska, såvida ett tillräckligt antal elever väljer språket i fråga. Dessutom erbjuds en linje med ämnesundervisning på engelska, inom övningsskolan kallad TCE, Teaching Content in English, genom hela grundutbildningen. I gymnasiet erbjuds utöver ordinarie gymnasiekurser fördjupade bildkonst- och musikprogram samt en IB-linje. IB-linjen genomförs i samarbete med Vasa stad. I avtalet mellan Vasa övningsskola och Åbo Akademi preciseras skolans mål- och tyngdpunktsområden. Avtalet klargör skolans inriktning och underlättar fokuseringen i det egna utvärderings- och utvecklingsarbetet. Skolan strävar till att stå för högsta kvalitet när det gäller undervisning och lärande, lärarutbildning och handledning, inlärningsmiljö och undervisningsmateriel. Den finlandssvenska lärarutbildningen betjänas så att professionellt handledd utbildningspraktik tillhandahålls för blivande klasslärare, ämneslärare, lärare i slöjd, bildkonst, musik, huslig ekonomi, gymnastik, specialundervisning och elevhandledning. Årligen genomförs närmare studiepoäng handledd utbildningspraktik inom Vasa övningsskola. Övningsskolan har år 2006 haft nära samarbete med Åbo Akademis pedagogiska fakultet för att utveckla lärarutbildningen och utbildningspraktiken i enlighet med Bolognaprocessen. Övningsskolans lärare har på olika nivåer varit involverade framför allt i utformningen av lärarstuderandes praktikperioder, inom skolan, i samverkan med pedagogikens och didaktikens representanter samt i samverkan med andra övningsskolor. Övergången till det nya systemet sker under en flerårig övergångstid. Under året har en större grupp lärare inlett grundläggande studier i handledning (10 sv) och en mindre grupp gavs möjlighet att fördjupa sina studier i ämnet. Den aktuella läroplansreformen slutfördes under Lärarfortbildning har arrangerats, framförallt i samverkan med ämnesdidaktiker vid pedagogiska fakulteten med fokusering på ny ämnesdidaktisk forskning och tillämpningen av de nya läroplanerna. Kompetens i pedagogisk tillämpning av informations- och kommunikationsteknologi är en viktig del i den professionella lärarens arbete i dag. Skolans dataexperter har handlett lärarstuderande i användningen av IT i undervisningen under deras utbildningspraktik och stått för kursverksamhet för lärarstuderande av olika kategorier. Lärarhandledning och personalfortbildning har också hört till programmet. År 2006 utdimitterades 87 studenter inom det ordinarie gymnasiet och 15 studenter fick den internationella examen International Baccalaureate. Vasa övningsskola erbjöd möjligheter att som tillägg till studentexamen avlägga gymnasiediplom och olika prov i muntliga färdigheter. Resultatet år 2006 blev 8 gymnasiediplom i bildkonst, 17 i musik, 1 i textilslöjd, 5 i gymnastik, 6 i muntlig kommunikation i modersmålet och 20 i muntlig kommunikation i engelska. 64 elever erhöll avgångsbetyg från grundutbildningen. 12

15 Projekt för utökad internationalism har genomförts vid alla skolstadier inom Vasa övningsskola. Speciellt har fokusering skett på de EU-finansierade Commeniusprojekten, men också projekt inom Norden har funnits på alla stadier. De goda finländska resultaten i Pisa-studierna har föranlett en livlig pisaturism som bland annat omfattat besök av grupper av lärare, speciellt inom Norden, men också enskilda internationella lärarbesök. Skolans motto för perioden var Hållbar utveckling med omtanke. Huvudtemat för läsåret valdes bland de nationella temaområden som läroplanen föreskriver. Genom att variera dessa läsårsteman kommer en elev under sin skoltid att uppleva fördjupning av alla de nationella integrerade temahelheterna. Årets underteman är Kulturell identitet och internationalism samt Aktivt medborgarskap. Under året färdigställdes en strategi för demokrati i skolan, som utarbetats på initiativ av högstadiets elevkår av en grupp med elever, föräldrar och lärare. Skolans lärare har erbjudits möjlighet att under året fortbilda sig inom området aktivt medborgarskap med fokusering på elevkårsarbete. Vasa övningsskola avger läsårsvis en separat årsberättelse i samband med våravslutningen. Remiss- och investeringsutgifternas verkning Med överföringsekonomins kostnader avses stipendier och understöd till privatpersoner samt bidrag till kommuner, företag och andra icke statliga arbetsgivare för anställning av Åbo Akademis studerande som praktikanter. År 2006 förmedlade akademin sammanlagt 562 månader praktik till 184 studerande. Det utbetalda stipendiebeloppet utgjorde 0,7 mn. Det är främst Åbo datatekniska forsknings- och utbildningscentrum (TUCS) som har använt anslag för informationsindustriprogrammet för stipendier. Stipendier utdelades i närmare månatliga rater, vilket beräknas ge en helårsutkomst för mera än 80 personer. 1.3 Funktionell effektivitet Funktionell ekonomisering Tabell 4. Totalkostnad samt budgetfinansierad kostnad per doktorsexamen per utbildningsområde (1 000 euro) åren 2004, 2005 och 2006 Område Budget Total Budget Total Budget Total Teologiska Humanistiska Pedagogiska Samhällsvet Psykologiska Hälsovårdsvet Ekonomiska Naturvetensk Tekniskvet Medeltal Hela landet

16 Tabell 5. Kostnader för forskning som inte inkluderar forskarutbildning (1 000 euro) Område 2004 % budgetfinansiering Teologiska Humanistiska Pedagogiska Samhällsvet Psykologiska Hälsovård svet Ekonomiska Naturvetensk Teknisktvet Farmaceutiska Juridiska Totalt Hela landet % budgetfinansiering 2006 % budgetfinansiering Tabell 6. Den kompletterande (externa) finansieringens andel av totalfinansieringen Utbildningsområde År 2004 År 2005 År 2006 Hela landet 2005 Teologiska 16,2 17,3 27,0 24,8 H u manistiska 27,0 27,9 27,6 18,6 Ped agogiska 10,2 12,4 17,5 14,8 Samhällsvet 38,2 35,8 34,3 31,9 Psykologiska 31,8 26,3 46,3 35,0 H älsovetenskap liga 10,8 15,5 13,8 36,8 Ju rid iska 14,0 4,9 26,3 19,5 Ekonomiska 48,2 47,5 31,7 30,0 N atu rvetenskap liga 40,8 41,0 35,5 35,9 Tekniskvetenskap liga 51,6 52,8 48,8 45,2 Farmaceutiska 0,0 0,4 43,9 45,0 Totalt 37,0 37,4 35,8 35,5 Tabell 7. Kostnad per magisterexamen 1000 euro (kostnader för grundutbildning och därtill hörande forskning, medeltal för fem år/ högre grundexamina, medeltal för tre år) Kostnad per Område magisterexamen euro Teologiska 39,1 Humanistiska 42,6 Pedagogiska 49,5 Samhällsvet. 32,3 Psykologiska 31,0 Hälsovård svet. 29,8 Ekonomiska 26,1 Naturvetensk. 57,2 Teknisktvet. 57,7 ÅA medeltal 45,0 Hela landet 14

17 Tabell 8. Totalkostnader för grundundervisning/studiepoäng på grundnivån 2006 Kostnad per Område studiepoäng euro Teologiska 262 Humanistiska 152 Pedagogiska 218 Samhällsvet. 86 Psykologiska 98 Hälsovårdsvet. 83 Ekonomiska 97 Naturvetensk. 208 Teknisktvet. 270 Farmaceutiska 181 Jurid iska 108 ÅA totalt 159 Tabell 9. Kostnader per resultatområde 2006 (1 000 ) Utbildning Forskning och forskarutbildning Område Grundutb. o. därtill hörande forskning Σ Forskarutb. o. därtill hörande forskning Forskning som ej ansl. sig till utbildn. Σ Vuxenutbildning Samhällsnytta Σ Teologiskt Totalkostn Budgetfin Humanistiskt Totalkostn Budgetfin Pedagogiskt Totalkostn Budgetfin Samhällsvetensk. Totalkostn Budgetfin Psykologiskt Totalkostn Budgetfin Hälsovetenskapl. Totalkostn Budgetfin Juridiskt Totalkostn Budgetfin Ekonomiskt Totalkostn Budgetfin Naturvetenskapl. Totalkostn Budgetfin Teknisktvetensk. Totalkostn Budgetfin Farmaceutiskt Totalkostn Budgetfin Ospecificerat Totalkostn Budgetfin Sammanlagt Totalkostn Budgetfin

18 1.3.2 Verksamhetens produktivitet Forskning och forskarutbildning Tabell 10. Antalet vetenskapliga publikationer per professor åren Område Teologiska 6,0 6,5 8,2 Humanistiska 12,9 11,5 11,2 Pedagogiska 4,9 3,8 6,1 Samhällsvetensk. 7,9 8,3 7,2 Psykologiska 10,3 8,0 20,5 Hälsovård svet. 8,5 3,0 9,0 Ekonomiska 14,9 14,4 16,0 Naturvetenskapl. 20,9 28,8 17,1 Teknisktvetensk. 14,9 17,9 15,7 Farmaceutiska 1,9 6,0 12,5 ÅA i medeltal 12,2 13,6 12,6 Hela landet 10,8 11,0 Tabell 11. Antalet vetenskapliga publikationer/undervisnings- och forskningspersonal åren Område Teologiska 2,4 2,4 2,9 Humanistiska 3,1 2,7 2,9 Pedagogiska 0,6 0,5 0,8 Samhällsvetensk. 2,0 2,1 1,8 Psykologiska 2,7 2,4 3,4 Hälsovård svet. 2,1 0,8 2,6 Ekonomiska 3,1 3,6 4,1 Naturvetenskapl. 2,6 3,1 2,3 Teknisktvetensk. 2,2 2,5 2,3 Farmaceutiska 0,6 1,5 5,0 ÅA i medeltal 2,1 2,3 2,2 Hela landet 1,8 1,8 16

19 Tabell 12. Doktorsexamina per professor Område ÅA 2004 ÅA 2005 ÅA 2006 Hela landet 2006 Teologiska 0,8 0,8 0,67 0,53 Humanistiska 0,6 0,6 0,47 0,43 Pedagogiska 0,3 0,4 0,44 0,59 Samhällsvetensk. 0,2 0,6 0,41 0,46 Psykologiska 0,5 0,3 1,00 0,92 Hälsovård svet. 2,5 1,5 1,50 1,27 Ekonomiska 0,4 0,8 1,00 0,39 Naturvetensk. 1,3 1,0 1,06 0,88 Teknisktvetensk. 0,7 0,8 0,68 0,66 Medeltal 0,66 0,71 0,68 0,62 Tabell 13. Inskrivna för forskarstudier per avlagda doktorsexamina Område ÅA ÅA ÅA Hela landet Teologiska 12,4 12,0 15,5 28,6 Humanistiska 16,9 17,4 20,8 26,2 Pedagogiska 32,3 28,3 28,3 19,8 Samhällsvetensk. 30,8 13,1 16,1 24,3 Psykologiska 13,0 26,0 13,5 22,1 Hälsovård svet. 8,2 14,7 13,7 13,8 Ekonomiska 14,8 8,7 6,9 19,7 Naturvetensk. 7,5 9,7 8,4 10,4 Teknisktvetensk. 9,3 8,1 9,3 18,2 Medeltal 12,80 12,50 12,70 15,5 Grundutbildning Tabell 14. Avbrytare på årskurs 7 vid Åbo Akademi (Avbrytare = ej avlagt examen, ej närvaroanmäld) Utbildningsområde Å r 2004 Å r 2005 Å r 2006 M edeltal Teologiska 33,3 38,9 17,2 29,8 H u manistiska 44,9 39,2 35,0 39,7 Ped agogiska 6,5 17,5 8,3 10,8 Pedagogiska- barntr. 19,1 15,4 11,9 15,5 Samhällsvet. ESF 36,5 27,5 18,7 27,6 Samhällsvet. SVF 29,3 24,0 27,3 26,9 Psykologiska 23,1 0,0 18,2 13,8 H älsovetenskap liga 40,0 36,8 42,5 39,8 Ju rid iska 0,0 11,8 13,3 8,4 Ekonom iska 9,0 18,1 20,8 16,0 N atu rvetenskap liga 22,1 22,4 24,3 22,9 Tekniskvetenskapliga 19,5 21,9 38,2 26,5 Farmaceu tiska 14,8 16,7 12,5 14,7 Totalt 28,2 24,0 24,7 25,6 17

20 Per den 31 juli 2006 hade av samtliga år 1999 inskrivna studerande 42,7 % avlagt examen inom sju år. Av samma grupp hade 24,7 % avbrutit utan att avlägga examen. Den största andelen avbrott tycks finnas på de hälsovetenskapliga och humanistiska områdena men man kan notera en glädjande nedgång i avbrotten på det teologiska samt även för den samhällsvetenskapliga utbildningen i Åbo. Det teknisk-vetenskapliga området visar tyvärr på en ökning i antalet avbrott. Per den 31 juli 2006 hade av samtliga år 2001 inskrivna studerande 20,0 % avlagt examen inom fem år. Av samma grupp hade 23,2 % avbrutit sina studier. Tabell 15. Grundexaminas omfång i studieveckor per utbildningsområde vid Åbo Akademi Utbildningsområde År 2004 År 2005 År 2006 Medeltal Teologiska Humanistiska Pedagogiska Samhällsvetenskapliga - ESF SVF Psykologiska Hälsovetenskapliga Ekonomiska - ESF TkF Naturvetenskapliga - MNF TkF Tekniskvetenskapliga Överdrivet stora examina avläggs genomgående på särskilt det humanistiska och det naturvetenskapliga området. 18