Hållbara saneringar av förorenade områden

Transkript

1 Hållbara saneringar av förorenade områden

2 Hållbara saneringar Kan definieras som: En åtgärd, eller kombination av åtgärder, vars nytta för miljö och människors hälsa maximeras genom klok användning av begränsade resurser. (översatt från U.S. Sustainable Remediation Forum (2009)) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 1 kap. 1 Hållbara saneringar och miljöbalken Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 2 kap. 3 Hållbara saneringar och miljöbalken Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 Mer hållbara saneringar För att bättre leva upp till miljöbalkens syfte om hållbarhet behöver vi i större utsträckning: tillgodogöra oss tillgängliga alternativa åtgärdslösningar arbeta för mer innovativa åtgärder På så vis kan vi arbeta mer effektivt mot miljömålen och de globala hållbarhetsmålen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 Hur kan man ta till vara på innovation och tillgängliga saneringsmetoder för hållbara saneringar? Lars Rosén (Chalmers) berättar om projektet Safire. Susanne Karlsson och Maria Lindqvist (Länsstyrelsen i Östergötland) berättar om projektet Insure. Maria Säfström och Niclas Nilsson (Ihus, Uppsala) berättar om hur det är att vara innovativ sanerare som privat fastighetsägare. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Effektiv och hållbar sanering Resultat från forskningsprojektet SAFIRE Lars Rosén a, Jenny Norrman a, Yevheniya Volchko a, Robert Anderson a, Tommy Norberg a, Pär-Erik Back b, Tore Söderqvist c, Henrik Nordzell c, Malin Norin d, Petra Brinkhoff d, Rita Garcao d, Helena Andersson e, Kristina Sjödin e a Chalmers tekniska högskola, b Statens geotekniska institut (SGI), c Anthesis Enveco, d NCC AB, e Sveriges geologiska undersökning (SGU)

8 Bakgrund Efterbehandling ger många positiva effekter Minskade miljö- och hälsorisker Möjliggör ny markanvändning Ökade rekreationsmöjligheter Ökade fastighetsvärden Men, Efterbehandlingsarbetet i Sverige går långsammare än önskvärt Förknippat med höga kostnader och låg innovationsgrad Kan innebära påtaglig miljöbelastning Kan medföra miljö- och hälsorisker under genomförandet Att välja och utforma EBH-åtgärder som är både effektiva och hållbara kräver helhetssyn.

9 Kan hållbarhetsbedömningar bidra till en ökad effektivitet i EBH-arbetet i Sverige?

10 SAFIRE - Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency Projektets övergripande syfte: Att utvärdera om och i så fall hur - hållbarhetsbedömningar kan öka effektiviteten i efterbehandling av förorenade områden i Sverige. Projektperiod: Finansiär: Formas-SGI (TUFFO) Samarbete: Forskare, problemägare, utförare och myndigheter

11 Specifika mål 1. Definiera begreppet effektivitet i efterbehandling 2. Utvärdera om - och i så fall hur - hållbarhetsbedömningar kan öka effektiviteten i EBH med hänsyn till hur effektivitet definieras. 3. Undersöka hur hållbarhetsbedömningar kan påverka val och utformning av EBH-tekniker. 4. Utvärdera när och hur hållbarhetsbedömningar lämpligast kommer in i EBH-processen. 5. Utvärdera hur hållbarhetsbedömningar påverkar olika aktörers uppfattning om hållbarhet och effektivitet i EBH-arbetet (lärandeprocess) Som grund för arbetet har 5 fallstudier genomförts

12 Fallstudier Namn och huvudman Aktivitet Förorening Åtgärdsalternativ Järpen, Jämtland (SGU) ecords/fulltext/247849/local_ pdf Industriområde - sulfitfabrik, pappersbruk, spritfabrik, tapetfabrik, bangård, bilskrot och träsliperi Kisaska med höga metallhalter (As, Cd, Cu, Pb, Zn). Bortgrävning och deponering Övertäckning Stabilisering BT Kemi, Södra området (Svalövs kommun) ecords/fulltext/247851/local_ pdf Tillverkning av växtbekämpningsmedel Organiska ämnen (fenoxi-syror, klorfenoler, klorkreosoler, dioxin, dinoseb, antimon) Bortgrävning och termisk behandling Inneslutning Pump-and-treat In-situ termisk desorption (ISTD) Köja, Kramfors, Ångermanland (SGU) tion/504812/file/504812_fulltext.pdf Träimpregnering Dioxin Bortgrävning och deponering Erosionsskydd Blekingegatan, Helsingborg, Skåne (SGU) Kemtvätt Klorinerade alifater. Bebyggt urbant område och akvifer med högt skyddsvärde. Nedmontering av byggnad In-situ behandling av grundvatten Limhamns läge, Limhamn,Skåne (NCC) Cementtillverkning PAH och metaller Bortgrävning Behandling på plats Deponering

13 SCORE Sustainable Choice of REmediation Rättspraxis, lagar, normer Åtgärds- och referensalternativ SCORE Val av kriterier Inhämta ny information Miljömässig hällbarhet Social hållbarhet Viktning av kriterier Ekonomisk hållbarhet Uppdatera Dokumenter a och kvalitetssäkr a Sammantagen hållbarhetsanalys Rapportera och kommunicer a Beslutsstöd Överväganden av beslutsfattare Beslut Granska

14 SCORE Sustainable Choice of REmediation Jord Flora & fauna Grundvatten Effekter jämfört med referensalternativet på Närmiljö och trivselfaktorer Kulturarv Hälsa & säkerhet SCORE Ytvatten Rättvisa Sediment Luft Lokalt deltagande Förbrukning av icke-förnybara resurser Lokal acceptans Produktion av ej återvinningsbart avfall På plats Utanför plats Källförorening - Åtgärd Fokusgrupper intervjuer - litteratur Samhällsekonomisk lönsamhet

15 1. Hur definieras effektivitet? Måluppfyllelse (effectiveness) Mängd förorening Area som efterbehandlas Uppnå specifik risknivå Uppnå specifik kostnad Etc Verkningsgrad (efficiency) Kostnad per avlägsnad mängd förorening (ex kr/kg) Kostnad per area-enhet (ex kr/m 2 ) Tid per efterbehandlad enhet (ex tim/m 3 ) Nyckeltal

16 2. Hållbarhetsanalyser och effektivitet Ett bredare hållbarhetsperspektiv (BHP) Resulterar i allmänhet inte i prioritering av åtgärder som är de mest effektiva med avseende på verkningsgrad (ex kostnad per avlägsnad mängd förorening) eller måluppfyllelse (ex avlägsnad mängd förorening). Inte heller väntat! Syftar till en balanserad avvägning mellan för- och nackdelar för många olika aspekter. Men! Jämfört med ett perspektiv typiskt för exploateringsrojekt (sträva mot låg kostnad och kort tid) innebär BHP mera effektiva åtgärder med hänsyn till måluppfyllelse (ex mängd avlägsnad förorening eller riskreduktion). Jämfört med ett perspektiv typiskt för ett bidragsprojekt (sträva mot hög riskoch/eller mängdreduktion) innebär BHP mera effektiva åtgärder med hänsyn till verkningsgrad (ex kostnad per enhet riskreduktion). För bidragsprojekt kan alltså BHP förväntas leda till lägre kostnader och en ökad mängd efterbehandlade områden givet en specifik tidsoch budgetram!

17 3. Hållbarhetsanalyser och val av EBH-åtgärd Riskvärdering utifrån en utförlig hållbarhetsanalys kan leda till prioriteringar som skiljer sig avsevärt vad gäller åtgärders omfattning, kostnader och teknikval från en mera traditionell riskvärdering innebär generellt sett att varken de billigaste eller de mest omfattande åtgärderna prioriteras, utan snarare åtgärder som balanserar ekonomiska, miljömässiga och sociala för- och nackdelar I fallstudierna har hållbarhetsbedömningarna medfört att åtgärder modifierats och kompletterats för att uppnå en högre grad av hållbarhet

18 4. Var i processen kommer hållbarhetsanalysen in? Tidigt i projekt, innan åtgärdsalternativen låsts Bör göras iterativt och spänna över flera steg i EBH-processen All nödvändig information finns sällan tillgänglig i traditionella utredningsdokument Emissioner från fordon Materialåtgång för olika åtgärder Uppgifter om materialtyp och tillverkningssätt Hur olika grupper i samhället kan komma att påverkas av åtgärderna Åtgärdernas effekter på fastighetsvärden Etc

19 4. Generell arbetsprocess i fallstudier Diskussion: Projektmål och åtgärdsmål (och effektivitet) Diskussion: Effekter sociala, miljömässiga och ekonomiska Diskussion: Vad innebär resultaten? Kompletteringar? FÖRBEREDELSER ANALYS GRANSKNING & UPPDATERING VAD? Alternativ (inkl. referens) Förbered workshoppar: deltagare, underlagsmaterial Kostnad-nytta SCORE (MKA) Känslighetsanalys - scenarier Granskning av beställare + externa Ev. uppdatering av analyser VEM? Processledare, projektledare, kommun, lst Processledare + ev. kompl. kontakter Processledare, projektledare, kommun, lst

20 5. Vad har vi lärt oss? Uppföljning av fallstudiedeltagare och forskare genom enkäter och diskussionsseminarier. Några viktiga lärdomar: Fallstudiedeltagarna hade förväntningar om att SCORE skulle tillföra helhetstänk och tydliggöra konsekvenser som inte alltid belyses inför åtgärdsbeslut (särskilt sociala och samhällsekonomiska). Dessa förväntningar uppfylldes i hög grad. SCORE tillför struktur, systematik och tydlighet, men är komplex och kräver guidning. Iterativ tillämpning önskvärd. Åtminstone konceptuellt redan i åtgärdsutredningen. Fysiska möten (workshoppar) behövs för att bedöma effekter. Uppnå tillräckligt god blandning av kompetenser/intressenter. Behov av sakkunnig moderering och detaljerad dokumentation.

21 Fallstudierna: Ömsesidig kunskapsutveckling Metodutveckling och genomförande av SCORE Poängsättning global skala Viktning av kriterier Illustration av miljö- och hälsoriskernas betydelse Osäkerhetshantering Förberedelser workshoppar - deltagare Workshopmaterial visuell feedback Fallstudiearbete praktik Metodutveckling teori Utveckling av underlag för åtgärdsval Samverkan med intressenter Lärande mellan olika intressenter Lärande mellan intressenter och forskare Ger nya infallsvinklar på åtgärdsalternativ och dess konsekvenser

22 Nyckelresultat SAFIRE Effektivitet måste definieras tydligt: Verkningsgrad Måluppfyllelse För bidragsprojekt kan ett bredare hållbarhetsperspektiv förväntas leda till lägre kostnader och en ökad mängd efterbehandlade områden, givet en specifik tidsoch budgetram Process finns nu beskriven för genomförande av en bredare hållbarhetsanalys, baserat på erfarenheter från tillämpning i fem större EBH-projekt Hållbarhetsanalys bör genomföras iterativt genom flera projektskeden Workshoppar måste genomföras på ett strukturerat och genomtänkt sätt och är nödvändiga för att bedöma effekter Hållbarhetsbedömningar uppfattas som givande: de ger insikt, struktur och tydlighet i motivering av åtgärder Hållbarhetsanalyserna i genomförda fallstudier har gett viktigt underlag för åtgärdsvalet (och i viss mån åtgärdernas utformning) Uppdatering av SCORE-metoden. Görs tillgänglig under 2019.

23 Exempel publikationer och information SAFIRE 5 fallstudierapporter 1 licentiat-avhandling (Robert Anderson) 1 examensarbete (Master) (Luca Franseschini) Vetenskapliga artiklar: 1 publicerad (STOTEN) 4 manuskript 6 presentationer vid internationella konferenser (SustRem, AquaConsoil) 2 presentationer vid svenska konferenser (Renare Mark) Manual och verktyg (SCORE) (2019) Projekthemsida (2019) Eventuell kursverksamhet, SCORE Underlag för kommande vägledningar från Naturvårdsverk och SGI

24 Lars Rosén Jenny Norrman Robert Anderson Yevheniya Volchko Tommy Norberg Tack för uppmärksamheten! Helena Andersson Kristina Sjödin Pär-Erik Back Tore Söderqvist Henrik Nordzell Malin Norin Petra Brinkhoff Rita Garcao

25 Hållbara saneringsmetoder och handlingsplaner Maria Lindqvist och Susanne Karlsson, Länsstyrelsen Östergötland

26 Hållbara saneringar Hur vi har använt oss av EU-projekt för att testa nya metoder 8 pilotområden Föroreningar av oljeprodukter In-situförsök utförs av Helsingfors universitet

27 Pilotområde Södra stranden, Motala Test av hållbar saneringsmetod Tidigare oljedepå Elekroosmotisk biostimulering Testperiod 15 månader

28 Pilotområden inom INSURE Vilka metoder testas? Pilotområde Metod Resultat Villädhe/Nastola, Finland Elektro-kinetisk biostimulering Bedömt som rent och inga ytterligare åtgärder behövs. Valmiera, Lettland Elektro-kinetisk biostimulering Pågår Janakkala, Finland Kemisk oxidation och biostimulering Pågår 90 % reduktion hittills Loppi, Finland Kemisk oxidation Pågår Karjaa, Finland Bioflushing Pågår Virrat, Finland Fytoremediering Pågår Gaides iela, Lettland Inte bestämt Pågår

29 Egenkontroll av förorenade områden INSURE samverkan mellan problemägare och tillsynsmyndighet Inventera Undersöka Tillsyn Riskbedöma Åtgärda Verktyg: Handlingsplan för förorenade områden Råd

30 Handlingsplan Innehåll i en idealisk handlingsplan Innehåll: Geografisk avgränsning Beskrivning av föroreningssituationen Handlingar som ska genomföras: Tidsbestämda Motiverade Prissatta Planerade förändringar Ställningstagande från bolaget Bolagets organisation Handlingsplanen och bolagets övriga egenkontroll Kommentar/synpunkter: Dela in i olika delområden? Kartor Utredningar som gjorts beskrivs Hållbara efterbehandlingsåtgärder Längre perspektiv 10 år Verksamhetsutövaren gör andra prioriteringar än vi och då behöver vi se deras resonemang Kan påverka prioriteringen Vad är de viktigaste frågorna Ansvarsfördelning vem beslutar Medvetenhet om sammanhanget

31 Vad är hållbart? Dialog Kunskap Samverkan klimat Tid Öppen för ny teknik Acceptans Ekonomi Allmänhet Entreprenör Konsulter Kommuner Fastighetsägare Verksamhetsutövare Tillsynsmyndighet Beslutsfattare

32 Uppsala Industrihus AB Rum att utvecklas i IHUS Rum att utvecklas i

33 In-situ-sanering Noatun Miljöbalksdagarna Maria Säfström, VD Niclas Nilsson, projektledare

34 Uppsalas första industri Nymans verkstäder

35 Läge i Uppsala

36 Tidsutdräkt 2003 MIFO fas 1 utfördes riskklass MIFO fas 2 utfördes riskklass div kompletterande utredningar och utvärderingar 2013 Beslut togs 2013 att gå vidare med befintlig fastighet då rivningslov nekades med hänvisning till q-märkning Utredning av sanerings- och grundförstärkningsmetoder Projektering och tillstånd Upphandling och grundförstärkningsentreprenad påbörjades Entreprenad (saneringsentreprenad feb augusti 2018)

37 Geologiska förutsättningar

38 Miljömyndighetsärenden - Ytliga föroreningar (olja, PAH, metaller); grävdes bort - Djupare under markytan (klorerade lösningsmedel, olja); termisk sanering Anmälan om avhjälpande åtgärd inom förorenat område lämnades in till miljöförvaltningen. Noggrant samrådsförfarande med TSM + Uppsala Vatten och Avfall och länsstyrelsen.

39 Grundförstärkning och Sanering Arbetena pågick delvis parallellt - arbetena var både beroende av varandra och påverkade varandra, vi fick prioritera en turordning med hänsyn till utrymmen, arbetsmiljö, miljö och kvalitet.

40 Termisk in situ sanering - Principdesign

41 Markinstallationer

42

43 Genomförandetid: ca 15 år från MIFO till slutrapport Kostnad: Konsultkostnader Saneringsentreprenad Elförbrukning sanering Summa kr kr kr kr

44 Resultat Media Enhet Före Efter Reduktion Tiopotenser Jordhalt max mg/kg TS 292 2,9 99% 2 Jordhalt medel mg/kg TS 24,2 0,2 99% 2 TCE mängd kg % 2 Utbredning m % N/A Jordvolym m % N/A Grundvatten källa Max (TCE/DCE/VC) Grundvatten källa Medel (TCE/DCE/VC) µg/l 8910/3270/980 4/165/13 99,9/95/99 3/1,5/2 µg/l 1956/880/245 2,9/58/4,5 99,9/93/98 3/1/2 N/A = inte aktuell

45 Entreprenad- och Förvaltningskede Åtgärder i byggnad - Radonbrunnar under platta. - Källare hyrs ej ut och ventilationsmässigt försätts källaren med undertryck. - Bjälklag ovan mark förses med ventilerat golv. - Avskrivning på 50 år gällande grundförstärkning och sanering medför en kostnad om kr/m 2.

46 Framtida Cykelfabriken

47 Presentationen är baserad på material från

48