MITT-SKANDINAVISKT REGIONPROJEKT JULI Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik facebook.com/gransnyttfranvaajma

Transkript

1 Gränsny MITT-SKANDINAVISKT REGIONPROJEKT JULI 2011 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik facebook.com/gransnyttfranvaajma tt från a Vaaj THE HEART OF SCANDINAVIA Nytt samarbete om korttidsplatser inleds n Från och med årsskiftet inleds ett nytt samarbete kring korttidsplatser i gränsfjällen. Detta tack vare Hälso- och sjukvårdsprojektet. sid 4 5 Ökat utbyte över gränsen ska rädda liv n Ny, gemensam kartdata i Sverige och Norge underlättar för blåljusmyndigheterna vid utryckning i gränsfjäll en. sid Sametinget höll rådsmöte i Røyrvik n Norske Sametingspresidenten Egil Olli ser mycket positivt på Røyrviks ansökan om att bli en samisk förvaltningskommun. sid 15 Foto: Johan Sävström Det gäller att ha modet att våga satsa n Tor Norrman är en av eldsjälarna bakom Skärvångens bymejeri. Han väljer att stanna i bygden trots vikande befolkningssiffror. Jag har ju mina rötter här. Här vill jag stanna, säger han. sid 6 7 Trumpetspelande nykomling n En av gränsfjällens nyaste naboer är nytillträdda turistinformatören Madeleine Aaraas en trumpetspelande storstadsbo med norsk mamma och en förkärlek till fjällen. Att hon hamnade i Gäddede beror mest på slumpen, och en lyckad semesterresa förra sommaren. Nu är hennes jobb att marknadsföra området. Vi måste jobba med det vi har och inte se hinder, säger hon. sid 24 Nu Glad finns sommar Gränsnytt önskar på vi webben. på Gränsnytt Läs fler nyheter nästa nummer på kommer 6 oktober!

2 rolle som bærer av ansvar for sysselsetting. Hvis jeg skal trekke fram en faktor som er avgjørende for tilrettelegging for aktivitet og attraktivitet på bygdene, er det infrastruktur. Dette gjelder både myk og hard infrastruktur. Bygdefolk selv sier, i Bygdeforsknings nylig gjennomførte lokalsamfunnsundersøkelse, at det er standarden på veiene de er mest misfornøyd med. Det offentlige må satse på infrastruktur: Internett og telekommunikasjon opphever til en viss grad de geografiske avstandene og gir nye muligheter, ikke bare for bygdene, men snarere for folk som er i en situasjon hvor de kan utnytte mobiliteten dette gir. Selv om offentlig virksomhet og tradisjonell næringspolitikk knyttet til primær- og sekundærnæringer fortsatt er svært viktig i mange bygdekommuner, er det nyskapingsorienterte utviklingsarbeidet i stor grad rettet mot tjenesteyting, bredere mobiliseringstiltak rettet mot hele eller grupper av befolkningen og dels rettet mot helhetlig omdømme- og markedsføringstiltak. Dette kan være vel og bra. Men det faktiske fortrinnet som bygdene har, nemlig store mengder naturressurser og god plass, er det mest nærliggende å bygge aktivitet og attraktivitet på. Utfordringen er å kombinere storsamfunnets krav med egenbasert ansvar for en forsvarlig bærekraftig utnytting. Her er det rom for forbedringer. I Norge har Kommunal- og arbeidsdepartementet gjennomført en rekke pilotprosjekter med småsamfunnsutvikling. Flere pilotprosjekter kan og bør utprøves. Her er det også rom for å være mer dristig i utprøvingen. I regionsamarbeidet er det flere gode ideer til pilotprosjekter for å få til egenbasert utvikling i disse grenseområdene. De bør få sjansen fra både norske og svenske myndigheter. Paradoksalt nok faller ikke befolknings- og sysselsettingskurvene fort nok til at noen roper varsko. Hungerstreik føles fjernt som kampmiddel i dag for norske og svenske bygder. Men å krisemaksimere kan være et effektivt og nødvendig tiltak for å skjerpe bevissthet og skaffe oppmerksomhet. I dag ropes det ikke om å få tilført flere sysselsettingstiltak, men å få vei, bredbånd og handlingsrom til å drive eget utviklingsarbeid. Egil Petter Stræte Direktør Norsk senter for bygdeforskning Mer om projektet och kommunerna som deltar: Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 En investering för framtiden Gränsnytt juni 2011 Medvetna val: Tor Norrman, Skärvången 8 9. Lyckat skolsamarbete avslutas Byråkrati hindrar mjölkinköp för Brännagård Gränsbandet underhåller Ungdomssida Intervju med Egil Olli, Sametinget Företaget: Lierne Lavvoutleie Projektnytt Fördjupning: Kyrkoprojektet Interregprojekt vill öka utbyte Annonser Evenemang Nabon: Madeleine Aaraas UTGIVNING februari Deadline: 21 januari Gränsnytt Mitt-SkandinaviSk t ReGionpRojekt nov 2010 Gabriella Mellergårdh: Lierne, Hotagen, 7 april Deadline: 18 mars Frostviken, är Hemlängtan min ständiga sid 2 följeslagare. Røyrvik nde GGiva sko rälutb nsyte nytt Duon bakom En tidning 9 juni Deadline: 20 maj samarbetar över Vaajma mycket för gränsen betyder och är både lärare från skolor i gränstrakten på undervisningen. Det n Att Mitt-Skan och kvaliteten både trivselndinaviskt år och mellan om. Regionpr har samarbetat i flera elever överens och Tunnsjønojekt utökat utbytet. Skolorna i Jorm på senare tidnr 1/10 Ditløv, 10 år. Sørli har man säger Line Elise Valsjöbyn och nsprojekt sid 4 att träffa kompisarna, Det är kul.eu Läs fler nyheter NYHETE R. Ansättfjäl nytt sama len i rbete Nysatsnin gar i Børg efjell n Ny snökanon, ansvarig ny chef gefjellsentpå restaurang och ny eret nysatsar.en. Børsid 10 Läs Gräns n Ett nytt Ansättfjäl samarbets avtal mellan i Krokom len och Turistkom paniet framtiden. ska ge muskler hemsida Bland annat inför för området ska en Samarbete arbetas ny bli bättre fram. t kan hjälpa på att arbeta samordna, oss att och utveckla samtill en Ansättfjäl än n Ny än vad mer attraktiv len fjällpark, den destination studiebesö danskurse Magnusso redan är, säger n i Bakvattne och givandek hos företag r, Rut möte t. sid tinget. på lands10 Läs mer en på om projektsid. 5, 9, 11 och 14. nytt och StenArne brinn er Frost för viken Det händ i proje er kten fler nyhet er på webb en sproj Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Box Strömsund Midt-Skandinavisk Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) n Sten-Arne Enarsson Gäddede i har åkt tinglopp 42 Flykbrinner och 8 Vasalopp. för i allmänhet skidsporte Han n och. Sedan en av eldsjälarna 1970-talet idrott överskrida är han bakom nde långloppstden gräns Den har skapat ävlingen. över gränsen, fina vänskapsb säger han. sid and 8 ekt.eu 6 oktober Deadline: 16 september 8 december Deadline: 18 november Gränsnytts redaktion: 0046 (0) info@gransprojekt.eu Valsjöbyn sid 6 i förskolan Vikebo har barnen på sid Vilka jultraditioner mer. om det och mycket Rötviken? Läs n aren: Jag att varakommer ute på mycket fältet. sid 12 FLER Söker hus i sid 3 Julspecial rojekt.eu Nye projektled på Jann frisyree fixar ny r i Tunn a sjøn Westberg 21 juli Deadline: 23 juni Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Gilla oss på Facebook! GransnyttfranVaajma 6 7. Växter stulna i Gädd ede Victoria Gränsnytt ges ut av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Redaktör/grafisk formgivare: Pernilla Hermansson Redaktion: Jorunn Granheim, Lars Arne Krukhaug, Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Pernilla Hermansson. 5. Gemensamma korttidsplatser i gränsfjällen Hermansson Foto: Jørn Adde Så hva nå? Stora Blåsjön er en del av en region med landsbygd på begge sider av landegrensen. Hotagen, Frostviken samt Lierne og Røyrvik samarbeider om felles utfordringer. Å opprettholde folketallet for blant annet å kunne beholde butikk og skole gjelder fortsatt. Men mye har endret seg ellers i arbeidet med lokal utvikling. Rammevilkårene for å drive lokal utvikling er vesentlig endret. Industrilokalisering som hovedstrategi for å skape sysselsetting rundt om i det ganske land er forlatt. Ensidig næringsstruktur er i dag definert som et problem og målet er å få til et mangfold som også er mer robust for endringer. Det reduserer ikke det offentliges Flere pilotprosjekter kan og bør utprøves Nya Planetariet Foto: F or 40 år siden ble overskriftene i svenske aviser preget av en protestaksjon fra den svenske landsbygda. 26 menn fra Stora Blåsjön startet en hungerstreik 16. februar i De 17 som var igjen 24. februar avblåste streiken etter at statsminister Olof Palme hadde fått funnet svenske kroner til en veiutbygging som ville gi litt sysselsetting i Stora Blåsjön. For det var arbeidsplasser dette handlet om. Palme sviktet sitt løfte fra valgkampen to år i forveien om gruvevirksomhet i Stekenjokk og da ble det nok for bygdefolket. På flere måter er dette en trist historie. På den tiden bodde 168 personer i Stora Blåsjön. Nå er det bare halvparten igjen. Streiken oppnådde lite men man skal ikke undervurdere den symbolske virkningen. Slike kriseaksjoner kan sette spor og gi langtidseffekter både for de som deltar og de som er tenkt rammet. Hitra-aksjonen med skattestreik mot lav inntekt i landbruket og Stilla-demonstrasjonene med passiv blokkering av vannkraftutbygging er gode norske eksempler. Likevel, som folketallet har sysselsettingen i Stora Blåsjön gått nedover. I Sverige er landsbygdsutvikling blitt et ikke-tema slik Kristina Mattson sier det i sin bok Landet utanför Foto: Pernilla Trengs en hungerstreik? Innehåll INSIDAN sid 5

3 NYHETER Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt I ett av rummen i gamla Kvarnbergsgården har ett stort hål sågats upp i taket för att den stora kupolformade filmduken ska få plats. Här kommer besökarna att kunna se hela stjärnhimlen. Projektledaren Lars Gunnar Holgersson och Tiia Grenman, som ska ansvara för driften och utvecklingen av planetariet, gläds åt att bygget snart är klart. Foto: Johan Sävström I nya planetariet kan alla skåda stjärnhimlen Observatoriet på Brännklumpen invigdes ifjol, nu är även planetariet redo att tas i bruk. Här kan de rymdintresserade titta på och lära sig om stjärnor, planeter, galaxer och nebulosor. Tiia Grenman kommer ursprungligen från Estland men bor nu i Gäddede och jobbar med utvecklingen av observatoriet på Brännklumpen och det nya planetariet, som inryms i gamla Kvarnbergsgården alldeles vid hotellet och campingen. Jag blev intresserad av astronomi genom ryska rymdfilmer. Sedan dess har intresset bara ökat och ökat, nu studerar jag mot Luleå och Stockholms universitet för att bli doktor i astronomi. Att få komma hit och jobba och ha tillgång till ett eget observatorium är oerhört spännande och utvecklande för mig, säger Tiia som är den som ska hålla i och utveckla verksamheterna både vid planetariet och observatoriet. Hon och projektledaren Lars Gunnar Holgersson visar runt i planetariets lokaler. Under flera månader har omfattande renoveringar gjorts och i ett av rummen har ett stort runt hål sågats upp i taket. Här ska den gigantiska filmduken monteras upp och rummet, med plats för max 30 personer, blir helt mörklagt. Där kan man bland annat genom en direktförbindelse med kikaren i observatoriet på Brännklumpen se hela stjärnhimlen med planeter, stjärnor, nebulosor och galaxer. Tack vare ett specialprogram går det också att beskåda en virtuell stjärnhimmel när det är dåligt väder. Det är en stor fördel, för verksamheten är ju väldigt väderberoende, säger Lars Gunnar Holgersson. I planetariet finns det möjlighet att anordna konferenser och här finns även en utställningslokal. Förhoppningen är att planetariet ska bli den nya knutpunkten för Mittuniversitetet och Umevatoriet i Umeå där man arbetar för att vara en mötesplats där universitetet, skolor, föreningar, företag och allmänhet kan samverka för att skapa ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik. Läget här är bra, mitt emellan de två platserna. Rymden är något som fascinerar människor och jag tror och hoppas vi har bra förutsättningar att locka många besökare. Den här satsningen är unik för vårt område, säger Tiia. Under försommaren har flera visningar anordnats av observatoriet. För någon vecka sedan var det även smyginvigning av planetariet den officiella öppningen sker i oktober. Satsningen har genomförts med pengar från EU samt bygdemedel. n Pernilla Hermansson Gränsnytt juli

4 NYHETER Nytt samarbete kring Ett samarbete kring korttidsplatser i gränsfjällen inleds vid årsskiftet. Kommunerna har mycket att vinna på ett sådant samarbete anser hälso- och sjukvårdsprojektet som drivit frågan. Här finns mycket pengar att spara, säger projektledaren Tommy Ottosson. De fyra kommunerna inom projektområdet har gett klartecken till ett samarbete kring korttidsplatser i gränsfjällen. Hälso- och sjukvårdsprojektet har drivit frågan hårt sedan i höstas, nu kommer alltså ett konkret samarbete att inledas vid årsskiftet. Korttidsplatserna, som oftast finns inom särskilda boenden, används upp till 14 dagar efter en sjukhusvistelse och under den tiden ska patientens fortsatta vård planeras och organiseras. En korttidsplats kan också brukas för avlastning av anhörig. Ett samarbete ger fördelar både för kommunerna och medborgarna. Tillgången till korttidsplatser i regionen ökar och kommunerna kan i större mån undgå överbeläggning, säger projektledaren Tommy Ottosson. En annan viktig fördel är att kommunerna kan öka sin kapacitet att snabbare ta hem färdigbehandlade vårdtagare från sjukhuset något som innebär sänkta kostnader. En vårdplats på ett sjukhus kostar avsevärt mycket mer per dygn än en korttidsplats. Genom ett samarbete om korttidsplatser kan kommunerna sänka sina kostnader. Det kan handla om miljonbelopp per år som idag läggs på onödig sjukhusvård. Ett samarbete innebär i detta fall inga kostnader, bara pengar att spara som kan läggas på annat, säger Tommy Ottosson. Ardis Lindman, ordförande i Närvård Frostviken, ser stora fördelar med ett samarbete. Att säkra tillgången på korttidsplatser är nödvändigt i området, menar hon. I byarna är det många av de äldre som bor kvar hemma och det kan vara svårt att skicka vissa patienter direkt från sjukhuset och hem till sitt ordinarie boende. Vi är mycket positiva till detta samarbete och ser det som en dörröppnare för samarbeten även inom andra områden, säger hon. Även Ulf Norring, socialchef i Krokoms kommun är positiv, även om han menar att det är svårt att sia om resultatet innan samarbetet dragit igång. Kommunen har idag ingen platsbrist att tala om vad gäller korttidsplatser. Vi dras inte med några stora kostnader på den fronten, men jag är ändå positiv till ett samarbete. Det kan öppna upp för andra samarbeten, kanske vad gäller kompetensutbyte. En korttidsplats är värdefull efter vård på sjukhus eller vid avlastning Vad det leder till är omöjligt att säga innan vi är igång, säger han. Senast den 1 september ska Hälsooch sjukvårdsprojektet ha arbetat fram en kontraktsmodell för samverkan samt skapat en lista över ansvariga kontaktpersoner i de fyra kommunerna. Vid årsskiftet ska samarbetet dra igång. Jag har pratat med både verksamhetschefer och äldre invånare i området och samtliga är positiva. De ser inte gränsen som något hinder, Flera nyplanterade fjällsippor stals från Natten mot den 28 juni stals ett antal nyplanterade dryasmattor från Frostvikens Fjällpark. Det känns oerhört tråkigt, inte minst för Frostviksborna, säger Karin Ericson på Taiga Nature & Photo. I fjol startade delprojektet Naturrum och Nationalpark anläggningen av Fjällparken i Gäddede, i anslutning till Turistbyrån. Taiga Nature & Photo har planlagt hela parken, letat upp lämpliga fjällväxter och påbörjat hämtning och plantering. Länsstyrelsen och privata markägare har gett tillstånd att gräva upp växter och fridlysta orkidéer för plantering i Fjällparken. Taiga producerar även utställningsdelarna i Lierne Geologipark i Nordli. Den 27 juni planterades ett antal mattor med fjällsippor, Dryas octopetala, hämtade från Västjämtland. Dagen efter var de borta. Någon eller några hade stulit dem under natten och vi upptäckte stölden dagen efter. Förövarna måste ha sett när vi planterade växterna och haft kunskap om vad det är för något. Det är endast det nyplanterade som har stulits. Stölden är polisanmäld, säger Karin Ericson på Taiga. Hon känner en stor besvikelse. Mycket jobb är nedlagt på att leta upp rätt växter, gräva upp dem och återställa marken samt frakta växterna till Gäddede för plantering. Fjällsipporna hade vi burit en halvmil. De flesta växterna är ju hämtade på fjället dit det inte går att köra bil. Men det är inte det värsta med den här stölden. Det värsta är att någon eller några förstört en del av Frostviksbornas egendom. Byborna 4 Gränsnytt juli 2011

5 NYHETER korttidsplatser inleds av anhörig. Foto: Pernilla Hermansson att för en Frostviksbo till exempel hamna i Lierne istället för Strömsund innebär ju att de anhöriga får betydligt närmare att hälsa på och man är också närmare sina hemtrakter, säger Tommy Ottosson. n Pernilla Hermansson Fakta/korttidsplatser Krokoms kommun: Har totalt 10 platser, av dessa finns efter behov 2 5 st på Solbacka i Föllinge. Strömsunds kommun: Har totalt 18 platser, av dessa finns 1 på Uddebo i Gäddede. Røyrvik kommune: Har 2 kortids/avlastningsplasser og 2 kortids hybler. Ellers kan vi ta i mot flere hvis det er plass på ordinære langtidsplasser. Lierne kommune: Har totalt 7 korttidsplatser. Källa: Kommunerna Svært viktig å få til samarbeidsavtaler Nina Øie Devik, avdelingssykepleier ved Røyrvik omsorgssenter (ROS), forteller at slik det fungerer i dag så meldes behovene for kortidsplasser (inntil 60 døgn) fra sykehusene og/eller fastlegen. Pr. dags dato har ROS kapasitet til både å kunne ta i mot de beboerne som hører til egen kommune men også fra nabokommunene. Det til tross for at behovet blir større og større. Hovedsakelig skyldes det snarere utskrivning av pasientene ved sykehusene. Enten behovet er opptrening/ rehabilitering eller vurdering av hjelpebehov når pasienten først kommer hjem har ROS så langt klart oppgavene. Samtidig har samarbeidsavtalen med sykehusene lagt press på kommunene. Pr. i dag skal kommunen kunne gi ett tilbud til pasienten senest 7 dager etter at han/hun er utskrivningsklare. Pr. i dag har ikke sykehusene tatt betalt for overliggerdøgn, men fra 1. januar 2012 reduseres det fra 7 dager til dag 1, og prisen for overliggerdøgn settes til kr ,-. Derfor er det svært viktig å få til samarbeidsavtaler mellom kommunene, både i Norge og Sverige. Hvis ikke vil det bli svært dyrt for kommuner som allerede sliter med en trang økonomi, sier Nina Øie Devik. Hun hilser derfor prosessen i regionprosjektet velkommen. Prosjektet innenfor helse med samarbeid om kortidsplasser vil kunne gjøre det mulig å ta i mot pasienter fra nabokommunene til en langt rimeligere pris en hva dagbøtene fra sykehusene vil påføre kommunen. Utfordringene blir å få pasientene til å akseptere at de kanskje ikke får pleie i egen kommune, men må reise til nabokommunen. Samtidig tror Nina at pasienter fra Blåsjöen/Jorm ville få en kortere avstand hjem ved ett kortere opphold i Røyrvik kontra for eksempel Strömsund som ville vært alternativet. n Lars Arne Krukhaug Fjällparken ser verkligen fram emot att parken ska bli färdig, säger Karin Ericson. Fjällparken i Gäddede är en av totalt tre liknande parker i Sverige. Projektet fick nyligen drygt en halv miljon kronor i bygdemedel för att kunna färdigställa parken, som i slutändan beräknas kosta totalt dryga miljonen. Får det vi planterar fortsättningsvis stå kvar äventyras inte invigningen i slutet av september. Men fortsätter stölderna kommer det inte att bli någon Fjällpark. Då vill jag inte slösa bort Frostviksbornas pengar. Vi får se vad som händer framöver, säger Karin Ericson. n Pernilla Hermansson Fjällsippan växer i stora mattor och kan bli upp till 15 centimeter hög. Foto: Karin Ericson Gränsnytt juli

6 MEDVETNA VAL För 25 år sedan flyttade Tor och Roland Norrman till Skärvången. En gård köptes mitt i byn. Det blev starten på den framgångsrika osttillverkning som i dag är ett känt varumärke i hela Sverige. Jag känner verkligen för den här bygden, trots befolkningsminskningen. Jag har ju mina rötter här. Här vill jag stanna, säger Tor. Man måste ha mod att De första 14 åren drev Tor och Roland verksamhet i egen regi blev ett modernt mejeri verklighet. Och satsningen på att utveckla Skärvångens Bymejeri fortsätter. I år erbjuder vi besökarna produkter från vår nya chark- och slaktavdelning. I trädgården kan man grilla Skärvångens korv och hamburgare, berättar Tor när vi träffar honom på midsommardagen, som var starten på sommarens omfattande turistsatsning. Flera ytterligare projekt finns i företagets framtidsplaner. Vi vill satsa på både ett bryggeri och bageri i framtiden. En annan idé är att bygga en ostkyrka, som kan bli en annorlunda upplevelse. Restaurang och boende finns också i planerna. Besöksnäringen är en viktig del i vår verksamhet, menar Tor. Tor, som är företagets ansikte utåt, är efter många års tufft arbete fortfarande sprudlande entusiastisk. Jag känner verkligen för den här bygden, trots befolkningsminskningen. Jag har ju mina rötter här. Här vill jag stanna. Jag tror på mejeriets utveckling, som därmed kan skapa ytterligare arbetstillfällen. Men det gäller att ha modet att våga satsa vidare, säger han. Företaget har 20 personer anställda, på sommaren utökas personalstyrkan till 30 personer. Idag produceras 25 olika sorters dessertostar. Mjölken kommer från 400 getter och 70 kor. I butiken som ligger i anslutning till mejeriet säljs en hel del ost och annat smått och gott. Foto: Pernilla Hermansson Vi vill fortsätta att utveckla mejeriet. Nu har vi också utökat sortimentet med ett par gamla traditionella ostsorter, flyttost och hårdost. Det är unika sorter, som vi hoppas ska bli populära, säger Tor. Totalt väger den årliga produktionen av ostar drygt 100 ton. Ungefär 70 procent säljs i länet och i Mellannorrland, 30 procent i Stockholmsområdet. Via grossister säljs också en del ostar till flera länder i Europa. Vår största kund är SAS, som köper sex ton årligen. Det är resenärerna i deras business-class som får smaka vår ost, berättar Tor stolt. Men någon satsning på den norska marknaden är inte aktuell. Glöm det. Importbestämmelserna gör det oekonomiskt att skicka ost till Norge, menar han. Under åren har tre jordbrukarfamiljer i byn varit involverade i verksamheten. I dag är det Tor och Roland Norrman samt Annie Magnusson som driver företaget. Tidigare delägare har gått i pension. n Per Lindahl Tor Norrman känner en stark kärlek till Skärvången här vill han stanna trots att området brottas med sjunkande befolkningssiffror. Foto: Matsåke Persson/ÖP 6 Gränsnytt juli 2011

7 MEDVETNA VAL Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt våga satsa Fra veksling i Tunsjørøyrvika. Her er en av de lengste løperetappene unnagjort og en sykkeletappe starter. Og generasjonskløfta mellom løper og sykkelist viser mangfoldet og bredden i Steinfjellstafetten! Foto: Lars Arne Krukhaug 16 påmeldte lag till Steinfjellstafetten Ja så var Steinfjellstafetten over for denne gang. Til tross for konkurranse med andre stafettarrangører klarte de å få 16 påmeldte lag til årets stafett. I år var det kun ett elitelag som stilte, men i mosjonsklassen var det 14 lag. Best av grensekommunene ble Sørli IL (3. plass). Samtidig står det respekt av Røyrvik IF, som til tross for kun 12 løpere, minstemann på 5 år, delte på 17 etapper og kom inn til en hederlig 5. plass. Den muligheten til å dele opp etappene gir Steinfjellstafetten en ekstra dimensjon. Det gjør at klubber som satser mer på mosjon og lek kan delta, både unge som gamle. Noen av de lengste etappene er på over 8 km, og da er det greit å være flere om oppgavene! Likens er det lagt inn sykkeletapper, så en hver kan delta med sin styrke. Og når været er på arrangørenes side, dugnadsinnsatsen er på topp slik at arrangørene føler seg trygge, er det bare å nyte opplevelsen over Steinfjellet, Gjersvikruet og andre naturskjønne perler som arrangørkommunene kan by på. Og starte treningen til neste års stafett! n Lars Arne Krukhaug Nytt café vid Hällingsåfallet n Den 15 juli öppnade ett nytt café vid Hällingsåfallet i Frostvik en. Caféet kommer att ha öppet dagligen mellan kl 12 och 17 fram till den 14 augusti. Fallet har varje år drygt besökare och nu får de möjlighet att köpa bland annat kaffe, stutar, våfflor, sallad och glass. Det finns också möjlighet att köpa en picknick-korg med svartpanna och grillpinnar. Att ha ett café vid Hällingsåfallet har alltid varit min dröm, det ska bli roligt att få erbjuda våra turister något gott att äta, säger Ingrid Nilsson. Foto: Gerd Sjöberg MER NYHETER PÅ WEBBEN Ungdomsreportern Anne Marte om Vinteruke i Røyrvik Elever i Tunnsjø och Jormvattnet skriver om sin skolresa Gränsnytt juli

8 NYHETER Den 22 juni var det skolavslutning för barnen på Tunnsjø skole den allra sista eftersom skolan läggs ned från och med höstterminen. Det innebär också att samarbetet med Jormvattnets skola upphör. Här berättar Ardis Lindman, före detta rektor för Tunnsjø skole, och Kerstin Jonasson, lärare på Jormvattnets skola, med egna ord om det lyckade samarbetet som pågått under åtta år. Resa blev slutet på lyckat Det har under åtta år pågått et intensivt samarbeid mellom Tunnsjø og Jormvattnets skoler, men nå vil det samarbeidet bli avsluttet da Tunnsjø Skole blir nedlagt fra høstterminen Dette samarbeidet har sine røtter i en gammel tradisjon i området hvor skolene hadde kontakt spesielt rundt idrett- og skiaktiviteter. Vi startet opp samarbeidet på denne nivå og allerede på slutten av skoleåret 2005, som også var 100- års feiringa av Unionsoppløsningen mellom landene, så var vi klare for en formidabel teaterforestilling som lokket stort publikum på to forestillinger i Jormvattnet og Tunnsjøen. Det formelle samarbeidet har sin opprinnelse i et vedtak på politisk nivå i 2006 i forprosjektet Skolesamarbeid over grensen om at kommunene skulle medvirke til å utvikle et prosjekt mellom skolene som både skulle høyne kvaliteten i skolehverdagen og forbedre det sosiale miljøet. En annen forutsetning var at foreldrene skulle være deltakere og engasjeres til å bidra i prosjektet. Målet med samarbeidet var å utforske språket og nærmiljøet. Det ble en vellykket satsning. Underveis kom det store prosjektet over grensen i gang, og med det ble vårt skoleprosjekt en del i forsøket å knytte sammen de fire kommunene i en større sammenheng. Vi har utviklet våre skolemiljøer gjennom samarbeidet på mange måter. Vi har besøkt de fleste severdigheter på begge sider om grensa og vi er enig Vi har nå avsluttet skolesamarbeidet med en felles tur til Rørvik med mange opplevelser. Blandt annet fikk vi en guidet tur på hurtigruta. Foto: Privat om at dette er en kunnskapsbank for alle elevene. Ganske fort forstod vi at majoriteten av barna ikke hadde vært på så mange oppdagelsesturer i grenseland. Så litt om språket i grenseland den første barrieren i samarbeidet. Det ble tatt utgangspunkt i det gamle Li-målet og vi brukte ordlista med spesielle ord og uttrykk fra området for å gi elevene kunnskap om et tidligere felles språk over grensen. Vi gikk metodisk til verket og laget en ordboka over de aktiviteter som vi var i gang med.selv om kommentarer om vansker med å forstå hverandre har vært med gjennom åra så blir det alt flere som oppdager gleden ved å møte et annet språk i skolehverdagen. Høydepunktet for samarbeidet var nok når vi bestemte oss for å bli en del av grenselandets største samarbeidsaktivitet, nemlig Flyktningeloppet/rennet. Under skoleåret 2009/2010 hadde vi fokus på rennets historie med besøk av Stig Strängby og Kåre Viken som fortalte om bakgrunn og hendelser i nåtid. Vi samlet utklipp og laget løypeprofil, vi leste historikk og vi trente for alle skulle gå rennet som ble gjennomført med all heder! Nu er det slutt. Midt i regionprosjektet ble det tatt et vedtak om skolenedleggelse i Tunnsjøen, og vi har bearbeidet vedtaket gjennom en lang prosess. Hele prosessen har fokusert på elevenes beste og vi har beholdt lokaler og inventarier uforandret til siste skoledagen. På avslutningskvelden kjente vi vemod, men samtidig glede over at elevene faktisk har gitt uttrykk for at alle år på Oppvekstsentret har vært gode år, at de har fått med seg en ryggsekk med opplevelser, vennskap og positive holdninger, som også åpner opp for den faglige læringen. Et ønske for bygda som står igjen med en tom skole og barnehage er at nye virksomheter må etablere sig, skape arbeidsplasser for nye familier med tro på framtida. Forskning viser at det er de levende bygdene i periferien som trygger fremtiden for sentrum. n Ardis Lindman Kerstin Jonasson 8 Gränsnytt juli 2011

9 NYHETER skolsamarbete Läs barnens berättelse om avslutningsresan på Dansgala hoppas på succé Larz Kristerz och Furulunds är de stora dragplåstren under Li-Sommerdans som anordnas 22 och 23 juli i Sørli. Vi håper at dette skal bli den største dansefesten i regionen, säger Øyvind Pettersen i arrangerande Sørli samfunnshus. Li-Sommerdans har arrangerats sedan 2005 och många är de bybor och andra som frivilligt hjälper till både före och under arrangemanget som sker i samband med Li-Martna. I år står svenska dansbandet Larz Kristerz, kända bland annat från TV-programmet Dansbandskampen som de vann 2008, och norska Furulunds på scen. Arrangören, Sørli Samfunnshus, satsar stora pengar på arrangemanget och hoppas i år på publikrekord. Det er leid inn et mye større telt enn tidligere så det er plass til mange flere. Vi har som mål å få personer innenfor portene. Vi håper at dette skal bli den største dansefesten i regionen og en samling å se fram til for alle danseglade, säger Øyvind Pettersen. n Pernilla Hermansson Gränsnytt juli

10 FÖRETAGET Lavvoer for alle hos Lars Gründerne bak Lierne Lavvoutleie er far og sønn, Lars og Patrik Harbækvold fra Kvelia i Lierne. Til daglig er Lars bonde på heimgården, og Patrik jobber turnus på Nordsjøen. Lierne Lavvoutleie har vi som attåtnæring, sier Lars. Så här ser tälten ut. Patrik Harbækvold och Lars Harbækvold driver tillsammans Lierne Lavvoutleie. Har du planer om å lokale som er annerledes, da er Lierne Lavvoutleie riktig henvendelsesadresse, sier de. L ierne Lavvoutleie ble etablert i 2010, og Lars forteller at det er Pe- Torsa som er skyldig i at Lierne Lavvoutleie ble stiftet. Pe-Torsa har i flere år leid lavvo fra JamtEvent v/ Bengt Bengtsson i Sverige, og vi har hjulpet han med lavvoene under Pe- Torsa arrangementet. Gjennom samarbeidet med JamtEvent og de erfaringer vi gjorde oss med det, fant vi ut at vi kanskje skulle investere i Lavvo for utleie. Det angrer vi ikke på, sier Lars. I dag tilbyr han og Patrik utleie av en storlavvo som de har kjøpt fra Tentipi. Tentipi er et svensk varemerke som produserer lavvoer med tilbehør til alle formål. Lavvoen er laget i et brannsikkert materiale, og har flere monteringsmuligheter. Selve monteringen og demontering samt utstyr er det vi som tar oss av, forteller Patrik. Utstyr som finnes er for eksempel bord, stoler, bardisk, bålpanne, belysning, dansegulv, scene, oppvarming, så det er muligheter for at det skal passe akkurat ditt arrangement. Vi har ingen konkurrenter i nærområdet, Trondheim og Østersund er de nærmeste. Kundegruppen har etter hvert blitt stor, og vi har bl.a. leid ut lavvoen til NM på ski, og andre arrangement i Steinkjer. Vi har hittil erfart at det er på sensommeren det er mest etterspørsel, sier Lars og Patrik. I august i år er de Pe-Torsa i Kvelia, og bursdagskalas som venter. Helgen september skal Lierne Lavvoutleie til Mosjøen på Norges eldste martna, Tiendebyt 10 Gränsnytt juli 2011

11 FÖRETAGET og Patrik Tommie Jirhed, Anna Jonasson, Egil Petter Stræte, Kristina Mattsson och Kjell Schive. Foto: Pernilla Hermansson Vilja och framtidstro viktiga redskap arrangere firma-, bursdags- eller bryllupsfest, og ønsker et Foto: Jorunn Granheim te, med Lavvoen sammen med En smak av Lierne. Vi har blitt medlem av varemerket En smak av Lierne, og håper ved det at vi får reklamert for vårt produkt, samtidig som vi kan drive samarbeid, sier Lars og Patrik legger til at de hittil ikke har drevet noe spesielt med markedsføring, så det er nok Jungeltrumman som har gjort den jobben, samtidig som medlemsskapet i En smak av Lierne. Føretagets mål videre er og fortsatt levere et produkt som kundene er fornøyd med. Hittil har vi bare fått gode tilbakemeldinger, så bare ring oss så skal vi sammen finne et oppsett som passer til ditt arrangement, sier Lars. n Jorunn Granheim Det måste finnas en tro på landsbygden från politiskt håll för att någon utveckling ska komma till stånd. Det var både föreläsare och deltagare på seminariet i Stora Blåsjön den 30 maj överens om. Drygt 30 personer samlades den 30 maj i Folkets Hus i Stora Blåsjön för att delta i seminariet Hur skapar vi inflyttning till en gles landsbygd med bostadsbrist?. På plats fanns föreläsarna Egil Petter Stræte, Norsk senter for bygdeforskning, och Kristina Mattsson, författare till boken Landet utanför där bland annat norsk och svensk landsbygdspolitik jämförs och Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt tas upp som ett exempel. Trots att Sverige och Norge har helt olika landsbygdspolitik leder båda till utflyttning vilket är intressant. Boken ger en ganska dyster bild av framtiden, samtidigt finns det ljuspunkter. Det finns en stor kraft i många områden och bygderna själva måste bli mer aktiva för att påverka den egna utvecklingen, sa Kristina Mattsson. Något som Egil Petter Stræte på Norsk senter for bygdeforskning höll med om. Norsk senter for bygdeforskning har funnits sedan 1982 och har 28 forskare knutna till verksamheten. Under juni månad släppte Norsk senter for bygdeforskning, där Stræte är direktör, en ny rapport där man undersökt boendet på landsbygden. Den visar bland annat att människor har oerhört stark koppling till sina släktgårdar en problematik som märks väl inom projektområdet där många gårdar ägs av flera parter och någon försäljning därför inte blir aktuell. Våra undersökningar visar att hur mycket pengar man kan få ut vid en försäljning blir viktigt först när man tagit beslutet att sälja. Priset spelar alltså ingen avgörande roll, de känslomässiga banden är starkare. För att frigöra fler lediga hus på landsbygden måste det därför till någon form av normändring, sa Egil Petter Stræte under sin föreläsning. Både han och Kristina Mattsson var överens om att politikernas intresse för landsbygden kan vara avgörande för om utveckling kan ske eller inte. Samtidigt är det viktigt att skilja på landsbygd och landsbygd, menade Mattsson: Landsbygden som ligger nära större städer går väldigt bra idag, här finns möjlighet att kombinera det bästa från två världar. I gränsfjällen finns en annan typ av landsbygd. Ungdomar idag har en stark urban längtan och det måste man förhålla sig till på rätt sätt. Det är viktigt att ingjuta framtidstro i våra unga och ge dem förutsättningar att stanna. n Pernilla Hermansson Gränsnytt juli

12 NYHETER Hindras av byråkratin För krångligt att köpa mjölk från Norge tycker getbönder i Bränna Lagar och tullbestämmelser är så krångliga att Bränna getgård i Valsjöbyn ser det som omöjligt att köpa mjölk från den norska mjölkgården som ligger bara sex kilometer bort. Istället handlar de mjölken i Kittelberg åtta mil bort. Förutom mjölk från de egna djuren, har Bränna getgård i Valsjöbyn då och då behov av mer komjölk för att kunna producera sina ostsorter. I dag köper och hämtar vi ytterligare komjölk från en gård i Kittelberg, åtta mil bort, berättar ägarna Marie Hansson och Tord Olofsson. Detta trots att det finns en mjölkgård bara sex kilometer från Valsjöbyn i Rengen på den norska sidan. Gården ägs av Alf Robert Arvasli och Kåre Totland. Tyvärr tycker vi att lagar och tullbestämmelser är för krångliga. Mer eller mindre sätter de stopp för köp av mjölk från den norska gården. Vi har prövat flera gånger att komma igenom rådande byråkrati, men vi har gett upp varje gång, säger Marie och Tord. De önskar att bestämmelserna länderna emellan vore enklare. Det vore också bra om gränsprojektet kunde hjälpa oss småföretagare att enklare genomföra önskade affärer över gränsen, säger Marie. Hon nämner flera saker som behövs för att klara inköp av mjölk från den norska sidan. Det krävs en norsk utförselhandling och en svensk införselanmälan. Dessutom krävs en avisering och sedan betalning av en avgift varje gång mjölken ska hämtas från Rengen till Bränna Getgård. Eftersom vi hämtar mjölken själva borde det inte krävas tillstånd varje gång vi kör de sex kilometrarna över gränsen, menar Marie. Marie och Tord skulle också vilja sälja sina ostar i Norge, men även där är byråkratin ett hinder. Bengt Sjöstedt vid tullen i Storlien Marie Hansson och Tord Olofsson driver Bränna Getgård. De tycker att lagar och tullbestämmelser är för krångliga. Därför väljer de att köpa mjölk från en svensk bonde åtta mil bort istället för att köpa från grannen sex kilometer in på norska sidan. Foto: Per Lindahl har förståelse för att en småföretagare kan uppleva att tullbestämmelser och övrig byråkrati är ett hinder när det gäller livsmedelshanteringen mellan länderna. Men när man väl kommit över de trösklar som finns och skaffat sig den datateknik som underlättar betalning och annan administration borde det inte vara några större problem för företagarna att klara gränshandeln. Dessutom finns det ju flera ombud på både norsk och svensk sida som kan hjälpa till med den här administrationen, menar Bengt. Han vill påminna att aktörerna i de fyra kommunerna i gränsprojektet inte behöver åka genom någon tullstation. De kan göra transporter med varor över gränsen genom att skaffa nödvändiga tillstånd. Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt jobbar fortsatt med att försöka bryta Getterna är basen i Bränna getgårds verksamhet. ned gränshinder och förenkla utbyte och handel över gränsen. Det är en av våra viktigaste frågor och vi kommer att fokusera på och fördjupa detta arbete i fas två som vi förhoppningsvis får klartecken till under oktober månad, säger svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed. n Per Lindahl 12 Gränsnytt juli 2011

13 NYHETER Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Från vänster Sven Kveli, Gösta Svengmann Bengtsson, Nisse Swanström, Olav Kvetangen, Levi Fredriksson och längst fram på fiol Helge Holand utgör tillsammans Gränsbandet. Här spelar de på Lierne Helsetun. Foto: Jorunn Granheim Gränsbandet sprer solskinn og glede Som et ledd i å skape en meningsfull alderdom for innbyggerne i Gränstrakten kan det trekkes fram tre stikkord: Humor, humør og musikk! Og seks karer man kan forbinde med disse ordene er 3 norsker, Helge Holand, Sven Kveli, Olav Kvetangen, og 3 svensker, Gösta Svengmann Bengtsson, Nisse Swanström og Levi Fredriksson. Artige kommentarer og livlig trekkspillmusikk kan ikke slå feil, og at humor og humør er en stor del av bandet kan jeg som Gränsnyttredaktør bekrefte. Annenhver onsdag får Lierne Helsetun besøk av Gränsbandet. De underholder i flere timer, og betalingen som kreves er en kopp kaffe med noe til. Olav Kvetangen legger fort til at mè è ber tè å drikk kaffe, ænn å spæll. Helge Holand kan fortelle at det var Bjarne Gusta (tidligere sokneprest i Lierne) som var opphavsmannen til Gränsbandet. At bandet fikk navnet Gränsbandet har sine naturlige årsaker, det er 3 svensker og 3 norsker, men det ble avgjort etter avstemming på Uddebo. Det mangler ikke på oppdrag sier Gösta Svengmann Bengtsson. Vi har og har hatt spillejobber også i Røyrvik Blåsjøen, Jorm, og Gäddede. Vi spilte nettopp i bursdagen til Stina på 103 år i Gäddede. Beboerne setter utrolig pris på at vi kommer, og vi ser at de livner til, sier Gösta. Det blir trampet og klappet i takt og det synges med, og med lukkede øyne vogges takten til Drømmen om Elin og Der rosor aldrig dør. Kari Pers polka satte stemningen denne onsdags ettermiddag. Med ny giv og med enstemmig ønske om en ny spillekveld, lovte de glade musikanter selvsagt å komme tilbake. Ferr dè henne ska mè håll på mè så læng mè lev, avslutter Helge Holand. n Jorunn Granheim Gränsnytt juli

14 UNGDOM Stort engagemang kring planer på motocrossbana Ungdomarna i gränsfjällen vill ha en cross- och snöskoterbana. Det framkom under ungdomskonferensen projektet anordnade i höstas. Lierne kommune kan tänka sig att stötta projektet ekonomiskt, i Strömsund och Røyrvik är man än så länge osäker. Mats Falk, ledare för ungdomsprojektet, håller nu tillsammans med engagerade föräldrar och ungdomar i Frostviken på att ta fram ett beslutsunderlag med kartskiss, beskrivning av vad som behöver göras i form av markberedning samt en preliminär kostnadskalkyl. En ansökan om miljöprövning har också lämnats in till Miljö & Bygg i Strömsund. Ett par ungdomar och deras föräldrar i Gäddede är väldigt engagerade i detta och de har till och med arrenderat mark av kyrkan där det skulle vara möjligt att anlägga en motocrossbana. Den ligger cirka fem kilometer från Gäddede på väg mot Stora Blåsjön och där skulle man kunna göra en bana som är ungefär meter lång, säger Mats Falk. Det var under förra årets ungdomskonferens som det framkom att ungdomarna i gränsfjällen vill ha Många ungdomar i gränsfjällen är intresserade av motorsport i olika former. en motocrossbana. Lierne kommune kan tänka sig att stötta projektet ekonomiskt, i Strömsund är man än så länge osäker och hänvisar till bygdemedel. I Røyrvik är man inte beredd att gå in med pengar i detta läge eftersom avsikten är att hitta en egen lösning inom kommunen. När det gäller Krokoms kommun finns redan ett antal banor i närområdet. Vi kan tenke oss å satse noen kr. på dette tiltaket. Det er viktig at vi kan gi dette tilbudet i vår region. Ut fra signalene i ungdomskonferansen så er dette et viktig tiltak, säger Alf Robert Arvasli, ordfører i Lierne. Ungdomsprojektet kan också tänka sig att gå in med en summa pengar för att få igång projektet. Mats Falk brinner för frågan. Eftersom ungdomarna så tydligt signalerat att detta är något de vill att vi ska satsa på känns det oerhört angeläget och jag hoppas att kommunerna hörsammar deras önskan. Vi måste göra allt vi kan för att få dem att stanna kvar i regionen, en givande fritid är viktigt. Intresset för motorsport är stort i området. Vintertid har skoterklubben flera år arrangerat både SM-deltävlingar och SM-final i skoterenduro här i Gäddede. Om några år kanske vi kan arrangera fler tävlingar om det byggs en ny bana, säger han. Svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed kommer att påbörja en dialog med Strömsunds kommun kring finansiering så fort beslutsunderlaget är klart. Så här säger kommunchefen Anders Andersson i dagsläget: Eventuellt kan medel från Idrottslyftet erhållas. Detta administreras av Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna. Mitt råd just nu är att man knyter intresset till en befintlig idrottsförening för att underlätta ansökan om bygdemedel eller från Idrottslyftet. n Pernilla Hermansson Kunstgressbane i Røyrvik? Ett av kravene fra ungdommen i forbindelse med fjorårets store undersøkelse blant ungdom var kunstgress på fotball-banen i Røyrvik. Men fra krav til handling har veien vært lang. En del ting må på plass for å realisere ungdommenes ønske, sier Nina Øie Devik, leder for Røyrvik idrettsforening, RIF. Ett av de byråkratiske hinder som ligger til grunn er en revidert utgave av kommunalplan for idrett og fysisk aktivitet. Her må kunstgressbanen inn da det er ett av kriteriene for å søke spillemidler fra Norsk tipping. Men det er bare en formalitet som relativt greit kan løses. Sannsynligvis er den største utfordringen finansieringen. En kunstgressbane i Røyrvik med de krav som stilles ville kunne kostnadsberegnes til ca. 2 millioner. Av dette kan spillemidler dekke ca 1/3 av totalkostnadene. Det betyr at det meste må finansieres Nina Øie Devik. gjennom tilskudd fra kommunen og egne. Eventuelt å finne andre tilskuddsordninger som letter behovet både fra kommunen og RIF. Faller alt dette på plass vil en mulig oppstart være til neste sommer. Da kan kunstgressbanen stå klar til høsten Det er bare å håpe at RIF sammen med kommunen finner en løsning slik at ungdommenes ønske går i orden. n Lars Arne Krukhaug 14 Gränsnytt juli 2011 Camp Vaajma närmar sig Camp Vaajma har fått ett nytt datum den 12 till 14 augusti är dagarna som gäller för dig som vill vara med om en spännande och utmanande helg. Eftersom Camp Vaajmas ursprungliga datum krockar med tävlingen Jorm Runt flyttas arrangemanget fram en helg till den augusti. Vid Gränsnytts pressläggning hade en handfull ungdomar anmält sig. Vi behöver i alla fall få ihop minst det dubbla om vi ska kunna köra så jag hoppas att fler tar chansen att anmäla sig, säger Mats Falk i ungdomsgruppen som arrangerar helgen. Camp Vaajma är öppen för alla födda 1997 och tidigare. Utgångspunkten blir Ankarede och därifrån görs olika utflykter. Det blir ett äventyrsläger fyllt med utomhusaktiviteter där ungdomar och ledare bor, umgås och har roligt tillsammans. Ett ypperligt tillfälle att lära känna andra ungdomar från gränsfjällen, utmana sig själv och andra, säger Mats Falk. n Pernilla Hermansson Läs mer:

15 NYHETER Fakta/Sametinget/Saemiedigkie Sametinget i Norge Sametinget i Norge er en nasjonal, representativ folkevalgt forsamling for samer i Norge. Sametinget styres til daglig av Sametingsrådet, som ledes av sametingspresidenten. Sametingets parlamentsbygning og hovedadministrasjon ligger i Karasjok. Sametinget styres etter det parlamentariske prinsipp, hvor det sittende Sametingsrådet baserer sin virksomhet på tillit i plenum. Sametinget er et politisk redskap som skal styrke samenes politiske stilling og bidra til en rettferdig behandling av det samiske folket. Egil Olli, president for norske Sametinget, er positiv til språkprosjekter på tvers av grensen. Foto: Lars Arne Krukhaug Sametinget hade rådsmøte i Røyrvik Tidligere har Sametinget lagt sitt rådsmøte i juni til Trondheim. Med ønske om å komme rundt i den sørsamiske regionen for å treffe folk ble Røyrvik foreslått som ett alternativ. Og slik ble det. Sametingspresidenten, Egil Olli, tok med seg rådet og inntok Børgefjell Gjestegård tirsdag 21. juni. Gränsnytt benyttet seg av muligheten og avtalte ett møte med Egil Olli før og få større innblikk i deres arbeid og hvordan de ser på; både den tospråklige forvaltningsprosessen som Røyrvik kommune er inne i, og også for å høre hva han mener om samarbeidet vi har over grensen gjennom Midt-Skandinavisk regionprosjekt. Vi spurte Egil Olli, president for det norske Sametinget, om de hadde spesielle tiltak for å få kommuner til å søke om å bli tospråklig forvaltningskommune. Han var klar på at initiativet måtte komme fra kommunen selv. Men når de først hadde ett ønske om å starte prosessen var selvfølgelig Sametinget en viktig samarbeidspartne, både som rådgiver men også å anbefale søknaden for departementet. Det er viktig å forankre prosessen i befolkningen, det er ei nødvendighet for å lykkes. Viktigheten av å føre en lang og god prosess samt å gi god informasjon til innbyggerne er en viktig suksessfaktor. I den sammenheng er jeg imponert over den prosessen som Røyrvik kommune har presentert i forbindelse med søknaden, sier han. Egil Olli er positiv til språkprosjekter på tvers av grensen. Både i nord og sør har Sametinget gode erfaringer på samarbeidsprosesser. Dette ser vi eksempel på hær i Røyrvik. I forbindelse med det sørsamiske språk- og kulturprosjektet har forelesningene trukket tilhørere, ikke bare fra nabokommunene sør og nord for Røyrvik, men også fra kommunene over grensen. Ett annet spørsmål vi ønsket kommentar på var sørsamenes posisjon i forhold til nordsamene. Sametinget er kjent med at sørsamene kan føle seg som en minoritet i minoriteten. Vi jobber derfor aktivt får både å prioritere sørsamene, og gi de den støtten de trenger. Et av tiltakene er nettopp å legge Samerådsmøtet til region. Her er folkemøter en viktig informasjonskanal for å motta signaler fra den sørsamiske befolkningen. Et annet viktig aspekt er å gi støtte i kampen mot rovdyr. Det er ei betydelig utfordring i vårt distrikt, sier Egil Olli. Også Samerettsutvalget 2 vill gi en betydelig utfordring for den sørsamiske regionen. Sametinget var derfor opptatt av å føre gode prosesser og ha en tett dialog med det sørsamiske området. I den sammenheng var det viktig at informasjonen, fra både sentral og lokale myndigheter var gode, og rettet mot hele befolkingen. Egil Olli mente utfordringene i Samerettsutvalget 2 ville berøre hele befolkningen i regionen, ikke bare den samiske delen. Det var derfor svært viktig at det ble gitt god og tydelig informasjon. n Lars Arne Krukhaug Det sitter 39 representanter i Sametinget fra sju valgkretser. Det første sametingsvalget ble avholdt høsten 1989 og det første offisielle Sameting ble åpnet 9. oktober 1989 i Karasjok av H.M Kong Olav V. Ole Henrik Magga fra Norske Samers Riksforbund ble den første presidenten i Sametinget. sametinget I Sverige Sametinget i Sverige är en särskild myndighet med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och är bland annat förvaltningsmyndighet i rennäringsfrågor inrättades Sametinget som en myndighet och folkvalt organ. Som statlig myndighet är Sametinget tvunget att verkställa den politik och följa de beslut som Sveriges Riksdag och regering fattar, vilket ibland går emot de folkvalda sametingsledamöternas partiprogram. Sametinget har ingen egentlig makt och uppgiften är istället att verkställa de beslut som fattats av Sveriges riksdag och regering. Sametingets högsta beslutande organ är Sametinget som ofta kallas plenum med 31 folkvalda ledamöter, vilka inom sig utser en styrelse samt ett presidium med en ordförande (talman) och en eller flera vice ordföranden; formellt förordnar regeringen en ordförande för Sametinget på förslag av Sametinget. Källa: Wikipedia Gränsnytt juli