Specialnummer. Vad har projektet åstadkommit och vad händer nu? Tidningen. Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Projektledarna sammanfattar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialnummer. Vad har projektet åstadkommit och vad händer nu? Tidningen. Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Projektledarna sammanfattar"

Transkript

1 Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik nr 3/2014 Projektledarna sammanfattar Specialnummer Vad har projektet åstadkommit vad händer nu? 1

2 Innehåll Projektets huvudmål 2/2014 Projektets resultat Snabbguide till projektet Delprojekt Ekonomisk tillväxt Delprojekt Sjukvård/Hälsa Kontakt Hur jobba vidare? Delprojekt Skola Delprojekt Ungdom Delprojekt Information Delprojekt Polis Vad tycker kommunerna om arbetet? Vad händer nu? Kjell Schive, huvudprojektledare Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson Tfn: 0046 (0) Patrik Lundgren Tfn: Tfn: 0046 (0) Erika Winterlia Tfn: 0046 (0) Adresser Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Box Strömsund krönika För drygt fem år sedan hade jag precis blivit projektledare för informationsdelen i ett helt nystartat interregprojekt, Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Namnet var långt krångligt jag hade aldrig tidigare arbetat som projektledare. Det var lite skrämmande, men också spännande. Jag mina kollegor hade en stor uppgift framför oss: Vi skulle starta en helt ny tidning som skulle ges ut till de boende i området. Vi funderade diskuterade. Hur skulle tidningen se ut? Vad skulle vi skriva om? Och inte minst vad skulle tidningen heta? Så en dag under våren kom äntligen Gränsnytt ut. En tidning som fortsatte att komma ut under tre år som blev föregångaren till Tidningen. Mycket har hänt sedan dess. Totalt 29 tidningar har producerats, projektet tidningen har bytt namn innehållet har vi anpassat efter hur vi tror att läsarna i vill ha sin tidning. Men vårt uppdrag har hela tiden varit detsamma: Att sprida information om projektet vad vi gör, att belysa viktiga frågor som rör livet i gränsfjällen försöka skapa opinion för dem. Bland annat har det blivit tema-nummer om gränshinder, föreningsliv, samiskt, turism, hantverkare bredband. Det har ofta handlat om stora svåra frågor. Som gränshinder till exempel som varit ett av huvudprojektets uppdrag att bryta ned. Politiker har stått till svars, men inte alltid gett de besked vi velat höra. Men ett projekt handlar lika mycket om det som går att genomföra, som det som inte går att genomföra. Det ett resultat i sig en ldom att ta med sig. Det h sista numret av tidningen. Men hemsidan lever kvar. Och Facebook., projektområdets namn som också betyder hjta på samiska, har fått en speciell betydelse också i mitt hjta. Trots att jag inte bor i d det något med området som känns speciellt äkta. H finns en känsla av samhörighet glädje över att få bo på en plats dit många kommer för att spendera sin fritid. Jag minns speciellt ett möte med familjen Öberg i Vallrun. De flyttade dit från södra Sverige för ett antal år sedan jag gjorde ett reportage om familjen det beslut de tagit. De valde nämligen att flytta dit hjtat fanns. Det säger en hel del om vilka människor som bor i. Människor som valt boplats med omsorg. Den 31 augusti avslutas projektet. Det h det sista numret av Tidningen. Det känns vemodigt. Vår målsättning var att etablera en kommersiell tidning i. Men våra förhoppningar grusades då det blev maktskifte i Norge möjligheterna till presstöd kraftigt försämrades. För att kunna starta en tidning skulle vi vara direkt beroende av pressstöd för att överleva. Beskedet förstås en besvikelse. Men nyheter från kommer det ändå att bli efter projektet tar slut fast i digital form. Hemsidan blir kvar, liksom Facebooksidan. Gå in gilla oss så missar ni inga nyheter. Till sist; Tack för oss! Nu blickar vi mot framtiden. Vi ses d! Delprojektledare Information Om Tidningen Tidningen ges ut av Regionprojekt. Total upplaga: ex. Delas också ut till fritidshusägare. Sommarprogrammet medföljer som bilaga. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Erika Winterlia Redaktör: Pernilla Gunnarsdotter Persson Redaktion: Åsa Sjödin, Erika Winterlia,, Ole Harald Kveli, Felix Persson. Tipsa redaktionen! Tfn: Mail: Mer info: Utgivning februari Deadline: 31/1 24 april Deadline: 1/4 19 juni Deadline: 26/5 Gilla oss på Facebook! vaajma Styringsgruppen for Regionprosjektet har arbeidet ut i fra en visjon om å skape En moderne landsbygd uten grenser. I dette lå et ønske om å skape en fremtidsrettet region i kontinuerlig utvikling hvor ny teknologi kunne utnyttes på en økonomisk og økologisk bærekraftig måte. Miljø, likestilling og integrering skulle ligge til grunn for alt arbeid. Vi hadde et ønske om å bygge på landsbygdens verdier tradisjon, trygghet og ren natur hvor mennesker lever i harmoni med naturen, kulturen og med hverandre. Og vi ønsket også å skape en grenseløs region både når det gjelder kommunegrenser og riksgrense og en grenseløs region med hensyn til skapertrang, kreativitet og entreprenørskap. Her skulle alt være mulig. En viktig forutsetning for å lykkes var et tett samarbeid med sentrale myndigheter i Stockholm og Oslo. Det var spesielt viktig i spørsmål knyttet til grensehinder og gjennomføring av pilottiltak. Dette er hinder som er hjemlet i svenske og norske lover og forskrifter. En annen viktig forutsetning for å lykkes var at vi klarte å skape engasjement for visjonen i befolkningen og i virksomhetene, og at kommunene i regionen viste vilje til langsiktig og forpliktende samarbeid. Hele regionen måtte samles bak visjonen, målene og aktivitetene. Prosjektet definerte sex hovedmål. 1. Regionen skal ha netto innflytting i prosjektperioden. 2. Øke sysselsettingen. 3. Opprettholde kvalitet, kapasitet og kompetanse i offentlig tjenesteproduksjon. 4. Regionens næringsliv og offentlig sektor skal ha tilstrekkelig tilgang på kompetanse. 5. Øke livskvaliteten til befolkningen. 6. Regionen skal være en pilotregion for svensk og norsk distriktspolitikk, og 3 pilottiltak/forsøk skal igangsettes i prosjektperioden. Projektets huvudmål Vi ønsket en grenseløs region Samtliga delprojektledare huvudprojektledare samlade i samband med ett möte i Strömsund våren 2014: Anna Jonasson, delprojektledare Ekonomisk tillväxt, Tommie Jirhed, svensk huvudprojektledare,, delprojektledare Information, Tommy Ottosson, delprojektledare hälsa/sjukvård, Kjell Schive, norsk huvudprojektledare, Ulla Jonsson, biträdande delprojektledare Ekonomisk tillväxt, Patrik Lundgren, delprojektledare Skola Erika Winterlia, biträdande delprojektledare Information. Foto: Ole Harald Kveli Regionprojekt har sedan 2012 arbetat för att nå sex huvudmål. Det handlar bland annat om ökad nettoinflyttning, ökad livskvalitet stkt lokalt ningsliv. Vilka resultat har uppnåtts? H berättar huvudprojektledarna om det som gjorts det som inte gått att genomföra. Dette var svært ambisiøse mål. Noen vil hevde at de var urealistiske. Dette med utgangspunkt i samfunnsutviklingen både i Sverige og Norge hvor flyttestrømmene går fra distriktene til regionsentra og de store byene. Noe av grunnen ligger i at befolkningen søker etter interessante og utfordrende arbeidsplasser og noe skyldes at en stadig større andel av ungdommene velger å ta høyere utdannelse utenom regionen. Effektiviseringen innen primærnæringene og utflytting av offentlige arbeidsplasser er andre grunner. På toppen av dette står det faktum av noen av regionens hjørnestensbedrifter står overfor store utfordringer. Läs mer Kjell Schive Tommie Jirhed Delprojektens mål huvudaktiviteter redovisas separat på sidorna 16 till 39 i tidningen. 3

3 projektets huvudmål Så har det gått med huvudmålen Projektet satte i starten upp ett antal huvudmål. Hur har det då gått vad har blivit uppnått inte? Mål 1: Regionen skal ha netto innflytting i prosjektperioden. I prosjektperioden har folketallet i regionen gått ned med 64 personer til personer. Nedgangen i folketallet har vært vesentlig mindre i prosjektperioden enn i tidligere perioder. Nedgangen skyldes hovedsakelig fødselsunderskuddet på 51 som må ses i sammenheng med alderssammensetningen i befolkningen. Netto utflyttingen i samme periode var 13. Frostviken hadde størst nedgang i folketallet og størst netto utflytting med 19, mens Lierne hadde 3. I Hotagen og Røyrvik var det netto innflytting på henholdsvis 4 og 5. Mål 2: Øke sysselsettingen. Når det gjelder sysselsetting foreligger det ikke statistikk på svensk side. Det foreligger heller ikke statistikk for 2013 og 2014 på norsk side. Men siste tilgjengelige statistikk tyder på at prosjektet ikke har klart å bidra til å opprettholde sysselsetting i prosjektperioden. Det har vært størst nedgang i sysselsettingen innen primærnæringene og varehandel. Innen industri, bygg og anlegg og transport har det vært økning i sysselsettingen. Mål 3: Opprettholde kvalitet, kapasitet og kompetanse i offentlig tjenesteproduksjon. Det er ingen tegn til vesentlige endringer når det gjelder kvalitet, kapasitet og kompetanse i offentlig tjenesteproduksjon. Prosjektet har tatt flere initiativ til økt samarbeid innen helse/sjukvård og skole. Det er opprettet avtale mellom kommunene om felles utnyttelse av kompetanse og kapasitet innen korttidsplasser. Lierne arbeider med implementering av konseptet livsgledesykehjem. Og det er etablert flere kompetansenettverk innen helse/sjukvård og folkehelse. FAKTA organisering av projektet Projektet har bestått av fem delprojekt: Ekonomisk tillväxt, Skola, Information, Sjukvård/hälsa (avslutat 31 oktober 2013) samt Ungdom (avslutat 31 oktober 2013). Regionprosjektet har hatt en svensk og en norsk hovedprosjektleder på heltid. I tillegg har det vært delprosjektledere innen økonomisk vekst (100 prosent), skole (25 prosent), ungdom (50 prosent), helse (25 prosent) og informasjon (50 prosent). Til hvert delprosjekt har det vært en arbeidsgruppe med representanter fra hver av de fire samarbeidende kommunene. Lierne kommune og Strömsunds kommun har vært prosjekteiere. Prosjektet har vært ledet av en styringsgruppe bestående av fire ordførere/kommunalråder, fire rådmenn/kommunchefer, en representant fra Nord-Trøndelag fylkeskommune samt en representant fra Frostviken og en fra Hotagen. Projektets budget: Prosjektets totalbudsjett for prosjektperioden har vært på 15 millioner kroner fordelt med 6,7 millioner kroner på Norge og 8,3 millioner kroner på Sverige. Det er også etablert nettverk innen grunnskole, ungdomsskole/högstadie og mellom karriererådgivere/ SYV er. I tillegg er det investert i fjernundervisningsutstyr ved alle skolene i regionen. Både brukerundersøkelser og undersøkelser i befolkningen tyder på at kommunene som arbeidsgivere og befolkningen er tilfreds med de tjenestene som ytes innen helse og skole. Prosjektet har gjennomført to ungdomskonferanser med ungdomsskoleelever som målgruppe. Gjennom disse konferansene har ungdommene lært om demokratiske prosesser, og de har kommet med sine bestillinger til kommunene. Dette har bidratt til realiseringen av kunstgressbaner i Røyrvik og Lierne og motocrossbane i Frostviken. Mål 4: Regionens næringsliv og offentlig sektor skal ha tilstrekkelig tilgang på kompetanse. Kartlegginger som prosjektet har foretatt når det gjelder kompetanse og tilgang på arbeidskraft i privat sektor, tyder på at det er god balanse mellom tilbud og etterspørsel selv om det på noen fagområder er mangler. Offentlig sektor vil stå overfor noen fremtidige utfordringer de nærmeste årene på grunn av at mange medarbeidere vil gå av med pensjon. Mål 5: Øke livskvaliteten til befolkningen. Spørsmålet om befolkningens livskvalitet er krevende å måle. Her spiller både utenforstående og private forhold inn. Prosjektet har derfor ikke brukt ressurser på å gjennomføre undersøkelser når det gjelder befolkningens livskvalitet. Mål 6: Regionen skal være en pilotregion for svensk og norsk distriktspolitikk, og 3 pilottiltak/ forsøk skal igangsettes i prosjektperioden. Prosjektet har over flere år brukt store ressurser på dialog med sentrale myndigheter for å få på plass pilottiltak i distrikts- og regionalpolitikken. Regionen ville ha egnet seg godt for utprøving av nye virkemidler på dette området. Her ville myndighetene med begrenset ressursinnsats kunne ha testet ut effekten av nye virkemidler. Dessverre fikk vi ikke med sentrale myndigheter på dette, og forsøket ble avsluttet høsten 2013 da den svenske handels- og nordisk samordningsministeren Ewa Björling fastslo at inga undantag lokalt gränshindren ska vara långsiktiga, hållbara gälla för hela landet. En annen viktig oppgave for regionprosjektet har vært arbeidet med å redusere grensehinder. Dette er omtalt i eget avsnitt i dette nummeret av tidningen. Regionprosjketet har bidratt til å skape møteplasser som mobiliserer innbyggerne til å møtes, bli kjent med hverandre, utvikle nettverk og legge grunnlag for framtidig samarbeid. Økt kjennskap til hverandre og nettverksbygging på tvers av kommune- og riksgrense er ett av de viktigste resultatene av prosjektet. Mye av dette er vanskelig å måle. Prosjektet har oppnådd mye gjennom økt kommunalt samarbeid, mobilisering av mange innbyggere i et bredt spekter av aktiviteter, restituering av en regional identitet internt, og ekstern synliggjøring av regionen med dens muligheter og utfordringer. Kjell Schive Kurtax en besöksavgift, en mervdestaxa som läggs på till exempel boende i ett område. Detta system mycket vanligt i bland annat alpländerna ger en ökad ekonomisk möjlighet till utveckling i dessa områden. De pengar som kommer in läggs på åtgder som förbättrar skapar ett mervde för turister fastboende. Under projektperioden har tre av fyra kommuner i infört kurtax. I både Lierne Røyrvik har satsningarna fallit väl ut gett positiva effekter. Idén kom i samband med att skulle börja marknadsföra sig som en vandringsdestination. I Frostviken går taxan under namnet Mervde Frostviken. Området det första i Sverige att införa kurtax satsningen har väckt nationellt intresse. Flera destinationer har hört av sig vill veta mer om hur arbetet med införandet har gått till i Frostviken. Det har gett oss en hel del positiv uppmksamhet. Det framstår kanske som enkelt, men det ligger en hel del arbete bakom att få företagen att inse fördelarna sedan också ansluta sig. Kurtax viktigt för att skapa ökad trivsel livskvalitet. Det också ett sätt att uppnå en fungerande finansiering av turismens infrastruktur göra Frostviken mer vdefullt för oss alla, säger Anna Jonasson, projektledare i Ekonomisk tillväxt. På ICA Gränsbua i Gäddede tas taxan ut genom att plastpåsarna kostar en krona extra. På ungef två månader har det sålts påsar vilket inneb lika många slantar som ska gå till mervdessatsningar i Frostviken. ICA Blåsjöfjäll i Stora Blåsjön har också samma upplägg. På ett år blir det stora summor då handlar det ändå bara om en krona per påse. Jag upplever att våra kunder varit väldigt positiva. De allra flesta väljer påsen jag tycker att initiativet mycket bra. De h pengarna ska gå till något som gagnar alla, säger butiksägaren Mikael Jönsson. I Lierne har satsningen på kurtax bland annat inneburit att kronor har kunnat läggas på förbättring utveckling av skidspår i hela kommunen. Sørli helselag tilldelades kronor som ska gå till hälsoinsatser i området. -området bør være stolte over å ha fått i gang denne ordningen. Li-vert`n bidro i 2013 med cirka kronor i kurtax til Lierne Fritid som administrerer kurtaxordningen i Lierne. Vi håper at enda flere bedrifter ser nytten av en slik ordning og blir med på en eller annen måte. Kurtaxordningen blir best vis alle deltar! Det finnes mange måter å kreve inn kurtax på. Hver bedrift kan velge sin egen løsning, säger Roy Inge Bergli som äger Li-Vert n Bensinstasjon 123 i Nordli. Få av hans kunder har kommenterat den extra taxan, de som gjort det positiva till satsningen. Projektets resultat Roy Inge Bergli, till vänster, äger både Li-Vert n Bensinstasjon 123 i Nordli. Han tycker att införandet av kurtax mycket positivt. Vi håper at enda flere bedrifter ser nytten av en slik ordning og blir med på en eller annen måte, säger han. H tillsammans med svenske kökschefen Joakim Winther. Foto: Jorunn Granheim En av de första med kurtax Frostviken Tre av fyra kommuner i har infört kurtax under projektperioden. Frostviken gjorde det som ett av de första områdena i Sverige. Införandet av kurtax inneb att det skapas ökade förutsättningar till utveckling i områdena, säger Anna Jonasson, delprojektledare Ekonomisk tillväxt. Så h ser det numera ut på kvittona från ICA Blåsjöfjäll: Du stödjer Mervde Frostviken med en krona/ plastkasse. Foto: Vad inneb kurtax för Lierne,? Kurtax er en fin måte å finansiere fellesgoder på. Her kan både næringsliv og privatpersoner bidra i en felles pott som i sin helhet brukes på fellesgoder. Fellesgoder som både vi som bor i og alle som besøker har nytte av. F.eks oppkjørte skiløyper, turstier, sykkelruter, rasteplasser, forskjønning av uteområder og søppelhåndtering, säger Roy Inge Bergli. 4 5

4 Projektets resultat Så har projektet jobbat för att öka inflyttningen Projektets resultat Fiber ska göra mer attraktivt Goda uppväxtvillkor för barnen en av sakerna som står högt på önskelistan bland de som intresserade av att emigrera till. I januari 2014 deltog projektet på den stora inflyttarmässan i Almere. Foto: Edith Valdfridsson Att hindra utflyttningen öka nettoinflyttningen i området har varit ett viktigt huvudmål. Hösten 2013 bildades en grupp inom med sskilt fokus på inflyttarfrågor. Bland annat deltog de på den stora emigrantmässan i Almere. Statistiken talar sitt tydliga språk: Befolkningen i har under ett stort antal år minskat kvar blir en allt mer åldrande befolkning. En mycket viktig fråga för projektet har dför varit att arbeta för att öka nettoinflyttningen. Under projektperioden har totalt 27 personer flyttat från området. I det underlag till inflyttarprogram som projektet tog fram våren 2012 står bland annat följande: För att lyckas i målsättningen att vända en minskande befolkning det viktigt att finna åtgder som på ett positivt sätt skapar intresse för regionen. Genom marknadsföring av Destination förväntas besöksantalet öka. N kunderna väl på plats ges en utmkt chans att visa upp regionens fördelar möjligheter. Behov av ett gemensamt handlingsprogram för in- utflyttning stort. För att lyckas behövs åtgder på flera nivåer. Förutom information personlig service viktig. Marknadsföring kan med fördel kopplas till Destination s utbud d ett exklusivt ambassadörskap ger oss fler marknadsförare. Hur har projektet lyckats med målsättningen? Vi har jobbat aktivt med marknadsföring av regionen genom Destination, hemsida, facebook, Tidningen, annonsering, deltagande på emigrantmässan i Almere pressinformation. Inflyttarprogrammet inte fdigställt det underlaget har dför inte bidragit speciellt mycket till att vända trenden få ett positivt inflyttningsnetto, säger svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed. Han menar att en del av aktiviteterna skulle ha prioriterats högre Fakta Områden: består av områdena Lierne Røyrvik i Norge samt Frostviken Hotagen i Sverige. Befolkning: H bor ca 3300 invånare ett oräkneligt antal björnar, älgar, ripor, fjällrävar andra djur. Mer information: Vill du veta mer om området, dess invånare vad som finns h kan du hitta på vår nya hemsida. www. vaajma.com Edith Valfridsson, före detta inflyttarkoordinator i Lierne, berättade om Lierne inför fullsatta läktare. Foto: Cathrine Reinemyr startats upp tidigare. Kanske skulle detta avsnitt i projektet haft ett eget delprojekt med projektledare anställd på kanske 50 procent, säger han. Gruppen inom som jobbar med Inflyttarservice har träffats ett par gånger efter emigrantmässan i Almere för att se på hur man ska jobba vidare med dessa frågor samarbetet i nätverket. I augusti ska Tommie Jirhed träffa gruppen för att se till att den hittar vägen vidare. Hur jobbar kommunerna vidare med dessa frågor nu? I Strömsund Lierne har man avsatt medel resurser för att jobba vidare med Bolyst inflyttning. I Røyrvik har man inte haft möjlighet att prioritera detta i budget även om behovet har varit stort. I Krokom har man levt med budgetöverskott inflyttningsvåg i många år, d den expansiva Storsjöbygden har bidragit till ökningen som helhet har behovet inte behövt prioriteras. I vilken utsträckning kommunen vill avsätta medel personella resurser inte klarlagt även om viljan till samverkan med kommunerna finns, säger Jirhed. Tillgång till fiber kan göra ett område mer attraktivt. Foto: Per Trostemo Tillgång till bredband mobilt internet en av de viktigaste förutsättningarna för utveckling av med inflyttning av nya invånare etablering av företag. Regionprojekt har tydligt pekat på detta vidtagit en del aktiva handlingar för att påskynda utvecklingen. Projektet har gjort flera försök att få till fiberutbyggnad som går över gränsen, främst mellan Hotagen Sörliområdet. Men de kommersiella aktörerna har inte visat något större intresse för detta. En förstudie som bekostats av projektet utredde förutsättningarna i Frostviken. H öppnades möjligheterna genom Trafikverkets planer på ombyggnation av vägen mellan Stekenjokk Gäddede d kanalisering i väggren ett första steg i fiberutbyggnaden. En fiber Highway byggs mellan Narvik Trondheim som gör en avstickare till Røyrvik Nordli under Samtidigt påbörjas grävningar till fastigheterna i södra från Rötviken via Hotagen, Valsjöbyn till Gunnarvattnet. Dessa investeringar inom skapar bra förutsättningar en framtidstro för att man i framtiden ska kunna bo verka i regionen. Tommie Jirhed Läs mer Läs mer om satsningen på fiber i på vår nya hemsida. 6 7

5 Projektets resultat Projektets resultat Destination som varumke känt eller inte? Fakta Vaaj THE HEART a OF SCANDINAVIA I en tävling röstades namnet, The heart of Scandinavia, fram som områdets nya namn. H vinnarna Carin Hallkvist Anna Jonasson tillsammans med huvudprojektledarna Tommie Jirhed Kjell Schive. Foto: För fyra år sedan fick projektområdet namnet genom en namntävling. Sedan dess har arbetet med att införa stka varumket pågått. Men vad ett varumke, varför behövs det hur väl känner potentiella besökare till namnet? År 2010 arrangerade Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt, föregångaren till Regionprojekt, en namntävling tillsammans med Länstidningen Namdalsavisa. Uppdraget var att namnge området för projektet. 150 namnförslag kom in 700 läsare var med röstade tillsammans med en jury för att utse vinnarnamnet:, The heart of Scandinavia. Ett namn som knyter an både till områdets form, som kan liknas vid ett hjta, samt att ordet betyder hjta på samiska. Men hur har det gått med marknadsföringen av varumket? Det har underlättat mycket för oss att ha ett gemensamt namn att marknadsföra, det känns som om namnet har fastnat att många utanför området känner till det. Det väcker nyfikenhet har varit väldigt betydelsefullt i marknadsföringen. Men vi har en lång väg kvar att gå för att fylla det med innehåll skapa oss ett välkänt namn, säger Anna Jonasson i delprojekt Ekonomisk tillväxt. Ett varumke påverkas av allt man säger allt man gör. Ett varumke kan alltså byggas omedvetet eller medvetet. N alla i Vacker natur en blandning av svenskt, norskt samiskt en bra grund att stå på. Men varumket måste också fyllas med bra innehåll. Foto: Mårten Wikner en verksamhet jobbar åt samma håll, med samma budskap vderingar, skapar man önskad bild hos omvlden. Och det viktigt, menar Mats Forslund på Jämtland Hjedalen Turism, JHT. För oss som håller på med turism i länet ett hyfsat känt namn idag. Men jag har ingen uppfattning om hur det bland potentiella turister. Det alltid viktigt att jobba med varumken. Se till exempel hur väl Åre har lyckats. Men det en lång resa, man måste förtjäna sitt varumke komma ihåg att det gästen eller kunden som avgör dess vde. Man kan inte luta sig tillbaka tro att någon annan ska göra jobbet, säger han. Mats Forslund poängterar att det viktigt att ta fram det som skiljer från mängden. Att området består av både svenskt, norskt samiskt en bra grund att stå på. Men enbart det räcker inte. Jag har besökt området slogs då av naturen orördheten. Men det krävs något mer. Många vill ha det mer tillgängligt, tillrättalagt. Fler saker måste till, säger han. Kirsten Schultz på Trøndelag Reiseliv upplever inte att kunderna d känner till destinationen. Jeg har selv aldri hatt noen spørsmål rundt denne destinasjonen i de markedene vi er aktive. Jeg har i tillegg sjekket med turistinformasjonen i Trondheim, som også får mange henvendelser fra kunder som reiser gjennom hele Norge, og kollegaen der viste ikke om Destinasjon, säger hon. Trøndelag Reiseliv har god kontakt med reselivsaktörerna i Indre Namdalen, det vill säga både Lierne Børgefjell, i höst planeras en presstur till området för en grupp tyska journalister. Att jobba med varumket viktigt. Det framhåller även Kirsten Schultz. Varemerket MÅ fylles med innhold, med reiselivsoppevelser, med tydelige produkter ellers har det ingen nytte for en kunde. Og man må ha en plan hvordan man vil markedsføre varemerket og nå ut til turistene. I samarbeid med distribusjonsledd (turoperatører) skaper man kommersielle resultater forutsatt at man har produkter/opplevelser/ varer til butikkhyllene, säger hon. Dela med dig Glöm inte att tagga dina vaajmabilder på instagram med #vaajma. Hur byggs ett varumke? Tydlighet: Det tydligt vad varumket ska stå för det består inte av för många detaljer. Ju enklare, desto tydligare mer effektivt såväl för kunden som för oss själva. Konsekvens: Ett starkt varumke frukten av att säga göra samma sak många gånger, inte många saker en gång. Långsiktighet: Det tar många år att bygga ett starkt varumke, så det krävs uthållighet långsiktig investeringsvilja. Helhetssyn: Varumke handlar inte bara om logotyp reklam, utan om vad man gör, hur man gör det hur man kommunicerar det. Vad gör varumket för nytta? Underlättar att fatta beslut. Förenklar samordnad kommunikation på alla nivåer. Ger ett verktyg för att utvdera samarbeten aktiviteter. Förtydligar kopplingen mellan löfte leverans höjer dmed kvalitetsnivån. Ett starkt varumke skapar goodwill. Hjälper till att attrahera kvalificerade medarbetare samarbetspartners. Källa: visitsweden.com 8 9

6 Projektets resultat Projektets resultat Pilotområde: Stor tuff fråga Gör till ett pilotområde för regional utveckling i ett glesbefolkat område. Det förslaget har lagts fram till både departement statsråd. Något svar har ännu inte kommit. Nyligen en ny skrivelse skickad till samarbetsministrarna i Nordiska ministerrådet. Ett av Regionprojekt s huvudmål att regionen ska vara en pilotregion för svensk norsk regionalpolitik, minst tre pilotinsatser bör initieras under projektperioden. För att förverkliga detta skickades en skrivelse till svenska ningsdepartementet Det finns flera uppenbara gränshinder som kräver politiska beslut för att undanröja. Vi vill dför uppmana regeringen att göra till pilotområde för regional utveckling i ett glesbefolkat område, stod det bland annat i skrivelsen. D lyftes de stora skillnaderna mellan länderna fram att de drivkrafter som finns i området hämmas av olika gränshinder. I skrivelsen fanns flera förslag till lösningar. Bland annat att kravet på tulldeklaration för maskiner som inte stadigvarande brukas på andra sidan gränsen tas bort. Och att en försöksordning för tullfri handel med renar renkött, som har sitt ursprung i regionen, bör införas. Problemet med den stora skillnaden i arbetsgivaravgift mellan Sverige Norge föreslogs kunna lösas genom ett differentierat system, något som fungerat mycket bra i Norge som har en framgångsrik distriktspolitik. Det h stora tuffa frågor att ta sig an, det tar betydligt längre tid än ett par år att lösa. Det har varit svårt att komma till tals i Regionprojekt har uppvaktat både ningsdepartementet, ningsminister Ewa Björling flera statssekreterare för att få gehör för gränsproblematiken önskan om att få bli ett pilotområde. H Anders Andersson, kommunchef i Strömsund, Gudrun Hansson, (s), kommunalråd i Strömsund, Tommie Jirhed, svensk huvudprojektledare samt Maria Söderberg, (c), kommunalråd i Krokom i Stockholm för att uppvakta statssekreteraren Marita Ulvskog, (s), Foto: Privat frågan vi har inte ännu fått något svar på vår skrivelse, det måste vi kräva innan projektet tar slut. På beslutsnivå verkar man vara ganska enig om att de åtgder som ska göras gällande gränshinder ska gälla för hela norsk-svenska gränsen inte bara i ett område. Det naturligtvis en besvikelse, säger svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed. Nordiska ministerrådet har definierat 100 gränshinder, av dessa beräknas omkring tio stycken per år lösas. Men vilken plats i turordningen har gränshindren i? Nyligen har en ny skrivelse skickats till norska svenska samarbetsministrarna i Nordiska ministerrådet. Uppmaningen i skrivelsen att ett pilotprojekt inrättas i gränsområdet mellan Sverige Norge för att i begränsad skala pröva insatser som kan eliminera de svårigheter som idag finns för medborgarna i de nordiska gränsområdena. Vi måste få ett tydligt svar på frågan innan projekttiden tar slut. Sedan ser jag det som mycket viktigt att ansvariga politiker i kommunerna jobbar aktivt pressar på från politikerhåll. D tycker jag att intresset har varit lite svalt, säger Tommie Jirhed. Kommunalrådet i Krokom, Maria Söderberg, (c), menar att projektet har haft en viktig uppgift n det gäller att belysa de gränshinder som finns i regionen. Men arbetet skulle ha varit bättre samordnat: Vi har inte lyckats med huvudmålet, att skapa en pilotregion. Sett i efterhand har vi varit för dåliga på att samordna våra påtryckningar. Vi har jobbat på var sitt håll tryckt på mot regering storting men vi skulle ha arbetat mer tillsammans istället, säger hon. Samtidigt vill hon inte underskatta betydelsen av att ha satt området på kartan. Medvetenheten om vårt område har ökat, men från politikerhåll har vi fått ganska tydliga signaler om att insatser för ett enskilt område inte görs. Att bli en pilotregion var ett väldigt högt uppsatt mål frågan om det någonsin hade gått att genomföra. Vi ju dessutom två nationalstater, säger Söderberg. Gudrun Hansson, (s), kommunalråd i Strömsund inte heller nöjd över att inte ha nått huvudmålet. Min personliga uppfattning att gränshinder en alltför stor svår fråga rör flera ansvarsområden på nationell nivå. Det har varit ett svalt intresse på departementsnivå även om man förstår problematiken. Men att sträcka sig till att föreslå en pilotregion verkar inget departement vilja ta ansvar för, säger hon. Kommunalrådet i Strömsund, representanter från Regionprojekt, fick ett personligt möte med handelsminister Ewa Björling n hon besökte Strömsund med Exporttåget hösten Foto: Tommie Jirhed Hur ska ni fyra kommuner arbeta vidare med frågan? Min förhoppning att vi fortsätter vårda de kontakter vi skapat över gränsen. Frågan om pilotområde skulle jag nog tro att vi släpper, men n det gäller gränshinder kommer vi att fortsätta bevaka, säger Maria Söderberg. Fakta Huvudmål: Att regionen ska vara en pilotregion för svensk norsk regionalpolitik, minst tre pilotinsatser bör initieras under projektperioden. bredbandsfiber boendefinansiering/boligtilskud studiefinansering decentralisering av undervisning försöksåtgder knutna till de två ländernas lagar föreskrifter Fotnot: Hela skrivelsen, Förslag till avskaffande av gränshinder inrättande av pilotområde, finns att läsa på hemsidan: Det råder brist på bostäder i. Trots att Regionprojekt tog fram underlaget till en försöksmodell om boligtilskud utsåg norska kommunaldepartementet varken Lierne eller Røyrvik som försökskommuner. Foto: Prosjektet la frem forslaget Ble likevel ikke forsøkskommuner Det er mangel på boliger i. Det skyldes flere forhold. For å øke boligbyggingen arbeidet prosjektet opp mot storting og regjering med et forslag om boligtilskudd. Men når kommunaldepartementet skulle velge ut forsøkskommuner, kom verken Lierne eller Røyrvik med. Tidlig i prosjektperioden ble det konstatert stor boligmangel i regionen. Hovedårsakene lå i lav boligproduksjon, lite oppgradering av eksisterende boligmasse og et ikke fungerende annenhåndsmarked for boliger. Prisnivået i annenhåndsmarkedet var lavt og lå betydelig under byggekostnadene. Mangelen på boliger skyldes også i noen grad at boliger som sjelden brukes, enten eies av personer som ikke vil selge grunnet lav pris eller at de brukes som fritidsboliger. Boligsituasjonen i kommunen var så kritisk for samfunnsutviklingen i regionen at den ble nevnt i en merknad til det norske statsbudsjettet for 2012, sier Kjell Schive, norsk hovedprosjektleder. Det er særlig stor mangel på moderne familieboliger for unge barnefamilier, innflyttere og eldre med behov for mindre og universelt utformede boliger. Økt tilgang på boliger for eldre vil også kunne øke tilbudet av boliger i andre boligsegment ved at eneboliger fristilles for andre interessenter. Det er også mangel på boliger for ungdom og enslige. Med dette som utgangspunkt arbeidet regionprosjektet opp mot stortinget og kommunaldepartementet for å finne mulige løsninger. Prosjektet beskrev og foreslo en ordning med boligtilskudd som ville redusere husbyggers risiko for verdifall ved eventuelt salg i annenhåndsmarkedet. Kommunaldepartementet vedtok senere denne ordningen som et forsøk, og både Lierne og Røyrvik søkte om å få delta i ordningen. Etter innstilling fra Husbanken vedtok imidlertid Kommunaldepartementet at to andre nord-trønderske kommuner skulle være forsøkskommuner, sier Kjell Schive. Hva betyr det for regionen at verken Lierne eller Røyrvik ble forsøkskommuner? Boligsituasjonen er fortsatt et viktig hinder for vekst og utvikling i regionen. Bedre tilgang på boliger av forskjellig standard, beliggenhet og størrelse er nødvendig for å bremse utflyttingen av unge mennesker og for å øke innflyttingen av mennesker i arbeidsaktiv alder. Og det er folk som skaper arbeid og utvikling, sier Schive

7 Projektets resultat Ett svårt uppdrag att riva gränshinder Det har varit svårt att uppnå målet med minskade gränshinder mycket arbete återstår fortfarande. Foto: Privat En modern landsbygd utan gränser. Det Regionprojekt s vision. Orden utan gränser signalerar ambitionen att bryta ned gränser sudda ut riksgränsen. En del har projektet lyckats med, men mycket arbete återstår. Projektets ambition att reducera gränshindren har varit ett av huvudmålen. Projektet har uppvaktat både regionala centrala myndigheter liksom riksdag, storting regering i de båda länderna. Tidlig i prosjektperioden ble det skapt store forventninger i befolkningen på norsk side knyttet til svenske priser på alkohol, tobakk og biler. Dette ville i så fall skapt store endringer i norsk alkohol- og avgiftspolitikk, og det ville skapt presedens for andre deler av landet. Prosjektet har derfor ikke brukt ressurser på dette, säger norske huvudprojektledaren Kjell Schive. Inom andra områden har projektet bidragit med lösningar, men arbetet med att bryta ned gränshindren har varit både tungt tidskrävande. Dette har sammenheng med at endringer krever politiske prosesser og endringer i lover og forskrifter. Og ikke minst det forhold at løsningene krever tilslutning i to land, og i enkelte tilfelle i EU. Flere av de grensehinder som prosjektet har arbeidet med over lang tid, har det ikke vært mulig å løse, säger Schive. Det gäller bland annat förenkling av tullregler för ren, renkött produkter av ren samt för hantverk, brukskonst lokalproducerad mat. Parallellt med att vissa gränshinder bryts ned, tillkommer nya. Ett av dem till exempel reglerna för tullpassering av hund katt. Regionprosjektet har tatt saken opp med Mattilsynet på norsk side uten at det har ført til resultat, säger Schive. Både han den svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed lite besvikna över att projektet inte lyckats åstadkomma fler förändringar, inte minst att få till stånd en pilotregion. Pilottiltak er nært knyttet til grensehinder, og det var en viktig forutsetning for oppstarten av regionprosjektet, både fra kommunene og fra EU/Interreg, at det skulle gjennomføres pilottiltak i regionen. Det er derfor skuffende at sentrale myndigheter ikke har fulgt opp finansieringen med å gjennomføre pilottiltak, säger Kjell Schive. Nu det upp till de lokala politikerna i området att föra dessa frågor vidare ligga på n det gäller att bryta ned gränshindren, säger Tommie Jirhed. Fakta Dessa gränshinder har projektet arbetet med Arbeidgiveravgift Regionprosjektet har i flere år arbeidet for en forenkling av reglene for betaling av arbeidsgiveravgift. Problemet har spesielt vært knyttet til svenske statsborgere bosatt i Sverige og med arbeidsinntekt både i Norge og i Sverige. Ulike satser og regler for arbeidsgiveravgift i Sverige og Norge har lenge vært et grensehinder for både arbeidstakere og arbeidsgivere. Fra 1. juni 2012 trådte det i kraft endringer i EU-forordningen som regulerer dette. Forordningen gjelder alle EU/EØS-borgere, og innen Norden gjelder regelverket også tredjelandsborgere. Det er imidlertid et viktig prinsipp at personer som utfører arbeid i to eller flere land, bare skal omfattes av lovgivningen i ett av landene. De skal videre behandles som om de hadde hele sin inntekt i det landet der de er omfattet av lovgivningen. Ytelser og avgifter i dette landet skal beregnes som om hele inntekten var opptjent der. Dette gjelder uavhengig av om det er ulik eller lik arbeidsgiver i ulike land. Det betyr at dersom en svensk statsborger bosatt i Sverige har under 25 prosent av sin inntekt i Sverige og over 75 prosent av sin inntekt i Norge, skal det betales norsk arbeidsgiveravgift til Norge både for den svenske og den norske delen av inntekten. Det finnes imidlertid overgangsbestemmelser som innebærer at arbeidstakere kan opprettholde tilknytningen til det svenske trygdesystemet i ti år etter at Norge ble omfattet av den nye forordningen. I så fall må det betales svensk arbeidsgiveravgift for hele inntekten. Etter nesten fem års arbeid er dermed denne saken løst, og det er gjort viktige avklaringer i regelverket. Regionprosjektet har bidratt i dette arbeidet. Enkelte bestemmelser i svenske og norske regler knyttet til sosialforsikringer oppleves fortsatt som grensehinder. Dette må det arbeides videre med. Momsdeponering ved flytting av arbeidsmaskiner over riksgrensen Tidligere har reglene vært slik at midlertidig flytting av arbeidsmaskiner over riksgrensen krevde tollbehandling. Det vil si innbetaling av moms før grensepassering. Momsen ble senere avregnet i det ordinære momsoppgjøret, men ordningen representerte en betydelig likviditetsbelastning for entreprenørene. Dette er nå løst gjennom en enklere meldeplikt (på linje med ordningen for jaktvåpen). Prosjektet har mottatt melding om at dette er på plass, men tilhørende forskrifter er enda ikke utarbeidet. Dette må følges opp. Det har tack vare projektets arbete blivit lättare att flytta arbetsmaskiner över riksgränsen. Foto: Seth Henriksson Scooterleder over riksgrensen Befolkningen har hatt et sterkt ønske om å få på plass transittleder for snøscooter, og prosjektet har arbeidet opp mot myndighetene for å få på plass en forsøksordning i regionen. Norsk myndigheter har nå lyst ut en forsøksordning som gjelder til sammen cirka 100 kommuner. Lierne og Røyrvik arbeider nå med et planarbeid som både omfatter transittleder og rekreasjonsløyper. Rovdyrforvaltning Rovdyrtrykket representerer en stor utfordring for husdyreiere, reineiere og befolkningen generelt. Dette ble dokumentert i rapporten «Rovdjursförvaltning i Mittskandinaviska gränsregionen baserad på nationella acceptanskriterier för rovdjur» i fase 1. Rovdyrforliket i Stortinget forhindret videre arbeid med dette. Nå er det fra flere politiske partier tatt til orde for å se på rovdyrforliket på nytt, og regionprosjektet har arbeidet gjennom ulike kanaler for å påvirke prosessen. Dette har ført til at det største opposisjonspartiet i Norge ser positivt på en felles norsk-svensk forvaltning av de store rovdyrene. Politisamarbeid Regionprosjektet har tatt initiativ for å få utredet politisamarbeid på tvers av riksgrensen. Utredningen peker på flere områder som kan bidra til bedre løsninger, større politinærvær og dermed bedre sikkerhet for befolkningen. Utredningen finansieres av regionprosjektet. Fiber over riksgrensen Prosjektet har tatt initiativ til og finansiert en utredning om mulighetene for legging av fiberkabel over riksgrensen. Utredningen konkluderer med at det ikke foreligger slike hindringer. Arbeidet drives nå videre av kommunene. Et viktig mål for prosjektet har vært å utvikle møteplasser og samarbeidsarenaer på tvers av riksgrensen. Arbeidet på disse arenaene har i stor grad blitt utviklet og drevet på aktørenes egne premisser ut fra deres ønsker og behov. Prosjektet har utviklet en samarbeidsmetodikk for samfunnsutviklingen i distriktene som inkluderer politisk entreprenørskap. Metoden har to hovedelement: 1. Involvering av befolkningen og virksomhetene/kommunene gjennom god informasjonsflyt og stor møteaktivitet. Det er befolkningen og virksomhetene (prosjektets marked) som skal legge premissene for aktivitetene. På den måten kan det skapes engasjement, entusiasme og eierskap i hele lokalsamfunnet som er avgjørende for utviklingen. Prosjektet har vært bevisst på at løsningen ikke ligger i prosjektet, i kommunene eller i virkemiddelapparatet alene. Løsningen på regionens utfordringer ligger hos befolkningen og virksomhetene selv i samarbeid med prosjektet, kommunene og virkemiddelapparatet. Prosjektets rolle har vært som initiativtaker, motivator, katalysator og iverksetter. I tillegg har prosjektet bidratt med betydelige økonomiske ressurser. 2. Det andre hovedelementet i metoden er det politiske entreprenørskapet som regionale og sentrale myndigheter er villig til å teste ut (pilottiltak) for å realisere sentrale politiske mål i region- og distriktspolitikken. Projektets resultat Spännande siffror statistik Prosjektet har lagt stor vekt på å involvere befolkningen og bedriftene i regionen i utviklingsarbeidet, og totalt har cirka 400 personer deltatt i ulike prosjektaktiviteter, 210 kvinner og 190 menn. Til sammen har 34 bedrifter deltatt i ulike aktiviteter. Fakta De viktigste arenaene som prosjektet har bidratt til å utvikle er: Destinasjon, samarbeid mellom reiselivskatørene. Kontakt og erfaringsutveksling mellom karriererådgivere/syver i grunnskolen. Regelmessige møter mellom skolesjefer/rektorer i grunnskolen. Politisk og administrativt samarbeid mellom kommunene. Felles informasjonsarbeid, Tidningen, facebook, hjemmeside. Samarbeidsarena for helsesjefene i kommunene. Samarbeid om entreprenørskap i skolen. Samarbeid mellom frisklivs-/folkehelsekoordinatorene. Samarbeid om bolyst og innflytting. Møteplasser for ungdom. Samarbeid mellom Jämtlandspolisen og Nord- Trøndelag politidistrikt. I modellen vil prosjektet sammen med kommunene ha en brobyggerrolle mellom lokalbefolkning og virksomhetene på den ene siden og regionale og sentrale myndigheter på den andre siden. Metoden krever langsiktighet og kan videreføres etter prosjektslutt. Kjell Schive 12 13

8 HUR JOBBA VIDARE? Projektledarna: Detta bör kommunerna vidareföra Vilka frågor bör kommunerna arbeta vidare med n Regionprojekt tar slut? Nedan följer huvudprojektledarnas förslag. Nu det upp till kommunerna att bestämma vad de vill vidareföra på vilket sätt. Helsenettverket Samarbeid om korttidsplasser Avtaler er inngått og må følges opp av kommunene. Periodiske møter mellom virksomhetssjefene Virksomhetssjefene bør møtes en till to ganger per år. Vertskapet bør gå på rundgang. Samarbeidet innom området friskliv/folkehelse Har kommet i gang på slutten av prosjektperioden, og deltakerne ser nytten av et fremtidig samarbeid og erfaringsutveksling. For at gruppen skal komme godt i gang med arbeidet, har prosjektet stilt kroner til disposisjon for gruppen i perioden juni august Skolenettverket Periodiske møter mellom skoleansvarlige/rektorer For å kunne videreføre samarbeidet mellom skolene fremover, vil det være viktig at også nettverket mellom de skoleansvarlige fortsetter. Forutsetninger og grunnlag for samisk språkundervisning Samisk språkundervisning er en viktig del av skolen for de elevene det gjelder. Samtidig er det ikke så mange samiske elever i regionen og kommunene løser ofte dette gjennom samarbeid med skole i andre deler av landet. En naturlig del av videreføringen av vil derfor være å se nærmere på et tettere samarbeid innom regionen. Rådgivernettverket/SYV ere Erfaringer de siste skoleårene viser at elevene i regionen er mer åpne for å se over grensen i valget til videregående opplæring (gymnasieskolan). Videreføring av nettverket vil spille en viktig rolle for å holde rådgiverne på hver sin side av grensen oppdatert om aktuelle saker/ lovendringer i rspektive land. Felles aktiviteter Sørli/Valsjöbyn og Stortangen/Frostvikskolan Felles aktivitetsdager spiller en helt sentral rolle for skolesamarbeidet over grensen. Dette gjelder spesielt ut fra et sosialt perspektiv, men også sett i et språkperspektiv. Det å skape en felles sosial og språklig arena for barna i regionen vil gi efekter i mange år fremover. Bruk av fjernundervisningsutstyret Fjernundervisningsutstyret gir gode muligheter til å utnytte kompetanse som finnes i ulike deler av regionen. Dette har for exsempel spansksamarbeidet vist allerede. Videre utvikling i bruk av dette utstyret vil kunne kompensere for manglende kompetanse i ulike deler av regionen fremover. Informasjon Videreføring av tidningen /felles informasjon til innbyggerne Projektet har, tillsammans med delprojekt Ekonomisk tillväxt, lämnat in ett förslag till styrgruppen om hur arbetet med informationsspridning kan organiseras finansieras efter projektets slut. Økonomisk tilvekst Destinasjon De lokala organisationerna måste få chansen att på ett bra sätt ta över stafettpinnen med hjälp av finansiering hitta egna vägar till ökad försäljning vidare drift. Kurtax Ansättfjällen får ta del av det material som framtaget kan etablera en egen modell för kurtax. Materialet kan användas för en ny projektansökan. Satsningen på konceptet Sommarlovsentreprenör bör fortsätta. Foto: Anna Jonasson Sommarlovsentreprenøre Måste leva vidare i någon form. Hjemmesiden (www.vaajma. com) og Destinasjon Förslag till organisation finansiering lämnat till styrgruppen för beslut. Nettverk næringsliv Det nettverket som er bygd opp, bør videreføres. Det er opp til næringslivet selv å vurdere kostnader og nytte knyttet til dette samarbeidet. Politisamarbeid Utredningen er ikke kjent når dette skrives, og det vil være opp til regionale og sentrale politimyndigheter å fatte beslutninger på grunnlag av utredningen. Likevel ser vi for oss at kommunene må påvirke beslutningsprosessen slik at løsningen blir til beste for befolkningen. Rovdyrforvaltning Rovdyrtrykket representerer en stor utfordring for husdyreiere, reineiere og befolkningen generelt. Dette ble dokumentert i rapporten Rovdjursförvaltning i Mittskandinaviska gränsregionen baserad på nationella acceptanskriterier för rovdjur i fase 1. Rovdyrforliket i stortinget forhindret videre arbeid med dette. Nå er det fra flere politiske partier tatt til orde for å se på rovdyrforliket på nytt, og regionprosjektet har arbeidet gjennom ulike kanaler for å påvirke prosessen. Dette har ført til at det største opposisjonspartiet i Norge ser positivt på en felles norsk-svensk forvaltning av de store rovdyrene. Dette arbeidet bør følges opp politisk. Styringsgruppen Styringsgruppen (i det minste kommunalråder/ordførere og kommunchefer/rådmenn) bør fortsette å møtes en till to ganger per. år. Vertskapet bør gå på rundgang. Scooterleder over riksgrensen Det er nå åpnet for dette på norsk side, og Lierne og Røyrvik arbeider med planer. Dialogen mellom norske og svenske kommuner må fortsette på dette området. Samarbeid bolyst og innflytterservice Kommunene har stort sett de samme utfordringene på dette området, og særlig på norsk side forsterkes utfordringene på grunn av flere forhold som ligger utenfor prosjektets og kommunenes kontroll. Regionale ungdomskonferanser De gjennomførte ungdomskonferansene har stort sett vært vellykket, og flere av ungdommenes bestillinger er gjennomført. Målgruppen ungdomsskole/högstadiet er kanskje i yngste laget. Målgruppe og innhold bør drøftes. Regionale ungdomskonferanser bør gjennomføres annethvert år. Kostnad cirka kroner per konferanse. Vedlikeholde av kontakten med sentrale myndigheter I prosjektperioden (fase 1 og 2) har prosjektet brukt mye tid og ressurser på å etablere god kontakt både regionalt og sentralt, og kunnskapen om regionen, dens muligheter og utfordringer, har økt. Det er viktig at dette vedlikeholdes. I motsatt fall vil sentralmyndighetenes oppmerksomhet avta raskt. Kjell Schive T tommie Jirhed Snabbguide Hälsa sjukvård (avslutat oktober 2013) Avtal om gemensamt utnyttjande av korttidsplatser. Gemensamma möten för samverkan kring friskvård. Nätverksbildande mellan verksamhetschefer. Etablerat gemensam tandläkare i Gäddede/Nordli. Skapat gemensam pool för korttidsboende i. Samverkan kring en folkhälsorådgivare inom. Utbildning av vårdpersonal med möjlighet till praktik på båda sidor gränsen. Skola Kartlagt elevantal, larkompetens andra skolfakta som legat till grund för insatser. Tagit fram avtalsförslag för valfrihet i skolan. Genomfört samarbetsprojekt mellan Frostviksskolan Stortangen skole samt Valsjöbyns skola Sørli skole. Köpt in fem videokonferensutrustningar till skolor. Upprättat Kompetenspool för lare. Etablerat former för spanskundervisning via video i Sørli till Nordli Gäddede. Påbörjat ett samarbete mellan SYV/karriererådgiver. Genomfört aktiviteter utbildning i IT-pedagogik. Ungdom (avslutat oktober 2013) Arrangerat tre Ungdomskonferenser. Genomfört två enkätundersökningar riktade till ungdomar mellan år. Genomfört tre omgångar av Sommarlovsentreprenör. Genomfört flera arrangemang riktade till ungdomar: cup i fotboll, Juleball, skidag på Holand. Ekonomisk tillväxt Initiativtagare till att anta namnet för området. Infört kurtax i Lierne Røyrvik. Arbetat fram formen för kurtax i Frostviken: Mervde Frostviken. Bildat Destination ekonomisk förening samt ansökt om fått resegaranti. Etablerat Fjällfiskedagar & Kortreist Mat i. Startat genomfört Sommarlovsentreprenör. Profilerat Destination som vandringsdestination. Bistått Tillväxt Frostviken med ansökan om Yrkeshög-skoleutbildning för fjällguider. Marknadsfört projektet på Vildmksmässan, Storsjöyran på Namsos köpcenter. Tagit fram Upplevelseburken. Producerat Sommarprogram för i samarbete med informationsprojektet. Information Gett ut Gränsnytt samt Tidningen. Snabbguide till projektet Det h har delprojekten arbetat med H följer en snabbguide som visar vad delprojekteten arbetat med. På följande sidor följer en mer ingående redovisning av deras arbete. Det som redovisas axplock av aktiviteter. Mer information finns på webben, Den allra första ungdomskonferensen, 8 oktober 2010 i Nordli, lade grunden för ytterligare två under Regionprojekt. Foto: Tommie Jirhed Uppstart av gransprojekt.eu samt vaajma.com Uppstart av Facebook-sida. Tagit fram grafisk profil, logga för Mitt-Skandinaviskt Region-projekt samt Regionprojekt. Tagit fram broschyr, annonser, informationsmaterial. Skickat pressmeddelanden nyhetsbrev. Gett ut av Skolavisen i samarbete med skolorna i Valsjöbyn Sørli. Gett ut Sommarprogram i samarbete med Ekonomisk tillväxt. Regelbunden medverkan i Radio Krokom. Medverkat i direktsänt radioprogram från Valsjöbua i samarbete med Radio Krokom. Startat upp ungdomsredaktion som skrev artiklar samt producerade korta radioinslag. Förstudie om polissamarbete över gränsen Ska utreda möjliga samarbetsområden mellan Nord-Trøndelag politidistrikt, driftsenhet Nord, polismyndigheten i Jämtlands län. Fiber/bredbandsutbyggnad Projektet har bistått Fiber i Hotagsbygden med hjälp, rådgivning, kontakter påtryckningar till länsstyrelsen för finansiering. Projektet har bekostat en förstudie för fiberutbyggnad i Frostviken, klar i mars Projektet har arrangerat informationsmöten om bredband fiberutbyggnad samt tagit initiativ till träffar mellan fiberoperatörer på båda sidor om gränsen för att knyta ihop tekniken över landsgränserna. Andra resultat Arbetat för att etablera ett inflyttarprogram. Etablerat samarbete kring konfirmandundervisning. Etablerat filmfestival. Utarbetat modell för gemensam rovdjursförvaltning. Medverkat i arbetet med Destination Dærga. Medverkat i genomförande finansiering av Fjällparken Geologiparken i Gäddede Nordli

9 Ekonomisk tillväxt Projektledaren summerar Så har det då blivit dags att knyta ihop säcken avsluta ett mycket intressant projekt. Som projektledare har jag haft förmånen att arbeta båda perioderna. Det har blivit fem år med som arbetsplats. N det gäller ningslivsutveckling har vi sett det som en utmaning att vi har många företag i som nöjda. Man har ett enmansföretag som man klarar sig på har inget behov av att utveckla. Vi har dför valt att lägga våra insatser för entreprenörskapsutveckling på ungdomarna genom konceptet sommarlovsentreprenör. Det kommer att dröja några år innan man kan se några effekter men vår fulla övertygelse att det en investering för framtiden. Inför fas 2, Regionprojekt, kunde vi själva vara med sätta upp mål aktiviteter. Vi gjorde ett medvetet val att satsa på besöksningen. I stort sett allt ningsliv i beroende av besökare. Vi har lika många fritidshus som vi har fastboende dessutom boendeanläggningar i olika former. Det ett mervde i sig. Vi kan vara stolta över att bo i en region d många väljer att tillbringa sin fritid. Tittar man på statistik kan man se att i Sverige omsätter besöksningen mer än både bilindustrin gruvningen tillsammans. Det känns dför helt rätt att satsa på turismen. Dagens turist vill ha en ganska tillrättalagd tillvaro. Att boka resan ska vara lättillgängligt, att resa ska vara enkelt, boendet ska uppfylla hög grad av service besöksmålen ska vara lättillgängliga. Det h inget som vi bygger på några år men det viktigt att börja sträva mot långsiktiga mål. Destination ekonomisk förening bildad vi har hittat former för samarbete. Det viktigt för företagen att vi börjar på en rimlig nivå men ser möjligheterna att sikta högre. Vi, precis som många andra destinationer, har tittat på olika finansieringsmodeller. Vi mycket stolta över att vara bland de första som inför modeller för mervdesfinansiering (kurtax). Stolta vi också över Kortreist mat i. Lokalproducerad mat har vi h den av mycket hög kvalitet. Tyvr fortfarande gränsen ett hinder, speciellt n det gäller att frakta mat. Men vi har resonerat som så att då får vi helt enkelt flytta på gästerna istället. En fantastisk matresa genomfördes i oktober Mycket nöjda gäster som lovordade vårt vdskap. Projektets huvudmål har varit att öka inflyttningen. I projekt ekonomisk tillväxt har vi kartlagt kommunernas ningslivets behov av anställningar inom nmsta framtiden. Vi vet om att det många pensionsavgångar inom det offentliga. Det kommer att vara stora behov av personal inom vård skola. Den privata sektorn betydligt svårare att sia om. I våra undersökningar siktar alla mot en ökning. I verkligheten kan vi konstatera att det som inte fick hända har hänt. Våra två största privata arbetsgivare Gelab Lierne bakeri har tvingats säga upp många anställda. Nu n regionprojekt tar slut hoppas jag att kommuner, föreningar företag känner att man vill ta vid det arbete som påbörjats. Att man fortsatt ser ett vde i att träffa andra företag över gränserna. Glöm inte bort att kolla upp vad som finns i n du ska investera eller söka samarbetspartners. Tänk bort gränsen se möjligheterna! Anna Jonasson Fakta Ekonomisk Tillväxt Mål: Utveckla ningslivet inom regionen. Kartlägga befintliga företags behov, bygga nätverk för samarbeten verka för ökad tillgång till boenden. Tillsammans med de lokala turistorganisationerna i regionen bilda Destination som ska öka samarbetet mellan turistföretag, utveckla paketera turistprodukter, marknadsföra sälja utbudet på norsk, svensk även europeisk marknad. Utveckla nya entreprenörer, främst ungdomar genom konceptet Sommarlovsentreprenör. Verka för en utbyggnad av bredband/fibernät i hela regionen samt förbättrad mobiltelefontäckning. Aktiviteter: Utveckling av Destination genom att bilda en egen destinationsorganisation som kan knyta samman arbeta för hela gränsfjällsområdet. Vi ska hitta det unika i området lyfta fram det. Vi ska marknadsföra lyfta fram den form av turism som vi vill utveckla som kan stå för projektets ledord med hållbarhet socialt, ekonomiskt ekologiskt. Utveckling av bokningsfunktioner på s hemsida. Paketering profilering av befintliga produkter inom t.ex. fiske, jakt, vandring/ridning, samisk kultur, lokal mat med mera. Införande av Kurtax (serviceavgift/mervdesfinansiering). Genomföra utveckla vårt sätt att använda konceptet Sommarlovsentreprenör i samarbete med delprojekt ungdom ningslivet i regionen. Utbyggnad av fibernät, bredband telefoni. Delprojektet ska aktivt driva frågan för att finna lösningar, både praktiskt finansiellt för en snabb utbyggnad av bredband fibernät i regionen. I de gröna ningarna ska projektet fokusera på utvecklingen förädling av produkter lokalt. Delprojektet ska i samarbete med huvudprojektet arbeta med att utveckla lämpligt boende för arbetssökande titta på förutsättningar för förändring av synsätt hantering av finansiering av nyproduktion. Öka intresset, tillgängligheten visa på vikten av småskaligt mathantverk. Vi ska även ta fram paketresor d lokalt producerad mat ska vara ett naturligt inslag. Projektet kommer att följa upp konkreta ningslivsenden som det redan arbetas med, t ex satsning på en fiskeodling. Projektgruppen: Projektledare: Anna Jonasson 100% (Vikarie 25% Ulla Jonsson).Projektgrupp: Kjell Urdshals, Lierne kommun, Anders Blomberg/Anna Gillgren, Strömsunds kommun, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Frank Aspnes, Røyrvik kommun. Referensgrupp Destination : Anneli Åman, Ansättfjällen, Victoria Westberg, Lierne Fritid, Kent Mikkelsen, Røyrvik Fritid, Ola Sundqvist, Tillväxt Frostviken. Intresset för samarbete inte så stort som förväntat Intresset för samarbete mellan företagen har inte varit så stort som förväntat. Foto: Norden.org Intresset från företagen att samverka inom har inte varit så stort. Jag trodde att fler skulle se fördelarna med samarbete över gränsen att fler samarbeten skulle startas. Men de flesta företagare verkar vara nöjda med sina verksamheter precis som de, säger Anna Jonasson, projektledare. Det finns cirka 300 företag i området. Det flesta enmansföretag eller mindre företag med bara några få anställda inom branscher som turism tillverkning. Sedan starten av projektet har ett flertal gemensamma företagsträffar arrangerats. Tanken med det har varit att dra igång ett nätverk för företagen i regionen. Att skapa en dörröppnare till nya samarbeten utbyten över gränsen. Men intresset har inte varit så stort som förväntat. Företagen har inte varit så intresserade, dför har kommunernas ningslivsutvecklare som suttit med i min projektgrupp inte kunnat jobba så mycket med ningslivsutveckling inom området. Jag trodde nog att fler skulle se fördelarna med samarbete över gränsen att fler samarbeten skulle startas. Men de flesta företagare verkar nöjda med sina verksamheter precis som de, säger Anna Jonasson, projektledare för Ekonomisk tillväxt. Hon upplever att många av företagen fortfarande hämmade av gränsen, att de fullt ut inte har sett möjligheterna som finns genom ökat utbyte. Men det finns företag som sticker ut. De finns de i regionen som både vågar anställa från andra sidan gränsen som handlar över gränsen. Men oftast handlar det då om lite större företag, som kanske också har större resurser n det gäller administrationen. Det kräver ju lite mer pappersarbete. Jag hoppas att de träffar utbildningar vi anordnat bidragit till ökad möjlighet till samarbete över gränsen, säger Jonasson. På en träff med Tullverket kom cirka 40 företag så det finns intresse för frågorna, ändå har inte något av företagen hört av sig med fler frågor eller för att be om hjälp att komma vidare. N det gäller tull- exportfrågor krävs konkreta exempel att jobba med annars går det inte att lösa problemen eftersom frågorna så specifika från fall till fall. Olika regler gäller för olika varor till exempel, förklarar Jonasson. Jämför ningslivet 2012 nu. Vad skillnaden? Det har startats fler företag. Både Gelab bageriet har dragit ned det verkar ha gjort att fler vågat ta chansen att starta eget. Vi har flera nya företag i Frostviken till exempel. Den befarade krisen i samband med deras neddragningar verkar ha uteblivit. I alla fall än så länge. Kortreist mat, mat producerad i, ska locka turister till området. H finns många duktiga mathantverkare numera också en egen, hjtformad korv. Mathantverket i har stor variation. H finns ysterier med prisbelönta ostar av både ko- getmjölk. Skogen full av b förädlarna gör sylt, marmelader chutney. I området bakas det också tunnbröd röks både kött, korv fisk. Lokala ölbryggerier finns också. I maten kortreist det kan bli en viktig reseanledning för många turister. blir mer mer känt för sin matkultur det vill vi spinna vidare på. Bredden vi har fantastisk det har vi lyft fram på flera lokala matdagar. Det samarbete som finns företagarna emellan hoppas jag ska fortsätta, säger projektledaren Anna Jonasson. Ekonomisk tillväxt Så h fina -förkläden kan några av de lokala mathantverkarna stoltsera med. På bilden UIla Jonsson Roy Inge Bergli på Li-Vert n i Nordli. Foto: Mårten Wikner Kortreist mat lockar turister En logga ett eget förkläde har tagits fram påsken 2014 var det också premi för -korven. En hjtformad lufttorkad renkorv framtagen av Fågelbergets gårdschark. Det initiativet visar att företagarna själva vill vara med marknadsföra som ett område d maten spelar en viktig roll. Det bidrar till utvecklingen av destinationen, säger Jonasson. Så h ser s egen korv ut! Foto: Anna Jonasson 16 17

10 Ekonomisk tillväxt Ekonomisk tillväxt Fortsätter med satsningen på sommarlovsentreprenörer Delprojekten Ekonomisk tillväxt Ungdom har satsat mycket på konceptet sommarlovsentreprenör nu gläds man över att satsningen fortsätter även efter projektets slut. Det känns väldigt bra, säger Anna Jonasson som delprojektledare för Ekonomisk tillväxt. Foto: Privat I samarbete med delprojekt Ungdom konceptet Sommarlovsentreprenör genomförts. Denna satsning fortsätter nu i både Strömsund, Krokom Lierne. Det inneb att verksamheten säkras även n regionprojektet tar slut. Det känns väldigt bra, säger Anna Jonasson, initiativtagare delprojektledare för Ekonomisk tillväxt. Strömsunds utvecklingsbolag har avsatt medel till satsningen, men exakt hur den ska organiseras genomföras inte bestämt än. Ningslivschefen Anders Blomberg menar att det bra att ungdomarna får möjlighet att la sig mer om vad det inneb att vara egen företagare. I kommunen har gymnasieungdomar i många år drivit UF-företag på ett framgångsrikt sätt. Ett UF-företag inneb att under ett läsår driva egna företag tillsammans i grupp med riktiga varor tjänster. Att delta i Sommarlovsentreprenör erbjuder en annan möjlighet som Blomberg tror kan bidra till att öka intresset för entreprenörskap. De får med sig mycket kunskaper insikter, kanske kan vi fånga upp någon som sedan väljer att bli företagare. Vårt mål att arbeta för att behålla den positiva företagaranda som finns i kommunen då det viktigt att vi även satsar på våra ungdomar, säger han. Även i Krokoms kommun tanken att konceptet ska drivas vidare, meddelar kommunalrådet Maria Söderberg, (c). Lierne kommune ställer sig också positiv. Några av de deltagande ungdomarna bakade sålde cupcakes. Foto: Privat För mig det en självklarhet att vi ska jobba med unga entrepenörskap, det h ett bra koncept som gna skulle få finnas över hela länet. Om glesbygden ska överleva behövs entreprenörer, annars kommer det inte finnas tillräckligt med jobb. Det h en fantastisk möjlighet för ungdomarna att prova på utveckla sin egen grej. De får möjligheten att tänka självständigt samtidigt får de en inblick i vad som krävs för att bli företagare, säger Louise Öhnstedt, ungdomskultursamordnare på Krokoms kommun. Delprojekten Ekonomisk tillväxt Ungdom har i tre år tillsammans drivit konceptet Sommarlovsentreprenör d ungdomar getts möjligheten att skapa sitt eget sommarjobb la sig mer om entreprenörskap eget företagande. Förra året deltog 14 ungdomar i nio olika företag. Den 10 till 12 juni anordnades en handledarutbildning i Nordli, ett viktigt steg för att säkerställa kompetensen hos handledarna nu n projektet tar slut. Det känns väldigt bra att det blir en fortsättning på satsningen, att projektet har startat upp en verksamhet som blir varaktig. Det viktigt att jobba med ungas entreprenörskap stimulera dem att våga genomföra sina drömmar. Området behöver fler företagare som kan bredda utveckla ningslivet, säger Anna Jonasson, delprojektledare en av dem som coachat ungdomarna. Felix Persson Emil Öberg fortsatte med sitt företagande även efter förra sommaren då han startade upp Emils byservice. Åkgräsklipparen sponsrad av Gino på Fjällspirit i Åkersjön av modell äldre, men med snälla bybors hjälp går den numera som en klocka. Foto: Pernilla Öberg Konceptet har gett mersmak Konceptet Sommarlovsentreprenör gav syskonen Emil, 16, Emma Öberg, 14, mersmak för eget företagande. Det jättebra att unga får chansen att utveckla sin egen tjänst eller vara, säger Emma. Emil Öberg en ung kille med hög arbetsmoral. Trots att han går sista året på Cederbergskolan i Föllinge kliver han varje morgon upp senast klockan sex. Det finns alltid saker att göra, man kan hugga ved, klippa gräset på vintern kan man skotta. Jag gillar att göra saker att vara uppe sent på kvällen inte min stil, säger Emil. Som sommarlovsentreprenörer förra sommaren startade Emil företaget Emils Byservice. Emil som bor i Vallrun, åkte under åtta veckors tid gjorde olika sysslor i grannbyarna. Jag klippte bland annat gräset, röjde med motorsåg, satte plant stolpade skoterled. Majoriteten av folket i byn mellan år, så de behöver hjälp. Även efter att Sommarlovsentreprenörerna tog slut fortsatte Emil sitt arbete. Under vintern har jag skottat tak tomter. Nu det gräsklippningssäsong. Det brukar vara svårt att få jobb i glesbygden, hur ser du på det? Det gäller att vara kreativ göra det bästa av situationen. Jag tänker absolut inte flytta hifrån. Till hösten börjar Emil fordonsgymnasiet i Östersund. Då bor jag på en bondgård på Jag kommer att ha fotoinriktning på mitt sommarentreprenörskap i sommar. Att fota mitt största intresse jag gillar den h typen av bilder, säger Emma om sitt självporträtt. Foto: Emma Öberg Frösön under veckorna sen åker jag hem varje helg. I framtiden skulle jag vilja sköta snöskottningen i Åkersjön med omnejd. Emils lillasyster Emma gjorde godis tillsammans med kompisen Hanna Lundström. Vi gick runt i byn sålde. Det fungerade bra var jättekul, säger hon. Felix Persson 18 19

11 Ekonomisk tillväxt som vandringsdestination en lovande satsning Ekonomisk tillväxt I finns 2000 kilometer markerade leder för vandring, skoter skidåkning. Det finns potential n det gäller att marknadsföra området som vandringsdestination det har vi arbetat extra mycket med, säger projektmedarbetaren Ulla Jonsson. Att anordna fler guidade vandringar i -området ett sätt att utveckla som vandringsdestination. H en bild från den vandringsresa som Friskis&Svettis förlade till området Foto: Ida Collin Utvecklingen av Destination handlar bland annat om att fylla varumket med innehåll. En viktig pusselbit för att locka turister vandring. Att utveckla underhålla leder samt att verka för ökad marknadsföring har varit viktiga fokusområden för projektet. Besöksningen en viktig utvecklingsbar basning i vår region. Vandring en reseanledning som binder samman området ökar beläggningen. Många av våra leder har en historia att berätta. Vår profil ska vara att vi ska kunna erbjuda guidade vandringar både sommar vinter, säger Ulla Jonsson. En satsning för att öka attraktiviteten den nya vandringsbroschyren som ska tas fram. De nya lederna i Ansättfjällen Røyrvik har också blivit verklighet tack vare stöttning från projektet. Ny vandringsbroschyr ska underlätta för vandrare En ny broschyr ska underlätta för vandrarna inom -området. Det ska göra det enklare för turisterna att få överblick information, säger Anna Jonasson från delprojektet Ekonomisk tillväxt. Broschyren ska göra det enklare att hitta leder att turisterna ska känna sig tryggare n de vandrar. Alla känner sig inte helt säkra på var hur de vill vandra. Detta kan underlätta för dem då de får mer information om området, säger Anna Jonasson. Broschyren beräknas vara fdig i slutet av juli kommer att finnas på turistbyråerna i de fyra kommunerna. Den kommer även att finnas tillgänglig på Nu finns även planer på att ta fram en gemensam fjällkarta för. Genom att arbeta tillsammans, marknadsföra området som en destination, blir det mer lättillgängligt för turisterna de får också ett större utbud av leder. Vandringen något som vi alla fyra områden har gemensamt. Genom att nu fortsätta arbetet i större grad börja marknadsföra oss tillsammans med gemensamt material ökar möjligheten att vi får turisterna att stanna längre. Med ett större utbud av leder finns fler valmöjligheter, säger projektledaren Anna Jonasson. Hon lyfter fram flera lokala satsningar, till exempel topp-turerna i Lierne Toppkortet i Frostviken, som lysande exempel på hur lokala arrangörer bidrar till att fylla destinationen med innehåll. N vi börjar få med de lokala arrangörerna, de tar egna initiativ till satsningar, då blir vi en riktig destination som strävar åt ett samma håll, säger Anna Jonasson. Tanken nu att turistorganisationerna i området, ägarna av Destination ekonomisk förening, ska fortsätta arbetet med att utveckla som vandringsdestination. Läs mer på webben Även i Røyrvik satsar man på vandring nya leder. Läs mer om detta andra resultat från projekten på vår nya hemsida facebook. facebook.com/vaajma Rut Magnusson i sitt esse, som guide under en blomstervandring på Ansättfjället. Lederna kring Ansätten rustas upp Ansätten I Jämtland finns ett av Sveriges vackraste blomsterfjäll. H möts man nmast av en bedövande blomsterprakt. Men fortfarande har turisterna svårt att hitta dit. Visst Ansättfjället ett av landets finaste. Vi har en storslagen natur h fler borde ta chansen att upptäcka den, säger eldsjälen Rut Magnusson, 64, som under 25 år arbetat för att förbättra vandringen i området. Att utveckla vandringsturismen i har varit en huvudaktivitet för delprojektet Ekonomisk tillväxt. I området pågår olika satsningar för att skapa en spännande destination för den som vandringsintresserad. En nyhet för året sju helt nya leder. Stigarna invigs officiellt mellan 27 juli 2 augusti, veckan kommer att kallas, Sju leder sju dagar. Satsningen på de nya lederna har kommit till genom ett samarbetsprojekt mellan föreningen Ansättfjällen, byalagen, Krokoms kommun länsstyrelsen. Det sju leder som har röjts, markerats försetts med information. Sedan har Margareta Andersson från Valsjöbyn varit väldigt betydelsefull för detta samarbete, berättar Rut Magnusson. En upprustning av den gamla fdvägen mellan Rötviken Hotagen en av de nya lederna. Även en stig för barn fdig. Barnens naturstig har anpassats för barn mellan fem tolv år finns i Bakvattnet. Stigen drygt en kilometer lång går igenom en gammal granskog. D finns också skyltar om växter djur. Den passar även äldre med dåliga knän d kan de gå i skogen tillsammans med sina barnbarn. Förra sommaren hade Ansättsfjällen mellan Fakta Namn: Rut Magnusson Ålder: 64 Född: Valsjöbyn, bott i Bakvattnet sedan Familj: Maken Kurt två vuxna barn samt fyra barnbarn. Intressen: Vara ute i naturen arbeta med hantverk. besökare. Av dessa gick 80-talet på guidade turer. Jag tycker fler borde ta chansen att gå en tur med guide. Då blir vandringen mer innehållsrik man får veta mer om både växter de vyer man ser, säger Rut som en av guiderna. Foto: Per Lindahl Rut gav också 2012 ut en flora tillsammans med Hans Tingman. Boken upplagd som en blomstervandring upp mot Ansättens topp, i boken beskrivs 150 av de totalt 405 arter som finns på fjället. Målet var att göra en enkel flora för till exempel stugägare, barnfamiljer eller allmänt vetgiriga. Många böcker som berör detta ämne kan vara ganska komplicerade om man inte sakkunnig kan de vara svåra att tyda. Sedan ska det tilläggas att den h boken inte bara passar för Ansätten, utan även andra blomsterfjäll. För fjde året i rad anordnas Midsommarnattvandring. En upplevelse som ger dig en guidad blomstervandring, en middag ute om vädret tillåter en fantastisk solnedgång över fjällvlden. Det har varit makalöst vackert på midsommarnatten under de senaste åren. Det den ljusaste dagen på året då kan man se alla blommor mitt i natten. Vad finns det egentligen för potential i området? Egentligen hur stor som helst. Naturen helt sagolik, i nmast oöverträffad. Det gäller bara att få hit turisterna. Felix Persson 20 21

12 Skola Projektledaren summerar Skolesamarbeid over landegrens har over flere tiår vært en naturlig del av skolevirksomheten i området. Flere steder er det på den andre siden av grensen som naboskolen ligger. Allerede på 60-tallet reiste elever fra Nordli til Centralskolan på Gäddede for å delta på bassengaktivitet. Gjennom årene har graden av samarbeidet variert i omfang og organisering. De periodene hvor det har vært høy aktivitet, har det som regel vært et resultat av personlig engasjement av enkeltpersoner som har dratt lasset. Det siste tiåret har skolesamarbeidet hatt mer systematiske former gjennom ulike interregprosjekter. Det er alltid vanskelig å vurdere hvorvidt prosjekter har vært en suksess eller ikke. Det er en krevende oppgave å sette opp gode og realistiske mål i prosjekter, og det dukker som regel opp nye og interessante samarbeidsområder underveis i prosessen. I dag er det flere samarbeidsområder mellom skolene som sannsynligvis ikke hadde blitt oppnådd hvis det ikke hadde vært for de prosjektperiodene en har vært gjennom. Skolene i regionen har blitt utstyrt med videokonferanseutstyr som har blitt tatt i bruk både til ordinær undervisning i spansk og samisk, men det gir også utvidede muligheter til møter og kompetanseheving i regionen for personalet. Det gode samarbeidet mellom Valsjöbyn og Sørli har også satt sine spor gjennom filmen Språkmöte vid gränsen. Her kan lærere i Norden få inspirasjon til undervisning av nabospråk gjennom å se på en ressursfilm med elever og lærere fra Valsjöbyn og Sørli. Samtidig kan en ikke være fornøyd med at ikke alle deler av regionen har blitt like involvert gjennom hele prosjektperioden. Røyrvik skole har kommet litt utenfor i skoleprosjektet. Dette har flere grunner, men den største er nok at Røyrvik ikke har den samme naboskolen å samarbeide med som de andre har. Hvis en analyserer hvert delmål i prosjektet, så er det mulig å konkludere med at skoleprosjektet ikke har vært vellykket siden en ikke har kommet i mål på alle områder. Samtidig er det viktig å være klar over den merverdien samarbeidet har når det gjelder det sosiale samspillet mellom elevene. Det er ikke noen tvil om at elevene gjennom samarbeidet blir tryggere på hverandre, både språklig og sosialt. Ettersom den nærmeste naboen befinner seg på den andre siden av grensen så er det viktig å bli kjent. Dette er verdier som en ikke kan måle i dag eller i morgen, men som vil kunne bety mye for samholdet over grensen i fremtiden. Det er fortsatt slik at prognosene peker nedover for elevtallet i regionen. Derfor vil et fortsatt fokus på samarbeid over landegrensen være viktig også i årene fremover. Fokuset på samarbeidet må være slik det har vært også i den siste perioden å beholde god kvalitet på skolene selv om elevtallet går ned. Personalsamarbeid slik det foregår mellom Frostviksskolan og Sørli skole er et godt eksempel på det. Her har en gjennom å bruke hverandres kompetanse klart å skape et samarbeid som ikke er avhengig av prosjektmidler, uten lever sitt eget liv. Her er det kompetansen og kvaliteten som er i førersetet. Det er nettopp derfor som de skoleansvarlige i regionen ønsker et fortsatt samarbeid i regionen også etter at prosjektperioden er over. Patrik Lundgren Fakta SKOLA Mål: Delprosjektet har som hovedmål å opprettholde kvalitet, kapasitet og kompetanse innen alle deler av offentlig tjenesteproduksjon. De tiltak som foreslås skal også bidra til å redusere de samlede kostnadene for kommunene. Videre skal prosjektet bidra til å styrke relasjonene mellom regionen og regionens ungdommer. Opprettholde en kvalitativ god skole. Styrke relasjonene mellom ungdommene og hjemkommunen. Redusere frafallet i videregående utdanning. Øke forståelsen for og kjennskapet til nordisk språk og kultur. Etablere en kompetansepool for lærere. Øke ungdommenes interesse for og kunnskap om entreprenørskap. Hovedaktiviteter: Ta i bruk fjernundervisningsutstyret ved skolene. Å etablere fjernundervisning i fag i videregående skole/ gymnasieskolan. Gjennomføre reell valgfrihet fra og med skoleåret 2011/2012 på ungdomsskole/högstadie. Etablere fast samarbeid om undervisning i sørsamisk og fremmedspråk, ferdighetsfag og realfag. Å gjennomføre felles aktivitetsdager. Å etablere et program for tettere kopling mellom skole, næringsliv og utviklingsaktørene (næringshager, inkubatorer, veiledningsapparat etc.). Herunder samarbeid med Interregprosjektet Midtnordisk samarbeid for entreprenørskap i skolen. Utrede mulighetene for å kople skolen opp mot prosjektet Kunnskap og innovasjon i Indre Namdal (KiIN). Utnytte skolelokalene som møteplass på kvelder og i helgene. Etablere kompetansepool bestående av lærere fra forskjellige skoler. Mulighetene for samtidig ferie for barn i grunnskole og ungdomsskole/högstadie på begge sider av grensen utredes. Projektgruppen: Projektledare: Patrik Lundgren Projektgrupp: Kajsa Eklund, verksamhetschef barn- utbildningsförvaltningen Krokoms kommun, HansOlof Carlsson, kvalitetsutvecklare, barn- utbildingsförvaltningen, Strömsunds kommun, Odd Einar Haugen, oppvekstsjef Røyrvik kommune, Patrik Lundgren, oppvekst- og kultursjef Lierne kommune. Projekttid: 1 januari augusti Klassebilde av spanskkurs. Fra venstre Samuel Albertsson, lærer Leif Tore Estil og Mathias Rolandsson. Foto: Ole Harald Kveli Videokonferanseutstyr gør det mulig at studere spansk Språkundervisning er et konkret eksempel på videoundervisningens fordel. For tiden foregår det spanskundervisning i et klasserom på Gäddede, mens læreren sitter i Sørli. Ideen om å skaffe videoutstyr ble lansert under det som var forløperen til -prosjektet. I løpet av prosjektperioden har alle ungdomsskolene i området anskaffet utstyr. I tillegg er det også videoutstyr i Valsjøbyen, selv om de ikke har egen ungdomsskole. Patrik Lundgren, prosjektleder i skoleprosjektet, mener at denne satsingen har hatt positive effekter. Utfordringen ved et synkende folketall er å få til et optimalt undervisningstilbud for de som finns. Uten videomuligheten ville det kreves at enten elevene eller lærerne måtte flyttes over store avstander for å sikre et faglig godt tilbud. Selv om det beste er å treffes, muliggjør videoutstyret at alle kan få et fullverdig tilbud uten å bruke tida til bilkjøring, mener Patrik. Språkundervisning er et konkret eksempel på videoundervisningens fordel. For tiden foregår det spanskundervisning i et klasserom på Gäddede, mens læreren sitter i Sørli. Vi var på besøk hos elevene på Gäddede for å få et innblikk i hvordan undervisninga fungerte. Den dagen vi var der, var det to elever som mottok opplæring fra Leif Tore Estil via skjermen. Både Mathias Rolandsson og Samuel Albertsson uttrykte stor begeistring for muligheten de har fått for å lære spansk. Begge mener at denne metoden er jevngod med det å ha læreren i samme rom. Etter litt oppkoblingsproblemer fikk vi se at alt fungerte. Både lyd og bilde var av utmerket kvalitet. Spanske historier ble lest og oversatt til svensk samtidig som lærer Estil hadde full kontroll over situasjonen. Leif Tore Estil er svært begeistret for videomuligheten som startet for fire fem år siden. Han mener det kunne vært enda mer brukt, men syns det er nødvendig med relativt små elevgrupper. I spanskundervisninga på Gäddede er til sammen seks elever som deltar. En gang i uka er han personlig til stede hos elevene. Årets elever er svært fokuserte på læring og da fungerer videoundervisning helt perfekt. Ole Harald Kveli Det som ble vanskelig for vår del, er at vi mangler en naturlig partner på svensk side, sier avdelingsleder for oppvekst og kultur, Odd Einar Haugen. Skoleprosjektets leder Patrik Lundgren mener at dette gjør det lettere å samarbeide for eksempel innen idretten. Selv om prosjektet ikke kan ta æren for at to Lierneelever starter på videregående utdanning i Østersund, vil de kunne dra nytte av at prosjektet er oppdatert på regler og ordninger knyttet til grenseoverskridende utdanning. I Røyrvik har de kommet litt på sidelinja når det gjelder skolesamarbeid. Hvorfor? Det er ikke uvilje fra vår side som er årsaken. Vi var med fra starten og ser klart fordelene med samarbeid. Det som ble vanskelig for skola Røyrvik mangler en naturlig partner på svensk side Vi mangler en naturlig partner på svensk side, sier Avdelingsleder for oppvekst og kultur, Odd Einar Haugen. Foto: Ole Harald Kveli Prosjektert har uten tvil ført til mer kontakt mellom skolene i området. Denne kontakten har ført til at ungdommene i området blir kjent med hverandre. Den sosiale kontakten som er opprettet vil ha positive effekter på en rekke områder. vår del, er at vi mangler en naturlig partner på svensk side. Hadde Blåsjøen hatt egen skole, hadde et samarbeid vært mer naturlig. Som det er nå blir det store avstander til de andre skolene og dyrebar tid vil gå med til bilkjøring, forklarer Haugen. Han forteller videre at de hatt nytte av videomulighetene, da spesielt med samisk opplæring, sier Odd Einar Haugen. Når det gjelder den kontakten som er skapt innen, understreker Patrik Lundgren verdien av det for åra framover. Det er viktig å holde liv i den flammen som er tent og jeg vil anstrenge meg for å skaffe midler til en videreføring av det som er kommet i gang, sier han. Ole Harald Kveli 22 23

13 skola Utreder möjligt samarbete i samiska Skolprojektet kommer att arbeta fram ett underlag till samarbete kring samisk undervisning i -regionen. Förhoppningen att det ska vara klart före projektavslut. skola Givande samarbete får tummen upp Mer info Var finns filmen om skolutbytet? Om du vill se filmen Språkmøte vid gränsen så finns den tillgänglig på internet. (klicka på nabospråk välj sedan filmer i vänsterspalten) Underlaget kommer att innehålla uppgifter om elevantal, regelverk på båda sidor av gränsen, larkompetens, samt beskrivning av hur undervisningen organiseras idag. Underlaget ska kunna användas till att utarbeta förslag för gemensam samisk undervisning i regionen med hjälp av bland annat videokonferensutrustning. Att vi framgångsrikt lyckas bedriva spanskaundervisning via videokonferensutrustning i Sørli gör att jag tror att det går att även bedriva annan undervisning genom den tekniken. Det finns egentligen inga begränsningar. Idag samarbetar vi på norsk sida med sameskolan i Snåsa till exempel, säger projektledaren Patrik Lundgren. N underlaget klart det upp till kommunerna att föra det vidare efter projektperiodens slut. tyck till på Facebook! Vad tycker du om skolsamarbete över gränserna? Har du egna erfarenheter som du kan dela med dig av? Tyck till diskutera på vår facebooksida. facebook.com/vaajma Använder du Instagram? Tagga dina bilder med #vaajma för att visa dem på vår nya hemsida. Gemensamma aktivitetsdagar exempel på vad utbytet inneburit för eleverna. Foto: Edith Valfridsson Kommunerna positiva till fortsatt skolutbyte Det givande skolutbytet mellan Valsjöbyn Sørli har hamnat på film ska nu inspirera andra lare i Norden som vill arbeta med grannspråksundervisning. De verksamhetsansvariga i både Sverige Norge förordar att utbytet ska fortsätta. Ett så framgångsrikt samarbete måste bli kvar, säger verksamhetschefen Kajsa Eklund på Krokoms kommun. Eleverna på Valsjöbyns skola Sørli skole numera filmstjnor. De medverkar nämligen i filmen Skolmøte vid grensen, producerad av Snöball Film. En elva minuter lång film om samarbetet, en resursfilm för lare i Norden om hur grannspråksundervisning kan genomföras på ett inspirerande sätt. Tack vare -projektet har samarbetet utvecklats till mer lektionsliknande former, exempelvis i matte. Dessutom ordnas språkdagar, gemensamma friluftsaktiviteter pysseldagar. Lotta Storm lare på Valsjöbyns skola. Hon brinner för nordiska språk den möjlighet till utbyte som projektet skapat. Samarbetet har blivit en mycket positiv bonus. Något vi förmodligen aldrig hade kunnat utveckla förverkliga utan projektet. Resorna över gränsen hade nog inte prioriterats på samma sätt, säger hon. Den största vinsten ur glesbygdsperspektiv menar Lotta Storm de nya kontakterna över gränsen, att barnen numera förstår norska nästan lika bra som svenska. Och tvtom. Från början var många av eleverna tveksamma till utbytet rädslan att inte förstå ett främmande språk fanns d. Men så det inte idag. Ett väldigt talande exempel n filmen spelades in. Eleverna förstod utan problem det norska filmteamets instruktioner. Både lare elever har kommit över språkbarrien. Och det tror jag betyder mycket inför framtiden, säger hon. Både Krokoms kommun Lierne kommune positiva till ett fortsatt samarbete över gränsen. Jag arbetar för att detta ska kunna fortsätta. Jag ser det som mycket vdefullt givande. Jag har lyft frågan vidare till våra politiker, det h ska vi lösa, säger verksamhetschefen Kajsa Eklund på Krokoms kommun. Patrik Lundgren, projektledare för skolprojektet till vardags kultur- og uppvekstchef i Lierne, också positiv har kommunledningen med sig. Han vill även lyfta fram samarbetet mellan Stortangen skole Frostviksskolan. Vi ser att elevantalet går ned då blir det extra viktigt för oss att underhålla det samarbete som redan etablerat. Det ger mervden både för elever lare. Vi skolchefer ska fortsätta att hålla kontakten för att se på andra möjliga utvecklingsområden efter att projektet slut, säger han. Røyrvik kommune har inte deltagit aktivt i skolsamarbetet de sista åren. Kajsa Eklund hoppas på att skolsamarbetet ska fortsätta även efter projektets slut. Oftast n projekt tar slut brukar samarbetet dö ut, det hoppas jag verkligen inte blir fallet denna gång, säger hon. Foto: Felix Persson Ett samarbete mellan studie- yrkesvägledare (SYV) i Sverige karrirådgivare i Norge. Det har blivit verklighet ger nu elever möjlighet till skolgång i Sverige eller Norge även chansen till praktikplatser. Visst har det varit givande. Nu hoppas jag bara att samarbetet fortsätter, säger Björn Granqvist, studie- yrkesvägledare i Ås på Cederbergskolan i Föllinge. Kajsa Eklund, verksamhetschef för skolorna i Krokoms kommun, tycker projektet har fungerat väldigt bra. Skolutbytet har betytt mycket för eleverna. De har hittat nya kamrater, de får se hur andra elever jobbar även la sig ett nytt språk. Lotta Storm på Valsjöbyns skola har gjort ett fantastiskt jobb med detta. Hon har ordnat små revyer, gjort en film tillsammans med eleverna om skolutbytet mellan Valsjöbyn Sørli skapat flera gemensamma aktiviteter, berättar hon. Ett bevis på att samarbetet har varit popult initiativet från eleverna på Cederbergskolan. De gjorde ett medborgarförslag sökte pengar för att de även fortsättningsvis skulle få träffa varandra inom -området förslaget gick också igenom. Framöver kommer det också att anordnas en idrottsdag inom. De äldre eleverna kommer att ha en egen dag med dans bollsporter sedan får de yngre eleverna en dag d de bland annat bjuder på sång, säger Kajsa. Många ungdomar försvinner från -området efter att de börjat gymnasiet. Hur ska man få tillbaka dem? Vi måste få en framtidstro på bygden. Målet självklart att alla ska utbilda sig för att de ska komma tillbaka måste det finnas sysselsättningar, säger hon. Och hur arbetar ni för att förbättra arbetsmöjligheterna i glesbygden? Mycket av arbetet bygger på turismen, men jag ser också möjligheten att man ska kunna jobba från distans. Sedan handlar det också om entreprenörskap. Jag hävdar att om man har en bra idé man rätt person för det, då allt en möjlighet, säger hon Delprojektet skola har också inneburit ett samarbete mellan studie- yrkesvägledare (SYV) i Sverige karrirådgivare i Norge. Syftet har varit att få till ett nätverk inom området ge elever möjlighet till skolgång i Sverige eller Norge även chansen till praktikplatser. Min uppfattning att det har fungerat jättebra. De har fått chansen att la känna varandra se hur de jobbar. Oftast n projekt tar slut brukar samarbetet dö ut, det hoppas jag verkligen inte blir fallet denna gång. Jag vill se en fortsättning, säger Kajsa Eklund. Björn Granqvist anser att projektet har varit givande även han hoppas på ett fortsatt samarbete. Det alltid bra intressant att utbyta kunskap erfarenheter. Ett exempel på vad samarbetet har inneburit att två idrottsintresserade norska elever ville gå på gymnasiet i Östersund. Vi hjälpte dem med en ansökan de ska nu börja på NIU (nationellt godkänd idrottsutbildning), säger han. Har vi mycket att la från vårt grannland? Man kan alltid la från varandra. En sak de gör annorlunda i Norge till exempel utbildningen för att bli yrkesförare. I Sverige går man fordonsprogrammet medan i Norge det inriktat på samhällsservice. Det kan fånga mer människor än bara de som motorintresserade, säger Björn. Felix Persson 24 25

14 Ungdom Projektledaren summerar Det var veldig interessant og inspirerende å delta i en gruppe med kunnskapsrike damer fra hver av kommunene i, som hver på sin kant hadde arbeide relatert til ungdom i en eller annen form. Sammen arbeidet vi i ungdomsprosjektet. Kunnskapen blant prosjektgruppa medførte ønske om å arbeide godt i forkant av Ungdomskonferansen Solid forarbeide blant både polikere og ungdommer i forkant for å få til et best mulig resultat av dagen, samt en mulighet til videre arbeid i etterkant av ungdomskonferansen. Prosjektgruppa hadde et ønske om å knytte til lærdom rundt demokratiske prosesser ved gjennomføring av Ungdomskonferansen. Dette ville medføre at Ungdomskonferansen ikke ble kun en happening, men en Ungdomskonferanse som et verktøy og en arena der ungdom gis mulighet til å være delaktig i samfunnsuvviklingen i. Prosessarbeidet under dagen, ble stødig geleidet av rutinerte Øyvind Kveli og Louise Öhnstedt. Ungdomsprosjekt initerte ønske om tilbakemelding fra politikerne til ungdommmene rundt hva som hadde skjedd i etterkant av ungdomskonferansen. Noen kommuner ga tilbakemelding på hva som hadde skjedd i kommunen i etterkant av ungdomskonferansen. Det oppleves flott og rettferdig i fht ungdommene. Enkelte kommuner ga noe redusert tillbakemelding. Arbeidet med Sommarlovsentreprenørene er noe som oppleves meget konkret og nyttig med tanke på hvilke utfordringer våre kommuner har når det gjelder arbeidsmuligheter. Dette er arbeide som vil kunne bære frukter for kommunene på sikt. Ungdommmene har lært å ta tak i egne egenskaper, hva de føler de behersker og har lyst til å gjøre, for så å forme sine egne sommerjobber. De har sin egen bedrift under sommermånedene og avslutter den til skoleåret starter igjen. Opplevde å se engasjert ungdom som tok tak i muligheter som finnes i våre kommuner, som arbeidet godt og som fikk til å tjene sine egne penger! Tror det er viktig å at man kan starte i det små med sommer bedrifter, kanskje har vi kommenede gründere blant ungdommene som har vært med! Her har det vært mye learning by doing, glede og trivsel! Dette arbeidet ble gjort i samarbeide med næringsprosjektet og prosjektleder Anna Jonasson. Kontakt med alle ungdommer i alderen 15 til 25 år har vært vanskelig å få til. I stedet for å ha ungdommer i referansegruppe, kontatet vi ungdommer i alderen opp til 25 år med forespørsel om å være i en rådgiverrolle til prosjektet. Totalt hadde hvert prosjektgruppemedlem 3 ungdomsrådgivere hver. Disse ble kontaktet og bedt om innspill til arbeidet. Ungdomsprosjektet har støttet opp under tiltak initiert av ungdom selv. Ikke alt arbeide i prosjektet har gitt positive resultater. Fra tidligere har det kommet opp ønske om mulighet for deltagelse på aktiviteter i. På grunn av våre avstander kom diskusjonene opp om muligheter for taxi til busspris etter et konsept som ble kjørt på norsk side for noen år siden. Vi initierte samarbeidsmøte mellom Nord Trøndelag fylkeskommune og Länstrafiken i Jamtland. Prosjektet var ønskelig blant ungdom, men ikke bærekraftig. Opplever at flere av ungdomsprosjektets mål har blitt oppnådd, dette gjelder spesielt kartlegging av ungdommenes ønsker og behov, det å skape økt interesse for og fremtidstro på regionene, forståelsen for at egeninnsatns er viktig for realisering av mål og tiltak. Edith Valfridsson Fakta Ungdom Mål: Å etablere sterkere relasjoner mellom ungdommene og regionenes arbeidsliv og offentlige myndigheter Å kartlegge ungdommenes ønsker og behov Å informere om hvilke kompetansebehov regionenes næringsliv og offentlig sektor vil ha i fremtiden Å skape økt interesse for og fremtidstro på regionene Å øke ungdommenes forståelse for at deres egen innsats er viktig for realiseringen av mål og tiltak Å identifisere og utvikle ungdomsledere Hovedaktiviteter: Gjennomføring av Ungdomskonferansen i 2012 og Etablere direkte kontakt med samtlige ungdommer i alderen år som bor i regionen eller som har flyttet ut for utdanning/arbeid. (Må minimum omfatte siste årstrinn i ungdomskole/ högstadie) Utvikle samarbeide med andre ungdomsrelaterte aktiviteter og prosjekt. Samarbeide med skolene, ung tiltaktslyst og Sommarlovsentreprenørene om økt satsing på entreprenørskap. Skape og videreutvikle møteplasser herunder etablere camp som en attraktiv møteplass som ungdommene kan være stolte av og som skal bli kjent utenom regionens grenser. Prosjektgrupp: Prosjektleder: Edith Bruvoll Valfridsson fra Ulrika Johansson fra til prosjektets slutt. Prosjektgruppe: Doris Fagerli Sundvik, Lierne kommune, Barbro Larbring Rönngren, Strømsund kommune, Louise Öhnstedt, Krokom kommune og Elin Jansson Fiskum, Røyrvik kommune. Prosjekttid: 1 januari oktober 2013 Ungdomarnas medborgarförslag Samarbetet med Norge måste fortsätta! Det tyckte klass åtta med flera elever på Cederbergsskolan i Föllinge skrev ett medborgarförslag om fortsatt utbyte. Nu har kommunfullmäktige i Krokoms kommun beslutat att införa ett bidrag för transportkostnader i samband med olika aktiviteter. Trots att Cederbergskolan i Föllinge ligger utanför projektområdet har visst utbyte ändå skett med de andra skolorna i. Många av ungdomarna på skolan bor också i området. För åttondeklassarna Mix Jälkentalo Sara Lundholm, båda från Laxsjö, Gunnel Sundvik från Rötviken det en självklarhet att utbytet över gränsen måste fortsätta. I början av året lämnade de tillsammans med resten av klassen in ett medborgarförslag till Krokoms kommun d de bland annat skrev att vi vill träffa nya folk, knyta sociala kontakter bara umgås. Alla uppskattade ungdomskonferensen Vi har faktiskt nmare till Norge än till Östersund så det borde inte vara sskilt svårt att träffa norskarna. Ungdomskonferenserna en viktig arena för att lyfta ungas frågor Ett utökat stkt kontaktnät över gränsen. Det har varit det absolut mest positiva med de två ungdomskonferenser projektet anordnat. Det menar projektmedarbetaren Louise Öhnstedt som till vardags arbetar som ungdomskultursamordnare på Krokoms kommun. Tillsammans med projektledaren Edith Valfridsson var hon delaktig i konferenserna som anordnades i Nordli. Hon var även med då den första arrangerades 2010, genom Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt (föregångsprojektet till Regionprojekt ). beviljat utbytet fortsätter Några av eleverna bakom förslaget: Gunnel Sundvik, Robin Brandtgård Torstensson, Sara Lundholm Mix Jälkentalo. Foto: Privat 2010 anordnades den första konferensen av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Den mottogs så positivt att det blev ytterligare en konferens två år senare. På programmet stod bland annat grupparbeten. Foto: Tommie Jirhed I sitt dagliga möte med ungdomar i regionen ser hon att konferenserna har haft betydelse: Den största effekten som jag har mkt att ungdomarna uppskattat mötet med andra ungdomar. Att få umgås. Det har ökat deras kontaktnät skapat en känsla av samhörighet. Det tror jag har varit viktigt. Samtidigt det många som besvikna över att projektet avslutades i förtid i oktober 2013, säger hon. Edith Valfridsson på Lierne kommune var projektledare för ungdomsprojektet från projektstart till I slutet av april beslutade kommunfullmäktige att ge Cederbergskolan möjlighet att söka bidrag för transportkostnader, upp till 7000 kronor, som kan uppstå i samband med olika aktiviteter. Kommunens ungdomskultursamordnare ska stötta arbetet se till att kontakterna mellan kommunerna fungerar. Wow, det sant. Vad roligt, utbrister Mix Jälkentalo som får reda på kommunens beslut n Tidningen ringer. Varför det så viktigt att utbytet fortsätter? Jomen det roligt vi träffar nya kompisar. Får vi nu chans att träffas även framöver väl möjligheten större att vi kanske även börjar umgås på fritiden. Men avstånden ju långa, säger Mix kompisen Robin Brandtgård Torstensson som bor i Ålviken. Klasskompisen Sara tror inte att det hade blivit något utbyte om det inte vore för arbetet i ungdomsprojektet. Gunnel lyfter fram att det februari För henne var det viktigt att konferenserna inte bara blev en happening, utan att eleverna även lde sig något. Dför var det viktigt att de förberedde sig ordentligt inför arrangemanget. Ungdomarna ställde verkligen upp på det det var betydelsefullt viktigt att la sig grannspråket, många kanske kommer att jobba i Norge i n de blir äldre tror hon. Det bor inte så jättemånga ungdomar i Föllingeområdet, det roligt att få träffa nya människor helt enkelt! Sen tror jag det viktigt att man l sig att förstå grannlandets språk, många av oss kanske har en framtid d. Det känns jättekul att vårt medborgarförslag gick igenom. Det betyder mycket, jag har faktiskt redan en del kompisar på norska sidan, eftersom min mamma norsk, så det blir ju jätteroligt att under något tillfälle få träffa dem lite extra. Jag tror alla elever tycker det jättespännande att få träffa andra nya ungdomar i samma ålder, säger Gunnel Sundvik. Nu n det finns möjlighet till fler Ungdom för oss med tanke på de resurser vi lade ned på att anordna konferenserna, säger hon. Vad var det viktigaste med konferenserna? Att ungdomarna fick la sig en hel del om demokrati, att vi skapade en mötesplats d de kunde lägga fram förslag diskutera direkt med politikerna. De var också viktiga rent socialt n det gäller att knyta nya vänskapsband, säger Valfridsson. Hon tror att de lokala politikerna kan ha fått upp ögonen för att ungdomsfrågor viktiga vda att sätta på agendan tack vare konferenserna. Redan innan projektet hade flera kommuner ett aktivt arbete gentemot ungdomar, men nya satsningar har kommit till. Strömsunds kommun har till exempel anordnat ett ungdomskonvent. Jag tror att vi har medverkat till att politikerna har fått en annan syn på ungdomarna deras frågor, säger Edith Valfridsson. träffar, vad vill ni helst göra tillsammans? Det vore kul med en fotbollsturnering eller kanske disco, säger Sara Lundholm Mix Jälkentalo. Laren Urban von Sivers, som var med då klassens medborgarförslag kom till, ser samarbetet som något mycket positivt. Han lyfter fram fördelar både ekonomiskt socialt. Jag tror samarbetet har skapat en del framtidstro att ungdomarna fått upp ögonen för att det deras bygd det handlar om. Samtidigt hade jag önskat fler aktiviteter under projektperioden. Allt som planerades blev inte av det tråkigt, säger han

15 Ungdom Efter ungdomskonferenserna Så har politikerna arbetat vidare Maria Söderberg, kommunalråd i Krokom: Vad har du arbetat vidare med efter de tre ungdomskonferenser som projektet har genomfört? En fråga som ungdomarna tyckt varit viktig bredband i området. Vi har arbetat för att få fram pengar förutsättningar för utbyggnad av bredband. Nu kommer det att läggas från Hotagen upp mot norska gränsen. Men att få det över gränsen svårare, d måste norska sidan jobba mer aktivt. Föreningarna i Hotagsbygden Vad har du arbetat vidare med efter de tre ungdomskonferenser projektet genomfört? Fra i fjorårets Bærflekkdager begynte vi med gjennomføring av en ungdomskonferanse. Målgruppen var hjemmeboende og utflyttede ungdommer. Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar? Har selv tatt med ungdommer til regionale politiske samling (Fylkestinget), der de deltok i drøftinger rundt spørsmål vedrørende ungdom. Ellers pågår det et løpende arbeid mot tiltak som vil være positiv for ungdommen for framtiden. Planverk over stier og løypetraseer, snøskuterløyper og ny treningshall med svømmebasseng og lignende. har fått statliga pengar för satsningen på bredband kommunen har gått in med borgen för att de ska kunna ta lån tills dessa pengar kommer. Annars har det mest handlat om den sociala kontakten, att skapa möjligheter att träffas. Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar? Dels bredbandet som på gång nu, dels önskemålet om mer social kontakt. I slutet av april beviljades ett medborgarförslag från elever på Cederbergskolan d kommunen nu kommer att gå in med bidrag till resor för att underlätta träffar. Alf Robert Arvasli, kommunalråd i Lierne: Vad har du arbetat vidare med efter de tre ungdomskonferenser som projektet har genomfört? Det mest konkrete siden sist er at vi nå skal åpne idrettsparken på Stortangen. Det blir etter hvert et fantastisk anlegg som kan brukes både vinter og sommer. Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar? Tidligere har vi også bevilget penger for å realisere en crossbane på Gäddede å jobbet med å få til bedre veier. Hur viktiga har ungdomskonferenserna varit n det gäller ungdomarnas möjligheter att påverka den lokala politiken? Det har varit viktigt. Nu tar projektet slut hur fortsätter ni att lyfta ungdomarnas frågor i era respektive kommuner? Vi har ungdomsråd i kommunen, så jeg håper at det vil komme nye innspill fra dem etter hvert. Arnt Mickelsen, kommunalråd i Røyrvik: Hur viktiga har ungdomskonferenserna varit n det gäller ungdomarnas möjligheter att påverka den lokala politiken? Interessant å få en systematisk oversikt over hva som opptar og ønskes av ungdommene. Nu tar projektet slut hur fortsätter ni att lyfta ungdomarnas frågor i era respektive kommuner? Ved å la ungdommen delta under revidering av for eksempel kommunens plan for idrett og fysisk aktiviteter. Ta de med på råd i saker som direkte berører ungdommen. Hur viktiga har ungdomskonferenserna varit n det gäller ungdomarnas möjligheter att påverka den lokala politiken? Jag tror att konferenserna haft betydelse för att de ska prata ihop sig. Flera påverkar mer än en enskild. I vår kommun har vi ett organiserat arbete för att stimulera ungdomarna att lämna medborgarförslag. Den vägen har flera förslag kommit fram. Det ser jag som mycket positivt. Konferenserna har varit viktiga arenor för kommunikation gentemot oss politiker. Vad har du arbetat vidare med efter de tre ungdomskonferenser projektet genomfört? Förutom ungdomskonferenserna har Strömsunds kommun även arrangerat ett eget ungdomskonvent nu har alla nämnder fått i uppdrag att ta till sig vad som kom fram både i LUPP-enkäten de konvent som genomförts. De ska titta mer på vilka åtgder respektive nämnd kan göra. Vi har under hela mandatperioden haft en ambition att starta upp ett ungdomsråd men tyvr inte lyckats. En del andra frågor, såsom en fritidsgård i Gäddede har hanterats av barn-, kultur- utbildningsnämnden. Strömsunds utvecklingsbolag har tagit beslut om att fortsätta satsningen på konceptet Sommarlovsentreprenör. Nu tar projektet slut hur fortsätter ni att lyfta ungdomarnas frågor i era respektive kommuner? D har vi redan ett etablerat arbete d ungdomskulturrådet har en viktig roll. Vi ska fortsätta lyssna ge ungdomarna förutsättningar. Ge dem bra utbildning, möjlighet att läsa vidare eller jobba. De ska vara stolta över den bygd de kommer ifrån. H tror jag insatser från flera projekt har gjort sitt för att skapa nätverk stolthet över sin bygd. Det långa avstånd även om det ett område, det inte helt enkelt att anordna vissa saker. Avstånd kan överbryggas, det gäller bara att hitta vägarna d tror jag bredbandssatsningarna viktiga. Gudrun Hansson, kommunalråd i Strömsund: Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar? En renovering av badet i Gäddede kom upp som en stor fråga bland ungdomarna. D har kommunen nu satsat flera miljoner på nybyggnation av duschar omklädningsrum badet kommer att invigas till höstterminen. En del frågor, som berört hela kommunen, har hanterats via kommunstyrelsen. Till exempel behovet av bredband mobiltäckningen. Vi har dför tagit fram en bredbandsstrategi blivit delägare i fibernätsföretaget ServaNet för att kunna bygga ett eget nät. Hur viktiga har ungdomskonferenserna varit n det gäller ungdomarnas möjligheter att påverka den lokala politiken? Det har varit viktigt. Vi politiker måste bli bättre på att kommunicera med ungdomar, men vi behöver ett forum för det. Förhoppningen att det nu ska bli bättre då en tjänst som fritids- ungdomskonsulent kommer att tillsättas. Nu tar projektet slut hur fortsätter ni att lyfta ungdomarnas frågor i era respektive kommuner? N fritids- ungdomskonsulenten på plats kommer vi att upprätta en ungdomsstrategi i kommunen. Det kommer att hjälpa oss att sätta fokus på frågorna arbeta vidare på ett bra sätt. Jag har träffat några ungdomar som intresserade att starta en ungdomsförening bollen ligger nu hos dem. Flera satsningar fick ställas in då projektet avslutades i förtid. H en bild från en av ungdomskonferenserna. Foto: Edith Valfridsson Projektet avslutat i förtid Känns väldigt tråkigt för ungdomarnas skull Den 26 september 2013 tog styrgruppen beslutet att avsluta delprojektet Ungdom. Det lades ned 31 oktober samma år. Tyvr innebar det att vi inte hann med det vi hade planerat, bland annat att skapa en mer långsiktig lösning för hur unga ska kunna mötas över gränserna, säger Ulrika Johansson, projektledare. Delprojektet har genomfört två ungdomskonferenser etablerat mötesplatser för barn ungdomar upp till högstadieålder. Flera av ungdomarnas önskningar som kommit fram under ungdomskonferenserna har också genomförts i regi av kommuner, idrottsföreningar eller andra. Prosjektet har imidlertid ikke klart å etablere tett kontakt med mer voksen ungdom (15 25 år). Mye av årsakene ligger i at denne gruppen befinner seg utenom regionen i forbindelse med utdannelse og jobb. Aktiviteter rettet mot denne gruppen har vært enkeltstående arrangement som har vært svært kostnadskrevende, säger norske huvudprojektledaren Kjell Schive. Styrgruppen beslutade i september 2013 att avsluta projektet i förtid, 31 oktober samma år. Så h kommenterade styrgruppens ordförande Gudrun Hansson, (s), beslutet: Det inneb inte att vi kommer att sluta följa dessa områden. Arbetet mycket viktigt men inom projektet såg vi små möjligheter att komma vidare. Projekten har varit viktiga för att visa på vad som kan åstadkommas n man samarbetar. Vi tror att de upparbetade kontakterna kommunerna emellan kommer att fortsätta utan att de drivs i projektform. Ulrika Johansson, som var projektledare mellan februari oktober 2013, förvånad över att projektet lades ned i förtid. Hon håller med Kjell Schive i analysen kommenterar att de äldre ungdomarna som målgrupp bör ingå i satsningar som görs utifrån perspektivet att det skapas jobb boende, till exempel via inflyttarservice bolyst. Arbetet under sista delen av projektet hade fokus på att skapa en långsiktig lösning för aktiviteter mötesplatser för de unga i. Mandatet från ungdomarna själva var klart tydligt: De ville ha mötesplatser i. Vi hade börjat titta på hur vi skulle kunna bygga upp ett svensknorskt nätverk vilka som skulle kunna ingå d för att skapa attraktivitet, till exempel fritidsledare, idrottsledare, kulturutövare arrangörer samt andra som jobbar med barn ungdomar. Ett sådant nätverk breddar ansvaret bidrar till att skapa trivsel för ungdomarna. Vi tror att om de unga trivs så får det positiva effekter n det gäller det slutgiltiga målet om ökad inflyttning, säger Ulrika Johansson. Dessa planer hann dock aldrig bli verklighet. Tyvr hann vi inte med att leverera någonting alls, egentligen bara dra upp en strategi för fortsättningen. Det känns naturligtvis väldigt tråkigt för ungdomarnas skull. Samtidigt min bild att de flesta ungdomar trivs älskar sin hembygd. De har en positiv inställning det gläder mig, säger Ulrika Johansson. Ungdom Viktigt att vi unga får säga vad vi tycker Stina Sundberg från Föllinge en av alla ungdomar som deltagit i de ungdomskonferenser som anordnats under projektperioden. Det bra att vi unga får chansen att säga vad vi tycker, säger hon. Stina har sedan projektets början deltagit på flertalet konferenser i Nordli. Konferenserna har haft olika teman d bland annat jobb bostäder har diskuterats. Stina Sundberg. Foto: Privat Vad har du mkt för skillnad sedan delprojektet startade? Det kanske inte har blivit jättestora effekter än så länge. Men en sak som vi gav som förslag till politikerna på kommunfullmäktige var att vi ville fräscha upp toaletterna på Cederbergskolan. Det beslutet gick igenom visar att man faktiskt har möjlighet att påverka, menar Stina. Vad har varit bra? Att ungdomar bjuds in får komma med förslag. Det väldigt positivt att man får chansen att vara med bestämma. Och mindre bra? Det väl att det kanske inte har hänt så mycket. Det jobbfrågan som det stora problemet. Folk flyttar för att det inte finns jobb. Stina går nu första året på estetprogrammet i Östersund. Men hennes önskan att åter bo på landsbygden i framtiden. Jag hoppas verkligen trenden vänder att det skapas fler jobbmöjligheter i glesbygden. Människorna borde inse hur fantastiskt vackert det i -området. Jag vill verkligen att området ska bli popult att jobb ska skapas. För om det inte finns chans till sysselsättning kommer inte folk att flytta dit. Felix Persson 28 29

16 Sjukvård/Hälsa Sjukvård/Hälsa Projektledaren summerar Idag har regionen bra offentliga tjänster, men som hotas av befolkningsminskning. Såväl kvantitativt som kvalitativt.på grund av de stora avstånden inom de olika kommunerna, det svårt att nå en effektiv användning av alla offentliga tjänster. Utmaningen för till exempel omsorgstjänsterna utspridd bebyggelse, långa avstånd en allt större andel av befolkningen som äldre lever längre än tidigare. Fakta Hälsa/sjukvård Huvudmål: Arbeta för ett samarbete inom hälsa, sjukvård/vård omsorg inom områdena Röyrvik, Lierne, Hotagen Frostviken. Meningen att i första hand öka invånartalet i området i andra hand befästa det. Detta genom att upprätthålla en fullgod, adekvat, service tillräcklig kapacitet för invånarna i området vad avser hälsa/sjukvård omsorg. Detta ska ske utan att kostnaderna för kommunerna ökar. Ingen specifik uppdelning av det geografiska området har gjorts i måluppställningen. Idag utförs det hemtjänst i de fyra kommunerna på båda sidor längs gränsen. Med sex gränsövergångar bör det vara möjligt att åstadkomma en effektivare verksamhet genom att samarbeta över gränsen. Detsamma gäller för utnyttjande av platser inom vård vårdhem. Detta ett par exempel på läget i regionen samt på områden d samverkan kan vara lösningen på en bibehållen kvalitet inom området hälsa-sjukvård-omsorg. Delprojektets allmänna målsättning var att upprätthålla en fullgod, adekvat service tillräcklig kapacitet för invånarna i området vad avser hälsovård omsorg. Ingen specifik uppdelning av det geografiska området har gjorts i måluppställningen. Detta ska dessutom ske UTAN att kostnaderna för kommunerna inom de aktuella verksamheterna ökar. Inom sjukvårdsområdet minskar stadigt gränshindren framförallt genom olika EU-regler lagar, senast under slutet av Och inte minst genom den så kallade Grensetjänsten. Vi kan konstatera att gränshinder så som de såg ut då projektet startade inte existerar nu. Tommy Ottosson, delprojektledare. Foto: Projekttiden har, fullt medvetet enligt plan, nyttjats för att uppnå kännedom kunskap om det andra landets organisation, lagar, förordningar kultur, personkännedom nätverk samt en etablerad vilja till samverkan. Vi har haft ett strukturerat möteskoncept de olika målområdena har vävts in i detta till synes helt naturligt. Vissa områden d vi försökt hitta samverkansformer har inte accepterats av ansvariga utövare. Och det gäller de fall d dessa har varit på nivåer över kommunerna. Ett exempel mammografi röntgen. Samma sak blev resultat av ett sidomål, dialys. På grund av att styrgruppen tog beslut om att avsluta projektet i förtid har flera områden inte hunnits med fullt ut, genomförandedatum var satt till hösten Det handlar bland annat om möjligheten till läkarsamverkan. Frågan har utretts men inte kunnat realiseras på grund av avvecklingen. Men, ett projekt ger impulser, visar på vägar, skapar något eller några konkreta mål som visar på vad man kan uppnå men sedan tar ordinarie verksamhet över. Då har vi fött något bestående. Och att inte samverka nmast ett tjänstefel. Tommy Ottosson Huvudaktiviteter: Utreda möjligheterna till läkarsamverkan för området Röyrvik, Lierne, Hotagen, Frostviken. Detta ska inte förväxlas med gemensam hälsocentral, det handlar om gemensam planering av läkarresurserna inom området. Utreda möjligheterna till samverkan avseende friskvårdssamarbete. Utreda möjligheterna till samverkan/utbyte av tjänster inom sjukvård/hemsjukvård hemtjänst mellan berörda kommuner. Utreda möjligheter till beredskapssamverkan för distriktssköterskor. Undersöka möjligheter att gemensamt utnyttja sjukhemsplatser, sskilt boende, demensplatser, pensionslägenheter, gemensamhetsboenden korttidsplatser i området. Utreda möjligheter till samverkan för att klara sommarbehoven inom vård/omsorg i första hand. Utreda möjligheten att samverka inom mammografi röntgen. Undersöka eventuell samverkan om dagverksamhet för funktionshindrade, både fysiska sådana samt inom bland annat öppen psykiatri. Projektgruppen: Projektledare: Tommy Ottosson Projektgrupp: Barbro Blom, chef Nvård Frostviken, Cristine Persson, socialnämndens ordförande Krokoms kommun, Elin Schive, omsorgssjef, Lierne kommune, Anne Brit Röst, omsorgssjef, Røyrvik kommune. Projekttid: 1 januari oktober N delprojektet Hälsa/sjukvård lades ned innebar det att flera planerade satsningar inte kunde genomföras. De satsningar vi tog oss an rodde vi också i land. Det visar att det går, bara man fullföljer, säger Tommy Ottosson. Foto: Privat Flera planerade satsningar kunde inte genomföras Den 26 september 2013 tog styrgruppen beslutet att avsluta delprojekten ungdom hälsa. De lades ned 31 oktober samma år. Det har inneburit att flera planerade satsningar inte kunnat genomföras på grund av tidsbrist. På styrgruppens möte togs beslut om vissa ändringar i projektets organisering aktiviteter. Det innebar att två delprojekt lades ned, ungdom hälsa. Delprosjekt helse har langt på vei kommet i mål med sitt arbeid. Det nettverket som er etablert mellom virksomhetslederne innen helse og omsorg og innen folkehelse videreføres, og det samarbeidet som er etablertmellomlegene, i hjemmesykepleie/hjemmetjeneste og om personalressurser og kapasitet skal utvikles videre. Det samme gjelder folkehelsearbeidet. Men ansvaret flyttes nå fraprosjektet til kommunene. Styringsgruppen finner ikke grunn til å starte nye samarbeidstiltak innen helse på det nåværende tidspunkt, var styrgruppens kommentar till beslutet. För projektets del inneb nedläggningen att ett antal planerade satsningar inte kunnat genomföras. Bland annat handlar det om möjligheten till läkarsamverkan, samverkan/utbyte av tjänster inom sjukvård/hemsjukvård hemtjänst, beredskapssamverkan för distriktssköterskor samt gemensamt utnyttjande av sjukhemsplatser, sskilt boende, demensplatser, pensionslägenheter gemensamhetsboenden. Vi hade skapat ett bra nätverk, men kontakterna kommunerna emellan inte alls så upparbetade som styrgruppen vill få det att framstå som. Jag anser att det oerhört viktigt att man driver ett projekt ända in i kaklet, först då kan man uppnå full effekt, säger projektledaren Tommy Ottosson. Han tror att flera av de delmål Ett avtal om läkarsamverkan var nästan fdigt n projektet lades ned. Foto: Privat projektet satt upp hade kunnat förverkligas om projektet inte lagts ned i förtid. Ett avtal om läkarsamverkan över gränsen var nästan fdigt planen var att börja arbeta praktiskt med samverkan hösten Vi var nästan i mål både från norsk svensk sida var intresset stort för samverkan. Även n det gäller att distriktssköterskorna skulle arbeta över gränsen samverka vid beredskap. Nu frågan om någon kommer att driva dessa frågor vidare. I Lierne har omsorgssjefen som ingick i projektet var drivande i dessa frågor slutat, säger Ottosson. Han besviken över att projektet lades ned n det fortfarande fanns så mycket potential till ökad samverkan. De satsningar vi tog oss an rodde vi också i land. Det visar att det går, bara man fullföljer. Men det går inte bara att sätta ett frö sedan inte vattna, säger Tommy Ottosson

17 Sjukvård/Hälsa Sjukvård/Hälsa Samverkan kring mammografi röntgen inte genomförbart Kortare resor för patienterna från tack vare bättre samordning av resurser. Det var tanken bakom förslaget att samverka kring mammografi, dialys röntgen. Men förslaget inte genomförbart. Landstinget tycker att befolkningsunderlaget för litet vi har för olika syn på hur mammografiundersökningar ska gå till, säger projektledaren Tommy Ottosson. En av huvudaktiviteterna för hälso- sjukvårdsgruppen har varit att utreda möjligheten till samverkan kring mammografi, dialys röntgen. Genom att samordna dessa resurser var tanken att förkorta resorna för patienterna. Då avstånden långa var förslaget att alla i skulle kunna nyttja Jämtlands läns landstings mammografibuss som kommer till Frostviken en gång per år. Men det visade sig att den svenska norska inställningen till hur mammografiundersökningar ska gå till skiljer sig åt. Vi har helt enkelt olika system. Det visade sig dock att Sverige faktiskt var intresserat av den norska modellen att arbeta. Men samverkan i blir inte aktuell, säger projektledaren Tommy Ottosson. N det gäller samverkan kring dialys finns det bara en dialysutrustning i hela, i Røyrvik. Tanken bakom samarbetet var att den skulle kunna nyttjas för alla patienter i. Något som skulle inneba betydligt kortare resor. Men även h blev det nej. Befolkningsnivån uppenbart för låg. Sedan går teknikutvecklingen fort framåt med större utbud av portabel dialysutrustning. Dför sade landstingen nej till satsningen, säger Tommy Ottosson. Gällande samverkan kring röntgen var planen att placera utrustning för skiktröntgen i Nordli eller Gäddede, detta till gagn för alla i. Men från Jämtlands läns landsting var beskedet klart tydligt. De anser att befolkningsunderlaget för litet. Men om befolkningen, eller antalet turister, ökar kan situationen förändras. I Funäsdalen har de utrustning det tack vare alla turister, säger Ottosson. Han menar att det inte går att göra så mycket åt att dessa satsningar inte kunnat förverkligas. Men han drar en ldom av det. Landstinget hälsoföretagen på norsk sida står över kommunerna i dessa frågor. Det tydligt att de borde ha haft representanter difrån med i vår projektgrupp. Då hade vi haft ett annat utgångsläge för att kunna påverka kanske fått till stånd en samverkan som varit positiv för alla i, säger Tommy Ottosson. Allt fler drabbas av bröstcancer. Att gemensamt samverka kring mammografi var en satsning som utreddes av projektgruppen, men förslaget kunde inte förverkligas. Foto: Richard Persson Att arbeta förebyggande mot bland annat alkoholproblem en av (Bilden arrangerad). Vill att samarbetet En gemensam folkhälsogrupp inom området med målet att tillsammans motverka folkhälsoproblem. Det har bildats tack vare hälso- sjukvårdsprojektet. Vi har de samme utfordringene når det gjelder folkehelse, säger Anna-Siv S. Blomdahl, folkhelsekoordinator i Røyrvik. Ett aktivt folkhälsoarbete har varit ett av områdena projektet har arbetat med. Projektgruppen enades dför om att formalisera en gemensam gränslös Folkhälsogrupp inom d man delar erfarenheter, samråder samverkar med befintliga resurser kompetenser i ett praktiskt samarbete. Ett unikt lokalt nätverk inom en region d samtliga kommuner har likartade problemställningar mål. Gruppen har utarbetat en plan för hur tre prioriterade folkhälsoproblem ska angripas: Diabetesform typ 2 för vuxna, övervikt för barn vuxna samt ANDT (alkohol, narkotika, doping tobak) för alla åldersgrupper. Arbetet omfattar verksamhetsåren Folkhälsogruppen har stora förväntningar på ett bra fortsatt samarbete som skapar inspiration för utveckling. Det kan inte nog poängteras vikten av detta nätverk struktur inom vår region d vi alla har likartade målsättningar i hälsofrågorna. Genom att utbyta erfarenheter i gruppen har olika insatser kunnat förenklas både tidsåtgång eventuella problem har kunnat undvikas, säger projektledaren Tommy Ottosson. Rolf Pehrsson folkhälsosamordnare i Krokoms kommun ingår i gruppen. Han ser stora fördelar med samarbetet. Möjligheten att kunna dra nytta av varandras kompetenser till exempel. Vi vinner mycket på samarbetet kan hjälpas åt med vissa problemområden. I både Sverige Norge folkhälsofrågorna prioriterade vi har ganska god koll på vad som behöver göras. Jag tror absolut att det h samarbetet kan stå på helt egna ben efter projektet tar slut, säger han. uppgifterna för folkhälsogruppen. Foto: fortsätter FAKTA Dessa ingår i gruppen: Rolf Pehrsson, Krokoms kommun Barbro Blom, Nvård Frostviken Eva Westum Kveli, Lierne kommune Anna-Siv S. Blomdahl, Røyrvik kommune I Røyrvik Anna-Siv S. Blomdahl folkhelsekoordinator. Även hon ser stora fördelar med ett samarbete önskar att det fortsätter även efter projektavslut. Fordelene med felles folkehelsegruppe er at vi sammen står faglig sterkere, samt at vi kan påvirke og drive folkehelsearbeidet i området. Vi har de samme utfordringene når det gjelder folkehelse. Vi i folkehelsegruppen ønsker å fortsette samarbeidet etter at prosjektet er avsluttet for at vi ser at vi på tvers av kommunegrensene kan samarbeide om disse folkehelseutfordringene, säger hon. Pernilla Gunnarsdottter Persson Studieresa inspirerade till ny satsning prosjektet var med å finansiere studieturer innen helseog omsorgsetaten. Ett besøk på et sykehjem i Trondheim, som drev med pasientsentrert omsorg med individuelle behov i sentrum, ga inspirasjon til å utprøve et livsgledesykehjem lokalt. Helsedelen i prosjektet ble avsluttet litt tidligere enn resten. Under den tiden da arbeidet foregikk, var Elin Schive helse- og omsorgssjef i Lierne og den som deltok i møtene på det fagområdet. Hun forteller at det var mange saker som ble drøftet og mener at det kontaktnettet som ble opprettet er av stor og varig betydning. Det konkrete vi sitter igjen med er en avtale om akutte korttidspleieplasser på tvers av kommune- og landegrenser. Det vil si at hvis Lierne helsetun ikke kan ta i mot pasienter på kort sikt, og Gäddede har ledige plasser, er alt formelt i orden for å nyttiggjøre seg disse plassene, forteller Elin. Hun kunne også vise til diskusjoner om felles opplegg for røngten, dialyse og mammografi. Resultatet ble imidlertid at det ikke var noe å tjene på slike funksjoner. Felles legeordninger hadde også vært tema, men mangel på lokaliteter har foreløpig hindret et omfattende samarbeid der. prosjektet var med å finansiere studieturer innen helse- og omsorgsetaten. En gruppe var på tur til et Lottesykehjem i Oslo i mars Lottesykehjem er fra en dansk modell der ei med navn Lotte startet et sykehjem der pasientens interesser ble satt i fokus. På samme tur var de innom et sykehjem i Trondheim som drev Livsgledekonsulent Anki Høgsnes. med pasientsentrert omsorg med individuelle behov i sentrum. Denne turen ga inspirasjon til å utprøve et livsgledesykehjem lokalt. Enhetsleder ved Lierne helsetun, Elin Danielsen, var med på turen og kan vise til at Lierne er godt i gang med et tilbud der kulturelle og åndelige verdier sidestilles med andre behov, som mat og pleie. Anki Høgsnes er ansatt som livsgledekonsulent og skal tilrettelegge for at pasientene får fylt dagene med ting som vedkommende har interesse for. For å bli betegnet som livsgledesykehjem er det visse kriterier som må legges til grunn. Alt som gjøres må dokumenteres for å bli sertifisert. Foto: Ole Harald Kveli prosjektet organiserte også en studietur til Lycksele for å få med seg impulser fra Sveriges bästa äldreboende. Også der var det ting å ta med seg til de lokale utfordringene. Eva Westum Kveli har deltatt på en del møter om helseforbyggende aktivitet. Hun mener at det har vært positivt med dette fokuset og at det kontaktnettet som har oppstått er av stor verdi. Hun hadde gjerne sett at dette arbeidet kunne fortsette da det var flere ting på gang. Ole Harald Kveli Läs mer på webben Läs mer om delprojet Hälsa/ Sjukvård på hemsidan. Praktik i två länder Gemensamma korttidsplatser

18 Information Information rbete Polissama ggare ska ge try Tid nin gen Fakta information, røyrvik viken en, FrosT HoTag nr 5/2013 reportage, sid Stor succé för första matre san sid 16 ter ng utni ansl el Dyr fiberkab iv? at med altern Nyhe t ett Byne sid 15 e Rtag råken nnsp Gra förstå abbt vi r sn bör ar lä om Ungd ti g d n in en N VAAJMA lgre Na gil f an 8 tche sid turis Rtax Lierne, Hotagen, om ku ge n Tema Före Eldsjälar 1 nr 2/2014 Produksjon AS TMM Foto: en, røyr vik nr 3/201 2 t x. De kurta dividen r på r in n kan Jag tro ngar fö tända ut lite pe m i slu r att so a. et fö men t Vaajm myck göra område la veck kki, sid FAKTA EU-programmet Interreg Sverige-Norge ingår i Europeiskt territoriellt samarbete som ska stka samarbete över gränser i EU angränsande länder. Interreg Sverige-Norge har tre delområden d Jämtlands län Tröndelags fylken med ett namn kallas; Nordens Gröna Bälte. 34 VAAJMA nr 3/2014 I Östersund på länsstyrelsen arbetar Annica Westerlund för Interreg Sverige-Norge. Jag tror säkert att tidningen har varit betydelsefull för invånarna kanske stkt kittet mellan människor i Sverige Norge. För oss som inte bor i området tidningen väldigt trevlig intressant att läsa. Man får en bra bild av allt som pågår hos er, det verkar hända en hel del i gränsfjällen, säger hon. Enligt henne Regionprojekt det enda projekt just nu som ger ut en egen tidning. Andra projekt har valt andra former för dokumentation informations- røyrvi k Hotagen, 13 ika Gästkrön sid 3 sid 2 ter ghe Jobbmöjli i Fokus: ie det Gïeleaern enteret nye språks nyheter Lierne i fron t på strikkebølgen tidn inge n msats Projektledar G ränshi en har ordet sid nd 2 er Lierne, Hotagen, sid 3 ninga r, sid. iska i foku s n nr 4/2013 Sverig e Nyheter Mini blir or iken, røyrvik nr 2/2013 stjna Miljonsatsning En vlds byn på sørsamisk kultur i Røyrvik till Valsjö Kveli-Bua sid 19. yrvik Projektledaren har ordet sid 2 Lierne, Hotagen, nr 5/2012 Frostviken, røyrvik GästkröNika sid 2. sid Ska vi lyckas få uppmksamhet kring regionen måste vi gräva d vi står. sid Kommuner med samiske innbyggere må ha som mål om likeverdige helsetjenester for befolkningen. nr 1/2014 reportage, sid Stor framgång för ölbryggeri ens Tak ter mäs e, Rtag dband l bre ecia sp asni mtiden emsat T ng för fra en viktig visar upp sig på mässa i Nederländerna Lierne, HoTagen, FrosTviken, røyrvik tvike Fros 9. tidning en e, sid reportag sid e, sid 18-1 reportag ådet deland Nyheter nyheter sid 4 5 Vldsstjnor undervisar i swing-dans sterr dföran sid en mötesplats på lsa tema häinvånarna h för m Humor oc sase Tidningen minariu -Tor årets Pe n, Frostv nr 6/2012 Frostviken nyheter ism Nheten heten över samhörig stark änsen nationsgr precis i vårt län stolt en. grannfylk som i våra Nord, røyrvik Frostviken Jobb boend e avgörande för att kunna försör ja sig. Lierne, Hotage turis Tema sid 4 6 Ska bli enkl are att arbeta i flera länder ika sid 2 GästkröN Nyheter tid nin gen Fokus: hantve i vaajma sid rkare nr 3/2013 Före tag i r Vdre satsagrense aaeid n hin jm r urvto ernsamarb nats r t på a tur sid Nyheter De å voxe har i naturen opp midt e på å form vært med jeg er i dag. meg til den Liern er ialnumm a -13. sid 12 Repo edith valfridsson, projektledare Foto: Ann-L ouise Rönestål Ek an Säv ström Specbehöver veta om Vaajm : Joh Samarbete med andra interreg-projekt. Fortsatt arbete med ungdomsredaktion. Projektgruppen: Projektledare:. Projektmedarbetare: Erika Winterlia, biträdande projektledare, Ole Harald Kveli, Lierne, Åsa Sjödin, Krokom. Externa skribenter: Per Lindahl, Felix Persson. Dörr i dörr med henne sitter Michael von Essen. Han projekthandläggare ansvarige tjänste- iken, nr 1/ Foto Tätare samarbete med övriga delprojekt. Hur viktigt anser du att det med informationsspridning under ett projekt? Det otroligt viktigt, för alla projekt. För att tala om att ni finns, få alla att sträva åt samma håll beskriva resans gång vad som uppnås. Vad som bra dåligt. Det kan man göra på många sätt. Er tidning ett av dem, säger Annica Westerlund. Frostv Vi ska l bygg e en mo derne uten grense landsbygd r, røyrvik Lier ne, Hot agen, ha Om vi vill sammåste vi bredband ag i byar, föret ordna oss ingar. fören Turism i Van ajma sid miataion stker destinati Ter var Bolystproje Sto kt folk att triva et ska få s i Lier ne allt du Fokus: hur Får Tema Hant bor vi ungdomarn a att stanna verkare i Va uppvisar stor talang i vaajma, sid one kap samt processledaren øyvind kveli bjuder in till konferens. Foto: Håkon Arntsen ör Stor temaspecial inf ungdomskonferensen 4 Dessa önskningar uppfyllda 4 Så tycker vi: 4 De gick ur skolan Politiker & unga inför konferensen 1987 vad gör de nu? sid ajma entreprenörs för skola & Ungdom Fokus: samiskt ett annat tänka sig Fokus: Fokus: samiskt kan inte Fakta samiskt om s arbete samer Fokus: Samiska ningar Renningen ningarna den största ningen. hör också media, Till de slöjd, jakt konst fiske. samiska traditionella, musik. Nya ningar Kultur turism, Den samiska klädedräkten beroende kallas kolt. på varifrån rött, gult Koltens grönt. du kommer. utseende Gemensamma Samerna Kolten varierar används har egen Sången vid högtidliga fger blått, flagga sjungs nationalsång, tillfällen. nationaldagen i högtidliga Sámi soga 6 februari. sammanhang lávlla. som på den samiska Samebyar I Frostviken i Vournesen, Hotagen Ohredahke finns samebyarna inn i reinbeitedistrikt: Jijnjevaerie. Raedtievaerie, Røyrvik Østre Namdal I Norge og er reindriften Lierne og deler av Lierne. Reinbeitedistrikt delt Luru Reinbeitedistrikt deler av dekker Snåsa. både dekker Viktiga deler av platser i Ankarede i Frostviken samlingsplats sedan långt tillbaka begravningsplats. idag står vid den en viktig gamla kyrkogården samisk byggdes det kapell Källa: som samiskt sid Ursprungsfolk Samerna folk att ett av vldens ursprungsfolk. de levt på länderna Gemensamt koloniserats.samma plats genom 9 augusti för dessa historien, firas ursprungsfolkens före det att dag i vlden. Antal samer Det har inte på antalet genomförts någon samer antalet ungefliga folkräkning av samer, samer. kan eftersom renlängder Uppgifterna skilja sig med mera. de uppskattningar från det Man beräknar verkliga byggda att: på gamla samer finns bor i Sverige. i hela Sápmi. 000 bor i Norge. sa m isk t in for m ati on Vem same? I sametingslagen med pellets. Foku fyller skotersläpet finns en skriva in kan jag Mats Isak FAktA definition dig i röstlängden en extraslant Persson För att tjäna eller ha på Foto: MatsÅke haft samiska till Sametingetvem som mig lite svetsjobb same. För oftare nedstämda, s: ibland ta på i andra som språk säger lagen att få vara dräng av sa- diskriminering stressade. i hemmet sami Språket brukar också anse att du ska ha visar att hälften oroliga, bekymrade man stress n jag universitet under kalvmkningen. till 18 år dig vara sommai åldern 13 av same. Visst upplever man inte samebyar Mats Isak till tidigare. miska skolbarn vuxna skt samiska totalt de cirka kommer Nu längtar jag som positivt upplevt med crossdel av de unga språken. Isak Sparrock räkningarna kan man Det upplevde samerna han till fjälls lika stor nya komhar erfa700har inte Mats Och på nätterna ren. Då drar Fakta personer i Sápmi 18 till 28 år renar. fick man många har slaktat talar renskötseln alla rovtalar Sydsamiska, Mikael. samerna i åldern på grund något hela I Stugun som har runt dåligt bete cykeln. Bakgrun han. behandling Isak Sparrock grubbla över vinterbeteslandav de föreningen Det livet, säger i Fölspråket pisar. Namn: Mats renhet av dålig Vi förlorar Jonasson Det ändå centrume som talas h vinter det gått högstadiet hkomst. samiskad i han ibland Efter att ha en sån av samerna på djur. Samiskan Mats Isak om Född: 1992 av sin samiska den tiden. Och kallades ordförande i delaktig år på gymnasiet lappjävel både har omkring 21, i Persson Så ibland drömmer fem-jobb. blev det tre del 29 MatsÅke Jag blev kallad Bor: Valsjöbyn gymnasietisak sparrock, tungjobbat. Och det åtta till 300 ord tvekat linge informatio t, av augusti ha ett vanligt n hetsuppd för snöriktigt har Mats Isak gymnasiet. som På högstadiet nu Mats i aldrig Vad företagare. Östersund. Yrke: Renskötare Att få ute på att högstadiet Ändå bli lite avundsjuk nationellt Sameting den i Frostviken-Ho is. n man industriprogrammet egensápmi? så jobbet: lön Jag kan invigdes för lappjävel. Sápmi popula får ut iregeringe Jag gick Bästa med jag blev händer fortfarande med renar. 2005, samernas ledsen nsrenskötare kompisarna över sitt yrkesval. rag. Jag hade på svets. Och uppväxt kallade blev jag väl mycket med säger leman hör vad sträcker valsjöbyn ju mitt liv. Samiskt hemland, ets jobb, med inriktning h med Uppdrage vara ute så dans. I början midsommarhe tagensi Östersund direkt efinte längre. född same mig ettsig annat att de samtidigt över Ryssland, Stora ett område Det från BB förmyndigbryr jag mig n, jobb i månaden Jag ju BlåSjön på jämt kommit ut Uppdrag reglerings en direktiv djupt djuren. arg. Men nu att tänka går nedre gränsen inte valt genom sameförening ren- erbjuden Finland, nätt Kolahalvön Men jag trivdes Samiskt same har min första Sverige vid Idre.För diga på helgerna. om Informat jag har svårt det bildats ter utbildningen. lgen inne var med som Jag ju född en plåga. t Stugun, har jag rums rän allmän Norge. var nmast Mats Isak. det från många vintern, kring Vad i Ankarede. året renarna i nordvästra han. I Sverige en en brevet. förra hindrar aldrig d. Det. helsamisk det själv, säger sedanuppdrag informatio nr 5/2013 sameby? detsom människo skiljning. så jag i stan tvåföreninen ionscent 20 grader kallt En sameby VAAJMA is på marken har inte samer julfirandet. stora MAts isak samerrenskötare. år stannade Jag Det drygt jag tog Tidningen det som uppdrage drivs som åt mat. hetens skolåren gick På tre visar också dessa var n har renskötseln vinterdag n säger det a från att komma sex egen företagare en1ekonomisk en av rs Jämtland att liknande, gnistrande runt på Vink nscentavhandlingen kommer 000 av etnisk negativ tionsce FörstA om något kunskape rum ger kulture Och då hände Mats Isak annat svara ett geografiskt förening demenarmidsomma varit med 150 har erfarenhet samisk att sjön. personer, renbete, träffar som att de som kunska Isak i Valsjöbyn. hemmafjäll. öka medlemmar mang medverka t ingår under harstudenten. Mats organiserar område ligger Isak. tror en skola Matsjakt på somsamer lumpen, Valsjöbyns attahan bytte till samebynsby d det bor fiske. En sameby ntrum nyttjas vid Umeå ocksåför r ner till ankarede. frågor, blandkultur.r om n flyttades det säger utfordrar Renskötsel tion, öka konsek från samer. Av Samiskt bland Han de stora alltså d anna AvhAndling renarna Han h ska de enuppgift n nationellt förbehållen intemikael göratillgången kampanje vintern av samebyarna. hela nästp om lika självklar en vid initieraannati som pellets. Normalt utbyggnaden Hotagenssamer många ordförande tre dagar av i Östersu också ett stort mationen renar med som på arrangeårs. sverige,samern de Inom skielta att som Informatioskogslandet. så hsom venser. verksamhe i sin tur vindkraftsparkerna samhället alla den gervarje sameby Jonasson, intill sameby startades medlemmar Foto: aktiviteter sameförening vara i skogslandet i det öka Och lång består bakom nmaste icentrum Jiingevaerie på r. Syftet sommaren Anna hos för finns flera festival. Frostviken- i någon av flera sätt lättillgäng snart minst problem Det informaom Jonasson renskötselföretag nscentrum Vinterbetet traditionen kunskap Plats insatsarrangemanget obefinta hålla till påner till kusten firarrenägare. allmänhete nd. på stora Renarna. under ten uppsom ningen på det främja D vi brukar Det speciellt h Anna 100-årsjubileum vintern. rör sig obefintligt. samisk Blåsamerna lever frånrede, lig-sametinge onscentru samiskainfor-lig ingår som samiska fjällen på HotagenInformatio att Skielta verkligen säger vidare. på samebyarna lig. den rede blivit förenungdomarna n som ska nr 5/2013 dela Men ett Mikael hos på. I öka Syftet sund. Tullkamm vara 12 VAAJMA en knutpunkt. i år Frostviken. förei 6 VAAJMA På kunskapengången som i Offerdal, olika met informatijonasson.t inform dettvå allmänhe har Vi blev Renningen nscentrum FacEBook! med t nr 1/2014 det ett Ankahar kunskap Läs jobbar behövs, sätt. tillsammans får dagar manarrangemang också den nattsudd våra arenhar skielta runt störta sina mer vikens grundlägg Har aktiviteter för 150 ningen. på : sett i Österförsta a- på du enligt En låg, följsom av dans, ten. medlemmar men Ankarede Kultur med lokaler Samiskt i till söndagen. nationaldag föreningen samerna, Källa: varit till på: tur, av Foto koncentreras en Gäddede nästintill midsommarhelg deltagit Ankarede det & Musik fest Foto: Birger Ekerlid ande onscentru er.se måste vila menar bli Efter 18 sommarfirandet för så den Mårten hos Samiskt Frosti midförsöka ning. en dålig marginellt VAAJMA på samernas nivån kapell i stort 6 februari. deras tävling En risk samerna. gudstjänsten obefintlig. en Wikner midsomma att fånga delskain i Dela i Ankagemenesom okunskap, får för m? informatii har karede skolanshistoriaatt nr 1/2014 möjligt. med ursprungsf Det så varjelassokastare i kunskap skicka dig på felaktigadet stora. Att ökat Den I konstigt handlarmångamänniskas vår rhelg kunskapen in något, erationer kan något loplan finns konsekven Facebooksida renhorn med Ankarede till oss. dina väl säger utöver bästa olk beslut kuli Annmast mellan del i loplanen till det att det möts facebook.com/v hon. bilder om Använder för säger av exempel ser Jonasson. ett utbild- samer sammanhållning på vanliga liknas från att i vår inte jagalla avgeninte grund kommune öka stks, redan tycker vid hon. historia bort ökad du Instagram? Sveriges. Detsäger en aajma att att av tagga kunskapen en upp områden med möjlighet sund, idag det Glöm dina dem både rna. h Mikael språket #vaajma hemsida. miska bilder Krokom fullvdig på Intagram av en ligger att fördet hos b från matsåke vår viktig få samiska för att ger visa de ett förvaltning kommune nutid, tillgång kulturen. boende på Skielta: stort samer Persson vårockså status befolkning lyft Røyrvikrna skommune till i status Tyvr Strömännu Men detm dessa en inte en, lång vägen egna en De sätts låg, bra r inne- saenligt för till stort samiska någon det det början den så att allvar Anna pernilla frågornastatus nästan samernas som alls så de att Gunnarsd borde, tas på inte dem.det säger på sc en Tema Samiskt Massor av spännande läsning tru dålig En sån h m vinter för Fros tvik en-h otag en 13 Sam eför enin g VAAJMA sid otter VAAJMA persson nr nr 1/ hon. så 5/ Efter tolv nummer detta den trettonde sista utgivningen av Tidningen. Planerna på en kommersiell tidning stoppades på grund av en regeländring för presstöd. Det känns oerhört tråkigt, säger projektledaren. Montage: Erika Winterlia Utskick av pressmeddelanden. spridning. Till exempel konferenser, seminarier, nyhetsbrev eller forskningsrapporter. n Foto: Mårten Wikner Satsningen på en egen tidning har varit en viktig del av projektet för att berätta om det arbete som utförs för de som bor i regionen. Men även för att lyfta frågor om gränshinder skapa opinion kring andra viktiga frågor som rör utvecklingen i området. dningsr sid Unik räd Gädde 4 5 övning i Lierne Projek på sy de satsar har ordtledaren stem et sid bolag 2 tid nin gen Collin Ända sedan starten av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt har projektet gett ut en egen tidning. Först kom Gränsnytt, sedan Tidningen i samband med att projektet gick in i fas II blev Regionprojekt. in ge daren Projektle sid 2 t har orde sid 29 Ny lift i Børgefjell sid 4 5 nyheter nyhete Lierne, n, rø en, tag e, Ho ti dn till de lokala företagen i regionen. nr 2/2012 Frostviken, røyrvik nyheter rennet Foto: Ida Regionprojekt använder tidningsformatet som strategi för att sprida information. Just nu projektet det enda inom Interreg-programmet som ger ut en egen tidning med jämna mellanrum. Det har varit ett medvetet grepp från er det tror jag har varit väldigt betydelsefullt, säger Annica Westerlund som arbetar på förvaltande myndighet för Interreg Sverige-Norge. Utskick av nyhetsbrev. Just så ska sid nyheter över grä glesbygfung nsen vik den era.liv Manviken, røyr en, Frost träffar nya Hotag jobb Lierne, arko l av vara mpisar, ndra får mas sor av bra nyhetst ips! Älska själva, er lantisa r! filen hå 1/2012 ger Frostvik Möt Pro nr nisong m sliv föreningar l! 1. e, sid 20 2 Fokus: Flykni nge sid 6 9 Vil fo rb arrang edre emen tet Med kunskap, gemensam marknadsföring anpassning till marknaden kan vi se till att så mycket som möjligt av pengarna går Unga inflyttare tidstro skapar sidfram Wikner Lierne, Hotagen, Projektledaren har ordet sid 2 Svar väntas snart tidning en Foto: Mårten tid nin t falle n Blåsjö Piere frå vudrollen i spelar hu tv-serie samisk reportag sid hjtat De följde a nyheter sid 17 till Vaajm Projekt Hans do ledaren har ord gen överlev tter et sid tid nin 2 de dåden på Utø ya Regler ändras efter ar i Grän tiklar snytt sid 14 Skoterregler kan lättas upp Vandring ska sätta på kartan rknad Bo i Vaaj Underhåll utveckling av hemsidan Underhåll utveckling av Facebook-sidan com/vaajma. sid 2. Fokus inflyttning, ma sid 3 Huvudaktiviteter: Utgivning av Tidningen. Regionprojekt enligt uppgift det enda projekt som just nu ger ut en egen tidning. Foto: iken, røyrvik rs ma pe Undersöka förutsättningarna för att tidningen ska leva kvar efter projektets slut. GästkröNika arbetsma nyheter Repo Tidningen ska med sitt innehåll skapa debatt lyfta viktiga frågor kring gränshinder, ningslivsutveckling ökat samarbete i gränsfjällen. n, Frostv. satsar Lia Ranch et attn i Ankarv Huvudmål: Projektet ska sprida information om projektet projektets arbete internt till alla involverade projektmedarbetare, referensgrupper styrgrupp. Projektet ska sprida information externt till invånare inom området, till deltagande kommuner andra medfinansier, politiker på lokal, regional nationell nivå, media samt till Interreg-sekretariaten i Östersund Steinkjer. Lierne, Hotage sid Idretten står fortsatt sterkt i området, noe som tyder på at det finnes en god del ildsjeler i områd et. e, sid reportag nr 2/2014 Lierne, Nyheter Stor framgång und för er mathantverk SM i tidn inge n ter möjlighe Vi har alla ma Då blir Vaaj att lyckas. mer andra kom en region som ett gott att lyfta fram nde samgiva på exempel gränsen. arbete över nyheter Fokus vandring sid sid Håkan Berg lund en armstark vldsmästa re sid 2. Foto: Per Lindahl ppet Flyktinglo dje skapar glä ng engagema sid 4 5. Nyheter GästkröN. sid cia Ovanligt att projekt har egna tidningar Nyheter ika Nyheter man med full koll på de projekt som just nu pågår i den del av SverigeNorge-programmet som kallas Nordens Gröna Bälte. Han mycket positivt inställd till Tidningen hade hoppats på en fortsättning även efter projektavslut. Det har ju varit ett av era mål att verka för, men vad jag förstår har förutsättningarna ändrats. Det tråkigt, säger han. Till sist: Läser ni Tidningen? Ja, absolut. Det vore väl nmast tjänstefel att inte göra det, säger Annica Westerlund Michael von Essen. Sista numret av Tidningen Du läser just nu det sista numret av Tidningen. Ändrade regler för presstöd i Norge satte stopp för planerna att starta en kommersiell tidning i området. Det känns oerhört tråkigt att vi inte kunde uppfylla det målet, säger projektledaren Pernilla Gunnarsdotter Persson. Tolv nummer. Så många Tidningen har kommit ut sedan starten Dessutom ett antal Sommarguider i samarbete med delprojekt Ekonomisk tillväxt. Under första projektperioden, 2009 till 2011, producerades 17 nummer av Gränsnytt. Under årens lopp har tidningen både fått nytt namn, nytt utseende givetvis nytt innehåll. Vi har presenterat Månadens Nabo Månadens Företag. Vi har gjort enkäter temanummer. Det har blivit många träffar med spännande människor i. Det har blivit många mil i bil för att besöka människor att intervjua. Det har varit oerhört roligt givande. Jag har dessutom haft hjälp av duktiga projektmedarbetare i både Lierne, Røyrvik Hotagen. Tillsammans har vi lyckats skriva om många företeelser händelser i. Det tar aldrig slut på reportageuppslag det måste ju betyda att det mycket spännande som händer i området, säger projektledaren. Men detta det sista numret av Tidningen. Ändrade regler för presstöd i Norge satte stopp för planerna på att starta en kommersiell tidning i området. Det var en av informationsprojektets huvudmålsättningar. Journalisten projektmedarbetaren Håkon Arntsen fick i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en kommersiell tidning. En eventuell papiravis for må ha norsk eierskap og norsk utgivingsted, for å kunne få norsk og samisk pressestøtte. Det vil også være avgjørende at en eies, helt eller delvis av en større avis, og at en kan samarbeide med tanke på trykking og distribusjon, fastslog han i sin rapport. Den norska tidningen Trönder-Avisa kontaktades visade intresse för att gå in i satsningen. Både organisering finansiering var i stort sett klar men då blev det maktskifte i Norge reglerna för presstöd ändrades. I dagsläget inneb det att satsningen inte går att genomföra. Det känns oerhört tråkigt. Tidningen har varit uppskattad. Just nu tittar vi på andra lösningar för att kunna sprida -nyheter i området, säger Gunnarsdotter Persson. Hon syftar på det förslag till styrgruppen som lades fram i början av juni. Det handlar om att få de fyra -kommunerna att efter projektavslut tillsammans finansiera en 20-procents tjänst för uppdatering av hemsida inhämtning av nyheter från. Ett tredje uppdrag skulle vara att se över möjligheten att skapa ett gemensamt nyhetsblad, alternativt att etablera återkommande -sidor i redan befintliga lokala informationsblad. Vi vill inte riktigt släppa tanken på att fortsätta sprida nyheter. Vi tror att behovet finns genom att starta ett gemensamt blad i skapas möjligheten att sprida nyheterna mycket bredare än idag då de fyra områdena har egna blad. Det skulle kunna ge flera positiva effekter, säger Pernilla Gunnarsdotter Persson. Fotnot: Vad som händer med förslaget återstår att se då det lades fram efter denna tidnings pressläggning. tyck till på Facebook! Skulle du vara intresserad av att prenumerera på Tidningen? Var med diskutera på vår facbooksida. facebook.com/vaajma VAAJMA nr 3/

19 Information Samarbete med Radio Krokom Information Vad tycker invånarna i om tidningen? Ann-Louise Persson, Stora Blåsjön Margareta Andersson, Valsjöbyn Vad har Tidningen betytt för dig? Den har gett bra information om vad som händer i området runt Frostviken. En positiv tidning som lyft fram de möjligheter som finns för att leva verka h. Hemsidans framtid säkrad sedan det blivit klart att Destination ekonomisk förening tar över driften av hemsidan Facebooksidan. Foto: Erika Winterlia Hemsidan lever vidare efter projektet Hemsidan blir kvar även efter projektets slut. Destination ekonomisk förening tar över driften av sidan samt Facebooksidan. Det känns viktigt att fortsätta det arbete som påbörjats, säger Björn Benz, från Tillväxt Frostviken som kommer att stå för administrationen. Redan under fas ett, Mitt-Skandinaviskt Regionprojet , startades den första hemsidan gransprojekt.eu som under Regionprojekt s tid utvecklats bytt namn till vaajma.com. I slutet av maj bytte sidan skepnad igen. Nu paketresorna destinationen i fokus en nödvändig anpassning till livet efter projektet. Vi har byggt upp en hemsida som varit väldigt uppskattad som informationskanal. Det har varit ett spännande arbete. Det känns otroligt bra att sidan nu kommer att leva vidare även n projektet tar slut, säger projektledaren Pernilla Gunnarsdotter Persson. Den nya hemsidan en responsiv hemsida. Det betyder att den tillgänglig för alla typer av besöksenheter. Beroende på om en besökare använder dator, läsplatta eller mobiltelefon, anpassar sig sajten på olika sätt för att besökaren vid alla tillfällen ska få en så komplett rik upplevelse som möjligt. På lanseringsdagen lockade den 128 unika besökare. Förhoppningen att bibehålla intresset för hemsidan genom att hålla den fräsch uppdaterad. Det viktigt för att besökarna ska få en så bra upplevelse som möjligt. Tanken med hemsidan ju att marknadsföra destinationen locka fler besökare till området. Då det viktigt att hemsidan funkar i alla lägen, säger Gunnarsdotter Persson. projektets målsättning har hela tiden varit att hemsidan ska leva vidare efter projektavslut så kommer det nu också att bli. I slutet av maj beslöt Destination ekonomisk förening att ta över driften. En av ägarna, Tillväxt Frostviken, har fått i uppdrag att administrera sidan. Informationsprojektet kommer under sommaren att bistå med webbutbildning för att övergången ska gå så smidigt som möjligt. Det känns viktigt att fortsätta det arbete som påbörjats hemsidan viktig för att marknadsföra destinationen. Vem eller exakt hur vi ska lösa uppdraget har vi inte kommit fram till än, men hemsidan ska fortsätta, säger Björn Benz, från Tillväxt Frostviken. Finansieringen en annan fråga som måste lösas. I början av juni lade delprojekt Information delprojekt Ekonomisk tillväxt fram ett förslag till styrgruppen kring hur en framtida finansiering av hemsidans drift skulle kunna se ut. Vi hoppas att kommunerna ser mervdet i att fortsätta satsa på Destination det arbete som lagts ned senaste åren. Vårt förslag att de gemensamt ska finansiera en 20-procents tjänst för bland annat uppdatering av hemsida lite annat, säger Gunnarsdotter Persson. Tillväxt Frostviken kommer även att ta över driften av Facebooksidan. I slutet av maj hade sidan 440 gillare. Fotnot: Adressen till hemsidan Gå gna in gilla oss på Facebook också, www. facebook.com/vaajma En gemensam radiosändning från Valsjöbua under första projektperioden lade grunden till fortsatt samarbete. Pernilla Gunnarsdotter Persson, projektledare, Kjell-Erik Jonasson, producent samt gästen Margareta Andersson redo för sändning. Foto: Privat Medverkan i radio, en gemensam ungdomsredaktion nu satsningen på mini-magasinet Radio. Informationsprojektets samarbete med Radio Krokom har utvecklats rejält sedan projektstarten. Det har betytt mycket för oss radiosändningarna har blivit ett bra komplement till våra övriga kanaler n det gäller att sprida information om projektet vad vi gör, säger projektledaren Pernilla Gunnarsdotter Persson. Redan under Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt startade samarbetet med Radio Krokom. Till en början genom att projektledaren deltog i radio ungef en gång i månaden pratade om projektet. Sedan föddes tanken på att starta upp en gemensam ungdomsredaktion. Dels för att locka ungdomar att testa på både att göra radioinslag skriva artiklar, dels för att göra dem intresserade av frågor som rörde hembygden. Två tjejer från Frostviken Røyrvik fick utbildning var sin radioinspelningsutrustning. Det var riktigt spännande. Vi hade en utbildningsdag h på radiostationen i Kaxås, säger Kjell-Erik Jonasson, producent programledare för Radio Krokom. Ungdomsredaktionen gjorde sedan ett antal inslag artiklar innan satsningen avvecklades under Projektets samarbete fortsatte dock har utvecklats rejält. I februari i år var det premi för nya mini-magasinet Radio. Ett program d inslag varvas med nyheter i korthet lite annat smått gott från projektområdet. Vi ville utveckla vårt samarbete. Radiosändningarna har blivit ett bra komplement till våra övriga kanaler n det gäller att sprida information om projektet vad vi gör. Jag spelar in intervjuerna n jag ändå ute gör reportage till Tidningen. Det har fungerat jättebra dessutom väldigt roligt, säger Pernilla Gunnarsdotter Persson, projektledare i informationsgruppen. Radio Krokom en nradiostation med bas i Kaxås, Offerdal. Kanalen drivs av Krokomsbygdens kulturella radioförening hörs över delar av området på 90,2 101,0 106,7 mhz. Alla sändningar, inklusive det dagliga morgonprogrammet som sänds klockan nio till elva, går även att höra via webben eller en app i mobiltelefonen. En lokal radio kan ska vara en viktig kugge i bygdeutvecklingen. Att projekt som kan gå ut till lyssnarna informera om verksamheten. Att byalag andra föreningar använder radion till att komma ut med information om vad man jobbar med. Med dagens teknikutveckling behöver man inte bo i vårt sändningsområde för att få höra vad som händer i till exempel sin gamla hembygd. Det gör den lokala radion helt plötsligt global, säger Kjell-Erik Jonasson. Vad har samarbetet gett era lyssnare för mervde? Det har betytt att våra lyssnare fått insikt i hur kommit till hur arbetet i de olika delprojekten har fortlöpt. Det har också hjälpt till att bevaka den del av vårt sändningsområde, säger Jonasson. Fotnot: Samtliga Radio finns på Gå gna in d lyssna. Vad har varit det bästa med tidningen? Att den visat att det finns en framtidstro i området, att många människor positiva. Den har visat att överlevnadsinstinkten stor bland de som bor h. Vad har varit det sämsta? Jag tycker att den jättebra. Den har allt vi behöver, vad jag kan komma på. Skulle du kunna tänka dig att prenumerera på en liknande tidning? Ja, det skulle jag absolut kunna tänka mig att göra. Øystein Moholt, Lierne Vad har Tidningen betytt för dig? Jeg har hatt stor glede av tidningen gjennom de årene jeg har vært i Lierne, først og fremst fordi den har gitt interessant informasjon om virksomheter, samfunnsmessige prosesser og utvikling og ikke minst kunnskap om driftige og optimistiske enkelt mennesker i regionen med tro på sin virksomhet og på fremtiden. Vad har varit det sämsta? Jeg har ikke noe negativt å si om bladet, men kjenner ikke nok til regionen for å kunne si noe om hva som skulle mangle av stoff, artikler eller innhold generelt. Jeg synes bladet har en bra layout, bra variasjon av store og mindre oppslag. Det gjør bladet lett å lese. Margareta Andersson. Vad har Tidningen betytt för dig? Ganska mycket. Det har varit en väldigt viktig tidning, framförallt lorik. Man har lt känna området dess invånare, vad vi har för företagare vad som händer. Vad har varit det bästa med tidningen? Det bästa för oss att folk som kommit in i butiken har blivit intresserade gna vill ha den. En bra reklampelare. Att folk har fått upp ögonen för allt som har gjorts. Vad har varit det sämsta? Att vi inte har lagt in mer vad som händer. Att det inte varit möjligt att annonsera. Tänker också på att vi ej alla gånger fått med evenemang. Bokbussen har levererat tidningarna till oss det har blivit väldigt sent. Skulle du kunna tänka dig att prenumerera på en liknande tidning? Ja, det har jag kunnat tänka mig. tyck till på Facebook! Vad tycker du om tidningen? Svara på frågorna du med dela med dig på vår facebooksida. facebook.com/vaajma Har du Instagram? Glöm inte att tagga dina bilder med #vaajma för att visa dem på vår nya hemsida

20 Polis Polis Svensk norsk polis under samma tak? Fakta polis Huvudmål: Å utrede mulige samarbeidsområder i regionen mellom politiet i Nord-Trøndelag politidistrikt driftsenhet Nord og Polismyndigheten i Jämtlands län. Huvudaktiviteter: Muligheten for samlokalisering av svensk og norsk politi i regionen. Muligheten for felles patruljevirksomhet mellom norsk/svensk politi i regionen. Herunder foreslå alternative løsninger. Muligheten for felles beredskapsordning i regionen. Herunder foreslå alternative løsninger. Jan-Erik Löfvenberg, områdeschef i Strömsund för Räddningstjänsten i Jämtland, Göran Bergström, npolischef projektledare har stora förhoppningar på förstudien förslaget om samlokalisering i en miniversion av Trygghetens hus i Gäddede. Foto: Gäddede Skapa ett trygghetens hus i Gäddede d ambulans, polis, räddningstjänst, fjällräddning, naturbevakare landsting sitter under samma tak. Och se över möjligheten till samlokalisering av svensk norsk polis. Så kan det bli i framtidens om förslagen i förstudien blir verklighet. I Östersund har alla blåljusfunktioner samlats under ett samma tak i Trygghetens hus. En ypperlig lösning även för, men då i en mindre glesbygdsmodell med ambulans, polis, räddningstjänst, fjällräddning, naturbevakare landsting. Det föreslår polisprojektet i sin förstudie. Det Räddningstjänstens lokaler i gamla Posthuset i Gäddede som aktuella. Samverkan ett mycket popult ort, men ofta blir det bara en massa snack. Räddningstjänstens lokaler i Gäddede för stora vi ser gna flera hyresgäster. Jag tror mycket på den h lösningen. Vi har till exempel många tunga farliga transporter i området. Det en hotbild h ser jag möjligheten att kunna samordna insatserna, säger Jan-Erik Löfvenberg, områdeschef i Strömsund för Räddningstjänsten i Jämtland. Muligheten for samarbeid ved enkeltarrangement i Vajmaregionen. Muligheten for styrket samarbeid med Tollvesenet vedørende bekjempelse av grenseoverskridende kriminalitet. Kartlegge evt. lovmessige hindringer for samarbeidet, og se på muligheten for å fjerne disse hindringene. I forlengelsen av dette, se på muligheten for etablering av prøveordninger/piloter vedr. samarbeidet. Kartlegge personalresurs som kan være aktuell for deltakelse i samarbeidet, når det evtuelt er etablert. Se på eksisterende bilaterale avtaler vedrørebde beredskap innenfor brann/redning/ambulanse. Foreslå samarbeidsordninger vedr. kontrollvirksomhet og oppsynsvirksomhet ifbm. at Vajmaregionen har store verneområder og at det skal etableres snøscooterløyper over grensen. Projektgruppen: Projektledare: Jørn Ove Totland, lensmann Lierne, Göran Bergström, npolischef Strömsund. Att samlokalisera alla dessa funktioner har stora fördelar. Förstudien lyfter bland annat fram ökad tillgänglighet, ökad möjlighet till samverkan ökad säkerhet för invånarna. Tegninger for ombygging og etablering av et poliskontor foreligger allerede. I april 2014 var Polismyndigheten i Jämtland i forhandlinger vedrørebde leie av lokalene. Dette åpner opp for alternativer vedrørende lokalisering/samlokalisering av svensk og norsk politi i regionen, som ikke var til stedet da dette utredningsprosjektet startet, säger norske projektledaren Jørn Ove Totland. Förutom att skapa ett mini Trygghetens hus föreslår förstudien också en samlokalisering av svensk norsk polis. Vi kommer att förorda att svensk norsk polis ska kunna utnyttja varandras lokaler vid behov. Både tillsammans, men också utan att polisen från vdlandet d. Polisen ska ha nycklarna till varandras kontor. Med tillgång till lokaler i både Nordli Gäddede uppnår vi stor flexibilitet kan hjälpa medborgarna i hela. Vi tror att den h lösningen den bästa nu, men ambitionen på sikt en fullvdig samlokalisering med ett enda kontor i, säger svenske projektledaren Göran Bergström. Samtidigt tror de två pro- Det gamla Posthuset i Gäddede som kan förvandlas till ett mini Trygghetens hus. jektledarna att poliskontoren snart har tjänat ut sin roll. Lokalerna visserligen viktiga för utrustning förhör av misstänkta men polisen ska vara ute på fältet lösa saker på plats, menar Totland Bergström. I stedet for at innbyggerne i regionen skal komme til et kontor innenfor en fastsatt åpningstid, kan politi like gjerne komme hjem til den som trenger å komme i kontakt med politiet, säger Totland. Blir samlokalisering sampatrullering verklighet att svensk norsk polis arbetar tillsammans i samma bil krävs utbildningsinsatser för att kunna jobba på båda sidor av gränsen. Vad får en svensk polis göra i Norge tvtom? Utbildningsbiten måste på plats för att vi ska kunna sampatrullera, det kräver också att vi har med oss de fackliga organisationerna. Vi har varit i kontakt med Polishögskolan det finns möjlighet att ta fram en skräddarsydd utbildning, säger Göran Bergström. Hur organisationen i framtidens kommer att se ut återstår att se. Målet att skapa en gemensam fjällräddning i. Ett samarbete över gränsen hade varit oerhört vdefullt, säger Jørn Ove Totland. Foto: Privat Planer på en gemensam fjällräddningsgrupp Det finns förutsättningar för att skapa en gemensam fjällräddningsgrupp i d både svenskar norrmän ingår. Det skulle vara oerhört betydelsefullt på norska sidan som inte har någon organiserad fjällräddning liknande den ni har i Sverige, säger norske projektledaren Jørn Ove Totland. Den svenska polisen ansvarar för alla räddningsinsatser i fjällvlden. Till sin hjälp har de Fjällräddningen som bygger på insatser från frivilliga som utbildas utrustas av polisen. Fjällräddarnas uppdrag att hjälpa människor som behöver akut assistans i fjällen. De i Jämtlands län indelade i elva enheter som har varsitt specifikt geografiskt ansvarsområde runt om i fjällvlden. I Frostviken Hotagen finns cirka 25 fjällräddare som kan kallas in om behov uppstår. I Norge fjällräddningen uppbyggd på ett helt annat sätt. Även h den styrd av polisen men för utförandet helt beroende av frivilliga organisationer som Röda Korset norsk folkehjälp. Ett samarbete över gränsen hade varit oerhört vdefullt för oss. De undersökningar vi gjort visar att det finns förutsättningar att kunna samverka. Nu vårt mål att skapa en gemensam fjällräddningsgrupp i d både svenskar norskar ingår, säger Jørn Ove Totland, lensmann i Lierne projektledare. Denna nya, helt unikt sammansatta grupp, skulle få en specialanpassad utbildning för att kunna göra insatser i både Sverige Norge. Eftersom det i Norge inte finns någon fjällräddningsorganisation skulle norrmännen i gruppen tillhöra den svenska organisationen. Peter Borg, chef för fjällräddningen i Jämtlands län, ser mycket positivt på planerna. Redan idag finns ett visst samarbete över gränsen. Bland annat har norska fjällräddare bjudits in att delta vid fjällräddningsövningar det har varit mycket vdefullt. Jag ser gna att samarbetet utvecklas. Vi måste nog arbeta åt det hållet i glesbygden för att bli effektiva klara uppgiften som skattebetalarna har lagt på oss. Initiativet mycket bra, vi försöker dra vårt strå till stacken. För att få till ett bra samarbete måste klara tydliga kontaktvägar etableras, vi måste få till rutiner handlingsplaner. Det ska vara enkelt att samverka, säger Peter Borg. Största vinsten med ett samarbete skulle enligt Jørn Ove Totland vara möjligheten att kunna koordinera insatserna skapa en ökad trygghet i gränsfjällen. En lokal, gemensam fjällräddningsgrupp vore en stor tillgång. Jag hoppas att den kommer att förverkligas, säger han

Slutrapport. En modern landsbygd utan gränser. Projektfakta NORD-TRØNDELAG FYLKESKOMMUNE. En investering för framtiden

Slutrapport. En modern landsbygd utan gränser. Projektfakta NORD-TRØNDELAG FYLKESKOMMUNE. En investering för framtiden En modern landsbygd utan gränser Slutrapport Projektfakta Prosjektnamn: Delområde Interreg: Prioritert område: Diarienummer/tilsgnsnr: Prosjektperiode: Svensk prosjekteier: Norsk prosjekteier: Regionprojekt

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

Unga inflyttare skapar framtidstro Fokus inflyttning, sid 10 13

Unga inflyttare skapar framtidstro Fokus inflyttning, sid 10 13 Fokus vandring sid 16 20 Vandring ska sätta Vaajma på kartan Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 14 Skoterregler kan lättas upp Svar väntas snart nr 2/2012 Projektledaren har ordet

Läs mer

Stor temaspecial inför ungdomskonferensen

Stor temaspecial inför ungdomskonferensen nyheter sid 4 5 Världsstjärnor undervisar i swing-dans Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 26 27 Miljonsatsning på sørsamisk kultur i Røyrvik nr 5/2012 Projektledaren har ordet sid

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

Regionprosjekt Vaajma Erfarings- og læringsseminar 26 27 maj 2014 i Idre

Regionprosjekt Vaajma Erfarings- og læringsseminar 26 27 maj 2014 i Idre Regionprosjekt Vaajma Erfarings- og læringsseminar 26 27 maj 2014 i Idre Projektfakta Interregprojekt Sverige-Norge, NGB Strömsunds kommun (Frostviken), Lierne kommune, Krokoms kommun (Hotagen), och Røyrvik

Läs mer

Takens mäster. Grannspråken bör vi förstå. Dyr anslutning med fiberkabel. Ungdomar lär snabbt. Bynet ett alternativ? Reportage, sid 12-13.

Takens mäster. Grannspråken bör vi förstå. Dyr anslutning med fiberkabel. Ungdomar lär snabbt. Bynet ett alternativ? Reportage, sid 12-13. Reportage sid 15 Grannspråken bör vi förstå Ungdomar lär snabbt Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 16 Dyr anslutning med fiberkabel Bynet ett alternativ? nr 1/2012 Turistchef Anna

Läs mer

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens Bästa helg! Unge Ledere 23-25 april, Mastemyr EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen började med gåvor... T-shirts, vattenflaskor och deltagarbrickor var en del av det

Läs mer

Temaspecial bredband

Temaspecial bredband nyheter sid 4 5 Unik räddningsövning i Lierne Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 29 Ny lift i Børgefjell nr 6/2012 Projektledaren har ordet sid 2 Om vi vill ha bredband måste vi

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Anders Heimdahl, närvårdschef Stig Willman, sekreterare. Kommunkontoret, Strömsund, inom 14 dagar

Anders Heimdahl, närvårdschef Stig Willman, sekreterare. Kommunkontoret, Strömsund, inom 14 dagar Gemensam nämnd för närvård i Frostviken 2009-01-22 Blad 1 (8) Plats och tid Uddebo, Gäddede, kl. 10.00 14.30 Beslutande Bengt Bergqvist (s), ordförande Jan-Olof Andersson (m) Ardis Lindman (s) Tore Hansson

Läs mer

Oslo den 30 oktober 2014

Oslo den 30 oktober 2014 Oslo den 30 oktober 2014 Connect är en ideell organisation som matchar entreprenörer med kompetens och kapital från näringslivet. Därigenom förkortar vi deras väg till verkliga och varaktiga resultat.

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Tema Nordiska Ministerrådet

Tema Nordiska Ministerrådet Fokus: Flykningerennet sid 6 9 Vil forbedre arrangementet Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 4 5 Gäddede satsar på systembolag nr 1/2013 Projektledaren har ordet sid 2 Vi skal bygge

Läs mer

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Producerat av: Mattias Hermansson & Knut Espen Johansen, KGH Consulting Uppdragsgivare:

Läs mer

Tema Hantverkare i Vaajma

Tema Hantverkare i Vaajma Fokus: hantverkare i vaajma sid 16 21 Lierne i front på strikkebølgen Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 4 6 Ska bli enklare att arbeta i flera länder nr 2/2013 Projektledaren har

Läs mer

Gods på baneseminar 15 april 2013

Gods på baneseminar 15 april 2013 Tom Granquist, Senior Rådgiver, Akershus fylkeskommune/ Gøteborg Oslo Samarbeidet (GO), 05.04.2013 Gods på baneseminar 15 april 2013 Er det håp for syd-korridoren på bane? På kortsikt? På lengre sikt?

Läs mer

Specialnummer. allt du behöver veta om Vaajma. De följde hjärtat till Vaajma. Jobbmöjligheter i Vaajma. Tidningen

Specialnummer. allt du behöver veta om Vaajma. De följde hjärtat till Vaajma. Jobbmöjligheter i Vaajma. Tidningen Bo i Vaajma sid 16 17 De följde hjärtat till Vaajma Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Arbetsmarknad sid 3 Jobbmöjligheter i Vaajma nr 3/2013 Gästkrönika sid 2 De å voxe opp midt i naturen

Läs mer

Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn

Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn Gränsnytt Gunnar Heibring är på många sätt engagerad i sin hembygds utveckling. Foto: Per Lindahl NABON. Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn Jag har aldrig haft en tanke på att flytta tillbaka till min

Läs mer

Allt för musiken sid. Svenskt möter norskt Grenseliret en suksess Filmfest i Valsjöbyn sid 12. Läs Gränsnytt och fler nyheter på www.gransprojekt.

Allt för musiken sid. Svenskt möter norskt Grenseliret en suksess Filmfest i Valsjöbyn sid 12. Läs Gränsnytt och fler nyheter på www.gransprojekt. Gränsnytt Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Sep 2010 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu www.stromsund.se www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no www.krokom.se Anette i Røyrvik:

Läs mer

Projektbeskrivning Regionprojekt Vaajma 2012-01-01 till 2014-08-31

Projektbeskrivning Regionprojekt Vaajma 2012-01-01 till 2014-08-31 Projektbeskrivning Regionprojekt Vaajma 2012-01-01 till 2014-08-31 Strömsund/Nordli, 2011-12-07 1 Innehållsförteckning 1. Vision... 4 2. Huvudmål... 4 3. Prioriterade satsningsområden..6 4. Organisation

Läs mer

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Annika Af Trolle (Folkbildningsrådet), Lill Perby (Folkbildningsförbundet) og Hilde

Läs mer

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Vad är en innovativ miljö för mig? Tänkbart förslag till generellt svar: Ett liv där jag ofta

Läs mer

Polissamarbete ska ge tryggare Vaajma. Flyktingloppet skapar glädje och engagemang. Tidningen

Polissamarbete ska ge tryggare Vaajma. Flyktingloppet skapar glädje och engagemang. Tidningen sid 4 5. Polissamarbete ska ge tryggare Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik sid 16 17. Flyktingloppet skapar glädje och engagemang nr 2/2014 Gästkrönika sid 2. Vi har alla möjligheter att lyckas.

Läs mer

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g Nordens Välfärdscenter Rapport I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g 1 Forord Den nordiske velferdsmodellen er bygget på noen felles verdier. Et sentralt mål er å skape muligheter, slik at

Läs mer

Förslag till insatser i ett kommande Interregprogram för perioden 2007-2013, Sverige Norge, Nordens Gröna Bälte

Förslag till insatser i ett kommande Interregprogram för perioden 2007-2013, Sverige Norge, Nordens Gröna Bälte Förslag till insatser i ett kommande Interregprogram för perioden 2007-2013, Sverige Norge, Nordens Gröna Bälte Spång vid Ånn Fotograf: Fredrik Boberg Karen Havdal, Sör Tröndelag Fylkeskommune, Arild Egge,

Läs mer

DIARIENUMMER N30441-64-12. Projekt: Förprojekt Leverantörsutvecklingsprogram vindkraft Sverige/Norge

DIARIENUMMER N30441-64-12. Projekt: Förprojekt Leverantörsutvecklingsprogram vindkraft Sverige/Norge BESLUT DATUM 2012-09-14 DIARIENUMMER N30441-64-12 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Energidalen i Sollefteå AB Att: Tord Fjällström Nipan 163 881 52 Sollefteå Projekt:

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

Sport som förenar över gränsen! Gränskonst och orienteringsdag. Sid3 & 6. Skolavisen. Grenseliret, joggedag ohch fotbollcup.

Sport som förenar över gränsen! Gränskonst och orienteringsdag. Sid3 & 6. Skolavisen. Grenseliret, joggedag ohch fotbollcup. . Gränskonst och orienteringsdag. Sid3 & 6. Skolavisen MITT-SKANDINAVISKT REGIONPROJEKT om samarbetet Valsjöbyn Sørli 2011 Fyra av alla glada deltagere fra Valsjøbyn skole. Foto: Kristin Åberg Sport som

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv. Håkan Berglund en armstark världsmästare. Stor framgång för Vaajma under SM i mathantverk

Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv. Håkan Berglund en armstark världsmästare. Stor framgång för Vaajma under SM i mathantverk Nyheter sid 26 27. Håkan Berglund en armstark världsmästare Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 20 21. Stor framgång för under SM i mathantverk nr 5/2013 Gästkrönika sid 2. Idretten

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-26-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden JiLU, Jämtlands läns landsting Att: Erik Andersson Rösta 830 43 Ås Projekt:

Läs mer

Projekt för svenskt-norskt samarbete

Projekt för svenskt-norskt samarbete Projekt som får stöd från Interreg Sv-No Datum 2009-05-19 Annica Westerlund 070-289 00 16 EUROPEISKA UNIONEN Projekt för svenskt-norskt samarbete De 7 projekt som listas nedan har fått stöd ur den (EU-stöd)

Läs mer

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE ET PROSJEKT I GRENSEBROEN-FAMILIEN Per Thomas Huth Regionalt Innovationssystem TELDRE Trådløs Pasient FoU-ROM Utstillinger som for eksempel: Fremtidig

Läs mer

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun.

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun. Steinkjer Trondheim Nordens grønne belte Östersund Sundsvall 20% 20% Indre Lillehammer Skandinavia Hamar Falun Gävle Oslo Lillestrøm Fredrikstad Grenseløst samarbeid Karlstad Örebro Stockholm Gøteborg

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt oktober 2011. Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu facebook.com/gransnyttfranvaajma

Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt oktober 2011. Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu facebook.com/gransnyttfranvaajma Gränsny Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt oktober 2011 Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt oktober 2011 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu facebook.com/gransnyttfranvaajma tt från a Vaaj

Läs mer

Givande skolutbyte. Julspecial. Läs fler nyheter på www.gransprojekt.eu. Duon bakom Vaajma Söker hus i Valsjöbyn. sid 3. sid.

Givande skolutbyte. Julspecial. Läs fler nyheter på www.gransprojekt.eu. Duon bakom Vaajma Söker hus i Valsjöbyn. sid 3. sid. Gränsnytt Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt NOV 2010 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu www.stromsund.se www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no www.krokom.se Gabriella Mellergårdh:

Läs mer

Arrangörerna är startklara

Arrangörerna är startklara berg, jord och vatten. Vi kommer att följa expeditionen med spänning. 2011 Gränsnytt Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt FEB 2011 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu www.stromsund.se

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007 Plats och tid Börshuset i Malmö 15 mars 2007 08.30 11.30 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Clas-Åke Sörkvist, Tanums kommun Per Kristian Dahl, Halden kommune

Läs mer

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT 19. august 2014 FORORD Rapporten er en mulighetsstudie av busstilbudet langs E18 mellom Karlstad og Østfold,

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

Välkommen till Tällberg 2013-09-30 Ekonomisk förening version 1.7. Rapport. Förstudie Gästavgift för besökare i Tällberg

Välkommen till Tällberg 2013-09-30 Ekonomisk förening version 1.7. Rapport. Förstudie Gästavgift för besökare i Tällberg Välkommen till Tällberg 2013-09-30 Ekonomisk förening version 1.7 Rapport Förstudie Gästavgift för besökare i Tällberg Förord "" # " %& " ' % Sammanfattning ( " # ) & ") * % +,-.& +,,.& /... 00 0&0 # 12

Läs mer

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Elin Reite, Avdelningsdirektör, Skoleetaten Oslo Ordförande 2003 Lisbeth Fossum, Pedagogisk vägledare,

Läs mer

Slutrapport FEM2020. Detta ska göras genom att arbete inom tre huvudområden: - Mötesplats för klimatdriven utveckling

Slutrapport FEM2020. Detta ska göras genom att arbete inom tre huvudområden: - Mötesplats för klimatdriven utveckling Slutrapport FEM2020 Genom ökad gränsöverskridande samarbete ska FEM2020 stärka gränsregionens globala konkurrenskraft genom att initiera den klimatdrivna utvecklingen. Detta ska göras genom att arbete

Läs mer

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning www.nckultur.org Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org Östersund, 2013 -1- Norska museer har ett stort engagemang för lärande och pedagogik. Det visar

Läs mer

Metodbok. Att våga nytt! MötesplatS Medborgare presenterar tio metoder för ett ökat medborgarinflytande. Nominerad till

Metodbok. Att våga nytt! MötesplatS Medborgare presenterar tio metoder för ett ökat medborgarinflytande. Nominerad till Metodbok Att våga nytt! MötesplatS Medborgare presenterar tio metoder för ett ökat medborgarinflytande. Nominerad till 2 0 1 1 Førord I løpet av forstudien Hållbar Medborgardialog så Uddevalla og Fredrikstad

Läs mer

Slutrapport Hälsa över gröna gränser

Slutrapport Hälsa över gröna gränser FYLKESMANNEN I HEDMARK Slutrapport Hälsa över gröna gränser Ett EU finansierat projekt Interreg IIIA Sverige - Norge Europeiska regionala utvecklingsfonden Delområde: Indre Skandinavien Diarienr: IS 3041-90-06

Läs mer

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT 19. august 2014 FORORD Rapporten er en mulighetsstudie av busstilbudet langs E18 mellom Karlstad og Østfold, som

Läs mer

Nordisk Pendlingskarta 2007

Nordisk Pendlingskarta 2007 Nordisk Pendlingskarta 2007 Baserat på senaste statistik från 2004 TemaNord 2007:584 Nordisk Pendlingskarta TemaNord 2007:584 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007 ISBN 978-92-893-1570-8 Tryck: Ekspressen

Läs mer

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens bästa helg Unge Ledere 8-10 april 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen begynte med gaver og teambuilding Vi lyssnade till och dansade med Karin Fevaag Larsen

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Gränsnytt. Camilla satsar i Nordlisid 16. Valsjöbyn värd för filmfestival. Inflyttare och bostäder så ska de bli fler i regionen

Gränsnytt. Camilla satsar i Nordlisid 16. Valsjöbyn värd för filmfestival. Inflyttare och bostäder så ska de bli fler i regionen Camilla satsar i Nordlisid 16 Gränsnytt Nisse En tidning från Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt nr 4/09 www.gransprojekt. eu tror på ökat samarbete! sid 4 Medvetna VAL Svenska Camilla Bengtsson hittade

Läs mer

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun 1(5) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen är att delar av gällande detaljplaner

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Vindkraft i Orkdalsregionen

Vindkraft i Orkdalsregionen Vindkraft i Orkdalsregionen E.C.A AS Energy Consulting Advising E.C.A AS Energy Consulting Advising Fullt trøkk både på Fosen og i Snillfjord/Hitra Statnett forutsetter investerings-beslutning for minst

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Karl-Gunnar och Monica Moberg driver Ica-butiken i Stora Blåsjön. De trivs och jobbar hela tiden för att utveckla sin verksamhet till det bättre.

Karl-Gunnar och Monica Moberg driver Ica-butiken i Stora Blåsjön. De trivs och jobbar hela tiden för att utveckla sin verksamhet till det bättre. Gränsnytt En tidning från Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt nr 2/10 www.gransprojekt. eu Frode Estil: En av våre største ressurser er alle ungdommene! sid 2 Foto: Namdalsavisa Karl-Gunnar och Monica Moberg

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Next Move II (arbeidstittel)

Next Move II (arbeidstittel) Next Move II (arbeidstittel) Next Move II er en grenseoverskridende satsning på anvendelse og videre utbredelse av vätgas/hydrogen til transport i Öresund Kattegatt Skagerrak-regionen. Prosjektet skal

Läs mer

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Grundad 1999 Ett 40-tal medlemskommuner i skogslänen Föreningens syfte Föreningens syfte är att skapa opinion för att vattenkraftskommunerna får del i det värde

Läs mer

Minnesanteckningar gemensamt styr- och arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet

Minnesanteckningar gemensamt styr- och arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet Minnesanteckningar gemensamt styr- och arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet Datum: 2 december 2011 Tid: 8.30 13. 00 Plats: Bohusgården i Uddevalla Deltagare: Yvonne Samuelsson, Gränskommittén

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Söråkers LEGO Team Vi kommer fra Söråker Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 7 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN. Nordisk entreprenörskapskonferens 2008

ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN. Nordisk entreprenörskapskonferens 2008 ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN Nordisk entreprenörskapskonferens 2008 Entreprenørskap i Norden Norden trenger flere entreprenører. Entreprenørskap er en viktig ingrediens i arbeidet med å

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun 1(6) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen avser till att göra det möjligt

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012

KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012 KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012 Förord Relationerna mellan Norge och Sverige är viktiga för båda ländernas utveckling. Exempel är arbetspendlingen främst

Läs mer

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion Staffanstorps kommun Öppen kommentarsfunktion Staffanstorp 2011 lanserade Staffanstorp Framtidens webb Responsiv sajt med öppen kommentarsfunktion Kommentarer kan lämnas av alla medborgare En moderator

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

FIRST LEGO League. Östersund 2012

FIRST LEGO League. Östersund 2012 FIRST LEGO League Östersund 2012 Presentasjon av laget Nyheden 8a Vi kommer fra Östersund Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 9 jenter og 10 gutter. Vi representerer Nyhedens skola

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

sommar Läs om vandring, fiske, upplevelser, evenemang och sevärdheter! Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt JULI 2010

sommar Läs om vandring, fiske, upplevelser, evenemang och sevärdheter! Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt JULI 2010 Gräns nytt Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt JULI 2010 Nyheter från Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu sommar Läs om vandring, fiske, upplevelser, evenemang och sevärdheter! Nu Din

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång dialogen #1 2002 en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Näringsliv

Årsredovisning verksamheter 2013. Näringsliv Årsredovisning verksamheter 2013 Näringsliv Näringsliv, Årsredovisning verksamheter 2013 2(8) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamhetområdet för näringslivseneheten omfattar till största delen stöd till befintliga

Läs mer

En mer ansvarsfull avfallshantering?

En mer ansvarsfull avfallshantering? En mer ansvarsfull avfallshantering? Chef för juridiska ärenden Leena Eränkö Tf. Verkställande direktör Esa Nummela Växjö 28.5.2013 Avfallshantering i Sverige och i Finland 2005 JLY-Medlemsinfo 3-4/2005

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Fredag: den Stora. välkomstfesten. Dag för dag i Dubai

Fredag: den Stora. välkomstfesten. Dag för dag i Dubai Tlf.: 04-3370062, Mob.: 050 5575447 (norsk prest) 050-5506821 (svensk prest), e-post: norsea@eim.ae, www.sjomannskirken.no/dubai eller www.svenskakyrkan.se/dubai Fredag: den Stora Dag för dag i Dubai Söndag

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN OCH OM MEDFINANSIERING FRÅN NATIONELLA OFFENTLIGA MYNDIGHETER Datum Ansökning Projektets namn

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget KomTek Glada Hudik Vi kommer fra Hudiksvall Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer KomTek Hudiksvall

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Bruksanvisning. Smart Bag MO engangs ventilasjonsbag Smart Bag MO engångsrevivator

Bruksanvisning. Smart Bag MO engangs ventilasjonsbag Smart Bag MO engångsrevivator Bruksanvisning Smart Bag MO engangs ventilasjonsbag Smart Bag MO engångsrevivator Smart Bag MO ventilasjonsbag er et engangsprodukt for manuell ventilasjon. Smart Bag tilbyr en eksakt og kontrollert ventilasjon

Läs mer

Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013

Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013 Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013 Deltagare: Per Firring Jensen, Anna Kaikkonen, Jarle Översveen, Kari Jensen, Kjell Wahlbeck, Håkan Axelsson, L-G Strandberg, Monica Rhodiner, Marie Norrby, Mikko

Läs mer