Tema Nordiska Ministerrådet

Transkript

1 Fokus: Flykningerennet sid 6 9 Vil forbedre arrangementet Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 4 5 Gäddede satsar på systembolag nr 1/2013 Projektledaren har ordet sid 2 Vi skal bygge en moderne landsbygd uten grenser Företag i satsar stort på turism fokus: Turismsatsningar, sid Tema Nordiska Ministerrådet Gränshinder i fokus när Sverige blir ordförandeland sid

2 Innehåll 3. Deler på norsk vei i Sverige 4 5. Gäddede satsar på systembolag 6 9. FOKUS: Flyktingloppet FOKUS: Nordiska Ministerrådet Vill riva de administrativa hindren Detta är på gång i projekten Annonser Evenemang Repotage: Svensker søker jobb i Lierne FOKUS: Turismsatsningar Kulturpris till Pe-Torsa projektledaren har ordet Ska vi lyckas få uppmärksamhet kring regionen så måste vi gräva där vi står, skrev Tommie Jirhed i Tidningen i uke 41. Dette henspeiler konkret på utbyggingen av fiberbredbånd i regionen og på måten vi profilerer regionen på. Og det er en oppfordring til samarbeid mellom kommunene, mellom befolkningen og næringslivet og mellom regionprosjektet og kommunene. Vi skal bygge en moderne landsbygd uten grenser. Det er et arbeid som krever omfattende samarbeid i en tynt befolket region med krevende geografi. Og det krever at vi fordomsfritt er villig til å diskutere nye forvaltningsmodeller og nye måter å drive samfunnsutvikling på. Grunnfilosofien til de kloke personene som fødte idéen om regionprosjektet, var at fire kommuner hadde noe å vinne på et grenseløst samarbeid. De hadde en tanke om at de utfordringene som kommunene hver for seg sto overfor kunne løses bedre gjennom et forpliktende samarbeid. Tradisjonelt har utfordringene vært løst innenfor hver enkelt kommune. Dagens og morgendagens utfordringer tilsier et tettere samarbeid på tvers av kommunegrensene og på tvers av forvaltningsnivåene. Dette er ikke bare et spørsmål om sparte kostnader, men kanskje vel så viktig er spørsmålet om kommunene hver for seg vil være i stand til å rekruttere nødvendig arbeidskraft og kompetanse til nåværende og fremtidige oppgaver. Dette må løses for at befolkningen i fremtiden skal kunne få et tilfredsstillende tjenestetilbud. Kommunenes virksomhet blir stadig mer kompetanseintensiv, og konkurransen om kompetanse øker både fra privat næringsliv og fra andre kommuner som står overfor den samme utfordringen. Både i Norge og i Sverige er sentrale myndigheter i økende grad opptatt av disse utfordringene, og spesielt på norsk side er spørsmålet om kommunestruktur et stadig oftere tilbakevendende tema i riks- og regionalpolitikken. Minst av alt ønsker vi at stortingsflertallet skal diktere fremtidig kommunestruktur gjennom pålegg eller økonomiske virkemidler. La oss derfor styre mens vi enda har styringsfart og velge de løsninger som vi selv mener vil tjene regionens befolkning best. Spørsmålet om kommunestruktur er et politisk spørsmål og ligger utenom regionprosjektets mandat. Regionprosjektets oppgave er å peke på mulige samarbeidsområder. Gjennomføringen av samarbeidet på lovpålagte områder er et kommunalt ansvar. Kan Lierne og Røyrvik samarbeide bedre? Kan samarbeidet over riksgrensen bli bedre? Er vi gode nok på samarbeid internt i hver enkelt kommune? Gjennom et enda tettere og mer forpliktende samarbeid kan vi vinne tid i den fremtidige debatten om kommunestruktur. Og vi kan styrke oss i konkurransen om kompetansen. Samarbeid! Vi har hørt det mange ganger før både i festtaler, i saksfremlegg og i tunge utredninger. Men når det kommer til handling svikter gjennomføringskraften. Vi måste gräva där vi står! Vi må handle mens vi enda har handlingsrom! Kjell Schive Norsk huvudprojektledare Kontakt Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Edith Valfridsson edith.valfridsson@lierne.kommune.no Tfn: Tommy Ottosson tommy.ottosson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Erika Selander erika.selander@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Adresser Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Box Strömsund Om Tidningen Tidningen ges ut av Regionprojekt. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne Krukhaug, Pernilla Hermansson, Ole Harald Kveli Vissa av texterna i Tidningen produceras av Interreg-projektet Nyheter och information över gränsen. Tipsa redaktionen! Tfn: Mail: redaktion@vaajma.com Mer info: Utgivning februari Deadline: 24/1 25 april Deadline: 4/4 19 juni Deadline: 29/5 26 september Deadline: 5/9 14 november Deadline: 24/10 Gilla oss på Facebook! vaajma 2 VAAJMA nr 1/2013

3 nyheter Fylkesråd Tor Erik Jensen (H) er svært godt fornøyd med vegsamarbeidet over grensen. Foto: Håkon Arntsen Deler på norsk veg i Sverige vaajma I 2014 vil vegen mellom Kvelia og Tunnsjø bli asfaltert. Norge og Sverige deler på regningen i beste ånd. Den formelle avtalen mellom vegmyndighetene i Jämtland og Nord- Trøndelag ble skrevet under i januar måned. De er enige om et beløp på 3 millioner kroner for å forsterke og asfaltere den 8 kilometer lange strekningen mellom Kvelia og Tunnsjø. Vegen ligger delvis på norsk og delvis på svensk side av grensen. Grusvegen på svensk side er av så dårlig kvalitet at den til sine tider ikke er kjørbar. På norsk side er vegen asfaltert. Ja vi har inngått en samarbeidsavtale hvor vi fra norsk side går inn med midler, oppad til 1,5 millioner kroner. Vi ber om at svenske entreprenører utfører arbeidet med å oppgradere denne vegstrekningen, sier fylkesråd for samferdsel i Nord- Trøndelag, Tor Erik Jensen. I Sverige har man 12-årsplaner for vegutbygging, og uten at man har fått til et samarbeid, ville det ikke vært aktuelt fra svensk side å gjøre noe med denne strekningen før etter Jensen roser de svenske vegmyndighetene som i et møte i Nordli var villig til å justere framdriftsplanene nettopp for den nevnte vegstrekning. Vi hadde et veldig positivt møte i Nordli, og fikk forståelse fra svensk side for at de er positiv til å prøve å finne en løsning. Denne vegen er av stor betydning, især for dem som bor på norsk side av grensen. Blant annet fraktes skolebarn daglig til og fra Tunnsjø. Denne strekningen er nærmest uframkommelig på vårparten? Ja. det har jeg selv fått erfare. Jeg kjørte meg fast med min splitter nye Audi, smiler Jensen. Han legger til at vegen er godt drenert, men det øverste gruslaget må fjernes og erstattes med pukkstein, før den asfalteres. Holder det med tre millioner? Svenske vegmyndigheter utarbeider detaljplaner og så får vi vurdere på nytt, men foreløpig er det satt en ramme på tre millioner kroner. Får vi ordnet denne vegstrekningen til 3 millioner kroner skal vi være godt fornøyd. Dette er et unikt vegprosjekt? Ja, det er spesielt. «Østersundposten» slo opp at rike nordmenn hjelper fattige svensker. Men denne vegen er det først og fremst nordmenn som benytter, og så langt tilbake som i 1927 ble det inngått en avtale om samarbeid over grensen for denne vegstrekning. Når standarden er så dårlig som nå, er det veldig viktig å få gjort noe snarest mulig. Jensen synes også at det er positivt å kunne bidra til at det gode samarbeidet i -regionen, kan forsterkes ytterligere. Planlegger ved Trafikverket i Borlänge, Kjell-Arne Blom, sier han er glad for at de er kommet til enighet om å dele på utgiftene. Vi har ikke laget en endelig og skriftlig avtale ennå, men Nord- Trøndelag fylkeskommune har sendt brev hvor de ønsker å inngå en avtale. Det jeg imidlertid kan si er det er svært stor sannsynlighet at vi kommer til å underskrive avtale, og at denne vegstrekningen vil bli asfaltert i 2014, sier Blom til. Håkon Arntsen VAAJMA nr 1/2013 3

4 nyheter Förstudie väntas vara klar inom kort Just nu håller konsultföretaget AXEG på med en förstudie som ska ge svar på vilka förutsättningar det finns för att dra fiberbredband i. Foto:Privat vaajma Regionprojekt finansierar en förstudie om utbyggnad av bredbandsfiber i norra. Sista februari väntas första etappen vara klar. Det är svårt att sia om resultatet, men vi hoppas att det ska gå att få till något bra i området, säger Örjan Tjärnhage på AXEG. Konstultföretaget AXEG jobbar just nu, i samarbete med bredbandssamordnaren i Strömsunds kommun, med den förstudie som ska utreda möjligheterna till bredbandsfiberutbyggnad i norra-området och över gränsen mot Norge. Utredningen sker i två steg. Först ska möjligheter, förutsättningar och behov undersökas. Vilka aktörer är villiga att äga fibern? Vilka operatörer är aktuella? Hur många företag och privatpersoner vill ansluta sig och var är de placerade geografiskt? Om rätt förutsättningar visar sig finnas handlar steg två om att skapa en konkret karta över hur fibern ska dras i området. Regionprojekt finansierar studien, vars första etapp som visar på förutsättningarna, väntas vara klar den sista februari. Det är många frågor att ta hänsyn till. Det är långa avstånd vilket är en stor utmaning. Mycket hänger på hur finansieringen kan lösas. Det är svårt att sia om resultatet än så länge men vi hoppas att det ska gå att få till något bra, säger Örjan Tjärnhage på AXEG. Post- och Telestyrelsen samt Jordbruksverket är viktiga parter när det kommer till finansiering, även nätoperatörer och befintliga nätägare, som vill knyta ihop sitt nät med andras, kan vara aktuella. Ute i byarna är det slutkunderna som måste skjuta till pengar för att kunna bygga bynät. För det arbetet finns goda möjligheter att söka pengar. Där måste de boende i byarna gå samman och driva arbetet framåt, säger Tjärnhage. Att Trafikverket nyligen aviserat att det kommer att byggas en ny väg från Stekenjokk via Blåsjön, Jormvattnet och ned mot Junsternäs innebär nya möjligheter när det gäller att dra bredbandsfibern. Trafikverket har kontaktat Tillväxt Frostviken med frågan om de vill ha fiberrör nedlagda i vägrenen i samband med bygget. Vi har kontinuerlig kontakt med Trafikverket och de är positiva, även om det inte per automatik betyder att fiber läggs ned vid vartenda vägbygge. Trafikverket håller på med upphandling av vägprojektet just nu så vi får se vart det landar och hur man kan hantera fiberfrågan tillsammans med entreprenören, säger Tjärnhage. Mattias Strömqvist, bredbandssamordnaren på Strömsunds kommun, hoppas på positiva signaler i förstudien. Bredbandsfiber skulle innebära nya möjligheter för bygden och turismen. Ska vi tänka ett steg till är det många som har fritidshus i området. Hur intresserade är de av bredband? Med bättre uppkoppling kanske de tar steget att flytta till sitt fritidshus permanent, säger han. Pernilla Hermansson FAKTA AXEG och Mattias Strömqvist kommer att arrangera informationsmöten om en eventuell fiberbredbandsutbyggnad i Frostviken under våren. Håll utkik i Tidningen samt på internet. och gett upp hoppet om ett systembolag i Gäddede. En ny ansökan kom- Foto Pernilla Hermansson Trots tidigare avslag har man inte mer snart att skickas in. Gäddede satser på systembolag Gäddede Gäddede jobber hardt for å få systembolag. Det vil kunne gi store ringvirkninger. Selv om Frostvikene tidligere har fått negativt svar på søknaden om å etablere vin- og spritutsalg i Gäddede, gir de slett ikke opp. Vi har søkt Systembolaget to ganger tidligere og fått avslag. Systembolaget begrunnelse er at det er for liten befolkning i Frostviken, sier Arnold Westberg, som selv driver butikk i Gäddede. Han forteller at det nå er ny giv i saken. Blant annet har man i «Tilväxt Frostviken» drøftet om det Sveinung Kveli til minne En kulturpersonlighet og medmenneske har forlatt oss. Meldinga om Sveinung Kveli`s bortgang den 3.januar i år kom som et sjokk på hele bygda og hele midt- Norge. Han hadde i løpet av de siste åra gjort seg bemerket med sitt talent som humorist. Sveinung hadde en helt spesiell evne til å få skal sendes ny søknad. Systembolaget i Sverige har i de senere årene etablert utsalg på små steder, eksempelvis i Hemavan, nær Tärnaby. Nå vi får besøkende er det ofte spørsmål om systembolag. I dag må gjestene til Strömsund, 14 mil herfra for å kjøpe vin eller sprit. I stedet for at turistene blir her noen dager, drar de heller til steder der de får den service som moderne mennesker er vant med, sier Westberg. I dag er det mulig å forhåndsbestille vin og sprit til Gäddede, men turister som er på gjennomreise ordner seg ikke på den måten. Det handler om lminnelig service til innbyggerne og folk som er på besøk i Frostviken. En besøkende kan skaffe seg det meste han ønsker Sveinung Kveli. Foto: Namdalsavisa av andre varer i Gäddede, men ikke et glass vin til maten en lørdag, sier Westberg. Har dere gitt opp å få utsalg av vin og sprit i Gäddede? Nei tvert om. Her skjer det mye positivt og folk har fått mer framtidstro. Vi kommer til å sende ny søknad til Systembolaget. Også Anna Jonasson, prosjektledere for økonomisk tilvekst i, mener det kan være gunstig å skrive en ny søknad til Systembolaget. I prosjektet jobber vi på begge sider av grensen, og et systembolag i Gäddede vil også angå norsk side. Befolkningsgrunnlaget publikum med seg med sin særegne mimikk. Alle fikk et nært og godt forhold til Sveinung som med sin medmenneskelige og omtenksomme måte å opptre på, både på og utenfor scenen, gjorde at mange fikk en spesiell kontakt med han. Sveinung var et utpreget naturmenneske og startet sitt yrkesaktive liv som skogsarbeider. Jakt var en stor lidenskap og hans prestasjoner der lå langtover gjennomsnittet. Han hadde en helt spesiell teft til å spore opp rypa. Mange er sikkert ikke kjent med at Sveinung også Butikkeier Arnold Westberg tror sjansene er gode for systembolag i Gäddede. Foto Madeleine Aaraas for et systembolag må derfor baseres på vesentlig flere enn de som bor i Frostviken, sier hun. Jonasson peker også på service tilinnbyggerne og besøkende. I dag forventer folk å få service, råd og informasjon eksempelvis om gode iner, når de besøker Systembolaget. Her får vi bare utlevert forhåndsbestilte varer. Jeg stiller spørsmål med servicenivå og sikkerhet slik vi har det nå. Jonasson mener et systembolag i Frostviken vil bidra til at turister kan bli værende lenger i området, noe som skaper økonomiske ringvirkninger til andre sektorer. Hun er også sikker på at enda flere nordmenn vil besøke Gäddede. var en utmerket amatørkokk. Jaktkompisene fikk ofte servert gastronomiske måltider etter endt jaktdag. Han var også delaktig i et opplegg i regi av `. Sammen med Mads Hurtig og Sigmund Kveli ble han engasjert i et underholdningsopplegg med opptredener på både norsk og svensk side i området. Dette ble i likhet med mye annet han drev med, en stor suksess. På Systembolag som ligger nært grensen til Norge, går 7 av 10 flasker til Norge. Det er enkelte norske investorer som har begynt å se på mulighetene i Gäddede. Grensehandelen er økende, og med et systembolag, vil denne trenden forsterkes ytterligere. Arnold Westberg sier det kan være svært interessant å få til samarbeid med norske investorer om systembolag i Gäddede. Det er mye positivt som skjer i disse dager, og det er dags å gjøre nye framstøt for et systembolag. Det er også grunn til å undersøke nærmere norske interessenter, sier han. Håkon Arntsen Sveinung var engasjert i alt og alle. Folk fra alle samfunnslag ble inkludert i hans verden. Humor var det han oftest ble identifisert med, men han hadde også mange alvorlig tanker og han trodde på det gode i alle sine medmennesker. Mange har følelsen av at en viktig nerve i live ble borte ved Sveinungs bortgang. Vi lyser fred over Sveinungs minne og vil uttrykke medfølelse for hans nærmeste familie. Ole Harald Kveli 4 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/2013 5

5 fokus: flyktningerennet Arrangøren vil forbedre arrangementet Gunnar Elvseth og Reidar Kjeldvik med 50-årspremien som svært få har oppnådd. Foto: Ole Harald Kveli Flyktningerennere av den gode, gamle sorten Startplassen i januar. Flyktningerenn står for døra, mars. Arrangøren er stadig på jakt etter å forbedre arrangementet. For mange i området er Flyktningerennet et av årets høydepunkt. Det gjelder både deltakere og p u b l i k u m. Årets renn Eva Westum Kveli. går av stabelen 23. og 24. mars. Også i år blir det gjort forsøk på forbedringer. Nytt av året er at du kan skaffe deg gratis deltakelse. Det gjør du ved å verve 3 nye deltakere i mosjonsog konkurranse-klassen, eller 5 nye i trimklassen. Den nye startplassen for lørdagens konkurranse er også blitt betydelig utbedret. Fjorårets parkeringsproblemer skal være løst med at området ved starten er nesten ferdig planert og 600 m3 grus er påkjørt. Dette vil føre til at en får full effekt av det nye, fine startområdet. Leder Eva Westum Kveli mener at de nå kan tilby gode parkeringforhold hvis været ikke blir helt ekstra vanskelig. Det blir egne parkeringslommer for busser. Også i år vil det bli oppsatt gratis buss som deltakerne kan benytte. Videre er løypetraseen breddet de første kilometrene og bakken ved Mussuvika er også utbedret, sier Kveli. I fjor var mildvær og dårlig is årsak til at søndagens langløype ble noe amputert. Også der er det satt inn tiltak for å bedre situasjonen. En kraftig bru med jernbjelker skal gjøre det lettere å krysse Kvelielva. Denne kryssinga har i mange år vært en utfordring, og løypemannskapet har brukt mye tid på dette området. Nå håper arrangørene at den 15 tonn tunge brua skal løse problemet. For Jon Sigvart Kveli i gang med sveising av nybrua. de 2 andre elvene, som må forseres, finnes det alternative løsninger. Foto: Ole Harald Kveli Eva Westum Kveli kan fortelle at de har håp om å kunne ta i bruk ny speakerbu ved målgang. I tilknytning til det blir det også et forbedret podie for premieutdelinga. Dette prosjektet er muliggjort med støtte fra såkalte bygdemedel på svensk side. Vi spør Eva om hun forventer rekorddeltakelse ved årets renn? Vi er alltid optimister og håper at vervekampanen kan gi økt deltakelse. Men mye avhenger på om det blir nok snø og fine treningsforhold i området, sier hun. Årets renn kolliderer med World- Cup- avslutning i Falun så mange av eliteløperne kan være opptatt der. Lørdag 23.mars er det avslutning på langløpernes Ski Classics i Åre med et løp på 7 mil. Det er et håp at noen av de beste der kan komme og kaste glans over årets Flyktningerenn. Ole Harald Kveli Til sammen har Reidar Kjeldvik, 74 år og Gunnar Elvseh, 68 år, 103 år i loppet. De tackar båda jobbet i skogen för sina fina prestationer. Hele Flyktningerennshelga er en fest for meg, sier Reidar. Det er bare multeplukkinga som betyr like mye. Da jeg skulle finne fram til personer som man identifiserer med Flyktningerennet kom navnet Reidar Kjeldvik fort fram. En dag bestemte jeg meg for å ta turen til Murumoen for slå av en prat. Jeg følte at jeg hadde flaks, for den dagen var Gunnar Elvseh, en annen Flyktningerennentusiast, på besøk. Det er mulig at jeg ødela dagen for dem, for jeg hadde en følelse av at de etter planen skulle gjennomgå treningsopplegg og taktikk foran årets renn. Dette var tydeligvis forhold som var hemmeligstemplet. En lekkasje til miljøet i Kvelia kunne være sjebnesvangert. Reidar (74 år) som har Muruhatten som nærmeste nabo, startet sin Flyktningerennskarirere i 1958 og har bokført 52 deltakelser. Han kom til området som 17-åring fra Verdal. Det var tømmerhoggig som var drivkrafta. De første gangene han gikk loppet startet han i mosjonsklassen og det var vanlig at han klarte premie. Hard trening i tømmerskogen la grunnlaget for gode prestasjoner. Han understreker at arbeidsoppgavene alltid har kommet i første rekke, og han har aldri hatt noe mål om å bli en toppløper. Gunnar (68 år) fikk sitt første tellende år i 1959 som sporpatrulje. Men allerede året før gikk han til Kvelia for å være privat suppestasjon for eliteløperne Sverre Stensheim og Bjarne Espås. Han var litt ergerlig for at han ikke fikk starte på fellesstarten før han var 20 år. Det var i junioralder han satset mest på idretten. Han var et stort talent og har en imponerende 15.plass som beste resultat. Gunnar er bokført med 51 år i loppet. Hva er det med flyktningrennet som betyr så mye? Først og fremst betyr det alt å bo i et fritt og godt land. Flyktningerennets historie om kampen for frihet er aller viktigst. I tilegg er det stor stas for meg å treffe de store skipersonlighetene. Møte med for eksempel Bjarne Espås var stort for meg, sier Reidar. De siste åra har Reidar lagt lista lavt mht. resultat, men når startnummeret er på plass er også konkurranseinstinktet der. Det fikk kona Inger merke, da hun skulle gi han noen forfriskende appelsinbåter, og Reidar hastet så fort forbi at appelsinbåtene ble igjen i snøen. Hele Flyktningerennshelga er en fest for meg, sier Reidar. Det er bare multeplukkinga som betyr like mye. Den stilfulle og fine åpninga på fredag kveld er kanskje det jeg setter mest pris på med Flyktningerennet, men det er viktig å huske bakgrunnen for rennet, sier Gunnar som i flere år har nøyd seg med kortløypa. Når folk langs løypa sa: Ke, kjæm du først no, fant jeg ut at det var best å ta lørdagsløypa. Han trekker også fram den gode følelsen han får når han begynner å Reidar Kjeldvik klar for en treningstur i området ved Muruhatten. høre speakeren ved målområdet som et årlig høydepunkt. Både Reidar og Gunnar lovpriser skogsarbeidet og har også arbeidet sammen. Sykdom og skibrekk har ført til at de har mistet et par år hver siden starten. Gunnar har det overordna ansvaret for treningsopplegget, men Reidar var ikke fornøyd med tipset han fikk et år. Han fikk beskjed om å hvile siste uka før rennet så skulle Murruhatten gå som en leik. Skuffelsen var stor når melkesyra kom minst like sterk det året også. Vi gleder oss til å se veteranene i flyktningeløypa i år også og ønsker dem lykke til. Ole Harald Kveli 6 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/2013 7

6 fokus: flyktningerennet Lokale favoritter fra Flere lokale favoritter fra starter på Flyktningerennet. S a m b o e r p a r e t Jerry Ahrlin og Laila Kveli satser først og fremst på langløp i Ski Classics som Jerry Ahrlin. avsluttes med et 7 mil langt løp i Åre lørdag 23.mars. Etter planen starter de på Flyktningerennet dagen etter. Laila som er oppvokst like ved har vært fast deltaker i mange år. Hun har vunnet juniorklassen 3 ganger. Jerry har også vært fast deltaker de siste åra og har en seier i juniorklassen. Hva betyr Flyktningerennet for deg, Laila? Det har betydd mye. Da jeg var lita syntes jeg det virket helt umennesklig å gå på ski fra Nordli til Gäddede. Inspiriasjon av å se på løperne har kanskje vært en medvirkende årsak til at jeg ble skirenner. Jeg gjør alt jeg kan for å være på sartstreken hvert år. Du mangler seier i seniorklassen, kommer den i år? Jeg vil satse det jeg klarer, men med et 7-milsløp i beina fra dagen før kan det bli tungt. Jerry uttaler at han syns Flyktningerennet er et veldig trivelig løp som avslutter den mer alvorlige sesongen. Når man står på startstreken er man fokusert på å gå fort, men i Flyktningerennet er det likevel en uvanlig fin tone blant løperne. Jeg vil også fremheve at alt fungerer bra med hensyn til løyper og hele arrangementet. Målet er å ta seieren i seniorklassen, men det er mange toppløpere som setter en seier her svært høyt, sier han. Laila Kveli har vært fast deltaker i mange år. Vi har snakket med litt yngre løpere som er framtida for Flyktningerennet. For Hilde Østnor (19 år) har rennet etter hvert blitt en tradisjon. Både mamma og pappa var årlige deltagere. Det smittet over på meg og da jeg ble 13 år gikk jeg for første gang. Senere har jeg gått hvert år. Målet i år er å forbedre plassering fra fjoråret da et fall ødela en del. Jeg ser for meg at jeg vil bli fast deltaker i mange år framover. Nora Lerfald (12 år) har allerde fått smaken på Flyktningerennet. Jeg har gått i familieklassen i flere og har tenkt å delta i år også. Målet er å gå det store rennet når jeg blir gammel nok til det. Nora har også deltatt i Lilla flyktningloppet i mange år og har der stått øverst på seierspallen flere ganger. Ole Harald Kveli Nora Lerfald har stått øverst på seierspallen flere ganger i Lilla flyktningloppet. Foto: Ole Harald Kveli Inget bidrag till ny pistmaskin Flyktingloppet lockar många åkare, både motionärer och elitåkare varje år. Foto: Åse Hals Magne Aagård i sitt teknikerhi under Pe-Torsa. Uvurderlig teknikker En viktig brikke ved de fleste av regionens kulturarrangement. Magne Aagård er et tydelig bevis Foto: Privat på fellesskapet i grenseområdet. Han er født og oppvokst i Lierne. I 1982 lokket over til Gäddede av sin kone Annie, men hatt sin arbeidplass på norsk side. NTE var hans arbeidsgiver i 36 år. Arbeidsplassen ble nedlagt i 2012, og nå er det skogsarbeid på svensk side som er hovedbeskjeftigelse. I tillegg tar han på seg oppdrag med parabolmonteringer, lyd og lyssetting, filmredigering og lignende. Magne var også i mange år ansvarlig for filmfremvisning på Saga på Gäddede. Allerede i ung alder utmerket Magne seg med å finne løsninger på lydsetting under flere slags arrangement. Ved 10-årsalderen startet det hele med å overføre lyd fra radioen hjemme til fellesbadet i Kvelia som lå like ved. Dette for å skaffe litt underholdning til sin far som hadde jobben som badevakt. De første store utfordringene kom i forbindelse med Li-stevnet på 80-tallet. Der eksperimenterte han med sjølbygde høytalere og trådløse mikrofoner. Vi var mange som ble imponert over hans fantasi til å komme med geniale løsninger ved bruk av relativ enkelt utstyr. Senere har dette blitt videreutviklet og i dag har han skaffet seg et stort utvalg av teknisk utstyr som mange arrangementer har glede av. For Flyktningerennet har han vært en uvurderlig krumtapp. Han har i mange år sittet i den svenske Flyktninloppkommiteen, og sitter nå i det sammenslåtte styret. Hovedoppgaven har vært tidtaking og reultatservice, men han er også mannen bak en egenkonstuert maskin, slumpen, som fordeler de premiene som utdeles ved målgang med loddtrekning. Der bisto sønnen Anders med tekniske løsninger. Tyverr ingen vinst er det flere av oss som kjenner igjen. Flyktingloppsarrangören fick avslag från Interreg på sin bidragsansökan till en ny pistmaskin. Vi må nå se oss om etter andre finansmuligheter, for vi er snart nødt til å kjøpe ny maskin, säger tävlingsledaren Eva Westum Kveli. Både Strömsunds kommun och Lierne kommun hade lovat att gå in med kronor vardera, med villkoret att Interreg beviljade bidragsansökan på motsvarande summa från Flyktingloppsarrangören. Men det blev alltså ett avslag. Totalt beräknas en ny pistmaskin gå på 1,4 miljoner kronor och resterande del tänkte arrangören, Lierne IL och Gäddede Sportklubb, själv finansiera. Vi må nå se oss om etter andre finansmuligheter, for vi er snart nødt til å kjøpe ny maskin. Det er ikke noe problem å gjnnomføre rennet Magne går ikke for de enkleste løsningene, men søker ofte litt finurlige måter å løse oppgavene på. Dette har ikke minst Pe-Torsa hatt glede av. Pe-Torsa er nok den største utfordringen jeg har hatt hittil, men mindre oppdrag for eksempel i forbindelsemed skoleforestillinger, kan oppleves minst like viktig, sier Magne. Vi kan nevne Li-låt, Li-martnan, Julemarknaden i Ankarede, teater, revy, store og små idrettsstevner og Magne er den sikreste operatøren på alle disse tilstelninger. Han gjør alltid grundige forberedelser, og er den som er først på plass når noe skal skje. Mikrofoner, lyd og lys er alltid på rett plass til rett tid. Når arrangementet er ferdig og de andre drar hjem, begynner Magne med systematisk nedrigging av mengder med utstyr. En ny pistmaskin skulle underlätta arbetet med flyktingloppet. sjøl med gammelmaskina, men pga. at den har gått så mye er det på tide å kjøpe ny, säger tävlingsledaren Eva Westum Kveli. En ny pistmaskin skulle betyda mycket för de som arbetar ideellt med spåren inför Flyktingloppet. En ny tråkkemaskin vil det lette arbeidet for de som kjører. For det er det mulig å kjøre mye fortere, og likevel ha topp sporkvalitet. Ei ny maskin kan faktisk frese opp blåis og sette fine spor i den. Bedre kjørecomfort, mindre dieselforbruk pr. km, sikrere at ei ny maskin ikke havarerer må også nevnes, säger Kveli och fortsätter: Vi krysser fingrene for at vi finner midler gjennom andre kanaler. Pernilla Hermansson Magne er selvlært i det som han etter hvert har blitt en ekspert på. Selv om han er beskjeden av natur er det stadig flere som benytter seg av hans innsikt når det gjelder opplegg for revyer og andre arrangement. De fleste gangene har det gått bra, men under en konsert i Gäddede kirke kollapset mixerbordet på et uheldig tidspunk. Jeg er fornøyd de gangene jeg ikke hører mitt arbeid blir nevnt, for det tyder på at jeg har lyktes, sier Magne som mener forholda for å ta på seg nye oppgaver ligger bedre til rette enn noen gang. I 2010 ble han tildelt Lierne kommunes kulturpris og er vel den eneste utlending som har fått den utmerkelsen. Ole Harald Kveli 8 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/2013 9

7 fokus: Nordiska ministerrådet Gränshinder står högt på agendan Fakta Det här är Nordiska Ministerrådet Det ska vara enkelt att röra sig över gränserna. Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Nordiska ministerrådet, som bildades 1971, är - trots namnet - egentligen inte ett utan flera ministerråd. Just nu leder Sverige en arbetsgrupp som ska se över strukturen för det rent praktiska gränshinderarbetet med syftet att göra det förändringar träder i kraft nästa år, säger Ewa Björling, handels- och nordisk samarbetsminister. Under 2013 är Sverige ordförandeland i Nordiska Ministerrådet. Gränshinderfrågorna står högst upp på agendan. En av ministrarna som kommer att jobba extra hårt med dessa frågor under året är handels- och nordisk samarbetsminister Ewa Björling, (m). Det är viktigt att öppna för nya möjligheter över gränsen för företag och privatpersoner, säger hon. Ewa Björling, (m) besökte i höstas Strömsund under ett stopp med Exporttåget. Hon fick då en presentation av Regionprojekt och de frågor vi brottas med, bland annat gränshinder. Tidningen fick en intervju med ministern inför ordförandeåret i Nordiska Ministerrådet. Hur kommer Sverige att arbeta aktivt med gränshinderfrågorna under 2013? Gränshinderarbetet är en av de högst prioriterade frågorna under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet Just nu leder Sverige en arbetsgrupp som ska se över strukturen för det rent praktiska gränshinderarbetet med syftet att göra det än mer målinriktat. Kanske kommer vi behöva göra en del organisatoriska förändringar. Till 2014 är det tänkt att eventuella förändringar kommer träda i kraft. Vilka gränshinder är viktigast att få bort för att öka rörligheten både för människor och företag? Det ska vara enkelt att röra sig över gränserna. Ofta lyfter jag fram att målsättningen med det nordiska samarbetet är ett gränslöst Norden och detta gäller inte bara för människor utan även för varor, tjänster och kapital. För att uppnå detta krävs insatser på en rad områden och nivåer. Det gäller därutöver att identifiera vilka gränshinder som inte går att lösa för att ändå kunna sätta in relevanta åtgärder. Ibland är reglerna i våra länder så inrotade att det inte finns någon praktisk möjlighet att ändra dessa. I dessa fall är det viktigt med lättillgänglig information för pendlare och exportörer/importörer. Hur viktigt är det för företag och privatpersoner att ha nya arbetsmöjligheter över gränsen? Möjligheten att arbeta i ett land och bo i ett annat stärker utbytet mellan länderna och även förutsättningarna på arbetsmarknaden. Både än mer målinriktat. Eventuella Foto: Jonna Thomasson arbetsgivare och arbetstagare får fler valmöjligheter. Detsamma gäller för handeln med varor och tjänster där ett fritt flöde över gränsen leder till större utbud för konsumenterna och ger större utrymme för specialisering. Alltså är det viktigt att öppna för nya möjligheter över gränsen för företag och privatpersoner. Ett genomlysningsarbete för att se över om organisationen för gränshinderarbete är optimal kommer att genomföras. Vad hoppas ni få ut av det arbetet? Det nuvarande formen för nordiskt gränshindersarbete med Nordiskt gränshindersforum med representanter från de nordiska länderna och de självstyrande områdena, har fungerat väl. Gränshindersforum har bidragit till att sätta gränshinder på den politiska dagordningen i våra länder. Nu gäller det att hitta de bästa formerna för det framtida arbetet. Sverige är medlem i EU, Norge är det inte. Hur anser du att det påverkar möjligheterna till ett bra samarbete över gränsen? Även om Norge valt att inte vara medlem i EU så omfattas Norge, liksom EU, av EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Norge är därmed en del av EU:s/EES inre marknad, vilket underlättar samarbetet. Det nordiska samarbetet, inom ramen för Nordiska ministerrådets verksamhet, bidrar därutöver till en bra plattform för dialog och samarbete. Vad hoppas du ska uppnås under detta år? I samband med Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet är förhoppningen att vi ska stärka det nordiska samarbetet ytterligare. Från regeringens sida är visionen att vi vill utveckla det nordiska samarbetet för att kunna möta gemensamma framtidsutmaningar. Vi har identifierat fyra samhällsutmaningar där vi tror att de nordiska länderna i högre grad än idag kan gå samman för att hitta möjliga lösningar. Detta gäller ungas arbetslöshet, konkurrenskraft, hållbarhet och demografi. Sverige ser nu mycket fram emot att leda detta arbete under det kommande året. Det kommer bli riktigt roligt! Pernilla Hermansson Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, som varar ett år åt gången, alternerar mellan de fem nordiska länderna. Det land som innehar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet utformar ett program som vägleder det nordiska samarbetet under året. Sedan 1971 är Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige medlemsländer i Nordiska ministerrådet. Därutöver har Grönland, Färöarna och Åland fått en utökad representation och ställning i Nordiska ministerrådet. Det nordiska regeringssamarbetet i Nordiska ministerrådet ska arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter, nordisk nytta, för medborgarna i de enskilda nordiska länderna. Arbetet med att undanröja gränshinder i Norden handlar om att skapa ett öppnare Norden och större rörlighet. Ett nordiskt Gränshinderforum har upprättats med målsättning att undanröja gränshinder och förhindra att nya uppstår, som hindrar fri rörlighet av människor, företag och varor i Norden. Källa: Under 2013 är Sverige ordförandeland i Nordiska Ministerrådet som är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Foto: Johannes Jansson/norden.org 10 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

8 fokus: Nordiska ministerrådet Presidenten vil fjerne grensehindrene Fakta Det här händer under året Sverige vill använda sitt ordförandeskap till att fördjupa det nordiska regeringssamarbetet kring några av de stora framtidsutmaningar som är gemensamma för Norden. Under året kommer ett 20- tal nordiska ministermöten att genomföras och i anslutning till dessa sker också flera möten på ämbetsmannanivå. Därutöver anordnas flertalet konferenser, workshops och seminarier. Förutom fortsatt fokus på gränshinderfrågor kommer Sverige att arbeta med: Att minska ungdomsarbetslösheten. Att stärka konkurrenskraften inom den nordiska gruvnäringen. Att stärka insatserna för att minska utsläppen av kortlivade luftföroreningar som påverkar klimat och luftkvalitet. Att underlätta övergången mellan utbildning och arbete genom så kallat arbetsplatsförlagt lärande. Kjell Schive, norsk prosjektleder for. Foto: Pernilla Hermansson President i Nordisk råd, Marit Nybakk, vil styrke arbeidet med å fjerne grensehindringer. Stortingsrepresentant Marit Nybakk er president i Norisk råd for Å fjerne grensehindrene er hennes hovedoppgave. Marit Nybakk ble valgt til president i Nordisk råd sist høst. Hun har sittet på Stortinget fra 1986, hvor hun er 3. visepresident. Nybakk er også nestleder i Natos parlamentariske forsamling. Det er med andre ord en svært rutinert politiker som nå tar fatt på presidentperioden i Nordisk råd. Jeg kommer akkurat fra et møte i Nordisk råd, som ble avviklet i København, sier hun til. Hun har også klart for seg hva hun vil prioritere i sitt nye verv. Det er viktig å bidra til en robust nordisk velferdsstat, og å styrke samarbeidet om utenriks- og sikkerhetspolitikken. Det er av vesentlig betydning å utvikle nordisk forsvarsidentitet. Da må vi opparbeide tillit til hverandre når det gjelder forsvar, redningstjeneste og beredskap, sier hun. Hun tenker i den sammenheng på felles øvelser blant annet for å styrke beredskapen ved redningsaksjoner. I tråd med å bidra til å skape større tillit og styrke den nordiske velferdsstaten, er arbeidet for å fjerne grensehindrene av særlig stor betydning. Vi vil prioritere det viktige arbeidet for å fjerne grensehindringene slik at folk kan jobbe og utdanne seg på tvers av grensene i Norden. Dette er noe som har vært jobbet med i mange år, og vi vil forsterke innsatsen ytterligere, påpeker hun. Nybakk peker i den sammenheng blant annet på at de nordiske landene må kunne anerkjenne hverandres yrkesutdanning, og tilpasse de mange hindringer som ligger ulike standardmål innen tekniske områder. Det er jo rart at vi ikke kan ha felles standarder på trapper, sier hun. Marit Nybakk peker på at det er vanskelig å finne felles løsninger for skatter og avgifter. Myndighetene i de nordiske landene holder fast på at dette er ordninger som tilligger det nasjonale myndigheters ansvar. Det gjelder eksempelvis arbeidsgiveravgift som er svært forskjellig i Norge og Sverige. Slike ordninger er det de enkelte land som Foto: Benjamin Suomela, norden.org avgjør. Det er derfor svært vanskelig å få til endringer når det gjelder skatt og avgifter, sier hun. Nybakk nevner i den sammenheng at mange norske pensjonister i Sverige har problemer med svenske skatteregler. Selv om det er vanskelig med grensehindringer knyttet til skatt og avgifter, er det mange hindringer som det går an å få gjort noe med. Mange av grensehindrene skaper irritasjon, især for folk som bor nært grensen. Jeg vil prioritere områder som jeg anser for løsbare. Hva med kjeringa som må betale toll når hun skal på martna i grensebygda for å selge votter og luer hun selv har strikket? Og hva med bonden som vil hjelpe naboen over grensen i høyonna, men må ut med kroner i moms for å kunne kjøre traktoren over grensen? Dette er saker som det absolutt må gå an å gjøre noe med. Skal vi utvikle tillit og fellesskap i Norden, må vi arbeide for å få vekk hindringer som virker urimelig og skaper frustrasjon hos lovlydige mennesker, svarer hun. Hva med svensker som har jobbet i Norge, men mister jobben og flytter hjem. De har problemer med å få arbeidsledighetstrygd i Sverige. Slike forhold mener jeg er løsbart, svarer presidenten. Marit Nybakk er svært interessert i å bidra til at det som er mulig å fjerne av grensehindre i området, bør bli jobbet med på nytt. Jeg ber om eksempler på konkrete grensehindre fra området som er viktig og som frustrerer folk. Dette må sendes til meg personlig. Jeg vil gripe tak og jobbe videre for å prøve å finne løsninger. Prosjektleder for, Kjell Schive sier han griper fatt i utfordringene fra Marit Nybakk umiddelbart. Vi har en rekke konkrete eksempler som vi har erfart. Senest i dag var det en fortvilt dame som er invitert til messe i Sverige, men må ut med mye penger i toll i tilfelle hun reiser. Jeg skal sørge for at Marit Nybakk får tilsendt en rekke eksempler på grensehindre som skaper frustrasjon og hindrer tettere samarbeid over grensen. Håkon Arntsen Mer om ordförandeåret finns att läsa på: se/norden2013 Mer information finns också på Där går det även att ladda ner programmet för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

9 reportage Forbannet grenseboer Valsjöbyn Rolf Stattin, Valsjöbyn, er rasende på NAV Internasjonalt. Han har ventet på penger i fire måneder. Musikklærer Jan Aggemyr bor i Gäddede, men om mandagene kjører han over grensen og lærer Sebastian Moe (13) og Thomas Himle (12) ved Stortangen skole i Nordli, å spille gitar. Stadig flere svensker søker jobb i Lierne. I dag jobber ca. 70 svensker i kommunen. I Sverige har det i de senere årene blitt vanskeligere for mange å finne seg jobb, ikke minst gjelder det unge mennesker. Går vi noen tiår tilbake, var situasjonen omvendt. Etter krigen og fram til ca. 1970, var drømmen for mange norske ungdommer å få seg jobb i Sverige. Flere tusen benyttet sjansen, og kom stolt hjem med sin egen Volvo Amazon. Det er stadig flere svensker søkere på jobber som utlyses i kommunen, sier rådmann i Lierne, Karl Audun Fagerli. Særlig mange kommer fra steder nær grensen, som Valsjöbyn og Gäddede. Mens det på svensk side er relativ stor arbeidsledighet, er det nesten ingen som går uten jobb i Lierne. Vi har ca. 30 svensker på lønningslistene i kommunen. Uten at vi kunne ha så mange svenske arbeidstakere, ville vi ikke ha klart å fylle vaktene, især inne helse- og omsorgssektoren, sier rådmannen. På sykehjem og sosiale institusjoner er det behov for 24 timers vaktordninger. Rådmannen roser de svenske arbeidstakerne og sier de gjør en utrolig god jobb. Vi har aldri mottatt klage på svenske arbeidstakere verken fra skoler eller barnehager. Rådmannen mener det er en vinnvinn-situasjon for alle parter. Lierne har behov for dyktige medarbeidere, og svenskene har behov for jobb. De fleste svenskene kjører hjem til Sverige etter endt arbeid, mens andre finner seg et sted å bo på norsk side. Lierne har svensk oppvekst- og kultursjef. Patrick Lundquist er opprinnelig svensk. Kommunen har også svensk prest, og på skolene er det flere svenske lærere. Rektor ved Stortangen skole i Nordli, Jon Pedersen, roser også svenskene for utmerket innsats. Det finnes svenske lærere som til og med har norskopplæring. Har ikke elevene problemer med å forstå svenske lærere? Nei. Det har jeg aldri vært borte i. Det er faktisk ikke tema. Det er så mye kontakt over grensen at språket ikke er noe problem i det hele tatt. Mange av elevene våre har jo svenske foreldre, sier Pedersen. Han synes det er flott at kompetanse på begge sider av grensen kan benyttes til fordel for alle parter. En av dem som har grepet mulighetene, er musikklærer Jan Aggemyr. Han bor i Gäddede hvor han driver musikkforretning, men om mandagene er han i Nordli og lærer barna å spille gitar. Det passer meg utmerket. Min butikk er stengt om mandagene, og da kjører jeg til Nordli og har musikkundervisning, sier han. Han underviser seks elever, men tar mot flere, også voksne, dersom det er ønskelig. Det er vanskelig å få jobb i Sverige, og da er det fint å få tilbud som dette nær grensen. Han bruker litt over en halv time på å kjøre mellom Gäddede og Nordli. Vi merker ikke forskjell på nordmen og svensker, sier norske Laila K.Østnor og svenske Rolf Eivergård ved Lierne bakeri. Foto: Håkan Arntsen Svensker strømmer over grensen Lierne bakeri har i dag ca. 115 ansatte. Det er svensk sjef, Ilpo Axenhus, og ca. 30 øvrige svenske tilsatte. De fleste pendler over grensen, mens noen bor i Sørli. Rolf Eivergård er fra Ôstersund. Han har tatt med seg husvognen og bor i den. Med temperaturer ned i -30 grader, innrømmer han at det kjennes litt kaldt. Han er midlertidig ansatt for ett år, og liker seg godt. Jeg fant ikke jobb i Ôstersund. Men i juli fikk jeg tilbud her, og da slo jeg til. Her trives jeg godt. Rådmann i Lierne, Karl Audun Fagerli sier kommunen ikke har klart seg uten arbeidshjelp fra svensk side. Laila K. Østnor er ansatt i administrasjonen ved bakeriet. Uten svenskene ville vi hatt problemer med å rekruttere nok arbeidskraft. De er pliktoppfyllende og gjør en solid jobb. Hva med språket? De to ser på hverandre. Vet du hva. Vi merker ikke forskjell på om noen er en svensk eller norsk. Det tenker vi ikke på i det hele tatt. Det er jo ingen forskjell, sier de to og skratter. Det er for de fleste svensker økonomisk fordelaktig å jobbe i Norge og bo i Sverige. Lønnsnivået i Norge ligger generelt over lønnsnivået i Sverige. Med kursgevinst på ca. 15 prosent, og med 7,5 timers arbeidsdag i Norge mot 8 timer i nabolandet, vil det samlet være vesentlig gevinst for svenske arbeidstakere. Faktisk kan det være prosent bedre utbytte for svenskene, sammenlignet med tilsvarende jobb i Sverige. Ja, økonomisk kan det absolutt være en fordel, sier Aggemyr. Håkon Arntsen Rolf Stattin har jobbet som mekaniker i 12 år på Lierne Bakeri. Sist sommer ble han plaget med smerter i en aksel, noe som førte til operasjon i september. Operasjonen var vellykket, men han fikk skriv fra legen om det var behov for gradvis opptrening i ca. fire måneder. Han sendte inn skrivet fra legen til NAV Internasjonalt om fire måneder rekonvalesenstid. Stattin bor i Valsjobyn og jobber på norsk side av grensen. Han trodde alt var i orden og at han ville få syketrygd. Men der tok jeg grundig feil. NAV Internasjonalt, Oslo, godtok ikke legens skriv om behov for fire måneders opptreningsperiode. I stedet krevde de at jeg måtte kontakte lege hver 14. dag for å få konstatert at jeg ikke var klar for å starte på arbeid. Dette er en meningsløst byråkrati, sier han. Stattin måtte kjøre 26 mil hver 14 dag for å få legen til å skrive under på at han fortsatt var sykmeldt. Dette irriterte legen. Han hadde annet å gjøre enn å stadig sende skriv for å imøtekomme et rigid og meningsløst byråkrati. Stattin kjente seg nærmest som kriminell overfor NAV. De godtok blant annet ikke at legen skrev tilbakevirkende erklæring for 14 dager, bare sykmelding for 14 dager framover. Han fikk heller ikke en krone i trygd på fire måneder. Har jeg ikke hatt spart opp litt penger, hadde jeg vært ille ute. Hva skulle jeg levd av. Elregning Rolf Stattin, Valsjöbyn, mekaniker på Lierne bakeri, mener de sosiale ordninger for grenseboerne er uholdbare. Foto: Håkan Arntsen og kommunale avgifter skal betales, og mat må jeg ha. I januar fikk han brev fra NAV Internasjonalt at han ville få utbetalt trygd for 8 uker, altså omtrent halvparten av tiden han har vært sykmeldt. Stattin har nå begynt på jobb igjen. Han er mildt sagt forbannet på et system som til de grader skaper problemer for dem som blir syke. Jeg blir rasende på måten NAV Internasjonalt behandler folk på. Jeg har en kollega som fikk hjerneslag og har vært borte i 8 måneder. Jeg lurer på om han også må til lege hver 14. dag. Rolf Stattin sier rett ut at måten de sosiale ordninger for grenseboerne fungerer er skandaløse. Han mener politikerne må våkne. Slik dette fungerer føler jeg utrygghet. Jeg skulle ønske jeg kunne ha funnet meg en jobb i Sverige i stedet, sier Stattin. Håkon Arntsen 14 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

10 nyheter och information över gränsen De administrativa hindren ska rivas Jens Nilsson under ett möte om fiskevårdsfrågor i EU-parlamentet. Foto Elin Solvang På väg till kontoret genom gångarna i parlamentsbyggnaden. EU-parlamentet i Bryssel, Jens Nilssons arbetsplats. Bryssel Jens Nilsson från Östersund är en stor vän av Sverige-Norge-samarbete. Sedan ett år är han EU-parlamentariker. Nyheter och Information Över Gränsen besökte honom en vanlig arbetsdag i Bryssel. Det tar en stund att komma in i parlamentsbyggnaden i Bryssel. Min kollega Elin och jag får passerkort utskrivna och går igenom en kontrollstation som påminner om hur det brukar gå till på flygplatserna. Jens Nilssons assistent Oskar möter oss och visar vägen. Jens Nilsson sitter i möte om fiskeripolitik just när vi dyker upp, men efter en stund är han klar. Vi letar oss genom korridorerna och hittar slutligen det lilla arbetsrummet. Jens slår sig ner vid skrivbordet, lägger in en snus. Oskar grottar ner sig i mailfloden medan vi intervjuar och fotograferar. Du har nu varit EU-parlamentariker i ett år, vi börjar med en sportfråga - hur känns det? Jag trivs utmärkt. Det är 100 procent politik hela tiden. Vad gör du praktiskt, beskriv en vanlig arbetsvecka? Vi har fyra olika veckotyper. Plenarveckorna är vi i Strasbourg och då fattar vi besluten i den stora plenarförsamligen. Utskottsveckorna är vi i Bryssel och då är det möten i utskotten. (Fiske- och Regionala för Jens Nilssons del). Gruppveckorna är det möten med partigruppen. Både den stora (192 S&D) och partigrupperna i utskotten. Sedan har vi de gröna veckorna då vi ska vara hemma i valkretsen (dvs i Sverige) och för min del blir det de sex skogslänen. Under alla veckor pågår det politiska arbetet i de frågor där jag har fått ansvar att vara rapportör med ständiga möten med andra ledamöter i just den frågan. Det handlar ju om att förhandla sig fram till en majoritet. Jens Nilsson föddes 1948 i Västervik, växte upp i Gävle, flyttade till Östersund Politiskt har han varit engagerad i socialdemokraterna sedan tonåren. Heltidspolitiker är han sedan 1995, då som kommualråd i Östersund. Han Jens Nilsson strormtrivs i sin nya roll. Det är 100 procent politik hela tiden, säger han. bor i Lugnvik, är gift med Annmari. De har en tjugoårig dotter, Kata som verkar gå i sin fars fotspår. Kata Nilsson är länsordförande för SSU i Jämtland. Jens Nilsson försöker vara hemma varje helg, han tycker det är viktigt att hålla kontakten med sitt nätverk. Partivänner, SSU, kvinnorörelsen, facken, miljörörelsen, den sociala ekonomin. Det är också dessa grupper han oftast blir kontaktad av i politiska frågor. Jag frågar vilka erfarenheter från landsbygds- Sverige han tagit med sig till EU. Landsbygdsfrågorna bär jag alltid med mig. Under hösten har jag hjälpt till att försöka skapa en Europeisk Landsbygdsriksdag med Sverige som förebild. Det jobbet fortsätter. Vilka anser du är de största och viktigaste framtidsfrågorna i Europa och i vårt område Jämtland/Västernorrland/Tröndelag? Att bygga en hållbar tillväxt och riva de administrativa gränser som finns mellan länen och mellan våra län och de norska fylkena. Tror du att EU kommer att spela en viktigare roll än idag om år? I så fall varför och hur? Ja. EU kommer att spela en än viktigare roll då. Vi kommer aldrig att klara de globala utmaningarna utan att samarbeta intensivt över nationsgränserna. FN kan aldrig klara sin uppgift om inte medlemsländerna tar sitt ansvar på respektive kontinent. Både för säkerhet, tillväxt och miljön. Landsbygdsfrågorna bär jag alltid med mig. I dagens kris-europa förefaller allt fler bevaka sina nationella intressen, vad är risken med det? Ökad nationalism stärker de högerextrema krafterna och gör att vi inte tar oss an de viktig globala överlevnadsfrågorna. Vi har bara en planet och det finns bara en mänsklig ras. Vi har ansvar för att framtida generationer också ska kunna leva här. Att bara se till den egna nationens intresse är det samma som att inte ta ansvar. Stödet till regional utveckling genom strukturfonderna ifrågasätts ofta på vilket sätt tycker du att dessa pengar bidrar till förbättring i till exempel Jämtlands län? EU:s fonder har fått oss att samarbeta mer över alla gränser. Både geografiska gränser och mellan det offentliga, det privata och civilsamhället. Vi har gjort viktiga framtidssatsningar som annars inte blivit av. Vår region har många vänner i parlamentet och om det blir som vi vill kommer både Regionalfonden och Socialfonden att kunna användas i regionerna för utvecklingsprojekt och kamp mot arbetslösheten. Dessutom kommer Interreg-programmen säkert att prioriteras i de budgetförhandlingar som nu påbörjas mellan parlamentet, kommissionen och rådet. Regeringarna i rådet är väl det största problemet, framförallt Sveriges regering, som tillsammans med Storbritannien vill minska fonderna betydligt. Hur tycker du Interreg fungerar? Bra. Men skulle kanske i högre grad styras av de regionala strategierna som utarbetats och beslutats. Hur gör man som vanlig medborgare om man känner ett engagemang att påverka och vill komma i kontakt med sina EU -folkvalda? Det går att ta direktkontakt. Annars är ju det bästa att arbeta genom sina intresseorganisationer eller nätverk. Ofta talas om minskat politiskt intresse bland unga hur vill du vända den negativa trenden? Ser du något ljus i tunneln? Jag ser alltid ljus tunneln. De unga måste själva se igenom de nyliberala värderingar som sprids effektivt av den politiska högern och mobilsera motkrafter. Precis som förr är det de unga som ska bygga framtidens samhälle. Varför är det viktigt att jämtar, västernorrlänningar och andra landsbygdslän på olika sätt försöker bidra till den regionala utvecklingen? Hållbar tillväxt måste bäras av alla, det är därför vi ska vara en attraktiv region där människor vill bo och leva. Det är därför vi måste ha en bra utbildning för våra unga. Det är därför vi ska vara Sveriges bästa region för småföretagare och entreprenörer. Det är därför vi ska bygga tillit mellan människor i det civila samhället. Övrigt vad siktar du på i år? I januari ska plenarmötet besluta om en ny hållbar fiskepolitik. Oerhört viktigt. Under året ska också EU:s långtidsbudget fastställas. Mycket viktigt som ett led i att vända krisen och skapa en hållbar tillväxt i hela Europa. Vad hoppas du på allra mest inför 2013? Att högerpolitikens dominans i Europa bryts och att nationalism och högerextremism stoppas. En gränslös värld i fred och frihet är vad mäniskorna på vår kontinent behöver. Ann-Louise Rönestål Ek 16 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

11 Fokus: Turismsatsningar Paketresor till Den unika naturen och de vänliga människorna är två dragplåster som Destination hoppas ska locka besökare till området. Nu påbörjas marknadsföringen av paketresor på allvar. Foto: Privat Snart börjar de första paketresorna till Destination lanseras på allvar. Ett bröllopspaket är redan skapat och till sommaren står fiskeresor i fokus. Vi är i startgroparna och det ska bli kul att köra igång ordentligt med marknadsföringen, säger Anna Jonasson i turismgruppen. ska vara ledande på upplevelser med personligt och naturligt värdskap. Det är visionen för den ekonomiska föreningen Destination som ägs av de fyra turistorganisationerna i området: Lierne Fritid, Røyrvik Fritid, Tillväxt Frostviken och Ansättfjällen. Området, som ser ut som ett hjärta till formen om man tittar på kartan, är en destination som sträcker sig över två länder och tre FAKTA Läs mer på hemsidan (och håll utkik efter nya paketresor). Vill du boka ett paket: Ring 0046 (0) eller skicka ett mejl till info@vaajma.se kulturer. Något som kommer att lyftas fram i marknadsföringen. I de lokala turistorganisationerna har man haft lite svårigheter med att locka besökare till sina respektive områden. Konkurrensen är tuff från andra områden som upplevs som mer lättillgängliga. Under Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt och nu Regionprojekt har vi medvetet jobbat hårt med att öka samarbetet och utbudet inom regionen. Nu har vi lyckats skapa en gemensam värdegrund att stå på när vi fortsätter arbetet med Destination, säger Anna Jonasson, projektledare i turismprojektet. För en dryg månad sedan blev resegarantin för destinationen klar. En sådan måste alla som säljer eller marknadsför något som omfattas av resegarantilagen ha. En resegaranti är en kvalitetsstämpel som visar kunderna att leverantören är seriös. Nu kan vi på allvar börja marknadsföra våra paketresor vilket vi kommer att göra så fort som möjligt. Vi har redan olika bröllopspaket klara och till sommaren kommer vi att satsa på en Fjällfiskefestival samt fiskeresor med olika innehåll. Vi har många idéer inför framtiden, säger Anna Jonasson. Just nu sker bokning via telefon eller mejl, men det kan bli aktuellt med onlinebokning via hemsidan i framtiden. Vi ser stor potential inom natur- och vildmarksturismen, vi har unika tillgångar i området och ser samarbetet mellan Sverige och Norge som en fördel och inte som ett hinder. Vårt resmål ska erbjuda personlig service, lokalproducerad mat och kunniga guider i ett varierat paketutbud. Vi paketerar det som finns och analyserar sedan vilken marknad vi ska vända oss till. Många av resmålen i området har redan en kundkrets som vi kommer att fortsätta att bredda, säger Anna Jonasson. Pernilla Hermansson Anna Jonasson, projektledare. Skidanläggningen i Blåsjön har stor potential med sina fantastiska backar och den otroligt vackra utsikten över Mesklumpen. Foto: Jessika Hagenvald Skidanläggning storsatsar Frostviken Skidanläggningen i Stora Blåsjön storsatsar inför kommande säsong. Backen hålls öppen alla dagar från 16 februari och Blåsjöblåset, den klassiska störtloppstävlingen, återuppstår. Jag tror verkligen på den här backen och på anläggningen. Här finns stor potential, säger Anette Frostfjäll i Blåsjöns Framtid ekonomisk förening. Anette Frostfjälls pappa är född i Stora Blåsjön, själv blev hon Blåsjöbo förra året då hon och hennes man tog steget att flytta hit ifrån Stockholm. Nu har de precis fått en liten bebis. Anette är engagerad i Blåsjöns Framtid ekonomisk förening som bland annat driver Restaurang Fjällripan och skidanläggningen vars backar faktiskt har Sveriges fjärde största fallhöjd. Ja, det är det kanske inte så många som vet men backarna här är faktiskt fantastiska. Totalt är det elva nedfarter och oändliga möjligheter till offpist-åkning. Det är till exempel väldigt populärt att åka liften ända upp på fjällen och sedan åka skidor ned till grannbyn Ankarvattnet. Jag ser stor potential i anläggningen, jag är säker på att det går att få den lönsam. Men hittills har det fattats både ork, tid och pengar, säger Anette Frostfjäll. Att merparten av allt arbete sker ideellt är många gånger ett bekymmer och förra säsongen kantades av en del problem. Växellådan i den långa liften gick sönder och kunde inte användas under vissa perioder och pistmaskinen hade nästintill fler verkstadstimmar än pisttimmar. Nu är liften åtgärdad och föreningen har fått bidrag från Länsstyrelsen. De står för halva kostnaden och vi för halva vid inköp av ny pistmaskin. Det kommer att säkra driften av anläggningen, säger Anette. Nyheter för säsongen är att backen hålls öppen varje dag från och med 16 februari, att nya arrendatorer driver Restaurang Fjällripan, att det kommer att finnas skidlärare i backarna vid flera tillfällen under våren och att den klassiska störtloppstävlingen Blåsjöblåset återuppstår till påsk. Satsningar som kan vara viktiga inför framtiden. Här finns alla möjligheter för att anläggningen ska kunna locka fler besökare. De flesta kommer idag från men vi vill även locka besökare från andra ställen. Vi försöker med de små medel vi har att nå ut till så många som möjligt, säger Anette och berättar att föreningen har sökt bygdemedel med hopp om att kunna göra ytterligare förbättringar framöver. För två år sedan byggdes bland annat en barnlift i hotellbacken samt en skidbod för bygdemedelspengar. Vi har många tankar och idéer kring vad vi vill göra och med mer pengar i kassan öppnas naturligtvis nya möjligheter. Vi ser fram emot en bra säsong, säger Anette Frostfjäll. Pernilla Hermansson FAKTA Anläggningen i Stora Blåsjön omfattar både Blåsjöns Stugby, Restaurang Fjällripan samt skidbacken med 11 nedfarter. Här finns 90 bäddar fördelade på stugor i olika storlekar. Mer information finns på hemsidan: 18 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

12 Fokus: Turismsatsningar Camping ökar i popularitet gratis åkning i skidbacken. Det kom mycket folk till både backen och restaurangen, närmare 200 personer, berättar Yvonne. 26 januari var det Skoterns julafton med en rafflande skoterkörning i skidbacken. Paret Anders och Ewa i restaurangen i sitt pensionat. Foto: Per Lindahl Populärt pensionat i Bakvattnet Bakvattnet Selmas pensionat i Bakvattnet var i många år både ett känt och framgångsrikt matställe för alla turister och stugägare som gästade området i norra Krokom. Idag ägs pensionatet av paret Hansson och har förvandlats till en modern anläggning. Selmas Pensionat har haft flera ägare under åren, men brann tyvärr 2002 och behövde en ordentlig renovering. Fyra år senare köpte Ewa och Anders Hansson pensionatet. I dag är Ewas pensionat en modern anläggning med spa, relaxavdelning, extra fin bastu, fotvård och massage. Och fortfarande är det restaurangens middagar och bufféer som lockar många gäster. Julbord, påskmiddagar och midsommaraftonens festmat, som kompletteras med Bakvattnets blomstervandring, har genom åren blivit extra populära. Vi har också flera nya rum som vi hyr ut, två av dem har vi fräschat upp ordentligt. Är det större grupper som vill bo och äta hos oss, får vi hyra in oss hos närliggande Conny och Maggan Magnussons Fjällanläggning, berättar Ewa Vad som är anmärkningsvärt är att Ewa och Anders inte har satsat på någon sorts marknadsföring, inte ens en hemsida. Vad jag förstår är det våra nöjda gäster som sprider reklam för vår verksamhet. Att vi har haft en hel del utländska gäster tycker vi är extra trevligt, tycker Ewa. Det är i stort sett bara på helgerna som pensionatet har öppet under året. Både Ewa och Anders har andra sysslor i Östersund på vardagarna. Men vi funderar på att i framtiden enbart satsa på vårt pensionat i Bakvattnet och kanske satsa på ytterligare aktiviteter, säger Ewa. Per Lindahl Yvonne och Peter satsar stort i Åkersjön. Åkersjön Det har nu gått fyra år sedan det holländska paret Yvonne och Peter Mutsaers och deras tre barn flyttade till Sverige och köpte Åkersjöns camping och skidbacke. Idag hittar allt fler gäster till anläggningen. Flytten har blivit precis så bra som vi önskade, säger familjen. För fyra år sedan avslutade Peter Mutsaers sitt företag i försäkringsbranschen och Yvonne sa upp sig från sitt jobb på en bank. Tillsammans med sina barn flyttade de till Sverige. Det var förstås naturupplevelserna och en lugnare tillvaro, som lockade till flytten till svenska landsbygden. Det har blivit precis som vi önskat, berättar paret Mutsaers, som också bodde i Belgien några år innan flytten till Jämtland. Storsatsar på Rörvattnet Den framgångsrike datakonsulten Michael Tonk från Emsdetten i norra Tyskland bestämde sig i fjol att flytta någonstans till den svenska landsbygden där det finns fina möjligheter till flugfiske. Jag tog beslutet att köpa Rörvattnets fiskecamp bara efter några timmar, berättar Michael när jag träffar honom i receptionsbyggnaden i början på januari. Efter att Michael Tonk från Tyskland bestämt sig för att flytta till Sverige, och till en plats med fina möjligheter till flugfiske, lyckades han få kontakt med åtta platser runt om i landet. Han bestämde sig för att besöka dem en efter en. Första orten var i Dalarna. Andra stället var i Rörvattnet i Krokom. Jag tog beslutet att köpa Rörvattnets fiskecamp bara efter några timmar, berättar Michael när jag träffar honom i receptionsbyggnaden. De övriga sex platserna besökte han inte alls. Det blev ett snabbt möte med en mäklare och ett lika snabbt köpavtal med de förra ägarna Yvonne och Knut Nilsson. flugfiske i Rörvattnet Foto: Per Lindal World Snow Day med mycket folk i backen den 20 januari. Den kanske allra viktigaste anledningen till att de har trivts i den jämtländska fjällvärlden är förstås att deras tre barn, Keano, Danique och Jordey också klarat av flytten till Sverige på ett bra sätt. Att taxi eller buss hämtar barnen till skolan i Föllinge uppskattar vi verkligen, menar Yvonne. Åkersjön camping har bedrivits i många år. Kennet Magnusson var en tidigare ägare. Han sålde campingen till ett holländskt par, Fiskecampingen har ett flertal husvagnsplatser att erbjuda och ett antal stugor med fyra och sex bäddar att hyra. Båtar för uthyrning och en fiskeshop kommer också att finnas. Jag är mycket imponerad av alla som sedan sålde den vidare till familjen Mutsaer. Anläggningen har en skidbacke med lift, skidspår, 80 husvagnsplatser som är fullbelagda under skidsäsongen, husvagnsuthyrning, fem stugor och en lägenhet som hyrs ut plus restaurangen som har öppet på helgerna utom på sportlovsveckorna då man har öppet alla dagar. Det har gått allt bättre med våra aktiviteter. Vi har fått fler och fler fina sjöar, tjänar och åar som finns i den här bygden, säger han. Han är en stor entusiast av flugfiske. Flugfisket kommer att bli första prioritet att marknadsföra till mina blivande kunder, menar han. Michael har stora planer för Rörvattnets fiskecamp. gäster under de här åren. I år är det nästan fullbokat i stugorna de kommande veckorna, berättar paret. Restaurangen Drivan, med fullständiga rättigheter, får förstås många gäster från husvagnsfolket. Nu har vi också köpt några skotrar, som vi kan hyra ut, berättar Peter. Sista veckan i januari blev som vanligt något av en start på vintersäsongen. I år arrangerades World Snow Day den 20 januari med Michael ska inledningsvis ta kontakt med stora företag och koncerner både i Tyskland och i flera europeiska länder, som varit hans kunder i databranschen. Till dem kommer han att presentera fiskets fina möjligheter i Hotagenbygden. Bland annat genom direkta brev till företagens ledning. En annan viktig kontakt blir en känd flugfiskeskola i Tyskland. Det bör kunna ge ett antal gäster i framtiden, hoppas Michael. Även vinterfiske planerar han att erbjuda i sin marknadsföring. En satsning som han också tänker sig kommande somrar är att erbjuda paddling med kanot och kajak i de många vatten som nu finns kring Rörvattnet. Då handlar det nog om att fånga Under sommaren har det varit mycket liten aktivitet igång på campingen. Då har vi naturligtvis uppskattat att plocka bär och svamp här i området, berättar Yvonne. Men nu har paret gjort en helt ny spännande satsning under sommaren. Vi har köpt Ramseles campingoch badanläggning i Ångermanland. Där ska vi nu vara på plats med familjen under sommarmånaderna. Anläggningen i Ramsele har en stor tempererad badbassäng, husvagnsplatser och uthyrningsstugor. Nu kan jag titulera mig både badvakt och pistvakt, säger Peter med glimten i ögat. Per Lindahl familjer och den unga generationen, säger han. Michaels fiskecamp är nära granne med Rörvattnets fjällhotell. Min förhoppning att vi kan ha ett samarbete. Mitt boende handlar ju helt och hållet om självbetjäning i stugorna. Hotellet erbjuder ju både frukostbuffé och en middagsmeny med hög kvalité. Det tror jag att mina gäster kommer att uppskatta, menar Michael. Platsansvarige Åke Mohlin vid fjällhotellet ser naturligtvis också positivt på ett samarbete: Michaels kontakter i Tyskland kan ge oss många nya besökare, säger han. Per Lindahl 20 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

13 Fokus: Turismsatsningar Turister från England besöker Utgårdsbuan Fakta Så här är programmet för de engelska besökarna det här året n Dag 1 en kvällstur, förhoppningsvis med norrsken. n Dag 2 skidåkning i området kring fäbodvallen. n Dag 3 skoteråkning hos Kent Halvarsson i Åkersjön. n Dag 4 hundspannstur kring fäboden, som Jhonny Nääs från Smedsta, Lit ordnar. n Dag 5, 6 överlevnadsnätterna i tält, bivack och snöbivack. n Dag 7 relax, bastu och middag. kanot. Ett projekt som jag erbjuder är att paddla från Valsjöbyn ner till Lit. Det är 20 kilometer per dag under sex dagar, berättar han. Hans Lindberg har i många år tagit emot internationella gäster på sin fäbodvall Utgårdsbuan. hotagen I åtta år har besökare från England under januari och februari invaderat fäboden Utgårdsbuan, som ligger in i skogen fem kilometer från Raftälven i Krokoms kommun. Det är Hans Lindberg från Raftälven som framgångsrikt marknadsför naturupplevelser, men som också kan innehålla en utmaning att överleva några nätter utomhus i tält eller bivack i ett kyligt jämtländskt vinterlandskap. I år kommer cirka 70 engelska besökare till Utgårdsbuan, uppdelade på fyra veckor. Det var min frus syster som fick kontakt med en känd turistföretagare i Exeter, England, Nigel Startin. Nigels resor är också utmaningar i flera andra länder i världen. En viktig del i hans verksamhet är kurser i överlevnad. Han ringde upp mig och blev omedelbart intresserad av de aktiviteter som jag kunder erbjuda under den svenska vintern, berättar Hans. Kontakten med Nigel blev också en start för Hans att återskapa en ny fäbodvall i Utgårdsbuan. 14 personer ryms i den stora byggnaden och fyra i en mindre stuga. Mycket av ansvaret för själva upplevelserna under en vecka ordnas själv av reseledaren Nigel Startin. Gästerna får själv sköta vedeldning i fäboden. De får laga maten och ordna med självhushållet. Jag ordnar med transporterna till olika aktiviteter och till och från flygplatsen. Jag sköter matleveranserna till gästerna och finns på plats om något oväntat sker, säger Hans. Efter de åtta åren har Hans i sitt företag kunnat höja kvalitén på naturupplevelser och aktiviteter i överlevnad. Foto: Hans Lindberg Hans Lindberg och Nigel Startin. Gästerna kan få åka hundspann kring fäboden. Foto: Hans Lindberg Foto: Per Lindahl De flesta som nu kommer från England till Raftälven under vintern jobbar ideellt med välgörenhet hemma i England. De samlar in pengar och söker sponsorer för att kunna ge hjälp till bland annat inom sjukvården. En del av pengarna kan de själva använda till olika utmaningar inom överlevnad. I flera år har också engelska gäster kommit till Raftälven några veckor under sommaren. Då handlar det om att paddla Hittills har det varit cirka 90 procent av besökarna som kommit från England och tio procent från Sverige. Några lokala företag har haft träffar i fäboden och även haft kurser inom personalutveckling. Jag ska försöka förbättra min marknadsföring, lokalt och i Sverige och kanske också i några nya länder i Europa. Mitt företag har ju gått bra hittills. Nu funderar jag också på att hitta nya produkter att erbjuda. Jag hoppas också att jag kan sammanbeta med ytterligare några aktörer i bygden, avslutar Hans. Per Lindahl 22 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

14 Fokus: Projektnytt Det här är på gång i projekten Information Arbetet med att undersöka förutsättningarna för att skapa en kommersiell tidning i är nu igångsatt. Ole Harald Kveli från Nordli är gruppens nya medlem med Lierne som bevakningsområde. Vi välkomnar honom till gruppen! I detta nummer har han bland annat bidragit med texter om Flyktingloppet. Vidare har arbetet med att undersöka förutsättningarna för en kommersiell tidning i påbörjats. Vår externe skribent Håkon Arntsen har uppdraget som väntas vara färdigt under våren. Under nästa månad kommer en enkät att delas ut till ungdomar i. Detta sker i samarbete med ungdomsgruppen. Frågan är: Vad tycker de om tidningen och kan de tänka sig att prenumerera, det vill säga betala, för en -tidning? Svaren kan hjälpa oss att gå vidare med idén att skapa en kommersiell tidning i området. I övrigt har projektledaren nyligen haft möte med turismgruppens Anna Jonasson kring en eventuell förändring av hemsidan, vaajma.com. Detta för att på bättre sätt kunna marknadsföra de nya paketresorna till Destination. FAKTA Pernilla Hermansson n Projektgruppen består av: Pernilla Hermansson (projektledare, 20 procent), Erika Selander (biträdande projektledare), Gerd Sjöberg (Strömsund), Åsa Sjödin (Krokom), Lars Arne Krukhaug (Røyrvik), Ole Harald Kveli (Lierne). Externa skribenter: Håkon Arntsen, Per Lindahl. Ungdom & Skola Som et ledd i videreutviklingen av bruk av videokonferanseutstyret på skolene i regionene, har man i januar arrangert teknisk opplæringskurs i videokonferanse i samarbeide med Viju AS. Invitasjonen gikk ut bredt slik at interesserte kunne få delta og kunne se muligheter ved bruk av videokonferanse. I løpet av 4 kurstilfeller har totalt 40 personer deltatt. Kursholder Tommy Karlsen ved Viju var selv stasjonert på sitt kontor i Trondheim og ved bruk av video kunne han gjennomføre kurset med deltagere fra flere av lokalisasjonene samtidig. Grunnelementene i kurset var verdibudskapet, bruksområder, skape scenario samt brukeropplæring og det å få prøve selv hvordan videokonferanseutstyret fungerer. For oss som bor i regionen er det viktig at vi er klar over denne muligheten som videokonferanseutstyret gir oss. Flere kommuner/skoler/etater har tilgang på tilsvarende utstyr og det er viktig at vi i regionen etterspør dette? Teknologien har åpnet opp for at avstander kan minskes, den gir oss muligheter i form av å kunne delta/ få tilgang til uten å reise langt. FAKTA/skole Dette er en fin del av arbeidet som gjør regionen til en moderne landsbygd uten grenser! Nytt år byr på nye felles aktivitetsdager for våre barn på skolene. Planer er lagt for samarbeidet mellom Stortangen og Frostviksskolan. Her vil man i mars/april ha felles aktivitetsdag for årstrinn med akting og skileik årstrinn vil sammen besøke Dalbekken industriområde. For samarbeidet mellom Sørli skole og Valsjøbyn skole, vil den første aktiviteten være Sørli skoles musikk spill der elevene ved Valsjøbyn inviteres inn for å overvære musikk spillet. I uke 6 vil man gjennomføre mattematikkens dag ved Sørli skole. I april gjennomføres felles skidag. 7.mai vil man ha språk dag for elever i 3. og 4. årstrinn. Den dagen reiser elevene fra Sørli skole til Valsjøbyen. Programmet under språkdagen vil være språk, diktskriving og orientering. n Arbeidsgruppen består av Patrik Lundgren (oppvekstsjef og kultursjef, Lierne Kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/ass rektor fra hver enkelt skole i regionen. FAKTA/ungdom n Arbeidsgruppa består av Doris Anette Fagerli Sundvik (ungdomskoordinator, Lierne kommune), Louise Öhnstedt (ungdomskultursamordnare, Krokoms kommun), Barbro Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) og Elin Jansson Fiskum (ungdomsleder, Røyrvik kommune). Delprosjektleder er Edith Valfridsson. I Ungdomsprosjektet planlegges dialogmøte med ungdom i alderen år. Dialogmøtet kommer å finne sted 23. mars på Pilgrimshotellet i Gäddede. Det vil si at du etter målgang Flyktningerennet enten som deltager eller ivrig supporter til noen av dine venner kan komme til Pilgrimshotellet, få en matbit og få informasjon om arbeidet i regionprosjektet men også komme med innspill til det videre arbeidet! Merk deg datoen allerede nå! Mer informasjon om dette vil legges ut på facebooksiden til. Gå inn på siden og følg med på oppdateringer, Edith Valfridsson Ekonomisk tillväxt Just nu genomförs ett pilotprojekt för bredbandsfiber över landsgränsen. Det är företaget AXEG som på uppdrag av regionprojekt tar fram en modell för hur man praktiskt drar fiber över landsgränsen. Pilotprojektet görs vid gränsen mellan Röyrvik och Stora Blåsjön. Trafikverket planerar att bygga om vägen i området och det finns möjligheter att gräva ner rör samtidigt. Det är rör där man sen kan blåsa in bredbandsfiber. Tillsammans med beslutet att dra en highway med fiber genom Röyrviks kommun gör detta att området blir intressant att titta på för en utvecklingsmodell. Första veckan i juli kommer vi att genomföra en Fjällfiske-Festival i. Det kommer att ske en hel del fiskeaktiviteter i hela området. De företag, föreningar och privata som vill arrangera något den veckan kan ta kontakt med oss. Et av videokonferansekursene i januar. Her ser vi deltagere fra Frostviken under kurset. På skjermen har vi kursholder samt deltagere fra Stortangen og Frostviken. Fotograf: Anna Jonasson FAKTA n Projektet består av: Delprojektledare Anna Jonasson, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Kjell Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Frank Aspnes, Røyrvik kommun, Anna Gillgren, Strömsunds kommun, Anders Blomberg, Strömsunds kommun. Referensgrupp: Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid, Ansättfjällen, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. Vi arbetar med att utveckla hemsidan vaajma.com och det senaste tillskottet är en evenemangskalender på första sidan. Den är till för arrangemang som är öppna för allmänheten. Kom också ihåg att gå in och gilla oss på facebook där vi försöker sprida information om vad som händer i. Vi har haft årets första möte med arbetsgruppen och det hade vi i Valsjöbyn. Vi har flera nya medarbetare och vi hade därför förutsättningslösa diskussioner om hur vi ska arbeta för en utveckling inom näringslivet. Vilka gränsmöjligheter finns det? Pe-Torsa seminariet blev en succé redan första året. Redan nu planerar vi för nästa seminarium den 22 augusti. Destination ekonomisk förening är bildad. Det är Ansättfjällen, Lierne Fritid, Röyrvik Fritid och Tillväxt Frostviken som är medlemmar i den. För att nå utveckling bland våra små turistföretag finns behov av ökad marknadsföring och fler försäljningskanaler. Förhoppningen är att Destination ska arbeta för att fylla det behovet. Från årsskiftet uppfyller föreningen kraven för att få sälja paketresor. Anna Jonasson Hälsa, sjukvård, omsorg Vi i delprojektet arbetar för ett samarbete inom hälsa-sjukvård och vård-omsorg inom områdena Röyrvik, Lierne, Hotagen och Frostviken. Det geografiska området är fastställt till att omfatta Røyrvik och Lierne kommuner i Norge samt Hotagenområdet i Krokoms kommun (ned till och med Föllinge socken) samt Frostvikenområdet i Strömsunds kommun. Målsättningen är att säkerställa att boende i regionen får en betryggande hälsovård, sjukvård och omsorg som har fullgod kvalitet, kapacitet och kompetens samtidigt som att kommunernas samlade kostnader inte ökar. Vi vill öka tillgängligheten. Under första projektperioden slöts avtal om gemensamma korttidsplatser i samarbetskommunerna. Närmast undersöker vi olika möjligheter till läkarsamverkan inom området. En samverkan som i första hand ska säkerställa befolkningen får träffa kända läkare och undvika så kallade stafettläkare. Detta i sig betyder att kostnaderna i stället kan komma sjukvården på fältet till godo. Under första halvåret 2013 kommer gruppen att påbörja ett samarbete inom friskvårdsområdet. Vi har flera så kallatde potenta områden att titta mer på. Bland annat samverkan om röntgen och mammografi. Här har vi kommit så långt att företrädarna från Sverige och Norge möts i början av mars för att se på möjligheterna. FAKTA n Projektgruppen består av: Tommy Ottosson (delprojektledare), Barbro Blom (chef Närvård Frostviken- Strömsunds kommun), Cristine Persson (ordf socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (omsorgssjef Lierne kommun), Anne Brit Röst (omsorgssjef Röyrviks kommun). Vi arbetar också vidare med samverkan inom dialys eftersom en sådan utrustning finns i Röyrvik. Under våren läggs bland annat fokus på att utreda möjligheterna till samverkan/utbyte av tjänster inom hemsjukvård och hemtjänst mellan berörda kommuner. Vi ska också undersöka möjligheter att gemensamt utnyttja sjukhemsplatser, särskilt boende, demensplatser, pensionärslägenheter, och gemensamhetsboenden i området. Vi arbetar för konkreta insatserinte pappersprodukter. Tommy Ottosson Tommy Ottosson, delprojektledare. Foto: Tommie Jirhed 24 VAAJMA nr 1/2013 VAAJMA nr 1/

15 Annonser Föreningar nu är det dags att söka driftbidrag för era samlingslokaler Kommunen kan ge bidrag till drift av samlingslokaler. Det är ett ekonomiskt stöd som ska uppmuntra till ett aktivt föreningsliv för en levande bygd i Strömsunds kommun. Har du hög energiförbrukning och vill minska den? Då kan du ringa mig och få gratis rådgivning. Örjan Eriksson Strömsunds kommuns energi- och klimatrådgivare , energiradgivning@stromsund.se Senast 2 april ska föreningens lokalansvarig skicka en ansökan till kommunstyrelsen för innevarande verksamhetsår. Beslut tas i maj. Mer info och blankett: under Idrott, fritid och föreningar Minska dina kostnader.starta eget information Nyföretagarcentrum, Arbetsförmedlingen och SUAB ger information. 27 februari, kl mars, kl april, kl maj, kl Plats: Strömsunds Utvecklingsbolag, Storgatan 20 i Strömsund (röda tegelhuset). Anmäl er till: , suab@stromsund.se. Alla är välkomna Vi bjuder på kaffe och kaka! Arrende kiosk/gatukök 2013 utbjudes vid friluftsbadet i Strömsund Information: Håkan Sandberg, Lämna skriftligt anbud (exkl moms) i slutet kuvert märkt Arrende kiosk 2013 till: Strömsund Turism, Box 500, Strömsund senast 26 april Fri prövningsrätt förbehålles. Inbjudan till 63:e nordiska Flyktingloppet Långlopp på skidor Nordli Gäddede 23 mars 24 mars 2013 Teknik: Klassisk stil (K) Lördag 18 km: D H 17 20, D50, H60. D HM, MUT 95 och tidigare. Trim 2005 och tidigare. Söndag 44 km: H21, D21, D35, H35, H50, H60. D HM, 95 och tidigare. Internetanmälan: eller Upplysningar: , eller info@flyktingloppet.com eller post@flyktningerennet.no Sista anmälningsdag: 13 mars. Anm.avg före 13/3: D/H NOK 350:- Tävlingsklass NOK 500:- D H Motion NOK 450:- Trimklass lördag NOK 150:- Från 14/3 20/3: 200:- tillägg, från och med onsdag 21/3 till och med en timme före start dubbel avgift. Välkommen att åka ett av de vackraste och tuffaste långloppen på skidor i Flyktings spår för frihet och fred LIERNE IL Oändliga möjligheter för offpist Sveriges \ärde högsta fallhöjd Längsta nedfart 3,5 km Flerbäddsstugor (6-8 bäddar) Blåsjöns Skidanläggning lite längre bort lite närmare hjärtat VARJE DAG februari Gll 28 april* Helger feb: * Eller Gll snön försvinner Exempelpris livkort vuxen Heldag 280 kr Tvådagars 500 kr Vecka 1200 kr GÄDDEDE SK Bara natursnö 4 livar 11 nedfarter Störtloppstävlingen Blåsjöblåset 29 mars 2013 Restaurang Fjällripan med stor solterrass Mer informagon och priser: eller 26 VAAJMA nr 1/2013

16 Evenemang För mer information kontakta turistbyråerna Krokom Røyrvik Gäddede Lierne Sport 16 februari kl Skidor i Blåsjöns skidanläggning. Backen håller öppet varje dag till och med 28 april, eller till snön försvinner. Café februari kl Rönnögården Skotercafé i anslutning till skoterleden i gamla gästgivaregården i Rönnöfors. Tel eller Sport 16 och 23 februari kl To fluer, eller fisker, i en smekk! Handleturen i Nordli kan kombineres med trivelig, sosialt lag på Laksjøen. Ta med deg familie, venner og isfiskeutstyret! For mer informasjon, se Arrangør: Sandvika Vel med flere. bingo 20 februari kl Bingo på Tunnsjø samfunnshus. Bingo med lykketall, freeplay og servering. Fiske 23 februari kl Pimpeltävling på Lillsjön, vid Brinnsjön. Startavgift 100kr. Café februari kl Rönnögården Skotercafé i anslutning till skoterleden i gamla gästgivaregården i Rönnöfors. Tel eller Sport 22 februari kl. 11. Lierne Nasjonalparksenter vil være på plass i Løvsjølia (Lierne) i løpet av vinterferien. Vi har bestilt sol og finvær til fredag 22. februar, da blir vi å finne litt ut i skiløypa fra «nyfeltet» i Løvsjølia. Fra parkeringsplassen og fram til leirplassen vil det være muligheter for å få testet kunnskapen ved hjelp av en natursti. Bålet skal være klart i 11tida, og vi blir der utover dagen om ikke annet til ca kl. 14. Velkommen til store og små, både to- og firbeinte til en trivelig dag sammen med Lierne Nasjonalparksenter. Café 2 10 mars kl Rönnögården Skotercafé i anslutning till skoterleden i gamla gästgivaregården i Rönnöfors. Tel eller Sport 8 mars. Skidor i Valsjöbyn 24-timmars på skidor i Valsjöbyn. Maritha Grelsson tel Underhållning 9 mars. Mat och pub i Valsjöbyn Välkommen till Varglyan. Maritha Grelson Film 15 mars. Kino i Røyrvik på Røyrvik samfunnshus Se hvilke filmer som kommer på Café mars kl Rönnögården Skotercafé i anslutning till skoterleden i gamla gästgivaregården i Rönnöfors. sport mars. Flykingloppet. Långlopp på skidor Nordli Gäddede. Mer information på com. Café 23 mars 7 april kl Rönnögården Skotercafé i anslutning till skoterleden i gamla gästgivaregården i Rönnöfors. Tel eller Fiske 29 mars. Pimpeltävling på Butjärn. Underhållning 29 mars. Mat och pub i Varglyan, Valsjöbyn. Maritha Grelson tel Fiske 29 mars kl Pimpeltävling i Rörvattnet. Birgitta Eriksson Underhållning 11 april. Teaterforestilling med Nord- Trøndelag Teater. Forestillingen 39 steps, Røyrvik samfunnshus. bingo 17 april kl Bingo på Tunnsjø samfunnshus. Bingo med lykketall, freeplay og servering. Film 26 april. Kino i Røyrvik på Røyrvik samfunnshus. Se hvilke filmer som kommer på Med reservation för eventuella förändringar Avslutninga på vinterferien Språktest för bor Kjenner du godt til språket på andre siden av grensen. Dersom du klarer 15 riktige svar, er du jättegod. Røyrvik Røyrvikhælg Februar Avslutninga på vinterferien er 1. av 4 Røyrvikhælger. Det er et samarbeidsprosjekt for å vise fram de gode tilbudene som finnes i Røyrvik. Denne helga vil det foregå aktiviteter både i Røyrvik sentrum og i Børgefjellsenteret. Det blir satset på å kombinere en trivelig handel, med opplevelser og aktiviteter for alle. Aktiviteten bygges opp av handelsbedriftene og aktivitetstilbydere som ønsker å profilere seg. Hva heter på norsk: Kan du översätta dessa svenska ord till norska? 1. Kök 2. Lodjur 3. Glasögon 4. Hjortron 5. Mössa 6. Kostym 7. Systembolag 8. Morot 9. Tjur 10. Marmelad Hva heter på svensk: Kan du översätta dessa norska ord till svenska? 11. Drue 12. Frakk 13. Kjole 14. Kino 15. Piggsvin 16. Ulv 17. Fortau 18. Lyspære 19. Furu 20. Veps Det blir gode tilbud og trivlig handel kombinert med masse vintermorro. www. visitborgefjell.com Ole Harald Kveli rätt Svar: 1. Kjøkken, 2. Gaupe, 3. Briller, 4. Multer, 5. Lue, 6. Dress, 7. Vinmonopol, 8. Gulrot, 9. Okse, 10. Syltetøy, 11. Druva, 12. Rock, 13. Klänning, 14. Bio, 15. Igelkott, 16. Varg, 17. Trottoar, 18. Glödlampa, 19. Tall, 20. Geting VAAJMA nr 1/

17 Overrekkelsen av prisen på Fylkestinget. Foto: Fylkeskommunen Fylkeskulturpris til Pe-Torsa Åge Aleksandersen, Frode Estil og D.D.E. er blant de som har fått N- T`s fylkeskulturpris de siste årene. I år var det Pe-Torsa med Kjell Kvetangen som frontfigur, som fikk prisen og føyde seg inn i rekken av store stjerner. Det er ei stor anerkjennelse for farsen som utspiller seg i Oppgår`n i Kvelia hvert år i august. Dette kan stå som et eksempel på at en forsiktig start med 150 tilskuere i 2000 kan utvikle seg til å bli betydningsfullt for hele fylket. Med 6000 tilskuere i 2012 er det etter hvert få i Nord-Trøndelag som ikke har et forhold til, eller kjenner til den trauste 50-tallsbonden og hans omgivelser. Dette ble altså belønnet med fylkets kulturpris for Prisen besto av en sjekk på kr ,- og skulptur av jekta Pauline laget av Nils Aas. Pe-Torsa hadde med seg sin nærmeste familie, kona Serianne og sønnen Agust i tillegg til flere aktører på prisutdeling under det siste fylkestinget i Hva skjer med Pe-Torsa i 2013 etter den tragiske hendelsen først på januar? Styreleder Bjørnar Skjevik sier at selv om det blir krevende på alle måter, er gjengen fast bestemt på at den beste måten å minnes og hylle Sveinung på, er å gå videre med ei ny Pe-Torsforestilling i slutten av august. Ole Harald Kveli Prisen med skulptur og diplom på plass i Kvelia. Fra venstre Mona Aagård, Roland Aagård og Kjell Kvetangen. Du har just läst en tidning från: En investering för framtiden Lierne kommune Krokoms kommun Røyrvik kommune NORD-TRØNDELAG Sør Trøndelag Nord Trøndelag FYLKESKOMMUNE Strömsunds kommun Fylkeskommune Fylkeskommune EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden