Takens mäster. Grannspråken bör vi förstå. Dyr anslutning med fiberkabel. Ungdomar lär snabbt. Bynet ett alternativ? Reportage, sid

Transkript

1 Reportage sid 15 Grannspråken bör vi förstå Ungdomar lär snabbt Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 16 Dyr anslutning med fiberkabel Bynet ett alternativ? nr 1/2012 Turistchef Anna Gillgren om kurtax sid 8 Jag tror på kurtax. Det är lite pengar för individen men som i slutändan kan göra mycket för att utveckla området Vaajma. Takens mäster Reportage, sid Foto:

2 Innehåll 3. Varma Vindar i vinterkulden 4 5. Nyheter ska färdas över gränsen 6 7. Folkmöten i Vaajma 8 9. Vad är kurtax egentligen? Äldrekooperativ Hotagsfjärden HANTVERKARE I VAAJMA: Holgerssons Plåt Biblan i Røyrvik MEDVETET VAL: Rita & Reidar FÖRETAGET: Hönsfarm i Røyrvik Älgfarm i Stora Blåsjön projektledaren har ordet Nu har vi bytt namn! Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt har blivit Regionprojekt Vaajma och Gränsnytt har blivit Tidningen Vaajma. Då ville vi också passa på att förnya tidningens utseende. Tanken var att tidningen ska kännas ny och fräsch men att läsaren ändå ska känna igen sig. Man bör ju inte ändra ett vinnande koncept och vi hoppas ni gillar vår nya stil. Inom kort lanserar vi dessutom en ny hemsida på glöm heller inte bort att besöka oss på Facebook! Kurtax hamnade i svenskt mediafokus för en tid. Huvudprojektledare Tommie Jirhed intervjuades i Länstidningen om kurtax vilket senare snappades upp av andra medier. Dessvärre förvrängdes budskapet ungefär som i viskningsleken och när kurtax hamnade på Expressens ledaresida var det inte mycket som var rätt. Inget beslut är taget att införa kurtax på den svenska sidan och dessutom så är det helt frivilligt, både från företagens och från besökarnas sida det finns inget som helst tvång med andra ord. Nåväl, det finns inget sådant som dålig publicitet brukar man säga. Förhoppningsvis känner alla svenskar nu till begreppet Vaajma. Det finns inget sådant som dålig publicitet brukar man säga. Förhoppningsvis känner alla svenskar nu till begreppet Vaajma. Styrgruppen är medveten om att flera av projektets uppgifter inte kan lösas enbart internt i regionen. Frågorna måste lyftas till central nivå. Därför ska Regionprojekt Vaajma bjuda in representanter från både svenska riksdagen och norska stortinget till ett regionalt möte. Syftet är att övertyga rikspolitikerna om ett pilotområde i Vaajma Annonser & evenemang 24. NABON: Carl-Gunnar Westlund Efter tre tidningar tackar jag för mig. Det har varit en rolig och lärorik tid. Inte minst har jag som skånsk reporter lärt mig att bläckpennor är inget att ha utomhus när det är 20 grader kallt. Tack och lycka till Vaajma! Redaktör Kontakt Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Edith Valfridsson edith.valfridsson@lierne.kommune.no Tfn: Tommy Ottosson tommy.ottosson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) johan.savstrom@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Adresser Regionprosjekt Vaajma Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Vaajma Box Strömsund Om Tidningen Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Redaktör/grafisk formgivare: Johan Sävström Redaktion: Lars Arne Krukhaug, Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin,. Tipsa redaktionen! Tfn: Mer info: Utgivning februari Deadline: 27/1 19 april Deadline 23/3 19 juni Deadline: 25/5 9 augusti Deadline: 13/7 11 oktober Deadline: 14/9 13 december Deadline: 16/11 Gilla oss på Facebook! vaajma 2 VAAJMA nr 1/2012

3 Varmt musikkspill Vinteren kan være variert i Lierne, både i temperatur- og snøforhold, men en ting er sikker; musikkspill i Sørli i januar er noe som bidrar til å gjøre dagene lysere! Årets musikkspill, basert på sanger av Sven-Ingvars, varmet ekstra godt, 25. og 26. januar på Sørli samfunnshus. Det er lærer Ellinor Bergli som, sammen med elevene, har arbeidet med manus til 6 av musikkspillene og omarbeidet/oversatt sanger til lokale forhold og tilpasset til dialekten i Sørli. Dette gjelder særlig for årets forestilling, basert på 16 sanger av det svenske bandet Sven-Ingvars. Disse sanger, som i mangt og mye handler om kjærlighet og glede, ble Lærer Ellinor Bergli holder styret på koret. Foto: Sonja Gjertsås Den yngste musikkgjengen. Slagverk Caspar Hartmann, gitar Daniel Bergli Formo og Sigrid Bruce Solstad, bass Charlotte Skåle. Foto: Ellinor Bergli så knyttet sammen med hjelp av Ellinors manus, til en forestilling med preg av tall i kostymer og rekvisitter. Tittelen på forestillingen ble valgt, fordi det varme innholdet i tekstene ble den røde tråden. Av sanger som ble brukt kan nevnes, Fröken Fräken, Kristina från Vilhelmina, Säg inte nej, Önskebrunnen, Ett litet rött paket, og mange andre slagere. HVERT ÅR, siden våren 2005, har Sørli skole satt opp en forestilling etter en intensiv øveperiode. Av forestillinger som tidligere er satt opp kan nevnes; Tor og Loke, Beatles, Vømmølspællet i 3 deler, Bør Børson og Ulli. Vømmølspællet, med tekster av Hans Rotmo, er nok kjent stoff på begge sider grensa, men Ulli krever nok en liten oppklaring; det er helt enkelt Grease men oversatt til Sørlibygg! ELINOR SIER AT PÅ EN MÅTE fridde de kanskje litt til besteforeldregenerasjonen med Varma vindar, fordi Sven-Ingvars slo igjennom i deres ungdomstid, men fordi dette er musikk som fenger folk i alle aldre var det likevel et godt tema for ett musikkspill. Det er også en måte å presentere ulike musikksjangre for elevene, og gir dem en innblikk i en annen tidsepoke. I DET HELE TATT så mener skolen att ett musikkspill eller annen form av forestiling er en god måte å gi elevene en positiv erfaring samtidig som det styrker det sosiale miljøet på skolen. Basisfagene er ikke glemt med dette prosjektet, det er bare en annen måte og bruke dem på! Det å stå på en scene, foran et pulikum og tørre å gi av seg selv er veldig positive lærdommer elevene får med seg videre. Når publikumet i tillegg gir så positive tilbakemeldinger som årets musikkspill fikk, så kan det vel ikke annet enn gi mersmak! DET VAR ELEVENE på mellom - og ungdomstrinnet på Sørli skole som satte opp forestillingen, godt hjulpet av Ellinor Bergli. Dessuten har elever, foreldre og andre bidratt til gjennomføringen med klær, rekvisitter og kullisser, blant mye annet. De ønsker også å takke for at det var så mange som tok turen og så forestillingen på Sørli samfunnshus, begge kveldene. Victoria Westberg Närvård Frostviken i Hälsovalet - en kvalitetsstämpel Närvård Frostviken har godkänts av Jämtlands läns landsting och ingår nu i Hälsovalet. Det känns skönt. Det är en kvalitetsstämpel att vi blivit certifierade som ett Hälsoval, säger Ardis Lindman, ordförande i Närvårdsnämnden i Gäddede. Ett fåtal väljer att åka till hälsocentralen i Strömsund. Men det allra flesta i området stannar kvar på Närvård Frostviken. SEDAN ETT ÅR TILLBAKA har hälsocentralen i Gäddede läkarbemanning två dagar i veckan. Med en god planering är det normalt sett tillräckligt i Frostviken med hänsyn till befolkningsunderlaget. Det nya särskilda boendet Levinsgården ska tas i bruk i vår. I slutet av mars går flyttlasset från Uddebo till Levinsgården och någon gång under andra halvan av april är det officiell invigning. Vi har inte spikat datumet än eftersom vi väntar på besked från våra inbjudna gäster, säger Ardis Lindman. VAAJMA nr 1/2012 3

4 Politiker HörnaN! Grenseløst samarbeid til beste for folk FØR JUL FIKK JEG GRÄNSNYTT fra vaajma tilsendt. Jeg får hvert nummer, men denne gangen leste jeg med ekstra stor interesse fordi jeg nettopp har blitt fast delegat fra Stortinget til Nordisk Råd. Grenseprosjektet kjenner jeg godt. Både fordi jeg var til stede under oppstartmøtet i Gäddede og fordi jeg jevnlig har fått informasjon tilsendt samt møtt og snakket i telefonen med Kjell Schive ved flere anledninger. FOR MIN DEL ER JEG OPPTATT AV AT FOLK skal kunne bo og arbeide over hele landet vårt og samtidig føle seg trygge på at de har tilgang til gode helsetjenester, en god skole og et kulturliv som fungerer. Jeg er en forsvarer av interkommunalt samarbeid for å få dette til. Tvangssammenslåing av kommuner tror jeg ikke fungerer. Men jeg mener at samarbeidet skal være gjensidig forpliktende, ikke strande ved skiftende politiske vinder og ha tillit i folket. Slik jeg opplever Grenseprosjektet, er det av en slik karakter og dermed svært interessant når vi skal diskutere hvordan vi skal fjerne grensehinder mellom de nordiske landene. FØR JUL SKREV BENDIKS H. ARNESEN som er leder for den norske delegasjonen i Nordisk Råd, en anmodning til Regjeringen om at Statsministeren skal redegjøre for Stortinget om arbeidet med å fjerne grensehinder mellom de nordiske landene. Planen er at det skal gis en slik redegjørelse av samtlige nordiske statsministre og at redegjørelsene skal følges opp med en debatt. I Norge er det forslag om at debatten skal gå i Stortinget den 24.april. Det blir en spennende debatt å følge. For selv om vi synes det går smått og at det stadig dukker opp nye grensehindre, så er det viktig for den videre utviklingen av det grenseløse samarbeidet at saken løftes høyt opp på Regjeringens og Stortingets dagsorden. MEN SAMARBEIDET OVER RIKSGRENSEN handler om så mye annet enn tjenesteproduksjon og evige debatter om grensehinder. Det handler mest om folket. Derfor er det gledelig for meg å lese om gränslösa ungdomar, kulturkveld i Røyrvik og mange andre gode tiltak som handler om å bryte ned kunstige grenser mellom folket. Eller som Gunnar Heibring fra Valsjöbyn sa det i julenummeret av Gränsnytt Prosjektet har hjälpt til att avdramatisere gränsen. Bedre blir det ikke. Jeg ønsker lykke til med fase 2 av Grenseprosjektet. Sverige og Norges politikere behøver dere. Nyheter Gränssprängande journalistik ska bredda nyhetsbevakningen i Tröndelag, Jämtland och Västernorrland. Ökad kontakt mellan medieföretagen i regionen får fler nyheter att nå över gränsen. Det är tanken i Interregprojektet Nyheter och Information över gränsen som just dragit igång och som ska pågå i arton månader. Mediamedarbetare i regionen ska ges möjlighet att knyta kontakter och lära av varandra genom ett utbytesprogram över gränsen. Dessutom kommer projektet att ordna ett antal konferenser där strategiskt viktiga mediafrågor ska lyftas fram. Projektledare är journalisterna Ann- Louise Rönestål Ek, Östersund och Elin Solvang, Steinkjer, båda med lång erfarenhet av arbete inom public service-media. NÅ ER VI IGANG, det betyr at vi er klare for å utveksle journalister og andre mediefolk over grensen. Hvordan du som reiser vil ha det skreddersyr vi. Du kan vaere borte i en eller to uker, du kan reise alene eller som en del av et team, forteller Elin Solvang. Interregprojektet står för kostnader för hotell och resa samt ordnar bokningar. Arbetsgivaren står för lön, som vid en vanlig kurs. I flera år har tankarna på ett projekt Två journalister i arbete på. Lars och för att utveckla samarbetet funnits, bland annat hos Ann-Louise Rönestål Ek: Merete Verstad, nyhetschef på NRK i Tröndelag och jag gjorde tillsammans med våra NRK- och SVTkollegor ett seriöst försök att byta G Gerd Janne Kristoffersen Stortingsrepresentant AP NRK:s lokalredaktion i Steinkjer. Vid nyhetsdesken görs sändningarna. 4 VAAJMA nr 1/2012

5 över gränsen Økt satsing på tilflytting i Lierne Lierne Kommune har et økt satsingsområde når det gjelder tilflytting og ønsker å legge tilrette for at interessenter skal finne kommunen attraktiv som mulig bostedskommune! Lierne Kommunestyre vedtok 26. januar 2012 å opprette et forprosjekt Innflytterkoordinator. Forprosjektet er berammet dette året med en 25% midlertidig stilling. Forprosjektet skal forme innhold og strategi for det som vil bli Lierne Kommunes Innflytterkoordinators rolle fra og med Guri Øvereng jobbar på Namdalsavisa och ingår där i webbredaktionen. nyhetsmaterial med varandra våren Men vi märkte att det blev stressigt, det fanns aldrig tid för reflektion och utvärdering, säger hon. Ett förprojekt genomfördes 2010 där projektledaren Håkan Larsson reste runt till redaktioner i regionen Foto: Ann-Louise Rönnestål-Ek och undersökte intresset. Det visade sig att många mediachefer såg klara fördelar med ett större nätverk och nya idéer. Därför genomför vi nu detta projekt. Merete finns i styrgruppen, liksom Kjell Carnbro som arbetat många år som chefredaktör. Jag känner stark inspiration nu, äntligen får vi möjlighet att besöka varandra, lära av varandra och jobba tillsammans. Det kommer att skapa nya nätverk och idéer, säger Ann-Louise Rönestål Ek. VÅRE MÅL ER et inblikk i nye arbeidsmetoder og rutiner, et utvidet kontaktnett faglig og geografisk och et varig samarbeid i en eller annen grad, säger Elin Solvang. Projektägare är Handelskammaren Mittsverige på svensk sida och Fylkeskommunen i Nordtröndelag på norsk sida. Regionförbundet i Foto: Ann-Louise Rönestål Ek Jämtlands län, EU (Interreg) står för finansieringen, den norska delen av projektet finansieras av Nord-Tröndelag och Sör-Tröndelag fylke samt statliga pengar En fungerande nyhetsförmedling över gränsen gynnar samarbete i hela Mittskandinavien, säger Dick Jansson, vd på Handelskammaren Mittsverige. Ann-Louise Rönestål Ek Journalisterna Elin Solvang och Ann-Louise Rönestål Ek är projektledare. HAR DU TANKER OM å flytte til kommunen er det flere basale forhold som er viktige som man må få presentert og vurdert før man tar et endelig valg. Grunnlaget for all aktivitet er god service der man er tilgjengelig for kontakt og kan gi ryddig informasjon både når det gjelder Lierne Kommunes arbeidsmuligheter, bo muligheter, muligheter innenfor skole og barnehage, helsetilbud og fritid! I forprosjektet er det også ønskelig å få frem innflytteres motivasjon for å flytte til Lierne, opplevelse av fordeler men også utfordringer ved tilflytting kommunen. Dette for å kunne legge forholdene til rette slik at kommunen blir interessant, men også for å opprettholde en god kommune å leve og bo i! DET FØRSTE INNTRYKKET man får er essensielt for videre valg! Lierne Kommune ønsker å vise imøtekommenhet og inkludering gjennom å ta dette steget og satse på Innflytterkoordinator. Edith Valfridsson er prosjektleder. Har du innspill til prosjektet, ta gjerne kontakt! eller edith.valfridsson@lierne.kommune.no Tyck till på Facebook! Hur får vi fler människor till Vaajma? Gå in på vår Facebook-sida och tyck till! VAAJMA nr 1/2012 5

6 Ökat engagemang Utvärderingen av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt pekade på brister med förankringen. Människor upplevde att informationen och påverkansmöjligheter var knappa. Regionprojekt Vaajma tar både utvärderingen och befolkningen i Vaajma på stort allvar och därför ska regelbundna folkmöten bidra till ökad insyn och större samhörighet med projektet. Folkemøter i Lierne og Røyrvik Prosjektledelsen har i løpet av januar og februar gjennomført folkemøter på norsk side med møter i Nordli, Sørli og i Røyrvik. Det var svært varierende oppmøte på møtene, men alle steder var det gode diskusjoner og prosjektledelsen fikk med seg flere innspill til fremtidig arbeid. I tillegg til hovedprosjektleder deltok delprosjektlederne og kommunens representanter i styringsgruppen. Hensikten med disse møtene er å I Sørli var det fina diskusioner om inflyttning och skola. Foto: Anna Jonasson styrke kommunikasjonen mellom prosjektet og befolkningen i region, og prosjektledelsen ønsker å gjennomføre 2-3 slike møter årlig i hver kommune. I møtene orienterte prosjektledelsen om evalueringen av fase 1 ( ), om arbeidsplaner og satsinger i fase 2 ( ) og om Destinasjon Vaajma som er reiselivssatsingen i regionen. Det synes som om reiselivssatsingen og utviklingen av Destinasjon Vaajma er svært godt mottatt på norsk side. Det samme er fellesgodefinansieringen Kurtax. Både befolkningen og reiselivsaktørene synes at dette er gode tiltak som kan bidra til å utvikle reiselivsnæringen i regionen. En annen viktig sak som ble tatt opp på norsk side er videreutvikling av den videregående skolen ved å ta i bruk det fjernundervisningsutstyret som prosjektet finansierte ved skolen i fase 1. Befolkningen og næringslivet er også opptatt av nedbygging av grensehinder, forbedring av rammevilkårene for befolkningen og satsingen på innflytting. Dette er prioriterte saker i prosjektet i fase 2. Kjell Schive Tyck till på Facebook! Skapar folkmöten mer engagemang? Gå in på vår Facebook-sida och tyck till! FOLKMÖTET I RÖYRVIK handlade mest om framtiden, som också är mest intressant. Det var långt ifrån fullsatt. Det kan ändå tolkas positivt eftersom hade det funnits många negativa åsikter om projektet hade säkert fler kommit för att uttrycka missnöje. Tidigare styrgruppsordöranden Hans Oskar Devik ansåg att en lärdom från fas ett är att inte jobba så brett utan fokusera på det som har varit lyckosamt. Vid folkmötena i både Nordli och Röyrvik upplevde flera äldre att det fanns en stor gemenskap och med flera anledningar att träffas. Eftersom den generationen redan är bekanta med varandra så kan projektet försöka skapa fler mötesplatser. Arnt Mikkelsen betonade att människor måste förstå allvaret med områdets utflyttning, och att vi bör le mot dem som flyttar in! Anna Jonasson I HOTAGEN KOM DET UPP EMOT FEMTIO personer. Det höga deltagandet kan förklaras med att Regionprojekt Vaajmas folkmöte samkördes med föreningen Ansättjällen samt det faktum att det var Hotagens andra möte, de hann med ett redan ifjol. Det är nog bra idé att ha mötena tillsammans med andra föreningar. Vi måste hitta rätt former för folkmötena. De får heller inte vara för ofta så att människor tröttnar på projektet, säger huvudprojektledare Tommie Jirhed. Kurtax blev en het potatis under mötet eftersom många fått felaktig information av svensk media. 6 VAAJMA nr 1/2012 På Frostvikens folkmöte befann sig kommunalrådet Gudrun Hansson Vi talade om utvärderingen och hur vi ser på fortsättningen. Det lyftes en hel del tankar och idéer från det dryga trettiotalet personer som kommit dit. Mötet verkade uppskattas och vi ska träffas igen i början av april. Det är viktigt att människor blir engagerade i projektet. Lars-Gunnar Holgersson var också på mötet i Frostviken Lite synd att det alltid är samma folk på mötena i Frostviken. Fler skulle behöva få en inblick innan de uttalar sig om saker och ting, för ofta vet de inte vad de talar om.mötena är bra, eftersom folk måste få information om projektet annars är det ju värdelöst.

7 Foto: Pernilla Hermansson Destination Vaajma Ett resmål i två länder och med tre kulturer Anna Gillgren är turistchef i Strömsunds kommun och hon är positiv till Destination Vaajma. Turism och näringsliv har blivit ekonomisk tillväxt i det nya projektet och det är precis vad allt handlar om. Nu har man landat med konceptet och vet hur man ska jobba vidare. Det är ändå viktigt att de fyra Vaajma the heart of Scandinavia är en turistdestination som sträcker sig över två länder och tre kulturer; norsk, sydsamisk och svensk. Fyra turismorganisationer i Vaajma ska bilda en ekonomisk förening för att driva Destination Vaajma. Namnet passar bra eftersom området Vaajma verkligen ligger i hjärtat av Skandinavien. Men inte bara det. Namnet anspelar även på att man väljer att vistas i Vaajma av kärlek. Kärlek till bygden, kärlek till naturen och kärlek till människorna. Som ytterligare ett led i kärlekstemat tänker destinationen i framtiden att erbjuda speciella bröllopsarrangemang, säger Anna Jonasson som är delprojektledare för ekonomisk tillväxt. Destination Vaajmas vision är att göra det attraktiva området Vaajma känt på ett naturligt och personligt varmt sätt för både nya och gamla gäster. Det ska man åstadkomma genom att vara en bra säljkanal för de olika turistföretagens paketerade resor med natur och kulturupplevelser. föreningarna som ingår i Vaajma fortsätter att jobba på hemmaplan och utvecklar sitt eget område och inte bara förlitar sig på Destination Vaajma. JAG TROR ABSOLUT att det kommer fler turister till Vaajma med detta koncept samt att de stannar längre, det är ju inte så långt att resa mellan de fyra fjällen, säger Anna Gillgren. VI TROR BENHÅRT på konceptet. Med fler gäster så ökar vi försäljningen och gynnar hela Vaajmas utveckling. Syftet är att få till en bra och hållbar utveckling för näringslivet i regionen, säger Anna Jonasson. Tanken är att Destination Vaajma ska vara ett skyltfönster för hela området men även en samordningsorganisation för turismutvecklingen i regionen. Destinationsbolaget ska alltså inte konkurrera utan komplettera de befintliga verksamheter som redan finns. Däremot ska Destination Vaajma hjälpa till att öka turistströmmen genom att skapa nya produkter och paketresor. AFFÄRSIDÉ och marknadsföring är två viktiga bitar. Det gäller att vi snyggt paketerar och säljer våra upplevelser inom natur, kultur och vildmark. Det som gör Vaajma unikt är den personliga servicen, den lokala maten och de kunniga guiderna, avslutar Anna Jonasson. Läs mer på webben! Lotta Falk driver Mountain Moose och tror på samarbete i Vaajma Det är ett bra namn med en bra slogan ett resmål, två länder och tre kulturer. Förhoppningsvis passar våra planerade älgbröllop in i konceptet. Vårt problem är att vi måste göra allting själv. Från att bygga upp rent fysiskt till att både baka och guida. Därför är samarbete bra. Marknadsföring är svårt. Antingen måste man vara utbildad för att klara det själv eller vara tillräckligt stor för att ha råd att anlita professionell hjälp. Därför är vi med i Frostviksfjäll och i Destination Vaajma. I framtiden vore det fint om medlemmarna gemensamt betalade till en extern marknadsförare, säger Lotta Falk. VAAJMA nr 1/2012 7

8 Frivillig avgift ska Diskussionerna om Kurtax som en möjlig modell för att få pengar till att utveckla turismen i Vaajma har spridit sig. Det har dock uppkommit mycket spekulationer och rena felaktigheter. Så här menar Regionprojekt Vaajma att en frivillig mervärdesfinansiering kan fungera. Vi har tittat på Kurtax i alperna som ett exempel men det är långt ifrån något som ska kopieras här. DET HANDLAR INTE om en skatt utan snarare som man kallar det i Norge fellesgode finansiering som fritt översatt till svenska blir allmännytta finansiering eller mervärdesfinansiering. Det är inte kommunerna som ska ta ut avgiften utan lokala organisationer som brinner för utveckling av det egna området och bibehållen service. Varje område hittar sin modell, men projektet har tagit fram den modell som provas i Lierne och som verkar slå väl ut där. Avgiften ska gå till den egna kommundelen och inte till någon kollektiv kassa för Vaajma. Avgiften ska vara frivillig och det innebär att det måste vara starkt förankrat i området att avgiften ska tas ut och hur. Det är enighet och syfte som gör att pengarna trillar in. PENGARNA SKA finansiera saker som ger området ett mervärde. Det kan till exempel handla om kultur, skidspår, skoterleder, utsmyckning, aktiviteter. Det blir ett mervärde för gäster i området men framför allt ett mervärde för oss som bor här. Syftet är att hitta ett smidigt sätt att ta betalt för att täcka utgifter som Pengarna ska finansiera saker som ger området ett mervärde. Det blir ett mervärde för gäster i området men framför allt ett mervärde för oss som bor här. Anna Jonasson annars kräver andra former för finansiering, såsom avgifter för skidspår, parkeringsavgifter och olika frivilliga insamlingar. Vi har gott om så kallade kalla bäddar i området och det finns en vilja att vara med och bidra till en positiv utveckling av regionen. ALLA SOM ÄR MED och tecknar avtal om att delta i den allmännyttiga mervärdesfinansieringen är också med och påverkar hur pengarna ska fördelas. Detta är en möjlighet för lokala entreprenörer att bedriva ideellt arbete på ett mer kommersiellt sätt. När befolkningsantalet på fast boende minskar och fritidsboende ökar är det svårt att hitta de krafter som ska bibehålla service utan ersättning. Anna Jonasson, delprojektledare, ekonomisk tillväxt, Regionprojekt Vaajma Pengar från kurtax kan bland annat se vintersäsongen. ti F JAG TROR PÅ KURTAX även om namnet inte är lyckat. Det har i många år fungerat bra i flera alpländer, där destinationer finansierat sina marknadsföringsaktiviteter och utvecklat saker de inte skulle klarat annars. Kurtaxpengar ger möjlighet att göra de där lilla extra som till exempel att sätta ut blomsterarrangemang. Små saker, men som gör att våra gäster och medborgare upplever ett område som extra trevligt och väl värt att besöka igen. Strömsunds turistchef Anna Gillgren inuti Korallgrottan gör tummen upp för kurtax. Foto: Gerd Sjögren OLYCKLIGT SOM DET FRAMSTÄLLDES I MEDIA. Men när det lagt sig tror jag att människor inser att kurtax kan bli något bra. Det är så lite pengar för individen, som i slutändan gör mycket för området. Det är för en god sak och jag tror att många väljer att lägga några slantar på detta. Fast det är viktigt att det finns tydlig information att folk blir upplysta om att det är frivilligt och vad det går till så att det inte bara är något som syns på kvittot efteråt, då kan det bli negativt och uppstå missnöjen. Det är ju helt och hållet frivilligt, ett val som jag gör som privatperson. Man måste testa innan man avfärdar, säger Anna Gillgren. Tyck till på Facebook! Vad tycker du om kurtax? Håller du med Anna Gillgren? Gå in på vår Facebook-sida! 8 VAAJMA nr 1/2012

9 utveckla Vaajma ICA MATKROKEN LIERNE har synliggjort Kurtax med hjälp av en informationslapp vid ingången samt att de säljer plastpåsar för 2,50 istället för en krona. Det betyder att kurtax får 1,50 kronor från varje plastpåse som säljs i affären. Enligt daglig leder Brit Nordbakk har det inte varit några kritiska röster till de dyrare plastpåsarna. Folk synes det er en enkel og grei måte å kunne bidra litt på, sier hon. Tygpåsen som hänger på väggen bakom Britt kan de välja som inte vill köpa den dyrare plastpåsen. Det är vekstbedriften Namas (ungefär som Samhall i Sverige) som tillverkar tygpåsarna. Victoria Westberg Synd att det skrevs i pressen som det gjorde. Kurtax är bara en marginell kostnad och egentligen inget att bråka om. DET ÄR SVÅRT FÖR OSS att ta betalt för den vackra naturen och utsikten, men det behövs pengar för att bevara den. Skyltning och ordentliga leder är andra saker som inte sköter sig själv och utan kostnad, här i Stora Blåsjön finns det inte ens en container för turister att slänga skräp i. DÄRFÖR TROR JAG att kurtax kan göra mycket nytta här i Vaajma, säger Lotta Falk från Mountain Moose i Stora Blåsjön. till att skidspåren hålls efter under Foto: Lennart Olsson, Jemtweb Webbyrå Sørli fick information om kurtax Lierne Fritid är den samlande organisationen för turism och fritid i Lierne kommun. Under 2011 startade Lierne Fritid upp ett projekt, Ny vekst i Lierne där bland annat Roy-Inge Bergli anställts som projektledare. I fjolårets sista Gränsnytt skrev vi om när Roy Inge Bergli delade ut det första bidraget från kurtax till Flyktningerennets Eva Westum Kveli. Foto:Jorunn Granheim Inom området reiseliv ingår bland annat satsning på införandet av kurtax eller Fellesgodefinansiering som man valt att kalla det i Lierne. En frivillig finansieringslösning där alla är med och betalar för mervärden i området som ingen idag betalar för. Till exempel preparering av skidspår, skyltning av leder, plantering, utsmyckning, städning på rekreationsområden, men även utökad verksamhet på turistbyrån, marknadsföring och ersättningar för dugnad (frivilligarbete på ideell basis). Finansieringssystemet är infört i delar av Lierne kommun och har fallit väl ut. För att kunna komma igång med detta även i Mebygda (Sörliområdet) så bjöd Lierne Fritid in till ett informations- och förankringsmöte kring Kurtax på Samfundshuset i Sörli måndag den 31 jan kl. 19:00. Inbjudan var riktad till näringsliv, organisationer, föreningar, lokalbefolkningen, stugägare (Hytte) och andra intresserade. Läs mer på webben! Temat för kvällen var: Vad är kurtax? Varför vill vi införa kurtax? Hur skall detta genomföras i praktiken? Vad vill vi som fastboende, hytteägare och andre ha tillbaka för det införs kurtax i Lierne? Efter mötet överlämnades de första kurtaxpengarna till Sörli. Mötet samlade 32 personer i cafét på samfundshuse och Roy-Inge Bergli föredrog. Han visade ett omfattande presentationsprogram som följdes upp av öppna diskussioner. Slutligen utdelade Roy-Inge en första utbetalning av kurtax medel till Sörli Helselag på kr. vilket mottogs med varma applåder. Tommie Jirhed VAAJMA nr 1/2012 9

10 Trygghet för äldre Det har nu gått 20 år sedan dåvarande landshövdingen i Jämtland, Sven Heurgren anlände till Rötviken tillsammans med två tjänstemän från Socialdepartementet. Anledningen var att inviga ett av de första äldrekooperativen i länet - Hotagsfjärden. Ett projekt som fick stor uppmärksamhet. Kooperativet, med sina åtta lägenheter, har under de 20 åren gett trygghet för många äldre i bygden och dessutom skapat ett antal viktiga arbetstillfällen. När jag anländer till Hotagsfjärden en kall januaridag och kliver in i huset sitter de boende tillsammans med inbjudna vänner vid bordet i samlingslokalen. Den här förmiddagen har man en gemensam andaktsstund. Prästen Elisabeth Björklund läser ett antal bibelavsnitt som varvas med flera trevliga sånger. Kooperativet har i dag sju anställda, sex personer ansvarar för vården och köket samt en timanställd vaktmästare. Extra timvikarier kompletterar när det behövs. På dagen finns en anställd ansvarig för vården och en kökspersonal. Ytterligare en anställd sköter hemtjänsten för fem personer som bor i byar i Hotagen. Dessutom har en person kvällstjänst och beredskap under natten från hemmet med jourtelefon, berättar Anette Engelin. MED VID BORDET under andakten sitter också Olivia Wiklander, en av de eldsjälar som var med och startade kooperativet. Det var i slutet på 80-talet som några av oss i en utvecklingsgrupp fick idén till det här kooperativet. Gruppen hade tidigare varit engagerade och propagerat mot uranbrytningen i kommunen. Vi åkte runt i byarna och presenterade vår idé om ett äldreboende, berättar hon. Flera i gruppen gick sedan kurs Andaktsstunden med de som bor på kooperativet tillsammans med Prästen Elisabeth Björklund. Foto: Per Lindahl Här de anställda Maritha Grelsson, Elenor Hammarfjäll och Anette Engelin och längst till höger Olivia Wiklander, en eldsjäl som var med och startade Hotagsfjärden. Foto: Per Lindahl i Kooperativ utveckling i Ås där de fick lära om ekonomi och vård. Både kommun och stat kunde inledningsvis också lämna bidrag till verksamheten. Men vi var naturligtvis också tvingade att ta ett första lån på 7,5 miljoner. I dag är det lånet nere i två miljoner, berättar Olivia stolt. Olivia är fortsatt starkt engagerad i verksamheten. Kooperativet har i dag drygt 40 medlemmar. Det leds av en styrelse och en arbetsledare. HUR SER DEN EKONOMISKA situationen ut för kooperativet i dag? Den är stabil. Vi har samtliga åtta lägenheter uthyrda till nio personer. De betalar hyra för sitt boende. Vi har dessutom en liten kö till lägenheterna i dagsläget, berättar kooperativets styrelseordförande Anita Eriksson, som bor i Skärvången. En betydelsefull intäkt är de vårdtjänster som kooperativet fakturerar Krokoms kommun. Vårdtjänsterna utförs dels i äldrekooperativet, dels för de personerna som bor ute i byarna i Hotagsbygden och som har beviljats hjälp i sitt vardagsliv. Trots detta måste vi vara försiktiga med våra utgifter för att få bra kontinuitet i den ekonomiska föreningen, menar Anita. Anhöriga och besökande lämnar ibland medel till de boendes trivselkassa, vilket gör att kooperativet kan arrangera utflykter och kalas. Till sommaren ska vi ordna en större fest, då firar vi 20 år, avslutar Anita. Per Lindahl Fakta Den 8 december delade Krokoms kommun ut priser och stipendier till företag och organisationer för ett bra arbete under Hotagsfjärden var nominerad som årets serviceföretag med följande motivering: Äldrekooperativet startades och drivs av några fantastiska eldsjälar, som skapar trygghet för de äldre och arbetstillfällen i byn. Personalen visar ett brinnande engagemang och är goda ambassadörer för kooperativet och Krokoms kommun. 10 VAAJMA nr 1/2012

11 Tilvekst i volleyball Fotball og ski er idretter med mange aktive utøvere i Lierne, men det har også vært en sterk tradisjon for volleyball i kommunen. DE AKTIVE ER FRA 5.klasse og oppover, og Lierne volleyball har ett div.3-lag og ett div.2-lag for damer. - Vi venter på at herrene skal få et lag på plass også! sier Anita, og smiler. Det har vært stor aktivitet på treninger, tirsdager i Liernehallen og onsdager i Sørlihallen. Foran turneringer har det vært fellestrening for alle i Liernehallen. Vi spør om det har vært vanskelig å få nok trenere, men det sier Anita ikke har vært noe problem Aktiviteten var stor på 80-tallet og en bit inn på 90-tallet, for den avtok en periode. Takket være Tone Totland i Sørli så fikk volleyball en nystart i 2004, da hun kom i gang med ett lag i divisjon 3 fra Lierne. Deretter har aktiviteten vært økende igjen, ikke minst grunnet Liernehallen, og de mange aktive som stiller opp som ledere/trenere. Leder for volleyballgruppa i Lierne IL, Anita L. Lundgren, kan fortelle at de denne sesongen har 68 aktive jenter/damer og 69 gutter/herrer med på treninger og turneringer. Vi har mange aktive foreldre som stiller opp og leder treninger. Anita Lundgren Yngste gruppa på trening. Karianne Aagård nesten framme ved fotografen. Trener for kvelden, Edith B. Valfridsson ved nettet i bakgrunden. Foto: Victoria Westberg Vi har mange aktive foreldre og andre aktive som stiller opp og leder treninger, og har også nylig arrangert ett trener 2- kurs for å få enda flere med, sier hon. 13. desember ble det arrangert fellestrening med uhøytidlig Lucia turnering for barn og foreldre med 57 deltakere. Det har vært noe variert deltakelse med antall lag fra Lierne på de 3 turneringer en har deltatt på hittil, men på det meste var det med 7 lag, i klassene U12, U14 og U16. Resultatene på turneringene er Anita godt fornøyd med. Lørdag 11. februar arrangeres det en turnering i Liernehallen. Det er G16 som spiller sonemesterskap - da ønsker vi mange publikummere som kan heie på oss, sier Anita. Victoria Westberg En moderne landsbygds uten grenser Fra 1. januar 2012 har Midt-Skandinavisk Regionprosjekt endret navn til Regionprosjektet Vaajma. Vaajma, som betyr hjerte på sørsamisk, signaliserer en varm, hjertelig og åpen region hvor menneskene bryr seg om hverandre. Prosjektet skal være fremtidsrettet og bygge opp under en tydelig idé om en utvikling i retning av et økonomisk, økologisk og sosialt bærekraftig samfunn. Prosjektet skal samtidig være ambisiøst og det skal bidra til å utnytte og utvikle de ressursene som finnes i regionens mennesker og i dens naturgitte fortrinn. Prosjektet skal være grensesprengende og dyrke skapertrang, kreativitet og entreprenørskap. Vi har en visjon (en drøm) om å utvikle en moderne landsbygd uten grenser. MODERNE BETYR at regionen skal være oppdatert, fremtidsrettet og i kontinuerlig utvikling i retning av et samfunn hvor ny teknologi utnyttes på en økonomisk og økologisk bærekraftig måte. Miljø, likestilling og integrering er viktige verdier i alt vi foretar oss. Med landsbygd forbinder vi tradisjon, trygghet, frisk luft, rent vann og grønt gress hvor menneskene lever i harmoni med naturen, kulturen og med hverandre. Og at regionen skal være uten grenser signaliserer at vi ønsker å bygge ned grensehinder og viske ut riksgrensen. Det signaliserer også at regionen skal være grenseløs med hensyn til skapertrang, kreativitet og entreprenørskap. Regionen skal være grensesprengende i alle henseende. Her skal alt være mulig. Sentrale myndigheter inviteres til å bruke regionen som forsøksregion for politisk entreprenørskap. Her skal nye og uprøvde virkemidler i region- og distriktspolitikken kunne testes. De neste 3 årene har vi satt oss mål om netto innflytting, økt sysselsetting, opprettholdelse av offentlig tjenesteproduksjon, tilstrekkelig tilgang på kompetanse og arbeidskraft til privat og offentlig sektor, økt livskvalitet for befolkningen og gjennomføring av minimum 3 pilottiltak/forsøk i distriktspolitikken. DETTE ER FINE ORD og gode målsettinger, men vi er realistiske og innser at det er ingen enkel oppgave å realisere visjon og mål. Og skal vi nå målene, er vi avhengig av et tett samarbeid mellom regionprosjektet, kommunenes politiske og administrative ledelse og ikke minst med regionens befolkning og næringsliv. Når det gjelder rammebetingelser, grensehinder og pilottiltak er vi også avhengig av et samarbeid med regionale og sentrale myndigheter. HAR DU ET GODT FORSLAG som kan bidra til å nå målene og som kan bidra til å skape en moderne landsbygd uten grenser, håper vi at du vil bruke skjemaet på side 22 i dette nummeret av avisen Vaajma. Vi lover at alle forslagsstillere skal få tilbakemelding. Kjell Schive Läs mer på webben! VAAJMA nr 1/

12 HANTVERKARE I VAAJMA Lars-Gunnar Holgersson är en eldsjäl i Frostviken. Han har varit involverad i många projekt som syftat till att utveckla området. Foto: En bygdens kämpe Lars-Gunnar Holgersson är en av få hantverkare i Vaajma som arbetar på båda sidor gränsen. Han är också en eldsjäl i bygden och fick ifjol en utmärkelse för hans långa engagemang i Frostvikens utveckling. Karriären som plåtslagare började redan Arbetena skiljer sig VAAJMA nr 1/2012 inte något nämnvärt idag från den tiden anser Lars-Gunnar. Den stora skillnaden är att det finns mer färdigt material att köpa nuförtiden. förr jobbade plåtslagare sällan utomhus vintertid, utan då stod de i verkstaden och tillverkade plåtdetaljerna inför sommarens arbeten. Lars-Gunnar har aldrig känt av höjdskräck. Det vore heller ingen bra yrkesegenskap. Foto: NÅGON KOMPANJON har Holgersson aldrig haft. Jag har alltid jobbat ensam. Man vänjer sig vid det och nu skulle det vara svårt att säga åt någon vad han ska göra. Då gör jag hellre det själv och får det som precis som jag vill, säger Lasse Holgersson. Det finns inga speciella drömuppdrag, anser Holgersson, eftersom själva yrket är härligt och ingen dag är den andra lik. Det bästa är att få jobba utomhus samt att komma ut i bygden och få träffa folk. Sedan det blev lag på att alla rökkanaler ska besiktigas regelbundet har Lars-Gunnar Holgersson monterat otaliga takstegar. Kommer sotaren för att inspektera och upptäcker att det inte finns någon stege upp till skorstenen, då ringer de till mig. måste fajtas för att få något gjort. Speciellt i glesbygden. Man Lars-Gunnar Holgersson Därför är taken Holgerssons arbetsplats. Lyckosamt nog är han inte det minsta höjdrädd vilket inte vore en bra yrkesegenskap. Lasse har endast vid ett tillfälle råkat ut för en arbetsolycka, men då var den desto allvarligare. Jag hade slarvat när jag byggde ställningen och inte satt upp ryggstöd. När jag tog ett steg bakåt trampade jag utanför plankan och föll fyra meter rakt ned i backen. Det blev helikopter till Östersund där de lappad ihop mig bäst de kunde. Hela ryggen var förstörd och det tog elva månader innan jag var tillbaka i arbetet. Men idag har jag inga men alls, säger Lasse. Genom åren har Lars-Gunnar haft många uppdrag på den norska sidan gränsen. Första gången annonserade han i Namdalsavisa och fick ett brakgenombrott direkt med kunder som hörde av sig. Sedan dess har jag aldrig behövt annonsera. Nöjda kunder är den bästa reklamen, säger Lars- Gunnar. På den tiden fanns det en tullstation vid gränsen. Holgersson åkte dit klockan åtta på morgonen och visade upp materialet han skulle använda i Norge, fick en stämpel och åkte vidare för att jobba. Det var allt som krävdes. DET VAR LÄTTARE DÅ. Nu ska det skötas över internet men det innebär inte att det är smidigare utan tvärtom betydligt krångligare, menar Holgersson. Nu måste de norska kunderna vara uppkopplade och registrerade i tullverkets databas med en egen inloggning. Annars måste

13 Hans Oskar Devik takket av På folkemøtet i Røyrvik den 7. februar ble Hans Oskar Devik takket for sin innsats som leder av styringsgruppen gjennom 3 år. Han fikk overrakt et bilde som er laget av Marlene Solberg fra Lierne. Bildet viser to personer som sitter på hver sin planet ute i verdensrommet og drømmer om bedre samarbeid og En moderne landsbygd uten grenser. Kjell Schive Psalmkväll i Hotagen Runt 15 personer var den 23 januari samlade i Hotagens församlingshem för att tillsammans sjunga välkända psalmer, på ett för alla inte lika välkänt språk, nämligen sydsamiskan. Marianne Persson, samisk samordnare i Krokoms kommun och initiativtagare till denna kväll säger med glädje i rösten: varje gång språket hörs lever det! Psalmkvällen i Hotagen var den första av flera inplanerade under våren. Marita Arnsäter de ta hjälp av en deklarerare som tar tusen kronor för besväret. Det är bara de större firmorna som är registrerade och det betyder att Lars-Gunnar förlorat många privata kunder över gränsen. När han beklagade sig för tullmyndigheten fick han besked att köra till Storliens dygnetruntöppna tullstation. Det är 40 mil dit enkel resa. Det är ett uppdrag för Regionprojekt Vaajma att få till stånd förenklingar. Tyvärr verkar inte politikerna förstå att det är ett problem, säger Lars-Gunnar. VISSA REGLER ÄR helt absurda. Som att alla pallar och emballage som far över gränsen måste vara rökta mot ohyra. Min plåt levereras med färdigrökt emballage. Men det betyder att jag inte får såga till en liten planka att använda som pall. Samtidigt passerar dagligen otaliga timmerbilar över gränsen som är fullastade med virke. Då är det ingen som frågar efter ohyra, säger Lasse Holgersson. Ifjol fick Lars-Gunnar Holgersson Frostviksstjärnan som utdelas av turistföreningen Frostviksfjäll. Utmärkelsen fick han för att vara en god ambassadör och att i många år kämpat för bygdens utveckling. Åtskilliga timmar har vikts åt ideellt arbete i Frostvikens många föreningar och projekt. Lars-Gunnar har bland annat varit den lokala paraplyorganisationen Forum Frostvikens kassör i femton år. Varje år har jag sagt upp mig från ämbetet. Men det är aldrig någon som bryr sig om det, skrattar Holgersson. En av de största utmaningarna var att få till ett flygfält i Frostviken. Det fanns flera flygintresserade som länge hade velat få ett flygfält utan att lyckats. På ett möte nämnde Holgersson att de skulle bruka allvar nu. Då var det ingen som trodde att han skulle klara av det, men två år senare stod Frostlanda färdigt. MAN MÅSTE FAJTAS för att kunna genomföra något. Speciellt när man bor i glesbygd. Vi hade till exempel aldrig haft en bilprovning om vi inte fajtats ordentligt först. Vi fick ligga på länge och väl men nu har vi en mobil bilprovning i Frostviken, säger Lars Gunnar Holgersson. Lång tid och mycket arbete lade Holgersson ned på att få en bankomat till Gäddede. DET TOG MER ÄN FEM år och blev verklighet först när bankkontoret stängdes. Forum Frostviken äger Sveriges enda privatägda bankomat som sitter i Holgerssons verkstad. Det var mitt krav för att jag skulle sköta underhållet. Pengar körs upp från Strömsund men det är jag som byter kvittorulle och får ta emot felanmälningar, säger Lasse har Holgersson tänkt att gå i pension. Han har sökt en efterträdare de senaste fem åren utan att lyckas. Hittills har ingen hört av sig. Det vore bra om jag först kan styra in en Sedan lagen om besiktning av rökkanaler togs i bruk har Lars-Gunnar Holgersson monterat otaliga takstegar i Frostviken. person både i yrket och i Frostviken som jag sen lämnar över helt till, säger Lars Gunnar Holgersson.

14 Sosial møtesplass Røyrvik bibliotek er ikke som andre bibliotek. Her er den sosiale møteplassen nesten like viktig som utlån av bøker og DVD. Og som ett treffsted for bygdas ungdom, kanskje viktigst! Jorunn Vollmo, bibliotekets bibliotekar, har virkelig skapt en arena for dette i lokalene på enden av Røyrvik barne- og ungdomsskole. I åpne og trivelige lokaler finner vi bøker i alle sjangere, både for unge og gamle. Utvalget er rikt og stort, og skulle ikke du finne det du søker, så søker Jorunn på nettet, og noen få dager senere er boka her sendt fra ett større bibliotek. NOE ANNET SOM SLÅR deg er atmosfæren. Her er det ingen som skuler på deg som ett forstyrrende element i det du trer inn. Du finner ingen vær stille skilt hengende som en trussel. I stedet høres det småprat og diskusjoner fra ungdom som sitter foran pc-avdelingen og diskuterer. Hva det prates om vet ikke jeg, kanskje er det skoleprosjekt, skooter eller moter som engasjerer. Småpraten og diskusjonene blir gjerne avbrutt av gledeshyl fra spillavdelingen. Biblioteket har en egen liten krok med både Wii og X-boks med tilhørende spill. Og det er ikke for utlån, nei her spilles det! Selv om Røyrvik bibliotek er ett annerledes bibliotek. Bibliotekar Jorunn Vollmo har skapt en sosiale møtesplasse. Foto: Lars Arne Krukhaug fjernkontrollen styres med hendene må vist hele kroppen tas i bruk sammen med utbrudd som vitner om så vel seier som tap. En annen avdeling som interesserer er den samiske kroken. Røyrvik har sammen med Snåsa lagt vekt på å ha tilbud og kompetanse på det samiske, og spesielt det sørsamiske. Jorunn samarbeider med den samiske bokbussen som er innom bygda med jevne mellomrom, så tilbudet er stort og variert. Det er hovedsakelig lokalbefolkningen som bruker denne avdelingen men en og annen fra Blåsjöen og omegn tar turen innom. SELV OM JORUNN har satset og lagt til rette for barn og ungdom har hun ikke glemt de gamle. I fjor startet hun opp seniorsurf. Et særs populært tiltak for den eldre generasjon som ikke har fått data inn med morsmelka. Her har surfing på nettet, oppretting av e-post og facebookkonto vært viktig, men også opplæring i bruk av nettbank har stått på pensum. MEN OGSÅ HER ER det sosiale ett viktig element. Det er ikke bare ungdommen som er vanskelig å få bort fra dataskjermen, men når kaffen og vaflene settes på bordet slipper de fort taket i datamusa og trekker bort til kaffekroken. Men da er data, for en liten stund glemt, og kaffekosen og praten overtar. Som sagt en spennende og allsidig møteplass. Ikke bare ett bibliotek. Og godt er det, vi trenger slike oaser i ei lita bygd som Røyrvik. VIL DU VITE MER OM biblioteket har Jorunn laget sin egen side på kommunens hjemmeside. Les mer om Røyrvik bibliotek på der finner du, i tillegg til informasjon om biblioteket, en egen ungdomsside. Velkommen til Røyrvik bibliotek! Lars Arne Krukhaug Julespill med elevene fra Stortangen I en rekke år har elevene ved Storangen skole invitert foreldre og andre til juleavslutning der de viser et julespill fra scenen på Lierne Samfunnshus. Før jul siste år var det stykket Nisse på ville veier som stod på programmet, og nok en gang lar vi oss imponere at gjennomføringen. Alle 90 elevene ved Storangen skole deltar på julespillet. Foto: Karl Audun Fagerli Både fra de som har mer framtredende roller, men også fra de som har de viktige statist- og eller sangrollene. Og i slutten av januar i år inviterte elevene ved Sørli skole til sin årlige forestilling. Etter en flott forestilling med Bør Børsson i 2011, så slå de i år til med Sven Ingvars-forestilling. Også her var det mange flotte innslag, både fra enkeltutøvere med sang og musikk, men også fra hele gruppen samlet. Jo det blir scenevante ungdommer av slikt. Karl Audun Fagerli 14 VAAJMA nr 1/2012

15 Förstå din granne Nordspråk är en sammanslutning av föreningar med lärare i nordiska språk. De arrangerar kurser, uppmuntrar och visar på undervisningsmaterial i nordiska språk och nordisk kultur. En av de svenska representanterna i Nordspråk är Lotta Storm som är styrelseledamot i Svensklärareföreningen och lärare i Valsjönbyn. Lotta Storm anser att folk i Vaajma bör kunna kommunicera på eget språk även i grannlandet. När Lotta som student läste kursen Svenska för blivande lärare förstod hon inte nyttan med studierna i danska och norska. Men när hon 2001 flyttade till Valsjöbyn så var den jämtländska dialekten inte alls särskilt svår att begripa. Det var mycket tack vare mina tidigare studier i norska. För människor som bor i Vaajma är det heller inte alltid givet att man förstår norska eller svenska. De familjer som talar två språk hemma har en stor fördel. GRÄNSPROJEKTETS FÖRSTA tre år satsade på utbyte i skolor och samarbete mellan lärarna på båda sidor om gränsen. Lotta Storm anser att det bidragit till större förståelse för varandras språk. Det krävs inte särskilt lång tid eller stora insatser för att barnen och ungdomarna ska öva upp språkförståelsen. Det handlar ju inte om att lära sig att tala ett nytt språk utan bara att lära sig att förstå och läsa. Att kommunikationssvårigheter inte står i vägen är viktigt, och det möjliggör ett ännu bättre samarbete över gränsen, säger Lotta. Eleverna i Sørli och Valsjöbyn gjorde ifjol en tvåspråkig skoltidning tillsammans. Svenska skolverket kom i fjol med en ny läroplan som bland annat prioriterar nordiska språk. Tidigare var den största delen av undervisningen i nordiska språk förlagd till gymnasiet. I den nya läroplanen ska grannspråken studeras i grundskolan och påbörjas innan högstadiet. DET ÄR BRA ATT BÖRJA tidigt med grannspråksundervisning. Dagens äldre tonåringar försöker sällan ens att kommunicera på sitt eget språk med andra nordbor utan vänder sig till engelskan direkt. Ju tidigare eleverna lär sig förstå grannspråken ju större möjligheter har de att tala sitt eget språk med människor från grannländerna, säger Lotta Storm. REGIONPROJEKT VAAJMA trycker hårt på att vi ska kunna kommunicera med varandra över gränsen. I målsättningen står bland annat att skolprojektet ska øke forståelsen for og kjennskapet til nordisk språk og kultur. Det är ännu inte bestämt exakt hur målsättningen ska infrias. Lotta Storm tycker att det är väldigt viktigt att man fortsätter att satsa på de yngre eleverna i gränssamarbetet. Det är där grunden läggs. Om man låter barnen träffas ofta för att ägna sig åt gemensamma skolaktiviteter där de lär känna varandra bäddar man för mer samarbete över gränsen i framtiden, tror Lotta. Tyck till på Facebook! Förstår du ditt grannspråk? Gå in på vår Facebook-sida och tyck till! Motorcrossbanan invigs till sommaren För tillfället ligger motorcrossbanan i Gäddede under snö och därför är det stiltje i arbetet. Men så fort snön smälter sätter arbetet igång igen och till sommaren ska banan var körduglig. Vi kom igång sent i höstas men hade flax att snön också var försenad. Därför har vi fått gjort en hel del ändå. Till våren fixar vi till hoppen och andra finjusteringar, säger Tommy Ek. Allt arbete med att anlägga banan sköts helt ideellt av ungdomar och deras föräldrar. Till våren kommer man att bjuda upp en motororganisation för att kika på banan och ge råd till anläggarna. I FÖRSTA HAND SKA banan vara till aktiviteter för ungdomarna i Vaajma. På andra sidan gränsen finns också ett stort intresse för motorcrossbanan. Vill ungdomarna sedan öka engagemanget så finns det möjligeter. De kan skapa en egen förening och göra banan tillåten för riktiga tävlingar. Men viktigast är att de har roligt, sedan bestämmer de själva vad de vill göra. Vi lägger medvetet ribban lite lågt i början. Det finns en risk i glesbygd med få människor att intresse avtar när man går ut för hårt. Då är det bättre att höja ribban allteftersom intresset ökar istället, säger Tommy Ek. Allt arbete utförs ideellt av intresserade föräldrar och ungdomar. I framtiden ska banan även kunna användas på vintern som snöskoterbana. Foto: Love Ek VAAJMA nr 1/

16 Gräva fiber ihop? Människor utanför städer och tätorter har lika stort behov av bredband Campingen i Gäddede tänker satsa på utökat trådlöst som alla andra. Leverantörer har ofta fokus för fiber. nätverk från egen router istället på volym och därför blir Lili-Marie Wassdahl anser att fiberinstallation i glesbygd betydligt dyrare. för dyr. fiberanslutningen är alldeles Bynet är ett bolag som säger sig sänka kostnaderna med hjälp av engagemang från lokala till fiberkabeln Dyrt att ansluta ekonomiska föreningar. Marcus Ternstedt på Bynet säger att deras hjälp är främst organisatorisk. De hjälper att strukturera fiberinstallationen sedan lämnar Bynet. Det är viktigt att den lokala föreningen är ägare. Vi har hjälpt föreningar både där det inte funnits någon stamkabel och där som det bara var att koppla på. I vilket fall sänks kostnaderna betydligt, säger han. För 300 kronor i månaden får en abonnent internet, telefon och tv i hemmet. Då tillkommer anslutningskostnaden som Bynet kan påverka. Vi har ett ramavtal med Telia som sänker påkopplingskostnaden. Mest besparning görs dock på att värva många medlemmar samt att ägna egna arbetstimmar på arbetet, säger Marcus Ternstedt. Läs mer på webben! I Årjäng har ett projekt för att fiberansluta hela kommunen dragits igång. Det är kommunen och åtta lokala ekonomiska föreningar som äger och driver projektet med visst finansiellt stöd från EU och Region Värmland. Bynet sköter förarbetet, kontakter med folket och få till markavtal samt att få igång de ekonomiska föreningarna. Vi kör efter Säfflemodellen som är den kommun som kommit längst. Där hamnade anslutningskostnaden på mellan 15 och 18 tusen kronor. På grund av svårgenomträngd terräng riskerar det att bli dyrare här, säger Anneli Pettersson, Årjäng kommuns fiberprojektledare. Hon menar att det lokala engagemanget är a och o för vad totalkostnaderna hamnar på. Allt som kan göras av medlemmarna själva innan, under och efter själva byggprojektet håller ned kostnaderna. DET KRÄVS ÅTSKILLIGA arbetstimmar. Det ska förberedas för grävmaskin och sen återställas efter grävning. Det är alltid svårt att få människor att ställa upp på frivilligarbete, men det är nödvändigt om fiber ska installeras till ett rimligt pris, säger Anneli Pettersson. Forberedelse igang til Flytkningerennet Leder for flyktningerennet, Eva W. Kveli kan fortelle at de er godt i gang, og nå er folk i gang med å melde seg på til årets renn. - Akkurat nå venter vi på å få nye startnummer på plass. Hvis folk har muligheten til det, så er det lurt å følge med på våre hjemmesider, da kan de også se hvilke deler avløypa som er kjørt opp til enhver tid, sier hun. Første utbetaling av Kurtaxmidler gikk nettopp til det formålet, å holde flyktningerenn-løypa åpen så tidlig som mulig. En stor forandring i årets Flyktningerenn er startplassen for lørdagens renn. Den er flyttet, fra Grensrøysa til Kveeidet. For den som ikke er så godt kjent i Lierne, eller med rennet, betyr det at startplassen for lørdagen ligger ved Fv 74 (fylkesvei), ca 12 km fra Gäddede, i retning mot Nordli. ENDRINGEN GJØR lørdagens renn ca 3 km lenger, 18 km i stedet for 15 km som tidligere. -Parkering vil bli mulig på andre siden av fylkesveien, men vi håper så mange som mulig kan benytte seg av tilbudet om å parkere gratis på Gäddede, siden det vil bli satt opp busser Lili-Marie Wassdahl på Gäddedes camping tackade nej till att fiberansluta efter Telias erbjudande. Det blev för alldeles för dyrt i engångskostnad och sedan ändå höga årsavgifter, säger hon. I dagsläget har de en router som knappt räcker till bredbandet i receptionen. Tanken är att gräva ned kabel runt området och montera förstärkningsantenner så att hela campingen blir on-line ändå. Vi måste ju tillgodose våra kunders önskemål. Nuförtiden vill folk kolla mejlen så fort de stannat på parkeringen. Men fibern blev för dyr, vi måste ju kunna ta betalt för tjänsten av våra kunder inom rimliga gränser, säger Lili-Marie Wassdahl. FROSTVIKSSKOLAN är däremot klart för anslutning, kablarna är dragna och inkopplade. Det fattas bara att trycka på till-knappen derifra til starten, forteller Eva og Inger videre. Det er en provisorisk løsning på parkeringen til årets renn. Forholdene i høst var for dårlige til å gå i gang med grunnarbeidet for parkeringsplasser. Victoria Westberg Tyck till på Facebook! Ska du åka loppet? Gå in på vår Facebook-sida och tyck till! i Strömsund samt att konfigurera systemet. Då kan vi utöka samarbetet med sammanträden och undervisning tillsammans med norska skolor via videokonferenser. Idag räcker inte kapaciteten och jag blir frånkopplad mest hela tiden, säger Bert-Ove Lundberg, rektor på Frostviksskolan. GELAB I GÄDDEDE kopplade upp till fiberkabeln i november ifjol. Företaget har sedan dess omstrukturerat och lagt ut IT-drift och support på entreprenad men vd Christer Engnér har inte hört några klagomål och antar att uppkopplingen fungerar bra. Telias offert var väldigt dyr från början. Men slutpriset som vi kom överens om är mer rimligt, säger han. Eva och Inger har Flyktningerennets forberedeser under kontroll. Foto: Victoria Westberg 16 VAAJMA nr 1/2012

17 MEDVETET VAL Tidningen Vaajma har besøkt Rita Totsås og Reidar Rødli i Sandvika, og spør hvorfor de valgte å flytte til Lierne? Rita, som er født og oppvokst i Li, tenker litt og sier. Jeg føler egentlig ikke att jeg har flyttet hit, jeg har bare vært utflytta li-bygg i noen år! Noen år viser seg å være 9 når hun tenker seg om. Etter videregående skole, studerte Rita ved Mitt-Högskolan i Östersund og fikk arbeid i Norge som sosionom etter endt utdanning. Reidar er født og oppvokst i Trondheim, og det var i Trondheim de bodde før flyttlasset gikk til Lierne men det var ikke i Trondheim de møtte hverandre. Nei, det var i Lars Erling og Elinor sitt bryllup i Lierne som vi møttes, sier Rita. REIDAR ER BROR til Lars Erling Bolling, og Lierne var ikke en ukjent plass for ham heller, da han og Rita flyttet til Sandvika, for snart ett år siden. Nei, min oldefar var lensmann her i Lierne for lenge siden, og min morfar, Julius Bolling, vokste opp i Lierne. På plassen hvor morfaren vokste opp, hadde familien til Reidar hytte, og han har tilbrakt mye tid i Lierne under sin oppvekst. Men hvorfor ønsket de å flytte til Lierne, og ikke bare ha hytte her? - Hvorfor ikke? sier begge to. Ett ønske om å flytte til Lierne hadde de hatt begge to og da Milla kom, vokste tanken om at Lierne er et godt sted for barn å vokse opp i. Da så jobbmuligheten kom for Rita var det bare å hoppe i det. Det ble kanskje noen år tidligere enn planen, men det var ingen tvil om at denne sjansen måtte vi ta! sier Rita. For Reidar var det heller ingen problemer med arbeid, han har samme arbeidsgiver og jobb som før de flyttet. Jeg må få lov til å skryte litt av arbeidsgiveren min, KL regnskap Mer sentralt her Solsiden, for måten de har tilrettelagt for meg på!, sier han. Firmaet leier kontorplass i andre etasje på forbruksforeningen for Reidar, og han er veldig fornøyd med forholdene. Det er mer sentralt her enn på Solsiden. Jeg har 3 minutters trilletur for å levere Milla i barnehagen, og 20 sekunder til arbeidsplassen, spøker han. Rita har også en litt annen hverdag nå enn tidligere. Da pendlet hun til Klæbu, hvor hun jobbet som barnevernpedagog, nå arbeider hun på Nav Lierne i 70%. Det er ingen pendling å snakke om altså? Nei, og det er en av de tingene som er så godt i Lierne. Det føles trygt å la Milla vokse opp her, hvor det er lite og oversiktlig, og hvor vi får mulighet til å styre hverdagen litt selv. Mulighetene til aktivitet er store og det er nok av tilbud i Lierne for den som ønsker det, er de enige om. Vi har også gode muligheter for Rita Totsås og Reidar Rødli med lilla Milla. Foto: Victoria Westberg å dra til Trondheim, om vi ønsker det, og det hender. Men det føles alltid mye bedre når en er tilbake i Lierne om søndagen, enn når en drar til Trondheim om fredagen, smiler Rita. Victoria Westberg Krångliga tullregler för gränshandel Omständliga tullregler är ett stort gränshinder för företagarna i Vaajma. Oklarheter och onödiga kostnader medför att många drar sig för att åka över gränsen. Arnold Westberg tvivlar på att han gör det fler gånger. Arnold Westberg tyckte att det var ett bra tillfälle att åka på förjulsmarknaden i Nordli för att visa upp affärens nya kollektion av bambukläder. I god tid beställde han ett lager bambuställ från leverantören i Kinna till ett värde av kronor. Speditören som Arnold anlitade informerade att han då behövde föra över kronor till tullverket i Trondheim. Han måste dessutom anlita två speditörer, en som tar ut varorna ur landet och en som för in varorna i Norge. Båda ska naturligtvis ha betalt för sina tjänster. Krångligast var ändå att jag måste detaljerat beskriva varorna i förväg. Hur många paket, vad de innehöll och hur mycket varje paket vägde. Det var inte helt lätt eftersom jag inte visste hur de paketerade i Kinna. Alternativet var att beställa varorna än tidigare, men då måste jag ju ligga ute med femtiotusen längre tid. Det är inte alla affärsinnehavare som klarar det, säger Arnold Westberg. NÄR ALLA FORMULÄR var ifyllda och skickade till Norge fick Arnold ett datum och två angivna klockslag. Mellan dessa tider var han tvungen att passera gränsen ifall norska tullen bestämt sig för att kontrollera varorna. Arnold sålde för cirka kronor men med arbetstimmar inräknat plus att han tvingades ha extrapersonal i butiken i Gäddede så var det knappt värt besväret. Arnold Westberg tror att underställ i bambu blir en storsäljare. Nu har jag dessutom i Norge som jag inte fått tillbaka än. Jag måste skicka en begäran till Trondheim för att få ut dem. Jag förstår lite norska och har vänner som kan hjälpa till, men hur svårt vore det inte för en person utan någon norsk kännedom alls, säger Arnold. Han hoppas att Regionprojekt Vaajma lyckas få till ett pilotområde som skulle underlätta för alla parter. Foto: Idag är allt för omständligt tycker Arnold. Folk har sagt åt mig att ge fan i och registrera varorna för det är ändå ingen som kollar. Säkert skulle ingen här klandra mig men då är risken att vi får ett laglöst land i Vaajma. Är det så vi vill ha det, frågar Arnold Westberg? VAAJMA nr 1/

18 Vidt kulturspekter Ungdommens kulturmønstring, UKM, avvikles lørdag 11. februar i Lierne samfunnshus. Det er tredje året på rad at kommunene Røyrvik og Lierne arrangerer en felles lokalmønstring. I år har 56 deltakere meldt seg på, 18 fra Røyrvik og 38 fra Lierne, og det er et vidt spekter av sjangre representert. På scene vil det bli alt fra solosang, rockeband til hiphop-dans og videoproduksjoner og i kunstutstillingen alt fra keramikk, blyanttegning, foto, tekstilier til festantrekk laget av tejp! DET STARTER FOR ungdommenes del allerede på fredag kveld, med forberedelser, montering av kunstutstilling, øving på scene med lyd- og lysrigging, videoavspilling og ikke minst felles hyggestund, med mat og prat. UKM som arrangement er blitt arrangert i Norge i 27 år, og er opprinnelig en finsk idé. Ungdommene kan delta fra de er 10 år til og med det året de fyller 20. Det er mulig å delta med det meste av kulturelle uttrykk, innenfor dans, musikk, Julecup i volleyball i Liernehallen Fotball og ski er idretter med mange aktive utøvere i Lierne, men det har også vært en sterk tradisjon for volleyball i kommunen. Aktiviteten var stor på 80-tallet og en bit inn på 90-tallet, for den avtok en periode. Takket være Tone Totland i Sørli så fikk volleyball en nystart i 2004, da hun kom i gang med ett lag i divisjon 3 fra Lierne. Deretter har aktiviteten vært økende igjen, ikke minst grunnet Liernehallen, og de mange aktive som stiller opp som ledere/trenere. Leder for volleyballgruppa i Lierne IL, Anita L. Lundgren, kan fortelle at de denne sesongen har 68 aktive jenter/damer og 69 gutter/herrer med på treninger og turneringer. De aktive er fra 5.klasse og oppover, Her er UKM-komiteen fra Lierne i sluttfasen av planlegginga av den lokale mønstringen, fra venstre; Trygve Kveli, Åse Aspnes og kulturleder i Lierne, Øystein Moholt. Foto: Victoria Westberg scene og kunst, og på senere år har videoproduksjon vist en stor økning på landsbasis. UKM deles inn i 3 nivåer, lokalmønstring i kommunene, fylkesmønstring og til sist landsmønstring. ALLE SOM MELDER seg på lokalmønstring får delta her (fra det år en fyller 10) og der sendes noen deltakere videre til fylkesmønstring, etter gitte kriterier. Det er begrenset med plasser på fylkesmønstringen, derfor er det også en regel om at en ikke kan sendes videre før det året en fyller 13. og Lierne volleyball har ett div.3-lag og ett div.2-lag for damer. Vi venter på at herrene skal få et lag på plass også, sier Anita og smiler. UKM er ingen konkurranse, selv om en jury avgjør hvilke bidrag som går videre til fylkesmønstring. Juryen ser på alles innslag og gir tilbakemeldinger til hver deltaker. De ser på originalitet, kreativitet, publikumskontakt og kvalitet og de som blir valgt ut til fylkesmønstring skal også gjenspeile bredden i den lokale mønstringen. LIERNE OG RØYRVIK har arrangert den lokale mønstringen som ett fellesprosjekt de siste årene, dels fordi en opplever at det gir en bedre opplevelse når en er flere deltakere, Laget Limandvika med slep vant den aktive klassen med dette laget f.v. Andreas Ravlo, Anders Gåsbakk, Anita Lillemark Lundgren, Linda Linmo, Rolf Ole Opsal og Patrik Lundgren. Foto: Karl Audun Fagerli Det har vært stor aktivitet på treninger, tirsdager i Liernehallen og onsdager i Sørlihallen. Foran turneringer har det vært fellestrening for alle i Liernehallen. og dels fordi det å bli kjent med andre ungommer i regionen er et hovedmål for både kommunene og regionprosjekt Vaajma. Innslagene som sendes videre til fylkesmønstringen representerer der hver sin kommune, selv om den lokale mønstringen er felles. Fylkesmønstringen for Nord- Trøndelag vil bli arrangert på Frosta, den mars. Victoria Westberg Vi har mange aktive foreldre og andre aktive som stiller opp og leder treninger, og har også nylig arrangert ett trener 2- kurs for å få enda flere med. 13. desember ble det arrangert fellestrening med uhøytidlig Luciaturnering for barn og foreldre med 57 deltakere. Det har vært noe variert deltakelse med antall lag fra Lierne på de 3 turneringer en har deltatt på hittil, men på det meste var det med 7 lag, i klassene U12, U14 og U16. Resultatene på turneringene er Anita godt fornøyd med. Lørdag 11. februar arrangeres det en turnering i Liernehallen. Det er G16 som spiller sonemesterskap. Da ønsker vi mange publikummere som kan heie på oss, sier Anita Lundgren. Karl Audun Fagerli 18 VAAJMA nr 1/2012

19 FÖRETAGET Satsing på egg hela Vaajma Fotbollslaget från Hvem som kom først av hønan og egget har vært ett evig spørsmål, men i Namsvatnet er svaret klart. 3. januar i år ankom 7500 hvite italienere. Magnar Namsvatn satser stort og etter hvert skal det rulle ut egg i uka. Magnar sto ved ett veiskille da han ga seg som aktiv politiker i fjor høst. Han hadde da drevet som eggprodusent siden 1983, men i mindre skala høner ga 0,5 årsverk, så da han ga seg som politiker måtte han satse på noe annet. Regelendring i hønsehold gjorde at måten han hadde drevet på måtte endres. En ombygging av gammelfjøsen ikke var et alternativ. Enten måtte han legge ned eller så måtte det satses nytt og større. Han hadde lenge tenkt på å bygge nytt fjøs, men som 64-åring var han i tvil. En pensjonisttilværelse var for tidlig, men da dattera og svigersønnen flyttet tilbake til Røyrvik ble beslutningen tatt. HER SKULLE DET SATSES nå som yngre krefter var kommet tilbake til gårds. Planene ble lagt og i tilknytning til ett eksisterende lager/snekkerverksted bygde han ett hønsefjøs på 750 kvadratmeter med plass til 7500 høner. Magnar satset 4,5 millioner men samtidig ga det en årsverksøkning til 1,0 årsverk, så nå var det noe å leve av. Og med ett helautomatisk hønsefjøs er arbeidsdagen blitt en helt annen. Foring, drikkevann, lys og varme styrer seg selv. Men selv om mye kan styres fra pc-en hjemme i stua må turen innom hønsefjøset. DYRA SKAL HA TILSYN og eggene skal tas vare på. En egen egglinje gjør at mesteparten av arbeidet skjer ved eggsorteringsmaskinen. Her sorteres og pakkes eggene før de distribueres videre til kundene. Magnar forteller at han tidligere leverte eggene til Nærengros i Namsos som pakket og distribuerte merkevaren Børgefjellegget til butikkene her i Namdalen. Magnar Det er den friske og gode lufta i Børgefjell som er årsaken til att Børgefjellegget har en delikat gulrød plomme. Foto: Lars Arne Krukhaug leverer fortsatt samme mengde til Nærengros, men resten går via Rias AS i Levanger til butikker i hele landet. Dessverre ikke som Børgefjellegget. De blandes sammen med andre eggprodusenter og lanseres som egg fra frittgående høner. På spørsmål om hvor lenge hønene verper før de må skiftes ut forteller Magnar at hønene har en omløpstid på 76 uker. HAN FÅR HØNENE 16 uker gamle, så etter 60 uker må det nye høner til. Da har de gamle hønene gjort sitt og ender som regel opp som dyrefor. Magnar har levert sine til Namsskogan dyrepark hvor de har endt opp som ulvemat! Men nå må han finne andre løsninger i tillegg. Kanskje noen som produserer for til andre næringer som for eksempel pelsdyrsoppdrett. Det er litt synd for det er ingenting i veien for at de kunne vært brukt som menneskeføde. Som nevnt, Magnar har satset stort. Den største satsinga i primærnæringa i Røyrvik på mange år. Magnar håper det kan gi en smitteeffekt og få andre til å gå i gang. MATVAREBEHOVET i verden øker og her i Norge importerer vi mer enn vi eksporterer. Vekstvilkårene i Røyrvik begrenser mulighetene, men han har vist at kraftforbasert produksjon er mulig. Så det er bare å tørre å satse, kanskje et grisefjøs i storskala blir det neste. Magnar har vist vei! Lars Arne Krukhaug Tyck till på Facebook! Är Børgefjellegg godare än andra? Gå in på vår Facebook-sida och tyck till! Lierne IL fotball ble stiftet etter et prøveår på dispensasjon med lag i 5.divisjon i Klubben består av spillere fra Sørli, Nordli, Frostviken og Røyrvik. Etter hvert er samarbeidet utvidet til å gjelde de aldersbestemte klasser. I 2011 deltok det 5 lag fra Lierne IL fotball i kretsserien, med lagene i klassene gutter 12 år (2 lag), gutter 13 år, gutter 14 år og jenter 14 år. I 2012 settes det ny rekord med hele 7 lag fra Lierne i aldersbestemte klasser. FOR Å KLARE DEN ØKTE aktiviteten, i tillegg til at Grenseliret i fotball, mellom de samme områdene i år arrangeres for 25 år på rad, så trengs det både nye og bedre trenere. Etter å ha gjennomført både delkurs 1,2 og 3 av trenerutdanningen de siste årene, arrangerte Lierne IL fotball sammen med Trøndelag fotballkrets delkurs 4 (Ungdomsfotball) av trenerutdanningen på Liernehallen nest siste helga i januar Fire timer av kurset på 20 timer gikk til keepertrening som tema. Her er kurslederne Arnstein Holmvik og Per Olav Glømmen i aksjon. Foto: Karl Audun Fagerli Hele 13 deltok, fordelt med 4 fra Røyrvik IF, 1 fra Grong IL og 8 fra Lierne IL fotball. Av disse 13 er det hele 8 som har fullført alle 4 delkursene og nå er godkjent som Trener 1/C-trenerlissens. Karl Audun Fagerli VAAJMA nr 1/

20 Ny ägare på hotellet Sten Danielsson har sedan 1 december drivit hotellet i Gäddede. Han har ingen erfarenhet av Hotell- eller restaurangverksamhet men däremot av pilgrimsvandringar. Något som Sten tänker ta tillvara på i Frostviken. Trots att Sten Danielsson inte drivit restaurang förr har han redan hunnit med att införa några nyheter för besökarna på Hotell Gäddede. Fredagsmys för familjer med extra aktiviteter för barnen är en sådan. Vi har en praktikant som lagt upp ett paket för barnen med spel och lekar. Tanken är att barnen inte ska rycka föräldrarna i ärmen när de ätit upp efter en kvart. Istället ska de vuxna kunna äta i lugn och ro, säger han. Framöver ska hotellet också ha café- och pubkväll när det är lönehelg. Det har inte funnits någon träffpunkt i Gäddede där människor kan träffas och ta en öl på kvällen. Varje dag serveras det dessutom ett vegetariskt alternativ till lunch. KOCKEN VAR OROLIG att ingen skulle välja det. Men man behöver inte vara vegetarian för att äta Sten Danielsson har stor erfarenhet av pilgrimsvandringar. Foto: vegetariskt. Dessutom är det både klimatsmart och bra för hälsan, säger Sten. Det som lockar i Frostviken är närheten till naturen. För Sten Danielsson handlar det inte om jakt eller fiske nödvändigtvis utan att för egen del vara i naturen. Han har lång erfarenhet av att leda pilgrimsvandringar i Vadstena för Svenska kyrkan. Vandringar i vildmarksnatur gör saker med dig som person. Man får upp ögonen för saker, man får tid att reflektera och man kommer ur systemet av strukturer som vi lever i varje dag. Vi människor behöver sådana andningshål, säger han. Dagens besökare på Hotell Gäddede, berättar Sten, är mestadels människor som reser i jobbet. De vill bara ha något att äta och en plats att sova på. Vi måste fortsätta att erbjuda det. Men i framtiden vill jag öka antalet besökare som är här på fritid och semester, som gjort ett val att åka till Frostviken. Då måste vi erbjuda andra saker utöver mat och sängar, säger Sten. VILDMARKSTURISTER är målet. Frostviken ligger helt rätt geografiskt med en oerhörd vildmark och med fjäll i varje väderstreck. Det är också enkelt att ge sig ut i vildmarken som är relativt oexploaterad men som ändå har både människor och serviceinrättningar tätt inpå. Här är det vildmarken man söker. Turister som vill åka slalom åker till andra platser, säger Sten. Det behövs ordnade arrangemang. Turisterna måste kunna välja mellan färdiga, paketerade attraktioner och resmål. För dem som bor i området är det inget märkvärdigt att bara gå ut och fiska eller att ta sig upp på fjället. Vandringar i vildmarksnatur gör saker med dig som person. Sten Danielsson För människor från andra länder eller från storstäder kan det vara en enorm tröskel att ta sig över. Då vill de ha lite hjälp och service. Helst vill vi ha hit hela grupper. Det kan vara enskilda som anmäler sig eller så är det färdiga grupper som till exempel företag eller föreningar som vill lägga möten nära vildmarken, säger Sten. Den största utmaningen är marknadsföringen för att konceptet ska bli lyckosamt. Därför är det viktigt att turistföretagen i Vaajma samarbetar. DESTINATION VAAJMA kan vara en motor för hela gränsområdet. Vi måste se stort och tänka utanför boxen. Det är gästen som är viktig och inte att turistföretagen tvunget måste hålla sig till egen täppa och verksamhet, säger Sten. Sten tror på Frostviken som stor turistdestination med fina attraktioner som Hällingsåfallet och Korallgrottan. Vildmarksvägen drar också mycket folk, och obervatoriet och planetariet har stor potential att locka hit besökare. Vem vill inte sitta här en stjärnklar natt och spana ut i rymden? Det går jag igång på, säger Sten Danielsson. Det är ett gott tecken att personalen äter hotellets mat med god aptit, säger Sten Danielsson. Foto: 20 VAAJMA nr 1/2012