Temaspecial bredband

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temaspecial bredband"

Transkript

1 nyheter sid 4 5 Unik räddningsövning i Lierne Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 29 Ny lift i Børgefjell nr 6/2012 Projektledaren har ordet sid 2 Om vi vill ha bredband måste vi samordna oss i byar, företag och föreningar. En världsstjärna till Valsjöbyn Reportage, sid Temaspecial bredband en viktig satsning för framtiden sid 6 13.

2 Innehåll 3. Möjlighet till fiber 4 5. Räddningsövning i Lierne Räddningsberedskapen över gränsen är unik FOKUS: Bredband till Vaajma Reportage om filmstjärnan Ann- Margret Norrmänn har blivit kaxiga Asylboende i Gäddede Reportage om regionforskning Vrimmel - Storstilt kultursatsing Evenemang FOKUS: Efter ungdomskonferensen FOKUS: Projektnytt Ny lift i Børgefjell Annonser Köpte hela Lierne projektledaren har ordet Vaajma en modern landsbygd utan gränser! Ja så lyder projektets vision som vi strävar mot. Att landsgränsen finns där kan vi inte göra så mycket åt. Vi kan fortsätta att öka kunskapen om att bygga ned gränshinder för näringslivet men som representanterna från tullen sa, när de besökta oss, kommer man förmodligen alltid att vilja ha koll på vad som förs över landsgränserna. Något som vi däremot kan påverka är det gränslösa samarbetet. Nu känns det som om det är viktigare än någonsin. Samarbetet kring besöksnäringen är viktig. Vi ska nå andra besökare än de som kommer hit för att de har sina rötter här eller att de har fritidshus här. Vi kan ta gränshandeln som exempel. Är det självklart att alla från Namsos ska åka till Vaajma för att inhandla julmaten? Eller konkurrerar vi med t.ex. Storlien? december kommer flera företag i Vaajma att ta chansen att marknadsföra sig på köpcentret i Namsos. Följ med! Tillsammans blir vi starkare. Vi måste visa hela utbudet, erbjuda bäst service och le mest av alla. Ett annat område som kräver samarbete är utbyggnaden av bredbandsfiber. Nu när det planeras för stora insatser gäller det att alla är med. Om vi vill ha bredband måste vi samordna oss i byar, företag och föreningar. Vill man ha fiber till sitt hem eller företag gäller det att man är med NU när det händer. Om man går ihop är det lättare att hitta rimliga lösningar. Vill man ha fiber till sitt hem eller företag gäller det att man är med nu när det händer. På ungdomskonferensen i oktober fick ungdomarna lista viktiga utvecklingsområden för att kunna bo kvar. Där var bredband ett av önskemålen tillsammans med bättre mobiltäckning. Det är viktigt att vi nu tänker på framtiden. Fler och fler använder smartphone/ surfplatta och tjänsterna utvecklas hela tiden. Det räcker därför inte att fylla det behov som vi har idag utan vi måste sikta högre. Tänk framåt. Som en kvinna sa på ett informationsmöte nyligen, tänk på att barnbarnen som kommer på besök räknar med att kunna komma ut på internet. Det är ett tillfälle nu att koppla in sig på de fibernät som byggs. Om man väntar kommer det att handla om en betydligt högre kostnad, om det ens är möjligt att koppla upp sig i efterhand. Man har all rätt att vara skeptisk men ta till er den information som finns så att ni inte går miste om en bra chans! Anna Jonasson Projektledare Ekonomisk tillväxt Kontakt Kjell Schive, huvudprojektledare Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson Tfn: 0046 (0) Edith Valfridsson Tfn: Tommy Ottosson Tfn: 0046 (0) Erika Selander Tfn: 0046 (0) Adresser Regionprosjekt Vaajma Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Vaajma Box Strömsund Om Tidningen Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne Krukhaug, Pernilla Hermansson. Vissa av texterna i Tidningen Vaajma produceras av Interreg-projektet Nyheter och information över gränsen. Tipsa redaktionen! Tfn: Mail: Mer info: Utgivning februari Deadline: 24/1 25 april Deadline: 4/4 20 juni Deadline: 30/5 26 september Deadline: 5/9 14 november Deadline: 24/10 Gilla oss på Facebook! vaajma 2 VAAJMA nr 6/2012

3 nyheter NTE har beslutat att bygga en ny stamfiber från Narvik till Trondheim. Fibern kommer att gå via Røyrvik och Nordli. Bild: NTE Vaajma utreder möjlighet till fiber vaajma Regionprosjektet Vaajma tar ansvaret og kostnadene for å utrede muligheter og hindringer ved å krysse riksgrensen med fiber. Dette arbeidet er igangsatt. NTE har sammen med en rekke samarbeidspartnere besluttet å bygge en ny stamfiber (highway) fra Narvik til Trondheim. Stamfiberen vil gå via Røyrvik og Nordli, og den forventes å bli ferdig i andre halvår På bakgrunn av dette tok Regionprosjektet Vaajma initiativ til informasjonsmøter i Nordli (31. oktober), Sørli (1. november) og Røyrvik (6. november). NTE deltok på disse møtene for å informere om planene og om hvilke muligheter dette åpner for befolkningen, næringslivet og fritidsboligene i de to kommunene. Til sammen deltok ca. 70 personer på de tre informasjonsmøtene. nte har også gjort kostnadsberegninger over hva det vil koste å bygge ut fiber til brukerne i de to kommunene. Kostnadene er beregnet til 47 millioner kroner for 75 prosent dekning og 58 millioner kroner for 90 prosent dekning. Det er fortsatt et stort informasjonsbehov som må dekkes før vi kan gå ut til bedriftene og befolkningen og gjennomføre en best mulig markedsundersøkelse for å kartlegge interessen for fiberbredbånd. De to kommunene vil være bindeleddet mellom markedet og utbygger (NTE). Kommunene vil også ta rollen som pådriver og koordinator og sørge for at arbeidet blir organisert i alle deler av kommunen. Regionprosjektet Vaajma vil bistå kommunene i dette arbeidet. Regionprosjektet Vaajma tar ansvaret og kostnadene for å utrede muligheter og hindringer ved å krysse riksgrensen med fiber. Dette arbeidet er igangsatt og resultatet vil foreligge i månedsskiftet november/desember (efter denna tidnings pressläggning, reds anm). Det vil bli en stor utfordring å finansiere utbyggingen. Det er allerede klart at en utbygging i Lierne og Røyrvik vil være avhengig av statlig finansieringsbistand. Arbeidet med finansieringen vil ha høy prioritet i tiden fremover. Kjell Schive Fotnot: Läs mer om bredband på sidan 6-13 VAAJMA nr 6/2012 3

4 nyheter Redningsberedskapen Øvingsleder Stor Fredriksen, Politiet i Nord Trøndelag var meget godt fornøyd med øvelsen i Lierne 18.oktober. lierne Vaajma-området er stort i utstrekning og folketallet lavt i forhold til arealet, men beredskapen når det gjelder brann/redning og ambulanse m.m. er helt unik i forhold til andre deler av Skandinavia. Dette takket være en godt utviklet beredskapssamarbeide over riksgrensen. Våre ca innbyggere dekkes bl.a. av: - Tre ambulanser (Røyrvik, Lierne og Gäddede) - Fem brann/redningsstasjoner, samt tre utstyrsdepot. (Røyrvik, Nordli, Gäddede, Sørli, Røtviken, samt Tunnsjø, Jorm, Blåsjön) Ambulanse-samarbeidet er grunnet en avtale mellom Helse Midt Norge og SOS Östersund om bruk av ambulanser over riksgrensen når det er nødvendig, som også gjelder vårt område. Allerede 20. august 1993 inngikk ordførerne/kommunalrådene i h.h.v. Lierne, Strömsund, Røyrvik og Krokom en Avtale mellom kommunene om bistand i tilfeller av ulykker eller overhengende fare for ulykker, for å begrense skader på mennesker, eiendom eller miljøet. Avtalen forutsatte at man skulle gi all tilgjengelig bistand utifra sine muligheter, uten opphold når en av partene begjærte dette. Avtalen forutsatte minst en årlig øvelse. Denne avtalen er revidert flere ganger, siste gang 16. februar 2012, og er nå en avtale mellom Jämtlands Ordfører Alf Robert Arvasli og rådmann Karl Audun Fagerli fikk besøk fra flere obervatører, her Fylkesmann i NT Inge Ryan og brannsjefen i Grong Kjell Brauten Foto: Knut Ekker, HINT 4 VAAJMA nr 6/2012

5 over grensen er unik før politiet tilslutt ankom og gikk inn i rollen som Innsatseleder, med fagledere for både helse, brann og orden underlagt seg. Flere ambulanser og et helikopter ble brukt for å få sendt de skadde til sykehus. Brannvesen, Sivilforsvar og Røde kors deltok også i redningsarbeidet. Også Sykehuset Namsos fikk øvd sine beredskapsplaner. Siden det var elever fra skolene i Lierne med i den bussen med flest skadde, ble også den kommunale kriseledelsen i Lierne kommune under ledelse av ordføreren etablert, og de opprettet deretter et Pårørendesenter på Liernehallen i tråd med kriseplanen for kommunen. Dette senter bemannes og ledes av POSOM i Lierne, som også fikk utfordringen med å etablere og drifte et Evakueringsenter for de med mindre/små skader. Både øvingsleder Stig Fredriksen fra Politiet i Nord Trøndelag og ordfører Alf Robert Arvasli i Lierne kommune (som selv ble øvd) er meget godt fornøyd med utbyttet av øvelsen for de mange som deltok i de mange viktig rollene som må bemannes i en slik situasjon. De retter også en stor takk til de mange markørene som også har en viktig rolle i slike øvelser, for at situasjonen skal bli så reell som mulig. Selv om man selvsagt håper at det ikke skal skje store ulykker, så er det ingen tvil om at de som øver, og øver mye, er langt bedre forberedt når ulykken er der, enn de som ikke øver. I den forbindelse er det grunn til å påstå at vi har en noe unik redningsberedskap i vårt grenseområde, selv med store avstander og lavt folketall. Karl Audun Fagerli Foto: Bjørn Erik Øvrelid, Namdalsavisa Räddningstjänstförbund, Røyrvik kommune og Lierne kommune, og er enda mere presisert når det gjelder løpende kontakt mellom de respektive stasjoner samt øvingsplan for flere år i gangen. Ansvaret for redningsaksjoner er ulikt i Norge og Sverige. I Norge er det politiet som har hovedansvaret og som bemanner lederrollen i felt, som innsatsleder (skadestedsleder), men det i Sverige er brann- og redningstjenesten som er ansvarlig på skadestedet. Men siden det i Norge kan være langt mellom politipatruljene på helg, kvelds- og nattetider, så er det svært ofte at det er det lokale brannvesnet som er først på skadestedet og der en utrykningsleder fra norsk brannvesen blir innsatsleder inntil politiets patrulje ankommer. Denne ulike ansvarssituasjonen er øvd flere ganger, ved at enten norske mannskaper ankommer først på et svensk skadested like over grensen, eller at svenske mannskaper ankommer først på et norsk skadested. Det siste var tilfelle da den lokale redningssentral i Nord Trøndelag sitt øvingsforum la sin årlige stor-øvelse til Lierne 18.oktober Her var situasjonen at en norsk og en svensk buss med skoleelever fra området hadde kollidert ved Kveeidet. En buss hadde veltet og mange var hardt skadet. Det gikk ut full alarm både på svensk og norsk side, og svensk ambulanse ankom først og tok innsatsledelsen, før Lierne brannvesen ankom og overtok denne ledelsen, Det ble mange og tunge løft for redningspersonellet for å få de skadde ut av den veltede bussen. Foto: Bjørn Erik Øvrelid VAAJMA nr 6/2012 5

6 fokus: Bredband Därför behövs Att dra in fiber till huset innebär en kostnad, men satsningen höjer samtidigt värdet på huset. Det finns många goda exempel på byar byggt egna fibernät, säger Örjan Tjärnhage på konsultföretaget AXEG. Vaajma Att säga ja till fiberoptik och ansluta sin fastighet till ett bynät ökar både värdet på huset och på byns attraktivitet. Dessutom innebär det ett snabbt och driftsäkert internet samtidigt som kostnaderna för internet, tv och telefoni sänks. Fördelarna med fiberoptik är många menar Örjan Tjärnhage på konsultföretaget AXeg. Med tillgång till fiber kan byarna bli attraktiva platser för inflyttning, säger han. Avvecklingen av det traditionella kopparnätet pågår, och kopparkablarna kommer inom en snar framtid ersättas med ny teknik. De människor i Sverige och Norge som lever på landsbygden måste på eget initiativ stå för teknikbytet. På svenska sidan har regeringen förordat att 90 procent av invånarna år 2020 ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med minst 100 Mbit/s. Därför har det avsatts gan- Att gå ihop, i till exempel en by, och tillsammans arbeta för att förverkliga ett byanät är ett omfattande arbete. Men med tillgång till fiber kan byar bli attraktiva platser för inflyttning, menar Örjan Tjärnhage på AXEG. 6 VAAJMA nr 6/2012

7 fibernät Fakta Sex steg på väg mot ett bynät Gör en enkel marknadsundersökning. Det finns anvisningar för hur det ska gå till. Samarbeta med grannbyarna! När ni fått ihop tillräckligt många intressenter, vänd er då till er kommun för att få hjälp att bilda en förening. Det finns därefter goda möjligheter att få bidrag till en förstudie, som bland annat visar hur mycket det kostar att bygga ett gemensamt byanät. Prata med länsstyrelsen. och bygder där man tillsammans Foto: Per Trostemo Örjan Tjärnhage, AXEG. ska stora bidragsbelopp både för kommuner att bygga stamnät och ortsnät och till byalag för att kunna bygga byanät. Snart kommer nätet att vara en lika självklar del av vår vardag som vägar, vatten, elektricitet, TV och telefon. Mängder av samhällstjänster, kommersiella tjänster, gemenskap och information erbjuds i dag via nätet. Och än har vi bara sett början, säger Örjan Tjärnhage på konsultföretaget AXEG och pekar på ett annat viktigt exempel: Man bör också tänka på att i framtiden kommer vissa tjänster och information bara att erbjudas via Internet. Indragningen av bankkontor är ett bra exempel på den utvecklingen eller ska man kalla det avvecklingen? AXeg jobbar med att skapa framtidssäkra bredbandslösningar och tillhandahåller allt från förstudier till projektering och kontakt med leverantörer. Ett fast fibernät är en överlevnadsfråga för våra bygder. Med tillgång till fiber kan byar bli attraktiva platser för inflyttning. Med en stabil och säker bredbandsanslutning sitter man uppkopplad hur länge man vill, utan att behöva bekymra sig för räkningen. Man kan också få en betydligt lägre total abonnemangskostnad för TV, telefoni, Internet om man tar hem allt via nätet, säger Tjärnhage. Även det mobila nätet är beroende av en utbyggnad av det fasta fibernätet. Detta för att sändarmasterna ska kunna förses med tillräcklig kapacitet. Det mobila nätet är också mycket viktigt för det rörliga yrkes- och friluftslivet, till exempel skogsbruket och turismen. Det kan emellertid aldrig ersätta ett fast fibernät, utan ska ses som ett viktigt komplement. för att kunna bygga ut ett fibernät krävs att byar och bygder går ihop och startar och driver processen. Genom att exempelvis bilda en ekonomisk förening kan Förstudien visar också på hur fiberrören ska dras, möjliga anslutningspunkter till stamnätet och mycket annat som behövs för att förverkliga ett byanät. Det finns även bidrag att söka till detaljprojektering, upphandling samt själva byggnationen av nätet. Länsstyrelsen vet mer. Om allt går i lås är det sedan dags att sätta spaden i jorden! Källa: AXEG Fakta Invånare och företag i Vaajmat I Vaajma-området finns totalt omkring 300 företag; cirka 50 i Röyrvik, cirka 50 i Hotagen samt cirka 100 i vardera Lierne och Frostviken. Befolkningen i Vaajma: Ansättfjällen 466 personer, Frostviken 891 personer, Lierne personer och Røyrvik 495 personer. Källa: SSB och SCB samt Näringslivskontoren i Vaajmakommunerna man få ett tillräckligt kundunderlag för att intressera operatörer, och kan man börja agera för att få igång byggandet av byanät. Det finns många goda exempel på byar och bygder där man tillsammans byggt egna fibernät. Och det behöver inte alls bli så dyrt och ska ses som en investering för framtiden. Både i den egna fastigheten och för byns utveckling, säger Örjan Tjärnhage. Pernilla Hermansson Fotnot: Här finns mer att läsa VAAJMA nr 6/2012 7

8 fokus: Bredband Bredbånd til Lierne Guttorm Haugan, NTE, visar hur den nya stamfiberlinjen ska gå. Foto: Håkon Arntsen lierne For at libyggen skal kunne benytte seg av bredbånd som andre innbyggere i Nord- Trøndelag, må 50 millioner kroner på bordet. I november var rådgivere fra NTE og holdt orienteringsmøter om fiber til Lierne. For første gang kommer også kostnadstall på bordet. De kan skremme både politikere og innbyggerne. Lierne kommune har i utstrekning et størreareal enn Vestfold fylke. Vestfold har en befolkning på ca , mens i Lierne bor det ca , og de bor spredt. Regningen for utbygging av bredband i Lierne blir dermed ekstremt mye høyere per person, enn hva vestfoldingene må ut med. Rundt 50 millioner er prisen på det en kaller bygdefiber. Fylkeskommunenog NTE har nemlig klart det kunststykke å få partene som skal legge på ny stamfiber mellom Narvik og Trondheim å legge en sløyfe innom Røyrvik og Lierne Ordfører Alf Robert Arvasli (Ap) benyttet møtet til å rose fylkeskommunen og NTE for det arbeid de har gjort slik at stamfiberlinjen legges innom fjellkommunene. Den vil følge E6 til Namsskogan, derfra opp til Røyrvik, Tunnsjøen, Kvelia, Sandvika og ned Sandøladalen til Grong. Stamlinja skal også innom Ytterøy, Frosta og Leksvik før den når Trondheim. Dermed vil det være bare Flatanger og Fosnes som mangler fibertilknytning. Den nye stamfiberlinjen vil være ferdig i Rådgiver i nte, Guttorm Haugan tok forbehold da han orienterte libyggen, og sa at beregningene som var gjort er foreløpige anslag. Kommunens bidrag til stamfiberlinjen er ca. 1 million kroner. Det er bygdefiberen som virkelig vil tynge. Dersom de fleste husstandene i Lierne skal få fiber så vil kostnadene kunne komme opp i 50 millioner kroner, sa han. Haugen tror ikke det er realistisk å klare utbygging av fiber til samtlige husstander i Lierne. Det blir kort og godt for dyrt. I beregningene er ikke fiber til hyttefeltene eller bedriftene tatt med. Det er også en mulighet at Sørli kan koble seg på fiber fra svensk side, men Haugen mener en slik løsning ikke ville være aktuell å bidra til fra NTEs side. Selv om det ble mest snakk om penger pekte også Knut Gunnar Brandsegg, NTE, at framtidsmulighetene gjennom fiber vil bli enorme, ikke minst innen helsesektoren. Ordfører Alf Robert Arvasli la ikke skjul på at 50 millioner kroner var et enormt beløp. Likevel var han glad for at det endelig kommer tall på bordet. Lierne er nødt til å være med på utviklingen og dermed skaffe fiber, 8 VAAJMA nr 6/2012

9 koster 50 millioner men vi er også nødt til å ha hjelp for å kunne klare det. Samtidig er det viktig å få kartlagt folks interesse for å få bygd ut fibernett, sa han til Vaajma. I så måte var oppmøte i Nordli lite å glede seg over med bare 10 personer. Arvasli advarte samtidig mot å fortape seg i bare i kostnadene, men heller ha fokus på hvordan en kunne finne gode løsninger. nte tar ca. 50 prosent av kostnadene ved utbygging av bygdefiber, og fylkeskommunen bidrar med, men neppe mer enn to millioner kroner. Fylkesrådsleder Ingvild Kjerkol (Ap) sier at Lierne må ha statlig hjelp for å kunne klare den store investeringen. Vi må finne andre løsninger for Lierne i samarbeid med statlige myndigheter, sier hun. Parlamentarisk leder i Sp, Lars Peder Brekk er av samme mening. Markedstenkingen fungerer ikke for en kommune som Lierne. Derfor har staten bidratt og vil bidra med store beløp til fiber i mindre kommuner. Håkon Arntsen Ordfører Alf Robert Arvasli, rådmann Karl Audun Fagerli og rådgiver Guttorm Haugan, NTE, diskuterer hvordan en kan skaffe penger for å bygge ut bredband i Lierne. Foto: Håkon Arntsen Viktigt med fiber till Lierne Gjestegård Lierne Jonny Holand eier og driver Lierne gjestegård sammen med kona. Han er ikke i tvil om at Lierne må bygge ut fibernett til hus, hytter og bedrifter. Foto: Håkon Arntsen I dag har gjestegården nettverkstilknytning via radiomast. Vi klarer oss bra i det daglige med kapasiteten vi har på nett, men det koster oss kroner i måneden, sier Holand. Han sier dagens internettilknytning virker godt, men når det arrangeres kurs og mange mennesker er på nett samtidig,blir det kapasitetsproblemer. Det er flere og flere som er online hele tiden, og noen dager merker vi at det går tregt på nettet. Dessuten når det er mange ungdommer på campingen, eller vi har kurs og mange har på datamaskinene, så kan de bli problemer. Holand er ikke i tvil om at det Jonny Holand tycker att det är viktigt med en utbyggnad av fibernätet i Lierne. må bygges ut med fiber i Lierne. Jeg er ikke i tvil. Diskusjonen om vi skal ha bredband, bør være et tilbakelagt stadium. Vi må ha det når vi ser på utviklingen og den sterkt økende bruken av internett. Holand peker også på når bredband bygges ut, vil radiotilknytningen neppe bli opprettholdt over tid. Håkon Arntsen VAAJMA nr 6/2012 9

10 fokus: bredband Bredband på gång i flera byar hotagen Bredbandet har anlänt till byarna Åkersjön, Bakvattnet, Rötviken och Häggsjövik. Nu ser vi fram emot en säkrare och snabbarer hantering av kundoch företagskontakter, korthantering och hotellets administration, säger Åkersjöns fjällhotells ägare, Kent Halvarsson. Vad som i första hand väntar efter installationen av fibertråden in till hotellet är att välja bland ett flertal aktörer som ska leverera TV, internet och telefoni. Det som blir positivt är att personalen får en bättre hantering av all administration i den interna verksamheten, säger Kent. föreningar har bildats i norra delen av Krokoms kommun och bredbandet är också här på väg att etableras. I den ekonomiska föreningen Fiber i Hotagsbygden finns representanter från de fem byarna Rörvattnet, Hotagen, Valsjöbyn, Gunnarvattnet och Vinklumpen. Ordförande är Örjan Sedin från Gunnarvattnet. För närvande jobbar vi med en ansökan från Länsstyrelsen om statligt bidrag. Det handlar om ett antal miljoner, berättar Örjan. när bidraget har anlänt väntar kostnader för privatpersonerna och företagen i området. Vår nuvarande beräkning är att kostnaden sedan kommer hamna någonstans mellan och kronor per fastighet, menar Örjan. Jämtkraft har klarat av att lägga rören längs vägarna i området. Nästa steg är att teckna avtal för att få fibern in i husen och därefter avtal om internet, TV och telefoni. Vi hoppas att allt kan vara på plats under nästa år, säger Örjan. Han meddelar också att kontakter har tagits med aktörer i Sörli om att bredbandet ska fortsätta in i Norge. Per Lindahl Kent Halvarsson ser fram emot ett säkrare och snabbare internet nu när bredbandet är draget till Åkersjön. Foto: Per Lindahl 10 VAAJMA nr 6/2012

11 Rådmann Ole Jørgen Rødøy, Ingrid Hveding Elnan (NTE), Guttorm Haugan (NTE) og ordfører Arnt Mickelsen Foto: Lars Arne Krukhaug Bygdefiber en viktig satsing for fremtiden Røyrvik Prosjektet med stamfiberkabel mellom Narvik og Trondheim var opprinnelig ment å følge E6. Imidlertid har nte fått lagt tilrette for at kabelen legges via Røyrvik og Lierne. Vaajmaprosjektet hadde invitert bygda til folkemøte om kommende breibåndsdekning i den forbindelse. Og engasjementet var der. Over 20 personer møtte fram og hørte ivrig på Guttorm Haugan, NTE, som informerte om arbeidet med å legge stamfiber innom Røyrvik og Lierne. Visjonen var en moderne landsbygd uten grenser. Og det var tre stikkord som sto fram: n Oppdatert n Framtidsrettet n Ny teknologi Gårdagens internettbruk er hovedsaklig basert på behov for stor kapasitet inn/nedlasting og mindre ut/ opplasting. Men dagens teknologi og internettløsninger baserer seg mer og mer på behov for større kapasitet ut. Telenors bredbånd 25/5 tilbyr i dag en nedlastingshastighet på opptil 25 Mbit/s og opplastingshastighet på opptil 5 Mbit/s. Og her er det verdt å merke seg at det er opptil. Jo flere brukere jo mindre kapasitet kan forventes. Flaskehalsen blir gjerne opplastingshastigheten når behovet for større kapasitet øker. Det er dette morgendagens stamfiberkabel skal dekke/løse. NTE informerer om at deres tilbud er 25 Mbit/s inn og ut, uansett hvor mange brukere det er. Likens vil stabiliteten være langt sikrere enn dagens løsninger. Og for offentlige og private institusjoner/ bedrifter er stabilitet nesten like viktig som kapasitet. Så kort oppsummert gir Bygdafiber løsning på dagens og morgendagens behov, samt at det utvider mulighetene for innovasjon og bedre tjenestetilbud. Men det koster, og tar tid. Det er forventet at stamfiberkabelen gjennom Røyrvik vil være klar om 2 til 2 ½ år. I tillegg kommer utbyggingen ut i bygda. Her er det viktig å forstå at stamfiberkabelen er å regne som en motorvei som går gjennom Røyrvik. Prosjektet Bygdafiber tar sikte på å legge tilrette mulighetene for at hele bygda skal kunne knytte seg til motorveien. Her må kommunen inn med ett tilskudd på ca 1 million. Hovedarbeidet og kostnadene for bygda blir å få i gang prosjekter som sørger for kabelrør med mer fra de enkelte boligene/grenden og inn til selve stamfiberkabelen. Og vi snakker om flere millioner utover kommunens bidrag for selve stamfiberkabelen. Skal kommunen på egenhånd dekke dette må det tas av ordinær drift. Pga regelverket kan ikke dette lånefinansieres. Derfor er det to forutsetninger for at prosjektet med fiber til alle kan realiseres. Det ene er at fylkeskommunen legger rørgatene i forbindelse med vedlikehold av fylkesveiene. Så det vil være viktig å utøve politisk press fra alle hold for å få fortgang i dette. Samtidig er man avhengig av ett engasjement blant bygdafolket, og ikke minst dugnadsinnsats. Det må graves grøfter, legges rør etc. Dette kan være med på å realisere drømmen om en landsbygd uten grenser. Det private næringsliv er avhengig av en bedre løsning en man kan få i Røyrvik i dag. At det er viktig for framtidig næringsutvikling i Røyrvik er helt klart. Rune Skåren ved Kollektor forteller at dagens løsning er tilfredsstillende men på ingen måte framtidsrettet. Det er spesielt stabiliteten som er problemet. Kollektor er helt avhengig av transport av stor mengder data døgnet rundt via internett. Mister man nettet i perioder, sier det seg selv at det er tapt fortjeneste/økte utgifter og i ytterste konsekvens miste kunden. Kundetilfredshet avhenger av stabil leveranse. Derfor blir fiberprosjektene internt i bygda noe som hele bygda må ta del og engasjere seg i. De enkeltes kostnader vil være den samme om en bor nært eller fjernt fra stamfiberkabelen, så jo større dugnadsinnsats, jo rimeligere blir det for den enkelte og alle. Spørsmålet er kanskje ikke om det blir for dyrt, men om vi har råd å la vær? Lars Arne Krukhaug VAAJMA nr 6/

12 fokus: bredband Ny samordnare ska ge hjälp och stöd Strömsund Att öka kunskapen om fibernät hos medborgare, företag och byar samt att stötta dem i arbetet med att få tillgång till den nya tekniken. Det är en av uppgifterna för Strömsunds kommuns nye bredbandssamordnare. Idag finns det begränsningar i täckning och kapacitet både när det gäller telefoni och bredband för den kommunikation dagens och framtidens samhälle kräver. Den svenska regeringens målsättning är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund senast år För att nå detta mål krävs en hel del arbete. Sedan början av november arbetar Mattias Strömqvist som bredbandssamordnare med dessa frågor på Strömsunds kommun. En viktig satsning menar kommunchefen Anders Andersson. De kartläggningar vi har gjort visar att 80 procent av medborgarna i vår kommun har tillgång till internet via ADSL, resterande part kan till största delen nyttja mobilt bredband men många gånger med låg kapacitet. Därför är detta en mycket viktig framtidsfråga, säger han. Samordnarens uppgift är bland annat att följa utvecklingen inom området, utarbeta underlag till kommunens bredbandsstrategi samt fånga upp enskilda, byars och företags önskemål. En viktig del är också att öka kunskapen kring bredband och fibernät hos invånarna samt att verka för en utbyggnad. Det är viktigt att visa på de fördelar och möjligheter ett fibernät innebär, säger Andersson. Strömsunds nya bredbandssamordnare ska öka kunskapen om fibernät hos merdborgarna och företagen i kommunen. Foto:Privat En nyligen gjord kartläggning visar att det finns flera fiberförbindelser i kommunen, bland annat till Gäddede, men att inga lokala fibernät existerar än så länge. Bredbandsstrategin som håller på att tas fram kommer att bli en vägledning vid beslut i stöd till bredbandsutbyggnad, säger Anders Andersson. kontakt Pernilla Hermansson Mattias Strömqvist Fakta Det här är fibernät Fiberoptiskt nät är i särklass den snabbaste tekniken för överföring av data. Fiberns kapacitet är näst intill obegränsad och nätet är dessutom driftsäkert. I sin enklaste form är ett fiberoptiskt system en kommunikationslänk, där fiberkablar (tunnare än hårstrån) har ersatt kopparkablar. Fibern har ett skyddande hölje för att klara bland annat nedläggning i mark. Dataöverföringen sker genom att ljus leds genom fibern. Med ett fiberoptiskt nät går det lika fort att ta emot data som att skicka. Kommunikationen kan också ske i båda riktningarna samtidigt. Fiberoptik är hållbart för framtidens växande krav på hög kapacitet. Fiberoptik ger tillgång till tv, telefoni och bredband i en driftsäker fiberkabel som du själv äger. Detta gör att du kan sänka dina löpande kostnader för telefoni, tv och bredband samt öka värdet på din fastighet. Ett exempel: Med ADSL och 4 Mbit/sekund tar det 3,5 timme att ladda ner en DVD-film. Via fiber 100 Mbit/sekund tar samma sak 8 minuter Källa: AXEG VAAJMA nr 6/2012

13 Gelab är beroende av en snabb och säker uppkoppling och har nu själva ordnat med fiberanslutning. Foto: Pernilla Hermansson Fiber ett viktigt beslut för Gelab Gäddede För cirka ett år sedan drog Gelab på eget initiativ in fiber till lokalerna i Gäddede. Ett viktigt beslut. Vi behövde en snabbare och säkrare uppkoppling och vi är mycket nöjda, säger Sven-Ivar Antonsson, vikarierande IT-ansvarig. Gelab startade 1982 och har idag totalt cirka 120 anställda i Gäddede och på Frösön. På centralkontoret i Frostviken sker tillverkning av antenner, elektromekanik samt kablage. Det är även distributionslager för färdiga produkter. Företaget är ett av de största i Vaajma. för ett år sedan drogs fiber in till fabriken, på eget initiativ från företagsledningen. Vi är beroende av bra och säker internetuppkoppling i vår verksamhet. Tidigare hade vi Vi behövde en snabbare och säkrare uppkoppling och vi är mycket nöjda ADSL, men det var inte lika driftsäkert och inte heller lika snabbt. Fibern har fungerat i princip problemfritt, säger Sven-Ivar Antonsson, vikarierande IT-ansvarig. Han är mycket nöjd med fibern och menar att bra internetuppkoppling kan vara en viktig faktor för att kunna utveckla en verksamhet. Det är även ett säkert val inför framtiden. ADSL har sina begränsningar. Den är inte lika snabb i båda riktningarna som fiber är. Inte heller lika driftsäker och utvecklingsbar. Med fibernät går det i princip att få hur snabb uppkoppling som helst, säger Antonsson. Tyck till på Facebook! Hur viktigt är bredband för dig? Gå in på vår Facebooksida och berätta! facebook.com/vaajma Pernilla Hermansson VAAJMA nr 6/

14 reportage En världsstjärnas Ann-Margret på besk i Valsjöbua i Valsjöbyn. Valsjöbyn För några veckor sedan anlände världskändisen Ann-Margret till Valsjöbyn. Där växte hon upp under sina sex första år innan hon flyttade till usa. Anledningen till besöket var att medverka i inspelningar till en dokumentärfilm om hennes liv. Men fanns det verkligen något boende för megastjärnan och hennes man Roger Smith i den lilla jämtländska byn? Självklart var det bara ett givet alternativ som gällde för Ann-Margret att bo i hennes gamla flickrum i det hus mitt i Valsjöbyn som då ägdes av föräldrarna Anna och Gustav. Det blev jättetrevliga dagar. Kul att flera av mina gamla lekkamrater från den tiden hälsade på i huset, berättade hon för de lokala medierna. Ann-Margret berättade hur pappa Kalle spelade dragspel och hon dansade för soldaterna som bodde i Valsjöbyn under andra världskriget. Karl-Åke Westlund, Doris Håkansson, Verna Frimert, Monika Brännmark, Anita Fjällskog och Göte Zetterberg hade också många minnen att berätta om hur de umgicks med Ann-Margret. Lilly Lundemo-Aronsson äger idag huset i Valsjöbyn Huset i Valsjöbyn ägs i dag av Lilly Lundemo-Aronsson. Hon var gift med Kaj, som avled för några år sedan. Kaj var kusin med Ann- Margret. Det blev hektiska dagar under Ann-Margrets besök. Det blev mycket att tänka på. Det var många som kom till våra middagar och det blev förstås långa pratstunder. Det framgick väldigt klart att hon fortfarande har starka känslor för sin lilla hemby, berättar Lilly. Lilly har med sin familj besökt Ann-Margret i USA vid flera tillfäl- 14 VAAJMA nr 6/2012

15 liv blir till film Dokumentärfilm kan ge uppsving för bygden Vaajma Om några månader kommer dokumentärfilmen om Ann- Margret att bli klar. Filmen inleds med ungefär minuter från hennes första elva år i Valsjöbyn och fortsätter sedan med megastjärnans cirka 60 år i filmens och underhållningens värld. Vår förhoppning är att den ska sändas i någon av SVT:s kanaler under våren. Annars kommer den i någon annan kanal. säger Kay Wiestål. Kay avslöjar också att filmen med stor sannolikhet kommer att sändas i ett flertal länder utanför Sverige. I filmen kommer också flera världsartister att medverka tillsammans med Ann- Margret. Jag är helt övertygad om att filmen kommer det att betyda en framgångsrik marknadsföring för Jämtland och Krokoms kommun. Aktörerna inom turismen inom området kommer därmed kan få nya besökare. Dessutom hoppas jag att filmen kan ge folket i bygden en stolthet, tror Kay Wiestål. Anna Jonasson, projektledare för turism & näringsliv inom Regionprojekt Vaajma håller med Wiestål. Filmen kommer säkert att sätta Valsjöbyn på världskartan. Vilket betyder ökad besöksnäring. Man kan ju relatera till en utveckling i Pajala där Mikael Niemis bok Populärmusik i Vittula gav nya besökare till bygden. Dokumentären om Ann-Margret kommer säkert också att betyda ökad marknadsföring för att filminspelningar ska komma till länet, kommenterar Anna. Per Lindahl Foto: Privat Foto: Privat len. Vid ett tillfälle såg de hennes show i Las Vegas. Då berättade hon inför en storpublik om sina år i Sverige och hur hon växte upp i Valsjöbyn, minns Lilly. Lilly berättar också att det varje sommar är flera turister som tar kort på huset där Ann-Margret bodde. Hon har ju på många sätt satt lilla Valsjöbyn på världskartan, menar Lilly. Per Lindahl Ann-Margret 1 år gammal i Valsjöbyn VAAJMA nr 6/

16 Fokus: efter ungdomskonferensen 2012 Årets ungdomskonferens invigdes med dansuppvisning av världsmästarna i Lindyhop. Foto: Edith Valfridsson Lyckad konferens Vaajma Ungdomskonferansen samlet 133 elever i alderen år og 18 politikere fra regionen Vaajma. Konferansen ble åpnet med flott danseoppvisning av Pontus Spelmans og Lena Magnusson fra Ludvika. De er både svenske-, europaog verdensmestere i Lindyhop. Randi Ness, Libygg som arbeider som politisk rådgiver for finansminister Sigbjørn Johnsen holdt en flott apell om hvordan hun har arbeidet for å påvirke lokalmiljøet. Prosessarbeidet under dagen ble ledet av Øyvind Kveli, Birgitte Dillan (UNGINT) og Louise Öhnstedt (Ungdomskultursamordnare i Krokoms kommune og representant i prosjektgruppa for Ungdom) Ungdom og politikere ble delt inn i grupper (to av hvert kjønn, 4 kommuner representert, 1 politiker, totalt 7 personer pr gruppe) Deltagerne fikk presentert 3 ulike fremtidsscenario tilknyttet vår region. Ungdommene valgte selv hvilket scenario de skulle arbeide med. Arbeidet som ble gjort var å lage handlingsplaner med beskrivelse av målsetting - tiltak - når - hvem - økonomi slik at tiltaket og fremtidsscenarioet kan realiseres innen Handlingsplanene ble så rangert i en fremdriftsplan. Resultatet viser sju områder som ungdommene fremhever for at vår region skal være unik i forhold til samarbeide mellom kommunene og over grensen, for å kunne ha medvirkning i vårt område og for at både de selv og andre uten tilknytning til regionen skal finne området som et attraktivt sted å flytte til. Infrastruktur må forbedres, dette gjennom å arbeide med tilgang til fiber så vel som skoterled over grensen som tilgang på transportmuligheter. Ungdommen anser også viktighet av å arbeide godt med digitale og sosiale media, nå ut med informasjon om aktiviteter som skjer i vår region slik at aktiviteten blir en mulighet for alle. Ønske også om dialog med politikere gjennom digitale media. Ungdom påpeker også viktigheten av arbeidsmuligheter i regionen for å kunne ha et levebrød i kommende fremtid. Økt satsing på entreprenørskap i skolene, bedriftsetableringer og markedsføring. Ungdom ønsker også mulighet for bosted, at man skal tenke variasjon ved nybygg og ved utleie. Kunstgress oppleves også som viktig for ungdommen. Kunstgress ved alle skoler i regionen. Resultatet fra dagen ble høytidelig overlevert til deltagende politikere. Liverten sørget for bevertning. To talenter, ved Kristin Myrvold og Therese Bygseth Ditløv, underholdt oss med nydelig sang. Ungdomsprosjektet opplevde stort engasjement av ungdommene under dagen. Det var en hektisk og flott dag! Edith Valfridsson 16 VAAJMA nr 6/2012

17 Ett viktigt verktyg Vaajma Øyvind Kveli ser på ungdomskonferansen som ett viktig verktøy for ungdommene. Signaleffekten ved å se at ting de interesserer seg for og tar opp bli i en viss grad gjennomført. Det virker positivt inn på de. På spørsmål om årets konferanse er Øyvind full av lovord. Det har vært ett stort og godt engasjement. Til tross for ung alder på mange har de jobbet bra og Øyvind Kveli. vært flinke til å finne tiltak som absolutt er mulig Vad tyckte våra politiker? for politikerne å ta tak i. Man må forvente at politikerne, når de ser det engasjementet som ungdommene legger for dagen i løpet av konferansen, tar tak i foreslåtte tiltak og sørger for at de blir gjennomført. Og det er ikke bare blant ungdommene det er engasjement, Øyvind selv er ett levende eksempel på energi og engasjement. Selv sier han at drivkraften for han er at han vet det nytter å bidra selv. Det er viktig å vite at det skal handling til, ikke bare gode ideer og forslag til tiltak. Noen ganger nytter det ikke å vente på politikerne, men ta tak i det selv og sørge for at ting blir gjort. Og da blir det som regel velgjort! Alf Robert Arvasli, kommunalråd Lierne: Hur upplevde du Ungdomskonferensen 2012? Jeg opplevde god stemning og engasjement for de saker som man ønsket gjennomført. Vilka frågor anser du var viktigast under dagen? Kommunikasjon på mange forskjellige måter. Både Taxi til busspris, Webbside/facebook og møteplasser. Vilka frågor kommer du och dina politikerkollegor i kommunen att arbeta vidare med? Vanskelig å si nå, men bredband og facebook er ganske sikkert. Kan ungdomarnas engagemang få er att se på saker ur nya vinklar, hitta nya lösningar på gamla problem? De setter helt klart sakene på dagsordenen for meg som politiker. Vad tycker du om den här typen av ungdomskonferenser; kan den utveckla dig som politiker på något sätt? Ja, på neste konferanse så må man svare på hva man har fått utrettet. Man får også på en ganske klar måte innformasjon om hva unge ønsker. Arnt Mickelsen, kommunalråd Røyrvik: Hur upplevde du Ungdomskonferensen 2012? Opplevde den som interessant og grei. Men en del spørsmål kunne være litt vanskelig for de yngste ungdommene, og kanskje litt forskjell mellom svensk og norsk oppfatning av hva som kan gjøres, hvilken medvirkning de kan ha. Det kunne synes som de svenske ungdommene hadde mindre tro på innvirkning. Vilka frågor anser du var viktigast under dagen? Alt var viktig da man må ha en arena for å kunne oppfange hva ungdommene er opptatt av og hva de mener. Vilka frågor kommer du och dina politikerkollegor i kommunen att arbeta vidare med? Tar med signalene, men for tiden jobber vi ikke med spesifikke saker. Dvs. bredband er jo en sak som vi arbeider med, men vil selvfølgelig ta tid før det eventuelt blir realisert. Kan ungdomarnas engagemang få er att se på saker ur nya vinklar, hitta nya lösningar på gamla problem? Ja absolutt, nye øyner gir nye oppfattninger. Vad tycker du om den här typen av ungdomskonferenser; kan den utveckla dig som politiker på något sätt? Alt som skjer og du for inntrykk fra påvirker deg som politiker. Det skaper en kompetanse som du ikke har fra før. Det kan gjerne komme flere konferanser, men tema må være tilpasset ungdommene og deres alder enn som tilfellet var under årets konferanse. Lena Johansson, (S) Strömsund: Hur upplevde du Ungdomskonferensen 2012? Ungdomskonferensen i Nordli var för mig både trevlig och mycket intressant, satt vid ett bord med mycket aktiva ungdomar som hade många kreativa idéer om hur de skulle vilja att området utformas i framtiden. Vilka frågor anser du var viktigast under dagen? De frågor som ungdomarna diskuterade och ansåg viktiga överensstämmer väl med vad vi vuxna tycker är viktigt i våra glesbygdskommuner, dvs bra kommunikationer (Busstrafik, bredband, mobiltäckning, bättre vägar etc) Övriga intressanta diskussioner var att det skulle vara lättare att starta företag, och möjlighet till ett bra arbete. Tillgång till bra bostäder var också något som var angeläget. Övriga frågor som kom upp och som jag som ordförande i BKU (barn, kultur och utbildningsnämnden) kan påverka i vår kommun var skolfrågor och önskemål om förbättring av ny tekniken bl.a egen dator på skolan. Vilka frågor kommer du och dina politikerkollegor i kommunen att arbeta vidare med? Beträffande telefoni, mobiltäckning och bredbandsutbyggnad så har den frågan lyfts av min partikamrat och kommunalråd Gudrun Hansson (S) både regionalt som nationellt i form av skrivelser och uppvaktningar under sommar och höst. Frågan har även lyfts i Riksdagen av Marie Nordén riksdagskvinna (S) från Jämtland. Vad gäller skolfrågor och tillgång till den nya tekniken så har vi i vår kommun avsatt 5 miljoner 2012 för att komplettera och stärka upp behoven på skolorna, under hösten. Kan ungdomarnas engagemang få er att se på saker ur nya vinklar, hitta nya lösningar på gamla problem? Visst tror jag att ungdomars kreativitet att hitta nya lösningar på problem, gör att vi som politiker kan se på saker utifrån andra perspektiv. Har inget konkret exempel från min grupp. Vad tycker du om den här typen av ungdomskonferenser; kan den utveckla dig som politiker på något sätt? Har varit med på två ungdomskonferenser i Nordli som verkligen har berikat mig, och framförallt är det mötena med ungdomarna och deras kreativitet som berört mig mest, diskussionerna runt bordet där var och en hade något att tillför, utifrån sin verklighet. Jag anser det mycket viktigt att vi har denna dialog med ungdomarna en eller två gånger om år för att vi politiker ska kunna hålla oss uppdaterade på vad händer, vad är viktigt för våra ungdomar här och nu och i framtiden. VAAJMA nr 6/

18 Fokus: efter ungdomskonferensen 2012 Ett par veckor efter Detta tyckte ungdomarna Jens Engelin-Andersson, Stina Sundberg, Michaela Brantgård, Gunnel Sundvik och Patrik Engelin-Andersson Foto: Per Lindahl Föllinge En dryg vecka efter att Ungdomskonferensen genomfördes i Nordli åker vi upp till Cederbergsskolan i Föllinge för att samtala om de frågor och idéer som togs upp på konferensen. Vi träffar fem av skolans högstadieelever; Michaela Brandtgård, Jens och Patrik Engelin-Andersson, Stina Sundberg och Gunnel Sundvik. Vi samlas runt bordet på rektor Merja Jönssons expedition. De fem ungdomarna hade massor av synpunkter som förhoppningsvis kommer att bidra till att både förbättra och förnya samarbetet över gränsen i framtiden. Michaela inledde med ämnet mobiltäckning. 18 VAAJMA nr 6/2012

19 ungdomskonferensen Vi var helt överens i vår grupp om att mobilernas täckning blir allt viktigare på båda sidor gränsen, berättade hon. En annan fråga som Michaelas grupp diskuterade var hur ansvariga i de fyra kommunerna ska agera för att nya företag ska bli intresserade av att etablera sig i regionen. I Jens grupp hade frågor om förbättring av vägar och skolor tagits upp. Om vägarna kan förbättras mellan norska och svenska sidan så att det blir ju lättare att besöka varandra vid olika tillfällen. Den tyckte vi var viktigt, berättade Jens Jens berättade också att de norska ungdomarna hade önskemål om att deras skolor på olika sätt borde förbättras och renoveras. Patriks grupp hade också pratat om att kommunikationerna över gränsen borde förbättras. Om någon form av busstrafik skulle kunna starta mellan de svenska och norska kommunerna Stina Sundberg och hennes grupp diskuterade hur undomar lättare skulle kunna umgås över gränsern. skulle det ge bättre möjligheter för ungdomarna på båda sidor gränsen att besöka olika nöjes- och idrottsarrangemang, berättade Patrik. De norska ungdomarna hade gett ett exempel i den frågan; att de så gärna vill besöka arrangemanget Dansnatta i Föllinge. I Stinas grupp hade man också diskuterat hur ungdomarna i större utsträckning kan umgås och samarbeta över gränsen Vi pratade om att bjuda in varandra till olika evenemang. Ett sätt är att sätta upp affischer på olika ställen i de fyra kommunerna, berättade Stina. Hur man kan förbättra kontakter med politikerna i regionen diskuterades i Stinas grupp. Flera av ungdomarna hade önskemål att få diskutera med politikerna. Någon föreslog att varje skola skulle utse en kontaktperson som ansvarar för kontakterna med politikerna. Att skapa en egen Facebook-sida skulle också vara ett bra sätt att nå fram till politikerna, menade Stina. Kontakter med politiker var också en fråga som Gunnels grupp diskuterade. Vi föreslog att politikerna ska komma regelbundet till skolorna för att lyssna på våra åsikter, berättade Gunnel. Ett annat förslag som lades fram i Gunnels grupp var att klotterplank skulle sättas upp på alla skolor för att frågor och åsikter kan läsas av alla. Gunnel ville slutligen poängtera att de två kulturevenemangen (sång och dans) som genomfördes under konferensen gav alla deltagarna extra energi i de fortsatta diskussionerna. Med vid bordet satt också läraren Urban von Siwers. Jag hoppas verkligen att politikerna tar ungdomarnas synpunkter på allvar och att vi så småningom får återkoppling vad politiker har åstadkommit, menade Urban von Siwers. Per Lindahl maja amdahl, Røyrvik barne- og ungdomskole (10 kl) Hva synes du om årets Ungdomskonferanse? Bedre enn i fjor. Synes det var bra at vi slapp å rotere. Likens at det var god underholdning. Også det at det var flere og lengre pauser. Fikk mulighet til å koble av. Kunne gjerne gått over to dager. Da hadde vi kunnet snakket mer og hatt bedre tid. Synes du konferansen klarer å samle opp hva deltagerne mener? Jeg tror og håper det. Mener vi har stor sjanse for å bli hørt. Spesielt håper jeg de får med seg våre ønsker om endring i skoletiden. Kunne gjerne ha droppet leksene og istedet innført 1/2 til 1 time lengre skoledag. Det ville gitt mer fritid. Ett annet spørsmål som er viktig er bedre veier i regionen. Det er viktig for at vi skal kunne møtes og treffes. Lars Arne Krukhaug Sverre Estil, Stortangen skole (10.kl) Hva synes du om årets Ungdomskonferanse? Egentlig et veldig fra opplegg, selv om det i fjor var greit at vi kunne gå rundt til de andre bordene og se hva de holdt på med. I år satt vi på samme gruppe hele dagen, noe som kanskje var litt uheldig. Fordelen var at vi ble bedre kjent med ungdommer fra andre skoler, men ulempen var at det ble litt vanskelig å starte opp diskusjonene. Men i år fikk vi velge mellom en av tre oppgaver og fordype oss i den, og det var ganske greit. Synes du konferansen klarer å samle opp hva deltagerne mener? Jeg synes prosessen var kjempebra, og at avslutningen ga et godt bilde av forsamlingens syn. Jeg håper at det til neste konferanse er klart for fiber-bredbånd til Lierne. Og du skal delta neste år, selv om du da er på videregående skole? Ja, jeg vil prøve å få med meg neste års ungdomskonferanse også. Karl Audun Fagerli VAAJMA nr 6/

20 fokus: gränshinder Nordmenn har blitt Gäddede Professor Marianne Liliequist mener nordmenn på handletur i Gäddede opptrer som storkarer. Marianne Liliequist er vokst opp i Frostviken. Hun er professor ved Universitetet i Umeå. Professor Marianne Liliequist sier innbyggerne i Gäddede synes noen nordmenn kan virke kaxiga med sine velfylte betalingskort. Hva synes du om nordmenn som kommer til Gäddede? Jeg hører folk i Gäddede sier at skal man få til noe i «byn», så må det stå nordmenn bak. Jeg tror mange innbyggere er glad for at nordmenn kommer hit og handler og investerer, svarer hun. Men det er også en annen side. Det er flere som sier at når nordmenn kommer og fyller opp handlevognene sine, har de en væremåte som kan virke kaxig. Nordmenn legger igjen over 50 millioner koner på handel og investering i eiendom i Gäddede hvert år. Nå er det 20 nordmenn som har kjøpt seg hus i Gäddede, og på campingplassen er det stort sett bare nordmenn som leier. Vaajma var lørdag først i november på reportasjetur i Gäddede. Den lørdagen hadde ca prosent av bilene som sto parkert utenfor Gränsbua, norske skilter. Raggere På 50- og 60-tallet var rollene snudd helt om. Da kom svensker til Norge, ikke minst ungdom i flotte biler og flotte klær, og strødde om seg med penger. Hvem husker ikke svenske raggere i Volvo Amazon som kjørte svinefort på veiene og opptrådte som kakser enten det var på fest Nordmenn fyller opp vognene uten å tenke på prisen. gjøre nordmenn overlegne? eller i butikk. Den gang var inntektene vesentlig høyere i Sverige. I Norge var det ikke fritt salg på biler før i Men så fant Norge olje, og særlig etter 2000 har nordmenns lønnsnivå ligget vesentlig høyere enn i Sverige. I tillegg har kronekursen vært gunstig sett fra norsk side. I dag er lønnsnivået i Norge gjennomsnittlig prosent høyere enn på andre siden av grensen. Grensehindrene står fast vaajma Selv om Nordisk Råds møte i Helsingfors i oktober hadde spesialsesjon om grensehinder, ble ingen av dagens grensehinder fjernet. Selv ikke småprodusenter har anledning til å ta med seg varer for under kroner over grensen for å selge på martna. Da må de først søke eksportlisens, så importlisens, og får de ikke solgt alt, så er det samme prosess på nytt. Nordisk råd kom med forslag Under Nordisk Råds möte i Helsingfors diskuterades gränshinder. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org om et grenseløst Norden. Her anbefales at regjeringene i de nordiske landene setter i gang en lengre prosess for å vurdere grensehindrene på en rekke områder. Men det er ikke satt noe tidsfrist for når tiltak settes i verk. Leder for presidiet i Nordisk råd for de neste to årene er Marit Nybakk, Norge. Håkon Arntsen Fakta Her følger Nordisk Råds forslag om hva regjeringene bør jobbe med: n Sikre at folk som bor i et annet nordisk land kan få stemme ved nasjonale valg. n Sikre funksjonshemmede å fritt bruke kjøretøy, førerhund og personlig assistent over grensene. n Arbeidstakere skal ikke miste rehabilitering og førtidspensjonering om de jobber i et annet land. 20 VAAJMA nr 6/2012

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Stor temaspecial inför ungdomskonferensen

Stor temaspecial inför ungdomskonferensen nyheter sid 4 5 Världsstjärnor undervisar i swing-dans Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 26 27 Miljonsatsning på sørsamisk kultur i Røyrvik nr 5/2012 Projektledaren har ordet sid

Läs mer

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens bästa helg Unge Ledere 8-10 april 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen begynte med gaver og teambuilding Vi lyssnade till och dansade med Karin Fevaag Larsen

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Specialnummer. Vad har projektet åstadkommit och vad händer nu? Tidningen. Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Projektledarna sammanfattar

Specialnummer. Vad har projektet åstadkommit och vad händer nu? Tidningen. Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Projektledarna sammanfattar Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik nr 3/2014 Projektledarna sammanfattar Specialnummer Vad har projektet åstadkommit vad händer nu? 1 Innehåll 2 3 4. 5 13. 14. 15. 38 40. 41 43. Projektets

Läs mer

Unga inflyttare skapar framtidstro Fokus inflyttning, sid 10 13

Unga inflyttare skapar framtidstro Fokus inflyttning, sid 10 13 Fokus vandring sid 16 20 Vandring ska sätta Vaajma på kartan Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 14 Skoterregler kan lättas upp Svar väntas snart nr 2/2012 Projektledaren har ordet

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Anders Heimdahl, närvårdschef Stig Willman, sekreterare. Kommunkontoret, Strömsund, inom 14 dagar

Anders Heimdahl, närvårdschef Stig Willman, sekreterare. Kommunkontoret, Strömsund, inom 14 dagar Gemensam nämnd för närvård i Frostviken 2009-01-22 Blad 1 (8) Plats och tid Uddebo, Gäddede, kl. 10.00 14.30 Beslutande Bengt Bergqvist (s), ordförande Jan-Olof Andersson (m) Ardis Lindman (s) Tore Hansson

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv. Håkan Berglund en armstark världsmästare. Stor framgång för Vaajma under SM i mathantverk

Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv. Håkan Berglund en armstark världsmästare. Stor framgång för Vaajma under SM i mathantverk Nyheter sid 26 27. Håkan Berglund en armstark världsmästare Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 20 21. Stor framgång för under SM i mathantverk nr 5/2013 Gästkrönika sid 2. Idretten

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Tema Nordiska Ministerrådet

Tema Nordiska Ministerrådet Fokus: Flykningerennet sid 6 9 Vil forbedre arrangementet Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 4 5 Gäddede satsar på systembolag nr 1/2013 Projektledaren har ordet sid 2 Vi skal bygge

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens Bästa helg! Unge Ledere 23-25 april, Mastemyr EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen började med gåvor... T-shirts, vattenflaskor och deltagarbrickor var en del av det

Läs mer

Specialnummer. allt du behöver veta om Vaajma. De följde hjärtat till Vaajma. Jobbmöjligheter i Vaajma. Tidningen

Specialnummer. allt du behöver veta om Vaajma. De följde hjärtat till Vaajma. Jobbmöjligheter i Vaajma. Tidningen Bo i Vaajma sid 16 17 De följde hjärtat till Vaajma Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Arbetsmarknad sid 3 Jobbmöjligheter i Vaajma nr 3/2013 Gästkrönika sid 2 De å voxe opp midt i naturen

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Allt för musiken sid. Svenskt möter norskt Grenseliret en suksess Filmfest i Valsjöbyn sid 12. Läs Gränsnytt och fler nyheter på www.gransprojekt.

Allt för musiken sid. Svenskt möter norskt Grenseliret en suksess Filmfest i Valsjöbyn sid 12. Läs Gränsnytt och fler nyheter på www.gransprojekt. Gränsnytt Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Sep 2010 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu www.stromsund.se www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no www.krokom.se Anette i Røyrvik:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Annika Af Trolle (Folkbildningsrådet), Lill Perby (Folkbildningsförbundet) og Hilde

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

TV, telefon och Internet mm via fiber Du hänger

TV, telefon och Internet mm via fiber Du hänger TV, telefon och Internet mm via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Torsvi www.torsvifiber.se Nu pågår förberedelser för utbyggnad av fiber i Torsvi. Just nu inventerar vi vilka som vill

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE ET PROSJEKT I GRENSEBROEN-FAMILIEN Per Thomas Huth Regionalt Innovationssystem TELDRE Trådløs Pasient FoU-ROM Utstillinger som for eksempel: Fremtidig

Läs mer

Tema Hantverkare i Vaajma

Tema Hantverkare i Vaajma Fokus: hantverkare i vaajma sid 16 21 Lierne i front på strikkebølgen Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 4 6 Ska bli enklare att arbeta i flera länder nr 2/2013 Projektledaren har

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Familjeterapeut erbjuder gratis hjälp. Denna veckan i Dubai. Tre kvällar i kyrkan: En för tonårsföräldrar, två för hjälp i samlivet

Familjeterapeut erbjuder gratis hjälp. Denna veckan i Dubai. Tre kvällar i kyrkan: En för tonårsföräldrar, två för hjälp i samlivet Tlf.: 04-3370062, Mob.: 050 5575447 (norsk prest) 050-5506821 (svensk prest), e-post: norsea@eim.ae, Denna veckan i Dubai Söndag 17 oktober: Öppen kyrka kl. 11-13 kl 20.00 Kör Måndag 18 oktober: kl 10.00-12.00

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling En information från Björkviks Fiber Ekonomisk Förening (BFEKF) som planerar för utbyggnad av Bredband i Fibernät Intresseanmälan

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Ör Ormesberga Byanät ekonomisk förening

Ör Ormesberga Byanät ekonomisk förening Ör Ormesberga Byanät ekonomisk förening Ör och Ormesberga är attraktiva byar att bo och leva i men hur gör vi oss ännu mer tilltalande? Den frågan ställde sig några eldsjälar, startade upp det avsomnade

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför?

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber Ekonomisk Förening Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Bli medlem i Torestorps Fiber Ekonomisk Förening idag och visa därmed ditt

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också.

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Innehåll Parlör Bättre bredband åt folket Varför skaffa bredband Din checklista Eltel + byanät = sant Kontakta din lokala samarbetspartner 2 3

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Vad är en innovativ miljö för mig? Tänkbart förslag till generellt svar: Ett liv där jag ofta

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Fiber till Himmeta- Bro!

Fiber till Himmeta- Bro! Fiber till Himmeta- Bro! Det har blivit dags att dra ut fiber till Himmeta-Bro. I den här broschyren kan du läsa mer om vilka möjligheter som en snabb och stabil uppkoppling innebär för dig och för vår

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

Allsang med Terje og Ann-Kristin

Allsang med Terje og Ann-Kristin Allsang med Terje og Ann-Kristin E - dur DE NÆRE TING DITT SINN MONNE FLYVE SÅ VIDE OMKRING DET ER SOM DU GLEMMER DE NÆRE TING DET ER SOM DU ALDRI EN TIME HAR FRED DU LENGTER BESTANDIG ET ANNET STED DU

Läs mer

Takens mäster. Grannspråken bör vi förstå. Dyr anslutning med fiberkabel. Ungdomar lär snabbt. Bynet ett alternativ? Reportage, sid 12-13.

Takens mäster. Grannspråken bör vi förstå. Dyr anslutning med fiberkabel. Ungdomar lär snabbt. Bynet ett alternativ? Reportage, sid 12-13. Reportage sid 15 Grannspråken bör vi förstå Ungdomar lär snabbt Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 16 Dyr anslutning med fiberkabel Bynet ett alternativ? nr 1/2012 Turistchef Anna

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Producerat av: Mattias Hermansson & Knut Espen Johansen, KGH Consulting Uppdragsgivare:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Varför är kommunen inblandad?

Varför är kommunen inblandad? Varför är kommunen inblandad? Simrishamns kommun arbetar aktivt för att husägare, såväl privatpersoner som företagare, ska koppla upp sig via fiber. Arbetet bedrivs genom en anställd bredbandssamordnare.

Läs mer

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Välkommen Till STORMÖTE Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och När? Församlingshemmet i Amnehärad Måndag 18 februari 2013 kl. 18.30 Vi

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

levererar bredband direkt hem till dig

levererar bredband direkt hem till dig levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

Sport som förenar över gränsen! Gränskonst och orienteringsdag. Sid3 & 6. Skolavisen. Grenseliret, joggedag ohch fotbollcup.

Sport som förenar över gränsen! Gränskonst och orienteringsdag. Sid3 & 6. Skolavisen. Grenseliret, joggedag ohch fotbollcup. . Gränskonst och orienteringsdag. Sid3 & 6. Skolavisen MITT-SKANDINAVISKT REGIONPROJEKT om samarbetet Valsjöbyn Sørli 2011 Fyra av alla glada deltagere fra Valsjøbyn skole. Foto: Kristin Åberg Sport som

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden!

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! INSTALLERA BÄSTA BREDBANDET I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! Blixtsnabbt, stabilt bredband Bättre TV 3 Prisvärd telefoni Nu kan du ansluta Bredband via fiberoptik

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång dialogen #1 2002 en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun.

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun. Steinkjer Trondheim Nordens grønne belte Östersund Sundsvall 20% 20% Indre Lillehammer Skandinavia Hamar Falun Gävle Oslo Lillestrøm Fredrikstad Grenseløst samarbeid Karlstad Örebro Stockholm Gøteborg

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Fredag: den Stora. välkomstfesten. Dag för dag i Dubai

Fredag: den Stora. välkomstfesten. Dag för dag i Dubai Tlf.: 04-3370062, Mob.: 050 5575447 (norsk prest) 050-5506821 (svensk prest), e-post: norsea@eim.ae, www.sjomannskirken.no/dubai eller www.svenskakyrkan.se/dubai Fredag: den Stora Dag för dag i Dubai Söndag

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Slutrapport. En modern landsbygd utan gränser. Projektfakta NORD-TRØNDELAG FYLKESKOMMUNE. En investering för framtiden

Slutrapport. En modern landsbygd utan gränser. Projektfakta NORD-TRØNDELAG FYLKESKOMMUNE. En investering för framtiden En modern landsbygd utan gränser Slutrapport Projektfakta Prosjektnamn: Delområde Interreg: Prioritert område: Diarienummer/tilsgnsnr: Prosjektperiode: Svensk prosjekteier: Norsk prosjekteier: Regionprojekt

Läs mer

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig

Läs mer

Utbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun

Utbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun Utbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun Utveckling av en levande landsbygd Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande landsbygd. Det gäller såväl, vägar, ledningsnät

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g Nordens Välfärdscenter Rapport I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g 1 Forord Den nordiske velferdsmodellen er bygget på noen felles verdier. Et sentralt mål er å skape muligheter, slik at

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn

Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn Gränsnytt Gunnar Heibring är på många sätt engagerad i sin hembygds utveckling. Foto: Per Lindahl NABON. Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn Jag har aldrig haft en tanke på att flytta tillbaka till min

Läs mer

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun 1(5) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen är att delar av gällande detaljplaner

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer