Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv. Håkan Berglund en armstark världsmästare. Stor framgång för Vaajma under SM i mathantverk

Transkript

1 Nyheter sid Håkan Berglund en armstark världsmästare Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid Stor framgång för under SM i mathantverk nr 5/2013 Gästkrönika sid 2. Idretten står fortsatt sterkt i området, noe som tyder på at det finnes en god del ildsjeler i området. Reportage, sid Stor succé för första matresan Tema Föreningsliv sid Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv Foto: Mårten Wikner

2 Innehåll Blir Røyrvik og Lierne en kommune? Barnen får åka taxi till skolan Gemensam inflyttarservice FOKUS: Eldsjälar och föreningsliv Succé för s första matresa Stor framgång i SM i mathantverk 22. Skinka och julmust är norrmännens favoriter IBU-president trives i s färskaste världsmästare Emil i Middagsberget Steinbaks DA firar 5-årsjubileum Det här är på gång i projekten Annonser Førjuls-martna i Lierne Gästkrönika Da jeg fikk forespørsel om å skrive noen ord om mine tanker omkring deltakelse og frivillighet, var det ikke vanskelig å si ja til det. Jeg har selv nytt godt av det frivilligheten har bidratt med under oppveksten, og ser i dag hva det betyr at folk bryr seg, og bruker sin fritid på noe som gagner flere enn seg selv. Men deltakelse innenfor frivilligheten er stort og omfattende, så derfor skal jeg fokusere på to arenaer som jeg har hatt en del med å gjøre opp gjennom årene. Idretten står fortsatt sterkt i området, noe som tyder på at det finnes en god del ildsjeler i området. Jeg startet med å si at jeg selv her nytt godt av frivilligheten i oppveksten, og med det mener jeg idretten. Det å ha et aktivt idrettsmiljø, med trygge voksne med de riktige holdningene rundt seg, gav meg som barn mange gleder. All den aktiviteten med ski, fotball og friidrett som man fikk delta på, hadde ikke funnet sted om det ikke var noen som stod fram og tok ansvar. Ansvar for delvis egne, men ikke minst mange andres barn, slik at de fikk være med å oppleve gleden med mestring og fysisk aktivitet sammen med andre. Idretten står fortsatt sterkt i området, noe som tyder på at det finnes en god del ildsjeler i området som ønsker å gi både unge og gamle et aktivitetstilbud. Kulturarrangement samler ikke bare grenda, men også hele kommunen Den andre arenaen som jeg vil dra fram, er det som den første tiden gikk ut på at en liten gjeng i Kvelia hadde et par dager med øving, og så å finne en som kunne selge billetter til ca 100 besøkende, til å i dag være det jeg tenker på når noen nevner ordet dugnadsånd. Jeg snakker om Pe-Torsa. Det å være fra Kvelia, ei grend med ca. 90 personer (når alle er hjemme), og se at det i år var godt over 200 personer på dugnadslista for Pe-Torsa helga, er ikke noe annet en rørende. Dette viser for meg at kulturarrangement samler ikke bare grenda, men også hele kommunen. I tillegg ser vi at det kommer flere og flere dugnadshender fra nabokommunene. Alt dette er både artig og nødvendig. Uten alle de som stiller opp, enten om det er i 5- eller 40 timer den helga, kunne aldri Pe-Torsa vært den suksessen den nå har blitt. Å samles på tvers av grendegrensene, og sammen gjøre en innsats til det beste for hele lokalsamfunnet tror jeg er både identitetsskapende, og bra for samholdet i regionen. Jeg håper og tror at den dugnadsånden som enkelte steder et utryddingstruet, vil fortsette å leve her i området i beste velgående, og kanskje til og med vokse, til glede for de som bor her, og de som ønsker å flytte hit. Øyvind Kveli Medarbeider i ungdomsprosjektet i UngNT (Ung i Nord-Trøndelag) Kontakt Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Micke Jonsson micke@edgeandemotion.se Tfn: 0046 (0) Pernilla Gunnarsdotter Persson pernilla.gunnarsdotter-persson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Erika Selander erika.selander@stromsund.se Tfn: 0046 (0) VAAJMA nr 5/2013 Adresser Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Box Strömsund Om Tidningen Tidningen ges ut av Regionprojekt. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander Redaktör: Pernilla Gunnarsdotter Persson Redaktion: Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne Krukhaug, Pernilla Gunnarsdotter Persson, Ole Harald Kveli, Håkon Arntsen, Per Lindahl, Felix Persson Tipsa redaktionen! Tfn: Mail: redaktion@vaajma.com Mer info: Utgivning februari Deadline: 31/1 24 april Deadline: 1/4 19 juni Deadline: 27/5 Gilla oss på Facebook! vaajma

3 Ordfører i Lierne, Alf Robert Arvasli, deler bekymringen med innbyggerne om hva som kan skje dersom Lierne blir en utkant i en storkommune. Foto: Håkon Arntsen Blir Røyrvik og Lierne en kommune? Lierne Norges nye regjering vil ha større kommuner. Hva skjer da med Lierne og Røyrvik? Den nye Høyre-regjeringen mener kommunene i Norge, og ikke minst i Nord-Trøndelag, har for få innbyggere. Derfor kommer en kommunereform med mål å få vesentlig større kommuner, omtrent slik det har funnet sted i Jämtland. På et godt besøkt folkemøte i Nordli, spurte derfor ordfører Alf Robert Arvasli hva innbyggerne ønsket av framtidens kommune. Det var ingen begeistring for at Lierne skal bli en del av en storkommune, med kommunesenter enten i Grong, Namsos eller Steinkjer. Vi må prøve å klare oss selv så lenge som mulig, sa tidligere ordfører i Lierne, Arnodd Lillemark. Mange var nok enig med Lillemark, selv om det ikke ble foretatt noen avstemming. Det er nemlig stor bekymring for at en kommunesammenslåing vil gi negativ effekter i Lierne, både med tanke på servicetilbud for innbyggerne og tap av offentlige arbeidsplasser. Ordføreren innrømmet da også at de store investeringer kommunen har gjort i de siste årene, i skoler og veg, delvis er gjort for å være i forkant av «hva som kan komme til å skje ved kommunesammenslutning». en mulig løsning som ble foreslått blant annet av ordfører Arvasli, var en sammenslåing av Røyrvik og Lierne. Han mente at en slik sammenslutning kunne gi mer styrke når det gjaldt å motstå krav om å bli en del av en storkommune. Men ordfører i Røyrvik, Arnt Mickelsen, sier til, at han på det nåværende tidspunkt ikke er rede til å gå i gang med en sammenslåingsprosess. Mickelsen mener en bør vente på signaler fra den nye regjering er konkretisert, både med tanke på hvilke oppgaver og størrelse som forventes av de nye kommunene. Vi blir jo bare ca innbyggere om Lierne og Røyrvik slås sammen. Men dersom de sentrale myndigheter gir klarsignal om at det er mulighet for å danne en egen fjellkommune i Indre Namdal, vil saken være en helt annen. Jeg mener imidlertid at vi må avvente tydeligere signaler før vi setter i gang arbeid med ny kommunestruktur, sier Mickelsen. Ordfører Alf Robert Arvasli sa at den store taperen ved etablering av en storkommune, er demokratiet og politisk deltakelse. Lokademokratiet vil miste styrke i forhold til i dag, sa Arvasli. Enkelte pekte på at dersom en må kjøre mange mil for å komme på kommunestyremøter, vil det være få som vil delta. Fra Bergli i Sørli til Grong er det ca 14 mil. I den sammenheng ble det vist til hva som har skjedd i Frostviken etterat den gamle kommunen ble en del av Strömsund kommune. Mange frykter at det samme vil skje i enkelte kommuner i Namdalen dersom det etableres en storkommune. Den politiske deltakelse fra utkantene kan bli sterkt svekket, ble det hevdet. Det er også uro knyttet til den nye regjeringen om hvilke økonomiske konsekvenser stykkprisfinasieringen vil gi i kommunener med få innbyggere. Stykkprisfinasiering betyr statlig tilskudd per person. I dag får alle kommuner en grunntilskudd uavhengig av innbyggertallet, og de små får i tillegg et ekstra småkommunetilskudd. Håkon Arntsen VAAJMA nr 5/2013 3

4 nyheter Nyheter Planer på gemensam inflyttarservice Hur kan vi skapa en väl fungerande inflyttarservice i? Den frågan tittar nu kommunernas inflyttarkoordinatorer närmare på. Förhoppningen är att ett givande samarbete ska skapas. Vid två mötestillfälen, i mitten på oktober och i början av november, träffades inflyttarkoordinatorerna från Krokom, Lierne och Strömsund för att tillsammans titta på hur ett samarbete kring en gemensam inflyttarservice i skulle kunna se ut. Det här var ett första steg då vi informerade varandra om hur vi jobbar och hur vi ser på ett samarbete. Vi vill alla ha fler inflyttare och kan vi jobba gemensamt mot samma mål är det en fördel, säger Tommie Jirhed, svensk huvudprojektledare för Regionprojekt. Anita Holmberg hämtar Kasper Persson från Gravbränna. Foto: Per Lindahl Janne Magnusson hämtar upp Niels och Carst Pama, som ska köras från skolan i Föllinge till Stångviken. I mitten är det Tilde Hansson som får skolskjuts till Skärvången. Här får barnen åka taxi till skolan TiLL kommande möten är förhoppningen att även Røyrvik ska finnas med i gruppen. Jag hoppas att vi ska kunna dra nytta av varandra och de erfarenheter vi har, säger Jirhed. Pernilla Gunnarsdotter Persson Taxi Glesbygds Sture Hernerud och Erik Eriksson får besök av kommunens Thomas Jonsson. Hotagen Thomas Jonsson har nyligen blivit ansvarig för skolskjutsarnas verksamhet i kommunen. Han har dessutom ansvar för trafiksäkerhet och kommunens kollektivtrafik. Jag tycker att vi har ett bra samarbete med taxiföretagen och Länstrafiken om skolskjutsarna, konstaterar Thomas. Reglementets många punkter styr vilken rätt barnen har till skolskjuts. Ett exempel är hur långt gångavstånd barnen i olika åldrar har till skolan. I FöLLinge är det Fredrik och Anita Holmbergs taxiföretag som hämtar och kör hem skolbarnen. Det är cirka 50 barn som vi ser till att de kommer till skolorna i Föllinge och Laxsjö. Dessutom är det några särskolebarn som vi också skjutsar, berättar Fredrik och räknar upp några av byarna där barnen ska hämtas: Storåbränna, Ålviken, Aspås, Raftälven, Skavbränna, Störåsen, Jag tycker vi har ett bra samarbete. Ottsjön, Laxviken, Tuvattnet, Forsåsen och Gravbränna. De ytterligare aktörer som sköter skolskjutsarna i norra delen av Krokom är Janne och Anita Magnusson i Skärvången, Klas och Katarina Magnusson i Bakvattnet och Carl-Gunnar och Malin Westlund i Valsjöbyn Totalt är det tio taxiföretag i hela kommunen som sköter skolskjutsarna. Och i dagsläget är det 16 skolor i kommunen, berättar Thomas Jonsson. inför ett nytt läsår sker planering av skolskjutsar. Taxi Glesbygd, med kontor i Krokom och som har färdtjänst och sjukresor i sin verksamhet, är just nu på väg att skifta chefsstol. Erik Eriksson har skött företaget i drygt 20 år. Sture Hernerud är på väg att ta över. erik HAR förstås följt utvecklingen om kommunens skolskjutsar på nära håll. Tyvärr har jag upplevt på senare år att antalet skolbarn har minskat i delar av Krokom, konstaterar han. Jag får också en synpunkt av Sture. Jag skulle önska att skoltiderna kan ändras och utvecklas, vilket skulle innebära att vi kan använda våra fordon mer effektivt, avslutar han. Per Lindahl tyck till på facebook! Vad tycker du om ett samarbete för att locka fler inflyttare? Vad är viktigt för dig? Var med och tyck till på vår Facebooksida du med. facebook.com/vaajma Dela även gärna med dig av dina bilder från, antingen på Facebook eller på hemsidan genom att använda #vaajma när du lägger ut bilder på Instagram. 4 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/2013 5

5 Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Så har föreningarna i växt fram Fakta Några av föreningarna som bildades. kasse, esperantokurs, eget bibliotek, amatørteater og en bygdeforening. Undersøkelsen om foreningene kan ikke påvise til at den nære forbindelsen over grensene, førte til Den første sanitetsforening i Nordli ble stiftet i Foto: Lierne kommunes fotoarkiv Sist på 1800-tallet ble det etablert en rekke foreninger på begge sider av grensen. Måten man gjorde det på var nokså forskjellig. Jeg har tatt hovedfag (mastergrad) i historie (1976), og masteroppgaven var en analyse av foreningslivet i Nordli og Frostviken fra 1875 til Både Nordli og Frostviken var rundt 1870 i stor grad preget av sin isolerte beliggenhet, og lange avstander til nærmeste større sted. Derfor var det nødvendig at de klarte seg selv med det de produserte av mat og utstyr (naturalhushold). Men rundt kommer pengene til å spille en større rolle for mange i de to fjellbygdene. Svenske bolag driver omfattende uttak av skog også på norsk side i Nordli og Sørli, især knyttet til vassdrag som går fra norsk side inn i Sverige. Norske skogeiere fikk penger for salg av skogteiger, og norske og svenske skogsarbeidere, ikke minst fra Frostviken, fikk langt mer penger mellom hendene enn hva de var vant med. Både i Norge og Sverige er siste del av 1800-tallet preget av nytenking, opplysningstid og begynnende teknisk utvikling. Det er grotid for fellesskapsløsninger og penger er byttemiddelet. Innbyggerne i bygda eller byn finner sammen for å løse utfordringene. Foreningene eller folkrörelsene er middelet. Den første forening i Lierne ble etablert i Det var «Lanboforening for Lierne», og alt på første møtet ble det bestemt å kjøpe inn to ploger og to harver til bruk for medlemmene. Det var bygdehøvdingen Jens Larsen Kveli som tok initiativet. Foreningen bidro til nytenking innen husdyravl, gjødsling, nydyrking og grøfting. Nye husdyrarter ble importert, og kvali Svenska kyrkans syforening i Frostviken 1882 Nordli kvinneforening 1882 Nordli skytterlag 1890 Tunnsjø kvinneforening 1886 Skjelbred ungdomslag 1887 ble den første losje opprettet i Frostviken; Loge Frostviken nr kom Frostviken Blåbandforening Gäddede forsbruksforeing 1897 Frostvikens skytteforening 1898 Lierne Sparebank kom på plass i 1898, også den etablert som en foreningsløsning. teten på dyreholdet økte vesentlig. I 1874 ble Lierne forbruksforening dannet. Folket ville selv ha kontroll over prisene på varene. Tilreisende handelsmenn hadde heller ikke den gang det beste ryktet. SammeNLigner en foreningslivet i Nordli og Frostviken har losjen (logen) eller avholdsforeninger hadde vesentlig større innflytelse på svensk side. Men selv om navnet på foreningene er forskjellig, var ofte innholdet nokså likt. Tar en for seg «Loge Frostviken» så bestemte de på et møte ved Fågelberget å opprette en egen syke- og begravingskasse. De danner også en «sjukvärdskommittè och syforening». Noen år senere finner vi at logen drev syke- etablering samme type foreninger. Impulsene kom innenfra og fra eget land. Den tydeligste forskjell mellom Frostviken og Nordli angående foreninger, finner en i hvem som etablerte dem og hvem som var ledere. I Frostviken var det nesten uten unntak folk som kom utenfra eller var tilflyttere, som tok initiativet og ledet foreningene. Presten og lærerne spilte helt sentral rolle, i så måte. Eksempelvis hadde foreningene blomstringstid på 1890-tallet som følge av pastor A. Arvidsson. I NORdli hadde nok prester og lærere også betydning, men gårdbrukere spiller her en vesentlig større rolle. Både i landbruksforeninger og økonomiske foreninger er det gårdbrukerne som styrer. Følger en foreningene i begynnelsen av 1900-tallet, ser en at til og med torpare er med i styrene. Et annet interessant trekk er at barn av dem som tok initiativ eller ledet de første foreningene, ofte er å finne som kommunestyremedlemmer når de blir voksne. Foreningene var derfor også en opplæring i demokrati. De første foreningene hadde svær stor betydning for utviklingen både i Nordli og Frostviken. De samlet folket, bygde fellesskap, kom med nye impulser og var arena for voksenopplæring. De var datidens TV og internett. Men i tillegg skapte de sosialt felleskap. Håkon Arntsen Ildsjel Karl Audun Fagerli. Hvordan går det med ildsjelen Lierne Over alt der det er aktivitet, er behovet for folk som går i spissen og drar med seg andre, av stor betydning. Alle små og store samfunn har sine ildsjeler. ønsker å rette søkelyset på ildsjeler og betydningen av disse. Vi kan dele ildsjelene i to grupper: Den synlige som får med seg folk og driver fram prosjekt og arrangement. Så har vi den gruppen som står litt i bakgrunn og sørger for at alt som skal ordnes blir greit. I den siste gruppen har vi kanskje foreldre og ektefeller. Som representant for den mer synlige utgaven har vi tatt en prat med Karl Audun Fagerli i Nordli. Han er den første til å gi anerkjennelse for den innsatsen de i bakgrunnen står for. Han så viktigheten av å ha en mor som tok i mot telefoner og noterte beskjeder, da Karl Audun som ung mann tok på seg store oppgaver for bl.a. fotballaktivitetene i Lierne. Dette VAR før mobiltelefonens tid. Karl Audun utmerket seg i svært ung alder med stort engasjement. Han startet i skigruppa som 16-åring og året etterpå ble han formann i fotballgruppa med ansvar for Li-cupen. I samme tid ble han leder i Nordli Røde Kors. Med unntak av tida omkring husbygginga har han vært en pådriver innen idretten, Røde Kors og mye mer. Uten hans stå-på-vilje hadde nok ikke kunstgressbanen i Nordli vært en realitet. Jeg deltok på en fotball-cup på Egge en våt høstdag i Da jeg så hvor godt kunstgressbanen der tålte belastningen, ble jeg overbevist om at dette var tingen å satse på, forteller Karl Audun. HAN VAR leder i gruppa som sto for planlegginga av Lierne fritidsog idrettspark. Følte du noe problem med å arbeide for banen og samtidig inneha rollen som rådmann for Lierne kommune? All behandling av saken ble delegert til ordføreren, så for meg var det ikke noe problem. Andre kunne kanskje se det annerledes, sier han. Foto: Ole Harald Kveli karl Audun har innehatt jobben som kulturleder, helse- og sosialleder i tillegg til rådmansjobben i Lierne Kommune. I alle disse posisjoner har han hatt et godt ståsted for å kunne vurdere ildsjelene i bygda. Han ser ingen krise med rekrutteringa av ildsjeler. Vi har alltid hatt dem og når noen har gjort sitt, dukker det opp nye, sier han. Det finns mange områder der Karl Audun har vært en pådriver som ikke blir nevnt her, men fotballen er kanskje det området som han først og fremst forbindes med. Da han i 2008 ble leder av nydannelsen Lierne Fotball hadde ikke bygda lag i kretsserien. I dag deltar det 7 lag i serien. Vi håper at både Karl Audun og andre beholder gnisten og sørger for stor aktivitet i årene framover. Ole Harald Kveli 6 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/2013 7

6 Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Gudøyvangen grendehus høye beskytter familien åpen seter. Enda et trivselstiltak for grenda og tilreisende. På måndagar och torsdagar annordnas spinning och Jorunn är oftast med själv. Hvordan får dere tak i premiene? De lager vi selv for det meste, svare hun. De møtes til basarveksted på grendehuset og lager alt mulig av saker og ting. Og om ikke lenge står juletrefesten for tur, en tradisjon som folk setter stor pris på. I regionen bor det få mennesker, men likevel er fritidsaktiviteten svært høy. Jorunn er en krumtapp. Jeg synes det er godt å kunne hjelpe til når noen spør, sier hun. Det er ikke bare hun, men hele familien slutter opp om å få til et godt fellesskap i grenda. Da er Gudøyvangen det naturlige samlingsstedet. Men Jorunn er likevel bekymret for framtiden. Gudøyvangen og det trivelige miljøet rundt grendehuset kan gå mot slutten. Vi har fått brev fra kommunen hvor de sier at de ikke lenger vil rydde snøen foran grendehuset. Kommunen skal spare penger. Jorunn er sint. Sint fordi lag og foreninger i sentrum får gratis husleie, mens de må betale strøm, forsikring og vedlikehold på Gudøyvangen. Jeg reagerer sterkt på forskjellsbehandlingen, sier hun. Jorunn Staldvik har under hela sitt liv varit engagerad och hjälpt till att skapa innehåll och aktivitet i Gudøyvangen, men nu är hon orolig för framtiden. Kommunen har meddelat att de vill spara pengar och nu har dragit in plogningen på vägen som leder fram till Gudøyvangen. Vi har tenkt å protestere, men jeg tror knapt det vil hjelpe säger hon sorgset. Foto: Håkon Arntsen Røyrvik Jorunn Staldvik Solberg (52) har helt siden hun var barn stått på for å skape innhold og aktivitet i Gudøyvangen. Hun bor sammen med mannen Oddvar i ei lita grend, kalt Tjønnvika, i søndre del av Røyrvik kommune. Det er bare fem seks hus i området, og en smal snirklete veg hvor biler helst ikke bør møtes. Jorunn og mannen er med i en samdrift, hvor det produseres melk og kjøtt. I tillegg har Jorunn i 60 prosent jobb i et firma kalt Kollektor, et datafirma med scanning som hovedoppgave. Jorunn og Oddvar har tre barn og et barnebarn. Hun har tidligere vært kommunestyremedlem, men nå har en av hennes døtre overtatt den oppgaven. Jeg VAR 13 år da jeg første gang deltok i dugnad på Gudøyvangen, og senere har jeg vært ut og inn av komiteer og styre hele tiden. Ja, jeg har Gudøyvangen i mitt hjerte. Noen kaller meg for Gudeøyvangens høye beskytter, sier Jorunn, og legger til at hun er langt fra alene om innsats for Gudøyvangen. GudøyVANgen ligger ved den omtalte og kjente, kanskje litt mystiske Gudfjelløya. Det ble bygd på dugnad i 1974, men da lovet den kjente ordføreren Petter Vekterli at kommunen skulle dekke driftsutgiftene. blir med Jorunn til grendehuset, et lavt og langt hus, hvor det ofte lukter god mat, er stor aktivitet og nært fellesskap. Vi har nettopp hatt elgsoddkalas i forbindelse med elgjakta. Der deltok alle, barn fra tre måneder opp til den eldste på 87 år. Vi som bor her ønsker åvære i lag og få til noe sammen. Alle kan yte noe litt, sier hun. Men JORuNN har merket seg at noen ikke vil delta på dugnad lenger. De vil ikke gjøre noe uten at de får betaling, sier hun trist. Det er likevel imponerde fellesskapsholdning blant beboerne. Elgkjøttet bøle sponset av elglagene. I tillegg ble en elg solgt, og inntektene gikk til Gudøyvangen. 9. NOVember er det igjen full fart. Da er det stor basar på grendehuset, og ofte strømmer folk til. Da er det kjempemange fine premier, og det aller meste er gitt til gratis. På basaren kan du også få kjøpe herlig julemat, lokker Jorunn I mellomtiden inviteres unge og gamle til spinning på mandag og torsdag, og Jorunn er med på det meste. Det er utviklingslaget Fjelliv som har kjøpt inn spinningssyklene. Og så har vi miniatyrskyting om fredagskveldene. Det er en altivitet både for små og store, sier hun. Hun forteller at i påsken er grendehuset base for barneskirenn, bingo, bilrebus, natursti, og da serveres også herlig heimkoka rømmegrøt. På kjøkkenet treffes ofte Jorunn. Ja, jeg er ofte med på kjøkkenet under arrangement. Det kan være mye å gjøre, men det er også veldig trivelig og sosialt. Vi har det kjempeartig. Det kan bli sent på kveld før vi er ferdig, men likevel gleder vi oss til neste gang. Om sommeren tilbyr Jorunn og Hun reagerer også på at kommunepolitikere ofte klager over at staten og de sentrale politikerne gjør det vanskeligere å leve og bo i utkantkommunene, mens de selv opptrer akkurat like sentraliserende i egen kommune når det skal spares. Vi har tenkt å protestere, men jeg tror knapt det vil hjelpe. Hva med Gudøyvangen da? Hun virker trist for første gang. Hennes og familiens andre hjem kan bli stengt i store deler av året. Hun stenger døra på Gudøyvangen. Det er grått og det regner. Det er jo så få som bor her, og Gudøyvangen er så viktig for oss, sier hun. Og snart kommer snøen. Håkon Arntsen 8 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/2013 9

7 Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Norden är unik Dugnadsinnsatsen er fortsatt god og svært viktig for Lierne, påpeker oppvekst- og kultursjef Patrik Lundgren. Foto: Håkon Arntsen Uten lag og foreninger blir samfunnet tomt Lierne Oppvekst- og kultursjef i Lierne, Patrik Lundgren, mener lag og foreninger har avgjørende betydning, ikke minst for små samfunn. Han husker meget godt den første friidrettstreningen han deltok i som 7-åring på Gäddede stadion. Det var tøft og skummelt å trene sammen med de store guttene. Patrik var som unge medlem av Gäddede sportklubb, og drev friidrett, fotball, langrenn og alpint. Senere var han med i sangkor, og Fiskeforeningen, og ikke minst i Fritidsklubben. Fritidsklubben hadde åpent to ganger i uken og var et viktig tilbud for oss unge. Men det tok ikke lang tid før Patrik satt som leder. Da jeg var ca. 20 år begynte jeg som spillende trener for Frostviken fotballforening. Jeg var også sekretær og styremedlem, og ble året etter leder. Etter lærerutdannelse i Trondheim, flyttet han til Lierne, og det tok ikke lang tid før han satt som leder i Nordli idrettslag. Han har også vært leder av Flyktningrennet, og i 2008 bygde han opp volleyballtilbudet, først i Sørli. Han har hatt avgjørende betydning for den store volleyballinteressen i Lierne, både på gutte- og jentesiden. Jeg er nok et ja-menneske. Jeg svarer nesten alltid ja når jeg blir spurt, noen ganger uten å vite hva jeg sier ja til. Men jeg har personlig glede av å delta og kunne påvirke, sier Lundgren til. Og han trenger ikke betenkningstid for å svare på betydningen av at det er aktive lag og foreninger. Lag og foreninger har svært stor betydning, ikke minst for små lokalsamfunn. Der er det lite som skjer etter arbeidstid, om en ikke har hatt tilbudene fra lag og foreninger. Disse har stor betydning for trivsel, tilhørighet, folkehelse og sosialt fellesskap, både for de små, men også for de eldre. Hva om det ikke har vært lag og foreninger i Lierne? Da ville det vært tomt. Det vil ha kjentes som et fattig samfunn. I dag er det ca. 30 lag og foreninger i Lierne. Idretten er størst, men det finnes tilbud for de aller minste til dem som må bruke rullator. Jeg synes dugnadsånden fortsatt er god. Men enda viktigere er ildsjelene. De som brenner for det de driver med. Patrik Lundgren peker på at de lag og foreninger som går best, alltid har en eller flere ildsjeler som står bak og skaper og gode fellesskapsmiljøer i grenda eller kommunen. Han viser blant annet til ekteparet Hansen som har skapt et unikt dansemiljø i Lierne. Hvordan ser du på framtiden for lag og foreninger? Det er utfordring for mange voksne, inkludert ildsjelene, at vi har det så travelt i dag. Jeg er litt redd tidsklemma. Det virker som mange er på jakt etter tid i vårt moderne samfunn. Lundgren er særlig redd for at ildsjelene kan brennes ut. Men han synes tilbudet i Lierne fortsatt er bra. Over tid innser han likevel at det kan bli utfordrende å gi bredt nok tilbud til alle aldersgrupper. Det er viktig at vi kan tilby mer enn idrett både til barn og voksne. Det er også viktig at kommunen prøver å legge best mulig til rette for lag og foreninger, slik at de kan skape aktivitet og trivsel i rundt om i kommunen, sier Lundgren. Håkon Arntsen Varannan vuxen svensk är på ett eller annat sätt engagerad i någon förening. Det kan till exempel handla om att skjutsa barnen till träningar, sälja fika eller sitta i styrelser. Det är unikt för Norden att så många ställer upp och arbetar ideellt, menar forskaren Susanne Wallman Lundåsen. Foto: Edith Valfridsson Det är unikt för Norden att människor engagerar sig så mycket ideellt. Och föreningslivet är oerhört betydelsefullt när det gäller utvecklingen i landsbygden. Det menar Susanne Wallman Lundåsen, filosofie doktor i statsvetenskap. För tre år sedan gjorde Susanne Wallman Lundåsen en undersökning för tankesmedjan Sektor3: Demokratiskola eller hälsoprojekt, forskning om föreningsliv, socialt kapital och inflytande. Flera studier, både svenska och utländska visar att de som är engagerade inom föreningslivet skattar sin egen hälsa som betydligt bättre än den som inte är aktiv. Det har att göra med att de som engagerar sig känner sig mer behövda och sedda, säger Susanne Wallman Lundåsen, filosofie doktor i statsvetenskap och forskare vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm. VARANNAN vuxen i Sverige är på något sätt engagerad inom föreningslivet, idrottsrörelsen är den som har flest anhängare. Startskottet för föreningsverksamheten var väckelserörelsen och nykterhetsrörelsen under 1800-talet. Inspirerade av dessa rörelser växte sakta men säkert förening efter förening fram. Människor hade en stor längtan efter att själva få vara med och bestämma och därför började de gå samman och engagera sig. På så vis deltog de i formandet av vår moderna demokrati, säger Wallman Lundåsen. HON menar att det är unikt för Norden att så många engagerar sig ideellt i olika föreningar. I andra länder har oftast föreningarna mer pengar att röra sig med och då är det vanligare att människor anställs för att göra jobbet. Som jag ser det är föreningslivet en nödvändighet för många glesbygdskommuner. De tar vid där kommunen kanske misslyckas med att genomföra vissa saker. Det finns många goda exempel på föreningar som åstadkommit stora förändringar. De är en viktig faktor för utvecklingen i dessa områden, säger Wallman Lundåsen. Ofta finns det också fler föreningar i dessa områden än till exempel i storstäderna. Politikerna i kommunerna tycker oftast att det är bra. De är måna om att medborgarna har en aktiv och givande fritid och lyfter fram föreningslivet som en positiv faktor när det gäller att skapa en attraktiv plats att bo på. Att föreningarna spelar en avgörande roll för trivsel och utveckling i glesbygden kan man slå fast, menar Susanne Wallman Lundåsen. Absolut. Föreningarna är oerhört viktiga för glesbygden och dess betydelse lär inte minska framöver, säger hon. Pernilla Gunnarsdotter Persson 10 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

8 Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Jobbar hårt för Hotagsbygdens utveckling Hotagen Maritha Grelsson, eldsjäl i Rötviken, beskriver sitt paradis: Min drivkraft är en obändig tro på ett fantastiskt område, rik på lättåtkomlig vild natur, med många glittrande, tysta, stilla vattenhål för den stressade nutidsmänniskan att få landa i och uppleva. Nu jobbar hon tillsammans med flera andra entusiaster för Hotagbygdens utveckling. Redan 1989 byggde Maritha och hennes man Göran fritidshus i Rötviken. Men den permanenta flytten till det natursköna området dröjde till Min stora önskan och förhoppning är att vi alla i bygden förstår vikten av samarbete. Tillsammans är man stark och kan skapa mirakel, säger eldsjälen Maritha Grelsson. Foto: Felix Persson Maritha bodde och jobbade i Strömsund fram till dess, men kände att en förändring var på sin plats. Jag började känna att jag hade många tecken som tydde på utbrändhet, att jag helt enkelt höll på att gå in i väggen. Samtidigt kändes det som att jag satt fast i ett ekorrhjul och min mans önskan var att få bo nära jakt och fiske. Det fick oss att ta steget att flytta hit och försöka skapa ett bättre liv, berättar hon. Sedan december 2012 sköter paret Grelsson Rötvikens Camping för andra gången. Vi drev också campingen , men på grund av min utbrändhet och att min man jobbade borta fanns det varken tid eller ork för att fortsätta. Byalaget som ägde campingen började då kolla på olika lösningar, och sålde den då till en entreprenör. Men i december 2012 köpte byalaget tillbaka anläggningen och då tog vi hand om skötseln av campingen, berättar hon. Maritha driver idag Rötvikens Camping för andra gången. När jag flyttade hit fick jag upp ögonen för vilket fantastiskt område Hotagsbygden är och vilken potential för områdets överlevnad som finns i fisketurism, säger hon. Fakta Namn: Maritha Grelsson Ålder: 59 Bor: Rötviken Familj: Man, två barn och fyra barnbarn. Intressen: Läsa böcker och njuta i hemmets lugna vrå. Och campingens placering är det inte mycket som slår eftersom den ligger alldeles intill sjön Hotagen. Med över 100 fiskevatten är Hotagen ett riktigt fiskeeldorado, något som även uppmärksammats av långväga gäster. Det är bland annat tyskar, holländare, schweizare och belgare som varit här. Jag har också haft det stora nöjet att få vara med om det givande samarbetet med flera fiskevårdsområden och Turistkompaniet som lett fram till skapandet av Fiskevägenkortet. Det ger sportfiskaren 13 mil fiske mellan Krokom och norska gränsen. Utöver campingen driver Maritha ett eget företag som jobbar med administration, bokföring och service åt föreningar och företag i området. Hon är också ordförande i Rörvattnet-Skogssjö fiskevårdsområde och arbetar även med marknadsföring av Hotagenkortet. Ett arbete hon idag kan göra med full kraft. Min utbrändhet visade sig vara glutenintolerans, så idag har jag betydligt mer kraft, ork och lust än någonsin tidigare. Framtiden ser Maritha ljust på. Folk kommer att behöva andningshål i tillvaron och här i bygden kan man njuta av naturen, lugnet och få uppleva en helt annan frihet än vad man gör på många andra ställen. Här slipper man stressen, det är livskvalitet helt enkelt. Till sist, varför är du en eldsjäl? Jag är inte viktigare än någon annan eldsjäl, men jag tror att min styrka är att jag är kreativ och samtidigt logisk. Jag har lätt för att se samband och möjliga vägar framåt, så min styrka ligger nog i att jag är en bra pusselläggare. Felix Persson 12 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

9 Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv Samarbete är viktigt när man bor i glesbygd Grenskören hoppas på en julkonsert även i år. Foto: Privat Grenskören söker deltagare Gränskøren lever den? Vi stilte spørsmålet til Toril Totland som fungerer som leder for Nordli Sangkor. Ulla Jonsson. Foto: Pernilla Gunnarsdotter Persson Vi sliter litt med å få stablet nok folk på beina for tiden, men vi har som mål og få til en julekonsert i år også. I Nordli er det nå ca. 10 aktive sangere og på Gäddede er det enda færre. Vi vil derfor oppfordre alle som har lyst til å synge om å melde seg. For tiden er det også litt uavklart m.h.t. dirigent. Etter planen skal vi komme i gang med øvinger ganske snart, sier Torill. StARten på samarbeidet over grensen skjedde under et sangerstevne på Stortangen i Der deltok kor fra hele Namdalen. Etter den tid ble det mange felleskonserter. Ivrig sangkormedlem, Rolf Storaunet, mener storhetstida for Gränskören var på 80-tallet med Margot Svanström som dirigent. Da ble det arrangert flere tema-kvelder med bland annet Andrè Walter-låter. Hele perioden har koret hatt årlige oppdrag som ved åpninga av Flyktningerennet, Maj-brasan på Gäddede, advent- og julekonserter. gränskøren er betegnelsen på samarbeidet mellom Nordli Sangkor og Gäddede sangkør. Det står som et symbol på de grenseoverskridende, kulturelle fellesskap som er og har vært. Vi håperde også i framtida kan bidra med trivsel ved ulike arrangement. Da må dere melde dere til tjeneste. Ole Harald Kveli Rosa är den givna favoritfärgen för Ulla Jonsson i Gäddede. Hon är en av många eldsjälar i bygden. För många känd som kvinnan bakom Rosa lördag insamlingsfesten till förmån för Cancerfondens Rosa Bandet-insamling. Foto: Christin Jonasson Frostviken Ulla Jonsson i Gäddede är en mångsysslare. För de flesta är hon känd för sitt stora engagemang i Rosa Bandet då hon årligen anordnar en rosa fest i Gäddede. ibland kan jag fundera över vad det är som driver mig att hålla på med allt, men glädjen att möta alla nöjda människor ger mig energi, säger hon. Ulla Jonsson kommer ursprungligen från Östersund, men lockades till Frostviken med hjortron, kantareller och storöring för drygt 20 år sedan. Hon har två barn på 19 och 20 år och menar att hon har funnit sin plats på jorden. Frostviken är hemma. Att bo i glesbygd är väldigt speciellt när man kommer från en stad. Man blir uppmärksam på att man tar mycket för självklart när man bor i en stad, saker som man i glesbygd måste fixa själv men det skapar en sammanhållning och gemenskap som är svår att hitta i en stad. Det är Den 26 oktober arrangerade Ulla årets rosa fest och måndagen efter var hon specialinbjuden gäst på TV-galan till förmån för Rosa Bandet. helt enkelt trivsamt och att alla känner alla tycker jag är härligt, vi bryr oss om varandra, säger hon. Hur viktigt är det med eldsjälar och ideellt arbete, speciellt i glesbygden? Det är otroligt viktigt! Ska man få saker gjorda måste man se till att det händer. Jag tycker inte det är svårt att få med sig folk. Det är en sak som jag verkligen vill framhäva. I Frostviken är vi oerhört duktiga och har många personer som brinner för olika saker, säger Ulla. ända sedan barnsben har hon gillat att engagera sig och vara med där det händer. Under många år jobbade hon för Frostviksfjäll turistförening som på uppdrag av kommunen drev Turistbyrån i Gäddede. Att marknadsföra Frostviken gentemot turister men även att informera ortsbefolkningen om allt fantastiskt i området var givna arbetsuppgifter. Ulla driver också egen butik med loppisprylar, Ullavillekulla. Men de flesta kopplar nog ihop Ulla Jonsson med hennes brinnande engagemang för insamlingen till Rosa Bandet. Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj genomförs under oktober varje år med syfte att finansiera cancerforskning, sprida kunskap om bröstcancer och skapa opinion. Ibland kan jag fundera över vad det är som driver mig att hålla på med allt, men glädjen att möta alla nöjda människor ger mig energi. När det gäller att samla pengar så är det härligt att veta att det kanske kan rädda någon, såväl människa som djur. Jag är djungelfadder och blev även världsförälder för några år sedan, säger Ulla. SedAN 2007 driver hon en egen insamling till förmån för bröstcancerdrabbade. Första året kom det in 4000 kronor. Fem år senare har det kommit in över kronor. För ett par år sedan fick min lillasyster Cicci reda på att hon hade spridd bröstcancer, även min mamma hade bröstcancer Detta har blivit den stora drivkraften för mig att fortsätta med just Rosa Bandet och Emma-föreningen. Att följa Ciccis jobbiga behandling under det år hon var sjuk gav mig en insikt om att det var rätt sak att jobba för, säger Ulla. Idag är det flera andra i Frostviken som skapat egna arrangemang till förmån för Rosa Bandet. Frostviken Kultur & Musik hade en stillsam konsertkväll där intäkterna gick till insamlingen och Närvård Frostviken höll öppet hus. Den 26 oktober arrangerade Ulla årets rosa fest och måndagen efter var hon specialinbjuden gäst på TV-galan till förmån för Rosa Bandet. Jag fick en inbjudan som tack för mitt stora engagemang. Det var otroligt häftigt att få vara på plats, säger Ulla Jonsson. Pernilla Gunnarsdotter Persson Mer info Mer information om Rosa Bandet och cancerfondens arbete hittar du på internet VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

10 Nyheter nyheter Första matresan gjorde succé nu blir det fortsatt satsning Provsmakning pågår! Matstoppen under Det stora knytkalaset var uppskattade. På resan deltog bland annat en prisbelönt mat- och representanter från Matakademien. vinjournalist från Australien samt Foto: Mårten Wikner Deltagarna fick smaka på många lokala delikatesser. Det finns potential att utveckla konceptet med matresor till. Det menar Manne Mosten på Kulitur Matresor som i mitten av oktober var med och arrangerade pilot-resan Det stora knytkalaset under matdagarna Kortreist Mat i. Deltagarna var eld och lågor och blev mycket intresserade av både maten och områdets historia, säger Mosten. Den 18 till 20 oktober arrangerade Regionprojekt i samarbete med Kulitur Matresor pilotresan Det stora knytkalaset under matdagarna Kortreist Mat i. Resan var ett första steg i en större satsning på paket- och konceptresor. Vi ska nu utvärdera resan och se hur vi kan jobba vidare, vad vi ska utveckla och förändra för att möta marknadens behov och de önskemål som finns. Vi är duktiga på mathantverk och det vill vi gärna visa upp för en bredare marknad, säger Anna Jonasson, projektledare för delprojekt Ekonomisk Tillväxt. Med på resan fanns bland annat ett antal journalister och representanter från Matakademien. En prisbelönt mat- och dryckesjournalist kom ända från Australien och förälskade sig i både maten och områdets fascinerande historia. Under de tre dagarna besöktes Fågelbergets gårdschark där korv och lufttorkade produkter provsmakades. Övernattning skedde på vikingainspirerade Korpens Öga i Jorm där deltagarna fick laga middag tillsammans med råvaror köpta under resan. I Ankarede serverades samiskinspirerad lunch innan färden fortsatte till Skärvångens bymejeri. Under transporten mellan de olika besöksmålen fick deltagarna spännande information om området och dess historia. Dagarna blev otroligt lyckade och deltagarna var mycket nöjda. Den här typen av paketering är lite ovanlig och jag tror att det finns potential att utveckla detta vidare. Här har vi möjlighet att skapa en produkt som vi kan marknadsföra genom både Visit Sweden och Visit Norway. Jag tror det finns möjlighet att locka turister även från andra länder, säger Manne Mosten. undersökningar visar att mat och dryck blir allt viktigare reseanledningar. Och förklaringen till det är enkel: Det är lätt att samlas kring en bit mat och kommunicera ett områdes historia och särprägel genom måltiden. Detta tilltalar många människor, här har vi chans att åstadkomma något unikt, säger Mosten. Tillsammans med delprojektet Manne Mosten, Kulitur Matresor, berättar engagerande om områdets historia under bussresorna. Ekonomisk Tillväxt kommer han nu att göra en utvärdering av resan för att se vad som behöver förbättras. Mosten ser möjlighet att utveckla tre olika paketresor: en konferensresa, en matresa och en femdagarsresa där även ett par dagar på Hurtigrutten ingår. En sådan resa skulle innebära nästan hela Skandinavien i en liten ask med både konst, musik, film, natur, mat och dryck. Det skulle bli fantastiskt, säger Manne Mosten. matresan Det stora knytkalaset var ett av inslagen under matdagarna Kortreist Mat i. Dagar då de lokala mathantverkarna lyftes fram lite extra. Flera av företagarna i nappade på idén och lyfte in något lokalt på menyn eller anordnade något arrangemang med anknytning till detta. De vi hunnit prata med är odelat positiva till satsningen att lyfta fram lokala delikatesser och förädlingsbara råvaror som vi har runt knuten. Ordet kortreist har många reflekterat över och tycker det är ett jättebra namn som får oss att tänka till och känna stolthet över allt som finns här, säger Ulla Jonsson i projektet Ekonomisk Tillväxt. Pernilla Gunnarsdotter Persson 16 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

11 Nyheter Nyheter Middagsberget gav en blick in i paradiset Når det nærmer seg tiden for elgjakt, blir jeg så fryktelig urolig i kroppen. Jeg klarer ikke å sitte i ro i det hele tatt. Jeg bare må til Sørli. Mange tyskere drar til Middelhavet. Jeg foretrekker uten tvil Skandinavia. Selv om det er lenge siden krigen sluttet, kan det fortsatt være et sårt emne både for tyskerne og også dem de besøker. Jeg har aldri opplevd noe negativt i så måte i Norge. Men det var to tilfeller på tur i Nord-Sverige at de snudde ryggen til da de hørte jeg var tysker. Emil Henke (82) fra Koblenz i Tyskland, har forelsket seg i Sørli. I 33 år har han deltatt på Skogmo jaktlag, og til nå har han skutt 17 elger. Tyskeren Emil Henke (82) kjører hvert år 300 mil for å jakte elg i Sørli. Han bare må se Middagsberget. Første gang jeg var her, tok Martin Sundvik meg med opp på Middagsberget. Det var en herlig og fin soldag, andre uka i september. Da jeg så ut over det fantastiske landskapet, husker jeg at jeg sa: Nå har jeg fått et blikk inn i Paradiset. Dette var i Åpenbaringen var så sterk at Emil, som kommer fra Koblenz i Sør-Tyskland, hvert eneste år kjører 150 mil hver veg for å komme til Sørli. For å se Middagsberget igjen og for å jakte elg med jaktkamerater på Skogmo jaktlag. Når det nærmer seg tiden for elgjakt, blir jeg så fryktelig urolig i kroppen. Jeg klarer ikke å sitte i ro i det hele tatt Jeg bare må til Sørli, smiler den usedvanlig spreke 82-åringen. I år er han her for 33- året på rad. Jeg håper å komme tilbake igjen neste år, sier han og klapper kameraten, fuglehunden Georgia. Emil møtte Martin Sundvik i Foto: Håkon Arntsen Kall i Martin, som nå er død, var i Kall på elgjakt. Han inviterte Emil hjem til seg i Sørli, og i 1980 kom han, første gang for å jakte på storfugl. Martin ville imidlertid ha Emil med på laget som jaktet elg. Oddmund Skogmo var litt skeptisk, men Martin garanterte for at jeg ville bli en skikkelig elgjeger. Det var virkelig en stor ære at Martin garanterte for meg. HAN BLe godt mottatt neste år, og da felte han også sin første elg i Sørli. Det var en kvige, og i 1982 skaut jeg en stor elgokse, sier han. Emil har fenomenal husk. Ikke bare minnes han hvor han skaut elgen, og hvilket dyr det var. Han husker også hvor på dyret skuddet traff. Det har blitt 17 elger på Emil i Sørli til nå. Til skildrer han i detalj hvordan han beregner avstander og hvor langt foran han må skyte når elgen beveger seg. Han er perfeksjonist, og jakt er langt mer en hobby for ham. Det er lidenskap. faren til Emil var også jeger. Da jeg var fire år så jeg et bilde som pappa hadde. Det viste en elg ved et vann og en jeger som jaktet på dyret. Jeg spurte og grov pappa om hva det var, og ble helt fascinert av elg og jakt allerede den gang. Jeg ser også for meg bildet den dag i dag. Alt tidlig ble han med faren, og lærte seg jakt, enten det var på fugl, rådyr, villsvin eller elg. Men det er liten tvil om hvilken jakt Emil setter øverst. Han har vært i flere land og jaktet elg, blant annet i Alaska. Elgjakt er fantastisk spennende. Jeg ser virkelig fram til den hvert eneste år. Emil Henke. Emil er perfeksjonist. Han har utrolig stor detaljkunnskap både om elg, jakt og våpen. Nøyaktighet i jakt kan ha sammenheng med hans yrkesbakgrunn. Han var statlig ansatt kartograf, og har tegnet en rekke topografiske kart, særlig over Rheinland- Pfalz. HAN BOR i samme huset som Martin bodde da han levde. Martin og jeg hadde en fantastisk kjemi, og forsto hverandre på alle måter. Denne gangen er han alene med hunden. Kona ligger på sykehjem. Men hun hadde neppe blitt med uansett. Hun var med en gang i 1970, og da fikk hun helt hetta av myggen. Vi var i Siljan, og det var flott vær. Men på kvelden kom det litt mygg. Det var nok for kona, men Emil ville tilbake. Skandinavia har alltid lokket ham. HAN HAR besøkt Sverige, Finland og ikke minst Lierne. Men han har også vandret i fjellene i Nordland. Emil SNAkker flere språk, og behersker norsk og svensk på en imponerende måte. Han gikk på kurs i Koblenz og lærte svensk og senere norsk. Martin kunne ikke tysk, og jeg var så opptatt av at vi skulle forstå hverandre. Derfor la jeg stor vekt på å lære meg norsk snarest mulig. At Emil har satt spor etter seg i Sørli, er det liten tvil om. Han har fått mange venner som setter stor pris på at han kommer og jakter sammen med dem. Leder for Skogmo jaktlag, Sten Arne Skogmo, sier Emil er en svært dyktig jeger, og en veldig god skytter. Han er nøyaktig i alt han foretar seg. Han er kunnskapsrik og gir oss råd både om dyr, skyting og ammunisjon. Vi setter stor pris på at han har blitt fast inventar på laget, og jeg er glad for at han sier at han kommer også neste år, sier Skogmo. Håkon Arntsen diskutera på Facebook! Hur mycket betyder jakten för dig och vilken typ av jakt är din favorit? Dela med dig på vår Facebooksida och skicka in dina bästa jaktbilder från. facebook.com/vaajma Om du använder Instagram glöm inte bort att tagga dina bilder med #vaajma för att visa upp dem på vår hemsida VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

12 Nyehter Fokus: Turism Tor Norrman är en riktig ost-veteran med över 40 års erfarenhet av branschen. Foto: Felix Persson Joakim Mellkvist är en av de 17 anställda på företaget. Stora framgångar för Skärvången flera priser på SM i mathantverk Hotagen Skärvången är numera ett namn på Sverigekartan. Tacka de delikata ostarna för det. Och guldmedaljerna fortsätter att strömma in till bymejeriet. När SM i mathantverk nyligen avgjordes i Östersund kammades det för tredje året i rad hem fyra guld och även det prestigefyllda priset Årets Mathjälte. Varför har då byns mejeri blivit en sådan succé? Frontfiguren Tor Norrman ger svaren. För det första har vi fantastiska råvaror och en otroligt lång erfarenhet när det gäller ost-tillverkning. Jag själv har tillverkat ost i över 40 år, så vi vet vad vi håller på med. Sen använder vi inte heller maskiner utan kroppen som verktyg. Vi gör ost på samma sätt som man gjort i över tusen år. tor tror också på öppenhet, vilket speglar hur företaget tar emot sina kunder. Jag brukar säga att folk får komma till Skärvången och göra vad de vill. Hur många företag skulle släppa in folk i sina fabriker? Då får de ju inte någonting sålt. Men här får folk gå runt överallt och se hur osten tillverkas samtidigt som vi berättar om produktionen och historien kring mejeriet. Det vi säljer ska också kännas personligt. Därför kräver vi att de som säljer våra ostar ska ha mycket kunskap om produkterna. Och för det krävs utbildning som vi erbjuder. HAN vet att bymejeriet är det allra största turistmålet i Krokoms kommun. I somras kom besökare för att få smakupplevelser. Men det var ändå en TV-dokumentär som gav mejeriet det rejäla uppsvinget. SVT gjorde en dokumentär om mejeriet Första gången som den visades var det inför en miljon tittare och det var nytt svenskt rekord för en TV-dokumentär. Sommaren innan dokumentären hade vi runt 1000 besökare, året efter var siffran I dagsläget är det 17 anställda på företaget, men på sommaren brukar det vara ett 30-tal. Omsättningen förra året var 14 miljoner kronor och cirka 90 ton ost producerades. Tor Norrman betonar att bymejeriet startades för att bygden ska kunna överleva. Vi vill kunna bo kvar på den plats som vi älskar. Men om man hade velat tjäna stora pengar hade man hållt på med något annat. Utan mejeriet hade Skärvången i dag varit igenvuxet. Men att driva företag i Skärvången är inte lätt. Det är oerhört tufft att överleva, man har många emot sig. Men det gäller att inte ge sig i frågorna utan att hela tiden bita i. trots att mejeriet ligger i den yttersta glesbygden röner det stort intresse. Och utöver de höga besöksiffrorna ger nu också de sociala medierna effekt. Efter att ha vunnit alla priser på SM lottade vi ut ostkorgar på Facebook. Och efter bara en timme var det som visat intresse och efter ett dygn hade siffran stigit till fantastiska Jag själv kan inget om sociala medier, utan det låter jag andra sköta, säger Tor Norrman med ett leende. Felix Persson Fakta Namn: Tor Norrman Ålder: 57 Bor: Skärvången Familj: Gift med Roland Norrman Intressen: Trädgården och fritidshuset på Rödön. Besök mejeriet på internet: 20 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

13 inför jul inför jul Skinka och julmust norrmännens favoriter Torhild Avdem og Anny Grubbmo fra bakeriet Steinbakst DA. Foto: Ole Harald Kveli Tunnsjø-damenes Steinbakst DA har 5-årsjubileum I 2008 startet kvintetten Torhild Avdem, Anny Grubbmo, Jorunn Andersson, Siv Estil og Ann-Cathrin Aasen sitt eget hobbybakeri. Firmaet Steinbakst DA ble etablert, og over 100 personer fikk med seg åpningen. Nå har de 5-årsjubileum og trivselen er fortsatt på topp. Dagens leder, Anny Grubbmo, forteller om starten. Vi begynte å være sammen med Elen Granløv og Signe Nordbakk. De var spesialister på Tunnsjøklenning, mjukbrød og pikkabrød. Etter hvert innså vi betydningen av å dra nytte av deres erfaringer og føre det videre til nye generasjoner. Vi lærte oss oppskriftene og metodene og bruker disse også i dag. Tradisjon er viktig. I 2008 fikk vi gunstige betingelser for å kjøpe et hus av kommunen. Vi dannet et eget selskap og bygde om huset en del. Vi startet med å bygge en skikkelig baksterovn med hjelp av Rolv Eide, sier hun. drivkrafta var først og fremst å ta vare på tradisjoner, bake til oss selv og ha det trivelig i lag. Etter hvert har det blitt en del salg. Vi deltar hvert år på Førjulsmartna, Pe-Torsa og Tunnsjødagene. Før disse arrangementene og før jul og påske, blir det lagt litt ekstra innsats i bakinga. Vi har også en del bestillinger som blir imøtekommet, sier Torhild Avdem. De HAdde som intensjon å samles for baking en gang i uka, men i og med at alle er yrkesaktive har det vært vanskelig å få tid til det. Den store fortjenesten har det ikke blitt, men de lovpriser samholdet og det sosiale. Noen ganger i året innbyr de til pizza-kvelder og kaffekvelder. De forteller om et stort vedforbruk. Den delen faller det på gubbene å ordne. Til gjengjeld holder de en juleavslutning for å blidgjøre dem. damene har også gjennomført en studietur, til Sæterstad Gård i Hattfjelldal. Der lærte de de å bake brød. Den 9. november blir det jubileumskaffe for å feire 5-årsdagen. Vi ser fram til vi blir pensjonister, da skal det bli full fart på bakeriet, sier de glade bakerne. Ole Harald Kveli Sommarsäsongen är den absolut bästa säsongen för ICA Gränsbua i Gäddede. Men även julhandeln är viktig. Övervägande del av kunderna är norrmän. De köper det mesta till sitt julbord hos oss, säger Peter Hansson, en av de anställda. Foto: Pernilla Gunnarsdotter Persson Frostviken Julskinka och julmust. Det är norrmännens favoriter när det kommer till svenska varor på julbordet. Men jag tror faktiskt att de köper det mesta till julbordet här, säger Peter Hansson på ICA Gränsbua i Gäddede. I mitten och slutet av november börjar julhandeln så smått på ICA Gränsbua i Gäddede även om det är sommaren som är den absoluta högsäsongen. Norrmännen står för den mesta handeln året om och är viktiga kunder för butiken. Julmusten och julskinkan verkar vara två klara favoriter på julborden i Nord- Trøndelag. Ja, julmust och skinka säljer vi enormt mycket av. Men även allt det andra som hör julbordet till. Jag tror faktiskt att norrmännen köper det mesta till julbordet här hos oss, säger Peter Hansson, ansvarig för kolonial och drycker på ICA Gränsbua. Før-JuLSmARtNA i Lierne är lite av ett startskott för julhandeln och drar mycket folk även till Gäddede. All handel är naturligtvis viktig för oss. Överlag säljer vi mycket av chark och tobak till norrmännen, säger Peter Hansson. Pernilla Gunnarsdotter Persson diskutera på Facebook! Vad är viktigast för dig att ha med på julbordet? Var med och diskutera på vår Facebooksida och dela med dig av jultips, recept och foton. facebook.com/vaajma Har du instagram så kan du tagga dina bilder med #vaajma så kommer de synas på vår hemsida 22 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

14 reportage nyheter Hjälp oss att förbättra Regionprojekt börjar närma sig slutet, men än finns det möjlighet att vara med och påverka. Foto: Mårten Wikner Anders Besseberg sammen med sine jaktkamerater. Fra venstre: Hans O. Kveli, Anders, Asbjørn Okstad og Kjell Flesaker. IBU-president trives i I 24 år har IBA-president Anders Besseberg tatt turen til Lierne hver høst. Sammen med en fast gjeng har han gått i fjellet her på jakt etter ryper og skogsfugl. Vi syns det er en fantastisk natur her. Vi er en fast gjeng på 4 6 mann som har denne uka her som årets høydepunkt. Fuglebestanden har selvfølgelig variert fra år til år. De første åra var det bra med fugl og vi var spreke til å gå. Det ga gode resultater. Etter hvert har bakkene blitt brattere og tyngre, så innsatsen vår er vel halvert. I år med lite fugl har vi hatt muligheten til å fiske litt så utbyttet har vært brukbart. De åra vi bodde inne på setra og la igjen mobiltelefonen i bilen, følte jeg meg helt fri. De siste åra har vi opplevd en økning i rovviltbestanden som er bekymringsfull. Rovfugler, rev, mår og spor av bjørn er det mer av nå, forteller Anders. AndeRS BeSSeberg ble president i 1992 og på den tiden lå skiskyting internasjonalt under moderne femkamp. I 1993 var han med på å danne det internasjonale skiskytterforbund (IBU). Han er fortsatt den eneste som har hatt presidenttittelen i IBU, men etter OL i 2014 er det slutt. I HANS tid som president har sporten hatt en rivende utvikling. Besseberg arbeidet iherdig for å få damene med i VM- og OLsammenheng. Stadig nye øvelser har kommet til, som jaktstart, fellesstart og mix-staffet. Nå er det 11 mesterskapsøvelser, mot 3 i den tida han startet. Han mener at idretten i dag holder et høyt nivå med deltakelse fra mange land. Medaljevinnerne kan komme fra forskjellige nasjoner uten at det er noen sensasjon. Foto: Ole Harald Kveli BeSSeberg BRuker mye av sin tid på jakt. Han har jaktet en del i mellom-europa, Russland og Canada. Jeg har skutt 4 bjørner, 3 ulver, villsvin, gems og steinbukk, men den morsomste jakten hadde jeg hjemme. I 1999 ble det lisensjakt på gaupe i heimtraktene. Etter sporing av ei gaupe i 7 timer fikk jeg endelig has på den. Det var ei stor opplevelse, sier Anders. Den tradisjonelle uka i Lierne er likevel årets høydepunkt. Når hundene fungerer godt, været er bra og vi koker kaffe på svartkjel, føler man virkelig at man kobler av. Vi håper på flere år i Liernes fjellverden. Ole Harald Kveli Du kan vara med och påverka vad som händer i projektet, så hjälp oss att skapa en modern landsbygt utan gränser. Regionprojekt börjar närma sig sitt slut och i augusti 2014 kommer arbetet i projektet att upphöra. Men än finns det tid kvar att förbättra och påverka vad som händer i projektet. RegiONPROJektets mål är att bidra till att skapa en modern landsbygd utan gränser. HAR du ett bra förslag som hjälper oss att uppfylla Regionprojekt s mål? Ta då tillfället i akt och skicka in ett förslag på vad du tycker projektet ska jobba med detta sista år. Alla förslag är välkomna. Det finns ett formulär på vår hemsida under rubriken Mitt förslag. Gå in där och skicka ditt förslag. Vi garanterar att alla förslag blir lästa och att alla som lämnar förslag får svar. Erika Selander FAKTA Regionprojekt har för perioden följade mål: n Öka inflyttningen till regionen. n Öka sysselsättingen. n Upprätthålla kvalitet, kapacitet och kompetens i offentlig tjänsteproduktion. n Tillräcklig kompetens inom privat och offentlig sektor. n Öka livskvaliteten för befolkningen. n Minst 3 pilottilltag i distriktspolitiken. Var med och påverka. Du kan vara med och påverka och komma med förslag. Besök oss på hemsidan och på vår Facebooksida för få mer information om vad som händer i projektet. s hemsida s facebook facebook.com/vaajma 24 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

15 nyheter nyheter s ferskeste verdensmester Håkan Berglund i sitt treningsstudio på Gäddede. Armbrytaren Håkan Berglund från Gäddede tog i år sitt andra VM-guld i armbrytning och det är hård träning som ligger bakom succén. Jag tränar tre-fyra gånger i veckan och det är speciellt viktigt med träning av handlederna säger han. Foto: Ole Harald Kveli Frostviken Håkan Berglund (58) fra Gäddede sikret seg VMtittel i armbrytning (handbak) for andre året på rad. Mesterskapet foregikk i Gdyna i Polen der 1200 deltakere fra 48 nasjoner deltok. I år ble det gull i venster`n og bronse i høger`n. Håkan bor i Gussvatnet og jobber for Länsstyrelsen i Jämtlands län. Han betrakter seg selv som naturmenneske og har oppsyn i Frostvikens naturområde. HAN HAR brukt mye tid på fjellreven og kom nettopp hjem fra Island etter å ha deltatt på en konferanse om fjellreven. Han har vært en ivrig jeger og har skutt 4 bjørner og en masse elg. Håkan er aktivt med i Fjellräddningen som har hatt felles øvinger med Røde Kors på norsk side. Både gjennom arbeid og fritid blir det mye snøscooterkjøring. Han kjører opptil 700 mil i løpet av en sesong. I tidligere år var det en del armbrytning når han var på norsksiden på fest. Han likte det bedre enn dansen, og hadde mange oppgjør mot bland andre Sigvart Hals. Håkan startet med armbrytning som konkurransesport i Treningen foregikk i Strömsund og han meldte seg inn i klubben med det velklingende navnet: Strömbrytarna. I fjol gick VM i Brasilien, då blev det 5.-plass med høger`n och guld med venster`n. I år blev det guld og brons i klassen Grand Master (över 50 år). Jag tränar tre-fyra gånger i veckan och det är speciellt viktigt med träning av handlederna, forteller Håkan. I år hadde han med seg en Strömbrytare til, da Denise Backlund var med og sikret klubben en sølv- og en bronsemedalje. HåkAN Berglund har stått for en helt utrolig prestasjon, men selv med VM-titler har han ikke fått seg noen sponsor. Han må betale alt fra egen lomme. Også landslagsdrakten må han betale selv. Nå er det iferd med å vokse fram et miljø for armbrytning på Gäddede og Håkan er trener for talenter der. Neste konkurranse blir SM i mars. Der kan han kvalifisere seg til VM i Litauen ved å bli nr 1 eller 2. Håkan blev omnämnd i NA 1979 då han tog världsrekordet i snusspottning och vann Kvelia Grand Pris. Foto: Scannat från NA Det er ikke første gang Håkan blir världsmästare. I 1979 ble han den første verdensmester i snus-spytting under Kvelia Grand Pris. Da satte han verdenrekord med meter og fikk gode stilkarakterer. Det var en jättekul tävling. Jag minns att jag använde Röda Lacket för att sätta rekordet, sier han. Ole Harald Kveli 26 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

16 Fokus: Projektnytt Fokus: Projektnytt Det här är på gång i projekten Information Skola Ekonomisk tillväxt Hemsidan ska fräschas upp och ett nytt layoutförslag är nu framtaget av informationsgruppen. Även ett förslag till broschyr är färdigt. I övrigt planeras också för hur Tidningen ska ges ut under Detta är sista numret av tidningen för i år. Under 2014 planerar informationsgruppen att ge ut tre tidningar, utgivningsdatum finns längst fram i tidningen. RegiONPROJekt är nu inne på sitt sista år och samtliga delprojekt ökar tempot för att bädda för livet efter projektet. Att satsa på ökad marknadsföring är viktigt för att säkerställa att Destination får en så bra fortsättning som möjligt när projektet tar slut sensommaren Därför satsar informationsprojektet nu på, att i samarbete med turismprojektet, ta fram en informationsbroschyr om regionen. Vi har haft möten och ett förslag på layout är nu framtagen. Målet är att broschyren ska ges ut inom de närmaste månaderna. Den ska vara ett stöd för befolkningen i deras roll som ambassadörer för området. FAKTA n Projektgruppen består av: Pernilla Gunnarsdotter Persson (projektledare, 40 procent), Erika Selander (biträdande projektledare), Åsa Sjödin (Krokom), Lars Arne Krukhaug (Røyrvik), Ole Harald Kveli (Lierne). Externa skribenter: Håkon Arntsen, Per Lindahl, Felix Persson. inom kort kommer det också att märkas förändringar på hemsidan, som ska få en uppfräschning. Den ska bli mer användarvänlig och säljande. Paketresorna ska lyftas fram och marknadsföringen av destinationen som helhet ska intensifieras. Även här finns nu ett färdigt layoutförslag. Så håll utkik på vår hemsida framöver! En gång i månaden deltar projektledaren också i Radio Krokom och pratar om projektet. TiLL sist: Ni missar väl inte att gilla oss på Facebook? Där lägger vi ut matnyttig information: facebook.coom/vaajmars Pernilla Gunnarsdotter Persson Delprojekt skola jobbar vidare med utbytet mellan SYV/Karriärsrådgivare. Gruppen har också börjat titta på en projektavslutning. Utbytet mellan SYV/Karriärsrådgivare går vidare. Här är tanken att utbyta erfarenheter och se över möjligheter att jobba gränslöst med att rådgiva elever. Ett första möte hölls vid Rådgivarsamlingskonferensen i Åre den 24 oktober. monika Andersson har anlitats för att jobba med IT-pedagogik under sista delen av projektet. Monika kommer att utbilda några pedagoger i området för att de ska bli ännu bättre i fjärrundervisning. Vi tror att detta arbete har en stor betydelse för att skolorna i området ska kunna bibehålla god kvalitet samt att man kan ha nytta av kompetens i området, trots långa avstånd. Här har vi varit tvungna att ändra lite i det tänka upplägget, mer rapporter kommer längre fram. DeLPROJektet filar även på en projektavslutning. Tanken är att få olika skolor att arbeta med en gemensam föreställning som under våren kommer att visas up Micke Jonsson FAKTA n Arbetsgruppen består av: Micke Jonsson (projektledare), Patrik Lundgren (oppvekstsjef og kultursjef, Lierne Kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barnoch utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) Arbetsgruppens referensgrupp består av: rektor/ass rektor fra hver enkelt skole i regionen. hitta oss på Facebook! Du har väl inte missat att finns på Facebook? Gå in på vår Facebooksida och gilla så får du alltid veta det senaste som händer i området. Du kan också skriva till oss och vara med och diskutera och dela med dig av dina tankar. facebook.com/vaajma Kortreist mat i blev namnet på dagarna då vi lyfte vårt lokala mathantverk oktober arrangerades en matresa genom vår bygd som blev mycket lyckad. Vi ska utvärdera matresan s stora knytkalas i två delar. Dels ska resenärerna göra en utvärdering för att vi ska kunna finslipa och göra en ännu bättre produkt och sen ska vi arrangörer göra en egen utvärdering. Vi ska bland annat titta på hur vi kan dra nytta av detta när vi nu ska sätta ihop andra paketresor. ARBetet för att skapa en bra grund för destination har startat. Den 19/11 kommer vi att bjuda in styrelserna i Ansättfjällen, Lierne fritid, Tillväxt Frostviken och Røyrvik fritid till ett möte. Där kommer även kommunernas näringslivsutvecklare att delta. Där hoppas vi kunna komma fram till hur Destination ska komplettera föreningarna och hur vi ska få lönsamhet i den ekonomiska föreningen. I början av november kommer vi att göra en utvärdering av årets Sommarlovsentreprenör. Det ska Ulla Jonsson och Roy Inge Bergli på Li-Vert n i Nordli dukade upp ett fantastiskt bord med lokala delikatesser. Foto: Mårten Wikner vara grunden för ett förslag på hur man ska kunna arbeta vidare med konceptet även efter projektet. I Frostviken har man dragit igång arbetet med att etablera kurtax, mervärde i Frostviken. Det är genom FAKTA n Projektet består av: Delprojektledare Anna Jonasson, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Kjell Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Frank Aspnes, Røyrvik kommun, Anna Gillgren, Strömsunds kommun, Anders Blomberg, Strömsunds kommun. Referensgrupp: Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid, Ansättfjällen, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. ett leaderpreojekt som man får möjligheten att göra detta. Vi HAR fått mycket uppmärksamhet från andra destinationer som är intresserad av att höra om den modell för mervärdesfinansiering som vi har tagit fram. Vi har haft studiebesök från Tällberg och de kunde även dela med sig av den studie som de hade genomfört i mellan europa. Anna Jonasson Hälsa, sjukvård, omsorg Den 26 september tog styrgruppen beslut om att delprojekt hälsa ska avslutas från och med 1 november. Läs mer om beslutet på sidan 31. medarbetarna i projektet, förutom projektledaren Tommy Ottosson, kommer att ges möjlighet att fortsätta träffas under en period. Bland annat kommer gruppen att göra en studieresa till Storuman för att titta på hälsocentraler i glesbygd. Pernilla Gunnarsdotter Persson FAKTA n Projektgruppen består av: Tommy Ottosson (delprojektledare) Barbro Blom (chef Närvård Frostviken-Strömsunds kommun), Cristine Persson (ordf socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (omsorgssjef Lierne kommun), Anne Brit Röst (omsorgssjef Röyrviks kommun). Mer information om projektet och vad som har gjorts finns att läsa på Ungdom Den 26 september tog styrgruppen beslut om att delprojekt ungdom ska avslutas från och med 1 november. Läs mer om beslutet på sidan 31. Pernilla Gunnarsdotter Persson Delprojektledare Ullis Johansson. Foto: Tommie Jirhed FAKTA n Projektgruppen består av: Ullis Johansson (delprojektledare). Doris Anette Fagerli Sundvik (ungdomskoordinator, Lierne kommun), Louise Öhnstedt (ungdomskultursamordnare, Krokoms kommun), Barbro Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) och Elin Jansson Fiskum (ungdomsledare, Røyrvik kommun). Mer information om projektet och vad som har gjorts finns att läsa på 28 VAAJMA nr 5/2013 VAAJMA nr 5/

17 Annonser NY HELAFTEN I LIERNE! JULEBORD med 3 x Kveli + 1 Kvemo Lierne samfunnshus lørdag 7. desember kl Tradisjonelt julebord! 3 x Kveli + 1 Kvemo leder oss igjennom kvelden med taffel, underholdningsinnslag, allsang og dansemusikk. Kvelden avsluttes på ekte Kvelivis med leking og dans rundt juletreet. Kuvertpris kr 495 (inklusiv aperitiff, taffel, forrett, varm julematbuffe, dessertbord, kaffe, underholdning, allsang og dans) Bar med alle rettigheter FORRETT Overraskelse! VARMMATBUFFE Ribbe og julepølse Medisterkake Pinnekjøtt og vossakorv Lutefisk og bacon Kålrotstappe Rødkål og erterstuing Potet og Julesaus DESSERTER Ekte hjemmelaget karamellpudding Riskrem Marinerte bær Mousseer og fromasjer Hjemmelagde kaker Julebakst m.m KAFFE Baren er åpen kl PÅMELDING / BILETTBESTILLING: Bestill billetter NÅ på tlf / Julebordet er åpent for alle. Vi kan lage egne pakker med bl.a overnatting og andre opplevelser etc til grupper. Ta kontakt og vi hjelper deg med å ordne ei helhelg i Lierne! Snart är vintern här! Vi vill därför informera om vår snöröjning, halkbekämpning och om vilket ansvar du har som fastighetsinnehavare har. Målet är att vi ska ha en trygg och säker trafikmiljö! Snöröjning Kommunens ansvar: Kommunen ansvarar för att ploga vägar i följande ordning: 1. Gång- och cykelvägar samt busshållplatser 2. Huvudgator 3. Bostadsgator Inga infarter skottas vid plogning. Isrivning När vägen blivit ojämn och spårig på grund av packad snö isriver kommunen vägarna. Då skottas även infarterna. Sandning Kommunens ansvar: När det är risk för halka sandar kommunen i följande ordning: 1. Gångvägar från kommunal gata 2. Till ytor för tillträde till kommunala parkeringsplatser 3. Bostadsgator Skador Kommunens ansvar: Ersätta skador som har inträffat vid snöröjning. Kontakta snarast Kundtjänst och berätta vad som inträffat. Bra att TäNKa på: Vår personal tillsammans med våra entreprenörer måste ibland arbeta under svåra väderförhållanden med sena kvällar och tidiga morgnar genom att var och en tar sitt ansvar kan vi tillsammans underlätta deras arbete! Fastighetsinnehavarens ansvar: Klippa bort grenar som är i vägen. Ta bort träd och buskar som skymmer sikten. Avlägsna snö och is från gångbanan utanför sin fastighet. Fastighetsinnehavares skyldighet enligt lag 1998:814. Snö från tomt, gårdsinfarter eller liknande får inte läggas ut på gatumark eller annan allmän plats. Tänk på hur dina grannar drabbas av ditt sätt att skotta snö! Fastighetsinnehavaren ska själv transportera bort snö från sin tomt. Parkera din bil så att plogning kan ske så smidigt som möjligt. Beroende på väderläget kan plogning ske när som helst under dygnet. Fastighetsinnehavarens ansvar: Sanda gångbanan utanför sin fastighet. Behöver du sand? Information om var fastighetsinnehavare kan hämta gratis sand finns på Fastighetsinnehavarens ansvar: Eliminera skaderisken genom att placera brevlådor och sopkärl inne på tomten samt markera staket och häckar med käppar i tomtgräns. Skador på felplacerade brevlådor och sopkärl ersätts inte. Mer information snorojning Kundtjänst Arrangør: Li-vert`n service, stolthet og særpreg! Vinnarna i utlottningen av boken Isvittring! Rätt SVAR på frågan VAR: Solveig Vidarsdotter är född och uppvuxen i Sjoutnäset. Följande fem läsare får hennes debutbok Isvittring. Den skickas till er per post. Vill du Flytta hit? Signe Danielsson, Föllinge Per-Anders Persson, Stora Blåsjön Kersti Persson, Nordli Inger Berg, Gävle Turid Solem, Gäddede grattis! 16.november 2013 i Nordli, Lierne Bodene er åpne kl For mer informasjon kontakt Inger Karine Støvik Aagård Telefon Mobil Vi hörs! Hus/gård till salu i Forsåsen, Föllinge i Krokoms kommun Stort hus med verkstad, snickeri, ladugård och 8 hektar mark med jakträtt. Nära till skoterled, fjäll och vacker natur. För mer info/bilder kontakta Johannes Mail: jvw735@hotmail.com 30 VAAJMA nr 5/2013

18 Evenemang För mer information kontakta turistbyråerna Krokom Røyrvik Gäddede Lierne Marknad 16 november kl Førjuls-Martna i Nordli, Lierne. Bodene er åpne kl For mer informasjon kontakt Inger Karine Støvik Aagård Telefon: Mobil: , liernefritid.no. Underhållning 30 november kl Country Christmas på Laxsjö Bygdegård. Årets Julhöjdare 2013! Boka plats för en oförglömlig afton där du bjuds på en kavalkad av julens populäraste sånger i sann, härlig och svängig countryanda. Pris: Entré 250 kr inkl. glögg, julstut, kaffe och kaka. Mer information: , Underhållning 30 november. Vi firar första advent med mat och pub i Varglyan, Valsjöbyn. Marknad 1 december kl Julmarknad i Hotagens församlingshem. Många glada knallar är på plats för att sälja allt från mat till hantverk. För den matsugne finns hamburgare att köpa, fika i cafeterian, lotterier med fina priser. Alla är hjärtligt välkomna hälsar Marita, Carina och Jeanette. Sport 26 december. Testrenn på ski på Kveli-fjellet. Arr: Lierne IL ski (se mer på under ski. Sport 28 december. Innendørs-cup i fotball i Liernehallen. Se mer på hjemmesidene til Lierne IL (www. lierne-il.no) under fotball. Arr: Lierne IL fotball. Sport 29 december. Volleyball-cup i Liernehallen. Se mer på hjemmesidene til Lierne IL (www. lierne-il.no) under volleyball. Arr: Lierne IL volleyball. Sport 2 januari kl Spiller- og foreldremøte foran fotballsesongen 2014 på Liernehallen. Arr. Lierne IL fotball. Med reservation för eventuella förändringar Två delprojekt avslutas VAAjMA Den 26 september tog styrgruppen beslut om att avsluta två delprojekt: Hälsa och ungdom. Övriga projekt drivs vidare som planerat. Vi tror att de upparbetade kontakterna kommunerna emellan kommer att fortsätta utan att de drivs i projektform, säger Gudrun Hansson, s, kommunalråd i Strömsund och styrgruppens ordförande. Den 26. september 2013 besluttet styringsgruppen for Regionprosjektet å gjøre noen endringer i prosjektets aktiviteter og organisering. Styringsgruppen gikk gjennom oppnådde resultater hittil og prioriterte tiltak og aktiviteter frem til prosjektslutt i august I sine prioriteringer la styringsgruppen avgjørende vekt på hvilke aktiviteter som kan føres videre etter at prosjektfinansieringen opphører. I dette ligger det at merverdiene av aktivitetene må være større enn kostnadene ved å drive aktivitetene. Den STØrSTE endringen er at to delprosjekt avsluttes, helse og ungdom. Delprojekt skola har anordnat tre lyckade ungdomskonferenser de senaste åren. Foto: Edith Valfridsson Att vi tagit beslutet att avsluta två projekt innebär inte att vi kommer att sluta följa dessa områden. Arbetet är mycket viktigt men inom projektet såg vi små möjligheter att komma vidare. Projekten har varit viktiga för att visa på vad som kan åstadkommas när man samarbetar. Vi tror att de upparbetade kontakterna kommunerna emellan kommer att fortsätta utan att de drivs i projektform, säger Gudrun Hansson, s, kommunalråd i Strömsund och styrgruppens ordförande. DelprOSJEkt helse har langt på vei kommet i mål med sitt arbeid. Det nettverket som er etablert mellom virksomhetslederne innen helse og omsorg og innen folkehelse videreføres, og det samarbeidet som er etablert mellom legene, i hjemmesykepleie/hjemmetjeneste og om personalressurser og kapasitet skal utvikles videre. Det samme gjelder folkehelsearbeidet. Men ansvaret flyttes nå fra prosjektet til kommunene. Styringsgruppen finner ikke grunn til å starte nye samarbeidstiltak innen helse på det nåværende tidspunkt. DelprOSJEkt ungdom har gjennomført tre ungdomskonferanser, to intervjurunder og det er etablert flere møteplasser for barn/ unge opp til ungdomsskole/högstadie. Flere av de ønskene som ungdommene har fremmet i ungdomskonferansene og intervjurundene er gjennomført i regi av kommunene, idrettslag og andre. Prosjektet har imidlertid ikke klart å etablere tett kontakt med mer voksen ungdom (15 25 år). Mye av årsakene ligger i at denne gruppen befinner seg utenom regionen i forbindelse med utdannelse og jobb. Aktiviteter rettet mot denne gruppen har vært enkeltstående arrangement som har vært svært kostnadskrevende. De andre delprosjektene, Skole, Næringsliv og Informasjon, drives videre i henhold til vedtatte prosjektplaner. Hovedprosjektet vil fortsatt ha hovedfokus på grensehinder og innflytting. Kjell Schive VAAJMA nr 5/

19 Nyheter Leder i martnaskomiteen og Lierne Fritid som er arrangører av Førjulsmartnan, Inger Karine Aagård. Foto: Ole Harald Kveli 64 utstillere på årets Førjuls-Martna Lierne Lørdag 16.november er det igjen klart for den tradisjonelle Førjulsmartnan i Nordli. 64 utstillere har meldt sin ankomst. Kun 2 er påmeldt fra svensk side. Kronglet regelverk begrenser innslaget av svenske utstillere. Kanskje burde vi ha kommet lengre med dette etter flere års arbeid for samordning av -området. Tidligere år har innslaget fra svensk side vært større. Det er Lierne Fritid som står som arrangør. Daglig leder, Inger Karine Aagård, er også leder i martnaskomiteen. Sammen med seg der har hun: Mona Hågensen, Oddny Aagård Aamo og Victoria Westberg. PrOGraMMET starter egentlig fredag kveld da Martine Grande viser film og leser fra boka si: Kakkerlakken med den stygge frakken... og hovudet fullt av triste tanker. Dette skjer kl på Lierne Folkebibliotek. lørdag åpner bodene som er lokalisert til Liernehallen og Nordli samfunnshus. ICA-butikken inngår også i ruta de oppsatte bussene kjører innom. I bodene fins det håndarbeid, bakervarer, klær og bøker. Lokale forfattere setter sitt preg på årets martna. Sigmund Kveli er på plass og forteller fra Pe-Torsaboka fra kl MarTIne GranDE har en presentasjon av animasjonsfilmen og boka om Kakkerlakken fra kl I tillegg er Lillian Fredriksen til stede med sin bok nr.2. Det blir også muligheter til å delta på et foredrag om grævfisk. Dagen blir avsluttet med grævfiskaften på Li-Vert`n før det blir dans på Lierne samfunnshus til musikk av Turkey Twisters. Ole Harald Kveli Du har just läst en tidning från: En investering för framtiden Lierne kommune Krokoms kommun Røyrvik kommune NORD-TRØNDELAG Sør Trøndelag Nord Trøndelag FYLKESKOMMUNE Strömsunds kommun Fylkeskommune Fylkeskommune EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden