Klockargårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Klockargårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1 5 år Läsår: 2018/2019 Skapad av: Michaela Stenström Sida 0 (14) Uppdaterad av: Michaela Stenström Barn- och ungdomsförvaltningen C:\Users\micste8826\Desktop\Klockargårds plan mot diskriminering och kränkande behandling.docx

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1 5 år a för planen Förskolechef och samtliga som arbetar på förskolan. Vår vision Alla barn och elever får de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanande och undersökande miljöer. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Barnens delaktighet Barnen har deltagit efter mognad och ålder. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är kontinuerligt delaktiga i vår plan fast på olika sätt beroende på var vi befinner i läsåret. Personalens delaktighet Alla pedagoger är involverade och delaktiga med samtliga delar i planen. Förankring av planen Planen levandegörs och är en naturlig del i det vardagliga arbetet med barnen. Vi kommunicerar planen med vårdnadshavare via vår hemsida, vid inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, Unikum m.m Planen hänger väl synlig i våra tamburer på förskolan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering och effekter av genomförda insatser har diskuterats i utvecklingsgruppen "barnutvecklingsgruppen" samt under studiedag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, verksamhetsutvecklare och samtliga pedagoger har deltagit i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Lilla basen Utifrån våra åtgärder i förra årets plan så har vi utvärderat effekten och kommit fram till följande slutsats: Åtgärden med att pedagogerna använder sig av metoden "STOPP-tecken med handen" i konflikthantering hade fått god effekt vilket pedagogerna även ser att barnen imiterat/markerar och använder sig utav i sin vardag för att lösa konflikter/kränkningar. Väljer att skriva fram metoden med STOPP som en främjande åtgärd i årets plan under rubriken kränkande behandling. Pedagogerna ansåg att de fått goda resultat av att dela in barnen i mindre grupper för att på så sätt minimera kränkande behandling samt att alla barn ska få komma till tals då pedagogerna observerat att vi har en dominerande pojkgrupp som tar mycket av taltiden. Därför måste pedagogerna gå in och aktivt fördela talutrymmet mellan könen för att ingen ska bli åsidosatt. Åtgärden med gemensam sångsamling för hela förskolan har haft god effekt för att öka VIkänslan på förskolan samt att både barn och vuxna ska bli sedda och på så sätt utveckla en samhörighet. Vilket vi väljer att skriva fram metoden med sångsamling som en främjande åtgärd i årets plan under rubriken ålder/kön. Genom att pedagogerna varit medvetna om sitt förhållningssätt mot kränkande behandling/kön så har det fått den effekten att de ofta intar ett kritiskt förhållningssätt till hur de själva bemöter pojk- respektive flicka i olika situationer. Åtgärden med att pedagogerna skulle arbeta med att sätta ord på känslor har haft god effekt på barnen främst hos pojkarna. Åtgärden med att lekmaterialet inne på avdelningen skulle vara stimulerande och främja lärandet har haft god effekt men vi upplever inte att vi till fullo fått den effekt vi velat utifrån kränkande behandling och kön. Så vi tar med denna åtgärd till årets kartläggning och förebyggande. Vi kommer i årets kartläggning lägga fokus på att kartlägga vad leker barnen med, vad leker pojk/ flicka med för leksaker är den tillgänglig för ex funktionsnedsättande barn osv.

4 Stora basen Utifrån våra åtgärder i förra årets plan så har vi utvärderat effekten och kommit fram till följande slutsats: Åtgärden med att kontinuerligt observera gruppen för att på så sätt få fatt i hur relationerna ser ut i barngruppen har haft god effekt genom att vi på detta sätt kan uppmuntra barnen till att aktivt hitta nya gruppkonstellationer. Genom åtgärden att vi pedagoger delar upp oss och aktivt är närvarande i barnens lek har fått god effekt genom att vi kunnat stötta dem och sätta ord på känslor vilket lett till att friktionen mellan barnen minskat. Vilket vi väljer att skriva fram metoden med att sätta ord på barnens känslor i ex den fria leken i främjande åtgärd i årets plan under rubriken kränkande behandling. Åtgärden med att använda aktivitetskort har varit mycket effektfull dels för att den uppmuntrar och utmanar till nya gruppkonstellationer samt att den främjar leken mellan könen/ålder. Ser att aktivitetskort möjliggjort att fler pojkar valt att prova på att vara i ateljén. Vilket vi väljer att skriva fram metoden aktivitetskort i främjande åtgärd i årets plan under rubriken kön och ålder. Åtgärden med att informera vårdnadshavarna om utvärderingsenkäten som kommer varje år i och med att vi genomför kartläggning har vi helt missat att göra. Vi kommer att ta med en åtgärd direkt till årets kartläggning nämligen att vi ser att få får ett bättre resultat om vi observerar tal utrymmet, kroppsspråket, vem får mest uppmärksamhet inom kartläggningsområdet kön, ålder och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen av den nya planen ska gå till på liknande sätt som i år. för att årets plan utvärderas Förskolechef Irene Svedin

5 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling Att främja ett socialt klimat fritt från kränkningar. Alla anställda genom sitt agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas regelbundet lyfta frågan om bemötande och respekt för varandra i arbetslaget/enheten. Att alla pedagoger har ett förhållningssätt där man är lyhörd, in lyssnande och närvarande. Alla barn på förskolan är allas pedagogers ansvar! Under inskolning presenteras den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling för att synliggöra hur viktigt vårt värdegrundsarbete är och vilka rutiner vi har. Som pedagog vara observant på barnens reaktioner och vid behov hitta alternativa sätt vid gruppindelningar, val av aktiviteter (till exempel aktivitetskort). Pedagogerna på förskolan gör ett medvetet val av var de placerar sig för att kunna uppmärksamma vad som sker i barnens lek och aktiviteter för att förhindra kränkningar. Vi arbetar aktivt med att stärka varje barns självkänsla/integritet genom att utveckla barnets förmåga att våga säga STOPP när det inte känns ok. Arbeta med olika uttrycksformer såsom drama, litteratur, sånger, ramsor och rekvisita (till exempel fingerdocker) för att utveckla barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap att lösa konflikter. Tillsammans med barnen diskutera olika situationer som kan uppfattas som kränkande och vad barnen kan göra när de ser att en kamrat utsatts för kränkningar. Dilemma diskussioner förs kontinuerligt i arbetslagen/enheten, en framgångsfaktor har varit att utvecklingsgrupperna har haft dilemma samtal där man synliggjort sina egna ledarhandlingar. För att bla synliggöra att inga kränkningar sker och en viktig del är att arbeta förebyggande, utökad medvetenhet hos pedagogerna och där värdegrundsfrågorna blir en naturlig del i det vardagliga arbete. I vårt systematiska kvalitetsarbete har vi ständigt fokus på förskolans värdegrunds arbete, i år har vi valt ut och fokuserar lite extra på måltid, tambur och projekt. Alla pedagoger på förskolan

6 Kön Kön Att främja likabehandling av flickor och pojkar. Som pedagog inte kommentera barns agerande och utseende utifrån traditionella könsmönster exempelvis söt tjej och tuff kille. Utforma mötesplatser och material som främjar lek för både flickor och pojkar. Vid måltider har vi bestämda platser så att alla barn har samma möjlighet att komma till tals genom medvetna placeringar. Alla pedagoger på förskolan Könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Att främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Det finns varierat lekmaterial som är tillgängligt och tillåtande för alla. Som pedagog ha ett könsneutralt förhållningssätt vad gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen. För att motverka könsstereotyper använder vi oss av könsöverskridande barnlitteratur. Alla pedagoger på förskolan.

7 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Att främja likabehandling oavsett etnicitet. Använda oss av ramsor och sånger på olika språk. Använda oss av litteratur som speglar olika kulturer i andra länder. Vi arbetar med att se olikheter som en tillgång. Alla pedagoger på förskolan Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Att främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Vid inskolning inhämta information från vårdnadshavare om det är något vi behöver tänka på vad det gäller deras religion eller annan trosuppfattning För fortlöpande dialog med föräldrar kring aktiviteter och traditioner som kan ha betydelse utifrån deras trosuppfattning (till exempel högtider, födelsedagar) Alla pedagoger på förskolan.

8 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Att främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Anpassa gruppstorlek efter aktivitet och deltagare. Anpassa aktiviteter efter deltagarnas förutsättningar. Föra en öppen dialog kring t.ex. allergier och kost. Anpassa lärmiljöerna efter barngruppens förutsättningar. Vid behov samarbeta med till exempel handikapporganisationer och barnhabiliteringen. Använda oss av litteratur och lekmaterial som speglar olika typer av funktionsnedsättning. De hjälpmedel som finns för barn med funktionshinder används så att de främjar alla barns lärande. Alla pedagoger på förskolan. Sexuell läggning Sexuell läggning Att främja likabehandling oavsett sexuell läggning

9 Använda oss av litteratur som speglar olika familjekonstellationer, varifrån man kommer (till exempel adoption, insemination), sexuella läggningar. Förskolan använder lekmaterial som speglar olika familjekonstellationer och är könsneutralt. Som pedagog inte värdera det barnen uttrycker (t.ex. när barnen säger vem de ska gifta sig med oavsett kön). Presentationen på förskolan av barnens eller personalens familjekonstellationer speglar de faktiska förhållandena. Alla pedagoger på förskolan. Ålder Ålder Främja likabehandling oavsett ålder. Miljön organiseras utifrån tillgänglighet (till exempel materials placering). Som pedagog styras av barns individuella förutsättningar oavsett ålder vid planering av aktiviteter och vid val av material. Alla pedagoger på förskolan.

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Stora basen Har kartlagt med hjälp av videofilmning ca 4 minuter per gång och vid 2 tillfällen för att få syn på samspelet mellan barnen. Fokussamtal med barnen. Lilla basen Har kartlagt med hjälp av metoden filmning, vilket har skett vid 9 tillfällen. Filmningen har skett i byggrummet och i samlingsrummet. Vårt fokus var att få syn på talutrymmet; hur det fördelas och hur samspelet sker mellan barnen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Stora basen Vårdnadshavarna har involverats i kartläggningen via Unikum och barnen har deltagit genom att de har varit aktörer i observationsfilmerna samt deltagit i fokussamtal. Lilla basen Vårdnadshavarna har inte involverats i kartläggningen. Vi har observerat barngruppen. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal på förskolan har varit aktiva i observationerna och kartläggningen. Diskussioner av analysen av kartläggningen har förts på planeringar, studiedagar samt i utvecklingsgruppen. Resultat och analys Resultatet och analys från kartläggningen blev följande: Stora basen: Vi har analyserat vårat resultat och då observerade vi att barnen använde ett "hårt" språk mellan varandra oberoende kön/ålder. Vi noterade också att barnen hade svårt att lösa konflikter som uppstod.

11 Vi anser att videofilmning var ett bra verktyg som gjorde att vår analys blev verksamhetsnära och fick tag på det "osynliga" omedvetna. Men att fokus samtal som verktyg i kartläggningen fick inte den effekt vi ville då det var svårt att ställa adekvata och relevanta frågor till barnen. Lilla basen Vi ser att några barn använder de verktyg vi pedagoger iscensatt exempelvis vän visan och att man använder "STOPP" i konflikthantering. I samlingsrummet blev vi pedagoger medvetna genom filmningen att konflikter pågick så som maktspel och kränkningar. Detta pågick i den fria leken och när ingen vuxen var närvarande i rummet. Ett mönster att det var främst bland de yngre barnen. I byggrummet var det främst de äldre pojkarna som befann sig och här uppstod ibland konflikter. Pojkarna använde våld för att lösa sin pågående konflikt. Vi ser en tendens att flickor löser konflikter mer verbalt och även hjälper andra barn medan pojkar behöver mer hjälp och stöttning av en pedagog i sin konflikthantering. Noterbart att de yngre barnen leker oftast många tillsammans i rummet oavsett ålder och kön men att de söker sig gärna och leker i det rum där en vuxen befinner sig.

12 Förebyggande åtgärder Lilla Basens åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön/ålder. Utvärdering sker kontinuerligt via observation genom filmning och dokumenteras i vårt systematiska kvalitetsarbete. Åtgärd För att vi ska nå våra mål behöver vi pedagoger göra följande åtgärder: I samlingsrummet behöver vi pedagoger erbjuda andra aktiviteter ( inte som idag bara dans, musik och samling) utan se över vårt materialval så att miljön värnar, utmanar och inbjuder till samspel och lek som vänder sig till barnen oavsett ålder och kön. Vi pedagoger ska medvetet se över och fördela barnen jämt mellan de olika rummen samt att erbjuda nya lekmönster för att förhindra kränkningar. Mer vuxen närvara inne i byggrummet för att på så sätt kunna stötta och sätta ord på konflikter som uppstår samt att vi pedagoger aktivt går in och tillför nytt material så att även flickorna ska bli inkluderade i denna lek. Vi ska fortsätta att filma vår verksamhet, något vi tycker var ett framgångskoncept för att få tag på våra ledarhandlingar samt bli medvetna om det omedvetna som leder till att vi hela tiden strävar efter att förbättra och utveckla vårt värdegrundsarbete. Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning och analys så fick vi syn på att det pågick kränkningar, diskrimineringar av kön och ålder i samlingsrummet och byggrummet därför behövde vi gå in med åtgärder som sätter stopp för det negativa och att alla barn i vår verksamhet har rätt till en förskola som är trygg och att alla barn blir sedda för den de är oavsett ålder och kön. Alla pedagoger på förskolan

13 Stora Basens åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Att alla barn har rätt att känna trygghet och vågar prata öppet med varandra oavsett kön och ålder. Att vi pedagoger aktivt ska arbeta så att alla barn har lika handlingsutrymme i alla situationer utan att bli kränkta samt utveckla förmågan att ta hänsyn och leva sig in i andras situation. Våra åtgärder ska vi följa upp och skriva fram i vårt systematiska kvalitetsarbete. Åtgärd För att nå våra mål måste vi genomföra följande åtgärder: Vi som pedagoger går aktivt in i situationer och vägleder barnen genom att sätta ord på deras känslor så att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn. Att vi pedagoger ger barnen positiv förstärkning och bekräftelse. Vi ger barnen verktyg exempelvis att använda ordet STOPP för att använda i konflikthantering. Att vi som pedagoger aktivt arbetar med lågaffektivt bemötande för att öka pojkar och flickors lekmönster positivt. Motivera åtgärd Utifrån vår kartläggning och analys har vi sett att vi måste genomföra vissa åtgärder för att främja trygghet och motverka ett klimat med ett verbalt hårt språk. Alla pedagoger på förskolan

14 Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling råder på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi har goda inarbetade rutiner i vårt arbete för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. All personal i vår verksamhet ansvarar och arbetar för att aktivt och medvetet arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande arbete för att planen är ett levande verktyg under hela året. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vårdnadshavarna kan vända sig till all personal på förskolan. De väljer själva vem de har bäst förtroende för. Som ytterst ansvarig kontaktperson är det förskolechef Irene Svedin vårdnadshavarna kan vända sig till. irene.svedin@halmstad.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När personal på förskolan får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling agerar de direkt oavsett om informationen kommer från andra barn eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn. Personalen anmäler detta direkt till förskolechefen och som i sin tur för informationen vidare till huvudmannen. En utredning påbörjas och ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och då även omfatta samtal med barnens föräldrar. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolan objektivt bedöma situationen. Ansvar för utredningen är berörd personal och förskolechef. Förskolan åtgärder för att förhindra trakasserier eller kränkningar riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Vi överväger även om våra insatser förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå (observationer). Vid behov tar vi kontakt med psykolog vid Kärnhuset. för åtgärderna är berörd personal och förskolechef. Uppföljning görs efter 1 månad och kontinuerligt och utvärdering görs vid terminens slut. Ansvarar är personal och förskolechef. Händelsen dokumenteras på det sätt som förskolan har rutin på dvs BUFs utredningsblankett. Detta ansvarar förskolechefen för.

15 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal på förskolan får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en personal agerar de direkt oavsett om informationen kommer från andra barn eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn. Personalen anmäler detta direkt till förskolechefen och som i sin tur för informationen vidare till huvudmannen. En utredning påbörjas och ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och den personal som kränkt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och då även omfatta samtal med barnens föräldrar. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolechefen objektivt bedöma situationen. Ansvar för utredningen är förskolechefen. Viktigt att agera som förskolechef och rutinen att anmäla till huvudman sker på BUFs utredningsblankett. förskolechef gör det. Förskolan åtgärder för att förhindra trakasserier eller kränkningar riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Vi överväger även om våra insatser förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. för åtgärderna är berörd personal och förskolechef. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning Omplacering Uppsägning Avsked Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder vidtas ska den anställdes fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd erbjuds han/henne stödsamtal. Händelsen dokumenteras på det sätt som förskolan har rutin på dvs BUFs utredningsblankett. Rutiner för uppföljning Uppföljning görs efter 1 månad och kontinuerligt och utvärdering görs vid terminens slut. Ansvar för uppföljningen och utvärderingen görs av pedagoger och förskolechef. Rutiner för dokumentation Pedagogerna och förskolechef dokumenterar allt från nuläge, utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Vi använder BUFs blankett. Ansvarsförhållande All berörd personal och förskolechef ansvarar för åtgärdande arbete.