ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED"

Transkript

1 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED

2 Ledare EU:s lagstiftning inom miljörättens område är omfattande och får allt större betydelse för innehållet i den svenska miljörätten. Idag härrör ungefär 80 procent av den svenska miljölagstiftningen från Bryssel och ny lagstiftning tillkommer regelbundet. För att på ett trovärdigt sätt kunna bevaka och hantera denna utveckling har vi valt att utöka vår verksamhet i Bryssel och vi har numera permanent bemanning på miljö- och energiområdet i Bryssel. En av de största nyheterna inom miljörätten i EU på senare tid är framtagandet av IED om industriutsläpp. Genom IED slås sex befintliga direktiv (bland annat IPPCdirektivet och direktiven om avfallsförbränning och utsläpp från stora förbränningsanläggningar) samman till ett stort direktiv. Den utredning som haft till uppgift att föreslå svenska genomförandebestämmelser har i ett nyligen presenterat betänkande (SOU 2011:86) också föreslagit några andra ändringar i miljöbalken, bland annat nya bestämmelser om prövning av mindre ändring av en tillståndspliktig anläggning. I detta nummer kommer vi att fördjupa oss i de viktigaste förändringarna som IED kommer att medföra och att försöka analysera vilken betydelse dessa bestämmelser, liksom övriga lagförslag, kan komma att få för svenska företag. trevlig läsning! per molander mårten tagaeus bo hansson * Mannheimer Swartling är remissinstans och kommer i egenskap av detta att yttra sig över IED-utredningens betänkande. Vidare har Mannheimer Swartling fått i uppdrag att medverka som huvudförfattare i Advokatsamfundets remissarbete över Industriutsläppsutredningens betänkande. ansvarig utgivare advokat mårten tagaeus , redaktion advokat mårten tagaeus assistent eva lernmyr kontaktpersoner advokat per molander, stockholm , advokat mårten tagaeus, göteborg , bryssel , advokat bo hansson, malmö , foto Andreas Lind Joachim Lundgren nyhetsbrevet utges i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. nyhetsbrevet får citeras med angivande av källa. 2

3 Allmänt om IED Den 7 januari 2013 ska industriutsläppsdirektivet, IED, vara infört i svensk rätt. Att direktivet medför stora förändringar råder det ingen tvekan om. Cirka industrianläggningar i Sverige kommer att beröras av den nya lagstiftningen. IED är ett led i EU:s strävan att förebygga, minska och i möjligaste mån eliminera föroreningar från industriella verksamheter. Genom att slå samman det nu gällande IPPC-direktivet och ett antal olika sektorsdirektiv som rör industriutsläpp och energiproduktion till ett samlat direktiv, IED, vill EU förenkla och förtydliga det annars komplexa regelverket på området. Implementeringen av direktivet bland EU:s medlemsländer följs med stort intresse från EU. En av de viktigaste förändringarna med IED är att tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (BAT) får en mycket central roll i tillståndsprövningarna. Slutsatserna om BAT ska nämligen ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkoren. En annan viktig förändring är att IED tydligt avviker från det svenska synsättet om miljötillståndens rättskraft, det vill säga att omprövningar endast kan ske under vissa förutsättningar enligt reglerna i 24 kap. miljöbalken. Enligt direktivet ska tillståndsvillkor omprövas och vid behov uppdateras inom fyra år efter det att nya slutsatser om BAT har offentliggjorts. Eftersom det svenska prövningssystemet redan idag står under hård press och brottas med alldeles för långa handläggningstider är denna fråga en av de största utmaningarna i det svenska implementeringsarbetet. Direktivet innehåller även skärpta regler om skador på mark och grundvatten. För verksamheter som kan leda till föroreningar ska verksamhetsutövaren lämna in en statusrapport innan anläggningen tas i drift eller ett tillstånd uppdateras för första gången. När verksamheten har upphört ska verksamhetsutövaren bedöma föroreningssituationen på nytt och jämföra den med tillståndet i statusrapporten. Verksamhetsutövaren är därefter skyldig att avhjälpa eventuella skador så att området återställs till det tillstånd som beskrivits i statusrapporten. Vidare innehåller direktivet krav på periodiska kontroller och ökad miljötillsyn. Implementeringen av direktivet bland EU:s medlemsländer följs med stort intresse från EU. Kommissionen har bland annat meddelat att man tänker kontrollera genomförandet och efterlevnaden av direktivet noggrant. Detta borde innebära konkurrensmässiga fördelar för de anläggningar som redan idag uppfyller högt ställda miljökrav. therese strömshed

4 IED Tillståndsfrågor När IED genomförs i svensk rätt kommer det att medföra vissa förändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Förändringarna innebär bland annat att vissa verksamheter som idag är tillståndspliktiga kommer att bli anmälningspliktiga och att tillstånd kommer att krävas för vissa verksamheter som idag endast är anmälningspliktiga. Det beräknas att ungefär fler anläggningar än tidigare kommer att omfattats av tillståndsplikt som B-anläggningar när IED är genomfört. Däremot beräknas inga ytterligare A-anläggningar att tillkomma. För de verksamheter som blir tillståndspliktiga får detta bland annat konsekvenser i form av kostnader för den tillståndsprövning som måste genomföras och att de kommer att behöva betala högre tillsynsavgift. För de verksamheter som övergår från tillståndsplikt till anmälningsplikt kommer befintliga tillstånd att jämställas med frivilliga tillstånd. Ett frivilligt tillstånd har liksom ett obligatoriskt tillstånd en positiv rättskraft som ger verksamhetsutövaren en trygghet och en säkerhet för verksamheten. Ett frivilligt tillstånd kan även innebära enklare tillsyn för myndigheten eftersom det är fastlagt vilka villkor som ska gälla för verksamheten. En verksamhetsutövare som ändå inte vill ha kvar sitt tillstånd då tillståndsplikten upphör kommer genom en föreslagen ändring i 24 kap. 8 miljöbalken att ha möjlighet att ansöka om att upphäva tillståndet och fortsättningsvis bedriva verksamheten endast med stöd av en anmälan. Utöver vad som krävs enligt IED har utredningen också tagit tillfället i akt att se över frågan om tillståndsplikt för ändring av verksamheter. Syftet är att det ska bli något lättare genomföra miljöförbättrande ändringar av verksamheter utan tillståndsprövning. Idag krävs tillstånd för alla ändringar som inte är mindre, även om de innebär en utsläppsminskning eller andra förbättringar. Enligt en föreslagen ändring i 5 FMH kommer tillstånd nu att krävas om ändringen ensam eller tillsammans med andra ändringar är större eller innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska det räcka med en anmälan av ändringen. Regeln om när tillstånd krävs ska gälla även för verksamheter som bedrivs med stöd av ett frivilligt tillstånd. felicia terenius 4

5 Implementeringen av IED till svensk rätt Inför den svenska implementeringen av IED tillkallades en särskild utredare, Ulla Bergendal, med uppdrag att lämna förslag till hur direktivet ska införas i svensk rätt. Vi har haft möjligheten att intervjua Ulla Bergendal om hennes uppdrag. den 21 oktober 2010 utsågs du som offentlig utredare för den svenska implementeringen av ied. berätta lite om hur arbetet påbörjades? Förutom att läsa in sig på direktivet och på de frågor som berörs var en primär fråga att hitta rätt person som sekreterare. I det här fallet engagerades två duktiga hovrättsassessorer, Therese Sandin och Emma Degerfeldt. Utredningen har även bestått av cirka 20 experter från myndigheter, domstolar, näringsliv, universitet och organisationer. Eftersom tiden var knapp direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 7 januari 2013 satte vi genast igång med att göra en tidsplan, gå igenom direktivet och skriva text till det kommande betänkandet. utredningen fick ansvar för vissa delar av implementeringen medan naturvårdsverket ansvarade för andra. hur fungerade den ansvarsuppdelningen? I utredningens uppdrag ingick genomförandet av direktivets kapitel 1, 2 och 7. Övriga delar har Naturvårdsverket haft hand om och verket lämnade sina förslag till Miljödepartementet i december. Dessa förslag har nu gått på remiss tillsammans med vårt betänkande. Det är en bred remiss och remissvaren ska lämnas senast den 30 april. De delar av direktivet som Naturvårdsverket arbetat med motsvarar de sektorsspecifika direktiv som nu inarbetats i IED. som vi har förstått det är det främst implementeringen av vissa delar av direktivet som är problematiska ur ett svenskt perspektiv, berätta lite. Det största problemet för svenskt vidkommande är kravet på justering av utsläppsvillkor inom fyra år från det att en ny BAT-slutsats offentliggjorts. Våra miljötillstånd gäller ju i princip för evigt och omprövning kan bara ske under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att BAT-slutsatser, om det är möjligt, får komma till uttryck i generella föreskrifter som bryter tillståndens rättskraft. Annars föreslås ett tvåstegsförfarande där verksamhetsutövaren ska redovisa om dennes tillstånd står i överensstämmelse med BAT-slutsatserna. Tillsynsmyndigheten beslutar sedan huruvida omprövning behövs eller inte. I enlighet med direktivet föreslår utredningen också regler om upprättande av så kallade statusrapporter. Eftersom kommissionen inte utarbetat riktlinjer för vad en statusrapport ska innehålla är konsekvenserna svåra att förutse. Vi tror att det kan bli fråga om relativt kostsamma undersökningar, men hoppas att rapporterna kan användas i olika sammanhang där det gäller att klargöra hur och när en föroreningsskada har uppkommit. utredningen har nu överlämnat sitt förslag och remissen är utskickad. har du några sammanfattande kommentarer kring det förslag som överlämnats? Utredningens arbete har varit intensivt och det är intressanta och viktiga frågor som berörs. De förslag som lämnas innebär i princip ingen överimplementering och förhoppningsvis kan de användas i den fortsatta beredningen. Det finns ett brett samförstånd i fråga om huvuddragen i förslagen. Två särskilda yttranden har dock avgivits. Näringslivsföreträdarna tycker det kan vara dags att utmönstra det svenska begreppet bästa möjliga teknik och låta det ersättas av det gemenskapsrättsliga bästa tillgängliga teknik. De gillar heller inte utredningens förslag att ge miljöorganisationer överklaganderätt i fråga om alla tillsynsbeslut. Vidare finns det starka önskemål från industrin om vidgade möjligheter att ändra tillstånd utan ansökan på den punkten föreslår utredningen en ganska modest och försiktig ändring. Även Lantbrukarnas Riksförunds (LRF) representant i expertgruppen är kritisk på den punkten och delar också uppfattningen vad gäller miljöorganisationernas talerätt. LRF:s representant är också kritisk till att överhuvudtaget lägga bördor på icke tillståndspliktig verksamhet och gillar inte förslaget att det ska krävas tillstånd för ändring av alla typer av frivilliga tillstånd. stort tack ulla bergendal för en givande uppdatering vad gäller implementeringen av ied till svensk rätt! malin lönnqvist

6 IED Förbränningsanläggningar EU har bestämmelser om såväl förbränning av bränslen (stora förbränningsanläggningar för icke-avfall) som förbränning av avfall. Bestämmelserna om förbränning av avfall skiljer på avfalls- och samförbränning. Skillnaden mellan dessa är att förbränningen av avfall i en samförbränningsanläggning sker i huvudsakligt syfte att alstra energi eller att tillverka materiella produkter. I Sverige sker förbränning av avfall vanligtvis i syfte att alstra energi, alltså samförbränning. EU:s tidigare bestämmelser om förbränning samt om avfalls- och samförbränning har ersatts av kap. 3 och 4 i IED. Regelverket har överförts till IED i huvudsak oförändrat. Vissa ändringar har dock skett och därför måste även de svenska bestämmelserna om såväl förbränningsanläggningar som avfallsförbränning uppdateras. Naturvårdsverket föreslår till regeringen att de gällande svenska bestämmelserna om förbränning och avfallsförbränning upphävs och att regeringen ska ersätta dessa med nya förordningar. IED gör skillnad på anläggningar etablerade före respektive efter direktivets ikraftträdande (den 7 januari 2013). Generellt gäller att IED tilllämpas från år 2014 för anläggningar etablerade före år 2013 och direkt för anläggningar etablerade efter år För stora förbränningsanläggningar (över 50 MW) skärps utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid, kväveoxider och stoft genom IED. Liksom i dag kommer utsläppsgränsvärdena att variera, inte bara beroende på bränsle och storlek, utan även beroende på när anläggningen etablerats. Strängare utsläppskrav kommer att gälla för anläggningar etablerade efter år 2013 än för de som etablerats dessförinnan. Dessutom ges förbränningsanläggningar etablerade före år 2013 en anpassningsperiod, vilket innebär att nuvarande utsläppsgränsvärden ska tillämpas fram till den 31 december EU har förutsett att de skärpta utsläppsgränsvärdena ändå kan innebära svårigheter för många äldre förbränningsanläggningar och IED möjliggör därför för dispenser och undantag. Därför föreslår Naturvårdsverket bland annat mindre stränga utsläppskrav för förbränningsanläggningar som etablerats före år 2003 och som används ett begränsat antal timmar per år. Därigenom ges möjlighet att fortsätta använda äldre anläggningar för spetsoch reservdrift utan att behöva vidta kostsamma uppgraderingsåtgärder. En stor del av det avfall som förbränns i Sverige är hushållssopor. Naturvårdsverket föreslår att de i vissa avseenden strängare bestämmelserna om avfallsförbränning ska tillämpas för förbränning av hushållsavfall, även när förbränningens huvudsyfte är att alstra energi. Naturvårdsverkets förslag är nu ute på remiss och därefter kommer regeringen att avgöra hur IEDbestämmelser kommer att se ut i Sverige. staffan löwhagen karin bäckström 6

7 IED Tyskland Tyskland har påbörjat arbetet med att implementera IED i tysk rätt. Den 25 november 2011 skickade det tyska miljödepartementet ett första förslag till reviderade lagar och förordningar på remiss. Enligt lagförslagen skall även anläggningar som inte faller in under IED omfattas av de nya regler som införs i tysk rätt i anledning av direktivet. Vidare har man i de tyska lagförslagen, till skillnad från i Sverige, inte valt att införa samtliga i direktivet angivna möjliga undantag från gränsvärdena för utsläpp i BAT-slutsatserna. I Tyskland föreslås detta begränsas till att behöriga myndigheter skall ha möjlighet att fastställa mindre stränga gränsvärden om det visar sig att uppnående av gränsvärdena innebär oproportionerligt höga kostnader i förhållande till anläggningens tekniska egenskaper. Detta har fått mycket kritik från den tyska industrin som anser att detta kommer att inskränka tyska företags möjligheter att konkurrera med företag i övriga EU. Det återstår nu att se hur lagstiftningsarbetet fortsätter och hur de slutliga lagändringarna kommer att utformas. annika von la chevallerie emma österdahl IED Luftkvalité IED syftar bland annat till att förenkla och förtydliga gällande regelsystem. Detta är ett led i genomförandet av EU-kommissionens tematiska strategi mot luftförorening. Strategin har sitt ursprung i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram som gäller fram till sommaren år Syftet med strategin är att åstadkomma en sådan luftkvalitet som inte leder till betydande negativa konsekvenser och risker för människors hälsa eller miljön. Strategin bygger på tanken om en helhetssyn inom temat luftföroreningar, istället för att fokusera på specifika föroreningar eller typer av verksamhet. Förbättring av luftkvaliteten förutsätter strängare krav eftersom uppställda mål inte anses kunna nås utan minskade utsläpp. IED innebär till exempel en skärpning av utsläppsgränsvärden för vissa förbränningsanläggningar. Förbättringar måste dock genomföras även på annat håll och arbetet pågår kontinuerligt. Direktivet om luftkvalitet (2008/50) implementerades till exempel genom den svenska luftkvalitetsförordningen (2010:477). Vilka ytterligare åtgärder som framtiden kommer att innebära återstår att se. I det sammanhanget är bland annat utvecklingen av det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som avser inriktningen på det långsiktiga miljöarbetet under den kommande 10-årsperioden, av stort intresse. kerstin brinnen

8 IED BAT och BREF En grundläggande princip i IPPCdirektivet är principen om bästa tillgängliga teknik BAT (Best Available Techniques). Denna princip innebär användning av den etablerade teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög skyddsnivå för miljön som helhet och som kan tillämpas inom den berörda branschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt med beaktande av kostnader samt nytta. Enligt IPPC-direktivet ska de begränsningsvärden som fastställs i ett tillstånd bygga på BAT. För att möjliggöra tolkningen av vad som är BAT har EU utarbetat särskilda tolkningsdokument för olika industrisektorer. Dessa dokument kallas för BAT-referensdokument, eller BREF:ar. Arbetet med att ta fram BREF:ar utförs i arbetsgrupper, en för varje BREF, och leds av Europeiska IPPC-byrån som har sitt kontor i Sevilla i Spanien. Av denna anledning brukar arbetet med att ta fram BREF:ar att kallas för Sevillaprocessen. Arbetet sker genom informationsutbyte mellan medlemsstaterna och de berörda industrierna. Även miljöorganisationer deltar. Sevillaprocessen har kritiserats för att den är relativt sluten och att personer utanför arbetsgrupperna inte har tillgång till de diskussioner som förs och inte kan påverka processen. I en BREF anges vilken teknik som ansågs vara BAT vid den tidpunkt då dokumentet publicerades. BREF:arna är ofta komplicerade och omfattande. IED syftar bland annat till att förstärka tillämpningen av BAT. Ett led i detta är att Sevillaprocessen blir mer formaliserad genom att de delar av BREAF:arna där slutsatserna om BAT fastställs, de så kallade BAT-slutsatserna, ska beslutas i ett kommittéförfarande. Dessa slutsatser utgör en central del av IED. Bland annat ska BAT-slutsatserna ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkor. I de delar slutsatserna anger begränsningsvärden för utsläpp får prövningsmyndigheterna som huvudregel inte överskrida de utsläppsnivåer som motsvarar BAT enligt slutsatserna. Vidare ska krav på kontroll i tillstånd baseras på slutsatserna och slutsatserna får även betydelse vid omprövning och översyn av villkoren i tillstånd. Enligt förordet till IED bör kommissionen sträva efter att uppdatera BREF:arna senast åtta år efter det att den föregående versionen offentliggjorts. BREF:arna och BAT-slutsatserna kommer alltså att få stor betydelse för bland annat den svenska industrin. Det är därför viktigt att framtagandet av BREF:ar är transparent samt att de som är inblandade i framtagandet av dokumenten besitter rätt kompetens. Det är även viktigt att svenska aktörer engagerar sig för att BAT-slutsatserna och begränsningsvärden som anges i slutsatserna utformas på ett sätt som är förenligt med svenska förhållanden och med det gängse sättet att formulera villkor i svenska tillstånd. linnea ljung 8

9 Tillämpningen av BAT-slutsatser vilka effekter kan BAT-slutsatser komma att få i Sverige? Lennart Karlsson, Senior Consultant Environment, ÅF, diskuterar vilka effekter som implementeringen av IED och då särskilt BAT-slutsatserna kan komma att få i Sverige framöver. hur tror du att införandet av bat-slutsatser kommer att påverka den svenska miljörätten framöver? Naturligtvis kommer de att användas i tillståndsprövningarna. De kommer med största sannolikhet att påverka utgången i tillståndsmålen och leda till att verksamhetsutövarna ibland måste vidta konkreta åtgärder i sina verksamheter. När det gäller utsläppsbegränsande åtgärder har svensk industri i de flesta fall nått långt i förhållande till övriga Europa. finns det risker med införandet av ied som vi inte är beredda på? Enligt mina erfarenheter är BAT-referensdokumenten, som innehåller BAT-slutsatserna, svårtillgängliga och innehåller mycket information. För att rätt förstå hur slutsatserna kan tillämpas måste de sättas in i ett tekniskt sammanhang. Med hänsyn till att svenska prövningsmyndigheter har en hög ambitionsnivå finns risk att de delar av BAT-slutsatserna som inte är bindande ändå kommer att tillmätas betydelse vid tillståndsprövningar. Det är inte omöjligt att svenska prövningsmyndigheter kommer att ställa krav som endast kan utläsas ur de icke bindande delarna av BATslutsatserna. Det kan leda till att vi i Sverige får en högre kravnivå än vad de bindande delarna av BAT slutsatserna oavsett. Det är alltså inte omöjligt att införandet av IED kan leda till en del obehagliga överraskningar. om man tittar på europa idag, hur förhåller sig de miljörättsliga kravnivåerna i sverige till motsvarande kravnivåer i övriga europa? När det gäller utsläppsbegränsande åtgärder har svensk industri i de flesta fall nått långt i förhållande till övriga Europa. I andra frågor som energieffektivisering och vattenbesparing är det inte lika självklart att vi har ett försprång. I många fall ligger franska och tyska industribranscher längre fram i denna utveckling och kan sägas ha prioriterat sådana åtgärder framför åtgärder för att minska utsläpp. I sammanhanget bör man också tänka på att många av de utsläppsbegränsande åtgärder som svensk industri har genomfört faktiskt kräver energi och att åtgärder för att minska utsläpp och energiförbrukning till viss del är svåra att förena. Det finns därför risk att svensk industri genom kommande BAT-slutsatser kommer att behöva vidta energibesparande åtgärder i högre utsträckning än vad man föreställer sig. caroline perlström

10 IED Förorenad mark IED innehåller regler avseende förorenad mark, varför direktivet kommer att få konsekvenser för både verksamhetsutövare och fastighetsägare. Enligt direktivet ska en verksamhetsutövare utarbeta en så kallad statusrapport innan en anläggning tas i drift för första gången, eller då ett tillstånd för en anläggning uppdateras för första gången. Reglerna ska tillämpas från den 1 januari 2013 för nya anläggningar och från den 1 januari 2014 för befintliga anläggningar. Statusrapporten ska innehålla information om statusen i mark och grundvatten med avseende på förorening med relevanta farliga ämnen. I svensk rätt föreslås dock att alla föroreningar ska omfattas av rapporten. Även tillgänglig information om tidigare användning av området/fastigheten ska tas med. När sedan verksamheten definitivt upphört ska verksamhetsutövaren upprätta en ny statusrapport, vari föroreningsstatusen i mark och grundvatten ska bedömas. Har anläggningen orsakat en betydande förorening, jämfört med statusen i den ursprungliga statusrapporten, ska nödvändiga åtgärder vidtas för att komma till rätta med föroreningen, så att området återställs till ursprunglig status. Vid detta återställande får hänsyn endast tas till åtgärdernas tekniska genomförbarhet. Vad kommer då dessa regler att innebära i praktiken för verksamhetsutövare och fastighetsägare? Miljöbalken innehåller redan idag långtgående krav på avhjälpande av föroreningar och i många avseenden går miljöbalken betydligt längre än de nya reglerna i IED. Vad gäller kravet på upprättande av statusrapport är detta krav emellertid helt nytt. Kravet omfattar dock inte alla verksamheter, utan endast sådana som innefattar användning, produktion eller utsläpp av relevanta farliga ämnen och det föreligger risk för förorening av mark och grundvatten inom anläggningens område. Det nya kravet kommer att leda till ökade undersökningskostnader för verksamhetsutövare och fastighetsägare. En fördel som sådana undersökningar medför är förstås en bättre kartläggning av föroreningssituationen på fastigheter för tung industri. Ytterligare en effekt av kravet kan komma att vara att föroreningssituationen synliggörs tidigare i företags balansräkning och årsredovisning. Detta eftersom företag kan komma att välja att göra avsättningar och avdrag för det framtida ekonomiska åtagandet för sanering i ett tidigare skede och inte som fallet ofta är idag först när kostnaderna för avhjälpandet uppstår i praktiken. En bättre bild av företags ekonomiska ställning och fastigheters värde kommer i så fall också att uppnås. charlotte björnsdotter lundgren 10

11 IED Rättskraft IED är tänkt att medföra ett ökat hänsynstagande till teknikutvecklingen på miljöområdet. Som ett led i detta kommer ökade krav att ställas på översyn och fortlöpande uppdatering av gällande tillståndsvillkor för miljöfarliga verksamheter för att säkerställa att bästa möjliga teknik (BAT) används. Enligt Industriutsläppsutredningen kommer förändringar i det svenska systemet för tillståndprövningar att krävas för att underlätta ett ökat antal omprövningar av befintliga tillstånd för miljöfarliga verksamheter. Kraven på olika verksamheter kommer att offentliggöras fortlöpande i så kallade BAT-slutsatser. Då dessa krav på verksamheterna måste uppfyllas inom fyra år, behöver systemet för omprövningar av tillstånd förändras för att inte bli för betungande för verksamhetsutövare och prövningsmyndigheter. Industriutsläppsutredningen föreslår att BAT-slutsatserna för svenskt vidkommande i första hand ska genomföras genom utfärdande av generella föreskrifter. För att ytterligare minska behovet av omprövningar av tillstånden föreslås att generella föreskrifter som innehåller strängare krav än ett individuellt tillståndsbeslut ska ha företräde framför tillståndet. Då utfärdandet av generella föreskrifter är beroende dels av BAT-slutsatsernas utformning och dels inte kommer kunna täcka varje enskilt fall, kommer det bli nödvändigt att i ökad utsträckning ompröva befintliga tillstånd och meddela nya tillståndsvillkor. Enligt miljöbalkens nuvarande bestämmelser kan en myndighet inte initiera en omprövning av ett tillstånd så snart tekniken utvecklas. Ett tillstånd medför ett skydd mot vissa ingripanden från myndigheter, under förutsättning att tillståndsvillkoren följs. Tillståndets bindande verkan i förhållande till myndigheter och enskilda beskrivs ofta som dess rättskraft. Den omfattande rättskraften anses dock kunna medföra att teknikutvecklingen inte beaktas i den utsträckning som eftersträvas i IED. Därför föreslår Industriutsläppsutredningen att rättskraften i framtiden inte ska gälla för verksamheten som helhet utan endast de frågor som uttryckligen regleras i tillståndet. Därtill föreslås även en ändring så att det till skillnad från idag kan föreskrivas sådana villkor eller bestämmelser som medför att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Förändringarna i svensk rätt kommer att bli omfattande. Vilken effekt de får i praktiken beror mycket på hur berörda myndigheter kommer att hantera utfärdandet av generella föreskrifter och tolka kriterierna för vad som utgör en väsentlig ändring av en verksamhet. thérèse bäverlind martin johansson linda sjöö

12 Save the date! Var med och diskutera vad som händer på miljö-, energi- och naturresursområdet inom EU och hur detta kommer att påverka företag på den nordiska marknaden. välkommen till seminarium med efterföljande middag i bryssel den 11 oktober stockholm göteborg malmö helsingborg frankfurt berlin moskva s:t petersburg shanghai hongkong bryssel new york www. mannheimerswartling.se Mannheimer Swartling är Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyrå. Genom att kombinera juridisk spjutspetskompentens med branschkunskap erbjuder vi våra klienter kvalificerad affärsjuridisk rådgivning med stort mervärde. Vi är en fullservicebyrå med omfattande internationell verksamhet och uppdrag över hela världen. Byrån omsätter 1,2 miljarder kronor och har ca 650 anställda. För beställning av Miljöaffärer vänligen kontakta

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna?

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? 1 Näringslivets miljöchefer Malmö 13 februari 2014 Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? Advokat Anders Linnerborg, Setterwalls Advokatbyrå AB Vad ska vi göra åt IED? Bakgrund

Läs mer

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power Meny Något om vad BAT och BREF är (4 bilder) Den svenska

Läs mer

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Staffan Asplind Naturvårdsverket Åf Industrikonferens - Värme- och Kraftkonferensen 10 november 2010 Budskap Ja visst ändras BMT! Ja visst ändras

Läs mer

Miljöaffärer. Update från Bryssel TEMA: ett nyhetsbrev från mannheimer swartling december 2012

Miljöaffärer. Update från Bryssel TEMA: ett nyhetsbrev från mannheimer swartling december 2012 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling december 2012 Miljöaffärer TEMA: Update från Bryssel Ledare Miljö- och energifrågor står högt på den politiska agendan. Detta medför att dessa områden är under

Läs mer

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 EU:s direktiv om Industriutsläpp 2010/75/EU Omarbetning

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling juni 2012 Miljöaffärer Det du behöver veta om REACH

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling juni 2012 Miljöaffärer Det du behöver veta om REACH ett nyhetsbrev från mannheimer swartling juni 2012 Miljöaffärer Det du behöver veta om REACH Ledare När några av oss i höstas höll ett föredrag om REACH för ett antal personer som dagligen arbetar med

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors Miljöbalkens syfte och mål Hälsa och miljö skall skyddas Natur- och kulturområden skall vårdas och skyddas Den

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

st. petersburg sweden house malaya konyushennaya 191186 st. petersburg, russia stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden

st. petersburg sweden house malaya konyushennaya 191186 st. petersburg, russia stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden göteborg östra hamngatan 16 box 2235 403 14 göteborg, sweden malmö södergatan 22 box 4291 203 14 malmö, sweden helsingborg södra storgatan

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Miljöaffärer. tema: Klimatmötet i Köpenhamn. stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden

Miljöaffärer. tema: Klimatmötet i Köpenhamn. stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden göteborg östra hamngatan 16 box 2235 403 14 göteborg, sweden st. petersburg singer house nevsky prospect 28 191186 st. petersburg, russia shanghai

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen EUROPAPARLAMENTET 2009 Sammanträdeshandling 2014 C7-0034/2010 2007/0286(COD) SV 11/03/2010 Rådets ståndpunkt vid första behandlingen Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare

Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare Väx i rollen 2 & 3 EN ADVOKATBYRÅ är mer än bara advokater MANNHEIMER SWARTLING är en av Sveriges

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning 1. En beskrivning av problemet och

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Miljöaffärer. tema: Corporate Social Responsibility (CSR) en strategisk miljöfråga. stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sverige

Miljöaffärer. tema: Corporate Social Responsibility (CSR) en strategisk miljöfråga. stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sverige stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sverige göteborg östra hamngatan 16 box 2235 403 14 göteborg, sverige s:t petersburg sweden house malaya konyushennaya ul. 1/3 a 191 186 st. petersburg,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 2015-10-16 1 (12) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Stockholm den 22 april 2015

Stockholm den 22 april 2015 R-2015/0366 Stockholm den 22 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/700 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 februari 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny svensk

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling november 2013 Miljöaffärer TEMA: Corporate Environmental Law

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling november 2013 Miljöaffärer TEMA: Corporate Environmental Law ett nyhetsbrev från mannheimer swartling november 2013 Miljöaffärer TEMA: Corporate Environmental Law ansvarig utgivare partner bo hansson 040-698 58 38, bha@msa.se redaktion partner bo hansson senior

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 februari 2010 Åsa Torstensson Egon Abresparr (Miljödepartementet)

Läs mer

banker i kris (SOU 2014:52)

banker i kris (SOU 2014:52) Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande till att i huvudsak avse de delar av kommitténs förslag som berör verkets roll som registre- YTTRANDE 851 81 Sundsvall 2014-10-28 0771-670 670 www.bolagsverket.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2011 Miljöaffärer tema: Morgondagens energi

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2011 Miljöaffärer tema: Morgondagens energi ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2011 Miljöaffärer tema: Morgondagens energi Ledare Energifrågan får allt större betydelse. Med ett oljepris som är tillbaka på de nivåer som gällde före finanskrisen

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Taxa för miljönämndens verksamhet enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Taxa för miljönämndens verksamhet enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Kommunfullmäktige 2008-10-27 240 556 Kommunstyrelsen 2008-10-13 214 360 Arbets- och personalutskottet 2008-09-15 192 461 Dnr 08.563-041 oktkf10 Taxa för miljönämndens verksamhet enligt lagen om skydd mot

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling Taxa 2011 nr 7 Taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område samt strålskyddslagen Antagen av kommunfullmäktige den 1 december 2011 217 Gäller fr o m den 1 januari

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning Ingrid Millet Juridiken kring tillsyn och vägledning Seminariet är tillsynsvägledning Syftet med tillsyn är att stärka efterlevnaden av våra regler Tillsynen bidrar till att hålla samhällsvärden som rättssäkerhet,

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Titel: Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön 1 (4) Id nr: 8:0 Typ: Föreskrifter Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2005-09-14 Uppdateras: Lokala föreskrifter

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2013-08-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-632 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Förslag till beslut Förslaget

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2011:1103 Utkom från trycket den 8 november 2011 utfärdad den 27 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist Ansvarsutredningar Sara Lundquist 10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning, efterbehandling

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer