ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED"

Transkript

1 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling mars 2012 Miljöaffärer På djupet: IED

2 Ledare EU:s lagstiftning inom miljörättens område är omfattande och får allt större betydelse för innehållet i den svenska miljörätten. Idag härrör ungefär 80 procent av den svenska miljölagstiftningen från Bryssel och ny lagstiftning tillkommer regelbundet. För att på ett trovärdigt sätt kunna bevaka och hantera denna utveckling har vi valt att utöka vår verksamhet i Bryssel och vi har numera permanent bemanning på miljö- och energiområdet i Bryssel. En av de största nyheterna inom miljörätten i EU på senare tid är framtagandet av IED om industriutsläpp. Genom IED slås sex befintliga direktiv (bland annat IPPCdirektivet och direktiven om avfallsförbränning och utsläpp från stora förbränningsanläggningar) samman till ett stort direktiv. Den utredning som haft till uppgift att föreslå svenska genomförandebestämmelser har i ett nyligen presenterat betänkande (SOU 2011:86) också föreslagit några andra ändringar i miljöbalken, bland annat nya bestämmelser om prövning av mindre ändring av en tillståndspliktig anläggning. I detta nummer kommer vi att fördjupa oss i de viktigaste förändringarna som IED kommer att medföra och att försöka analysera vilken betydelse dessa bestämmelser, liksom övriga lagförslag, kan komma att få för svenska företag. trevlig läsning! per molander mårten tagaeus bo hansson * Mannheimer Swartling är remissinstans och kommer i egenskap av detta att yttra sig över IED-utredningens betänkande. Vidare har Mannheimer Swartling fått i uppdrag att medverka som huvudförfattare i Advokatsamfundets remissarbete över Industriutsläppsutredningens betänkande. ansvarig utgivare advokat mårten tagaeus , redaktion advokat mårten tagaeus assistent eva lernmyr kontaktpersoner advokat per molander, stockholm , advokat mårten tagaeus, göteborg , bryssel , advokat bo hansson, malmö , foto Andreas Lind Joachim Lundgren nyhetsbrevet utges i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. nyhetsbrevet får citeras med angivande av källa. 2

3 Allmänt om IED Den 7 januari 2013 ska industriutsläppsdirektivet, IED, vara infört i svensk rätt. Att direktivet medför stora förändringar råder det ingen tvekan om. Cirka industrianläggningar i Sverige kommer att beröras av den nya lagstiftningen. IED är ett led i EU:s strävan att förebygga, minska och i möjligaste mån eliminera föroreningar från industriella verksamheter. Genom att slå samman det nu gällande IPPC-direktivet och ett antal olika sektorsdirektiv som rör industriutsläpp och energiproduktion till ett samlat direktiv, IED, vill EU förenkla och förtydliga det annars komplexa regelverket på området. Implementeringen av direktivet bland EU:s medlemsländer följs med stort intresse från EU. En av de viktigaste förändringarna med IED är att tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (BAT) får en mycket central roll i tillståndsprövningarna. Slutsatserna om BAT ska nämligen ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkoren. En annan viktig förändring är att IED tydligt avviker från det svenska synsättet om miljötillståndens rättskraft, det vill säga att omprövningar endast kan ske under vissa förutsättningar enligt reglerna i 24 kap. miljöbalken. Enligt direktivet ska tillståndsvillkor omprövas och vid behov uppdateras inom fyra år efter det att nya slutsatser om BAT har offentliggjorts. Eftersom det svenska prövningssystemet redan idag står under hård press och brottas med alldeles för långa handläggningstider är denna fråga en av de största utmaningarna i det svenska implementeringsarbetet. Direktivet innehåller även skärpta regler om skador på mark och grundvatten. För verksamheter som kan leda till föroreningar ska verksamhetsutövaren lämna in en statusrapport innan anläggningen tas i drift eller ett tillstånd uppdateras för första gången. När verksamheten har upphört ska verksamhetsutövaren bedöma föroreningssituationen på nytt och jämföra den med tillståndet i statusrapporten. Verksamhetsutövaren är därefter skyldig att avhjälpa eventuella skador så att området återställs till det tillstånd som beskrivits i statusrapporten. Vidare innehåller direktivet krav på periodiska kontroller och ökad miljötillsyn. Implementeringen av direktivet bland EU:s medlemsländer följs med stort intresse från EU. Kommissionen har bland annat meddelat att man tänker kontrollera genomförandet och efterlevnaden av direktivet noggrant. Detta borde innebära konkurrensmässiga fördelar för de anläggningar som redan idag uppfyller högt ställda miljökrav. therese strömshed

4 IED Tillståndsfrågor När IED genomförs i svensk rätt kommer det att medföra vissa förändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Förändringarna innebär bland annat att vissa verksamheter som idag är tillståndspliktiga kommer att bli anmälningspliktiga och att tillstånd kommer att krävas för vissa verksamheter som idag endast är anmälningspliktiga. Det beräknas att ungefär fler anläggningar än tidigare kommer att omfattats av tillståndsplikt som B-anläggningar när IED är genomfört. Däremot beräknas inga ytterligare A-anläggningar att tillkomma. För de verksamheter som blir tillståndspliktiga får detta bland annat konsekvenser i form av kostnader för den tillståndsprövning som måste genomföras och att de kommer att behöva betala högre tillsynsavgift. För de verksamheter som övergår från tillståndsplikt till anmälningsplikt kommer befintliga tillstånd att jämställas med frivilliga tillstånd. Ett frivilligt tillstånd har liksom ett obligatoriskt tillstånd en positiv rättskraft som ger verksamhetsutövaren en trygghet och en säkerhet för verksamheten. Ett frivilligt tillstånd kan även innebära enklare tillsyn för myndigheten eftersom det är fastlagt vilka villkor som ska gälla för verksamheten. En verksamhetsutövare som ändå inte vill ha kvar sitt tillstånd då tillståndsplikten upphör kommer genom en föreslagen ändring i 24 kap. 8 miljöbalken att ha möjlighet att ansöka om att upphäva tillståndet och fortsättningsvis bedriva verksamheten endast med stöd av en anmälan. Utöver vad som krävs enligt IED har utredningen också tagit tillfället i akt att se över frågan om tillståndsplikt för ändring av verksamheter. Syftet är att det ska bli något lättare genomföra miljöförbättrande ändringar av verksamheter utan tillståndsprövning. Idag krävs tillstånd för alla ändringar som inte är mindre, även om de innebär en utsläppsminskning eller andra förbättringar. Enligt en föreslagen ändring i 5 FMH kommer tillstånd nu att krävas om ändringen ensam eller tillsammans med andra ändringar är större eller innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska det räcka med en anmälan av ändringen. Regeln om när tillstånd krävs ska gälla även för verksamheter som bedrivs med stöd av ett frivilligt tillstånd. felicia terenius 4

5 Implementeringen av IED till svensk rätt Inför den svenska implementeringen av IED tillkallades en särskild utredare, Ulla Bergendal, med uppdrag att lämna förslag till hur direktivet ska införas i svensk rätt. Vi har haft möjligheten att intervjua Ulla Bergendal om hennes uppdrag. den 21 oktober 2010 utsågs du som offentlig utredare för den svenska implementeringen av ied. berätta lite om hur arbetet påbörjades? Förutom att läsa in sig på direktivet och på de frågor som berörs var en primär fråga att hitta rätt person som sekreterare. I det här fallet engagerades två duktiga hovrättsassessorer, Therese Sandin och Emma Degerfeldt. Utredningen har även bestått av cirka 20 experter från myndigheter, domstolar, näringsliv, universitet och organisationer. Eftersom tiden var knapp direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 7 januari 2013 satte vi genast igång med att göra en tidsplan, gå igenom direktivet och skriva text till det kommande betänkandet. utredningen fick ansvar för vissa delar av implementeringen medan naturvårdsverket ansvarade för andra. hur fungerade den ansvarsuppdelningen? I utredningens uppdrag ingick genomförandet av direktivets kapitel 1, 2 och 7. Övriga delar har Naturvårdsverket haft hand om och verket lämnade sina förslag till Miljödepartementet i december. Dessa förslag har nu gått på remiss tillsammans med vårt betänkande. Det är en bred remiss och remissvaren ska lämnas senast den 30 april. De delar av direktivet som Naturvårdsverket arbetat med motsvarar de sektorsspecifika direktiv som nu inarbetats i IED. som vi har förstått det är det främst implementeringen av vissa delar av direktivet som är problematiska ur ett svenskt perspektiv, berätta lite. Det största problemet för svenskt vidkommande är kravet på justering av utsläppsvillkor inom fyra år från det att en ny BAT-slutsats offentliggjorts. Våra miljötillstånd gäller ju i princip för evigt och omprövning kan bara ske under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att BAT-slutsatser, om det är möjligt, får komma till uttryck i generella föreskrifter som bryter tillståndens rättskraft. Annars föreslås ett tvåstegsförfarande där verksamhetsutövaren ska redovisa om dennes tillstånd står i överensstämmelse med BAT-slutsatserna. Tillsynsmyndigheten beslutar sedan huruvida omprövning behövs eller inte. I enlighet med direktivet föreslår utredningen också regler om upprättande av så kallade statusrapporter. Eftersom kommissionen inte utarbetat riktlinjer för vad en statusrapport ska innehålla är konsekvenserna svåra att förutse. Vi tror att det kan bli fråga om relativt kostsamma undersökningar, men hoppas att rapporterna kan användas i olika sammanhang där det gäller att klargöra hur och när en föroreningsskada har uppkommit. utredningen har nu överlämnat sitt förslag och remissen är utskickad. har du några sammanfattande kommentarer kring det förslag som överlämnats? Utredningens arbete har varit intensivt och det är intressanta och viktiga frågor som berörs. De förslag som lämnas innebär i princip ingen överimplementering och förhoppningsvis kan de användas i den fortsatta beredningen. Det finns ett brett samförstånd i fråga om huvuddragen i förslagen. Två särskilda yttranden har dock avgivits. Näringslivsföreträdarna tycker det kan vara dags att utmönstra det svenska begreppet bästa möjliga teknik och låta det ersättas av det gemenskapsrättsliga bästa tillgängliga teknik. De gillar heller inte utredningens förslag att ge miljöorganisationer överklaganderätt i fråga om alla tillsynsbeslut. Vidare finns det starka önskemål från industrin om vidgade möjligheter att ändra tillstånd utan ansökan på den punkten föreslår utredningen en ganska modest och försiktig ändring. Även Lantbrukarnas Riksförunds (LRF) representant i expertgruppen är kritisk på den punkten och delar också uppfattningen vad gäller miljöorganisationernas talerätt. LRF:s representant är också kritisk till att överhuvudtaget lägga bördor på icke tillståndspliktig verksamhet och gillar inte förslaget att det ska krävas tillstånd för ändring av alla typer av frivilliga tillstånd. stort tack ulla bergendal för en givande uppdatering vad gäller implementeringen av ied till svensk rätt! malin lönnqvist

6 IED Förbränningsanläggningar EU har bestämmelser om såväl förbränning av bränslen (stora förbränningsanläggningar för icke-avfall) som förbränning av avfall. Bestämmelserna om förbränning av avfall skiljer på avfalls- och samförbränning. Skillnaden mellan dessa är att förbränningen av avfall i en samförbränningsanläggning sker i huvudsakligt syfte att alstra energi eller att tillverka materiella produkter. I Sverige sker förbränning av avfall vanligtvis i syfte att alstra energi, alltså samförbränning. EU:s tidigare bestämmelser om förbränning samt om avfalls- och samförbränning har ersatts av kap. 3 och 4 i IED. Regelverket har överförts till IED i huvudsak oförändrat. Vissa ändringar har dock skett och därför måste även de svenska bestämmelserna om såväl förbränningsanläggningar som avfallsförbränning uppdateras. Naturvårdsverket föreslår till regeringen att de gällande svenska bestämmelserna om förbränning och avfallsförbränning upphävs och att regeringen ska ersätta dessa med nya förordningar. IED gör skillnad på anläggningar etablerade före respektive efter direktivets ikraftträdande (den 7 januari 2013). Generellt gäller att IED tilllämpas från år 2014 för anläggningar etablerade före år 2013 och direkt för anläggningar etablerade efter år För stora förbränningsanläggningar (över 50 MW) skärps utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid, kväveoxider och stoft genom IED. Liksom i dag kommer utsläppsgränsvärdena att variera, inte bara beroende på bränsle och storlek, utan även beroende på när anläggningen etablerats. Strängare utsläppskrav kommer att gälla för anläggningar etablerade efter år 2013 än för de som etablerats dessförinnan. Dessutom ges förbränningsanläggningar etablerade före år 2013 en anpassningsperiod, vilket innebär att nuvarande utsläppsgränsvärden ska tillämpas fram till den 31 december EU har förutsett att de skärpta utsläppsgränsvärdena ändå kan innebära svårigheter för många äldre förbränningsanläggningar och IED möjliggör därför för dispenser och undantag. Därför föreslår Naturvårdsverket bland annat mindre stränga utsläppskrav för förbränningsanläggningar som etablerats före år 2003 och som används ett begränsat antal timmar per år. Därigenom ges möjlighet att fortsätta använda äldre anläggningar för spetsoch reservdrift utan att behöva vidta kostsamma uppgraderingsåtgärder. En stor del av det avfall som förbränns i Sverige är hushållssopor. Naturvårdsverket föreslår att de i vissa avseenden strängare bestämmelserna om avfallsförbränning ska tillämpas för förbränning av hushållsavfall, även när förbränningens huvudsyfte är att alstra energi. Naturvårdsverkets förslag är nu ute på remiss och därefter kommer regeringen att avgöra hur IEDbestämmelser kommer att se ut i Sverige. staffan löwhagen karin bäckström 6

7 IED Tyskland Tyskland har påbörjat arbetet med att implementera IED i tysk rätt. Den 25 november 2011 skickade det tyska miljödepartementet ett första förslag till reviderade lagar och förordningar på remiss. Enligt lagförslagen skall även anläggningar som inte faller in under IED omfattas av de nya regler som införs i tysk rätt i anledning av direktivet. Vidare har man i de tyska lagförslagen, till skillnad från i Sverige, inte valt att införa samtliga i direktivet angivna möjliga undantag från gränsvärdena för utsläpp i BAT-slutsatserna. I Tyskland föreslås detta begränsas till att behöriga myndigheter skall ha möjlighet att fastställa mindre stränga gränsvärden om det visar sig att uppnående av gränsvärdena innebär oproportionerligt höga kostnader i förhållande till anläggningens tekniska egenskaper. Detta har fått mycket kritik från den tyska industrin som anser att detta kommer att inskränka tyska företags möjligheter att konkurrera med företag i övriga EU. Det återstår nu att se hur lagstiftningsarbetet fortsätter och hur de slutliga lagändringarna kommer att utformas. annika von la chevallerie emma österdahl IED Luftkvalité IED syftar bland annat till att förenkla och förtydliga gällande regelsystem. Detta är ett led i genomförandet av EU-kommissionens tematiska strategi mot luftförorening. Strategin har sitt ursprung i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram som gäller fram till sommaren år Syftet med strategin är att åstadkomma en sådan luftkvalitet som inte leder till betydande negativa konsekvenser och risker för människors hälsa eller miljön. Strategin bygger på tanken om en helhetssyn inom temat luftföroreningar, istället för att fokusera på specifika föroreningar eller typer av verksamhet. Förbättring av luftkvaliteten förutsätter strängare krav eftersom uppställda mål inte anses kunna nås utan minskade utsläpp. IED innebär till exempel en skärpning av utsläppsgränsvärden för vissa förbränningsanläggningar. Förbättringar måste dock genomföras även på annat håll och arbetet pågår kontinuerligt. Direktivet om luftkvalitet (2008/50) implementerades till exempel genom den svenska luftkvalitetsförordningen (2010:477). Vilka ytterligare åtgärder som framtiden kommer att innebära återstår att se. I det sammanhanget är bland annat utvecklingen av det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som avser inriktningen på det långsiktiga miljöarbetet under den kommande 10-årsperioden, av stort intresse. kerstin brinnen

8 IED BAT och BREF En grundläggande princip i IPPCdirektivet är principen om bästa tillgängliga teknik BAT (Best Available Techniques). Denna princip innebär användning av den etablerade teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög skyddsnivå för miljön som helhet och som kan tillämpas inom den berörda branschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt med beaktande av kostnader samt nytta. Enligt IPPC-direktivet ska de begränsningsvärden som fastställs i ett tillstånd bygga på BAT. För att möjliggöra tolkningen av vad som är BAT har EU utarbetat särskilda tolkningsdokument för olika industrisektorer. Dessa dokument kallas för BAT-referensdokument, eller BREF:ar. Arbetet med att ta fram BREF:ar utförs i arbetsgrupper, en för varje BREF, och leds av Europeiska IPPC-byrån som har sitt kontor i Sevilla i Spanien. Av denna anledning brukar arbetet med att ta fram BREF:ar att kallas för Sevillaprocessen. Arbetet sker genom informationsutbyte mellan medlemsstaterna och de berörda industrierna. Även miljöorganisationer deltar. Sevillaprocessen har kritiserats för att den är relativt sluten och att personer utanför arbetsgrupperna inte har tillgång till de diskussioner som förs och inte kan påverka processen. I en BREF anges vilken teknik som ansågs vara BAT vid den tidpunkt då dokumentet publicerades. BREF:arna är ofta komplicerade och omfattande. IED syftar bland annat till att förstärka tillämpningen av BAT. Ett led i detta är att Sevillaprocessen blir mer formaliserad genom att de delar av BREAF:arna där slutsatserna om BAT fastställs, de så kallade BAT-slutsatserna, ska beslutas i ett kommittéförfarande. Dessa slutsatser utgör en central del av IED. Bland annat ska BAT-slutsatserna ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkor. I de delar slutsatserna anger begränsningsvärden för utsläpp får prövningsmyndigheterna som huvudregel inte överskrida de utsläppsnivåer som motsvarar BAT enligt slutsatserna. Vidare ska krav på kontroll i tillstånd baseras på slutsatserna och slutsatserna får även betydelse vid omprövning och översyn av villkoren i tillstånd. Enligt förordet till IED bör kommissionen sträva efter att uppdatera BREF:arna senast åtta år efter det att den föregående versionen offentliggjorts. BREF:arna och BAT-slutsatserna kommer alltså att få stor betydelse för bland annat den svenska industrin. Det är därför viktigt att framtagandet av BREF:ar är transparent samt att de som är inblandade i framtagandet av dokumenten besitter rätt kompetens. Det är även viktigt att svenska aktörer engagerar sig för att BAT-slutsatserna och begränsningsvärden som anges i slutsatserna utformas på ett sätt som är förenligt med svenska förhållanden och med det gängse sättet att formulera villkor i svenska tillstånd. linnea ljung 8

9 Tillämpningen av BAT-slutsatser vilka effekter kan BAT-slutsatser komma att få i Sverige? Lennart Karlsson, Senior Consultant Environment, ÅF, diskuterar vilka effekter som implementeringen av IED och då särskilt BAT-slutsatserna kan komma att få i Sverige framöver. hur tror du att införandet av bat-slutsatser kommer att påverka den svenska miljörätten framöver? Naturligtvis kommer de att användas i tillståndsprövningarna. De kommer med största sannolikhet att påverka utgången i tillståndsmålen och leda till att verksamhetsutövarna ibland måste vidta konkreta åtgärder i sina verksamheter. När det gäller utsläppsbegränsande åtgärder har svensk industri i de flesta fall nått långt i förhållande till övriga Europa. finns det risker med införandet av ied som vi inte är beredda på? Enligt mina erfarenheter är BAT-referensdokumenten, som innehåller BAT-slutsatserna, svårtillgängliga och innehåller mycket information. För att rätt förstå hur slutsatserna kan tillämpas måste de sättas in i ett tekniskt sammanhang. Med hänsyn till att svenska prövningsmyndigheter har en hög ambitionsnivå finns risk att de delar av BAT-slutsatserna som inte är bindande ändå kommer att tillmätas betydelse vid tillståndsprövningar. Det är inte omöjligt att svenska prövningsmyndigheter kommer att ställa krav som endast kan utläsas ur de icke bindande delarna av BATslutsatserna. Det kan leda till att vi i Sverige får en högre kravnivå än vad de bindande delarna av BAT slutsatserna oavsett. Det är alltså inte omöjligt att införandet av IED kan leda till en del obehagliga överraskningar. om man tittar på europa idag, hur förhåller sig de miljörättsliga kravnivåerna i sverige till motsvarande kravnivåer i övriga europa? När det gäller utsläppsbegränsande åtgärder har svensk industri i de flesta fall nått långt i förhållande till övriga Europa. I andra frågor som energieffektivisering och vattenbesparing är det inte lika självklart att vi har ett försprång. I många fall ligger franska och tyska industribranscher längre fram i denna utveckling och kan sägas ha prioriterat sådana åtgärder framför åtgärder för att minska utsläpp. I sammanhanget bör man också tänka på att många av de utsläppsbegränsande åtgärder som svensk industri har genomfört faktiskt kräver energi och att åtgärder för att minska utsläpp och energiförbrukning till viss del är svåra att förena. Det finns därför risk att svensk industri genom kommande BAT-slutsatser kommer att behöva vidta energibesparande åtgärder i högre utsträckning än vad man föreställer sig. caroline perlström

10 IED Förorenad mark IED innehåller regler avseende förorenad mark, varför direktivet kommer att få konsekvenser för både verksamhetsutövare och fastighetsägare. Enligt direktivet ska en verksamhetsutövare utarbeta en så kallad statusrapport innan en anläggning tas i drift för första gången, eller då ett tillstånd för en anläggning uppdateras för första gången. Reglerna ska tillämpas från den 1 januari 2013 för nya anläggningar och från den 1 januari 2014 för befintliga anläggningar. Statusrapporten ska innehålla information om statusen i mark och grundvatten med avseende på förorening med relevanta farliga ämnen. I svensk rätt föreslås dock att alla föroreningar ska omfattas av rapporten. Även tillgänglig information om tidigare användning av området/fastigheten ska tas med. När sedan verksamheten definitivt upphört ska verksamhetsutövaren upprätta en ny statusrapport, vari föroreningsstatusen i mark och grundvatten ska bedömas. Har anläggningen orsakat en betydande förorening, jämfört med statusen i den ursprungliga statusrapporten, ska nödvändiga åtgärder vidtas för att komma till rätta med föroreningen, så att området återställs till ursprunglig status. Vid detta återställande får hänsyn endast tas till åtgärdernas tekniska genomförbarhet. Vad kommer då dessa regler att innebära i praktiken för verksamhetsutövare och fastighetsägare? Miljöbalken innehåller redan idag långtgående krav på avhjälpande av föroreningar och i många avseenden går miljöbalken betydligt längre än de nya reglerna i IED. Vad gäller kravet på upprättande av statusrapport är detta krav emellertid helt nytt. Kravet omfattar dock inte alla verksamheter, utan endast sådana som innefattar användning, produktion eller utsläpp av relevanta farliga ämnen och det föreligger risk för förorening av mark och grundvatten inom anläggningens område. Det nya kravet kommer att leda till ökade undersökningskostnader för verksamhetsutövare och fastighetsägare. En fördel som sådana undersökningar medför är förstås en bättre kartläggning av föroreningssituationen på fastigheter för tung industri. Ytterligare en effekt av kravet kan komma att vara att föroreningssituationen synliggörs tidigare i företags balansräkning och årsredovisning. Detta eftersom företag kan komma att välja att göra avsättningar och avdrag för det framtida ekonomiska åtagandet för sanering i ett tidigare skede och inte som fallet ofta är idag först när kostnaderna för avhjälpandet uppstår i praktiken. En bättre bild av företags ekonomiska ställning och fastigheters värde kommer i så fall också att uppnås. charlotte björnsdotter lundgren 10

11 IED Rättskraft IED är tänkt att medföra ett ökat hänsynstagande till teknikutvecklingen på miljöområdet. Som ett led i detta kommer ökade krav att ställas på översyn och fortlöpande uppdatering av gällande tillståndsvillkor för miljöfarliga verksamheter för att säkerställa att bästa möjliga teknik (BAT) används. Enligt Industriutsläppsutredningen kommer förändringar i det svenska systemet för tillståndprövningar att krävas för att underlätta ett ökat antal omprövningar av befintliga tillstånd för miljöfarliga verksamheter. Kraven på olika verksamheter kommer att offentliggöras fortlöpande i så kallade BAT-slutsatser. Då dessa krav på verksamheterna måste uppfyllas inom fyra år, behöver systemet för omprövningar av tillstånd förändras för att inte bli för betungande för verksamhetsutövare och prövningsmyndigheter. Industriutsläppsutredningen föreslår att BAT-slutsatserna för svenskt vidkommande i första hand ska genomföras genom utfärdande av generella föreskrifter. För att ytterligare minska behovet av omprövningar av tillstånden föreslås att generella föreskrifter som innehåller strängare krav än ett individuellt tillståndsbeslut ska ha företräde framför tillståndet. Då utfärdandet av generella föreskrifter är beroende dels av BAT-slutsatsernas utformning och dels inte kommer kunna täcka varje enskilt fall, kommer det bli nödvändigt att i ökad utsträckning ompröva befintliga tillstånd och meddela nya tillståndsvillkor. Enligt miljöbalkens nuvarande bestämmelser kan en myndighet inte initiera en omprövning av ett tillstånd så snart tekniken utvecklas. Ett tillstånd medför ett skydd mot vissa ingripanden från myndigheter, under förutsättning att tillståndsvillkoren följs. Tillståndets bindande verkan i förhållande till myndigheter och enskilda beskrivs ofta som dess rättskraft. Den omfattande rättskraften anses dock kunna medföra att teknikutvecklingen inte beaktas i den utsträckning som eftersträvas i IED. Därför föreslår Industriutsläppsutredningen att rättskraften i framtiden inte ska gälla för verksamheten som helhet utan endast de frågor som uttryckligen regleras i tillståndet. Därtill föreslås även en ändring så att det till skillnad från idag kan föreskrivas sådana villkor eller bestämmelser som medför att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Förändringarna i svensk rätt kommer att bli omfattande. Vilken effekt de får i praktiken beror mycket på hur berörda myndigheter kommer att hantera utfärdandet av generella föreskrifter och tolka kriterierna för vad som utgör en väsentlig ändring av en verksamhet. thérèse bäverlind martin johansson linda sjöö

12 Save the date! Var med och diskutera vad som händer på miljö-, energi- och naturresursområdet inom EU och hur detta kommer att påverka företag på den nordiska marknaden. välkommen till seminarium med efterföljande middag i bryssel den 11 oktober stockholm göteborg malmö helsingborg frankfurt berlin moskva s:t petersburg shanghai hongkong bryssel new york www. mannheimerswartling.se Mannheimer Swartling är Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyrå. Genom att kombinera juridisk spjutspetskompentens med branschkunskap erbjuder vi våra klienter kvalificerad affärsjuridisk rådgivning med stort mervärde. Vi är en fullservicebyrå med omfattande internationell verksamhet och uppdrag över hela världen. Byrån omsätter 1,2 miljarder kronor och har ca 650 anställda. För beställning av Miljöaffärer vänligen kontakta

IED-direktivet analys, konsekvenser och utmaningar

IED-direktivet analys, konsekvenser och utmaningar IED-direktivet analys, konsekvenser och utmaningar Gasdagarna 2013 PIA PEHRSON Advokat/partner 1 Nya förordningar Industriutsläppsförordningen (2013:250) Miljöprövningsförordningen (2013:251) Förordning

Läs mer

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna?

Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? 1 Näringslivets miljöchefer Malmö 13 februari 2014 Industriemissionsdirektivet (IED) - betydelse för verksamhtsutövarna? Advokat Anders Linnerborg, Setterwalls Advokatbyrå AB Vad ska vi göra åt IED? Bakgrund

Läs mer

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Industriutsläppsdirektivet (IED) Page 1 of 5 Industriutsläppsdirektivet (IED) Riksdagen har beslutat om hur EU:s industriutsläppsdirektiv, IED, ska införlivas i svensk lagstiftning. Regeringen planerar att besluta om nya och ändrade förordningar

Läs mer

Så genomförs industriutsläppsdirektivet

Så genomförs industriutsläppsdirektivet Så genomförs industriutsläppsdirektivet Sofia Hedelius Bruu Naturvårdsverket 1 EU:s direktiv om industriutsläpp 2010/75/EU Omarbetning av IPPC och sex sektorsdirektiv Tillämpas fr.o.m. den 7 januari 2013

Läs mer

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power Meny Något om vad BAT och BREF är (4 bilder) Den svenska

Läs mer

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31 1 av 31 UPPLÄGG Presentation Miljöbalken Organisation - Miljöförvaltningen i Malmö Utformningen av tillsynen Uppföljning av tillsynen Vad väntar runt hörnet? 2 av 31 Miljöbalken 3 viktiga paragrafer för

Läs mer

Miljöbalken. Introduktion till en effektiv tillämpning av miljöbalken. Jönköping, 18 februari 2015

Miljöbalken. Introduktion till en effektiv tillämpning av miljöbalken. Jönköping, 18 februari 2015 Miljöbalken Introduktion till en effektiv tillämpning av miljöbalken Jönköping, 18 februari 2015 Agenda Miljöbalkens krav och möjligheter. Praktiska frågor och regler avseende tillstånds- och anmälningsplikt,

Läs mer

YTTRANDE 2008-09-04 Stockholm. Dnr 410/08. SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen. Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM

YTTRANDE 2008-09-04 Stockholm. Dnr 410/08. SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen. Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen YTTRANDE 2008-09-04 Stockholm Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 410/08 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om industriutsläpp (samordnade

Läs mer

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Staffan Asplind Naturvårdsverket Åf Industrikonferens - Värme- och Kraftkonferensen 10 november 2010 Budskap Ja visst ändras BMT! Ja visst ändras

Läs mer

Lennart Karlsson Den Svenska Modellen och IED

Lennart Karlsson Den Svenska Modellen och IED Lennart Karlsson Den Svenska Modellen och IED Lennart Karlsson 010-505 5460; lennart.karlsson@afconsult.com Jobbat hela mitt professionella liv med miljö sedan jag började 1973 på IVL Första tillståndsärendet

Läs mer

Implementeringen av IED i svensk lagstiftning. Skövde 21 mars 2012

Implementeringen av IED i svensk lagstiftning. Skövde 21 mars 2012 Implementeringen av IED i svensk lagstiftning Skövde 21 mars 2012 Vad är industriemissionsdirektivet? Titandioxid VOC IPPC Varför? När? Lagstiftningen ska vara på plats 7 januari 2013 Olika övergångsregler

Läs mer

Miljöaffärer. Update från Bryssel TEMA: ett nyhetsbrev från mannheimer swartling december 2012

Miljöaffärer. Update från Bryssel TEMA: ett nyhetsbrev från mannheimer swartling december 2012 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling december 2012 Miljöaffärer TEMA: Update från Bryssel Ledare Miljö- och energifrågor står högt på den politiska agendan. Detta medför att dessa områden är under

Läs mer

REDOVISNING AV MILJÖFÖRPLIKTELSER. led-verksamheters skyldighet att redovisa miljöförpliktelsei den finansiella redovisningen MARK- & MILJÖRÄTTSBYRÅN

REDOVISNING AV MILJÖFÖRPLIKTELSER. led-verksamheters skyldighet att redovisa miljöförpliktelsei den finansiella redovisningen MARK- & MILJÖRÄTTSBYRÅN REDOVISNING AV MILJÖFÖRPLIKTELSER led-verksamheters skyldighet att redovisa miljöförpliktelsei den finansiella redovisningen MARK- & MILJÖRÄTTSBYRÅN REDOVISNING AV MILJÖFÖRPLIKTELSER IED-verksamheters

Läs mer

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) 2013-11-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 EU:s direktiv om Industriutsläpp 2010/75/EU Omarbetning

Läs mer

Miljöaffärer. Miljötillstånd TEMA: ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2013

Miljöaffärer. Miljötillstånd TEMA: ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2013 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2013 Miljöaffärer TEMA: Miljötillstånd Ledare Ett miljötillstånd kan innebära en möjlighet, en risk eller en begränsning för ett företag. En möjlighet exempelvis

Läs mer

Stockholm den 14 december 2009 R-2009/1870. Till Miljödepartementet M2009/3289/R

Stockholm den 14 december 2009 R-2009/1870. Till Miljödepartementet M2009/3289/R R-2009/1870 Stockholm den 14 december 2009 Till Miljödepartementet M2009/3289/R Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 september 2009 beretts tillfälle att yttra sig över Kemikalieinspektionens

Läs mer

Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet

Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet TVL-info 2015:5 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet En verksamhet som har ett tillstånd enligt 6 kapitlet

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

NYHETSBREV från Miljörättsavdelningen

NYHETSBREV från Miljörättsavdelningen NYHETSBREV från Miljörättsavdelningen Februari 2002 Kontaktpersoner: Per Molander och Rolf Strömberg Nyhetsbrev Nr 1 2002 INTRODUKTION Detta är det första numret av Mannheimer Swartlings miljörättsliga

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga

Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga TVL-info 2016:2 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillstånd för verksamheter som inte är tillståndspliktiga Länsstyrelsen har noterat att det finns över 60 verksamheter i länet som har tillstånd

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Yttrande över Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark (myndighetsrapport)

Yttrande över Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark (myndighetsrapport) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) YTTRANDE 2016-10-10 Dnr: 2016/641 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Mark- och miljööverdomstolen

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Industriutsläppsutredningens betänkande SOU 2011:86

Industriutsläppsutredningens betänkande SOU 2011:86 Vår referens Sofie Hermansson Ert datum Er beteckning 2012-01-30 M2011/3865/R M2012/113/R Miljödepartementet registrator@environment.ministry.se Industriutsläppsutredningens betänkande SOU 2011:86 Statens

Läs mer

Läkemedelsverkets förslag till ändring i verkets föreskrifter (LVFS 2013:10) om kosmetiska produkter

Läkemedelsverkets förslag till ändring i verkets föreskrifter (LVFS 2013:10) om kosmetiska produkter Datum: 2014-01-24 Dnr: 3.1-2014-004924 Rättsenheten Linda Nylander Enligt sändlista Läkemedelsverkets förslag till ändring i verkets föreskrifter (LVFS 2013:10) om kosmetiska produkter Ni får här tillfälle

Läs mer

Stockholm den 11 maj 2012

Stockholm den 11 maj 2012 R-2012/0268 Stockholm den 11 maj 2012 Till Miljödepartementet M2011/3865/R M2012/113/R M2012/1005/R Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 januari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över

Läs mer

Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet

Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet FAKTA 8663 JUNI 2013 Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Nedan lämnas rubricerade rapport i enlighet med det frågeformulär som antagits genom Kommissionens beslut 1999/391/EG av den 31 maj 1999.

Nedan lämnas rubricerade rapport i enlighet med det frågeformulär som antagits genom Kommissionens beslut 1999/391/EG av den 31 maj 1999. Sveriges rapportering enligt artikel 16 (3) i Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) Nedan lämnas rubricerade

Läs mer

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling juni 2012 Miljöaffärer Det du behöver veta om REACH

ett nyhetsbrev från mannheimer swartling juni 2012 Miljöaffärer Det du behöver veta om REACH ett nyhetsbrev från mannheimer swartling juni 2012 Miljöaffärer Det du behöver veta om REACH Ledare När några av oss i höstas höll ett föredrag om REACH för ett antal personer som dagligen arbetar med

Läs mer

konsekvensutredning Datum Vår beteckning Sid 2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8)

konsekvensutredning Datum Vår beteckning Sid 2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8) 2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Peter Wikström, 010-730 9798 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19 2016-02-01 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se johan.fallenius@regeringskansliet.se. Svar på remiss M2015/02675/R Prövning av miljöfarlig verksamhet Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI,

Läs mer

DOM meddelad i Nacka Strand

DOM meddelad i Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen Enhet 3 DOM 2008-03-14 meddelad i Nacka Strand Sid 1 (6) Mål nr KLAGANDE Munksjö Sweden AB Box 624 551 18 Jönköping Ombud: Advokat T.C. Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103

Läs mer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Rättsenheten Lisa Svensson 010-240 5187 lisa.svensson@msb.se Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.10.2003 SEK(2003)1127 slutlig 2001/0255(COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av regler för genomförande av EU-rätten på EU-nivå Statsrådsberedningen 2013-11-21 Dokumentbeteckning KOM (2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio Grundläggande MIFO-juridik Paulina Rautio Varför? Kommunernas och Länsstyrelsernas uppdrag är att bevaka de allmänna miljöintressena. Bedriva operativ tillsyn. Kontrollera att miljöbalkens regler och myndigheterna

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2012-12-18 KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Bakgrund Det tredje penningtvättsdirektivet, Europaparlamentets

Läs mer

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Saga Ekelin

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Saga Ekelin Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter Eva-Britt Eklöf Petrusson Saga Ekelin Miljöbalkens syfte och mål Hälsa och miljö skall skyddas Natur- och kulturområden skall vårdas och skyddas Den biologiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper; SFS 2014:1074 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen. PROTOKOLL 1(5) Byggnadsnämnden 2008-11-19 Byggnadsnämndens arbetsutskott Au 455 Dnr 85233 Delbetänkande PRÖVNING AV VINDKRAFT (20U 2008:86) Remiss från KS2008/461-40 BESLUT Byggnadsnämnden överlämnar nedan

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96)

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2014-09-22 TSF 2014-204 Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Den föreslagna

Läs mer

Synpunkter på förslag till ändring av förordningen (1998:899)om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, M2004/702/R

Synpunkter på förslag till ändring av förordningen (1998:899)om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, M2004/702/R Miljödepartementet Rättsenheten 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till ändring av förordningen (1998:899)om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, M2004/702/R Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Översiktlig konsekvensbeskrivning av författningsförslagen. Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt

Översiktlig konsekvensbeskrivning av författningsförslagen. Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt Översiktlig konsekvensbeskrivning av författningsförslagen i Boverkets rapport 2015:2 Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt Inledning Boverket har i sin rapport 2015:2 Genomförande av EU:s

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar Erica Nobel / Partner / Advokat Bakgrund Miljölagstiftningen utvecklas ständigt, främst genom praxis och ny EU-lagstiftning Olika lagstiftningar och myndigheter

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av Promemoria 2016-12-05 Utbildningsdepartementet Fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Sammanfattning Lagen (2013:794) om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2009:1324 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar kommer att behandlas bl.a. följande ärende

Läs mer

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Bakgrund Förändringarna i Sevesolagstiftningen har sin grund i Seveso

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM46. Revidering av EU:s ramverk för energimärkning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM46. Revidering av EU:s ramverk för energimärkning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Revidering av EU:s ramverk för energimärkning Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 341 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2011/3865/R, M2012/113/R, M/2012/1005/R. Malmö den 11 maj 2012

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2011/3865/R, M2012/113/R, M/2012/1005/R. Malmö den 11 maj 2012 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/3865/R, M2012/113/R, M/2012/1005/R Malmö den 11 maj 2012 REMISSVAR: Genomförande av industriutsläppsdirektivet (SOU 2011:86 och Naturvårdsverkets förslag till

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; NFS 2013:12 Utkom från trycket den 9 december 2013 beslutade

Läs mer

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors Miljöbalkens syfte och mål Hälsa och miljö skall skyddas Natur- och kulturområden skall vårdas och skyddas Den

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Egenkontroll och tillsyn Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Agenda Verksamhetsutövare Egenkontroll Tillsyn Exempel Verksamhetsutövare (VU) Vem som är utövaren av miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Flyget och miljöbalken

Flyget och miljöbalken Promemoria Flyget och miljöbalken Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär att utsläpp från flygverksamheter, på samma sätt som utsläpp från

Läs mer

Remiss vägledningsmaterial industriutsläppsbestämmelser

Remiss vägledningsmaterial industriutsläppsbestämmelser 1 (2) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2015-02-11 2015-000490- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 4 Mars 2015 Adressat: Naturvårdsverket Enheten för prövning och regelgivning

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Förslag till regelförenklingar på miljöområdet

Förslag till regelförenklingar på miljöområdet Miljödepartementet Rättsenheten Kristin Eckardt 103 33 Stockholm Stockolm 2007-03-12 Förslag till regelförenklingar på miljöområdet Inledning Miljölagstiftningen är ett av de mest betungande och kostnadskrävande

Läs mer

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen EUROPAPARLAMENTET 2009 Sammanträdeshandling 2014 C7-0034/2010 2007/0286(COD) SV 11/03/2010 Rådets ståndpunkt vid första behandlingen Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

st. petersburg sweden house malaya konyushennaya 191186 st. petersburg, russia stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden

st. petersburg sweden house malaya konyushennaya 191186 st. petersburg, russia stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden stockholm norrlandsgatan 21 box 1711 111 87 stockholm, sweden göteborg östra hamngatan 16 box 2235 403 14 göteborg, sweden malmö södergatan 22 box 4291 203 14 malmö, sweden helsingborg södra storgatan

Läs mer

Aktuellt inom miljöområdet

Aktuellt inom miljöområdet Aktuellt inom miljöområdet FAH den 2-3 april 2014 i Stockholm Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08 452 78 60 Aktuellt inom miljöområdet Proposition om buller Förslag

Läs mer