Miljöaffärer. Miljötillstånd TEMA: ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2013

Transkript

1 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling april 2013 Miljöaffärer TEMA: Miljötillstånd

2 Ledare Ett miljötillstånd kan innebära en möjlighet, en risk eller en begränsning för ett företag. En möjlighet exempelvis genom att det kan ge företaget trygghet och potential att utveckla sin verksamhet strategiskt. En risk då miljö tillståndet på sikt kan innebära att företaget inte kan utvecklas i takt med en förbättrad marknadsposition eller innebära att verksamheten måste drivas på ett ineffektivt sätt ur ett företagekonomiskt perspektiv. Inte sällan ser vi också att miljötillståndet i praktiken innebär en begränsning genom att enskilda villkor medför att verksamheten måste anpassas efter dessa. Det är strategiskt viktigt för företag att arbeta proaktivt med miljötillståndsfrågor och göra dem till en integrerad del av företagets affärsplanering. Det gäller att vara ute i mycket god tid och tidigt förutse kommande förändringar i företagets verksamhet eller i regelverket. Detta nummer har vi valt att helt ägna åt tillståndsfrågor och försöka belysa de frågor som vi bedömer som allra mest intressanta för företagen. trevlig läsning! ansvarig utgivare advokat mårten tagaeus , mta@msa.se redaktion advokat mårten tagaeus assistent eva lernmyr kontaktpersoner advokat per molander, stockholm , pmo@msa.se advokat mårten tagaeus, göteborg , mta@msa.se advokat bo hansson, malmö , bha@msa.se foto Joachim Lundgren Nordic photos Peter Magnusson per molander mårten tagaeus bo hansson nyhetsbrevet utges i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. nyhetsbrevet får citeras med angivande av källa. 2

3 En snabb tillståndprocess, en utopi? Att miljöprövningar präglas av långa handläggningstider är känt sedan länge. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv tar det i genomsnitt 3,7 till 4,4 år för att få ett miljötillstånd. För gruvor tar processen i genomsnitt 7 år. Ett krafttag har därför tagits både på EU-nivå och i Sverige för att korta ned handläggningstiderna. I mars 2013 godtog EU-parlamentet förordningen om riktlinjer för transeuropeiska energinät/infrastruktur (förordningen ska bara formellt godkännas av Europeiska rådet för att den ska kunna träda i kraft). Förordningen innehåller bestämmelser som syftar till ett nytt, öppnare och snabbare tillståndsförfarande. I korthet innebär den att vissa gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt (så kallade Projects of Common Interest ) ska ges högsta prioritet och ges förtur i tillståndssammanhang. Genomsnittstiden för att få tillstånd för dessa projekt är annars tio år. Tillståndsprövningen ska nu ske i en enda instans och ett beslut ska meddelas senast efter 3,5 år från det att en fullständig ansökan lämnats in. En annan åtgärd ifrån EU:s sida är den pågående översynen av MKB-direktivet och föreslagna ändringar som syftar till att förenkla och framförallt förkorta MKB-processen. I Sverige är det miljöminister Lena Eks femstegsraket som beskrivs som nyckeln till en enkel och effektiv miljöprövning. Raketens fem steg är att i) reformera mark- och miljödomstolarna, ii) fastställa tidsgränser för handläggning av B-verksamheter, iii) tillsätta ett statligt innovationsråd med uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra tillståndsprocesserna, iv) se över miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och v) implementera industriutsläppsdirektivet ( IED ). Tillståndsprövningen ska nu ske i en enda instans och ett beslut ska meddelas senast efter 3,5 år från det att en fullständig ansökan lämnats in. Frågan som vi alla ställer oss är om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga? Med beaktande av att vare sig EU:s eller Sveriges förslag på åtgärder innebär någon inskränkning eller ändring i tillämpningen av miljöskyddsbestämmelserna, att överklagandeprocesserna är lika tidsödande som att få fram ett beslut i första instans och detta inte kan angripas med några fastställda tidsgränser, att kretsen taleberättigade snarare tenderar att öka och att många domstolar och myndigheter redan idag går på knäna på grund av resursbrist och förslagen anmärkningsvärt nog inte innehåller någon tilldelning av ytterligare resurser är det minst sagt mycket som ska upp till bevis för att handläggningstiderna i realiteten ska kunna kortas. Risken är därför stor att en snabb tillståndsprocess förblir en utopi. therese strömshed thr@msa.se anna bergviken bea@msa.se 3

4 Den svenska tillståndsprocessen kan även komma att påverkas av EU-kommissionens föreslagna ändringar av MKB-direktivet. Flera av förslagen kan medföra behov av genomgripande förändringar av den svenska tillståndsprocessen. Ändringarna skulle till exempel innebära att en MKB ska godkännas inom tre månader från att den getts in till prövningsmyndigheten. I dag godkänns MKB:n först när tillstånd meddelas, vilket kan ta flera år från ingivandet. Ändringarna skulle även innebära en samordning så att endast en myndighet ska pröva och godkänna MKB:n även i fall där projektet ska bedömas av flera myndigheter. Den svenska tillståndsprocessen kan även komma att påverkas av EU-kommissionens föreslagna ändringar av MKB-direktivet. Flera av förslagen kan medföra behov av genomgripande förändringar av den svenska tillståndsprocessen. Framtidens tillståndsprocesser vad tror vi? Reglerna kring den svenska tillståndsprocessen är under ständig utveckling genom påverkan från såväl den nationella lagstiftaren och praxisbildande domstolar som EU:s institutioner. Ett flertal lagändringar har genomförts sedan miljöbalkens tillkomst i syfte att förtydliga det miljörättsliga regelverket och få till stånd ändamålsenliga tillståndsprövningar, utan att få ett försvagat miljöskydd som följd. Ytterligare förslag till ändringar är också på gång. Ett färskt exempel på hur den svenska tillståndsprocessen kan påverkas av EU-rätt är att EU-kommissionen nyligen har dragit Sverige inför EU-domstolen och yrkat på höga böter på grund av att industrianläggningar som omfattas av IPPC-direktivet inte har något miljötillstånd som uppfyller direktivets krav. Trots att verksamheterna ska omprövas enligt en dom från EU-domstolen från 2012, har så inte skett för två verksamheter. Genomförandet av det nya IED-direktivet pågår för fullt och i Sverige förväntas det ske under april Genom IED har slutsatserna om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatserna, blivit bindande och ska bland annat ligga till grund för fastställande av tillståndsvillkor. Nya BAT-slutsatser skulle kunna medföra krav på omprövning av villkoren för ett stort antal verksamheter. För att undvika överbelastning av prövningssystemet har regeringen föreslagit att BAT-slutsatser ska genomföras genom en förordning innehållande föreskrifter om begränsningsvärden och andra försiktig hetsmått som ska följas vid en viss tidpunkt. Sammanfattningsvis är det tydligt att lagstiftaren har som ambition att skapa enklare, effektivare och mer förutsägbara processer, utan en försämring av miljöskyddet. Om arbetet faktiskt resulterar i detta är dock svårt att säga då den gemenskapsrättsliga regleringen många gånger är baserad på kompromisser som inte sällan är svåra att förena med de nationella tillståndsprocesserna i sin nuvarande svenska form. felicia therenius fte@msa.se lina berwick libe@msa.se Prövningens omfattning Det ligger många gånger i en verksamhetsutövares intresse att avgränsa sin ansökan om tillstånd och försöka påverka prövningens omfattning. En verksamhets utövare kan emellertid inte fullt ut styra dessa frågor, utan i slutändan är det miljöbalkens hänsynsregler som styr både prövningens omfattning och innehåll. Av de senaste årens praxis från Mark- och miljööverdomstolen framgår att tillståndsmyndigheten vid prövningen, oavsett hur verksamhetsutövaren valt att avgränsa sin ansökan, ska göra en samlad bedömning av hela verksamhetens/projektets miljöpåverkan. Detta för att tillståndsmyndigheten ska kunna föreskriva villkor i alla delar som är relevanta från miljösynpunkt. För att en sådan samlad bedömning ska vara möjlig måste all relevant miljöpåverkan ingå i MKB:n och tillstånds prövningen, så att den kumulativa effekten av en verksamhet eller ett projekt framgår. Sökanden måste därför även ta upp och behandla till exempel vissa följdverksamheter till verksamheten/projektet i ansökan. 4

5 Gränsdragningen för vad ansökan bör innehålla och vad som ska omfattas av prövningen är dock inte alltid lätt. För att inte riskera att ansökan avgränsas för snävt är därför ett gott råd att redan under samrådsförfarandet försöka förankra och diskutera önskad omfattning och avgränsning hos berörda parter. charlotte björnsdotter lundgren Vilket skydd ger ett miljötillstånd och är det en färskvara? Det finns två sedan länge etablerade principer när det gäller miljötillstånd. Det ena är att tillståndet ska utgöra ett skydd mot ingripanden i verksamheten från myndigheterna. Det andra är att ett miljötillstånd ska gälla utan begränsning i tiden. Det finns dock många undantag från dessa principer. I brådskande fall eller vid risk för allvarlig miljöpåverkan får tillsynsmyndigheterna meddela förelägganden även i frågor som direkt omfattas av ett miljötillstånd. Möjligheten att vidta sådana ingripanden var från början tänkt att utnyttjas mycket restriktivt i så kallade epedemisituationer. Trots detta har det förekommit att en tillsynsmyndighet exempelvis meddelat strängare utsläppskrav för en verksamhet än vad som följer av verksamhetens tillstånd. Regeringen eller en statlig myndighet kan också meddela generella föreskrifter om exempelvis skyddsåtgärder och begränsningar i rätten att utöva en miljöfarlig verksamhet. Om en sådan föreskrift innehåller krav som är mer långtgående än kraven i ett enskilt miljötillstånd, så har kraven i föreskriften företräde. Naturvårdsverket har bland annat utfärdat generella föreskrifter om utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar samt om avfallsförbränning. Föreskrifter av detta slag kan komma att bli vanligare i framtiden för vissa verksamheter. av tidigare meddelade tillstånd ändå har varit relativt vanligt förekommande är vattenkraft och dammanläggningar, där omprövningar ofta har skett till förmån för fiskeintresset eller för att förbättra den akvatiska miljön. Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen går mot att myndighetsingripanden kan ske även mot verksamheter som har miljötillstånd och att ett miljötillstånd blir alltmer av en färskvara. martin johansson moj@msa.se Hur beaktas miljökvalitetsnormer i tillståndsprocessen? Att miljökvalitetsnormer ska beaktas i tillståndsprocessen följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer. Av de olika normtyperna är det gränsvärdesnormer som kan medföra att krav ställs på en enskild för att en miljökvalitetsnorm ska följas. Därmed inte sagt att övriga normer inte beaktas inom tillstånds processen. I Markoch miljööverdomstolens dom den 24 januari 2012 (M ) avvisades en tillståndsansökan med hänvisning till bristande redovisning av verksamhetens påverkan på en beslutad miljö kvalitetsnorm för vatten. Efter denna dom har även andra mål om vattenverksamhet avvisats på likande grund vilket tyder på en tendens hos domstolar och tillsynsmyndigheter att kräva ett utökat och fördjupat underlag i detta avseende. siri strömberg ssg@msa.se I praktiken begränsas ofta tillståndet på så vis att det meddelas för en på förhand bestämd tid. Inom en del verksamhetsområden är tidsbegränsade tillstånd mer regel än undantag, exempelvis för täkter och vindkraftanläggningar. Det finns också omfattande möjligheter för myndigheter att initiera omprövningar eller till och med upphävande av meddelade miljötillstånd, till exempel för att införa en ny teknik eller förbättra säkerheten, om det framkommer nya eller förändrade förhållanden, om en miljökvalitetsnorm riskerar att överträdas eller om det behövs för att uppfylla krav i EU-lagstiftningen. Om tillståndet är mer än tio år gammalt, finns det också en generell möjlighet till omprövning. I praktiken har den här typen av ingripanden hittills inte varit särskilt vanliga, vilket förmodligen beror på att omprövningar är resurskrävande för myndigheterna. Ett område där omprövningar 5

6 Påbyggnad, omprövning eller nytt tillstånd? För verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken såväl miljöfarlig verksamhet som vattenverksamhet utgör den så kallade tillståndsmeningen och tillståndsvillkoren den yttre ramen för verksamheten. Tillståndsmeningen kan vara mycket kortfattad och till exempel innebära att utövaren får uppföra och driva en fastbränslepanna eller bortleda grundvatten samt utföra de anläggningar som behövs för bortledandet. Tillståndsvillkoren sätter begränsningar för verksamheten och kan reglera en specifik fråga såsom utsläpp till luft, buller eller egenkontroll. Utöver sådana specifika villkor är det praxis att tillståndet innehåller ett så kallat allmänt villkor som innebär att verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad verksamhetsutövaren uppgett eller åtagit sig vid tillståndsprövningen. För att tolka tillståndet är det alltså inte tillräckligt att bara titta på tillståndet och villkoren utan det kan även vara nödvändigt att ha tillgång till verksamhetsutövarens ansökningshandlingar, där det till exempel kan framgå att utövaren av bullerskäl åtar sig att inte köra arbetsfordon nattetid. En första fråga när verksamhetsutövaren vill göra en ändring i sin verksamhet, är om ändringen ryms inom det gällande tillståndet. Om ändringen inte ryms inom tillståndet, kan tillståndet behöva ändras och man bör då bedöma om ändringen rör miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. En första fråga när verksamhetsutövaren vill göra en ändring i sin verksamhet, är om ändringen ryms inom det gällande tillståndet. För vattenverksamhet är huvudregeln att det behövs ett nytt tillstånd för ändringen, det vill säga ett påbyggnadstillstånd som gäller vid sidan om det tidigare tillståndet. Enligt en undantagsbestämmelse finns möjlighet att för vissa typer av vattenverksamhet istället anmäla ändringsåtgärden, förutsatt att ändringen inte är av större omfattning än som anges i bestämmelsen. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom en ändring av en vattenverksamhet, behövs varken tillstånd eller anmälan. För miljöfarlig verksamhet är utgångspunkten att det behövs ett nytt grundtillstånd för hela verksamheten som ersätter tidigare tillstånd. Under vissa förutsättningar kan dock tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen. Ett sådant ändringstillstånd kan till exempel vara möjligt om grundtillståndet är ganska nytt och om ändringen avser en fristående verksamhetsdel. Slutligen kan undantagsvis ett anmälningsförfarande till tillsynsmyndigheten vara tillräckligt om ändringen dels är mindre, dels inte riskerar att medföra en betydande olägenhet (så kallad anmälan om mindre ändring). Inom ramen för det svenska genomförandet av industriutsläppsdirektivet (IED-direktivet) har en utredning föreslagit att anmälningsförfarandet bör kunna användas för fler verksamhets ändringar. Ändringsanmälan skulle då bli möjlig, om verksamhetsändringen, ensam eller tillsammans med tidigare anmälda verksamhetsändringar, varken är större eller riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Som exempel på en mellanstor ändring som skulle kunna anmälas nämnde utredningen utbyte av gammal produktionsutrustning mot modern. Det är svårt att bedöma var gränsen för anmälan skulle gå om bestämmelsen ändras i enlighet med utredningens förslag det får nog praxis utvisa. Vi får veta om och i så fall hur bestämmelsen om anmälan om mindre ändring ändras den 25 april i samband med att regeringen meddelar ytterligare lagstiftningsändringar för att genomföra IED-direktivet. staffan löwhagen snl@msa.se 6

7 växthusgasutsläpp för de verksamheter som omfattas av systemet. För sådana verksamheter får det därför inte meddelas villkor om begränsning av utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten. Regeln innebär inte bara att gränsvärden för utsläpp inte får föreskrivas, utan också att myndigheten inte kan ställa krav på bästa möjliga teknik om syftet är att begränsa utsläpp av koldioxid. Däremot kan sådana villkor ställas av andra skäl också för verksamheter som omfattas av handelssystemet. Miljööverdomstolen har i en dom från 2007 slagit fast att villkor om energihushållning får meddelas, trots att verksamhetsutövaren menade att villkoret i praktiken innebar en indirekt begränsning av den mängd fossila bränslen som fick användas. Miljööverdomstolen ansåg att energihushållning har ett egenvärde och att villkoret därför inte i första hand syftade till att begränsa koldioxidutsläppen. Principen om att handelssystemet ska vara ett exklusivt styrmedel för utsläpp av vissa ämnen innebär alltså inte att verksamheter som omfattas av handelssystemet är helt skyddade mot villkor som indirekt begränsar sådana utsläpp. Även om det alltså kan finnas vissa möjligheter för myndigheter att begränsa utsläpp som omfattas av handelssystemet genom villkor i tillstånd synes övergången till att begränsa sådana utsläpp genom utsläppshandel vara här för att stanna. Handelssystemet har utvidgats under den tredje handelsperioden (åren ) till att omfatta fler sektorer och fler gaser. Principen om att handelssystemet ska vara ett exklusivt styrmedel för utsläpp av vissa ämnen innebär alltså inte att verksamheter som omfattas av handels systemet är helt skyddade mot villkor som indirekt begränsar sådana utsläpp. Handel ersätter villkor En bidragande orsak till jordens miljöproblem såsom miljöförstörning och överutnyttjande av jordens resurser antas vara att priset på exempelvis utsläpp eller naturresurser inte återspeglar den samhällsekonomiska kostnaden av utsläppen eller nyttjandet av dessa naturresurser. En fråga som uppkommer är om vi på sikt kommer att få se en övergång från villkor i miljötillstånd till olika former av handelssystem på fler områden än växthusgaser. Med hänsyn till att det bland exempelvis politiker finns en utbredd uppfattning att det är viktigt att öka kostnaden för att utnyttja jordens resurser för att därigenom främja ett miljö vänligt förhållningsätt, kan vi nog förvänta att de ekonomiska styrmedlen på miljöområdet kommer att öka. Det är därför inte osannolikt att vi kommer att se en förskjutning från villkor i tillstånd till handelssystem avseende fler typer av utsläpp och även vad gäller utnyttjandet av naturresurser. linnea ljung-haanäs llj@msa.se anna bryngelsson bry@msa.se Flera aktörer, bland annat Svensk Energi, menar därför att ekonomiska styrmedel är det mest effektiva sättet att komma till rätta med generella miljöproblem. Ett sådant styrmedel som kan användas är olika former av handelssystem, till exempel EU:s system för handel med utsläppsrätter. Istället för att utsläpp av vissa växthusgaser regleras i miljötillstånd är handelssystemet tänkt att vara det enda styrmedlet för 7

8 EU:s infrastrukturpaket ett verktyg för snabbare tillståndsprocesser? Ett av delmålen i EU:s 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla är att öka andelen förnyelse bara energikällor i den slutliga energiförbrukningen till 20 procent till år Kommissionen har konstaterat att utan nya innovationer och smartare nätverk kommer målen svårligen att uppnås. Det är bland annat från denna horisont som EU:s Infrastrukturpaket från 2011 ska betraktas. Som en del av Infrastrukturpaketet presenterade kommissionen ett förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska infrastrukturer. I förslaget identifieras tolv prioriterade energiinfrastrukturkorridorer vars slutförande är av avgörande vikt för att nå EU:s energi- och klimatpolitiska mål. Sverige berörs främst av tre av korridorerna (två för el och en för gas): norra havens energinät för havsbaserad vindkraft och sammanlänkningen på den baltiska eloch gasmarknaden. Den 12 mars 2013 antog parlamentet med ett antal korrigeringar kommissionens förslag. Det nu antagna förslaget innebär att projekt av gemensamt intresse ska utses av regionala grupper och godkännas av berörda medlemsstater (för att sedan föras in på unions omfattande lista som tillhandahålls av kommissionen). För att ett projekt ska anses vara av gemensamt intresse måste ett antal kriterier vara uppfyllda, bland annat krävs att det aktuella projektet är nödvändigt för minst en av de listade korridorerna. Projekten föreslås vidare vara berättigade till finansiellt stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa (slutliga regler avseende detta förväntas antas under 2013). Varje medlemsstat ska utse en behörig nationell myndighet som ska ansvara för att underlätta och samordna tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse (en så kallad one-stop-shop ). Projekten ska vidare ges status av högsta möjliga nationella betydelse och behandlas som sådana i förfaranden för tillståndsgivning. Varje medlemsstat ska utse en behörig nationell myndighet som ska ansvara för att underlätta och samordna tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse (en så kallad one-stop-shop ). Förfarandet ska utgöras av två faser och får sammanlagt pågå i högst tre år och sex månader. Den behöriga myndigheten kan dock, när så är nödvändigt, förlänga tidsfristen med nio månader. Efter parlamentets antagande återstår nu endast ett formellt godkännande av rådet innan förslaget publiceras i EU:s officiella tidning (OJ). 20 dagar efter publiceringen träder förordningen i kraft och blir då direkt tillämplig i alla medlemsstater. malin lönnqvist lom@msa.se 8

9 Tillstånd för vatten verksamhet, behöver reglerna ses över? Den svenska vattenrätten har en gedigen historia men dess styrka, såsom den närmast oantastliga rättskraften, liksom äganderätten till vattenområden har blivit allt mer ifrågasatt. Behovet av förändring är tydligt då den solida grund vattenrätten vilar på framstår som alltför stelbent i relation till rätts- och samhällsutvecklingen. En harmonisering med tillstånd för miljöfarlig verksamhet är åter lyft. I praxis har ansatser till anpassning gjorts under senare tid, vilka bland annat tagit sig uttryck i möjligheterna att återuppta frågor som reglerats i så kallade latenta villkor (till exempel rörande fiskefrämjande åtgärder) i gamla tillstånd och att länsstyrelsen kan förelägga verksamhetsutövare att söka tillstånd för äldre verksamhet som inte tidigare prövats. En utveckling som denna medför onekligen en anpassning till dagens förhållanden men för att vattenrätten ska harmoniera med våra höga krav på miljö skydd är det fortfarande en bit kvar. thérèse bäverlind tbd@msa.se Tillståndsprocessen i Tyskland Till skillnad från i Sverige finns det fortfarande ingen enhetlig miljö balk i Tyskland. Tillståndsprocesser regleras i olika speciallagar, som syftar till att skydda särskilda miljömedium (såsom vatten, luft, etc.). Ansvarig specialmyndighet beslutar sedan om tillståndsansökan. I en transaktion blir tillståndsfrågan vanligtvis inte relevant, eftersom ett tillstånd enligt tysk rätt hör till anläggningen. En tillståndspliktig anläggning som överförs till köparen i en asset deal påverkar således inte ett tidigare utfärdat tillstånd. Det är dock rekommenderat att informera myndigheten om operatörsbytet. I april kommer förmodligen kraven enligt det nya industriutsläppsdirektivet att bli fullständigt implementerade i tysk rätt, vilket kommer att resultera i flera förändringar (till exempel upprättandet av en statusrapport för mark) i framtida tillståndsprocesser. annika von la chevallerie avc@msa.se 9

10 Miljötillstånd i ett transaktionsperspektiv Vid köp av samtliga aktier i ett bolag förvärvar köparen hela rörelsen/företaget, innefattande bland annat tillgångar och gällande tillstånd inom miljöområdet. Verksamheten bedrivs även fortsatt i samma juridiska person. Köp av inkråm betyder att endast vissa tillgångar i ett företag förvärvas. Inkråmsaffär kan omfatta alla eller utvalda delar av tillgångarna, till exempel viss anläggning etc. Särskilt i inkråmsaffärer är det nödvändigt att undersöka om gällande miljötillstånd kommer att kunna erhållas av köparen. Det är viktigt att köparen på tidigt stadium inventerar vilka eventuella tillstånd som krävs för verksamheten och att i förvärvsavtal reglera följden av att de uteblir. Ett miljötillstånd ger rättskraft att utöva den verksamhet som anges i tillståndet, under beaktande av de villkor som anges. Miljötillstånd gäller för verksamheten som sådan och kan fritt överföras på ny verksamhetsutövare. Vid inkråmsöverlåtelse kan därför den nya verksamhetsutövaren överta gällande miljötillstånd. Är det frågan om existerande tillstånd sker detta genom att tillsynsmyndigheten underrättas. Även för mer speciella tillstånd inom miljöområdet gäller normalt att dessa är fritt överlåtbara. För vissa specifika tillstånd krävs dock att nytt tillstånd utfärdas när verksamhet går över till ny juridisk person. Om del av tillståndspliktig verksamhet avyttras kan verksamhetsutövare dela på samma miljötillstånd. Tillstånd innehas då gemensamt och verksamhetsutövarna anses gentemot tillsynsmyndigheten gemensamt ansvariga för att följa detta. Gemensamma miljötillstånd förekommer även i andra situationer, sannolikt främst då koncernbolag med närliggande verksamheter samsas under ett miljötillstånd. När flera verksamhetsutövare delar på ett tillstånd är det inte minst med beaktande av att villkorsöverträdelser kan föranleda straffansvar viktigt att klargöra respektive verksamhetsutövares ansvar under det gemensamma tillståndet. Verksamhetsutövarna bör därför genom avtal föreskriva ömsesidiga skyldigheter att följa meddelat tillstånd och sinsemellan reglera bland annat informations- och samarbetsskyldigheter. Det är viktigt att köparen på tidigt stadium inventerar vilka eventuella tillstånd som krävs för verksamheten och att i förvärvsavtal reglera följden av att de uteblir. I de fall miljötillstånd delas mellan olika verksamhetsutövare väljer dock ofta en av dem att ansöka om ett separat tillstånd och samexistensen blir därför vanligen endast tillfällig. Möjligheten att ansöka om separat tillstånd är dock beroende av hur verksamheterna är utformade, till exempel om det är möjligt att separera/särskilja de båda verksamheterna från varandra. För att någon ska anses vara verksamhetsutövare krävs att denne anses inneha den rättsliga och faktiska möjligheten att kontrollera verksamheten. Ett miljötillstånd gäller för en samlad miljöfarlig verksamhet inom ett geografiskt området och det är inte ovanligt att flera företag inom området delar på samma tillstånd. Företagen får då dela upp tillståndet så gott det går, vilket ofta kräver omfattande förhandlingar. Att dela upp ett tillstånd riskerar dock att ta nästan lika lång tid som att ansöka om nytt tillstånd. I dessa fall väljer därför ofta parterna att endast under en övergångstid inneha det befintliga tillståndet gemensamt och att en av parterna ansöker om ett separat tillstånd (om detta bedöms möjligt). andréa dahrén ada@msa.se kim fors kifo@msa.se 10

11 Hur gör man en lyckad MKB? Vi har träffat Annika Lindblad-Påsse, Senior adviser på Golder Associates AB, för att få hennes syn på hur man gör en lyckad miljökonsekvens beskrivning ( MKB ). om vi börjar med själva frågeställningen, vad är en lyckad mkb? Utgångspunkten måste givetvis vara att uppnå en lyckad slut produkt som kan ligga till grund för att tillstånd meddelas, det vill säga en tydlig beskrivning och hantering av miljökonsekvenserna av den planerade förändringen. Ofta ser man tyvärr exempel på MKB:s som innehåller mångordiga resonemang om allmänt hållna miljömässiga aspekter vilka inte beskriver konsekvenserna av den faktiska planerade förändringen. Ett lyckat resultat är förstås också att rätt åtgärder verkligen genomförs för minsta möjliga intrång och påverkan på miljön. För att en MKB ska ses som lyckad bör också processen som har lett fram till den ha varit smidig och hållit sig inom tänkta tids- och kostnadsramar. Det kräver att man på ett bra sätt gör avvägningar mellan att å ena sidan göra grundliga inledande utredningar, och därigenom minska behovet av kompletteringar, och å andra sidan att inte överarbeta de tidiga utredningarna och istället vara lyhörd för vilka synpunkter och krav som faktiskt framkommer under samrådsförfarandet. vad är kännetecknande för en process som leder fram till en bra mkb? Min erfarenhet är att en förutsättning för en lyckad MKB-process är att de inblandade parterna från början förstår vad de ger sig in på; att det inte bara är ett dokument som ska produceras utan att det också är en process. För juristerna och de tekniska konsulterna innebär detta ett särskilt ansvar att beskriva för de inblandade hur processen kommer att se ut, vilka formella och informella krav som ställs samt hur lång tid processen kan förväntas ta. Det är också viktigt att parterna från början är på det klara med vad man vill åstadkomma och vad förändringen omfattar. Därigenom kan MKB:n tydligt avgränsas och berörda parter får bättre möjligheter att tidigt lämna synpunkter. vilka är de vanligaste fallgroparna och hur undviker man dem? En vanlig brist, där remissinstanserna ofta kräver komplettering, är att man inte i tillräckligt hög grad utrett och redovisat alternativ, avseende såväl lokalisering som valda lösningar/tekniker. Andra vanliga problem är att det under arbetets gång brister i kommunikationen, att de inblandade inte förstår processens olika delar och att parterna har svårt att identifiera behovet av utredningar. Under arbetet med en MKB är det därför av stor vikt att alla inblandade för en kontinuerlig dialog, och gärna oftare än vid de fasta punkterna i processen såsom vid samråden. Arbetet löper oftast väsentligt mycket smidigare om det finns en projektledare med övergripande ansvar som är drivande och underlättar de inblandades kommunikation. jonas öqvist joqv@msa.se Annika Lindblad-Påsse, Senior adviser 11

12 stockholm norrlandsgatan 21 box stockholm göteborg östra hamngatan 16 box göteborg malmö södergatan 22 box malmö helsingborg södra storgatan 7 box helsingborg frankfurt bockenheimer landstrasse frankfurt am main, tyskland berlin mauerstrasse berlin, tyskland moskva romanov dvor business centre romanov per moskva, ryssland shanghai 25/f, platinum no. 233 taicang road, luwan district shanghai , kina hongkong 33/f, jardine house, 1 connaught place central, hongkong, kina bryssel it tower avenue louise bryssel, belgien new york 101 park avenue new york ny 10178, usa Mannheimer Swartling är Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyrå. Genom att kombinera juridisk spjutspetskompentens med branschkunskap erbjuder vi våra klienter kvalificerad affärsjuridisk rådgivning med stort mervärde. Vi är en fullservicebyrå med omfattande internationell verksamhet och uppdrag över hela världen. Byrån omsätter 1,2 miljarder kronor och har ca 650 anställda. För beställning av Miljöaffärer vänligen kontakta elr@msa.se.