TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER"

Transkript

1 Tidiga läsare av e-böcker TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND E -böcker blir vanligare, men befinner sig i Sverige tidigt i en spridningsprocess. Det mest utbredda sättet att betrakta e-boken är som en tryckt bok i digitalt format (jfr Brown 2001). Det är så den säljs och lånas ut. I en rapport från Svenska Förläggareföreningen gör författaren Johan Svedjedal, i likhet med Litteraturutredningen (SOU 2012:65) följande definition: en elektronisk version av en tryckt bok som är avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone eller annat mobilt läsverktyg. E-bokstermen är på sätt och vis begränsande då den konnoterar just den tryckta boken samtidigt som den funktionellt kan vara så mycket mer. Att läsa texter och samtidigt länkas till videos, prata med vänner eller dela en läsupplevelse i ett socialt nätverk är möjligheter som visar att e-boken skulle kunna vara något helt annat än just den tryckta boken (Peters 2009). En sådan utveckling kommer också att aktualisera nya definitioner och begrepp. E-boksmarknaden är ännu förhållandevis liten i Sverige, men växer för närvarande snabbt. Den fortsatta utvecklingen engagerar såväl bokförlag som bibliotek, författare och en rad andra aktörer. Utlåningen av e-böcker via folkbiblioteken, ökade mellan 2010 och 2011 med 89 procent till 1,2 miljoner lån vilket motsvarar knappt två procent av all utlåning. Samtidigt står biblioteken för nära 90 procent av e-bokspridningen eftersom försäljningen av e-böcker ännu är begränsad. Mot den bakgrunden diskuteras villkoren för både bibliotekens och förlagens e-bokdistribution livligt (Facht 2012). E-boken noteras även i samband med förslag till ny bibliotekslag, där det betonas att litteratur i såväl fysiskt som digitalt format ingår i regeln om avgiftsfria lån (Prop.2012/13:147). Även den senaste Litteraturutredningen (SOU 2012:65) innehåller förslag som rör e-böcker. Bland annat föreslås där att Sveriges Kommuner och Landsting bör gå in som avtalspart för folkbibliotekens räkning och att Kungl. Biblioteket får i uppdrag att underlätta förmedlingen av e-litteratur via biblioteksdatabasen Libris. E-boksmarknadens utveckling är beroende av en rad olika faktorer (Jung m.fl. 2012). En första viktig komponent är naturligtvis att det finns ett tillgängligt innehåll, dvs. böcker. Tekniska plattformar för läsning av e-böcker måste också få en viss spridning bland allmänheten. Sådana plattformar kan vara dator, mobiltelefon eller någon form av surf- eller läsplatta. Böckerna måste också vara tillgängliga via utlåning eller köp och dessa kan i sin tur begränsas, till exempel genom maximerat antal lån eller göras mer eller mindre attraktiva genom prissättning. Bergström, Annika & Höglund, Lars (2013) Tidiga läsare av e-böcker i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 357

2 Annika Bergström och Lars Höglund Distributionen av e-böcker till svenska bibliotek tog fart när företaget Elib, som nu dominerar distributionen, startade Biblioteken äger inte böckerna men har utlåningsrätten för obegränsad utlåning av varje titel och betalar 20 kr per lån. Utbudet är betydligt mindre än för de tryckta böckerna oavsett om man ser till försäljning eller utlåning. Hösten 2011 fanns ca 3700 titlar tillgängliga via Elib, vilket kan jämföras med till exempel tryckta böcker registrerade i nationalbibliografin sedan 1983 och totalt 7 miljoner titlar för böcker, kartor och tidskrifter i Libris (Kungl. Biblioteket). Hittills har Elib haft en dominerande ställning gentemot biblioteken i Sverige, men även andra distributionsvägar förväntas tillkomma. Det finns både upplevelser av vinster och brister med e-böcker. Demografi, medie- och läsvanor samt individuella behov att läsa prosa och fakta påverkar e-boksadaptionen. Även faktorer i omgivningen påverkar e-bokens spridning: tillgången till läsplattor och funktionen hos dessa, pris på läsplattor och böcker och tillgängligheten till böcker är några primära faktorer (Jung m.fl. 2012; jfr. Rogers 1995). Själva e-boksläsningen sker också i konkurrens med en ökande andel elektronisk text via e-post, webbsidor, textmeddelanden, kataloger, databaser och e-artiklar (Brown 2001). E-böcker konkurrerar dessutom med filmer, tv-avsnitt, videoklipp och mycket annat som levereras till samma, (ofta) personliga, tekniska plattform (Peters 2009). Det är svårt att hitta rätt i e-boksdjungeln: var finns böckerna? Vad kostar de? Vad behöver jag för att kunna läsa dem? Detta är frågor som brukar vara angelägna när nya distributionsformer och plattformar dyker upp. Nyhetsmedier och distributörer av mobilt innehåll har alla brottats med en svårflörtad publik. Resten av detta kapitel har för avsikt att beskriva hur e-boksläsningen ser ut i den svenska befolkningen hösten 2012 och ge en referenspunkt för uppföljningar under kommande år. Analysen innefattar spridningen av e-boksläsning, vilka grupper som läser mer än andra och hur läsmönster samverkar med läsning av tryckta böcker, men också med läsning av annat digitalt innehåll. E-bokläsningens villkor Sverige skiljer sig historiskt från många andra länder när det gäller läsvanor och läsförmåga genom en tidigt införd folkskola, folkhögskolor, studiecirklar och folkbibliotek. Vi har utbredda läsvanor av tryckta böcker, tidskrifter och tidningar och hög tillgång till internet och digitala mottagare som läsplattor. Samtidigt rapporteras bland annat från PISA-undersökningarna 1 att svenska barn och ungdomars läsförmåga minskat relativt sett under senare år så att Sverige från en position bland de främsta länderna inom OECD-området, nu ligger på en mer genomsnittligt europeisk nivå när det gäller läsförmåga (Skolverket 2010). Det finns en rad olika läs- och surfplattor som kan användas för att läsa e-böcker. Skillnaden mellan den förra och den senare är tillgängligheten till andra funktioner på nätet. Medan en läsplatta huvudsakligen är avsedd just för att läsa e-böcker är en 358

3 Tidiga läsare av e-böcker surfplatta som ipad eller liknande mer att likna vid en dator med alla dess funktioner. De olika typerna har således olika funktioner och även prisnivån varierar mellan de olika plattorna. Sverige skiljer sig från exempelvis USA när det gäller tillgång till olika typer av plattor. Medan läsplattan Kindle är förhållandevis utbredd där, kan vi inte se motsvarande utveckling för specialiserade e-boksläsare i Sverige. Här är istället surfplattan betydligt vanligare. Samtidigt förutspås nu surfplattorna få en ökad andel av e-bokläsarna i USA, då dagens tonåringar enligt en ny rapport föredrar dessa och smartphones (Madden et al 2013). Hösten 2012 när den senaste SOM-mätningen gjordes, hade över hälften 53 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 85 år tillgång till smartphone och närmare en femtedel 19 procent hade en surfplatta i hushållet (se introduktionskapitlet i denna volym). Tillgängligheten till surfplatta har mer än fördubblats jämfört med hösten Sett ur det här perspektivet finns alltså en stor potential för e-boken genom att betydligt fler än de som redan läser e-böcker har tillgång till en teknisk plattform som möjliggör läsning. Men, som beskrivits ovan, är den tekniska tillgången endast en av flera faktorer som borgar för användning. Det finns också anledning att tro att plattan utgör en mer attraktiv plattform för läsning än vad mobiltelefonen med sin relativt lilla skärm gör även om det är möjligt att läsa också på en smartphone. Tabell 1 Tillgång till surfplatta i hushållet beroende på kön, ålder och utbildningsnivå (procent) Procentandel Samtliga 19 Kön Kvinnor 18 Män 20 Ålder år år år år 4 Utbildningsnivå Låg utbildning 4 Medellåg 20 Medelhög 21 Hög utbildning 26 Kommentar: Frågan lyder Har du för närvarande tillgång till något av följande i ditt hushåll? Svarsalternativen var Ja, Nej samt Vet inte. I tabellen visas andelen som svarat Ja. Utbildningsnivå är gjort enligt följande indelning: Lågutbildad - ej fullgjord eller fullgjord grundskola/obligatorisk skola, medellågutbildad studier eller examen vid gymnasium, folkhögskola etc., medelhögutbildad - eftergymnasialutbildning (ej högskola/universitet) eller studier vid högskola/universitet, högutbildad examen (inkl forskarutbildning) från högskola/universitet. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

4 Annika Bergström och Lars Höglund En given fråga är således vem som har tillgång till en platta som möjliggör läsning av e-böcker. Det visar sig att tillgången bland män och kvinnor är förhållandevis lika (20 respektive 18 procent), vilket är förväntat med tanke på att det är tillgång i hushållet efterfrågats. Däremot är skillnaden beroende på ålder betydande. Högst är tillgången bland personer mellan 30 och 49 år, där 29 procent har tillgång till en surfplatta i hushållet, vilket kan jämföras med 27 procent bland personer yngre än 30 år, 18 procent för personer i åldrarna 50 till 64 och endast fyra procent bland personer äldre än 65 år. Det finns även betydande skillnader beroende på utbildning. Tillgången är vanligast bland högutbildade, där hela 26 procent har tillgång till surfplatta. Vid kontroll för ålder visar det sig emellertid att detta snarare är en ålders- än en utbildningsfaktor. Tillgången är låg bland pensionärer oavsett vilken utbildningsnivå man har. Läsningen av e-böcker Att läsa e-böcker kräver inte någon särskild surf- eller läsplatta, böckerna finns att tillgå även på vanliga datorer. Det gör den potentiella publiken betydligt större än enbart den grupp som har tillgång till en platta i sitt hushåll, närmare bestämt de 85 procent som har tillgång till en dator. Så utbredd är emellertid inte läsningen i den svenska befolkningen. Sammantaget är det nio procent som läst en e-bok skönlitteratur och/eller fackbok någon gång det senaste året. Det är ett par enstaka procent som läser varje vecka, ytterligare några procent som läser varje månad eller kvartal och närmare fyra procent som läst på års- eller halvårsbasis (tabell 2). Tabell 2 E-boksläsning totalt, skönlitterär bok, fackbok (procent) E-bok E-bok, E-bok, totalt skönlitterär fackbok Ingen gång 91,4 93,7 95,2 Någon gång senaste 12 mån 2,5 2,2 1,2 Någon gång senaste halvåret 1,2,9,7 Någon gång i kvartalet 1,2,9,8 Någon gång i månaden 1,4 1,1,7 Någon gång i veckan 1,4,7,9 Flera gånger i veckan 1,0,7,5 Kommentar: Frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? Svarsalternativen var skönlitterär bok respektive fackbok. Skalan var sjugradig och återfinns i tabellen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 Tidiga läsare av e-böcker En närmare analys av vilken typ av e-bok som läses visar att det är ungefär lika vanligt att läsa skönlitteratur i digital form (6 procent) som digitala fackböcker (5 procent). Skillnaden är inte statistiskt säkerställd och överlappningen är förhållandevis stor, vilket blir tydligt när man slår samman läsningen av de båda boktyperna. Eftersom andelen läsare är begränsad görs den fortsatta analysen på en sammanslagning av läsning av skönlitteratur och fackböcker. Som redan visats skiljer sig tillgången till tekniska plattformar som möjliggör e-boksläsning vid en jämförelse mellan olika befolkningsgrupper. Även bokläsningen skiljer sig väsentligt mellan olika grupper. Vidare finns olika digitala vanor i olika grupper (jfr Annika Bergströms kapitel i denna volym). Det finns alltså anledning att tro att även e-boksläsning skulle skilja sig beroende på traditionella demografiska faktorer som kön, ålder och utbildning, men även beroende på generella läsvanor och eventuellt också digitala läsvanor. I tabell 3 framkommer, precis som för tillgången till plattor, att skillnaderna i e-boksläsning är stora beroende på ålder. Läsningen är fem gånger så vanlig bland personer i åldrarna 16 till 29 som bland personer som är 65 år eller äldre. Utbildningsnivå har betydelse även här och mönstren är desamma som ovan: e-boksläsningen ökar med utbildningsnivå. Resultaten för e-böcker går delvis i annan riktning än de som gäller läsning av tryckta böcker (jfr Höglund, 2012). Kön har traditionellt stor betydelse så till vida att kvinnor läser tryckt skönlitteratur mer än män men detta är något som märks mindre när det gäller e-böcker, där tekniktillgång och teknikintresse har betydelse. Ålder har däremot större inverkan på inverkan på läsning av e-böcker jämfört med tryckta böcker. Utbildning inverkar positivt på läsning oberoende av distributionsform. Inkomst samvarierar med läsning av såväl e-böcker som tryckta böcker så läsningen ökar med hushållets inkomst i båda fallen. Föga förvånande är e-boksläsningen mer utbredd bland personer som har surfplatta och/eller smartphone. Det betyder i sin tur att datorn inte är det självklara valet för nedladdning och läsning av e-böcker. Tekniktillgång inverkar, av förklarliga skäl, i stort sett inte alls på läsningen av tryckta böcker. 361

6 Annika Bergström och Lars Höglund Tabell 3 E-boksläsning samt läsning av tryckta böcker åtminstone någon gång de senaste 12 månaderna (procent och eta) E-bok eta Tryckt bok eta Samtliga 9 82 Kön Kvinnor 9 0, ,20 Män 8 75 Ålder år 15 0, , år år år 3 81 Utbildningsnivå Låg utbildning 2 0, ,27 Medellåg 5 80 Medelhög Hög utbildning Hushållsinkomst Upp till , , Över Tekniktillgång Har surfplatta 18 0, ,07 Har ej surfplatta 6 80 Har smartphone 12 0, ,07 Har ej smartphone 4 77 Biblioteksvanor Besökt bibliotek senaste 12 mån 13 0, ,31 Ej besökt bibliotek senaste 12 mån 5 69 Gjort biblioteksärenden på nätet varje vecka 33 0, ,18 Gjort biblioteksärenden på nätet mer sällan/aldrig 8 77 Bokläsning Läst någon bok senaste 12 mån 10 0, Ej läst någon bok senaste 12 mån Läst någon e-bok senaste 12 mån ,10 Ej läst någon e-bok senaste 12 mån Bloggläsning Läser blogg varje vecka 15 0, ,08 Läser blogg mer sällan/aldrig 7 81 Digitala Morgontidning på webben varje vecka 13 0, ,09 nyhetsvanor Morgontidning på webben mer sällan 7 81 Kvällstidning på webben varje vecka 11 0, ,04 Kvällstidning på webben mer sällan 7 81 Kommentar: Frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? Svarsalternativen var skönlitterär bok respektive fackbok, som e-bok, samt för tryckt bok Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande? Ett av svarsalternativen var Läst någon bok. Skalan var sjugradig i tabellen återfinns de som svarat minst någon gång. Eta är ett sambandsmått som visar styrkan i sambandet mellan en oberoende variabel på nominalskalenivå och en beroende variabel på intervallskalenivå. Måttet varierar mellan 0 och 1. Värden nära noll innebär att samband saknas. Ju längre avstånd från 0 desto starkare är sambandet. Det teoretiska max-värdet betyder att all variation i den beroende variabeln kan föras tillbaka till kategoriseringen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

7 Tidiga läsare av e-böcker Biblioteksvanor såväl analoga som digitala har också viss inverkan på läsningen av e-böcker. E-bokläsningen är betydligt mer utbredd bland personer som brukar besöka bibliotek och bland dem som brukar göra biblioteksärenden på nätet. Relationerna mellan läsning av e-böcker och tryckta böcker är svaga. En fördjupad analys av relationen mellan läsningen av tryckta böcker och e-böcker visar att tillskottet till gruppen bokläsare genom e-böckerna ännu så länge är mycket begränsat. Merparten av befolkningen, cirka 80 procent uppger att de har läst någon bok senaste året, men inte någon e-bok. Av de 9 procent som läst e-böcker har flertalet motsvarande 8 procentenheter av 9 läst både tryckta och digitala böcker medan andelen som enbart läser e-böcker är försumbar. En knapp femtedel 19 procent har inte läst någon bok alls det senaste året. Tabell 4 Relationen mellan läsning av tryckt bok och e-bok (totalprocent i befolkningen) Läst e-bok Någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 mån Någon gång senaste 12 mån Läst bok Ingen gång senaste 12 mån Antal svar: 1499 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012 Man kan också skönja samband mellan e-bokläsning och läsning av andra typer av digitala texter. Blogg- och nyhetsläsare har en betydligt mer utbredd vana att läsa e-böcker än vad personer som inte har för vana att följa bloggar eller nyheter online har. Särskilt tydligt är detta för bloggläsare. Digitala läsvanor har större betydelse för e-boksläsning än för läsning av tryckta böcker, men skillnaderna är förhållandevis små. Det är i det här skedet inte möjligt att avgöra om det är den digitala miljön i sig, den generella digitala vanan som lockar till e-boksläsning eller om det är läsvanan som spiller över också på digitala läsmiljöer. En regressionsanalys som tar hänsyn till dessa olika faktorer samtidigt kan ge svar på vilken av de redovisade faktorerna som har störst betydelse för om e-boksläsning äger rum. Om man enbart tar in ålder, utbildning och hushållsinkomst traditionella demografiska faktorer i modellen får man signifikanta samband i samma riktning som beskrivits ovan. Yngre och högutbildade läser mer än äldre och lågutbildade, medan hushållsinkomst inte har signifikant betydelse för e-boksläsning. När man för in tekniktillgång i analysen uppvisar tillgången till surfplatta starka positiva samband med e-boksläsning oberoende av ålder och utbildning. 363

8 Annika Bergström och Lars Höglund Tabell 5 Läsning av e-böcker (oddskvoter) Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Ålder 0,96 *** 0,97 *** 0,97 *** 0,97 *** Låg utbildning,124 ** 0,14 ** 0,21 * 0,23 Medellåg utb,320 *** 0,33 *** 0,45 ** 0,47 ** Medelhög utb,764 0,78 0,90 0,93 Hög utbildning (ref) Hushållsinkomst upp till ,64 0,94 0,82 0,85 Hushållsinkomst ,77 0,98 0,95 0,96 Hushållsinkomst över (ref) Har surfplatta 0,39 *** 0,43 *** 0,43 *** Har smartphone 0,74 0,68 0,68 Besökt bibliotek senaste 12 (ref) 1 1 Ej besökt bibliotek senaste 12 0,86 0,92 Gjort biblioteksärenden på nätet senaste 12mån (ref) 1 1 Ej gjort biblioteksärenden på nätet senaste 12mån 0,36 *** 0,37 *** Läst någon bok senaste 12 (ref) 1 Ej läst någon bok senaste 12 0,54 Läser morgontidning på webben varje vecka (ref) 1 Läser ej morgontidning på webben varje vecka 1,00 Läser kvällstidning på webben varje vecka (ref) 1 Läser ej kvällstidning på webben varje vecka 0,98 Nagelquerke R2 0,13 0,17 0,21 0,21 Kommentar: Signifikansnivåer: * p<0,05; ** p<0,01; *** p<0,001. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Biblioteksvanor på nätet uppvisar relativt starka samband med e-boksläsning som är mindre utbredd bland personer som inte har för vana att besöka bibliotek i dess digitala form oberoende av demografi och tillgång till olika digitala läsplattformar. När det gäller läsvanor är sambanden mellan e-boksläsning och digitala nyhetsvanor starkare än sambanden mellan e-boksläsning och läsning av tryckta böcker, men inte i något av fallen är sambanden statistiskt säkerställda. I den sista, mest omfattande modellen, visas tydligt att det är ålder, tillgång till surfplatta och biblioteksvana som i störst utsträckning förklarar e-bokläsning. Sammanfattningsvis kan konstateras att e-bokläsning delvis är uttryck för teknikorientering och att samma faktorer som förklarar läsning av tryckta böcker bara delvis 364

9 Tidiga läsare av e-böcker förklarar läsningen av elektroniska sådana. Utbildningens betydelse slår igenom för båda läsplattformarna. Betydelsen av biblioteksvanor på nätet tycks också slå igenom och ger en fingervisning om att e-böcker till större delen anskaffas genom lån via folkbiblioteken (SOU 2012:65). Den förhållandevis lilla grupp som läser e-böcker (133 personer) har i undersökningen fått ange hur de har fått tag på böckerna. Frågan innehöll tre fasta svarsalternativ: Laddat ner via bibliotek, Köpt via internet samt Annat sätt. Det var möjligt att ange flera alternativ. En tredjedel 32 procent har laddat ner via bibliotek, en knapp tredjedel 27 procent har köpt e-böcker via internet och en tredjedel 33 procent har fått tag på e-böcker på annat sätt. Då antalet svarande är mycket begränsat går det inte att göra fördjupade analyser i frågan. Om man ser till försäljningsstatistiken framgår att de större förlagens försäljning av skönlitteratur minskat under de senaste åren efter en längre periods uppgång (SOU 2012:65). E-boksläsningens första generation Bokbranschen förändras och e-bokens expansion ställer viktiga frågor på sin spets. Vilken roll får biblioteken om det mesta kan laddas ned utan att man besöker biblioteket? Hur kommer förlagens utveckling framöver att påverkas om de väljer att hålla tillbaka utbudet eller finner svag betalningsvilja hos e-bokläsarna? Kommer författandet och den traditionella utformningen av boken att utmanas av mer multimedia-inspirerade kreationer? Här finns en rad frågor om vad som kan tänkas hända i framtiden. Idag står diskussionen i hög grad kring olika modeller för tillgängliggörande och prissättning där relationerna mellan bibliotek och förlag är i centrum. Att avsikten är att allmänheten fritt skall kunna låna e-böcker via biblioteken är dock en tydlig riktlinje i det nya förslaget till bibliotekslag (Prop.2012/13:147). Ovan har vi analyserat tidiga användare av e-böcker. Av samtliga uppger sex procent att de läst en eller flera skönlitterära böcker i e-boksformat medan fem procent uppger att de läst facklitteratur som e-bok. Det totala antalet som läst e-böcker i någon form under det senaste året uppgick till nio procent av de svarande, vilket pekar på att man befinner sig i ett relativt tidigt skede av spridningen. Som jämförelse kan nämnas att man i engelsk-språkiga länder har mer än dubbelt så hög andel läsare av e-böcker. Samtidigt finner vi att andelen svenskar som har tillgång till någon form av surfplatta, där e-böcker enkelt kan laddas ned och läsas ligger mer än dubbelt så högt som e-bokläsningen och fortsätter öka, vilket utgör en potential för fortsatt spridning, även om utbudet av e-böcker på svenska ännu är begränsat. De tidiga användare vi ser här motsvarar till stor del grupper som förutsägs i klassisk teori om innovationsspridning (jfr Rogers, 1995), dvs personer med högre utbildning, relativt unga och resursstarka. Men, analysen visar också på den stora betydelsen av teknikintresse, tekniktillgång och biblioteksvanor och med kontroll för detta tillför de traditionella bakgrundsvariablerna inte så mycket ytterligare i förklaringen till e-bokläsning. Det finns därför underlag för en modell i två steg där 365

10 Annika Bergström och Lars Höglund traditionella bakgrundsvariabler som utbildning och ekonomiska resurser förklarar en del av de mer specifika och mer direkt utslagsgivande förutsättningarna som behov, biblioteksvanor och tekniktillgång. Att biblioteksvanor spelar en relativt stor roll har här att göra med att spridningen av e-böcker via biblioteken dominerar så stort över försäljningen till slutanvändare, vilket inte alls är fallet för tryckta böcker där det finns en mer mogen marknad för försäljning till konsument. Den fortsatta utvecklingen när det gäller utbud och prissättning av e-böcker kan antas få betydelse för i vilken takt e-bokläsningen sprids, men det sker också en rad andra förändringar som kan inverka på e-boksvanorna. Där är den nya bibliotekslagen och olika tillkommande initiativ såsom Kungl. bibliotekets nya planer på en e-boksplattform via Libris exempel på att flera olika slag av institutionella förändringar kan komma att påverka utvecklingen för e-böcker i Sverige. Not 1 PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie initierad av OECD som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevers förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år (Skolverket 2010). Referenser Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Brown, Gary J (2001) Beyond print: reading digitally. Library Hi Tech, 19(4): Clark, Dennis T; Goodwin, Susan P, Samuleson, Todd och Coker, Cathrine (2008) A qualitative assessment of the Kindle e-book reader: results from initial focus groups. Performance Measurement and Metrics, 9(2): Facht, Ulrika (2012) Aktuell statistik om E-böcker. Höglund, Lars (2012) Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red) I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 56. Jung, Jaemin; Chan-Olmsted, Sylvia; Park, Bellnine och Kim, Youngju (2012) Factors affecting e-book reader awareness, interest and intention to use. New Media & Society, 14(2): Kungl. Biblioteket. Madden et al (2013) Teens and Technology Pew Research Center, Internet & American Life Project. Prop.2012/13:147. Ny bibliotekslag. 366

11 Tidiga läsare av e-böcker SOU 2012:65. Läsandets kultur. Litteraturutredningens slutbetänkande. SVT/kultur (2011) E-boksuccé drabbar biblioteken. Publicerad 7 december :11. Peters, Tom (2009) The future of read. Library Journal, November 1. Rogers, Everett M. (1995) Diffussion of innovations. New York: The Free Press. Skolverket (2010) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm, Skolverket, Rapport

12

Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som

Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som E-boken: möjligheter och hinder E-boken: möjligheter och hinder ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som musik och dagstidningar

Läs mer

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television

Läs mer

Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken

Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken E-BOKEN I SKUGGAN AV DEN TRYCKTA ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken på en växande marknad (Wischenbart, 2014). I mindre

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter.

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. STÖDER DIGITALISERINGEN BIBLIOTEKSANVÄNDNINGEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. Inte minst när man ser till dagspressen tycks

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

E-BOKENS SPRIDNING SAKTAR IN

E-BOKENS SPRIDNING SAKTAR IN E-BOKENS SPRIDNING SAKTAR IN E-bokens spridning saktar in ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND Sammanfattning Kapitlet redovisar aktuella analyser av e-bokens användning och jämför bokläsning i form av tryckta

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening När kommer boomen? E-boksutredningen En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk Biblioteksförening Göran Konstenius Kungliga biblioteket Avd. för nationell samverkan Sidnummer 1 Varför en

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De

Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De Biblioteksvanor och attityder Biblioteksvanor och attityder Lars Höglund Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De regelbundna besökarna blir något färre medan lånen av

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket Bibliotek har alltid legat i framkant för det digitala, och det genomsyrar nu ofta

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Kulturvaneundersökning

Kulturvaneundersökning Rapport 2014:08 Version 1.0 Kulturvaneundersökning för Region Skåne/Kultur Skåne Dokumentinformation Titel: Kulturvaneundersökning för Region Skåne/Kultur Skåne Serie nr: 2014:08 Projektnr: 577/14071 Författare:

Läs mer

Lars Höglund och Eva Wahlström

Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteken, barnen och framtiden Biblioteken, barnen och framtiden Lars Höglund och Eva Wahlström Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt, men sedan några år tillbaka

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014

Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014 1 [5] Referens Anna-Stina Takala Mottagare Anja Dahlstedt Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014 En sammanställning Bakgrund Under hösten 2014 väntar ett nytt avtal mellan Bibliotek

Läs mer

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Kännedom om och för Statistiska centralbyrån Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner,

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

Medborgarna och e-förvaltningen

Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Annika Bergström A llt fler delar av den offentliga förvaltningen anammar och införlivar digitala verktyg i såväl intern som extern verksamhet.

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

Nielsen Netratings // Market Intelligence Rapport. Om besökaren. Hur gammal är du? Är du man eller kvinna?

Nielsen Netratings // Market Intelligence Rapport. Om besökaren. Hur gammal är du? Är du man eller kvinna? Nielsen Netratings // Market Intelligence Rapport Marknad: Sverige - SweClockers trafik Period: April 2007 Respondenter: 2 223 Sammanfattning SweClockers läsare är främst män mellan 18-30 år. Man studerar

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65)

Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65) 2013-02-27 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65) DIK har tagit del av Litteraturutredningens betänkande Läsandets kultur

Läs mer

1. Klicka på Registrera dig-knappen/länken för att komma till sign up-sidan.

1. Klicka på Registrera dig-knappen/länken för att komma till sign up-sidan. Här nedan följer instruktioner om hur du som artist och kreatör kan ladda upp dina digitala verk och göra dem tillgängliga för försäljning i Digishop. Surfa in på http://www.sn.se/digishop och klicka på

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Kommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016

Kommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016 Kommittédirektiv Läsfrämjande insatser i och utanför skolan Dir. 2016:78 Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016 Sammanfattning En kommitté i form av en delegation ska, inom ramen för satsningen

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi.

Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi. Manual E600 Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi. För att du ska kunna låna böcker behöver du ha ett Adobe id.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65)

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Dnr: MYKA 2012/151 Stockholm 2013-02-28 Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Sammanfattning Kulturanalys har inga synpunkter på valet av insatser för Ett läslyft

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Om du är en van användare kan du hoppa över de mest grundläggande instruktionerna.

Om du är en van användare kan du hoppa över de mest grundläggande instruktionerna. Dito manual Nedanstående manual är riktad till dig som inte tidigare har använt en läsplatta. Den hjälper dig med att komma igång med att läsa e-böcker på läsplattan och med att använda Akademibokhandelns

Läs mer

Vad tycker besökarna?

Vad tycker besökarna? Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Haninge kulturhus våren 2004 Sammanfattning av enkätrapport daterad 2004-07-30 Anne-Marie Lundström Lena Wester INLEDNING I mitten av december 2002 stod Haninge

Läs mer

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 REMISSVAR DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2013-02-14 239-KB 928-2012 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 Sammanfattning Kungl.biblioteket

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Lathund till Elibs admingränssnitt 2.5

Lathund till Elibs admingränssnitt 2.5 Lathund till Elibs admingränssnitt 2.5 Ljudböcker Elin Ullman 1 Innehåll Detta dokument... 2 admin.elib.se... 2 Logga in... 2 Förlag... 2 Inställningar... 2 Förlagsprofil... 3 Hantera böcker... 4 Skapa

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer