TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER

Transkript

1 Tidiga läsare av e-böcker TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND E -böcker blir vanligare, men befinner sig i Sverige tidigt i en spridningsprocess. Det mest utbredda sättet att betrakta e-boken är som en tryckt bok i digitalt format (jfr Brown 2001). Det är så den säljs och lånas ut. I en rapport från Svenska Förläggareföreningen gör författaren Johan Svedjedal, i likhet med Litteraturutredningen (SOU 2012:65) följande definition: en elektronisk version av en tryckt bok som är avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone eller annat mobilt läsverktyg. E-bokstermen är på sätt och vis begränsande då den konnoterar just den tryckta boken samtidigt som den funktionellt kan vara så mycket mer. Att läsa texter och samtidigt länkas till videos, prata med vänner eller dela en läsupplevelse i ett socialt nätverk är möjligheter som visar att e-boken skulle kunna vara något helt annat än just den tryckta boken (Peters 2009). En sådan utveckling kommer också att aktualisera nya definitioner och begrepp. E-boksmarknaden är ännu förhållandevis liten i Sverige, men växer för närvarande snabbt. Den fortsatta utvecklingen engagerar såväl bokförlag som bibliotek, författare och en rad andra aktörer. Utlåningen av e-böcker via folkbiblioteken, ökade mellan 2010 och 2011 med 89 procent till 1,2 miljoner lån vilket motsvarar knappt två procent av all utlåning. Samtidigt står biblioteken för nära 90 procent av e-bokspridningen eftersom försäljningen av e-böcker ännu är begränsad. Mot den bakgrunden diskuteras villkoren för både bibliotekens och förlagens e-bokdistribution livligt (Facht 2012). E-boken noteras även i samband med förslag till ny bibliotekslag, där det betonas att litteratur i såväl fysiskt som digitalt format ingår i regeln om avgiftsfria lån (Prop.2012/13:147). Även den senaste Litteraturutredningen (SOU 2012:65) innehåller förslag som rör e-böcker. Bland annat föreslås där att Sveriges Kommuner och Landsting bör gå in som avtalspart för folkbibliotekens räkning och att Kungl. Biblioteket får i uppdrag att underlätta förmedlingen av e-litteratur via biblioteksdatabasen Libris. E-boksmarknadens utveckling är beroende av en rad olika faktorer (Jung m.fl. 2012). En första viktig komponent är naturligtvis att det finns ett tillgängligt innehåll, dvs. böcker. Tekniska plattformar för läsning av e-böcker måste också få en viss spridning bland allmänheten. Sådana plattformar kan vara dator, mobiltelefon eller någon form av surf- eller läsplatta. Böckerna måste också vara tillgängliga via utlåning eller köp och dessa kan i sin tur begränsas, till exempel genom maximerat antal lån eller göras mer eller mindre attraktiva genom prissättning. Bergström, Annika & Höglund, Lars (2013) Tidiga läsare av e-böcker i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 357

2 Annika Bergström och Lars Höglund Distributionen av e-böcker till svenska bibliotek tog fart när företaget Elib, som nu dominerar distributionen, startade Biblioteken äger inte böckerna men har utlåningsrätten för obegränsad utlåning av varje titel och betalar 20 kr per lån. Utbudet är betydligt mindre än för de tryckta böckerna oavsett om man ser till försäljning eller utlåning. Hösten 2011 fanns ca 3700 titlar tillgängliga via Elib, vilket kan jämföras med till exempel tryckta böcker registrerade i nationalbibliografin sedan 1983 och totalt 7 miljoner titlar för böcker, kartor och tidskrifter i Libris (Kungl. Biblioteket). Hittills har Elib haft en dominerande ställning gentemot biblioteken i Sverige, men även andra distributionsvägar förväntas tillkomma. Det finns både upplevelser av vinster och brister med e-böcker. Demografi, medie- och läsvanor samt individuella behov att läsa prosa och fakta påverkar e-boksadaptionen. Även faktorer i omgivningen påverkar e-bokens spridning: tillgången till läsplattor och funktionen hos dessa, pris på läsplattor och böcker och tillgängligheten till böcker är några primära faktorer (Jung m.fl. 2012; jfr. Rogers 1995). Själva e-boksläsningen sker också i konkurrens med en ökande andel elektronisk text via e-post, webbsidor, textmeddelanden, kataloger, databaser och e-artiklar (Brown 2001). E-böcker konkurrerar dessutom med filmer, tv-avsnitt, videoklipp och mycket annat som levereras till samma, (ofta) personliga, tekniska plattform (Peters 2009). Det är svårt att hitta rätt i e-boksdjungeln: var finns böckerna? Vad kostar de? Vad behöver jag för att kunna läsa dem? Detta är frågor som brukar vara angelägna när nya distributionsformer och plattformar dyker upp. Nyhetsmedier och distributörer av mobilt innehåll har alla brottats med en svårflörtad publik. Resten av detta kapitel har för avsikt att beskriva hur e-boksläsningen ser ut i den svenska befolkningen hösten 2012 och ge en referenspunkt för uppföljningar under kommande år. Analysen innefattar spridningen av e-boksläsning, vilka grupper som läser mer än andra och hur läsmönster samverkar med läsning av tryckta böcker, men också med läsning av annat digitalt innehåll. E-bokläsningens villkor Sverige skiljer sig historiskt från många andra länder när det gäller läsvanor och läsförmåga genom en tidigt införd folkskola, folkhögskolor, studiecirklar och folkbibliotek. Vi har utbredda läsvanor av tryckta böcker, tidskrifter och tidningar och hög tillgång till internet och digitala mottagare som läsplattor. Samtidigt rapporteras bland annat från PISA-undersökningarna 1 att svenska barn och ungdomars läsförmåga minskat relativt sett under senare år så att Sverige från en position bland de främsta länderna inom OECD-området, nu ligger på en mer genomsnittligt europeisk nivå när det gäller läsförmåga (Skolverket 2010). Det finns en rad olika läs- och surfplattor som kan användas för att läsa e-böcker. Skillnaden mellan den förra och den senare är tillgängligheten till andra funktioner på nätet. Medan en läsplatta huvudsakligen är avsedd just för att läsa e-böcker är en 358

3 Tidiga läsare av e-böcker surfplatta som ipad eller liknande mer att likna vid en dator med alla dess funktioner. De olika typerna har således olika funktioner och även prisnivån varierar mellan de olika plattorna. Sverige skiljer sig från exempelvis USA när det gäller tillgång till olika typer av plattor. Medan läsplattan Kindle är förhållandevis utbredd där, kan vi inte se motsvarande utveckling för specialiserade e-boksläsare i Sverige. Här är istället surfplattan betydligt vanligare. Samtidigt förutspås nu surfplattorna få en ökad andel av e-bokläsarna i USA, då dagens tonåringar enligt en ny rapport föredrar dessa och smartphones (Madden et al 2013). Hösten 2012 när den senaste SOM-mätningen gjordes, hade över hälften 53 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 85 år tillgång till smartphone och närmare en femtedel 19 procent hade en surfplatta i hushållet (se introduktionskapitlet i denna volym). Tillgängligheten till surfplatta har mer än fördubblats jämfört med hösten Sett ur det här perspektivet finns alltså en stor potential för e-boken genom att betydligt fler än de som redan läser e-böcker har tillgång till en teknisk plattform som möjliggör läsning. Men, som beskrivits ovan, är den tekniska tillgången endast en av flera faktorer som borgar för användning. Det finns också anledning att tro att plattan utgör en mer attraktiv plattform för läsning än vad mobiltelefonen med sin relativt lilla skärm gör även om det är möjligt att läsa också på en smartphone. Tabell 1 Tillgång till surfplatta i hushållet beroende på kön, ålder och utbildningsnivå (procent) Procentandel Samtliga 19 Kön Kvinnor 18 Män 20 Ålder år år år år 4 Utbildningsnivå Låg utbildning 4 Medellåg 20 Medelhög 21 Hög utbildning 26 Kommentar: Frågan lyder Har du för närvarande tillgång till något av följande i ditt hushåll? Svarsalternativen var Ja, Nej samt Vet inte. I tabellen visas andelen som svarat Ja. Utbildningsnivå är gjort enligt följande indelning: Lågutbildad - ej fullgjord eller fullgjord grundskola/obligatorisk skola, medellågutbildad studier eller examen vid gymnasium, folkhögskola etc., medelhögutbildad - eftergymnasialutbildning (ej högskola/universitet) eller studier vid högskola/universitet, högutbildad examen (inkl forskarutbildning) från högskola/universitet. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

4 Annika Bergström och Lars Höglund En given fråga är således vem som har tillgång till en platta som möjliggör läsning av e-böcker. Det visar sig att tillgången bland män och kvinnor är förhållandevis lika (20 respektive 18 procent), vilket är förväntat med tanke på att det är tillgång i hushållet efterfrågats. Däremot är skillnaden beroende på ålder betydande. Högst är tillgången bland personer mellan 30 och 49 år, där 29 procent har tillgång till en surfplatta i hushållet, vilket kan jämföras med 27 procent bland personer yngre än 30 år, 18 procent för personer i åldrarna 50 till 64 och endast fyra procent bland personer äldre än 65 år. Det finns även betydande skillnader beroende på utbildning. Tillgången är vanligast bland högutbildade, där hela 26 procent har tillgång till surfplatta. Vid kontroll för ålder visar det sig emellertid att detta snarare är en ålders- än en utbildningsfaktor. Tillgången är låg bland pensionärer oavsett vilken utbildningsnivå man har. Läsningen av e-böcker Att läsa e-böcker kräver inte någon särskild surf- eller läsplatta, böckerna finns att tillgå även på vanliga datorer. Det gör den potentiella publiken betydligt större än enbart den grupp som har tillgång till en platta i sitt hushåll, närmare bestämt de 85 procent som har tillgång till en dator. Så utbredd är emellertid inte läsningen i den svenska befolkningen. Sammantaget är det nio procent som läst en e-bok skönlitteratur och/eller fackbok någon gång det senaste året. Det är ett par enstaka procent som läser varje vecka, ytterligare några procent som läser varje månad eller kvartal och närmare fyra procent som läst på års- eller halvårsbasis (tabell 2). Tabell 2 E-boksläsning totalt, skönlitterär bok, fackbok (procent) E-bok E-bok, E-bok, totalt skönlitterär fackbok Ingen gång 91,4 93,7 95,2 Någon gång senaste 12 mån 2,5 2,2 1,2 Någon gång senaste halvåret 1,2,9,7 Någon gång i kvartalet 1,2,9,8 Någon gång i månaden 1,4 1,1,7 Någon gång i veckan 1,4,7,9 Flera gånger i veckan 1,0,7,5 Kommentar: Frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? Svarsalternativen var skönlitterär bok respektive fackbok. Skalan var sjugradig och återfinns i tabellen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 Tidiga läsare av e-böcker En närmare analys av vilken typ av e-bok som läses visar att det är ungefär lika vanligt att läsa skönlitteratur i digital form (6 procent) som digitala fackböcker (5 procent). Skillnaden är inte statistiskt säkerställd och överlappningen är förhållandevis stor, vilket blir tydligt när man slår samman läsningen av de båda boktyperna. Eftersom andelen läsare är begränsad görs den fortsatta analysen på en sammanslagning av läsning av skönlitteratur och fackböcker. Som redan visats skiljer sig tillgången till tekniska plattformar som möjliggör e-boksläsning vid en jämförelse mellan olika befolkningsgrupper. Även bokläsningen skiljer sig väsentligt mellan olika grupper. Vidare finns olika digitala vanor i olika grupper (jfr Annika Bergströms kapitel i denna volym). Det finns alltså anledning att tro att även e-boksläsning skulle skilja sig beroende på traditionella demografiska faktorer som kön, ålder och utbildning, men även beroende på generella läsvanor och eventuellt också digitala läsvanor. I tabell 3 framkommer, precis som för tillgången till plattor, att skillnaderna i e-boksläsning är stora beroende på ålder. Läsningen är fem gånger så vanlig bland personer i åldrarna 16 till 29 som bland personer som är 65 år eller äldre. Utbildningsnivå har betydelse även här och mönstren är desamma som ovan: e-boksläsningen ökar med utbildningsnivå. Resultaten för e-böcker går delvis i annan riktning än de som gäller läsning av tryckta böcker (jfr Höglund, 2012). Kön har traditionellt stor betydelse så till vida att kvinnor läser tryckt skönlitteratur mer än män men detta är något som märks mindre när det gäller e-böcker, där tekniktillgång och teknikintresse har betydelse. Ålder har däremot större inverkan på inverkan på läsning av e-böcker jämfört med tryckta böcker. Utbildning inverkar positivt på läsning oberoende av distributionsform. Inkomst samvarierar med läsning av såväl e-böcker som tryckta böcker så läsningen ökar med hushållets inkomst i båda fallen. Föga förvånande är e-boksläsningen mer utbredd bland personer som har surfplatta och/eller smartphone. Det betyder i sin tur att datorn inte är det självklara valet för nedladdning och läsning av e-böcker. Tekniktillgång inverkar, av förklarliga skäl, i stort sett inte alls på läsningen av tryckta böcker. 361

6 Annika Bergström och Lars Höglund Tabell 3 E-boksläsning samt läsning av tryckta böcker åtminstone någon gång de senaste 12 månaderna (procent och eta) E-bok eta Tryckt bok eta Samtliga 9 82 Kön Kvinnor 9 0, ,20 Män 8 75 Ålder år 15 0, , år år år 3 81 Utbildningsnivå Låg utbildning 2 0, ,27 Medellåg 5 80 Medelhög Hög utbildning Hushållsinkomst Upp till , , Över Tekniktillgång Har surfplatta 18 0, ,07 Har ej surfplatta 6 80 Har smartphone 12 0, ,07 Har ej smartphone 4 77 Biblioteksvanor Besökt bibliotek senaste 12 mån 13 0, ,31 Ej besökt bibliotek senaste 12 mån 5 69 Gjort biblioteksärenden på nätet varje vecka 33 0, ,18 Gjort biblioteksärenden på nätet mer sällan/aldrig 8 77 Bokläsning Läst någon bok senaste 12 mån 10 0, Ej läst någon bok senaste 12 mån Läst någon e-bok senaste 12 mån ,10 Ej läst någon e-bok senaste 12 mån Bloggläsning Läser blogg varje vecka 15 0, ,08 Läser blogg mer sällan/aldrig 7 81 Digitala Morgontidning på webben varje vecka 13 0, ,09 nyhetsvanor Morgontidning på webben mer sällan 7 81 Kvällstidning på webben varje vecka 11 0, ,04 Kvällstidning på webben mer sällan 7 81 Kommentar: Frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? Svarsalternativen var skönlitterär bok respektive fackbok, som e-bok, samt för tryckt bok Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande? Ett av svarsalternativen var Läst någon bok. Skalan var sjugradig i tabellen återfinns de som svarat minst någon gång. Eta är ett sambandsmått som visar styrkan i sambandet mellan en oberoende variabel på nominalskalenivå och en beroende variabel på intervallskalenivå. Måttet varierar mellan 0 och 1. Värden nära noll innebär att samband saknas. Ju längre avstånd från 0 desto starkare är sambandet. Det teoretiska max-värdet betyder att all variation i den beroende variabeln kan föras tillbaka till kategoriseringen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

7 Tidiga läsare av e-böcker Biblioteksvanor såväl analoga som digitala har också viss inverkan på läsningen av e-böcker. E-bokläsningen är betydligt mer utbredd bland personer som brukar besöka bibliotek och bland dem som brukar göra biblioteksärenden på nätet. Relationerna mellan läsning av e-böcker och tryckta böcker är svaga. En fördjupad analys av relationen mellan läsningen av tryckta böcker och e-böcker visar att tillskottet till gruppen bokläsare genom e-böckerna ännu så länge är mycket begränsat. Merparten av befolkningen, cirka 80 procent uppger att de har läst någon bok senaste året, men inte någon e-bok. Av de 9 procent som läst e-böcker har flertalet motsvarande 8 procentenheter av 9 läst både tryckta och digitala böcker medan andelen som enbart läser e-böcker är försumbar. En knapp femtedel 19 procent har inte läst någon bok alls det senaste året. Tabell 4 Relationen mellan läsning av tryckt bok och e-bok (totalprocent i befolkningen) Läst e-bok Någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 mån Någon gång senaste 12 mån Läst bok Ingen gång senaste 12 mån Antal svar: 1499 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012 Man kan också skönja samband mellan e-bokläsning och läsning av andra typer av digitala texter. Blogg- och nyhetsläsare har en betydligt mer utbredd vana att läsa e-böcker än vad personer som inte har för vana att följa bloggar eller nyheter online har. Särskilt tydligt är detta för bloggläsare. Digitala läsvanor har större betydelse för e-boksläsning än för läsning av tryckta böcker, men skillnaderna är förhållandevis små. Det är i det här skedet inte möjligt att avgöra om det är den digitala miljön i sig, den generella digitala vanan som lockar till e-boksläsning eller om det är läsvanan som spiller över också på digitala läsmiljöer. En regressionsanalys som tar hänsyn till dessa olika faktorer samtidigt kan ge svar på vilken av de redovisade faktorerna som har störst betydelse för om e-boksläsning äger rum. Om man enbart tar in ålder, utbildning och hushållsinkomst traditionella demografiska faktorer i modellen får man signifikanta samband i samma riktning som beskrivits ovan. Yngre och högutbildade läser mer än äldre och lågutbildade, medan hushållsinkomst inte har signifikant betydelse för e-boksläsning. När man för in tekniktillgång i analysen uppvisar tillgången till surfplatta starka positiva samband med e-boksläsning oberoende av ålder och utbildning. 363

8 Annika Bergström och Lars Höglund Tabell 5 Läsning av e-böcker (oddskvoter) Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Ålder 0,96 *** 0,97 *** 0,97 *** 0,97 *** Låg utbildning,124 ** 0,14 ** 0,21 * 0,23 Medellåg utb,320 *** 0,33 *** 0,45 ** 0,47 ** Medelhög utb,764 0,78 0,90 0,93 Hög utbildning (ref) Hushållsinkomst upp till ,64 0,94 0,82 0,85 Hushållsinkomst ,77 0,98 0,95 0,96 Hushållsinkomst över (ref) Har surfplatta 0,39 *** 0,43 *** 0,43 *** Har smartphone 0,74 0,68 0,68 Besökt bibliotek senaste 12 (ref) 1 1 Ej besökt bibliotek senaste 12 0,86 0,92 Gjort biblioteksärenden på nätet senaste 12mån (ref) 1 1 Ej gjort biblioteksärenden på nätet senaste 12mån 0,36 *** 0,37 *** Läst någon bok senaste 12 (ref) 1 Ej läst någon bok senaste 12 0,54 Läser morgontidning på webben varje vecka (ref) 1 Läser ej morgontidning på webben varje vecka 1,00 Läser kvällstidning på webben varje vecka (ref) 1 Läser ej kvällstidning på webben varje vecka 0,98 Nagelquerke R2 0,13 0,17 0,21 0,21 Kommentar: Signifikansnivåer: * p<0,05; ** p<0,01; *** p<0,001. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Biblioteksvanor på nätet uppvisar relativt starka samband med e-boksläsning som är mindre utbredd bland personer som inte har för vana att besöka bibliotek i dess digitala form oberoende av demografi och tillgång till olika digitala läsplattformar. När det gäller läsvanor är sambanden mellan e-boksläsning och digitala nyhetsvanor starkare än sambanden mellan e-boksläsning och läsning av tryckta böcker, men inte i något av fallen är sambanden statistiskt säkerställda. I den sista, mest omfattande modellen, visas tydligt att det är ålder, tillgång till surfplatta och biblioteksvana som i störst utsträckning förklarar e-bokläsning. Sammanfattningsvis kan konstateras att e-bokläsning delvis är uttryck för teknikorientering och att samma faktorer som förklarar läsning av tryckta böcker bara delvis 364

9 Tidiga läsare av e-böcker förklarar läsningen av elektroniska sådana. Utbildningens betydelse slår igenom för båda läsplattformarna. Betydelsen av biblioteksvanor på nätet tycks också slå igenom och ger en fingervisning om att e-böcker till större delen anskaffas genom lån via folkbiblioteken (SOU 2012:65). Den förhållandevis lilla grupp som läser e-böcker (133 personer) har i undersökningen fått ange hur de har fått tag på böckerna. Frågan innehöll tre fasta svarsalternativ: Laddat ner via bibliotek, Köpt via internet samt Annat sätt. Det var möjligt att ange flera alternativ. En tredjedel 32 procent har laddat ner via bibliotek, en knapp tredjedel 27 procent har köpt e-böcker via internet och en tredjedel 33 procent har fått tag på e-böcker på annat sätt. Då antalet svarande är mycket begränsat går det inte att göra fördjupade analyser i frågan. Om man ser till försäljningsstatistiken framgår att de större förlagens försäljning av skönlitteratur minskat under de senaste åren efter en längre periods uppgång (SOU 2012:65). E-boksläsningens första generation Bokbranschen förändras och e-bokens expansion ställer viktiga frågor på sin spets. Vilken roll får biblioteken om det mesta kan laddas ned utan att man besöker biblioteket? Hur kommer förlagens utveckling framöver att påverkas om de väljer att hålla tillbaka utbudet eller finner svag betalningsvilja hos e-bokläsarna? Kommer författandet och den traditionella utformningen av boken att utmanas av mer multimedia-inspirerade kreationer? Här finns en rad frågor om vad som kan tänkas hända i framtiden. Idag står diskussionen i hög grad kring olika modeller för tillgängliggörande och prissättning där relationerna mellan bibliotek och förlag är i centrum. Att avsikten är att allmänheten fritt skall kunna låna e-böcker via biblioteken är dock en tydlig riktlinje i det nya förslaget till bibliotekslag (Prop.2012/13:147). Ovan har vi analyserat tidiga användare av e-böcker. Av samtliga uppger sex procent att de läst en eller flera skönlitterära böcker i e-boksformat medan fem procent uppger att de läst facklitteratur som e-bok. Det totala antalet som läst e-böcker i någon form under det senaste året uppgick till nio procent av de svarande, vilket pekar på att man befinner sig i ett relativt tidigt skede av spridningen. Som jämförelse kan nämnas att man i engelsk-språkiga länder har mer än dubbelt så hög andel läsare av e-böcker. Samtidigt finner vi att andelen svenskar som har tillgång till någon form av surfplatta, där e-böcker enkelt kan laddas ned och läsas ligger mer än dubbelt så högt som e-bokläsningen och fortsätter öka, vilket utgör en potential för fortsatt spridning, även om utbudet av e-böcker på svenska ännu är begränsat. De tidiga användare vi ser här motsvarar till stor del grupper som förutsägs i klassisk teori om innovationsspridning (jfr Rogers, 1995), dvs personer med högre utbildning, relativt unga och resursstarka. Men, analysen visar också på den stora betydelsen av teknikintresse, tekniktillgång och biblioteksvanor och med kontroll för detta tillför de traditionella bakgrundsvariablerna inte så mycket ytterligare i förklaringen till e-bokläsning. Det finns därför underlag för en modell i två steg där 365

10 Annika Bergström och Lars Höglund traditionella bakgrundsvariabler som utbildning och ekonomiska resurser förklarar en del av de mer specifika och mer direkt utslagsgivande förutsättningarna som behov, biblioteksvanor och tekniktillgång. Att biblioteksvanor spelar en relativt stor roll har här att göra med att spridningen av e-böcker via biblioteken dominerar så stort över försäljningen till slutanvändare, vilket inte alls är fallet för tryckta böcker där det finns en mer mogen marknad för försäljning till konsument. Den fortsatta utvecklingen när det gäller utbud och prissättning av e-böcker kan antas få betydelse för i vilken takt e-bokläsningen sprids, men det sker också en rad andra förändringar som kan inverka på e-boksvanorna. Där är den nya bibliotekslagen och olika tillkommande initiativ såsom Kungl. bibliotekets nya planer på en e-boksplattform via Libris exempel på att flera olika slag av institutionella förändringar kan komma att påverka utvecklingen för e-böcker i Sverige. Not 1 PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie initierad av OECD som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevers förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år (Skolverket 2010). Referenser Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Brown, Gary J (2001) Beyond print: reading digitally. Library Hi Tech, 19(4): Clark, Dennis T; Goodwin, Susan P, Samuleson, Todd och Coker, Cathrine (2008) A qualitative assessment of the Kindle e-book reader: results from initial focus groups. Performance Measurement and Metrics, 9(2): Facht, Ulrika (2012) Aktuell statistik om E-böcker. Höglund, Lars (2012) Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red) I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 56. Jung, Jaemin; Chan-Olmsted, Sylvia; Park, Bellnine och Kim, Youngju (2012) Factors affecting e-book reader awareness, interest and intention to use. New Media & Society, 14(2): Kungl. Biblioteket. Madden et al (2013) Teens and Technology Pew Research Center, Internet & American Life Project. Prop.2012/13:147. Ny bibliotekslag. 366

11 Tidiga läsare av e-böcker SOU 2012:65. Läsandets kultur. Litteraturutredningens slutbetänkande. SVT/kultur (2011) E-boksuccé drabbar biblioteken. Publicerad 7 december :11. Peters, Tom (2009) The future of read. Library Journal, November 1. Rogers, Everett M. (1995) Diffussion of innovations. New York: The Free Press. Skolverket (2010) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm, Skolverket, Rapport

12