TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER"

Transkript

1 Tidiga läsare av e-böcker TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND E -böcker blir vanligare, men befinner sig i Sverige tidigt i en spridningsprocess. Det mest utbredda sättet att betrakta e-boken är som en tryckt bok i digitalt format (jfr Brown 2001). Det är så den säljs och lånas ut. I en rapport från Svenska Förläggareföreningen gör författaren Johan Svedjedal, i likhet med Litteraturutredningen (SOU 2012:65) följande definition: en elektronisk version av en tryckt bok som är avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone eller annat mobilt läsverktyg. E-bokstermen är på sätt och vis begränsande då den konnoterar just den tryckta boken samtidigt som den funktionellt kan vara så mycket mer. Att läsa texter och samtidigt länkas till videos, prata med vänner eller dela en läsupplevelse i ett socialt nätverk är möjligheter som visar att e-boken skulle kunna vara något helt annat än just den tryckta boken (Peters 2009). En sådan utveckling kommer också att aktualisera nya definitioner och begrepp. E-boksmarknaden är ännu förhållandevis liten i Sverige, men växer för närvarande snabbt. Den fortsatta utvecklingen engagerar såväl bokförlag som bibliotek, författare och en rad andra aktörer. Utlåningen av e-böcker via folkbiblioteken, ökade mellan 2010 och 2011 med 89 procent till 1,2 miljoner lån vilket motsvarar knappt två procent av all utlåning. Samtidigt står biblioteken för nära 90 procent av e-bokspridningen eftersom försäljningen av e-böcker ännu är begränsad. Mot den bakgrunden diskuteras villkoren för både bibliotekens och förlagens e-bokdistribution livligt (Facht 2012). E-boken noteras även i samband med förslag till ny bibliotekslag, där det betonas att litteratur i såväl fysiskt som digitalt format ingår i regeln om avgiftsfria lån (Prop.2012/13:147). Även den senaste Litteraturutredningen (SOU 2012:65) innehåller förslag som rör e-böcker. Bland annat föreslås där att Sveriges Kommuner och Landsting bör gå in som avtalspart för folkbibliotekens räkning och att Kungl. Biblioteket får i uppdrag att underlätta förmedlingen av e-litteratur via biblioteksdatabasen Libris. E-boksmarknadens utveckling är beroende av en rad olika faktorer (Jung m.fl. 2012). En första viktig komponent är naturligtvis att det finns ett tillgängligt innehåll, dvs. böcker. Tekniska plattformar för läsning av e-böcker måste också få en viss spridning bland allmänheten. Sådana plattformar kan vara dator, mobiltelefon eller någon form av surf- eller läsplatta. Böckerna måste också vara tillgängliga via utlåning eller köp och dessa kan i sin tur begränsas, till exempel genom maximerat antal lån eller göras mer eller mindre attraktiva genom prissättning. Bergström, Annika & Höglund, Lars (2013) Tidiga läsare av e-böcker i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 357

2 Annika Bergström och Lars Höglund Distributionen av e-böcker till svenska bibliotek tog fart när företaget Elib, som nu dominerar distributionen, startade Biblioteken äger inte böckerna men har utlåningsrätten för obegränsad utlåning av varje titel och betalar 20 kr per lån. Utbudet är betydligt mindre än för de tryckta böckerna oavsett om man ser till försäljning eller utlåning. Hösten 2011 fanns ca 3700 titlar tillgängliga via Elib, vilket kan jämföras med till exempel tryckta böcker registrerade i nationalbibliografin sedan 1983 och totalt 7 miljoner titlar för böcker, kartor och tidskrifter i Libris (Kungl. Biblioteket). Hittills har Elib haft en dominerande ställning gentemot biblioteken i Sverige, men även andra distributionsvägar förväntas tillkomma. Det finns både upplevelser av vinster och brister med e-böcker. Demografi, medie- och läsvanor samt individuella behov att läsa prosa och fakta påverkar e-boksadaptionen. Även faktorer i omgivningen påverkar e-bokens spridning: tillgången till läsplattor och funktionen hos dessa, pris på läsplattor och böcker och tillgängligheten till böcker är några primära faktorer (Jung m.fl. 2012; jfr. Rogers 1995). Själva e-boksläsningen sker också i konkurrens med en ökande andel elektronisk text via e-post, webbsidor, textmeddelanden, kataloger, databaser och e-artiklar (Brown 2001). E-böcker konkurrerar dessutom med filmer, tv-avsnitt, videoklipp och mycket annat som levereras till samma, (ofta) personliga, tekniska plattform (Peters 2009). Det är svårt att hitta rätt i e-boksdjungeln: var finns böckerna? Vad kostar de? Vad behöver jag för att kunna läsa dem? Detta är frågor som brukar vara angelägna när nya distributionsformer och plattformar dyker upp. Nyhetsmedier och distributörer av mobilt innehåll har alla brottats med en svårflörtad publik. Resten av detta kapitel har för avsikt att beskriva hur e-boksläsningen ser ut i den svenska befolkningen hösten 2012 och ge en referenspunkt för uppföljningar under kommande år. Analysen innefattar spridningen av e-boksläsning, vilka grupper som läser mer än andra och hur läsmönster samverkar med läsning av tryckta böcker, men också med läsning av annat digitalt innehåll. E-bokläsningens villkor Sverige skiljer sig historiskt från många andra länder när det gäller läsvanor och läsförmåga genom en tidigt införd folkskola, folkhögskolor, studiecirklar och folkbibliotek. Vi har utbredda läsvanor av tryckta böcker, tidskrifter och tidningar och hög tillgång till internet och digitala mottagare som läsplattor. Samtidigt rapporteras bland annat från PISA-undersökningarna 1 att svenska barn och ungdomars läsförmåga minskat relativt sett under senare år så att Sverige från en position bland de främsta länderna inom OECD-området, nu ligger på en mer genomsnittligt europeisk nivå när det gäller läsförmåga (Skolverket 2010). Det finns en rad olika läs- och surfplattor som kan användas för att läsa e-böcker. Skillnaden mellan den förra och den senare är tillgängligheten till andra funktioner på nätet. Medan en läsplatta huvudsakligen är avsedd just för att läsa e-böcker är en 358

3 Tidiga läsare av e-böcker surfplatta som ipad eller liknande mer att likna vid en dator med alla dess funktioner. De olika typerna har således olika funktioner och även prisnivån varierar mellan de olika plattorna. Sverige skiljer sig från exempelvis USA när det gäller tillgång till olika typer av plattor. Medan läsplattan Kindle är förhållandevis utbredd där, kan vi inte se motsvarande utveckling för specialiserade e-boksläsare i Sverige. Här är istället surfplattan betydligt vanligare. Samtidigt förutspås nu surfplattorna få en ökad andel av e-bokläsarna i USA, då dagens tonåringar enligt en ny rapport föredrar dessa och smartphones (Madden et al 2013). Hösten 2012 när den senaste SOM-mätningen gjordes, hade över hälften 53 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 85 år tillgång till smartphone och närmare en femtedel 19 procent hade en surfplatta i hushållet (se introduktionskapitlet i denna volym). Tillgängligheten till surfplatta har mer än fördubblats jämfört med hösten Sett ur det här perspektivet finns alltså en stor potential för e-boken genom att betydligt fler än de som redan läser e-böcker har tillgång till en teknisk plattform som möjliggör läsning. Men, som beskrivits ovan, är den tekniska tillgången endast en av flera faktorer som borgar för användning. Det finns också anledning att tro att plattan utgör en mer attraktiv plattform för läsning än vad mobiltelefonen med sin relativt lilla skärm gör även om det är möjligt att läsa också på en smartphone. Tabell 1 Tillgång till surfplatta i hushållet beroende på kön, ålder och utbildningsnivå (procent) Procentandel Samtliga 19 Kön Kvinnor 18 Män 20 Ålder år år år år 4 Utbildningsnivå Låg utbildning 4 Medellåg 20 Medelhög 21 Hög utbildning 26 Kommentar: Frågan lyder Har du för närvarande tillgång till något av följande i ditt hushåll? Svarsalternativen var Ja, Nej samt Vet inte. I tabellen visas andelen som svarat Ja. Utbildningsnivå är gjort enligt följande indelning: Lågutbildad - ej fullgjord eller fullgjord grundskola/obligatorisk skola, medellågutbildad studier eller examen vid gymnasium, folkhögskola etc., medelhögutbildad - eftergymnasialutbildning (ej högskola/universitet) eller studier vid högskola/universitet, högutbildad examen (inkl forskarutbildning) från högskola/universitet. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

4 Annika Bergström och Lars Höglund En given fråga är således vem som har tillgång till en platta som möjliggör läsning av e-böcker. Det visar sig att tillgången bland män och kvinnor är förhållandevis lika (20 respektive 18 procent), vilket är förväntat med tanke på att det är tillgång i hushållet efterfrågats. Däremot är skillnaden beroende på ålder betydande. Högst är tillgången bland personer mellan 30 och 49 år, där 29 procent har tillgång till en surfplatta i hushållet, vilket kan jämföras med 27 procent bland personer yngre än 30 år, 18 procent för personer i åldrarna 50 till 64 och endast fyra procent bland personer äldre än 65 år. Det finns även betydande skillnader beroende på utbildning. Tillgången är vanligast bland högutbildade, där hela 26 procent har tillgång till surfplatta. Vid kontroll för ålder visar det sig emellertid att detta snarare är en ålders- än en utbildningsfaktor. Tillgången är låg bland pensionärer oavsett vilken utbildningsnivå man har. Läsningen av e-böcker Att läsa e-böcker kräver inte någon särskild surf- eller läsplatta, böckerna finns att tillgå även på vanliga datorer. Det gör den potentiella publiken betydligt större än enbart den grupp som har tillgång till en platta i sitt hushåll, närmare bestämt de 85 procent som har tillgång till en dator. Så utbredd är emellertid inte läsningen i den svenska befolkningen. Sammantaget är det nio procent som läst en e-bok skönlitteratur och/eller fackbok någon gång det senaste året. Det är ett par enstaka procent som läser varje vecka, ytterligare några procent som läser varje månad eller kvartal och närmare fyra procent som läst på års- eller halvårsbasis (tabell 2). Tabell 2 E-boksläsning totalt, skönlitterär bok, fackbok (procent) E-bok E-bok, E-bok, totalt skönlitterär fackbok Ingen gång 91,4 93,7 95,2 Någon gång senaste 12 mån 2,5 2,2 1,2 Någon gång senaste halvåret 1,2,9,7 Någon gång i kvartalet 1,2,9,8 Någon gång i månaden 1,4 1,1,7 Någon gång i veckan 1,4,7,9 Flera gånger i veckan 1,0,7,5 Kommentar: Frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? Svarsalternativen var skönlitterär bok respektive fackbok. Skalan var sjugradig och återfinns i tabellen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 Tidiga läsare av e-böcker En närmare analys av vilken typ av e-bok som läses visar att det är ungefär lika vanligt att läsa skönlitteratur i digital form (6 procent) som digitala fackböcker (5 procent). Skillnaden är inte statistiskt säkerställd och överlappningen är förhållandevis stor, vilket blir tydligt när man slår samman läsningen av de båda boktyperna. Eftersom andelen läsare är begränsad görs den fortsatta analysen på en sammanslagning av läsning av skönlitteratur och fackböcker. Som redan visats skiljer sig tillgången till tekniska plattformar som möjliggör e-boksläsning vid en jämförelse mellan olika befolkningsgrupper. Även bokläsningen skiljer sig väsentligt mellan olika grupper. Vidare finns olika digitala vanor i olika grupper (jfr Annika Bergströms kapitel i denna volym). Det finns alltså anledning att tro att även e-boksläsning skulle skilja sig beroende på traditionella demografiska faktorer som kön, ålder och utbildning, men även beroende på generella läsvanor och eventuellt också digitala läsvanor. I tabell 3 framkommer, precis som för tillgången till plattor, att skillnaderna i e-boksläsning är stora beroende på ålder. Läsningen är fem gånger så vanlig bland personer i åldrarna 16 till 29 som bland personer som är 65 år eller äldre. Utbildningsnivå har betydelse även här och mönstren är desamma som ovan: e-boksläsningen ökar med utbildningsnivå. Resultaten för e-böcker går delvis i annan riktning än de som gäller läsning av tryckta böcker (jfr Höglund, 2012). Kön har traditionellt stor betydelse så till vida att kvinnor läser tryckt skönlitteratur mer än män men detta är något som märks mindre när det gäller e-böcker, där tekniktillgång och teknikintresse har betydelse. Ålder har däremot större inverkan på inverkan på läsning av e-böcker jämfört med tryckta böcker. Utbildning inverkar positivt på läsning oberoende av distributionsform. Inkomst samvarierar med läsning av såväl e-böcker som tryckta böcker så läsningen ökar med hushållets inkomst i båda fallen. Föga förvånande är e-boksläsningen mer utbredd bland personer som har surfplatta och/eller smartphone. Det betyder i sin tur att datorn inte är det självklara valet för nedladdning och läsning av e-böcker. Tekniktillgång inverkar, av förklarliga skäl, i stort sett inte alls på läsningen av tryckta böcker. 361

6 Annika Bergström och Lars Höglund Tabell 3 E-boksläsning samt läsning av tryckta böcker åtminstone någon gång de senaste 12 månaderna (procent och eta) E-bok eta Tryckt bok eta Samtliga 9 82 Kön Kvinnor 9 0, ,20 Män 8 75 Ålder år 15 0, , år år år 3 81 Utbildningsnivå Låg utbildning 2 0, ,27 Medellåg 5 80 Medelhög Hög utbildning Hushållsinkomst Upp till , , Över Tekniktillgång Har surfplatta 18 0, ,07 Har ej surfplatta 6 80 Har smartphone 12 0, ,07 Har ej smartphone 4 77 Biblioteksvanor Besökt bibliotek senaste 12 mån 13 0, ,31 Ej besökt bibliotek senaste 12 mån 5 69 Gjort biblioteksärenden på nätet varje vecka 33 0, ,18 Gjort biblioteksärenden på nätet mer sällan/aldrig 8 77 Bokläsning Läst någon bok senaste 12 mån 10 0, Ej läst någon bok senaste 12 mån Läst någon e-bok senaste 12 mån ,10 Ej läst någon e-bok senaste 12 mån Bloggläsning Läser blogg varje vecka 15 0, ,08 Läser blogg mer sällan/aldrig 7 81 Digitala Morgontidning på webben varje vecka 13 0, ,09 nyhetsvanor Morgontidning på webben mer sällan 7 81 Kvällstidning på webben varje vecka 11 0, ,04 Kvällstidning på webben mer sällan 7 81 Kommentar: Frågan lyder Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst följande typer av böcker? Svarsalternativen var skönlitterär bok respektive fackbok, som e-bok, samt för tryckt bok Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande? Ett av svarsalternativen var Läst någon bok. Skalan var sjugradig i tabellen återfinns de som svarat minst någon gång. Eta är ett sambandsmått som visar styrkan i sambandet mellan en oberoende variabel på nominalskalenivå och en beroende variabel på intervallskalenivå. Måttet varierar mellan 0 och 1. Värden nära noll innebär att samband saknas. Ju längre avstånd från 0 desto starkare är sambandet. Det teoretiska max-värdet betyder att all variation i den beroende variabeln kan föras tillbaka till kategoriseringen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

7 Tidiga läsare av e-böcker Biblioteksvanor såväl analoga som digitala har också viss inverkan på läsningen av e-böcker. E-bokläsningen är betydligt mer utbredd bland personer som brukar besöka bibliotek och bland dem som brukar göra biblioteksärenden på nätet. Relationerna mellan läsning av e-böcker och tryckta böcker är svaga. En fördjupad analys av relationen mellan läsningen av tryckta böcker och e-böcker visar att tillskottet till gruppen bokläsare genom e-böckerna ännu så länge är mycket begränsat. Merparten av befolkningen, cirka 80 procent uppger att de har läst någon bok senaste året, men inte någon e-bok. Av de 9 procent som läst e-böcker har flertalet motsvarande 8 procentenheter av 9 läst både tryckta och digitala böcker medan andelen som enbart läser e-böcker är försumbar. En knapp femtedel 19 procent har inte läst någon bok alls det senaste året. Tabell 4 Relationen mellan läsning av tryckt bok och e-bok (totalprocent i befolkningen) Läst e-bok Någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 mån Någon gång senaste 12 mån Läst bok Ingen gång senaste 12 mån Antal svar: 1499 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012 Man kan också skönja samband mellan e-bokläsning och läsning av andra typer av digitala texter. Blogg- och nyhetsläsare har en betydligt mer utbredd vana att läsa e-böcker än vad personer som inte har för vana att följa bloggar eller nyheter online har. Särskilt tydligt är detta för bloggläsare. Digitala läsvanor har större betydelse för e-boksläsning än för läsning av tryckta böcker, men skillnaderna är förhållandevis små. Det är i det här skedet inte möjligt att avgöra om det är den digitala miljön i sig, den generella digitala vanan som lockar till e-boksläsning eller om det är läsvanan som spiller över också på digitala läsmiljöer. En regressionsanalys som tar hänsyn till dessa olika faktorer samtidigt kan ge svar på vilken av de redovisade faktorerna som har störst betydelse för om e-boksläsning äger rum. Om man enbart tar in ålder, utbildning och hushållsinkomst traditionella demografiska faktorer i modellen får man signifikanta samband i samma riktning som beskrivits ovan. Yngre och högutbildade läser mer än äldre och lågutbildade, medan hushållsinkomst inte har signifikant betydelse för e-boksläsning. När man för in tekniktillgång i analysen uppvisar tillgången till surfplatta starka positiva samband med e-boksläsning oberoende av ålder och utbildning. 363

8 Annika Bergström och Lars Höglund Tabell 5 Läsning av e-böcker (oddskvoter) Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Ålder 0,96 *** 0,97 *** 0,97 *** 0,97 *** Låg utbildning,124 ** 0,14 ** 0,21 * 0,23 Medellåg utb,320 *** 0,33 *** 0,45 ** 0,47 ** Medelhög utb,764 0,78 0,90 0,93 Hög utbildning (ref) Hushållsinkomst upp till ,64 0,94 0,82 0,85 Hushållsinkomst ,77 0,98 0,95 0,96 Hushållsinkomst över (ref) Har surfplatta 0,39 *** 0,43 *** 0,43 *** Har smartphone 0,74 0,68 0,68 Besökt bibliotek senaste 12 (ref) 1 1 Ej besökt bibliotek senaste 12 0,86 0,92 Gjort biblioteksärenden på nätet senaste 12mån (ref) 1 1 Ej gjort biblioteksärenden på nätet senaste 12mån 0,36 *** 0,37 *** Läst någon bok senaste 12 (ref) 1 Ej läst någon bok senaste 12 0,54 Läser morgontidning på webben varje vecka (ref) 1 Läser ej morgontidning på webben varje vecka 1,00 Läser kvällstidning på webben varje vecka (ref) 1 Läser ej kvällstidning på webben varje vecka 0,98 Nagelquerke R2 0,13 0,17 0,21 0,21 Kommentar: Signifikansnivåer: * p<0,05; ** p<0,01; *** p<0,001. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Biblioteksvanor på nätet uppvisar relativt starka samband med e-boksläsning som är mindre utbredd bland personer som inte har för vana att besöka bibliotek i dess digitala form oberoende av demografi och tillgång till olika digitala läsplattformar. När det gäller läsvanor är sambanden mellan e-boksläsning och digitala nyhetsvanor starkare än sambanden mellan e-boksläsning och läsning av tryckta böcker, men inte i något av fallen är sambanden statistiskt säkerställda. I den sista, mest omfattande modellen, visas tydligt att det är ålder, tillgång till surfplatta och biblioteksvana som i störst utsträckning förklarar e-bokläsning. Sammanfattningsvis kan konstateras att e-bokläsning delvis är uttryck för teknikorientering och att samma faktorer som förklarar läsning av tryckta böcker bara delvis 364

9 Tidiga läsare av e-böcker förklarar läsningen av elektroniska sådana. Utbildningens betydelse slår igenom för båda läsplattformarna. Betydelsen av biblioteksvanor på nätet tycks också slå igenom och ger en fingervisning om att e-böcker till större delen anskaffas genom lån via folkbiblioteken (SOU 2012:65). Den förhållandevis lilla grupp som läser e-böcker (133 personer) har i undersökningen fått ange hur de har fått tag på böckerna. Frågan innehöll tre fasta svarsalternativ: Laddat ner via bibliotek, Köpt via internet samt Annat sätt. Det var möjligt att ange flera alternativ. En tredjedel 32 procent har laddat ner via bibliotek, en knapp tredjedel 27 procent har köpt e-böcker via internet och en tredjedel 33 procent har fått tag på e-böcker på annat sätt. Då antalet svarande är mycket begränsat går det inte att göra fördjupade analyser i frågan. Om man ser till försäljningsstatistiken framgår att de större förlagens försäljning av skönlitteratur minskat under de senaste åren efter en längre periods uppgång (SOU 2012:65). E-boksläsningens första generation Bokbranschen förändras och e-bokens expansion ställer viktiga frågor på sin spets. Vilken roll får biblioteken om det mesta kan laddas ned utan att man besöker biblioteket? Hur kommer förlagens utveckling framöver att påverkas om de väljer att hålla tillbaka utbudet eller finner svag betalningsvilja hos e-bokläsarna? Kommer författandet och den traditionella utformningen av boken att utmanas av mer multimedia-inspirerade kreationer? Här finns en rad frågor om vad som kan tänkas hända i framtiden. Idag står diskussionen i hög grad kring olika modeller för tillgängliggörande och prissättning där relationerna mellan bibliotek och förlag är i centrum. Att avsikten är att allmänheten fritt skall kunna låna e-böcker via biblioteken är dock en tydlig riktlinje i det nya förslaget till bibliotekslag (Prop.2012/13:147). Ovan har vi analyserat tidiga användare av e-böcker. Av samtliga uppger sex procent att de läst en eller flera skönlitterära böcker i e-boksformat medan fem procent uppger att de läst facklitteratur som e-bok. Det totala antalet som läst e-böcker i någon form under det senaste året uppgick till nio procent av de svarande, vilket pekar på att man befinner sig i ett relativt tidigt skede av spridningen. Som jämförelse kan nämnas att man i engelsk-språkiga länder har mer än dubbelt så hög andel läsare av e-böcker. Samtidigt finner vi att andelen svenskar som har tillgång till någon form av surfplatta, där e-böcker enkelt kan laddas ned och läsas ligger mer än dubbelt så högt som e-bokläsningen och fortsätter öka, vilket utgör en potential för fortsatt spridning, även om utbudet av e-böcker på svenska ännu är begränsat. De tidiga användare vi ser här motsvarar till stor del grupper som förutsägs i klassisk teori om innovationsspridning (jfr Rogers, 1995), dvs personer med högre utbildning, relativt unga och resursstarka. Men, analysen visar också på den stora betydelsen av teknikintresse, tekniktillgång och biblioteksvanor och med kontroll för detta tillför de traditionella bakgrundsvariablerna inte så mycket ytterligare i förklaringen till e-bokläsning. Det finns därför underlag för en modell i två steg där 365

10 Annika Bergström och Lars Höglund traditionella bakgrundsvariabler som utbildning och ekonomiska resurser förklarar en del av de mer specifika och mer direkt utslagsgivande förutsättningarna som behov, biblioteksvanor och tekniktillgång. Att biblioteksvanor spelar en relativt stor roll har här att göra med att spridningen av e-böcker via biblioteken dominerar så stort över försäljningen till slutanvändare, vilket inte alls är fallet för tryckta böcker där det finns en mer mogen marknad för försäljning till konsument. Den fortsatta utvecklingen när det gäller utbud och prissättning av e-böcker kan antas få betydelse för i vilken takt e-bokläsningen sprids, men det sker också en rad andra förändringar som kan inverka på e-boksvanorna. Där är den nya bibliotekslagen och olika tillkommande initiativ såsom Kungl. bibliotekets nya planer på en e-boksplattform via Libris exempel på att flera olika slag av institutionella förändringar kan komma att påverka utvecklingen för e-böcker i Sverige. Not 1 PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie initierad av OECD som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevers förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år (Skolverket 2010). Referenser Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Brown, Gary J (2001) Beyond print: reading digitally. Library Hi Tech, 19(4): Clark, Dennis T; Goodwin, Susan P, Samuleson, Todd och Coker, Cathrine (2008) A qualitative assessment of the Kindle e-book reader: results from initial focus groups. Performance Measurement and Metrics, 9(2): Facht, Ulrika (2012) Aktuell statistik om E-böcker. Höglund, Lars (2012) Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red) I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 56. Jung, Jaemin; Chan-Olmsted, Sylvia; Park, Bellnine och Kim, Youngju (2012) Factors affecting e-book reader awareness, interest and intention to use. New Media & Society, 14(2): Kungl. Biblioteket. Madden et al (2013) Teens and Technology Pew Research Center, Internet & American Life Project. Prop.2012/13:147. Ny bibliotekslag. 366

11 Tidiga läsare av e-böcker SOU 2012:65. Läsandets kultur. Litteraturutredningens slutbetänkande. SVT/kultur (2011) E-boksuccé drabbar biblioteken. Publicerad 7 december :11. Peters, Tom (2009) The future of read. Library Journal, November 1. Rogers, Everett M. (1995) Diffussion of innovations. New York: The Free Press. Skolverket (2010) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm, Skolverket, Rapport

12

Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som

Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som E-boken: möjligheter och hinder E-boken: möjligheter och hinder ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som musik och dagstidningar

Läs mer

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter.

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. STÖDER DIGITALISERINGEN BIBLIOTEKSANVÄNDNINGEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. Inte minst när man ser till dagspressen tycks

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Kulturvaneundersökning

Kulturvaneundersökning Rapport 2014:08 Version 1.0 Kulturvaneundersökning för Region Skåne/Kultur Skåne Dokumentinformation Titel: Kulturvaneundersökning för Region Skåne/Kultur Skåne Serie nr: 2014:08 Projektnr: 577/14071 Författare:

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014

Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014 1 [5] Referens Anna-Stina Takala Mottagare Anja Dahlstedt Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014 En sammanställning Bakgrund Under hösten 2014 väntar ett nytt avtal mellan Bibliotek

Läs mer

Medborgarna och e-förvaltningen

Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Annika Bergström A llt fler delar av den offentliga förvaltningen anammar och införlivar digitala verktyg i såväl intern som extern verksamhet.

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Om du är en van användare kan du hoppa över de mest grundläggande instruktionerna.

Om du är en van användare kan du hoppa över de mest grundläggande instruktionerna. Dito manual Nedanstående manual är riktad till dig som inte tidigare har använt en läsplatta. Den hjälper dig med att komma igång med att läsa e-böcker på läsplattan och med att använda Akademibokhandelns

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA

HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA En lathund En lathund om hur man laddar hem e-böcker från v8bibliotekens hemsida: www.v8biblioteken.se. På V8bibliotekens hemsida får du tillgång

Läs mer

NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER

NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER Nyhetsmediernas funktioner NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER Oscar Westlund och Gustav Ekström Dagens medielandskap är komplext, mångfacetterat och föränderligt. För den som önskar ta del av nyheter låter detta

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS

med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS Försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS Slutrapport Kungl. biblioteket Gunnel Stjernvall Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Introduktion 3 Sammanfattning 4 Omvärldsanalys

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt

Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt Varför minskar biblioteksbesöken? VARFÖR MINSKAR BIBLIOTEKSBESÖKEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är Bibliotek och demokratiska möten Bibliotek och demokratiska möten LARS HÖGLUND Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är att underlätta alla invånares kontakt med information

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Allmänheten om digitala böcker

Allmänheten om digitala böcker Novus Opinion för Svensk Bokhandel Allmänheten om digitala böcker 24 september 2009 Arne Modig Allmänheten om digitala böcker Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svensk Bokhandel

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi.

Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi. Manual E600 Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi. För att du ska kunna låna böcker behöver du ha ett Adobe id.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 AV-innehållstjänster i Finland Att titta på tv- och videoinnehåll 2012 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 1 2013-02-25 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND Bibliotek och bibliotekarier arbetar med förmedling av information och kultur. Som kulturaktivitet, där användning i regel förutsätter besök, liknar biblioteksbesök andra

Läs mer

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Det myckna bokskrivandet tar

Det myckna bokskrivandet tar Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut Lennart Weibull, Åsa Nilsson och Sören Holmberg Rubriken är hämtad från Predikarens bok i Gamla Testamentet (Predikaren

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Läsplatta. Så här lånar du e-böcker till din Letto läsplatta

Läsplatta. Så här lånar du e-böcker till din Letto läsplatta Läsplatta Så här lånar du e-böcker till din Letto läsplatta Så lånar du böcker till läsplattan Letto Använd ett eget Adobe ID och ditt bibliotekskortnummer när du lånar och laddar ner dina e-böcker (epub)

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Du har intresset. Vi har magasinet.

Du har intresset. Vi har magasinet. Du har intresset. Vi har magasinet. Trender som påverkar alla medier Digitalisering allt större digital konsumtion Versonifiering ökad grad av paketering Personifiering allt mer skräddarsys TV-vitalisering

Läs mer

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011 FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK Falun, 4 maj 2011 1 Digitala böcker E-böcker Ljudböcker 2 Elib Grundat år 2000. Ägare: Bonnierförlagen, Piratförlaget, Natur & Kultur och Norstedts Förlagsgrupp.

Läs mer

Mobilt & shopping on demand. Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln. tradedoubler.

Mobilt & shopping on demand. Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln. tradedoubler. Mobilt & shopping on demand Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln tradedoubler.com Prestationsbaserade mobila kanaler har drastiskt förändrat shoppingupplevelsen

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Demografisk undersökning

Demografisk undersökning Skandinaviens största oberoende märkesinriktade bilsajt! Vilka är våra besökare? Svaret finns på följande sidor! Demografisk undersökning Utförd 2006-09-19 ->2007-05-08 Kön Kön Man 8312 98,20% Kvinna 152

Läs mer

ENKEL INTRODUKTIO Du kanske länge har funderat vad alla begrepp som Wifi, surfplatta och app står för, kanske detta dokument kan lösa dina problem.

ENKEL INTRODUKTIO Du kanske länge har funderat vad alla begrepp som Wifi, surfplatta och app står för, kanske detta dokument kan lösa dina problem. ENKEL INTRODUKTIO Du kanske länge har funderat vad alla begrepp som Wifi, surfplatta och app står för, kanske detta dokument kan lösa dina problem. Katarina Eriksson ipad ipad +Äldre=sant Enkel beskrivning

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008 Gemensam e-kampanj i Östergötland Bakgrund Presskonferens om östgötabibliotekens gemensamma e-tjänster november 2006 Beslut om gemensam handlingsplan för 24- timmarsbiblioteket, april 2007 Lansering av

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Distribution av e-böcker Färdiga filer

Distribution av e-böcker Färdiga filer Distribution av e-böcker Färdiga filer Kravspecifikation En guide till förlag som vill distribuera färdiga e-boksfiler via Elib Version 4.1 2014-11-28 Materialet i denna kravspecifikation får användas

Läs mer

Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand?

Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Världen är så stor så stor Världen är så stor så stor Lennart Weibull Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Annonser på resesidorna lockar fram drömmar men pekar

Läs mer