Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De"

Transkript

1 Biblioteksvanor och attityder Biblioteksvanor och attityder Lars Höglund Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De regelbundna besökarna blir något färre medan lånen av e-böcker över nätet ökar. Detta är den bild som framträder i den nationella SOM-undersökningen 2012 och det är samma bild som ges i officiell folkbiblioteksstatistik. Där framgår att besöken minskade med knappt två procent och att de svenska folkbibliotekens totala utlåning 2012 uppgick till 68 miljoner utlån, vilket är en minskning med endast drygt en procent jämfört med året innan (preliminär statistik (Kungl. biblioteket 2013). Samtidigt ökade lånen av e-böcker enligt samma statistik med hela 89 procent, men utgör fortfarande endast ett par procent av all utlåning. Läsningen av e-böcker behandlas i ett annat kapitel i denna volym. Folkbiblioteken har en rad olika uppgifter som rör såväl demokrati som läsande och kunskapsförmedling. En ny bibliotekslag är under beredning, där en övergripande formulering i den aktuella propositionen lyder: 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla ( Prop.2012/13:147) Ambitionsnivån är således hög och man når också stora grupper i befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika orter och olika sociala grupper och antalet biblioteksenheter tenderar att minska. Hur detta återspeglas i befolkningens biblioteksvanor och åsikter om biblioteken försöker vi här belysa med hjälp av bearbetningar från SOM-undersökningen Mot den bakgrunden studeras i detta kapitel några aspekter av allmänhetens biblioteks- och läsvanor. Vilka förändringar kan vi då se när det gäller biblioteksbesök och läsning. Varför besöker man bibliotek idag? Vilka skillnader finns mellan olika grupper och finns det samband mellan biblioteksanvändning och synen på våra medmänniskor. Detta är några frågor som redovisningen nedan anknyter till. Biblioteksbesökens omfattning och ändamål Biblioteksbesökens minskning under senare år står i kontrast till de betydande ökningarna av informationsutbyte över nätet (se Bergstöm och Höglunds kapitel i denna volym). Succesivt sker också allt fler besök över nätet, men varken detta eller Höglund, Lars (2013) Biblioteksvanor och attityder i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 345

2 Lars Höglund en begynnande kraftig ökning av antalet e-boklån via Internet verkar helt motsvara de minskade besöken och utlåningstalen, något som också antyds i rapportering av folkbiblioteksstatistiken (Kungl bibl 2013). I Figur 1 beskrivs uppgivna biblioteksbesök mätt som någon gång per år eller oftare samt någon gång per kvartal eller oftare mot bakgrund av data om bokläsning respektive användning av Internet någon gång per år eller oftare. Som framgår av figuren är förändringarna från föregående år så små att de ligger inom den så kalllade felmarginalen, men tolkningen om en marginell nedgång i biblioteksbesöken får alltså stöd i den officiella statistiken liksom i den långsiktiga trenden i SOMundersökningarna. Figur 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning Andel som gjort/använt åtminstone någon gång under det senaste året, samt biblioteksbesök varje kvartal eller oftare (procent) Använt Internet Läst bok, år el oftare Besökt bibliotek minst en gång senaste året Besökt bibliotek kvartal el oftare Kommentar: Biblioteksbesök enligt formuläreditionen R2, läst bok och Internet enligt formuläreditionerna I, II, III respektive IIII Källa: Den nationella SOM-undersökningen De senaste årens biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning för olika grupper i befolkningen återges i Tabell 1. Där framgår de återkommande skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller biblioteksbesök och bokläsning samt skillnader efter utbildningsnivå, ålder och familjetyp. Både för biblioteksbesök och bokläsning är skillnaden mellan andelen män och kvinnor ca 15 procentenheter till kvinnornas förmån. När det gäller Internet finns nu åtminstone viss användning bland flertalet undersökta och det är endast i den äldsta gruppen man har en markant lägre nivå 346

3 Biblioteksvanor och attityder av brukare. Här finns inte heller någon stor skillnad mellan män och kvinnor. Det bör noteras att användning någon gång per år eller oftare är ett relativt trubbigt mått där smärre skillnader mellan olika år bör tolkas försiktigt. Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internet (procent) Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet senaste året senaste året senaste året År Ålder Kön Män kvinnor Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Nuvarande familjeklass Arbetarhem Jordbrukarhem*) Tjänsteman Högre tjänstem Företagare Antal svar Kommentar: Kolumner med fler svarande bygger på att frågan ställts i två eller flera formulär i de parallella urvalen (se metodkapitlet). Källa: Den nationella SOM-undersökningen Väl så intressant som data om biblioteksbesök är kanske hur allmänheten bedömer bibliotekens service och vad man faktiskt gör på biblioteken. Det senare är också en aspekt som flitigt diskuteras bland bibliotekarier och rör vilken roll man ser att biblioteken har i dag och hur den kan komma att förändras i framtiden. Centralt för detta är att biblioteken redan idag har flera olika uppgifter och används på olika sätt av olika användargrupper. Förutom utlån av böcker och andra media har folkbiblioteken sammantaget ett betydande utbud av olika aktiviteter som rör läsfrämjande åtgärder både för barn och vuxna, kulturaktiviteter mm (Höglund, 2012). 347

4 Lars Höglund De så kallade övriga aktiviteterna i bibliotekens utbud, dvs de som inte rör medielån, registreras också numera i den offentliga statistiken. Under år 2012 passerades nivån arrangemang och vissa aktiviteter tycks fortsätta att öka (Kungl. Biblioteket, Preliminär Folkbiblioteksstatistik)Totalt ökade antalet övriga aktiviteter med ca 6 procent mellan 2011 och 2012 enligt preliminär statistik. Enskilda aktiviteter ökade dock väsentligt mer. Exempelvis kan man notera ett ökat utbud av slutna läsecirklar med 11 procent, av filmvisningar med 19 procent, av data och internetkurs med 18 procent och av biblioteksinformation och visningar med 17 procent jämfört med En majoritet av alla arrangemang riktar sig främst till barn och unga. Antalet sådana arrangemang ökade i genomsnitt med ca 6 procent (Figur 2). Figur 2 Antal övriga aktiviteter vid svenska folkbibliotek 2011 och 2012 Varav tilfällen primärt för barn/unga Bokprat - boksamtal Berättar-/Sagostund Annan programaktivitet Biblioteksinformation/ -visning Data/Internetkurs Utställning Läscirkel - sluten sammankomst Föreläsning och debatt Målnings- och hantverkskurs Sångstund Teaterföreställning I samarbete med BVC Författarbesök Läscirkel - öppen sammankomst Musikunderhållning Filmvisning Skrivarkurs Totalt antal övriga arrangemang 2011: Streckad stapel 2012: Fylld stapel (prel. data) Källa: Kungl. Biblioteket. Preliminär Folkbiblioteksstatistik, april Vad man gör på biblioteket vid besök och hur ofta olika aktiviteter görs ingår i SOM-undersökningen med ett begränsat antal kategorier. Trots att utbudet av olika arrangemang ökat är lån av böcker fortfarande den totalt sett vanligaste aktiviteten på biblioteket. Här är också skillnaden mellan män och kvinnor påtaglig (figur 3). Frågor till bibliotekarie om hjälp kommer som nummer två av de aktiviteter som biblioteksbesökare uppger. Detta kan anknytas till den aktuella debatten om bemanning på biblioteken där man bland nya grepp för att hålla kostnaderna nere finner försök med bibliotek som hålls öppna utan närvarande personal, så kallade meröppna 348

5 Biblioteksvanor och attityder bibliotek, något som i vissa fall också framstått som ett alternativ till nedläggning. En annan grupp av aktiviteter rör läsning och arbete eller studier på plats. Där är skillnaderna mellan män och kvinnor mindre och går i vissa fall i olika riktning. En större andel av männen uppger att de läser tidningar eller tidskrifter på biblioteket medan något fler kvinnor läser böcker på plats. Vanligare bland män än kvinnor är också att söka information/fakta. Numera uppger endast en liten andel att de besöker biblioteket för att använda Internet (Figur 3). Figur 3 Aktiviteter på biblioteket någon gång per halvår eller oftare efter kön. (procent) Lånat böcker Frågat bibliotekarie om hjälp Läst tidningar/tidskrifter Läst böcker Kvinnor Besökt kulturevenemang Män Sökt information/ fakta Lånat musik/film Använt studie-/arbetsplats Använt Internet Kommentar: Bas biblioteksbesökare, n= 801. (För tidigare år finns boklån uppdelat efter typ.) Källa: Den nationella SOM-undersökningen Som framgår av Figur 2 och 3 är användningen av biblioteken mer varierad än vad man utifrån en traditionell uppfattning kanske tror. Boklån av olika slag är trots detta den vanligaste aktiviteten. Skillnaderna mellan olika grupper förändras dock inte dramatiskt mellan enskilda år utan är jämförelsevis stabila. När det gäller bokläsning generellt finns i SOM-undersökningen flera frågor som belyser detta. Litteraturutredningen (SOU 2012:16) framhåller att även om bokläsningen totalt i befolkningen är relativt stabil finns bekymmer med tendenser till minskad läsning och minskad läsförmåga särskilt bland yngre män, varför lässtimulans i olika former är viktigt. I återkommande internationella jämförelser av barns och ungdomars läsförmåga har Sverige under senare år fallit från en position i toppen till en nivå nära ett europeiskt medelvärde, medan andra jämförbara länder som Finland ligger väsentligt högre. Vi ser därför nedan närmare på några frågor 349

6 Lars Höglund som rör bokläsning nedan. I tabell 2 återges läsning av skön- och facklitteratur mätt som läsning någon gång per månad eller oftare. Tabell 2 Läst tryckt litteratur efter ålder och kön (procent) år 30-49år 50-64år år Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Skönlitteratur månad eller oftare Antal svar Facklitteratur månad eller oftare Antal svar Som framgår av Tabell 2 är andelen kvinnor som regelbundet läser skönlitteratur betydligt högre än för män i alla åldersgrupper. Detta tycks också delvis vara fallet när det gäller facklitteratur, där skillnaden visserligen är ganska liten men fortfarande visar en övervikt för kvinnor och i den yngsta gruppen är skillnaden påtaglig. I tabell 2 går den yngsta åldersgruppen ända upp till 29 år. Med en finare ålderfördelning blir antalet i varje cell lågt, men om vi enbart ser till ungdomar i gruppen 16-24, som här omfattar 132 personer, kan man notera att andelen unga män som läser skönlitteratur någon gång per månad eller oftare endast är ca 17 procent, medan motsvarande tal för unga kvinnor är ca 37 procent, vilket tyder på både stora skillnader mellan kvinnors och mäns läsvanor och dessutom på en väsentligt lägre nivå bland män än vi såg i tabell 2. Detta är i linje med andra undersökningar som pekar på att få unga män läser skönlitteratur. För facklitteratur är andelen läsare bland unga i åldern år (antal svar=115) högre, här läser ca 33 procent av männen facklitteratur varje månad eller oftare, medan andelen läsare bland kvinnor är 53 procent. Även här är således skillnaden mellan män och kvinnor påtaglig och aktualiserar frågor både med tanke på att en stor andel i åldersgruppen är studerande och att könsskillnaderna i bokläsning är så påtagliga även för facklitteratur. Bedömningar av biblioteken: service och förtroende Allmänhetens bedömning av bibliotekens service ligger jämfört med andra institutioner och olika typer av kommunal service regelbundet mycket högt. 350

7 Biblioteksvanor och attityder Figur 4 Åsikt om bibliotekens service i den egna kommunen , samt biblioteksbesök kvartal (procent) Bra service bland dem med uppfattning "Bra service":kvinnor "Bra service": Män Totalt Bra service (samtliga) Biblioteksbesök kvartal el oftare "Dålig" service totalt Kommentar. Frågan om biblioteksservice i denna version ej ställd 2007,2008. Obs: Den övre linjen har 5 svarsalternativ: Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dålig, Ganska dålig, Mycket dålig. För linjerna i mitten, uppdelat på män och kvinnor med en sjunkande tendens inkluderar ett 6:e svarsalternativ ingen uppfattning. Källa: Den nationella SOM-undersökningen, Formulär II respektive år. I figur 4 visar den övre kurvan andelen av dem som har uppfattning och anser bibliotekens service vara ganska eller mycket bra. Bedömningen ligger högt med ett snittvärde för hela perioden om ca 85 procent. I mitten av figuren återges samma serie inklusive svarsalternativet ingen uppfattning. Här framgår att många ickebesökare väljer detta alternativ och med minskade besökstal över tid får man en trend för positiva som samvarierar med besöken. Figur 4 visar också att andelen som anser servicen vara ganska eller mycket dålig är försvinnande låg kring någon enstaka procent och snarare minskar än ökar över tid. Om vi alltså ser till dem som faktiskt bedömt servicen och oftast också besöker bibliotek finner man således en starkt positiv och stabil tendens över tid. Få verksamheter torde kunna uppvisa samma goda resultat. En näraliggande bedömning av biblioteken rör förtroendet för hur de sköter sitt arbete. Även förtroendet för biblioteken har visat sig ligga mycket högt och i det absoluta toppskiktet bland de institutioner som ingår i SOM-undersökningen. Så är också fallet i 2012 års undersökning och är positivt i alla undersökta grupper, även om det här liksom andra frågor om inställningen till bibliotek finns ett tydligt samband med graden av användning. Men, även bland icke-användare finns ett tydligt förtroende bland drygt halva befolkningen och bland dessa finns endast någon eller några enstaka procent som uppger att de har litet förtroende för bibliotek. När 351

8 Lars Höglund det gäller dem som mer regelbundet besöker biblioteken finner man att andelen med högt förtroende för biblioteken stiger succesivt för att bland veckobesökare omfatta nästan alla (tabell 3). Tabell 3 Förtroende för biblioteken efter biblioteksbesök Biblioteksbesök: Någon gång Någon Någon Någon Någon Flera Förtroende för Ingen de senaste gång i gång i gång i gång i gånger i biblioteken gång 12 mån halvåret kvartalet månaden veckan veckan Mycket stort el. Ganska stort Varken stort eller litet Ganska litet el. Mycket litet Ingen uppfattning Antal svar Kommentar:Antalet svarande är1545 Källa:Den nationella SOM-undersökningen 2012 Som nämnts ovan kan man också utesluta alternativet ingen uppfattning och får då i huvudsak biblioteksanvändare vilket leder till att andelen med stort förtroende totalt ökar från 66 till 74 procent (för data om förtroende för andra institutioner (se Sören Holmbergs och Lennart Weibulls kapitel om institutionsförtroende i denna volym) Biblioteksbesök och syn på flyktinginvandring Biblioteksbesökare och de som ofta läser skönlitteratur skiljer sig från övriga genom att de något oftare är unga, högutbildade, kvinnor eller från tjänstemannahem, men har de också andra attityder än övriga? Kan man till exempel se samband mellan biblioteksbesök eller bokläsning och synen på samhället eller på medmänniskor? Ja, vi har tidigare sett en tendens till att bokläsning och biblioteksbesök hänger samman med tillit till andra människor och även hur man ser på flyktinginvandring (Höglund&Wahlström 2007). Synen på flyktinginvandring kan vi delvis tolka som en indikator på tolerans i anslutning till teorier om socialt kapital (jmf Putnam 2001) Eftersom frågor som rör om invandringspolitik också kommit högt i årets mätning av viktiga samhällsproblem ser vi här närmare på hur attityden till flyktinginvandring 352

9 Biblioteksvanor och attityder förhåller sig till biblioteksbesök. För att kunna kontrollera för fler variabler studeras detta samband här inte enstaka år utan för hela datamängden sedan 1988 för de år frågan ställts. Vi får då ett omfattande dataunderlag som gäller en följd av år, vilket även minskar risken för slumpmässiga variationer. Som framgår av figur 5 finns ett tydligt samband med en alltmer tolerant inställning till flyktinginvandring ju oftare man besöker biblioteken. Figur 5 60 Syn på flyktinginvandring efter biblioteksbesök: andel som anser det vara ett bra respektive dåligt förslag att ta emot färre flyktingar (procent) Bra förslag Dåligt förslag Biblioteksbesök senaste året: Nej Ngn gång Någon g./ Någon g/ Någon g/ Ngn gång Flera ggr ingen gång per år halvår kvartal månad /vecka i veckan Källa: Den nationella SOM-undersökningen sammanslaget (n=41 788) Figur 5 visar ett således ett tydligt samband mellan biblioteksbesök och en positiv attityd till flyktinginvandring. Detta innebär givetvis inte nödvändigtvis ett orsakssamband. Man kan t ex tänka sig att unga och högutbildade både oftare har en positiv syn på invandring och oftare besöker bibliotek. Samtidigt kan man också finna argument för att biblioteksbesök skulle kunna spela roll i sammanhanget. Till exempel kommer de som ofta besöker bibliotek också att möta många invandrare. Biblioteksanvändning medför även större exponering för litteratur där man till exempel via läsning av skönlitteratur får en inblick i andra människors liv, i andra kulturer och kunskaper om samhället. Majoriteten av dem som ofta läser böcker besöker också ofta bibliotek, varför biblioteksbesök här också till stor del fungerar som indikator på bokläsning. För att se om vi enkelt kan eliminera sambandet med biblioteksbesök kontrollerar vi i den följande tabellen för utbildning, kön och ålder. 353

10 Lars Höglund Tabell 4 Syn på flyktinginvandring mot biblioteksbesök, utbildning, kön och ålder (procent) Män Kvinnor Utbildning Låg Hög Låg Hög Åldersgrupp 1: år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar Antal svarande Åldersgrupp2: år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar Antal svarande Åldersgrupp3: år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar Antal svarande Åldersgrupp4: år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar Antal svarande Kommentar: Effekter som genomsnittlig procentskillnad: Biblioteksbesök = 0,09, Utbildning =0,13 Kön = 0,04. Ålder ca 0,03. Totalt 0,29. Sambandet mellan syn på invandring och biblioteksbesök minskar,men försvinner således inte i någon av åldersgrupperna när utbildning, kön och ålder kontrolleras. Utbildningsnivå har dock här det starkaste sambandet med synen på flyktinginvandring. Källa: Den nationella SOM-undersökningen sammanslaget (antal svar=41 788) 354

11 Biblioteksvanor och attityder När man kontrollerar för flera variabler minskar betydelsen av biblioteksbesök något, men försvinner inte. Man kan också se att utbildning betyder mer för synen på flyktinginvandring än övriga variabler i analysen. Samtidigt är effekten av kön och ålder mycket svag, även om man kan notera att något färre i den äldsta åldersgruppen är mot begränsningar i flyktinginvandringen jämfört med övriga åldersgrupper. Minskade besök trots både förtroende och aktualitet Bibliotekens roll är aktuell av flera skäl. Den fortsatta digitaliseringen med ökande möjligheter att nå både bibliotek och andra informationskällor över nätet innebär succesivt ändrade villkor med både utmaningar och möjligheter. En annan aspekt på bibliotekens verksamhet är de olika typerna av läsfrämjande åtgärder som blir särskilt aktuella att framhålla i tider då man befarar brister i ungas läsning. Även om skolan och hemmet är centrala när det ungas läsförmåga, utgör biblioteken ett viktigt komplement där fri informationstillgång och stimulans till läsning är centrala inslag. Biblioteken som institution är också aktuell genom att en ny bibliotekslag bereds med tydliga preciseringar av uppdraget kring läsande och tillgång till litteratur och information för alla grupper. Biblioteksbesöken har en trendmässig nedgång över längre tid, men jämfört med föregående år finner vi endast en obetydlig nedgång. Stor stabilitet noterar vi också i mätningarna av service och förtroende när det gäller biblioteken. Det visar sig att försvinnande få har en negativ bedömning av servicen och samma förhållande gäller förtroendet för biblioteken. Om vi begränsar oss till dem som har en uppfattning, om bibliotekens service finner man ett medeltal för senare år kring 85 procent och kurvan visar inga nedgångstecken. Däremot minskar andelen med en uppfattning om bibliotekens service i takt med ett succesivt sjunkande besökstal under senare år. Att färre besöker biblioteken verkar således inte att ha med bibliotekens servicekvalitet att göra, utan man får här söka andra förklaringar såsom konkurrens om tid, konkurrens mellan olika medier, ändrade läsvanor etc. Förutom etablerade samband mellan biblioteksvanor och utbildning, kön respektive ålder har vi här också sett närmare på sambandet mellan biblioteksbesök och attityder, specifikt här synen på flyktinginvandring. Den systematiska samvariation som finns mellan en tolerant inställning härvidlag och hur ofta man besöker bibliotek är bestickande, och återkommer i samtliga åldergrupper, för män och kvinnor och för olika utbildningsnivåer. Sambanden är emellertid komplicerade och många faktorer kan samspela. Även om man kan prestera goda argument för en effekt är det lämpligt att i första hand se resultatet som intressanta samvariationer värda mer ingående studier. 355

12 Lars Höglund Referenser Prop.2012/13:147. Ny bibliotekslag. SOU 2012:65. Läsandets kultur. Litteraturutredningens slutbetänkande. Höglund, Lars (2012) Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet. I Weibull, L, Oscarsson, H, Bergström, A (red) I framtidens skugga. SOM-rapport nr 56. SOM- institutet: Göteborgs universitet. Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2007) Bibliotek, läsning och förtroende. I: Nilsson, Lennart (red): Det våras för regionen. Västsverige SOM-rapport nr 40. SOM- institutet: Göteborgs universitet. Kungl. biblioteket (2013) Folkbiblioteksstatistik 2012 (preliminära data, april 2013) Putnam, Robert D (2001): Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm. SNS Förlag. 356

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning.

Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning. Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning. Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteks- och informationsvetenskap Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås

Läs mer

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter.

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. STÖDER DIGITALISERINGEN BIBLIOTEKSANVÄNDNINGEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. Inte minst när man ser till dagspressen tycks

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Lars Höglund och Eva Wahlström

Lars Höglund och Eva Wahlström Bibliotek, läsning och förtroende Bibliotek, läsning och förtroende Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteket var det närmaste en helgedom jag kunde komma. När jag steg in genom dörren skred jag över

Läs mer

Bibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media

Bibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media Bibliotek och läsande mellan digitala och fysiska media Bibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media Lars Höglund och Eva Wahlström B iblioteken är en samhällsinstitution som både håller fast

Läs mer

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är Bibliotek och demokratiska möten Bibliotek och demokratiska möten LARS HÖGLUND Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är att underlätta alla invånares kontakt med information

Läs mer

Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt

Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt Varför minskar biblioteksbesöken? VARFÖR MINSKAR BIBLIOTEKSBESÖKEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Biblioteken kontinuitet eller nya trender?

Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM F olkbiblioteken är en remarkabel institution grundad med inspiration av den bildningsivriga

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

Lars Höglund och Eva Wahlström

Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteken, barnen och framtiden Biblioteken, barnen och framtiden Lars Höglund och Eva Wahlström Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt, men sedan några år tillbaka

Läs mer

Bibliotek står för valfrihet, i hög grad på användarens villkor. Detta förklarar

Bibliotek står för valfrihet, i hög grad på användarens villkor. Detta förklarar Vad gör folk på biblioteket? VAD GÖR FOLK PÅ BIBLIOTEKET? LARS HÖGLUND OCH MARGARETA JOHANSSON Bibliotek står för valfrihet, i hög grad på användarens villkor. Detta förklarar kanske delvis att biblioteken

Läs mer

BIBLIOTEKEN FORTSATT VÄLANVÄNDA MED HÖGA BETYG LARS HÖGLUND

BIBLIOTEKEN FORTSATT VÄLANVÄNDA MED HÖGA BETYG LARS HÖGLUND BIBLIOTEKEN FORTSATT VÄLANVÄNDA MED HÖGA BETYG LARS HÖGLUND Biblioteken fortsatt välanvända med höga betyg Sammanfattning Bibliotekens utveckling och roll diskuteras i denna artikel med hjälp av data om

Läs mer

Lars Höglund och Eva Wahlström

Lars Höglund och Eva Wahlström Förtroendet för bibliotek och bibliotekarier Lars Höglund och Eva Wahlström Paper presenterat vid konferensen 15-16 oktober 2008 i Borås Inledning Förtroendet för bibliotek och bibliotekarier är gott.

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Hur kan framtidens bibliotek se ut och vilken roll de kommer att ha om 10 år?

Hur kan framtidens bibliotek se ut och vilken roll de kommer att ha om 10 år? Bibliotekens tjänster idag och i morgon? Bibliotekens Tjänster idag och i morgon? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Hur kan framtidens bibliotek se ut och vilken roll de kommer att ha om 10 år? Denna fråga

Läs mer

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012-2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

Användningen och attityderna

Användningen och attityderna Användningen och attityderna En rapport om folkbibliotek baserad på SOM-undersökningen Lars Höglund & Eva Wahlström Innehåll 2 Svensk Biblioteksförenings förord 4 Författarnas förord 5 Inledning 6 Biblioteksstatistik

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

individuell stimulans eller samhällsnytta?

individuell stimulans eller samhällsnytta? Bibliotek och läsande Bibliotek och läsande individuell stimulans eller samhällsnytta? Lars Höglund och Eva Wahlström B iblioteken har trots viss stabilitet över tid ändå genomgått stora förändringar.

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Frågeområde Livsvillkor

Frågeområde Livsvillkor Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande

Läs mer

Bibliotek, läsande och förtroende effekter av bibliotek och

Bibliotek, läsande och förtroende effekter av bibliotek och Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek, läsande och förtroende effekter av bibliotek och läsande Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Bibliotek, läsande och förtroende - effekter

Läs mer

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län.

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Folkbibliotek 2009 Tabell 1:1 Tabell 1:2 Tabell 1:3 Tabellförteckning Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1 Personal, andel kvinnor och män Table 1:2 samt antal årsverken

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]

Åsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1] Åsikter om energi och kärnkraft Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg

Läs mer

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 68 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Nya siffror

Läs mer

Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Analys av Kulturvanor i Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

Biblioteksbesök och ålder

Biblioteksbesök och ålder Biblioteksbesök och ålder 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SOM- insdtutet. Biblioteksbesök och kön Kvinnor

Läs mer

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17] Förtroendet för regeringen 1986 Sören Holmberg [SOM-rapport nr 11:17] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell

Läs mer

Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek & Läsning. Förändring och kontinuitet.

Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek & Läsning. Förändring och kontinuitet. Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek & Läsning. Förändring och kontinuitet. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Denna artikel redovisar några aktuella resultat från

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND Bibliotek och bibliotekarier arbetar med förmedling av information och kultur. Som kulturaktivitet, där användning i regel förutsätter besök, liknar biblioteksbesök andra

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012 2015 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Biblioteksvanor och attityder i Stockholmsområdet

Biblioteksvanor och attityder i Stockholmsområdet Biblioteksvanor och attityder i Stockholmsområdet Lars H glund, maj 2014 1 SAMMANFATTNING Rapporten redovisar biblioteksbesök, bokläsning, servicevärderingar och förtroende för biblioteken med fokus på

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft

Åsikter om energi och kärnkraft Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2019 SOM-undersökningen 2018 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som

Läs mer

Hur ofta dricker svenska folket alkohol? Sören Holmberg och Lennart Weibull

Hur ofta dricker svenska folket alkohol? Sören Holmberg och Lennart Weibull Hur ofta dricker svenska folket alkohol? Sören Holmberg och Lennart Weibull 7 Hur ofta dricker svenska folket alkohol (sprit/vin/starköl)? 6 58 57 54 55 55 55 53 51 49 46 45 48 47 44 45 44 46 45 46 44

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2014

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2014 Folkbiblioteken i Region Skåne Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor,

Läs mer

INFÖR KYRKOVALET

INFÖR KYRKOVALET Inför kyrkovalet 2005-08-23 INFÖR KYRKOVALET 2005-08-23 JAN STRID K yrkovalet har av många kallats det glömda valet. Under många år sammanföll valet till kyrkans olika organ med riksdags- och kommunvalet

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P Kännedomsundersökning 07 Ulla Holmberg & Fredrik Robertson -0- P-7 Nyckeltal 0 0 0 0 0 07 Δ Spontan kännedom 0 + Hjälpt kännedom 70 7 7 9 + Upplevd kännedomsgrad (+7) + Inställning (+7) 7 0 + Förtroende

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och

Läs mer

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,

Läs mer

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65)

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Dnr: MYKA 2012/151 Stockholm 2013-02-28 Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Sammanfattning Kulturanalys har inga synpunkter på valet av insatser för Ett läslyft

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2015

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2015 Folkbiblioteken i Region Skåne Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur. De fungerar som mötesplats och är en av få arenor i samhället som alla har tillgång till, oavsett bakgrund

Läs mer

FRII Allmänheten om givande 2017

FRII Allmänheten om givande 2017 FRII Allmänheten om givande 2017 Kontakt: Charlotte Rydh Novus: Jessica Åkerström Datum: 1 Bakgrund & Syfte BAKGRUND och SYFTE Novus har på uppdrag av FRII genomfört en kvantitativ undersökning om allmänhetens

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Västra Götaland 2014

Folkbiblioteken i. Region Västra Götaland 2014 Folkbiblioteken i Region Västra Götaland Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna

Läs mer

Promemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Promemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek Promemoria 2018-09-11 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll 1. Rättslig reglering av skolbibliotek... 3 2. Vem som ansvarar för att elever får tillgång till skolbibliotek... 4 3. Definition

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet.

Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet. Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj 09 Svenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se Samhälle Opinion Massmedia Statsvetenskapliga institutionen Institutionen

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens

Läs mer

Läsande av böcker, klass och kön

Läsande av böcker, klass och kön Läsande av böcker, klass och kön Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 65 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning LO har tidigare i olika rapporter redovisat

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

TRADITIONELL OCH DIGITAL BOKLÄSNING

TRADITIONELL OCH DIGITAL BOKLÄSNING Traditionell och digital bokläsning TRADITIONELL OCH DIGITAL BOKLÄSNING LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Sammanfattning Bokbranschen förändras genom digitaliseringen och även om tryckta böcker dominerar

Läs mer

Sociala relationer. Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter.

Sociala relationer. Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter. Sociala relationer Länet har signifikant högre andel med tillit till andra människor än riket i genomsnitt. Sedan år 2010 och 2014 har tillit till andra människor minskat något i länet. Tillit till andra

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer