Årsrapport S:t Erik Ögonsjukhus AB. Diarienummer STEÖ Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med

Transkript

1 Diarienummer S:t Erik Ögonsjukhus AB Årsrapport 2014 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp

2 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Sammanfattning Ledningens åtgärder under Förväntad utveckling Styrning Verksamhetens uppdrag och omfattning Styrning av verksamheten Måluppföljning En ekonomi i balans Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Hållbar tillväxt och utveckling Internkontroll Efterlevnad av styrande dokument Uppföljning av styrande dokument Bolagsstyrningsrapport Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel Verksamhet Hälso- och sjukvård Produktion Vård Produktionsredovisning av vårdtillfällen, besök och poäng Produktivitet Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Vårdplatser Verksamhetsstöd S.t Eriks Ögonsjukhus som arbetsgivare Personalpolicy Verksamhetsförändringar och omstruktureringar Bemanning Kompetensförsörjning Utbildning Chef- och ledarskap Hälsofrämjande arbetsmiljö... 24

3 3 (39) Sjukfrånvaro Jämställdhet och mångfald Miljö Miljöutmaning Klimatneutrala tjänsteresor Ekologiska livsmedel Ledningssystem Övrig redovisning Socialt ansvarstagande Likvärdig behandling av alla invånare Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Säkra processer Informationssäkerhet Säkerhet Folkhälsoarbetet Upphandling och inköp Ekonomi Årets resultat Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto Resultatdisposition Investeringar Balansräkning Kassaflödesanalys Landstingets finanspolicy Övrigt Styrelsebehandling... 38

4 4 (39) 1. Sammanfattning 1.1 Sammanfattning ,0Ändra diagrammet till för förvaltningens/bolagets aktuella siffror från 16,0 Utfall 2013 Cognos Controller. Observera att hela 2014 års ackumulerade utfall samt 14,0 Utfall 2014 fullständig periodiserad budget ska vara ifylld. 12,0 Budget 2014 Operativt resultat 2014 (justerat för pensionskostnader 2014) 10,0Ge en kort sammanfattning om aktuellt läge, resultatutveckling under 8,0året och beskrivning av helåret. 6,0 4,0De värden som rapporterats i Cognos Controller avseende budget och 2,0utfall ska användas och analyseras genomgående i dokumentet. 1 0,0-2,0 Underlag som ej ingår i rapportering i Cognos Controller används som kompletterande jan feb information mar apr för analys. maj Detta jun är jul till exempel aug målvärden. sep okt nov dec 1.2 Ledningens åtgärder under ,9 14,4 3,6 1,3 S:t Eriks Ögonsjukhus AB uppfyller Landstingsfullmäktiges mål på en ekonomi i balans. Årets resultat, justerad för effekter av förändrad diskonteringsränta på pensioner, uppgår till 14,4 Mkr. Resultatet överträffar budgeterat krav (1,3 Mkr) med 13,1 Mkr. Kostnadseffekten av den förändrade diskonteringsräntan i pensionsskulden blev 21,8 Mkr inklusive löneskatt. Merkostnaden för en lägre diskonteringsränta är kompenserad genom ett koncernbidrag. Sjukhuset har satt in extramottagningar under året för att klara vårdgarantin. Vi uppfyller vårdgarantin i genomsnitt till 96,9 procent för operation och behandling och för nybesök 95,1 procent för perioden januari till och med december Sista december var det 37 patienter för nybesök (114 patienter december 2013) och 46 patienter för operation/behandling (5 patienter december 2013) som väntat längre än garantitiden. Under sommarperioden har det varit svårt att hålla garantitiderna. Tillgängligheten på akutmottagningen januari-december har genomsnittligt varit 94,9 procent (93,7 procent för år 2013). Detta innebär att 94,9 procent av patienterna har en vistelsetid under fyra timmar. Landstingets tillgänglighetskrav för vistelsetid på akutmottagning är 87 procent.

5 5 (39) Mediantiden innan en patient får en första läkarbedömning på akutmottagningen är för perioden 1,27 timme jämfört med 1,40 timme under Vi har identifierat risker inom en rad känsliga områden: A) Konsekvenser av vårdvalets införande märks nu tydligt vad gäller konkurrens om kompetens. Flera erfarna specialistläkare, ögonsjuksköterskor och ortoister har slutat under 2013 och Framförallt kan bristen på specialistkompetenta ögonläkare leda till att vi får svårt att bedriva viss verksamhet, inklusive rikssjukvårdsuppdragen, och fullgöra vårt forsknings- och undervisningsuppdrag. Bristen förstärks av stora pensionsavgångar och rekryteringssvårigheter. B) Vi behöver fler ST-läkare under utbildning för att kompensera tappet av specialistläkare till vårdval samt pensionsavgångar. Detta påverkar sjukhusets produktivitet och produktionsvolym, då utbildningen av specialistläkare är resurskrävande. C) Ökade pensionskostnader. D) Viten om inte vårdgarantin uppfylls. 1.2 Ledningens åtgärder under 2014 Vi har inga väsentliga negativa avvikelser mellan helårsbudget och årsbokslut som föranleder särskilda åtgärder. För att förbättra tillgängligheten har vi haft extra mottagningar inom flera subspecialiteter. Vi har även ökat samarbetet med privata vårdgivare genom att ordna informationsträffar och etablerat kontakter för remissvägar. Vi har gjort lokalanpassningar och ombyggnader för att kunna samla mottagningsverksamhet för ett effektivare resursutnyttjande. För att säkra kompetensförsörjningen har vi utökat antal ST-läkare under året. 1.3 Förväntad utveckling 2015 Medicinska resultat och patientsäkerhet S:t Erik är idag ett av Europas ledande ögonsjukhus. För att kunna ge patienterna den bästa ögonsjukvården så kommer vi att under 2015 utveckla våra metoder för att mäta och följa upp medicinska resultat. Detta gör vi tillsammans med andra ledande ögonkliniker och sjukhus nationellt och internationellt.

6 6 (39) Rätt vård i rätt tid Vi ska vara tillgängliga utifrån patientens individuella behov. Genom att ge patienten ett större inflytande kan vi förbättra tillgängligheten till vården. Varje patient ska få vård inom vårdgarantin. Klinisk forskning För att våra patienter ska få den bästa behandlingen, sprider vi nya forskningsresultat i vården och införlivar dem i det dagliga arbetet. Antalet medarbetare som har medverkat i minst en vetenskaplig artikel ska öka. Rikssjukvård S:t Erik har idag rikssjukvårdsuppdrag inom ögononkologi, barnkatarakt och barnglaukom. Vi ska fortsätta att leda ögonsjukvården framåt i Sverige. Kompetensförsörjning S:t Erik har ett huvudansvar för att bedriva ST-utbildning inom ögonsjukdomar i SLL. Vi har under 2014 nått upp till vårt mål med 30 STläkare. Finansieringen av detta måste lösas av ägaren eller i vårdavtalet med beställaren. Kompetensutveckling och undervisning För ett sjukhus med ett universitetssjukvårdsuppdrag är forskning, undervisning och kompetensutveckling ett huvuduppdrag. Vi ska utveckla och förbättra kunskapsinhämtning och -spridning internt och externt. Planering och uppföljning För att nå våra mål kring tillgänglighet, kvalitet och ekonomi ska vi bli ännu bättre på att analysera, utvärdera och planera vår verksamhet. Detta gör vi genom att använda nya automatiserade rapporter och planeringsverktyg. Vi ska även sträva efter en högre patient-läkarkontinuitet. Modern och effektiv infrastruktur För att säkra framtidens ögonsjukvård i länet fortsätter vi arbetet mot att etablera ett Eye Center of Excellence i Hagastaden. Syftet är att stimulera forskning, utveckling och prevention inom ögonområdet i nära samarbete med NKS, KI och övrig verksamhet inom Life Science. Genom att samla och samverka med andra aktörer inom ögonområdet, kan vi ge ett bättre patientomhändertagande och en effektivare vård. Finansieringsfrågor Vi förväntar oss att Hsf, som beställare av ögonsjukvård, samt Stockholm läns landsting är lyhörda gällande de stora pensionsavgångar som kommer

7 7 (39) inom de närmaste åren inom ögonsjukvården. En lösning på finansieringen av de utökade ST-läkarplatserna måste komma till stånd mellan parterna. 2. Styrning 2.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning S:t Eriks Ögonsjukhus är ett sjukhus med universitetssjukvårdsuppdrag som bedriver ögonsjukvård inom Stockholms läns landsting samt högspecialiserad ögonsjukvård även för patienter utom det egna landstinget. Vi har en omfattande forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet i samverkan med Karolinska Institutet. Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm, men har även mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och sterilcentral samt konsultverksamhet vid andra sjukhus. S:t Eriks Ögonsjukhus har även rikssjukvård inom ögononkologi, barnkatarakt och barnglaukom. Specifika ägardirektiv för S:t Eriks Ögonsjukhus Landstingsfullmäktige beslöt om specifika ägardirektiv för S:t Eriks Ögonsjukhus AB. Av dessa framgår bland annat följande: - Sjukvårdsuppdrag ska omfatta högspecialiserad och specialiserad akut och planerad ögonsjukvård. Verksamheten ska omfatta de tjänster som i avtal överenskommits med beställaren eller andra uppdragsgivare - Akut och planerad bassjukvård ska endast bedrivas i begränsad omfattning och i samverkan med SLSO som stöd för FOUuppdraget enligt avtal. - Tydlig uppdragsfördelning och samverkan ska ske mellan S:t Eriks Ögonsjukhus och övriga ögonsjukvården inklusive landstingsfinansierad privat vård och SLSO. S:t Eriks Ögonsjukhus ansvarar för planering, uppföljning och avrapportering till ägaren och beställaren. - S:t Eriks Ögonsjukhus ska i samråd med ägaren och KI utvecklas till ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt centrum inom forskning och sjukvård. Mål, aktivitetsplaner, kostnadsramar etc. ska fastställas, följas upp och rapporteras till ägaren. - S:t Eriks Ögonsjukhus ska i sin egenskap av universitetsenhet bedriva undervisning och klinisk forskning relaterad till sjukvårdsuppdraget. Samverkan ska ske med KI och KS. - S:t Eriks Ögonsjukhus ska generera och sprida ny kunskap inom ögonsjukvård till övrig sjukvård inom regionen och landet enligt landstingsfullmäktiges fastställda mål. Ögonsjukvård Den medicinska verksamheten är indelad i följande sektioner: Sektionen för katarakt Sektionen för kornea

8 8 (39) Sektionen för ögonplastik, tårvägar och orbita Sektionen för neurooftalmologi Sektionen för glaukom Sektionen för medicinsk retina Sektionen för kirurgisk retina Sektionen för ögononkologi ST-läkarsektionen Sektionen för allmän oftalmologi Sektionen för akut ögonsjukvård Forskning Verksamhet vid sektionen för Ögon och syn vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, omfattar följande forskargrupper: Marianne Bernadotte centrum Retina och onkologi Katarakt Inflammation/infektion/oxidativ stress Oometri Utbildning Utbildningen vid sjukhuset är omfattande och inkluderar utbildning av alla personalkategorier inom ögon- och synområdet: Läkarutbildningens ögonkurs Femårig specialisttjänstgöring (ST-utbildning) Specialistutbildning till ögonsjuksköterska och ortoist Utbildning till legitimerad oiker och magisterutbildning inom klinisk oometri Vision S:t Eriks Ögonsjukhus ska vara ett av världens ledande ögonsjukhus Verksamhetsidé Helhet Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård i egen regi eller via samarbetspartners. Nytänkande Vi är ett universitetssjukhus som håller högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom forskning, utveckling och utbildning i samverkan med Karolinska Institutet. Kompetens Våra patienter får ett professionellt omhändertagande och ett respektfullt bemötande.

9 9 (39) 2.2 Styrning av verksamheten Bolagsstyrningen i S:t Erik utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. Styrelsen för S:t Erik består av fem ledamöter, två arbetstagarrepresentanter, två suppleanter för arbetstagarrepresentanter samt en adjungerad representant för Karolinska Institutet. Styrelsen är ansvarig för organisation och ledning av bolaget. Styrelsen kallas till minst fyra ordinarie sammanträden utöver konstituerande sammanträde. Dessutom avsätts en heldag per år för djupare diskussioner i olika strategiska frågor. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Vd tar fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten samt avger motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören leder bolagets arbete och fattar beslut i samråd med sjukhusets ledningsgrupp som består av bolagets verksamhetschefer, FoUU-ansvarig samt administrativa chefer. Sjukhusets ledningsgrupp utarbetar årligen en verksamhetsplan med mål och fokusområden som ska bidra till ögonsjukvårdens framtid och vår vision att vara ett av världens ledande ögonsjukhus. Vd följer upp sjukhusets mål vid månatliga verksamhetsuppföljningsmöten med respektive verksamhetschef. Styrelsen genomför årliga utvärderingar av sitt eget arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. S:t Eriks Ögonsjukhus är en del av Framtidens hälso- och sjukvård. Vårt strategiska arbete bygger på utredningen om Framtidens ögonsjukvård i Stockholms län (LS ) Beslutet i Landstingsfullmäktige om flytt av verksamheten vid S:t Erik till ett centrum för ögonsjukvård i närheten av Nya Karolinska Solna och Karolinska Institutet är styrande för vår framtida verksamhet.

10 10 (39) 2.3 Måluppföljning En ekonomi i balans Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 EKONOMI I BALANS Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet 2,6 Mkr 1,3 Mkr 14,4 Mkr Bokfört resultat per 31 december 2014 uppgår till 3,6 Mkr. Årets resultat, justerad för effekter av förändrad diskonteringsränta på pensioner, uppgår till 14,4 Mkr. Resultatet överträffar budgeterat krav (1,3 Mkr) med 13,1 Mkr Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vård i rätt tid (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för ett första besök inom 30 dagar 97,3 % 100 % 95,1% Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar 98,3 % 100 % 96,9% Andel väntande < 4 timmar på akutmottagningen 93,7 % 90% 94,9% Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 1/27 9,5 % 1/21 Uppföljning av vårdgaranti Under året har vi haft fortsatt fokus på att öka tillgängligheten till våra olika mottagningar liksom till operation och behandling och vi har fortsatt erbjuda kvälls- och lördagsbesök. Endast ett fåtal patienter har fått vänta längre än vårdgarantin anvisar. Till våra återbesöksmottagningar har antalet väntande patienter minskat. Vistelsetid på akutmottagningen 2014 Vi fortsätter att arbeta för en god akut tillgänglighet med en total vistelsetid under fyra timmar. Andelen patienter som har blivit handlagda inom fyra timmar ligger på 94,9 procent. Vi har således nått vårt eget mål på 90 procent, liksom Hsf:s krav på 87 procent.

11 11 (39) Telefontillgänglighet Vi har 23 olika köer i vårt telefonkösystem. Under året har vi tagit emot telefonsamtal ( , 2013). Telefontillgängligheten har ökat något jämfört med föregående år 95,5 procent (90 procent 2013) och vi har kunnat öka antalet samtal per timme. Kvalitet Kvalitetsregister S:t Eriks Ögonsjukhus deltar i sju kvalitetsregister. Tabell 1 S:t Eriks deltagande i kvalitetsregister 2014, procent Nationella register Täckningsgrad 2013 Täckningsgrad 2014 Nationella kataraktregistret 99 % 98 % Barnkataraktregistret 100 % 100 % Svenska kornearegistret 100 % 100 % Endoftalmitregistret 100 % 100 % Nationellt Rop, register Swedrop 96 % 96 % Makularegistret 95 % >95 % Register för ögontumörer och brachyterapi 100 % 100 % Patientenkäter Resultatet presenteras med positivt resultat i patientupplevd kvalitet (PUK) med ett värde mellan 1 och 100. Man eftersträvar så höga värden som möjligt. Tio olika enheter skickar löpande ut patientenkäter varje månad. Svarsfrekvensens medelvärde är 59 procent (41 % - 86 %). Hittills i år har vi fått svar från patienter. Vi har valt att redovisa enkätresultatet för slutenvården, öppenvården och akutmottagningen utifrån dimensionerna information, patientmedverkan och bemötande. Den patientupplevda kvaliteten vad gäller information respektive bemötande har förbättrats för akutmottagningen med 86 (79) respektive 79 (72). Både vårdavdelningen och öppenvården behåller sitt goda resultat från Se diagram nedan.

12 12 (39) Resultat av patientenkät januari oktober Patientupplevd kvalitet. Avvikelserapporter Avvikelserapporterna ger oss ett underlag för att identifiera risker, tillbud och negativa händelser. Analyser av avvikelserna kan leda till förbättrade rutiner och riktlinjer och öka patientsäkerheten. Avvikelserapporter 2014 Under året har vi fortsatt ha möten och diskussioner med alla handläggare. Vårt fokus har varit på hur vi kan öka antalet avvikelser. Följande förbättringsförslag har kommit fram: Bättre återkoppling. Utbildning i patientsäkerhet ska erbjudas all vårdpersonal. Användarutbildning för Händelsevis ska erbjudas.

13 13 (39) Ett flertal förbättringar har skett utifrån inkommande avvikelserapporteringar. Patientsäkerhetskultur S:t Eriks Ögonsjukhus har hittills genomfört tvåpatientsäkerhetskulturmätningar, 2011 samt Vi upprättade nya handlingsplaner 2013 tillsammans med de olika verksamheterna. Vi har arbetat med åtgärderna från handlingsplanerna under Exempel på åtgärder: En icke straff- och skuldbeläggande kultur. Återkoppla på möten en gång per månad och prata om nära- händelser/misstag i ett öppet klimat för att lära sig av varandra. Benägenhet att rapportera händelser. Underlätta rapportskrivning, supportroll, skapa mall. Lägga till en läkarhandläggare i Händelsevis Nästa patientsäkerhetskulturmätning planeras under Läkemedelshantering Vi har fortsatt att följa upp läkemedelshanteringen och granskat läkemedelsjournaler. Mått: Korrekt ifyllda läkemedelsjournaler Mål: 100 % Resultat: Dagkirurgi 100 % Öppenvården 77 % (56 % 2013) Slutenvård 98 % (100 %) Resultatet ser olika ut vid olika mottagningar och på grund av mer eller mindre diversifierad vård. Retinamottagningen har förbättrat resultatet 57 procent (46 % 2013). Glaukommottagningens resultat har också förbättrat 97,5 procent (66 % 2013). Båda mottagningarna har under 2014 arbetat vidare med olika åtgärder för att säkerställa korrekt läkemedelslista i journalen. Några framgångsfaktorer har varit att all personal varit mycket motiverade och övertygade om att en korrekt läkemedelslista kommer att leda till bättre beslut. En korrekt läkemedelslista har underlättat i rece förnyelse och förskrivning. I väntan på en SLL-gemensam dokumentationsrutin för

14 14 (39) ÅRSRAPPORT 2014 läkemedelsgenomgång i slutenvård har vi tagit fram en egen riktlinje och granskat journaler slumpmässigt. Följsamhet till basala hygienrutiner Alla våra mottagningar och vårdavdelning deltar i två observationsmätningar av basala hygien- och klädregler som genomförs varje vår och höst. Under 2014 förbättrades resultatet angående korrekta basala hygienoch klädregler till 97 procent (94 procent 2013). WHO:s checklista vid operationer WHO:s checklista består av tre delar: startkontroll, timeout och slutkontroll. Timeout finns som sökord i operationsberättelsen och där operatören bekräftar att timeout har skett. Sedan införandet har vi goda resultat. Måluppfyllelse timeout vid operation Mått: Andel genomförda timeout vid alla operationer. Mål: 100 % Resultat: 99,6% (99,6%) Patientärenden Anmälningar till Patientförsäkringen (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag), Löf, har minskat jämfört med föregående år. Under 2014 har 41 anmälningar kommit in. Av dessa har sex beviljats ersättning, sju har avböjts och övriga 28 är ännu inte avslutade. Patientnämnden i SLL har fått in 40 anmälningar varav 19 gällde vård och behandling, fem gällde kommunikation, fem gällde administrativ hantering och ekonomi, sex gällde organisation och tre gällde rådgivning, sekretess m.m. Under 2014 har 14 ärenden angående missnöje med vård eller behandling anmälts till IVO. Inget ärende har anmälts enligt Lex Maria under 2014 (se tabell) Vårdkontakter Lex Maria Patientnämnden Löf IVO Anmälningar och klagomål på S:t Eriks Ögonsjukhus , antal Patientklagomål och anmälningar som kommer in gås igenom och sammanställs i samband med årsrapporten för kvalitet och patientsäkerhet samt kommuniceras via ledningsgruppen och kvalitetsrådet. En utredning av ärendena görs i regel av verksamhetschef, eventuellt i samråd med

15 15 (39) chefläkaren. Patientvägledaren vid S:t Eriks Ögonsjukhus finns tillgänglig dagligen via telefon och kontaktas av patienter och anhöriga med frågor och problem. Patientvägledaren hanterar patientklagomål och lotsar ärenden vidare inom sjukhuset och medverkar i utredningar av ärenden Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m2) Klimatpåverkan från medicinska gaser: kg CO2-ekvivalenter per invånare 2,5 2,5 Se avsnitt 4.2 Se avsnitt Internkontroll S:t Erik följer landstingets policy för internkontroll och har vidtagit nödvändiga åtgärder för att uppnå en tillräcklig internkontroll. Under 2014 har riskbedömning och av styrelsen beslutad internkontrollplan genomförts i enlighet med framtagen rutin för intern kontroll och styrning. I internkontrollplanen för 2014 fanns totalt tolv riskområden, varav sex bedöms vara gröna, tre gula och tre röda. Uppföljning av internkontrollplan 2014 genomfördes i styrelsen den 8 december (se bilaga). En utvärdering av systemet är planerad med Deloitte. 2.5 Efterlevnad av styrande dokument Uppföljning av styrande dokument S:t Erik följer landstingets styrande dokument. Se bilaga F Bolagsstyrningsrapport Verksamheten vid S:t Eriks Ögonsjukhus är förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och bedrivs i enlighet med de kommunala befogenheterna, de specifika ägardirektiven, policyer och andra styrdokument. S:t Eriks Ögonsjukhus följer landstingets policy för internkontroll. Se även bilaga F3 Bolagsstyrningsrapport.

16 16 (39) Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Just eget kapitals andel av IB eget kapital Sanktionsregelgräns (<50% av IB Eget kap) S:t Eriks Ögonsjukhus har ingen negativ avvikelse mot det egna kapitalet. Inga åtgärder är planerade. 3. Verksamhet 3.1 Hälso- och sjukvård Kompetensförsörjning Persona-l och kompetensförsörjning fortsätter att vara en stor utmaning för sjukhuset då det råder brist på viktiga personalkategorier i landet i stort. Svårigheten att rekrytera specialistläkare, ortoister, ögonsjuksköterskor och medicinska sekreterare kvarstår. En ökad konkurrens om kompetens inom SLL och konsekvenser av vårdvalet med fler aktörer har medfört en högre personalomsättning. I år har vi rekryterat åtta ST-läkare och tre ST-läkare blev färdiga specialister. Tre av våra anställda sjuksköterskor blev klara ögonsjuksköterskor och ledningsgruppen beslutade att även 2015 köpa platser på Karolinska Institutets uppdragsutbildning. Två sjuksköterskor började i augusti en vidareutbildning till ögonsjuksköterska med utbildningsförmån.

17 17 (39) Produktionsplanering För att nå våra mål kring tillgänglighet, kvalitet och ekonomi ska vi bli ännu bättre på att planera vår produktion. Ett jämnare flöde ger även en bättre arbetsmiljö och frigör tid för forskning och kompetensutveckling. Ett projekt för införande av automatiserad produktionsuppföljning har påbörjats under Två av våra kliniker har under året arbetat fram ett resursplaneringsinstrument för verksamheten för att på ett bättre sätt samordna nyttjandet av lokaler, utrustning och personal. Forskning och utbildning Den nära kopplingen mellan forskning och sjukvård som är möjlig på S:t Erik säkerställer att idéer från grundforskning förs över till patienten. Lika viktigt är återkopplingen från klinikernas observationer av sjukdomar och behandlingar tillbaka till forskningen. För den högkvalitativa forskningen som idag bedrivs på S:t Erik inom alla delar av oftalmologin, från basal forskning till patientnära kliniska studier, krävs både ett stort patientunderlag liksom en viss personalvolym och en infrastruktur. Våra fyra forskargrupper bedriver en bred syn- och ögonforskning från glasögon och avancerade synhjälpmedel över kirurgisk utveckling till hur hjärnan uppfattar synintryck. Forskargrupperna är knutna till Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Under 2014 har en medarbetare disputerat och en avlagt licentiatexamen. Vi publicerade drygt 30 vetenskapliga artiklar under året. S:t Erik har ett stort utbildningsuppdrag och 288 läkarstudenter gjorde sin kurs i oftalmologi vid sjukhuset. Kursen är två veckor lång och ges fyra gånger per termin. Varje kursomgång utvärderas både avseende på vad studenterna anser om kursen men också avseende lärandemål. Under 2014 har 81,5 procent av studenterna svarat att kursen i hög grad hjäl dem att nå lärandemålen och 74 procent av studenterna anser att deras intresse för ögonspecialiteten ökat efter kursen. På en tiogradig skala ger studenterna kursen medelbetyget 8.4. En kurs för blivande ögonsjuksköterskor genomfördes vid sjukhuset under året. I juni 2014 examinerades 21 ögonsköterskor varav tre är anställda på S:t Erik. Utbildningen löper under ett läsår, består av fem delkurser och bedrivs som distansutbildning med sju kursträffar på S:t Erik samt praktik på hemorten. En kurs för blivande ortoister har också genomförts under året. 5 studenter blev ortoister i oktober Kursen genomförs som en distanskurs. I anslutning till S:t Eriks Ögonsjukhus bedrivs också i Karolinska Institutets regi utbildningsprogrammet för blivande legitimerade oiker (tre års utbildning) samt magisterutbildningen i klinisk oometri (ett års

18 18 (39) utbildning). Vid vårterminens slut var det 40 studenter som blev legitimerade oiker och 20 studenter hade genomgått magisterutbildningen. Några av de magisterutbildade oikerna har anställts på sjukhuset och utgör ett värdefullt komplement till övrig personal inom ögonsjukvården. Ändamålsenliga lokaler och rätt utrustning Våra lokaler måste vara ändamålsenliga för att kunna utveckla nya arbetssätt som möter patienternas krav och ökade behov. Arbetet med ett nytt ögonsjukhus i form av ett Eye Center of Excellence i närheten av KI och Nya Karolinska Solna (NKS) går vidare. Den 10 juni 2014 fattade Landstingsfullmäktige beslut om att S:t Eriks Ögonsjukhus ska flytta till externt förhyrda lokaler i Hagastaden nära NKS. Upphandlingsarbetet pågår för att skapa ett centrum för avancerad ögonsjukvård, akademi och industri i ändamålsenliga lokaler. Rätt vård i rätt tid Vi arbetar mycket intensivt med att bibehålla en fortsatt hög tillgänglighet till operation och behandling samt för att uppfylla vårdgarantin fullt ut även för mottagningsbesök. Genom att ge patienten ett större inflytande kan vi förbättra tillgängligheten till vården och vara tillgängliga utifrån patientens individuella behov. Ett ökat samarbete med privata vårdgivare bidrar till att fler patienter får vård i rätt tid. Internt har vi sett över resursplaneringen och även genomfört ett stort antal extra mottagningar för att förbättra tillgängligheten. Medicinska resultat och patientsäkerhet Vi mäter och följer upp våra resultat för att jämföra med andra ledande ögonkliniker och sjukhus nationellt och internationellt. Vi har uppfyllt årets mål att ha minst åtta medicinska mått som vi jämför med andra. Vi står oss mycket väl i dessa jämförelser.

19 19 (39) 3.2 Produktion Vård Produktionsredovisning av vårdtillfällen, besök och poäng All producerad vård All vård antal vårdtillfällen/besök Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr % Budget 2014 Avvik 2014-Bu Öppenvård akut ,8% Öppenvård elektiv ,3% Summa öppenvårdsbesök ,9% varav utomlän/utl. vård ,9% Slutenvård akut ,9% Slutenvård elektiv ,5% Summa slutenvårdtillfällen ,2% varav utomlän/utl. vård ,3% Antal genomsnittligt disponibla vårdplatser* ,0% 16 0 Tabellen ovan innefattar all vård även utomläns- och utlandspatienter, sidoavtal samt vårdval etc. Vi har gjort 0,9 procent färre öppenvårdsbesök jämfört med föregående års produktion. Slutenvården ligger 4,2 procent lägre jämfört med Utomlänsvården har ökat med drygt 18 procent för inneliggande patienter och med 3,9 procent inom öppenvård, vilket också visar sig på intäktssidan. Att utfallet för producerad vård blev lägre än budget beror främst på bristen på ögonläkare. S:t Erik förlorar fortfarande högspecialiserad personal till vårdvalet. Vårt arbete med tillgängligheten fortsätter för att kunna erbjuda patienter vård inom vårdgarantin.

20 20 (39) Producerad SLL vård SLL vård antal vårdtillfällen/besök Bokslut 2014 Budget/ Avtal 2014 Avvik Bokslut-Bu Bokslut 2013 Förändr Bokslut, % Vårdavtalet för somatisk specialistvård Öppenvård akut ,4% Öppenvård elektiv ,1% Summa öppenvårdsbesök ,4% Slutenvård akut ,3% Slutenvård elektivt ,4% Summa slutenvård ,6% Sidoavtal, övrigt inom somatisk specialistvård Intravitreala Läkemedel Injektioner ,3% Intravitreala Läkemedel Kontrollbesök ,6% En orsak till att S:t Erik ligger under 2013 års produktion vad gäller elektiv öppenvård är att vi har förlorat högspecialiserad personal till vårdvalet. S:t Erik har haft svårt att tillgodose tillgänglighetskravet under 2014, men vi hoppas kunna möta det bättre under 2015 då vi förväntar oss en stärkt bemanning. Produktion redovisas som poäng SLL vård antal poäng Bokslut 2014 Avtal 2014 Avvik Bokslut- Avt Vårdavtalet för somatisk specialistvård DRG-poäng Produktivitet Produktiviteten mätt genom kvoten produktionspoäng i förhållande till arbetad tid har under 2014 ökat med 1,8 procent. Produktiviteten mätt i fasta priser för produktionspoäng/totalkostnad har minskat med 0,1 procent och produktiviteten mätt i produktionspoäng/bemanningskostnad har ökat med 2,85,9 procent.

21 21 (39) Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Fördelningen mellan kvinnor och män är i öppenvården 51,3 procent kvinnor och 48,7 procent män. Inom slutenvården är 44,7 procent kvinnor och 55,3 procent män. Det finns fler kvinnor i de äldre åldersgrupperna och många av våra besök beror på åldersrelaterade sjukdomar såsom glaukom, åldersförändringar i gula fläcken och katarakt. Katarakt är dessutom något vanligare hos kvinnor Vårdplatser Antalet slutenvårdsplatser Genomsnitt disponibla vårdplatser 2014 Genomsnitt disponibla vårdplatser 2013 Förändring Vårdplatser i budget 2014 Avvikelse Somatisk specialistvård Verksamhetsstöd 4.1 S.t Eriks Ögonsjukhus som arbetsgivare Personalpolicy För att nå visionen om att vara ett av världens ledande ögonsjukhus har vi under året fortsatt utveckla sjukhuset som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsplats. S:t Eriks Ögonsjukhus måste kunna behålla och rekrytera kompetenta medarbetare som aktivt bidrar till att verksamhetens mål uppfylls samt kunna vara nytänkande när det gäller nya arbetssätt och hur vi nyttjar resurser och kompetenser. Konsekvenser av vårdvalets införande märks tydligt vad gäller konkurrens om kompetens. Erfarna specialistläkare, ögonsjuksköterskor och ortoister har slutat under året. Framförallt kan bristen på specialistkompetenta ögonläkare leda till att vi får svårt att bedriva viss verksamhet och fullgöra vårt forsknings- och undervisningsuppdrag. Årets medarbetarundersökning visar ett fortsatt starkt resultat och att S:t Erik upplevs som en attraktiv arbetsgivare. S:t Eriks AKA-index (som visar hur väl personalpolicyn efterlevs på skala 1-100) är 80, vilket är det högsta inom landstingets sjukvårdsproducerande verksamheter. Dessutom höjdes resultatet för företagsindex (75) och andelen ambassadörer ökade till 43 procent Verksamhetsförändringar och omstruktureringar För att skapa ett bättre verksamhetsflöde har arbetet med produktions- och resursplanering fortsatt på flera kliniker och enheter. Det är en strategi för att förbättra patientsäkerheten, arbetssituationen och arbetsmiljön.

22 22 (39) ÅRSRAPPORT 2014 Centralkassan bemannas med egen personal alla dagar i veckan. Från årsskiftet infördes schemalagd kvällsbemanning. Även akutmottagningen har sett över sin bemanning på helger och förstärkt med fler ST-läkare, sjuksköterskor och oiker. Planen framöver är att bemanningen av sjuksköterskor, oiker och undersköterskor i större utsträckning ska bemannas av akutens egen personal. Under året har vi utfört fler extra mottagningar utanför ordinarie arbetstid jämfört med föregående år. Det berör framförallt medarbetare som arbetar med injektioner och kontrollbesök. Nya lokaler håller på att iordning-ställas för att istället kunna utföra mer av den verksamheten inom ordinarie arbetstid under dagtid Bemanning Bemanningskostnader Mkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr % Budget 2014 Avvik Bokslut-Bu Summa personalkostnader -267,6-251,5-263,4 varav förändring sem- och löneskuld -0,8 0,0-1803% -0,7-0,1 varav lönekostnad -173,8-165,7 5% -172,8-1,0 varav pensionskostnad -31,9-26,9 18% -26,1-5,8 Inhyrd personal -4,5-4,0 12% -1,9 varav läkare -1,3-1,7-27% -1,0-0,2 varav sjuksköterskor -2,1-1,8 17% -0,5-1,6 varav övrig personal -1,2-0,5 116% -0,4-0,8 Summa bemanningskostnad -272,1-255,6 6% -265,3 3% Sjukfrånvaromått Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändr %-enh Budget 2014 Avvik %-enh Procentuell sjukfrånvaro 4,6% 4,5% 0,1% Lönekostnaderna, som utgör den största delen av personalkostnaderna, har ökat med 5 procent, dvs. med 8,1 mkr jämfört med årsbokslut Lönekostnadsökningen består av en volymförändring motsvarande 2 procent och en löneökning på 3 procent. Den procentuella sjukfrånvaron är nästan på samma nivå som föregående år. Långtidssjukfrånvaron har ökat något.

23 23 (39) Inhyrd personal Generellt använder vi inhyrd personal mycket marginellt. Under året har vi hyrt in personal på enheter med hög personalomsättning. Framförallt har vi hyrt in sjuksköterskor på vårdavdelningen och operationsavdelningen samt medicinska sekreterare. Kostnaden för inhyrd personal ökade med 0,5 Mkr under år 2014 jämfört med år Vi ser inte att den kostnadsutvecklingen kommer fortsätta under år 2015 under förutsättning att vi får behålla den personalresurs vi har idag. Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) Bokslut 2014 Ökad frånvaro 6,5 Andra arbetssätt 5,2 Budget 2014 Avvik Bokslut- Bu Bokslut 2013 Förändr % 376, , ,2% Totalt förändring 11,7 0 LF/LS/HS N beslut (Ja/Nej) Förändringen i antalet helårsarbetare kan hänföras till en högre grad av frånvaro under året motsvarande 6,5 helårsarbetare. Resterande ökning med 5,22 helårsarbetare beror på att fler ST-läkare, sjuksköterskor, oiker och undersköterskor har rekryterats. Det är en konsekvens av rådande brist på ögonspecialister och vårt arbete med att utveckla andra arbetssätt och hur vi nyttjar resurser och kompetenser Kompetensförsörjning Personal och kompetensförsörjning fortsätter att vara en stor utmaning för sjukhuset då det råder brist på viktiga personalkategorier i landet i stort. Svårigheten att rekrytera specialistläkare, ortoister och ögonsjuksköterskor kvarstår. En ökad konkurrens om kompetens inom SLL och konsekvenser av vårdvalet med fler aktörer har medfört en högre personalomsättning. Vi stärker vårt arbetsgivarvarumärke bl.a. genom att stimulera kompetensutveckling, forskning, undervisning och utbildning. Kompetensförsörjningsplanen redovisas i särskild bilaga. Med en hög medelålder och flera pensionsavgångar säkrar vi kompetensen och tillgången genom en fortsatt satsning på utbildning och kompetensutveckling. I år har vi rekryterat åtta ST-läkare och tre ST-läkare blev färdiga specialister. Tre av våra anställda sjuksköterskor blev klara

24 24 (39) ögonsjuksköterskor och ledningsgruppen beslutade att även 2015 köpa platser på Karolinska Institutets uppdragsutbildning. Två sjuksköterskor började i augusti en vidareutbildning till ögonsjuksköterska med utbildningsförmån. Andra kompetenser som fler oiker, grundutbildade sjuksköterskor och undersköterskor har anställts som ett bra komplement och som ett led i att förbättra kvaliteten för patienterna, effektiviteten och arbetsmiljön för våra medarbetare. Vi har rekryterat fler vårdadministratörer där det kompetensmässigt fungerar för verksamheten som en effekt av vårt arbete med att se över vem som gör vad samt att det under de senaste åren varit svårt att rekrytera medicinska sekreterare. En systematisk kompetensplanering med hjälp av Koll och Procompetence kommer att påbörjas under våren inom den medicinska administrationen. Ett samarbete med en privat vårdgivare har påbörjats inom undervisningsoch forskningsområdet, bland annat har en ST-läkare och ett antal läkarstudenter varit på Globens ögonklinik Utbildning Den utbildningsverksamhet som bedrivs på S:t Erik är kopplad till läkarutbildningen som redovisas av Landstingsstyrelsens förvaltning Chef- och ledarskap För att få en hållbar och effektiv organisation krävs tydliga ledare som kommunicerar och skapar delaktighet. Goda ledare är en avgörande betydelse för att vi ska kunna genomföra förändringar, förnya oss och anpassa oss till nya utmaningar. Vi gör månatliga uppföljningar med alla verksamhetschefer i dialog med vd och stabsfunktioner om resultat, personalnyckeltal och verksamhetsspecifika frågor. Utifrån vår ledaridé och tydliga uppdragsbeskrivningar rekryterar, stöttar och utvecklar vi våra ledare. Framtida chefer inom organisationen har inventerats och arbetet med ledningsgruppsutveckling fortsätter för att ge stöd och stärka ledningsgrupperna på alla nivåer. Tre gruppchefer har deltagit i landstingets certifierade jämlikhets- och jämställdhetsutbildning. För att öka kunskapen om lönebildningsprocessen gick chefer och fackliga representanter utbildning i verksamhetsutvecklande lönesättning Hälsofrämjande arbetsmiljö Sjukhuset fortsätter arbeta med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser med en god arbetsmiljö. Resultatet från årets medarbetarundersökning visar ett medarbetarindex på 78, vilket är på samma höga nivå som förra året. Vi hade en svarsfrekvens på 92 procent. Företagsindex har ökat

25 25 (39) jämfört med förra året och frågan om kränkande särbehandling från chef/arbetskamrat visar på bättre resultat även om det fortfarande är höga siffror. Med utgångspunkt från resultatet i årets medarbetarundersökning pågår ett arbete med att utreda stressfaktorer och att ta fram åtgärdsförslag för att minska stressen och få ett fungerande verksamhetsflöde. Under hösten anordnades en arbetsmiljöutbildningsdag med fallövningar för chefer med fokus på psykosocial arbetsmiljö. S:t Erik har ökat frisktalet under 2014 till knap 80 procent, varav kvinnornas har ökat mest. För att öka frisktalen och engagemanget för hälsofrågor har vi under året erbjudit flera välbesökta friskvårdsaktiviteter såsom löräningsgrupper, cirkelgym och vollybollträning. Vi har höjt vårt friskvårdsbidrag till kr per person och kalenderår. Över hälften av våra medarbetare, 56 procent, nyttjade förmånen med friskvårdsbidrag, 60 procent kvinnor och 40 procent män. Det är en ökning med tre procent jämfört med Sjukfrånvaro Jämfört med den genomsnittliga sjukfrånvaron inom SLL har S:t Erik knap fyra färre sjukdagar per anställd. Årets genomsnittliga sjukfrånvaro är 14,9 dagar per anställd, vilket dock är en ökning med 0,9 dagar jämfört med Även den procentuella sjukfrånvaron har ökat och är 4,64 procent jämfört med 4,45 procent Korttidssjukfrånvaron (0-14 dagar) har minskat med 0,2 dagar medan sjukfrånvarointervallet dagar har ökat med 0,8 dagar och långtidssjukfrånvaron från 90 dagar har ökat med 0,3 dagar. Kvinnors genomsnittliga sjukfrånvaro är 16,7 dagar, vilket är en ökning med 1,7 dagar jämfört med föregående år. Männens genomsnittliga sjukfrånvaro har under de senaste åren minskat och är nu 6,7 dagar, vilket är en minskning med 3,2 dagar jämfört med föregående år. Det är fler kvinnor än män som är långtidssjukskrivna. Det är de kvinnodominerade yrkesgrupperna sjuksköterska och undersköterska som har högst sjukfrånvaro. I jämförelse med föregående år har sjukfrånvaron ökat för yrkesgrupperna läkare (+4,5 dagar), administratörer (+0,7 dagar) och sjuksköterskor (+0,2 dagar). Sjukfrånvaron har minskat för yrkesgrupperna medicinska sekreterare (-3,8 dagar) och undersköterskor (-5,5 dagar).

26 26 (39) Jämställdhet och mångfald Personalavdelningen har under året deltagit på klinikernas arbetsplatsträffar för att presentera och prata om sjukhusets jämställdhetsoch mångfaldsplan och riktlinjer kring hot och våld, kränkande särbehandling och trakasserier samt landstingets HBT-policy. I början av året genomfördes en lönekartläggning. För att få ytterligare indikation på hur jämställt S:t Erik är togs ett jämställdhetsindex fram, vilket visar att S:t Erik är mer jämställt än SLL i stort. Tre chefer har under året avslutat SLL:s certifierade jämlikhets- och jämställdhetsutbildning. Jämställdhets- och mångfaldsplanen har reviderats och den nya planen för kommer att fastställas i sjukhusets ledningsgrupp i februari. Upplevelsen av kränkande särbehandling internt på sjukhuset är fortfarande på en högre nivå än genomsnittet inom SLL. På den enhet och i de grupper där upplevelsen har varit störst har riktade insatser gjorts. Bland annat gjordes en webbaserad enkät om utsatthet för yngre medarbetare upp till 30 år. Dessutom gjordes djupintervjuer med sjuksköterskor från de enheter som i störst utsträckning upplevde sig vara utsatta för kränkande särbehandling. Sjukhusets blankett för anmälningar om kränkande särbehandling och trakasserier har förenklats i syfte att göra det enklare för medarbetare att anmäla eventuella händelser. 4.2 Miljö Miljöutmaning 2016 Vårt miljöarbete utgår från landstingets miljöprogram och planerar mål och aktiviteter utifrån landstingets övergripande mål. Arbetet med Miljöutmaning 2016 är implementerat i vårt miljöarbete, exempelvis kartlägger och mäter vi våra tjänsteresor (se nedan). Målområdena klimateffektivt och resurseffektivt har vi arbetat med sedan länge, även om den del nya aspekter har tillkommit till följd av Miljöutmaning Vi har bl.a. infört sortering av matavfall och ökat resurseffektiviteten inom itområdet genom att endast byta ut hårddisken vid byte av dator. Under 2014 har vi kö in ett fem tjänstecyklar som ett alternativ till taxiresor. Nedan följer redovisning av specifika uppgifter som efterfrågas i specifikationsdokumentet.

27 27 (39) Klimatneutrala tjänsteresor Fem tjänstecyklar har kös in under 2014 och använts relativt frekvent. För tjänste- och förmånsbilar se nedan Ekologiska livsmedel Vi eftersträvar att i så stor utsträckning som möjligt köpa in ekologiska livsmedel. Nedan följer en redovisning för kaffe, te och frukt till personal, i enlighet med anvisningarna: Kaffe och te Kostnad: kr Andel ekologiskt kaffe: 100 % Andel ekologiskt te 62 % Frukt Kostnad: kr Andel ekologisk frukt: 100 % Ledningssystem Miljöarbetet är väl implementerat i verksamheten. Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004. Den senaste revisionen gjordes i maj 2014 av BMG Trada Certifiering. Integrering av miljöledningssystemet i ordinarie verksamhetsstyrning Våra miljömål är en del av sjukhusets övergripande verksamhetsmål. Det pågår ett arbete med att införa ett integrerat miljö- och kvalitetsledningssystem. Organisation S:t Erik har en väl etablerad miljöorganisation bestående av 18 miljöombud, två interrevisorer, kemikalieansvarig och ett miljöråd. Miljörådet består av personer med nyckelposter inom miljö såsom miljösamordnare/administrativ chef, lokalansvarig, kemikalieansvarig, miljörevisor och miljöombud (med rullande schema). Miljörådet har sex möten per år och miljöombuden har 1,5 dag per år med utbildning och studiebesök. Under halvdagen på hösten diskuterade vi mål och klimatkompensation genom lokala åtgärder. Miljörådet tar fram förslag till miljömål för beslut i ledningsgruppen. S:t Eriks miljöansvariga är sjukhusets administrativa chef och har god insyn i verksamheten med ett speciellt ansvar att bevaka beslut som kan leda till miljökonsekvenser Övrig redovisning Transporter Vi leasar idag en Toyota Prius+ och en Mitsubishi Outlander båda miljöbilar.

28 28 (39) Energi Enligt rapporter som tillhandahålls av Locum har elanvändningen vid S:t Erik minskat med 5 procent och värmeenergin med 10 procent under november 2013 november Tjänsteresor Nedan följer en redovisning av våra tjänsteresor under 2014: Resor med kolväten/g CO2/g NOX kväveoxid/g CO2 koldioxid/g Km Flyg<500km Flyg>=500km Flygbuss 1,7 14, Taxi flyg/tåg Tåg 0,09 0,02 0, Total Läkemedel Vi hanterar inte mycket läkemedel. Information om förskrivning av startförpackningar har resulterat i att den typen av förskrivningar har ökat. Mängden kasserat läkemedel ligger på en stabil nivå. Vi köper inte in läkemedel utanför landstingets avtal. Klimatpåverkande medicinska gaser Lustgasen har fasats ut från verksamheten. Inkö mängd Sevofluran var 37, 5 liter under Utbildning Vi använder oss av landstingets webbaserade miljöutbildningar. 273 av 389 (70,2 procent) medarbetare har genomgått grundutbildning i miljö. 151 av 389 (38,8 procent) medarbetare har gått landstingets nya grundutbildning 122 av 389 (31,3 procent) har gått påbyggnadsutbildning 77 av 90 (85,5 procent) förskrivare har gått utbildning i läkemedel och miljö Avfall Matavfall: kg Elkretsen: div elavfall, långa ljusrör Carrier: Grovavfall hämtas av leverantören till tippen Grovavfall kg El-avfall kg Byggavfall kg

29 29 (39) Rutin för återanvändning av möbler Vi har ingen skriven rutin och ingen uppföljning men vi är en liten enhet med en lokalansvarig och en som sköter inköp av möbler som samarbetar kring återanvändning av möbler. All nyanskaffning eller frågor om gamla möbler går genom dessa personer. Vi samarbetar också med oikerutbildningen (som hyr lokaler i byggnaden på Kungsholmen) när det gäller begagnade möbler. Kemikalier och kemiska produkter Klorhexidin (Lösning 0,5mg/ml): 930 liter Klorhexidin (Sprit 5mg/ml): 336 liter Formaldehyd 4 %: 315,7 liter Undersökningshandskar Nitril Vinylhandskar st st 3,4 % vinylhandskar Inköp/upphandling Vi har en rutin för upphandling och inköp i miljöledningssystemet. Rutinen innebär att vi prioriterar resurssnålhet och kretsloppsanpassning vid upphandling och inköp i så stor utsträckning som möjligt. Enligt rutinen finns förbud mot inköp av produkter som innehåller ämnen som finns upagna i landstingets utfasningslista. För inköp av kemikalier gäller att vår kemikalieansvarige ska kontaktas vid inköp som inte görs via Medicarrier. Enligt rutinen ska vi också ställa krav på förbud mot landstingets avvecklingsämnen vid annonsering av upphandling av varor och tjänster. Det gör vi med en särskild miljöbilaga, som är baserad på landstingets mall för miljökrav vid upphandling och inköp. Miljöbilagan anpassas efter varje upphandling och innehåller även andra miljöprioriteringar som exempelvis leverantörers eget miljöarbete. Inga relevanta upphandlingar genomfördes under 2014 där kemikaliekrav ställdes enligt utfasningslistan. Vår inköpsansvariga och upphandlingssamordnare har gått landstingets utbildning i miljökrav vid upphandling och inköp. Miljömål 2014 Minska avfallet från emballage, transport, elektronik och chassi vid uppgradering av PC-park med 50 %. Resultat: 90 % Öka källsorterings-graden till 40 % från 36 % genom att inkludera kafeterian och Bernadottelab i matsortering. Resultat: Planerade åtgärder har ej lyckats genomföras. Återvinningsgraden blev 36,2 %

30 30 (39) 4.3 Socialt ansvarstagande Likvärdig behandling av alla invånare Könsuppdelad statistik JA Metoder och verktyg finns och används för analys av all köns-uppdelad statistik, samt för att vidta åtgärder vid ojämställdhet. DELVIS Metoder och verktyg finns och används för analys av viss köns-uppdelad statistik. Nej Metoder och verktyg finns inte för systematisk analys av könsuppdelad statistik. X Vi analyserar och följer resultaten av könsuppdelad statistik. Inom öppenvården behandlas lika många kvinnor som män. Inom slutenvården finns något fler män än kvinnor. Det kan bero på att män oftare drabbas av skador och allvarliga diabeteskomplikationer. En jämförelse mellan mäns och kvinnors uppfattning av delaktighet och bemötande samt information om sitt tillstånd i öppenvården visar i ingen skillnad i våra patientenkäter. Nationella minoriteter och minoritetsspråk JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. X Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning Vi följer de anvisningar och riktlinjer som SLL antar inom området Nationella minoriteter och minoritetsspråk, efter de samråd som skett med berörda grupper. Vi informerar medarbetare om centrala aktiviteter inom området. Vi har översatt både elektronisk och tryckt patientinformation till framför allt finska och i det senare fallet även flera andra språk. Chefsjuksköterskorna har god insikt i vilka språkkompetenser som finns bland medarbetarna. Med tanke på att S:t Erik är en mångkulturell arbetsplats finns många språkområden representerade Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Se bilaga F5 S:t Eriks tillgänglighetsarbete 2014 (Inte bara trösklar).