Vara Bertil Åkesson

Transkript

1 Vara Bertil Åkesson

2 Hålltider Fika Lunch Fika Slut

3 Dagens program Mål med banläggningen. Naturhänsyn. Arbetsmetodik vid banläggning. Svårighetsnivåer. Distansernas särarter. Banläggningsuppgift och (eftermiddag).

4 Banläggningens mål Upprätthålla orienteringsidrottens egenart Skapa sportlig rättvisa Säkerställa distansernas särarter Skapa rolig orientering Se till att orientering är skonsamt mot naturen

5 Orienteringens egenart Kartläsning + löpning Kartläsning Banläggarens uppgift är att skapa utslagsgivande utmaningar för att med kartans hjälp ta sig fram i okänd terräng, men också anpassa svårigheten för olika tävlingsklasser. Löpning Kondition och löpförmåga får nästan alltid stort utslag. Banläggaren behöver oftast inte tänka på att skapa fysiskt utslagsgivande banor.

6 Sportslig rättvisa Få slumpmoment Många utmaningar Allsidiga uppgifter

7 Distansernas särarter Välj distans efter område. Lyft fram det som kännetecknar distansen.

8 Rolig orientering Rätt svårighet Omväxling 3T Terräng Teknik Tempo Fin terräng

9 Grundläggande riktlinjer för banläggning Anpassade orienteringsproblem - tävlingstyp - distans - klass - banlängd - terrängval Banläggningens byggstenar - terrängen - kontrollerna - sträckorna

10 Sträckor Vägvalssträcka - sid Kartläsningssträcka - Sid

11 Hjälpsträckor Balanseringssträcka - För att få bra vägval eller kartläsning Avledningssträcka - För att få bort spetsiga vinklar Sammanbindningssträcka - För att binda ihop områden med bra orientering

12 Var rädd om naturen! Mark och vegetation - planteringar, besådda fält - fornminnen - känslig mark - tomtmark Nyckelbiotoper - en plats där man kan förvänta sig att det finns rödlistade arter minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor.. Vilt - samarbete med markägare och jägare - anpassa banläggningen (stråk, riktning) - frizoner och buffertzoner - avdrivning

13 SOFT:s hemsida Markfrågor Samråd med markägare mfl. Vårdatumperioden. Vilt och Jakt. Allemansrätten och orientering.

14 Länsstyrelsens riktlinjer Samråd 12:6 MB Ska enligt Naturvårdsverket hållas vid: 1. Nyritning och omfattande omritning av kartor. 2. Distrikts- och nationella tävlingar om: a. skyddade områden berörs (reservat, Natura 2000, utpekade biotopskydd), b. tävlingen sker inom vårdatumperioden (1/11 maj-30 juni) och naturmark berörs, c. det inom tävlingsområdet samlat förekommer många natur- och kulturvärden.

15 Banläggarens roll och arbetsuppgifter Organisera och leda - rekognosering och kontroll i terrängen - komposition av banor - inläggning av banor i banläggarstödet - utsättning av kontrollbrickor - framtagning och kontroll av tävlingskartor med banpåtryck - iordningställande och intagning av kontroller Lämna underlag till - tävlingsledningen - dataansvarig - speakern - pressen - viltrapporten

16 Förslag på arbetsgång vid banläggning Var med från början när en tävling planeras Ofta är det en kompromiss mellan olika intressen när man väljer område och plats för arena. Som banläggare är det viktigt att säkerställa att det kommer att fungera att få ihop banor med rätt svårighet och rätt karaktär.

17 Förslag på arbetsgång vid banläggning Skaffa information om terrängen Gå ut i skogen själv eller dela upp arbetet med löpare i klubben. Kolla upp var det är olämpligt att springa Planteringar, besådda fält, viltzoner, hagar med djur mm.

18 Förslag på arbetsgång vid banläggning Kolla var det är lämpligt att lägga ungdomsbanor. Skissa på stråk och tänkbara sträckor för de längre banorna. Bestäm startplats (er) och kontakta markägarna som berörs.

19 Förslag på arbetsgång vid banläggning Ta kontakt med bankontrollanten och diskutera det tänkta upplägget. Lägg banförslag och för in banorna i datorn. Håll bankontrollanten uppdaterad. När alla banor är lagda ta en ny diskussion med bankontrollanten.

20 Förslag på arbetsgång vid banläggning Numrera kontrollerna på lämpligt sätt. Sätt ut märkbrickor i skogen. Skriv upp de mått som ska med i kontrollbeskrivningen. Justera banorna och gör färdigt kontrollbeskrivningen. Skicka över banläggningsfilen till bankontrollanten. Bankontrollanten tittar på banorna och kollar märkbrickor i skogen.

21 Förslag på arbetsgång vid banläggning Gå igenom bankontrollantens noteringar och justera det som du tycker behöver ändras. Klipp upp ringar och förbindningslinjer, flytta siffror. Ordna eventuell provlöpning. Justera banorna om något kommer fram på provlöpningen. En sista koll av banorna.

22 Förslag på arbetsgång vid banläggning Skicka kart- och banfiler för tryckning/utskrift. Skriv ut kontrolldefinitioner. Exportera fil till tävlingsadministrativa programmet och skicka den till dataansvarig på tävlingen. Kontrollera utskrifter tillsammans med bankontrollanten.

23 Hjälp till banläggaren Banläggarboken (rev. 2016) Tävlingsregler 4.0 (SOFT:s hemsida) Tävlingsanvisningar, 4.5 Banläggning sid (SOFT:s hemsida) Västgötamodellen 2017 (VOF:s hemsida) (Bilagor) - Anvisningar för DM-tävlingar i Västergötland. - Öppen Motion och bredd på tävling - Nybörjarklasser Banläggarutbildning (banläggarkort ska uppdateras vart 5:e år) - Steg 1, banläggare och bankontrollant vid distriktstävling och nationell tävling utan elitklasser - Steg 2, banläggare och bankontrollant vid mästerskapstävling och nationell tävling med elitklasser Bankontroll - Se bankontrollanten som den bästa tänkbara medhjälparen

24 Kontrollbeskrivning Anvisning på SOFTs hemsida Automatisk kontrolldefiniton i OCAD

25 Banpåtryck Symboler för banpåtryck Kartnormen ISOM 2017 sid Justera banpåtrycket.

26 Hur svårt ska det vara? Vägval moment 1-4 Kartläsning moment 1-17

27 Färgskalan Vad påverkar svårighetsgraden Kartans kvalitet och läsbarhet Terrängens komplexitet Terrängens kupering, framkomlighet och sikt Sträckornas längd Ledstängernas tydlighet Hållpunkternas storlek och tydlighet Kontrollpunkternas typ, storlek och tydlighet Uppfångarnas läge Avståndet från sista säkra och hur tydlig den är

28 SOFT:s hemsida Koppling färgskalan och klasser gera/klasserbanlangderochnivaer/ Klassindelning Banlängder Svårighetsnivåer

29 Färgskalan Grön bana Tydliga och sammanhängande planbildsdetaljer (vägar, stora stigar, byggnader, öppen mark osv). Kontroll alltid på ledstången. Inga vägval Klasser Inskolning, U1

30 K 1. Lätt ledstångsorientering - given riktning.

31 K 2. Lätt ledstångsorientering. Ledstångsbyte vid kontroll.

32 K 3. Lätt ledstångsorientering. Ledstångsbyte på sträckan.

33 Vit bana Samma terräng som grön. Lätta och tydliga kontrollföremål. De behöver inte sitta på ledstången, men ska vara synliga därifrån. Enkel vägvalsbedömning. Klasser U2, 10, 12 kort, Öppen motion 1 och 2

34 K 4. Kontroll vid sidan av ledstången.

35 K 5. Svårare ledstångsorientering.

36 K 6. Gena över öppet område mot säker uppfångare.

37 V 1. Enbart längdbedömning. Löpvägarna består av tydliga och lättframkomliga ledstänger helst av samma typ och med liknande längd och framkomlighet.

38 Sammanhängande planbild, men även orientering utan ledstång i öppen terräng mot annan ledstång. Kontrollpunkterna kan utgöras av svårare terrängföremål, till exempel högst uppe på en tydlig höjd, men måste alltid föregås av en tydlig utgångspunkt. Säker uppfångare bakom kontrollen. Klasser 12, 14 kort, Öppen motion 3 och 4

39 K 7. Gena mot säker uppfångare.

40 K 8. Lätt grovorientering mot säker uppfångare.

41 K 9. Lätt kurvbildsorientering.

42 K 10. Kort finorientering mot tydlig planbildskontroll med säker uppfångare.

43 V 2. Bedömning av längd och löpbarhet.

44 Lättframkomlig, måttligt kuperad terräng, gärna med inslag av kulturmark. Jämfört med grön, vit och gul bana kan svårare kontrollpunkter användas, till exempel större sänkor, tydliga åsar, höjder och branter. Orientering via hållpunkter. Säker inläsningspunkt högst 200 meter före kontrollen. Tydlig uppfångare bakom. Klasser 14, 16 kort, Öppen motion 5

45 K 11. Grovorientering över tydliga hållpunkter mot tydlig uppfångare.

46 K 12. Finorientering mot tydlig kurvbildskontroll med tydlig uppfångare.

47 K 13. Grovorientering i enkel kurvbild.

48 V 3. Bedömning av längd, löpbarhet och säkerhet. Löpvägarna kan bestå av svåra ledstänger eller grovorientering via hållpunkter.

49 . Röd bana Samma som orange, men svårframkomlig och kuperad skogsmark får förekomma. Klasser Öppen Motion 6

50 All typ av terräng, men inte mycket fysiskt krävande. Alla typer av kontrollpunkter. Ingen tydlig uppfångare bakom, men det ska gå att läsa in sig på rimligt avstånd. Sträckplanering Klasser 16, kort

51 K 14. Kontrolltagning utan tydlig uppfångare.

52 K 15. Kontrolltagning i detaljfattig terräng.

53 . Blå bana Svårighet anpassas till de skickligaste. Mer kurvbild och detaljrik terräng nyttjas. Svårframkomlig, tung terräng undviks. Svårläst kartbild undviks. Klasser 70 till 95, Öppen motion 6

54 K 16. Grovorientering i svår kurvbild.

55 K 17. Finorientering i detaljrik terräng.

56 V 4. Svår vägvalsbedömning

57 Färgskalan. Svart bana Samma som blå, men alla typ av terräng får förekomma. Klasser 18 till 65, 21 kort, 18E till 21E, Öppen motion 8 och 9

58 Mellan vilka färgnivåer finns den största svårighetsstegringen?

59 Distansernas särarter Sprint Medel Lång Ultralång Stafett Natt

60 Sprintdistans Relativt enkla kontroller (ej gömda skärmar). Vägval i stort och smått en central del. Mycket hög fart. Lättlöpt öppen terräng (ej extremt kuperat). Färgskalan kan inte användas fullt ut på sprint.

61 Medeldistans Svåra kontroller. Vägval ska eftersträvas, men kartläsning viktigast. Riktningsändringar. Hög fart, men med tempoväxlingar. Relativt lättlöpt terräng, men gärna nedsatt sikt.

62 Långdistans Vägvalsbedömning viktig, sträva efter långa sträckor (2 km). Delar av banan kan ha medeldistanskaraktär. Tempoväxling,varierad terräng, svårtenklare. Fysisk utmaning, uthållighet och taktik. Gärna kuperad terräng.

63 Ultralång distans Vägvalsbedömning viktig, sträva efter mycket långa sträckor. Tempoväxling,varierad terräng, svårt-enklare. Extrem fysisk utmaning, uthållighet och taktik. Gärna kuperad terräng. Annan terräng än skogsmark kan förekomma t.ex. fjäll.

64 Stafett Vägval på korta och långa sträckor. Hög fart, kamp man mot man / kvinna mot kvinna. Taktik. Spridningsmetoder (Motala-, Vännäs-, Farsta-, Tranemometoden, Fjärilar). Relativt lättlöpt terräng, (men gärna sämre sikt) med vägvalsmöjligheter.

65 Stafettbanläggning i OCAD

66 Natt Övervägande tydliga kontrollföremål Vägvalsbedömning viktig. Långa sträckor. Lättlöpt terräng med mycket vägvalsmöjligheter. På ungdomsbanor är det viktigt med tydliga och sammanhängande ledstänger. Alla distanser kan förekomma. Något kortare banor än på dagen (ca 80%).

67 Diskutera Titta på de kartor ni fått. Vilka discipliner är det lämpligt att lägga på respektive karta.

68 Uppgift Dela upp i grupper, 3-4 per grupp. Planera en tävling för ca 1000 deltagare. Välj mellan medel- och långdistans. Bestäm lämplig mål och startplats. Lägg banor för klasserna D10, H14 och D18. Ha vilt- och naturhänsyn i beaktande.

69 Uppgift sprint Lägg en sprintbana för klassen H21.

70 Diskutera Studera de tävlingskartor som ni har med er och diskutera om banorna är anpassade efter respektive distans särart. Vad är bra, vad är mindre bra? Försök att hitta förbättringsmöjligheter.

71 Tack för i dag!