TA 502 Karta och banläggning

Transkript

1 TÄVLINGSANVISNING TA 502 Karta och banläggning VERSION (UTKAST!) BESLUTAD AV SOFT den 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT Den 1 januari 2014 ERSÄTTER Tidigare anvisningar; TA 503 Banläggning ( ) och TA 507 Kontrollbeskrivning (utgår) Bild: Lennart Kalén, Oskarshamn Syfte och målgrupp Anvisningen innehåller fördjupad information om karta och banläggning. Den vänder sig i första hand till arrangörer, men kan även tilltala tävlande. Innehåll 1. Godkänd karta Kartskala Banläggning Orienteringsbanan Behörighet Distansernas särarter ur ett banläggarperspektiv Tekniska anvisningar för banpåtryck Kontrollbeskrivning Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

2 1. Godkänd karta Enligt TR 5.3 får tävling inom nivåerna 1-4 endast arrangeras på karta godkänd av SOFT. Det innebär att kartan ska följa av SOFT fastställd kartnorm. Följande gäller för att kartan ska bli godkänd: Orienteringskartor ska vara framställda antingen enligt svensk kartnorm eller enligt svensk sprintnorm. s (SOFT) godkännandemärke får endast placeras på karta som kontrollerats och godkänts av distriktens (OF) kartansvariga. SOFT-sanktionerad tävling ska arrangeras på kontrollerad och godkänd karta. Förening tillhörande SOFT och som avser framställa en tävlings-/fritidskarta inregistrerar avsett område före arbetets början. Även om området ligger i ett annat distrikt sker registrering i det egna distriktet. Registreringen verkställs först när granndistriktet lämnat sitt medgivande. Förening eller OF som avser att framställa en karta för tävlingsbruk ska före arbetets början samråda med berörda markägare och jakträttsinnehavare. Exempel på samrådsbrev finns under markfrågor på orientering.se. Registrering av ett område gäller för en tid av fyra år räknat från det datum då ansökan godkänts. Färdigställs kartan före denna tidsperiod utgång gäller nedanstående punkt. Rätten till inregistrerat område kan förverkas tidigare om rekognoseringsarbete ej påbörjats inom tre år från det datum då ansökan godkändes. När en karta har godkänts förlängs tiden för registrering i högst fem år. Tävlingsverksamheten på en godkänd karta beslutas av kartägande förening efter samråd med OF. Teknisk kontroll av kartor för tävling inom nivå 1 och 2 Förutom ovanstående ska kartor för tävling inom nivå 1 och 2 också genomgå en teknisk kontroll på SOFT-nivå. Syftet med kontrollen är att kartan tekniskt ska följa de mått, avstånd och tjocklek för tecken och symboler som normen anger. Kontrollen sker endast framför dator, dvs ingen terrängkontroll sker. Kontrollen krävs för att få kartan godkänd. Följande gäller i övrigt: Karta ska skickas till kartsupport@orientering.se senast sex månader före tävling. SOFTs kartgrupp kommer att analysera framförallt fyra delar som påverkar läsbarheten: o Befintlig symboluppsättning. Egna symboler får ej finnas och det ska vara korrekt storlekar och tjocklek på befintliga symboler. o Antal hjälpkurvor. Får ej vara för många, för korta eller för långa, dock tillräckligt långa för att få en bra överskådlighet. o Minsta avstånd mellan symboler av samma färg. o Minsta ytstorlek. SOFTs kartgrupp säkerställer att så snart som möjligt godkänna kartan, alternativt lämna synpunkter till kartritare på vad som behöver ändras för att få kartan godkänns. Kartnormen och sprintnormen hittas på orientering.se. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 14

3 2. Godkänt karttryck För kartor på tävling inom nivå 1 och 2 gäller följande: Offsettryckt karta ska användas för skala 1: För karta i skala 1: eller större får digitalutskrift av certifierad färgutskrivare användas. Lista över certifierade färgutskrivare finns på orientering.se. Provtryck ska kvalitetssäkras och godkännas senast 4 månader före tävlingsdagen. Samma tryckare ska användas vid provtryck som sluttryck. Sluttryck + bantryck (som följer kartnormen) ska kvalitetssäkras och godkännas i samband med att ordinarie anmälan går ut. Först då är antal eventuella kvalheat, gafflingar osv bestämda. 3. Kartskala Att kartan ska följa kartnormen innebär också att grundskalan alltid ska vara 1: för traditionella kartor (sprintkartor har annan grundskala), men att en uppförstorad karta, inklusive banpåtryck, får användas. Följande gäller kartskala för våra olika distanser: Ultralång distans och långdistans Skala ska vara 1: i klasserna D/H Även skala 1: får erbjudas, dock ej i elitklass. För övriga klasser ska skalan vara 1: För klasserna D/H60 och äldre får även skala 1:7 500 erbjudas. Skalor större än 1: ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive banpåtryck. Medeldistans Skala ska vara 1: i alla klasser. För klasserna D/H60 och äldre får även skala 1:7 500 erbjudas. Skalor större än 1: ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive banpåtryck. Sprintdistans Vid sprintdistans ska skalan vara 1:5 000 eller 1:4 000 enligt IOFs kartnorm ISSOM 2007 (sprintnormen). Stafett- respektive nattävling Dessa följer kartskalor enligt respektive distans ovan. Dispens I vissa extrema områden kan undantag för kartskala enligt ovan förekomma efter beviljad lokal dispens enligt TR Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 14

4 4. Banläggning Avsnitt TR 5.13 tar upp vad som gäller orienteringsbanan och flera delar berör banläggningen. Mark och vilt Tävlingsområdet ska vara så stort att det finns utrymme för tillräckligt många och stora frizoner för klövvilt. Speciellt viktigt är det med frizoner i det centrala tävlingsområdet. Banorna ska läggas i väl sammanhållna stråk. Banor som går i motsatta löpriktningar bör undvikas. Endast i undantagsfall och i områden utan klövvilt får mötande banstråk förekomma. I de flesta fall bör klövvilt drivas ut ur hela eller delar av tävlingsområdet. Beslut om avdrivning och tillvägagångssätt ska göras i samråd med jakträttsinnehavare. Kontroll får ej förläggas till tomtmark utan ägarens medgivande. Banläggare ska planera banorna så att naturliga vägval inte leder genom förbudsområden. Se även särskild anvisning för samråd och hänsyn. Starten Starten bör väljas så att de tävlande får bra uppvärmningsmöjligheter, samt så att startpersonal enkelt kan nå dit med material och kartor. Startpunkten bör om möjligt placeras vid ett tydligt terrängföremål samt vara så placerad att tävlandes vägval inte kan iakttas av de tävlande som ännu inte startat. För ungdomar ska placering som innebär flera vägval ut från startpunkten undvikas. Arenan Innan banläggningen påbörjas är det viktigt att tänka igenom hur arenan ska se ut. Speciellt viktigt är det vid tävlingar inom nivå 1 och 2 och vid sprinttävlingar. Sista kontrollen ska om möjligt vara synlig på arenan. Det ger en större orienteringskänsla för media och publik. Banlängder Banlängder och segrartider framgår av särskild anvisning för tävling, klasser och deltagande. Observera att verklig banlängd, efter samråd inom distriktet (OF), får avvika upp till 20 % av de riktvärden som anges i anvisningen. Orienteringsbanan ska mätas efter kortaste väg den tävlande kan springa från tidsstart till mål, således ej över öppet vatten eller förbudsområde (gäller ej sprintdistans). Eventuellt snitslade delar av banan ska inräknas i banlängden. Underklass till elitklass, eller övrig rankingmeriterande klass som har fått så många anmälda att tillfredställande startmellanrum och startdjup inte kan uppnås, ska ha motsvarande beräknad segrartid och svårighet som huvudklassen. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 14

5 Svårighetsgrader Tävlingsbanorna är indelade i svårighetsgrader enligt ett färgsystem, där Grön är den lättaste banan och Svart den svåraste. Banor med färgerna Orange och Röd ska ha samma svårighet, men banor med Orange färgbeteckning får inte läggas i svårframkomlig och detaljrik terräng där kartbilden kan vara otydlig eller svårlättläst. Samma gäller för banor med färgerna Blå och Svart, där svårighetsgraden ska vara samma, men där svårframkomlig terräng ska undvikas för Blå bana. Lättare moment Medelsvåra moment Svårare moment Grön Orange Blå Vit Röd Svart Gul Violett Vid mästerskapstävling i stafett ska i åldersgrupperna D/H 18, 20 och 21 spridningsmetod som är godkänd av SOFT användas (se godkända metoder nedan). Vid distriktsmästerskap i stafett ska OF besluta om huruvida spridningsmetod ska användas i övriga åldersgrupper. Sjukvård, vätska samt förbudsområden Enligt tävlingsreglerna ska tävlande informeras om var i terrängen sjukvårds- eller förbandsplatser finns genom markering på tävlingskartan. Den tävlande ska också informeras om var vätska finns genom markering på tävlingskartan eller angivande på kontrollbeskrivningen. På samtliga tävlingskartor ska förbudsområden, snitslade delar av banorna samt kartjusteringar vara inritade. Om relevanta vägval begränsas av exempelvis staket, stängsel eller plank som kräver klättring, eller sådd åker, ska detta markeras i banpåtrycket. Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt. Vägval Vägval är en av orienteringssportens grundstenar och finns även med i inledningen i devisen som skapades i sportens barndom, självvald väg i okänd mark. Vid alla typer av distanser och former inom sporten ska banläggaren sträva efter att skapa så mycket vägvalsmöjligheter som möjligt. Samlöpning Klok banläggning minskar risken att tävlanden kommer ihop på banan. Detta innebär att, i samråd med bankontrollant, praktisera följande kriterier: Att erbjuda banor där de tävlande högst sannolikt väljer olika väg Att undvika för många korta sträckor i banans inledande skede Att erbjuda effektiva spridningsmetoder Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 14

6 Spridningsmetoder Spridningsmetoder kan användas vid såväl stafetter som individuell tävling med antingen intervallstart eller masstart. Gemensam start leder till samlöpning, vilket strider mot orienteringens idé. För att försvåra samlöpning bör spridningsmetod användas. De tävlande ska inte kunna genomskåda vilken bana de själva och konkurrenterna lottats till. Deltagarna behöver inte upplysas om vilken spridningsmetod som används. Varje lag eller tävlande ska löpa samma bansträckning. Vid målgång ska alla lag eller tävlande ha genomfört exakt samma bandelar men i olika ordning. De olika bandelarna ska därför ha samma startpunkt och mål. Banor som gafflas med varandra ska ha samma svårighetsgrad och vara lika fysiskt krävande. Banorna ska ha samma banlängd och idealtid. Åskådare ska kunna se ställningen i tävlingen. Följande spridningsmetoder är godkända av SOFT: Motalametoden Vännäsmetoden Farstametoden Tranemometoden Fjärilar, inklusive den s k Ultuna -metoden (variant på fjäril) Se även handboken Banläggning. Sekretess kring bana För att inte avslöja för mycket för deltagarna på förhand bör inte för mycket information delges till publik, media, ledare eller deltagare före ankomst till arena (eller förstart om sådan finns). Följande hålls under sekretess: Varvningstider Inkommande och utgående riktning på varvande tävlande Antal varv, samt längd på dessa, vid parstart eller masstart/enmansstafett Var starten är belägen eller åt vilket håll från samlingsplatsen denna ligger (gäller ej start på arenan) Om kartbyten förekommer eller inte (för att inte avslöja gaffling) Däremot kan passeringstider (klockslag) för mellantidskontroller redovisas på förhand. Förekommer varvning bör dock försiktighet vidtas eftersom det kan avslöja om varvning förekommer i början eller slutet av banan. En schematisk bild över vilka klasser som har samma startplats kan med fördel redovisas på förhand (inte samma sak som en geografisk bild). Provkarta Vid tävling inom nivå 1 och 2 bör en provkarta med provkontroller erbjudas på väg mot start. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 14

7 5. Orienteringsbanan Avsnitt TR 5.13 tar upp vad som gäller orienteringsbanan. Delar som rör kontrollstämpling och manuellt kontrollkort regleras i särskild anvisning för tävlingsadministration. Kartstorlek Tävlingskartan bör skäras till format som står i lämplig proportion till den tryckta banan. Kontrollpunktens markering Enligt tävlingsreglerna ska kontrollpunkterna markeras med kontrollskärm som är godkänd av SOFT och vara försedda med godkänd kontrollenhet samt tydlig och godkänd sifferkod. Vid tävling i mörker ska kontrollpunkterna märkas av SOFT godkänd reflexstav eller lampa som visar rött sken. Lista över godkända produkter finns på Kontrollkoder Kontrollkoder ska finnas på den tävlandes kontrollbeskrivning. Tal under 31 får inte användas. Koder som kan förväxlas vid läsning från olika håll får inte användas. Förbjudna koder beskrivs i dokumentet Kontrollbeskrivning som finns på orientering.se. Koden ska alltid finnas på stämpelmodulen. Koden kan också skrivas på antingen kontrollskärmens alla tre vita ytor, en vågrätt placerad skylt på kontrollanordningens översida eller lodrätt placerade skyltar på två av kontrollanordningens sidor. Tresiffriga kodnummer ska vara understrukna. Utsättning av kontroller, ev. kontrollvakter samt provlöpning Vid utsättning av kontrollerna ska, om inte detta redan är gjort, de elektroniska enheterna väckas så de kommer i tävlingsläge. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska provlöpning av samtliga kontroller ske före tävling. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska kontrollvakt patrullera mellan kontrollerna av säkerhetsskäl. Vid sprinttävling i stadsmiljö ska alla kontroller konstant bevakas av anonymt beklädda kontrollvakter (ej klubbkläder). Vätska i skogen Enligt tävlingsreglerna ska tävlande i klass som beräknas få en segrartid som överstiger 50 minuter med minuters mellanrum erbjudas vätska utmed tävlingsbanan. Vid vätskestation eller vätskekontroll ska det finnas dels vatten, dels en dryck av typ sportdryck innehållande socker. Drycker bör inte ha för kall temperatur och ska placeras väl synliga. All vätska ska serveras på ett hygieniskt sätt och får inte hällas upp av de tävlande själva. Förbudsområden Enligt reglerna ska förbudsområden markeras väl synligt i terrängen och på sådant sätt att tävlande inte behöver tveka om områdets gränser. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 14

8 Heldragen snitsling ska användas om det föreligger risk för att de tävlande oavsiktligt beträder området, dvs då områdesgränsen är otydlig. Om gränsen för det förbjudna området är tydlig (till exempel väg, åkerkant) och endast rutinerade tävlande berörs, kan snitslingen göras glesare (hängande snitselband). Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt. Snitselfärg För snitselfärg till start, se TA 401 Allmänna villkor och teknisk anvisning för tävling. I övrigt gäller följande: Förbjudna områden: Otydliga stigar: Avgränsningar: Gulblå Vit Rödvit (t ex från sista till mål, vid varvning, vid varningar i terrängen, vid terrängförändringar efter att kartan trycks etc.) 6. Behörighet Allmänt För att säkerställa hög och rätt kvalitet på banor vid orienteringstävling, ska ansvarig banläggare vara behörig och certifierad med SOFTs banläggarkort. Banläggarkort erhålls efter genomgången utbildning och finns i två klasser: Banläggarkort 1 = blått kort Banläggarkort 2 = grönt kort Innehav av banläggarkort 1 krävs för att erhålla banläggarkort 2. Nivåer av behörighet Lägst banläggarkort 1 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid distriktstävling och nationell tävling utan elitklasser, men i övrigt fullständigt klassutbud. Banläggarkort 2 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid mästerskaps-tävling och nationell tävling med elitklasser och i övrigt fullständigt klassutbud. Lägst banläggarkort 1 krävs för biträdande banläggare och biträdande bankontrollant vid det i närmast föregående stycket nämnda tävlingarna. Banläggare och bankontrollant vid tävling som inte har nämnts ovan, rekommenderas att genomgå någon form av banläggarutbildning. Banläggarkort är dock inget krav. Giltighet Banläggarkort gäller nationellt och utfärdas av det OF där banläggaren är aktiv. Kortet har en giltighet av maximalt 5 år. Giltighetstiden kan påbörjas när som helst under kalenderåret och går alltid ut den 31 december år fem. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 8 av 14

9 Vid byte av OF ska banläggaren kontakta berörda distrikt för att få sin behörighet godkänd och överförd till det nya distriktet. Den som upprepade gånger missköter sitt uppdrag som banläggare eller bankontrollant eller visar sig ha brister i sin kompetens kan av OF fråntas sitt banläggarkort. Kriterier för kort För att erhålla banläggarkort krävs såväl teoretisk utbildning som praktisk erfarenhet. Teoretisk utbildning ska införskaffas genom att delta i en banläggarkurs utförd i berört OF:s regi eller motsvarande, eller genom att delta i en studiecirkel/lärgrupp ledd av en instruktör som är godkänd av berört OF. Instruktören bör ha bildningsnivå motsvarande banläggarkort 2. För att bli certifierad via lärgrupp, ska studieplan och studiematerial godkända av SOFT användas. Banläggarkort kan i undantagsfall utfärdas till personer som inte genomgått traditionell banläggarutbildning eller förnyelseutbildning. Personen i fråga bör bevisligen ha goda kunskaper i banläggning, tidigare i tiden närliggande banläggaruppdrag, goda referenser, svårigheter att delta i utbildningar och fortbildningar mm. Tillämpningen av undantagsmetoden bör förekomma sparsamt. Även här gäller innehavande av banläggarkort 1 före erhållande av kort 2. Praktisk erfarenhet införskaffas genom att årligen utföra banläggaruppdrag. Förnyelse av banläggarkort Efter giltighetstidens utgång kan banläggarkort förnyas. Förnyad behörighet kräver såväl teoretisk fortbildning som praktisk erfarenhet. Detta erhålls först och främst genom att delta vid av berört OF arrangerad fortbildningskurs eller motsvarande samt att kontinuerligt utföra banläggaruppdrag. Godkännande och registrering av banläggarkort Banläggarkort 1 och 2 delas ut och registreras av det OF där banläggaren är aktiv. Ansökan om banläggarkort eller förnyad behörighet sker genom att teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet i form av banläggar- eller bankontrolluppdrag förs in på kortets baksida. Uppgifterna bestyrks av den egna föreningens styrelse. Därefter lämnas kortet till ansvariga i det OF där banläggaren är aktiv, för handläggning. För att erhålla poäng enligt SOFTs banläggarmärke, krävs innehav av banläggarkort. Behörighet Banläggarkort Teoretisk utbildning Praktisk erfarenhet Banläggarkort 1 Blått kort Banläggarkort 2 Grönt kort Förnyad behörighet Banläggarkort 1 och 2 Godkänd kurs eller studiecirkel/lärgrupp Grundläggande utbildning av banläggare. Utbildningen följs upp med särskild hemuppgift som granskas av instruktör eller OF:s tävlingsansvariga. Uppgiften återsänds till eleven med kommentarer och banläggarkort, om uppgiften godkänts. Godkänd kurs Vidareutbildning av banläggare. Kursen bör ej påbörjas förrän tidigast två år efter en omgång grundläggande utbildning. OF:s banläggarträffar eller motsvarande där stor del av tiden ägnas åt banläggningstekniska problem. Denna utbildning bör genomgås årligen, dock senast under kortets sista giltighetsår. Om erforderlig teoretisk och praktisk erfarenhet inte erhållits senast sju år efter att kortet utfärdats krävs ny behörighetsutbildning för det kort banläggaren innehar. Erfarenhet av banläggning vid lokala tävlingar enligt föreningsstyrelsens bedömning och tillstyrkan. Under den senaste femårsperioden uppnått minst 25 poäng enligt bestämmelserna för SOFTs banläggarmärke. Minst ett av uppdragen ska vara som ansvarig banläggare eller bankontrollant för tävling som kräver banläggarkort 1. Under den senaste femårsperioden uppnått minst 15 poäng enligt bestämmelserna för SOFTs banläggarmärke. Minst ett av uppdragen ska vara som ansvarig banläggare för tävling som kräver banläggarkort. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 9 av 14

10 7. Distansernas särarter ur ett banläggarperspektiv Sprintdistansens profil är hög fart Sprintdistansen genomförs i områden som är rika på planbildsdetaljer, gärna i eller i anslutning till bebyggelse, park eller liknande. Banan ska testa deltagarens förmåga att läsa och förstå kartbild i relativt komplex miljö samtidigt som varje delsträcka ska planeras och genomföras i hög fart. Banan ska läggas så att hög fart krävs under hela loppet. Banan kan dras i kuperade områden. Terrängtyper som är så kuperade att deltagarna tvingas att gå längre sträckor bör undvikas. Vid sprintorientering ska kontrollpunkten inte vara en utmaning i sig, utan förmågan att välja och genomföra den bästa vägvalslösningen mellan kontrollerna kontrollen är det viktiga. Till exempel behöver inte den mest iögonfallande vägen ut från kontrollen vara den bästa eller snabbaste, ibland kan det dock vara så. Att planera en eller flera sträckor i förväg under hög fart är en viktig ingrediens i sprintdistansen. Arenakonceptet med speaker, ljud, musik och arenauppbyggnad är ytterst viktigt vid sprint. Gäller i första hand vid elitarrangemang. Hänsyn till boende och allmänheten mycket viktigt. Som arrangör ska man säkerställa att en deltagare under tävling inte hamnar i situationer som skapar olägenhet eller fara för tredje person. Speciellt uppmärksamhet avseende trafikregler t ex korsning av gator, övergångställen mm ska iakttas av arrangörerna för att säkerställa de tävlandes säkerhet. Vad som gäller ska tydligt framgå av PM. Förbjudna områden ska beaktas. Arrangören har ett stort ansvar att beivra löpning i förbjudna områden eller förbjudna passager och ska i största möjliga mån utforma banorna så att deltagarna inte lockas att gena eller av misstag hamnar i förbjudna områden. Områden som är förbjudna att beträda kan oftast behöva förtydligas med hjälp av avspärrning/snitsling. På sprintbanor för ungdom ska stor omsorg läggas på att göra dem tillräckligt lätta (inte för svåra). Orienteringssportens färgsystem som beskriver vilka orienteringsmoment som får förekomma på ungdomsbanor gäller givetvis även vid sprintorientering. I komplexa park,- och stadsmiljöer är risken stor att de enklare orienteringsmomenten, Grön, Vit och Gul, bli svårare än i skogsmark. På banor vid tävlingar speciellt för elitlöpare bör minst en publikkontroll vara belägen på arenan/målet. Start på arenan kan också med fördel användas. Det bör också planeras för speciella publikkontroller utefter banan. Medeldistansens profil är teknisk orientering Banan ska dras i obebyggda områden, företrädesvis skogsmark som kräver stor del finorientering och där kontrollerna och placeringen av skärmen kan vara en utmaning i sig. Detta innebär inte att man får göra avkall på det sportslig rättvisa, till exempel ska en kontrollskärm inte placeras så att stämplande löpare vägleder andra löpare in till kontrollen, dvs kontrollskärmens placering ska vara tydlig. Den tävlandes förmåga till kartläsning och kartförståelse i komplexa skogsmiljöer ska testas. Banan bör alltså kräva mycket koncentration genom hela loppet. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning med målet att tvinga löparen att planera utgången från kontrollen innan stämpling. Vägvalsbedömning ska eftersträvas i största möjliga mån, men får inte bli på bekostnad av kartläsningsmomenten. Alltså bör vägvalen innehålla mycket kartläsning i sig. Å andra sidan får antalet kontroller inte bli så stort att det liknar en träningsaktivitet i kontrollplockning. Viktigt på en medeldistansbana är tempoväxling. Detta skapas genom riktnings-ändringar och genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. På barn- och ungdomsbanor behöver man försäkra sig om att de håller sig inom vad banläggningsanvisningarna tillåter. På banor vid tävlingar speciellt för elitlöpare bör varvning finnas vid arenan. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 10 av 14

11 Långdistansens profil är vägvalsbedömning och fysisk utmaning Banan ska i normalfallet dras i obebyggda områden, företrädesvis i skogsmark. Banan ska testa löparens förmåga att läsa och förstå och genomföra effektiv vägvalsbedömning, att läsa och förstå kartan och kunna planera tävlingen i en fysisk krävande miljö. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svår i sig. Skärmens placering ska alltid vara av tydlig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för långdistansen är de långa delsträckorna. Viktigt på en långdistansbana är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Detta skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten. Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. För elitklasser bör dessa delsträckor vara över 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. I vissa typer av tävlingar kan man även överväga att införa någon form av spridningsmetod. På ungdomsbanor är det som banläggare extra viktigt att hålla sig inom vad anvisningarna tillåter. Ultralångdistansens profil är extrem fysisk utmaning och vägvalsbedömning Banan ska i normalfallet dras i obebyggda områden. Miljön är normalt skogsmark, men andra miljöer, t ex fjäll kan vara lämplig. Banan ska testa löparens förmåga att genomföra effektiv vägvalsbedömning och kunna planera tävlingen i en extremt fysisk krävande miljö. Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grov- och finorientering. Viktigt är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Denna skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng och att svåra sträckor varvas med mindre svåra. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten. Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. Dessa delsträckor bör vara över 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svårt i sig. Skärmens placering ska alltid vara tydlig. Stafettens profil är kamp man mot man/kvinna mot kvinna Stafettens profil är lagtävling med ett stort inslag av kamp mellan lagen. Dessutom är en stafett, rätt upplagd, en spännande publiksport. Tävlingen ska normalt genomföras i obebyggd terräng företrädesvis i skogsmark. Man bör eftersträva att hitta områden som är relativt lättframkomliga och som ger goda möjligheter till vägvalsbedömning. Terrängtyper med nedsatt sikt men med god löpbarhet är väl lämpad för stafett. Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grovorientering och finorientering. Kontrollerna och placeringen av skärmen ska vara tydlig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för stafetter är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter. Den variant av stafett som beskrivs här har många likheter med långdistansen, men vissa delar av banan kan även vara av medeldistanskaraktär. Banan bör också innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 11 av 14

12 Eftersom stafetter genomförs med gemensam start ligger det i sakens natur att de tävlande kommer att vara ihop på banan under kortare eller längre perioder. Detta är en del av stafettens karaktär och ger en extra dimension kopplat till den taktiska färdigheten (man mot man/kvinna mot kvinna). Arenakonceptet är viktigt, speciellt vid mästerskap. Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska ha hög prioritet och det bör läggas ner stor energi för att skapa bästa förutsättningar för publiken. Det kan innebära allt från passager på arenan till webb- och arenaproduktion från banan i skogen. Banläggningen har stor betydelse för att skapa spridning, men även för att hålla ihop tävlingen. Vid mästerskap ska samlöpning försvåras genom att av SOFT godkänd spridningsmetod används (se tidigare avsnitt). Spridning och önskemålet att deltagarna ska orientera själva i största möjliga mån, skapas genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svår i sig. Skärmens placering ska alltid vara tydlig. Nattorienteringens profil är vägvalsbedömning i lättframkomlig terräng Nattorienteringens profil är i många stycken samma som varje distans särart, men skillnaden att tävlingen genomförs i mörker och därmed ska anpassas till detta. Nattorientering kan genomföras inom ramen för alla de förekommande distanserna. Nedanstående beskrivning avser den mest förekommande varianten, nattorientering, långdistans. För nattorientering över andra distanser gäller i stort samma huvudprinciper gällande terräng och vägvalsbedömning, men med anpassning kopplat till respektive distans särart. Banan ska innehålla mycket vägvalsbedömning och i övrigt en blandning av grovorientering och kortare finorientering. Kontrollpunkterna ska vara tydliga och vid placeringen av skärmen/reflexen/lyktan ska arrangören vara extra observant på att placera den så att den inte är svår att hitta i sig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för nattorientering är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter. Nattbanor ska generellt vara något kortare än motsvarande banor på dagen. Vid nattävlingar för ungdomar behöver man försäkra sig om att banorna dras i områden med sammanhängande nät av planbildsdetaljer. Dessa planbildsdetaljer ska dessutom vara tydliga. Generellt ska banor på natten vara betydligt lättare än motsvarande banor på dagen, speciellt viktigt är denna princip på banor för ungdomar. Färgsystemet gäller, men anpassningen handlar bl a om tydligheten och antalet planbildsdetaljer som finns i kartbilden och i verkligheten. Vid elittävlingar på natten, som genomförs med masstart, är arenakonceptet viktigt. Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska då ha högsta prioritet och det bör läggas ner stor energi för att skapa bästa förutsättningar för publiken. Det kan innebära allt från passager på arenan till webb- och arenaproduktion från banan i skogen. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 12 av 14

13 8. Tekniska anvisningar för banpåtryck Tryck och linjebredder All inritning/påtryckning och kartjustering på tävlingskartan ska ske med violett färg (purple), alternativt rhodaminröd färg. Banpåtrycket får inte dölja viktiga kartdetaljer. Linjebredden ska vara 0.35 mm vid kartskalan 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Starten Starten ska anges med en liksidig triangel med 7 mm sida vid kartskalan 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Triangeln ska ha ena spetsen i löpriktningen och sitt centrum i startpunkten. Kontroller Kontroller ska anges med cirkel med 6 mm diameter vid kartskalan 1: och % större vid skalan 1: och större. Kontrollpunkten ska ligga i cirkelns centrum. Målet Målet ska anges med dubbelcirkel med 5 respektive 7 mm i diameter vid kartskalan 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Målet ska ligga i dubbelcirkelns centrum. Linjer och numrering Följande gäller för linjer och numrering: Start, kontroller och mål ska sammanbindas med linjer, i allmänhet längs fågelvägen. Kontrollerna ska numreras från 1 och uppåt. Siffrorna ska vara tydliga och skrivas i norr/söderriktning. Inritning och numrering ska göras så att viktiga detaljer i kartbilden inte täcks över. Snitslade sträckor ritas med streckad linje. Snitslings längd och markering Snitslings längd ska anges på kontrollbeskrivningen och dess sträckning i terrängen ska markeras på tävlingskartan. Förbjuden väg och stängsel Förbjuden väg markeras på kartan med en kedja av kryss. Stängsel, mur etc, som är förbjuden att passera, markeras på kartan med heldragen linje med bredden 0,70 mm. Kartjusteringar sker med tecken så lika gällande kartnorm som möjligt. Vid behov används dessutom förklarande text. Viktig passage, exempelvis spång eller tunnel, bör på tävlingskartan tydliggöras genom en markering bestående av två utåtböjda streck : ) (. Bredden på tecknet ska vara 3 mm i skala 1: och % större vid kartskalan 1: eller större. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 13 av 14

14 Vätskekontroll Vätskekontroll ska anges i kontrollbeskrivningen. Om vätska placeras mellan två kontroller, ska sådan punkt anges enbart på tävlingskartan med mugg eller kvadrat med 3 mm sida i skala 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Se även handboken Banläggning. 9. Kontrollbeskrivning IOF:s kontrollbeskrivning syftar till att erbjuda en solid och lättförståelig beskrivning för orienterare från alla länder. Syftet med kontrollbeskrivningen är att ge en bättre beskrivning av kontrollföremålet än vad kartan kan ge. En bra kontrollpunkt hittas huvudsakligen genom kartläsning. Beskrivningar och kontrollsiffror hjälper till att hitta kontrollen, men ska hållas så enkla som möjligt. IOF:s kontrollbeskrivning hittas som dokumentet Kontrollbeskrivningar att hämta på orientering.se. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 14 av 14