TA 502 Karta och banläggning

Transkript

1 TÄVLINGSANVISNING TA 502 Karta och banläggning VERSION BESLUTAD AV SOFTs styrelse den 20 maj 2015 TRÄDER I KRAFT Den 1 juli 2015 ERSÄTTER Tidigare anvisning (v , redaktionella ändringar och kompletteringar) Syfte och målgrupp Anvisningen innehåller fördjupad information om karta och banläggning. Den vänder sig i första hand till arrangörer i form av kartritare och banläggare, men kan även vara till nytta för tävlande. Anvisningen inkluderar både traditionell orientering och sprintorientering. Innehåll 1. Godkänd karta 2 2. Godkänt karttryck 3 3. Kartskala 3 4. Banläggning 4 5. Orienteringsbanan ur ett banläggarperspektiv 7 6. Behörighet för banläggare 8 7. Distansernas särart ur ett banäggarperspektiv Sprintdistansens särart ur ett kart- och banäggarperspektiv Kontrollbeskrivning Tekniska anvisningar för banpåtryck 14 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

2 1. Godkänd karta Enligt TR 5.3 får tävling inom nivå 1-3 endast arrangeras på karta godkänd av SOFT. Det innebär att kartan ska följa av SOFT fastställd kartnorm eller sprintnorm (hittas på orientering.se). Traditionell karta ska ritas i grundskalan 1: och sprintkarta i grundskalan 1:5 000/1:4 000, oavsett områdets karaktär. Av SOFT godkänd tävlingskarta ska ha genomgått en kvalitetskontroll, en s k kartkontroll. Det innebär: Att karta för tävling inom nivå 1-3 ska genomgå en kartkontroll, utförd av kartkontrollant utsedd av OF. Att karta för tävling inom nivå 1 även ska genomgå en teknisk kontroll, utförd av SOFT eller av SOFT utsedd person. Kartor som godkänts i båda kontrollerna får godkännandemärke av SOFT för att användas vid tävling inom nivå 1. Kartor som enbart har godkänts av OF utsedd kartkontrollant får godkännandemärke av OF för att användas vid tävling inom nivå 2-3. Eventuellt registreringsnummer ges av OF. Kontroll på OF-nivå Följande gäller för kontroll utförd av OF utsedd kartkontrollant: Kartägare ska registrera kartan före arbetets början. Om området ligger i annat distrikt sker ändå registrering i det egna distriktet, men först efter medgivande av det andra distriktet. Kartägare som avser framställa karta för tävlingsbruk ska före arbetets början samråda med berörda markägare, jakträttsinnehavare, samt vid behov, Länsstyrelsen. Exempel på samrådsbrev finns på orientering.se. Registrering av ett område gäller för en tid av fyra år räknat från det datum då ansökan godkänts (färdigställs kartan före denna tidsperiods utgång gäller nedanstående punkt). Rätten till inregistrerat område kan förverkas tidigare om rekognoseringsarbete ej påbörjats inom tre år från det datum då ansökan godkändes. När en karta har godkänts förlängs tiden för registrering i högst fem år. Tävlingsverksamhet på godkänd karta beslutas av kartägare efter samråd med OF. Kontroll på SOFT-nivå Förutom OF-kontrollen ska såväl nyproducerade som reviderade kartor för tävling inom nivå 1 också genomgå en teknisk kontroll på SOFT-nivå. Syftet är att kartan tekniskt ska följa de mått, tjocklekar och avstånd för tecken och symboler som normen anger. Målet är läsbara kartor i rätt skala. Följande kontrolleras (sker framför dator, dvs utan terrängkontroll): Att kartnormens regler för grundekvidistans samt korrekt teckenuppsättning används (rätt symboler i rätt storlek och tjocklek). Teckenuppsättningen hittas på orientering.se. Att minsta avstånd mellan symboler av samma färg, samt minsta storlekar på färgytor, är enligt kartnormen. Att användandet av hjälpkurvor följs enligt regler och intentioner i kartnormen för en bra överskådlighet (hjälpkurvshöjd ovanför hjälpkurva är tillåtet). Enstaka avvikelser från kartnormen kan få förekomma och godkänns då av SOFT efter dialog med av OF utsedd kartkontrollant. Av OF utsedd kartkontrollant skickar kartfil (Ocad eller motsvarande) till kartsupport@orientering.se senast sex månader före tävling. Kartfil behandlas med full sekretess. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 15

3 Godkännande, alternativt en redogörelse för vad som avviker från kartnormen och behöver justeras för att få kartan godkänd, meddelas normalt kartkontrollanten senast två veckor efter inlämnandet. SOFT är behjälplig med support och för gärna en dialog med kartbeställare, kartritare och/eller kartkontrollanten kring hur eventuella avvikelser från kartnormen kan åtgärdas. 2. Godkänt karttryck För kartor på tävling inom nivå 1 gäller följande: Offsettryckt karta ska användas för skala 1: För karta i skala 1: eller större får digitalutskrift av certifierad färgutskrivare användas. Lista över certifierade färgutskrivare finns på orientering.se. Sluttryck + bantryck ska kvalitetssäkras och godkännas i samband med att ordinarie anmälan går ut. Först då är antal eventuella kvalheat, gafflingar osv bestämda. För kartor på tävling inom nivå 2 och 3 bestämmer OF kraven för karttryck. 3. Kartskala Att kartan ska följa kartnormen innebär också att grundskalan alltid ska vara 1: för traditionella kartor medan sprintkartor har grundskalan 1:5 000 eller 1: För traditionella kartor får uppförstorad skala, inklusive banpåtryck användas (se eget avsnitt, Tekniska anvisningar för banpåtryck). Följande gäller kartskala för olika distanser, tävlingstyper och klasser: Ultralång distans och långdistans Skala ska vara 1: i klasserna D/H För övriga klasser, inklusive D/H16 Kort och öppna motionsklasser, ska skalan vara 1: För klasserna D/H60 och äldre, samt för öppna motionsklasser, får även skala 1:7 500 erbjudas. Skalor i 1: och större ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive banpåtryck, se eget avsnitt. Medeldistans, stafett och nattävling Skala ska vara 1: i alla klasser. För klasserna D/H60 och äldre, samt för öppna motionsklasser, får även skala 1:7 500 erbjudas. Samtliga skalor ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive banpåtryck, se eget avsnitt. Sprintdistans Enligt sprintnormen ska skalan vid sprintdistans vara 1:5 000 eller 1: Banpåtrycket följer samma mått som för traditionella kartor i skala 1:15 000, se eget avsnitt. Dispens I undantagsfall kan dispens för annan kartskala ges lokalt enligt TR 2.4. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 15

4 4. Banläggning Avsnitt TR 5.14 tar upp vad som gäller orienteringsbanan och flera delar berör banläggningen. Mark och vilt Tävlingsområdet ska vara så stort att det finns utrymme för tillräckligt många och stora frizoner för klövvilt. Speciellt viktigt är det med frizoner i det centrala tävlingsområdet. Banorna ska läggas i väl sammanhållna stråk. Banor som går i motsatta löpriktningar bör undvikas. Endast i undantagsfall och i områden utan klövvilt får mötande banstråk förekomma. I de flesta fall bör klövvilt drivas ut ur hela eller delar av tävlingsområdet. Beslut om avdrivning och tillvägagångssätt ska göras i samråd med jakträttsinnehavare. Kontroll får ej förläggas till tomtmark utan ägarens medgivande. Banläggare ska planera banorna så att naturliga vägval inte leder genom förbudsområden. Se även särskild anvisning för samråd och hänsyn. Starten Starten bör väljas så att de tävlande får bra uppvärmningsmöjligheter, samt så att startpersonal enkelt kan nå dit med material och kartor. Startpunkten bör om möjligt placeras vid ett tydligt terrängföremål samt vara så placerad att tävlandes vägval inte kan iakttas av de tävlande som ännu inte startat. För ungdomar ska placering som innebär flera vägval ut från startpunkten undvikas. Arenan Innan banläggningen påbörjas är det viktigt att tänka igenom hur arenan ska se ut. Speciellt viktigt är det vid tävlingar inom nivå 1 och vid sprinttävlingar. Sista kontrollen ska om möjligt vara synlig på arenan. Det ger en större orienteringskänsla för media och publik. Klasser, val av bana samt lottning Tidigt samarbete med tävlingsadministrationen är av stor vikt så att inte tävlingens startdjup blir för stort. Av TR 5.10 framgår att tävlande som vid intervallstart har samma bana inte ska starta samtidigt. I övrigt gäller följande vid lottning och val av bana: Startmellanrummet i en klass ska vara detsamma klassen igenom. Klasser som startar samtidigt och bedöms ha lika kapacitet bör inte ha samma förstakontroll. Klasser med samma bana ska starta efter varandra. Utrymme för att ta in efteranmälda i respektive klass ska finnas. Klass som bedöms få snabbast segrartid bör starta först. Inskolning, som innehåller vägledning längs banan i form av glada och ledsna uttryckssymboler, bör alltid ha egen bana. Banlängder och mätning av banlängder Banlängder och segrartider framgår av särskild anvisning för tävling, klasser och deltagande. Observera att verklig banlängd, efter samråd inom distriktet (OF), får avvika upp till 20 % av de riktvärden som anges i anvisningen. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 15

5 Mätning av banlängden ska för traditionell orientering göras efter kortaste väg den tävlande kan springa från tidsstart till mål, således ej över öppet vatten eller förbudsområde, t ex tomtmark. Mätning av banlängden ska för sprintorientering göras fågelvägen, oavsett vilka terrängföremål som banans streck går över. Eventuellt snitslade delar av banan ska räknas in i banlängden. Underklass till elitklass, eller övrig rankingmeriterande klass som har fått så många anmälda att tillfredställande startmellanrum och startdjup inte kan uppnås, ska ha motsvarande beräknad segrartid och svårighet som huvudklassen. Teknisk nivå (svårighetsnivå) Tävlingsbanorna är indelade i olika tekniska nivåer enligt ett färgsystem, där Grön är den lättaste banan och Svart den mest utmanande. Banor med färgerna Orange och Röd ska ha samma nivå, men banor med Orange färgbeteckning får inte läggas i för utmanande och detaljrik terräng där kartbilden kan vara otydlig eller svårläst. Samma gäller för banor med färgerna Blå och Svart, där nivån ska vara samma, men där för utmanande terräng ska undvikas för Blå bana. Lättare moment Medelsvåra moment Svårare moment Grön Orange Blå Vit Röd Svart Gul Violett Vid mästerskapstävling i stafett ska i åldersgrupperna D/H 18, 20 och 21 spridningsmetod som är godkänd av SOFT användas (se godkända metoder nedan). Vid distriktsmästerskap i stafett ska OF besluta om huruvida spridningsmetod ska användas i övriga åldersgrupper. Sjukvård, vätska samt förbudsområden Enligt tävlingsreglerna ska tävlande informeras om var i terrängen sjukvårds- eller förbandsplatser finns genom markering på tävlingskartan. Den tävlande ska också informeras om var vätska finns genom markering på tävlingskartan eller angivande på kontrollbeskrivningen. På samtliga tävlingskartor ska förbudsområden, snitslade delar av banorna samt kartjusteringar vara inritade. Om relevanta vägval begränsas av exempelvis staket, stängsel eller plank som kräver klättring, eller sådd åker, ska detta markeras i banpåtrycket. Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt. Vägval Vägval är en av orienteringssportens grundstenar och finns även med i inledningen i devisen som skapades i sportens barndom, självvald väg i okänd mark. Vid alla typer av distanser och former inom sporten ska banläggaren sträva efter att skapa så mycket vägvalsmöjligheter som möjligt. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 15

6 Samlöpning Genomtänkt banläggning minskar risken att de tävlande kommer ihop på banan. Detta innebär att, i samråd med bankontrollant, praktisera följande kriterier: Att erbjuda banor där de tävlande högst sannolikt väljer olika väg. Att undvika för många korta sträckor i banans inledande skede. Att erbjuda effektiva spridningsmetoder. Spridningsmetoder Spridningsmetoder kan användas vid stafetter, samt individuell tävling med intervallstart eller masstart. Gemensam start leder till samlöpning, vilket strider mot orienteringens idé. För att försvåra samlöpning bör spridningsmetod användas. De tävlande ska inte kunna genomskåda vilken bana de själva och konkurrenterna lottats till. Deltagarna behöver inte upplysas om vilken spridningsmetod som används. Varje lag eller tävlande ska löpa samma bansträckning. Vid målgång ska alla lag eller tävlande ha genomfört exakt samma bandelar men i olika ordning. De olika bandelarna ska därför ha samma startpunkt och mål. Banor som gafflas med varandra ska ha samma svårighetsgrad och vara lika fysiskt krävande. Banorna ska ha samma banlängd och idealtid. Åskådare ska kunna se ställningen i tävlingen. Följande spridningsmetoder är godkända av SOFT (se handboken Banläggning för upplägg): Motalametoden Vännäsmetoden Farstametoden Tranemometoden Fjärilar, inklusive den s k Ultuna -metoden (variant på fjäril) Sekretess kring bana För att inte avslöja för mycket för deltagarna på förhand bör inte för mycket information delges till publik, media, ledare eller deltagare före ankomst till arena (eller förstart om sådan finns). Följande hålls under sekretess: Varvningstider. Inkommande och utgående riktning på varvande tävlande. Antal varv, samt längd på dessa, vid parstart eller masstart/enmansstafett. Startens position och åt vilket håll från samlingsplatsen denna ligger (gäller ej start på arenan). Passeringstider (klockslag) för mellantidskontroller kan redovisas på förhand. Förekommer varvning bör dock försiktighet vidtas då det kan avslöja om varvning förekommer i början eller slutet av banan. En schematisk bild (ska ej växlas med geografisk bild) över vilka klasser som har samma startplats kan med fördel redovisas på förhand. Provkarta Vid tävling inom nivå 1 bör en provkarta med provkontroller erbjudas på väg mot start. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 15

7 5. Orienteringsbanan ur ett banläggarperspektiv Avsnitt TR 5.14, som gäller orienteringsbanan, inkluderar kontrollstämpling. Denna del regleras i särskild anvisning för tävlingsadministration. Kartstorlek Tävlingskartan bör skäras till format som står i lämplig proportion till den tryckta banan. Sprintkartans storlek bör enligt sprintkartnormen inte vara större än A4. Kontrollpunktens markering Enligt tävlingsreglerna ska kontrollpunkterna markeras med kontrollskärm som är godkänd av SOFT och vara försedda med godkänd kontrollenhet samt tydlig och godkänd sifferkod. Vid tävling i mörker ska kontrollpunkterna märkas av SOFT godkänd reflexstav eller lampa som visar rött sken. Lista över godkända produkter finns på Kontrollkoder Kontrollkoder ska finnas på den tävlandes kontrollbeskrivning. Tal under 31 får inte användas. Koder som kan förväxlas vid läsning från olika håll får inte användas. Förbjudna koder beskrivs i dokumentet Kontrollbeskrivning som finns på orientering.se. Koden ska alltid finnas på stämpelmodulen. Koden kan också skrivas på antingen kontrollskärmens alla tre vita ytor, en vågrätt placerad skylt på kontrollanordningens översida eller lodrätt placerade skyltar på två av kontrollanordningens sidor. Tresiffriga kodnummer ska vara understrukna. Utsättning av kontroller, ev. kontrollvakter samt provlöpning Vid utsättning av kontrollerna ska, om inte detta redan är gjort, de elektroniska enheterna väckas så de kommer i tävlingsläge. Vid tävling inom nivå 1 ska provlöpning av samtliga kontroller ske under tävlingslika förhållanden före tävling. Vid tävling inom nivå 1 ska kontrollvakt patrullera mellan kontrollerna av säkerhetsskäl. Vid sprinttävling i stadsmiljö ska alla kontroller konstant bevakas av anonymt beklädda kontrollvakter (ej klubbkläder). Vätska i skogen Enligt tävlingsreglerna ska tävlande i klass som beräknas få en segrartid som överstiger 50 minuter med minuters mellanrum erbjudas vätska utmed tävlingsbanan. Vid vätskestation eller vätskekontroll ska det finnas dels vatten, dels en dryck av typ sportdryck innehållande socker. Drycker bör inte ha för kall temperatur och ska placeras väl synliga. All vätska ska serveras på ett hygieniskt sätt och får inte hällas upp av de tävlande själva. Förbudsområden Enligt reglerna ska förbudsområden markeras väl synligt i terrängen och på sådant sätt att tävlande inte behöver tveka om områdets gränser. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 15

8 Heldragen snitsling ska användas om det föreligger risk för att de tävlande oavsiktligt beträder området, dvs då områdesgränsen är otydlig. Om gränsen för det förbjudna området är tydlig (till exempel väg, åkerkant) och endast rutinerade tävlande berörs, kan snitslingen göras glesare (hängande snitselband). Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt. Snitselfärg och vägledning för inskolningsklassen För snitselfärg till start, se TA 401 Allmänna villkor och teknisk anvisning för tävling. I övrigt gäller följande: Förbjudna områden: Otydliga och konstgjorda stigar: Avgränsningar: Gulblå Vit Rödvit (t ex på väg till startpunkt, från sista till mål, vid varvning, vid varningar i terrängen, vid terrängförändringar efter att kartan trycks etc.) Klassen Inskolning bör alltid innehålla vägledning längs banan i form av glada och ledsna uttryckssymboler på träd belägna invid stigar en bit in på sträckan. 6. Behörighet för banläggare Allmänt För att säkerställa hög och rätt kvalitet på banor vid orienteringstävling, ska ansvarig banläggare vara behörig och certifierad med SOFTs banläggarkort. Banläggarkort erhålls efter genomgången utbildning och finns i två klasser: Banläggarkort 1 = blått kort Banläggarkort 2 = grönt kort Innehav av banläggarkort 1 krävs för att erhålla banläggarkort 2. Nivåer av behörighet Lägst banläggarkort 1 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid distriktstävling och nationell tävling utan elitklasser, men i övrigt fullständigt klassutbud. Banläggarkort 2 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid mästerskaps-tävling och nationell tävling med elitklasser och i övrigt fullständigt klassutbud. Lägst banläggarkort 1 krävs för biträdande banläggare och biträdande bankontrollant vid det i närmast föregående stycket nämnda tävlingarna. Banläggare och bankontrollant vid tävling som inte har nämnts ovan, rekommenderas att genomgå någon form av banläggarutbildning. Banläggarkort är dock inget krav. Giltighet Banläggarkort gäller nationellt och utfärdas av det OF där banläggaren är aktiv. Kortet har en giltighet av maximalt 5 år. Giltighetstiden kan påbörjas när som helst under kalenderåret och går alltid ut den 31 december år fem. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 8 av 15

9 Vid byte av OF ska banläggaren kontakta berörda distrikt för att få sin behörighet godkänd och överförd till det nya distriktet. Den som upprepade gånger missköter sitt uppdrag som banläggare eller bankontrollant eller visar sig ha brister i sin kompetens kan av OF fråntas sitt banläggarkort. Kriterier för kort För att erhålla banläggarkort krävs såväl teoretisk utbildning som praktisk erfarenhet. Teoretisk utbildning ska införskaffas genom att delta i en banläggarkurs utförd i berört OF:s regi eller motsvarande, eller genom att delta i en studiecirkel/lärgrupp ledd av en instruktör som är godkänd av berört OF. Instruktören bör ha bildningsnivå motsvarande banläggarkort 2. För att bli certifierad via lärgrupp, ska studieplan och studiematerial godkända av SOFT användas. Banläggarkort kan i undantagsfall utfärdas till personer som inte genomgått traditionell banläggarutbildning eller förnyelseutbildning. Personen i fråga bör bevisligen ha goda kunskaper i banläggning, tidigare i tiden närliggande banläggaruppdrag, goda referenser, svårigheter att delta i utbildningar och fortbildningar mm. Tillämpningen av undantagsmetoden bör förekomma sparsamt. Även här gäller innehavande av banläggarkort 1 före erhållande av kort 2. Praktisk erfarenhet införskaffas genom att årligen utföra banläggaruppdrag. Förnyelse av banläggarkort Efter giltighetstidens utgång kan banläggarkort förnyas. Förnyad behörighet kräver såväl teoretisk fortbildning som praktisk erfarenhet. Detta erhålls först och främst genom att delta vid av berört OF arrangerad fortbildningskurs eller motsvarande samt att kontinuerligt utföra banläggaruppdrag. Godkännande och registrering av banläggarkort Banläggarkort 1 och 2 delas ut och registreras av det OF där banläggaren är aktiv. Ansökan om banläggarkort eller förnyad behörighet sker genom att teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet i form av banläggar- eller bankontrolluppdrag förs in på kortets baksida. Uppgifterna bestyrks av den egna föreningens styrelse. Därefter lämnas kortet till ansvariga i det OF där banläggaren är aktiv, för handläggning. För att erhålla poäng enligt SOFTs banläggarmärke, krävs innehav av banläggarkort. Behörighet Banläggarkort Teoretisk utbildning Praktisk erfarenhet Banläggarkort 1 Blått kort Banläggarkort 2 Grönt kort Förnyad behörighet Banläggarkort 1 och 2 Godkänd kurs eller studiecirkel/lärgrupp Grundläggande utbildning av banläggare. Utbildningen följs upp med särskild hemuppgift som granskas av instruktör eller OF:s tävlingsansvariga. Uppgiften återsänds till eleven med kommentarer och banläggarkort, om uppgiften godkänts. Godkänd kurs Vidareutbildning av banläggare. Kursen bör ej påbörjas förrän tidigast två år efter en omgång grundläggande utbildning. OF:s banläggarträffar eller motsvarande där stor del av tiden ägnas åt banläggningstekniska problem. Denna utbildning bör genomgås årligen, dock senast under kortets sista giltighetsår. Om erforderlig teoretisk och praktisk erfarenhet inte erhållits senast sju år efter att kortet utfärdats krävs ny behörighetsutbildning för det kort banläggaren innehar. Erfarenhet av banläggning vid lokala tävlingar enligt föreningsstyrelsens bedömning och tillstyrkan. Under den senaste femårsperioden uppnått minst 25 poäng enligt bestämmelserna för SOFTs banläggarmärke. Minst ett av uppdragen ska vara som ansvarig banläggare eller bankontrollant för tävling som kräver banläggarkort 1. Under den senaste femårsperioden uppnått minst 15 poäng enligt bestämmelserna för SOFTs banläggarmärke. Minst ett av uppdragen ska vara som ansvarig banläggare för tävling som kräver banläggarkort. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 9 av 15

10 7. Distansernas särart ur ett banläggarperspektiv Långdistansens profil är vägvalsbedömning och fysisk utmaning Långdistansen, som är orienteringens ursprungsdistans och ibland går under benämningen den klassiska distansen, ska i normalfallet dras i obebyggda områden, företrädesvis i skogsmark. Följande är viktigt att ta hänsyn till: Banan ska testa löparens förmåga att läsa, förstå och genomföra effektiv vägvalsbedömning, att läsa och förstå kartan, samt att kunna planera tävlingen i en fysisk krävande miljö. Även den taktiska förmågan ska sättas på prov. Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär. Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten. o Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. För elitklasser bör dessa delsträckor vara över 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. o Även någon form av spridningsmetod bör övervägas. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för långdistansen är de långa delsträckorna. Tempoväxling/rytm i banan. Detta skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svårt i sig. Skärmens placering ska alltid vara av tydlig. Barn- och ungdomsbanor behöver ägnas stor omsorg för att de ska uppnå rätt teknisk nivå. Medeldistansens profil är teknisk orientering Medeldistansen ska dras i obebyggda områden, företrädesvis skogsmark. Följande är viktigt att ta hänsyn till: Banan bör kräva stor del finorientering. Den tävlandes förmåga till kartläsning och kartförståelse i komplexa skogsmiljöer ska testas. Banan bör alltså kräva mycket koncentration genom hela loppet. Kontrollerna och placeringen av skärmen kan vara en utmaning i sig. Detta innebär inte att man får göra avkall på det sportslig rättvisa, till exempel ska en kontrollskärm inte placeras så att stämplande löpare vägleder andra löpare in till kontrollen, dvs kontrollskärmens placering ska vara tydlig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning med målet att tvinga löparen att planera utgången från kontrollen innan stämpling. Vägvalsbedömning ska eftersträvas i största möjliga mån, men får inte bli på bekostnad av kartläsningsmomenten. Alltså bör vägvalen innehålla mycket kartläsning i sig. Å andra sidan får antalet kontroller inte bli så stort att det liknar en träningsaktivitet i kontrollplockning. Banan ska innehålla tempoväxling. Det skapas genom riktningsändringar och genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. Barn- och ungdomsbanor behöver ägnas stor omsorg för att de ska uppnå rätt teknisk nivå. På banor vid tävlingar speciellt för elitlöpare bör varvning finnas vid arenan. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 10 av 15

11 Ultralånga distansens profil är extrem fysisk utmaning och vägvalsbedömning Ultralånga distansen ska i normalfallet dras i obebyggda områden. Miljön är normalt skogsmark, men andra miljöer, t ex fjäll kan vara lämplig. Följande är viktigt att ta hänsyn till: Banan ska testa löparens förmåga att genomföra effektiv vägvalsbedömning och kunna planera tävlingen i en extremt fysisk krävande miljö. Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grov- och finorientering. Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär. Viktigt är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Denna skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng och att svåra sträckor varvas med mindre svåra. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten. o Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. Dessa delsträckor bör vara över 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. o Även någon form av spridningsmetod bör finnas. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svårt i sig. Skärmens placering ska alltid vara tydlig. Stafettens profil är kamp man mot man/kvinna mot kvinna och spännande publiksport Tävlingen ska normalt genomföras i obebyggd terräng företrädesvis i skogsmark. Man bör eftersträva att hitta områden som är relativt lättframkomliga och som ger goda möjligheter till vägvalsbedömning. Terrängtyper med nedsatt sikt men med god löpbarhet är väl lämpad för stafett. Den variant av stafett som beskrivs här har många likheter med långdistansen, men vissa delar av banan kan även vara av medeldistanskaraktär. Följande är viktigt att ta hänsyn till: Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grovorientering och finorientering. Eftersom stafetter genomförs med gemensam start ligger det i sakens natur att de tävlande kommer att vara ihop på banan under kortare eller längre perioder. Detta är en del av stafettens karaktär och ger en extra dimension kopplat till den taktiska färdigheten (man mot man/kvinna mot kvinna). Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Banläggningen har stor betydelse för att skapa spridning, men även för att hålla ihop tävlingen. o Spridning och önskemålet att deltagarna ska orientera själva i största möjliga mån, skapas också genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning. o Vid mästerskap ska samlöpning försvåras genom att av SOFT godkänd spridningsmetod används (se tidigare avsnitt). Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för stafetter är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 11 av 15

12 Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svår i sig. Kontrollerna och placeringen av skärmen ska vara tydlig. Arenakonceptet är viktigt, speciellt vid mästerskap. o Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska ha hög prioritet. o Det bör läggas ner stor energi för att skapa bästa förutsättningar för publiken. Det kan innebära arenapassager, webb- och arenaproduktion etc. Nattorienteringens profil är vägvalsbedömning i lättframkomlig terräng Nattorienteringens profil är i många stycken samma som varje distans särart, men skillnaden att tävlingen genomförs i mörker och därmed ska anpassas till detta. Nattorientering kan genomföras inom ramen för alla de förekommande distanserna. Nedanstående beskrivning avser den mest förekommande varianten, nattorientering, långdistans. För nattorientering över andra distanser gäller i stort samma huvudprinciper gällande terräng och vägvalsbedömning, men med anpassning kopplat till respektive distans särart. Följande är viktigt att ta hänsyn till: Banan ska innehålla mycket vägvalsbedömning och i övrigt en blandning av grovorientering och kortare finorientering. Kontrollpunkterna ska vara tydliga och vid placeringen av skärmen/reflexen/lyktan ska arrangören vara extra observant på att placera den så att den inte är svår att hitta i sig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för nattorientering är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter. Nattbanor ska generellt vara något kortare än motsvarande banor på dagen. Vid nattävlingar för ungdomar behöver man försäkra sig om: o Att banorna dras i områden med sammanhängande nät av planbildsdetaljer. Dessa planbildsdetaljer ska dessutom vara tydliga. o Att banorna är lättare än motsvarande banor på dagen. Färgsystemet gäller, men anpassningen handlar bl a om tydligheten och antalet planbildsdetaljer som finns i kartbilden och i verkligheten. Vid elittävlingar som genomförs med masstart är arenakonceptet viktigt. Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska då ha högsta prioritet och det bör läggas ner stor energi för att skapa bästa förutsättningar för publiken. Det kan innebära allt från passager på arenan till webb- och arenaproduktion från banan i skogen. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 12 av 15

13 8. Sprintdistansens särart ur ett kart- och banläggarperspektiv Sprintdistansens profil är hög fart och snabba beslut Sprintdistansen genomförs i områden som är rika på planbildsdetaljer, gärna i eller i anslutning till bebyggelse, park eller liknande. Följande är viktigt att ta hänsyn till: Att kartan är ritad så att den tävlande snabbt ska kunna identifiera hinder vad som är tillåtet respektive otillåtet att passera. Höjden på staket, murar etc. är oväsentligt, det är tillgängligheten som styr. Det betyder att sprintkartan ska visa tillåtet/otillåtet att passera istället för att den ska försöka återge verkligheten exakt. Att karta och bana är läsbar och lättförståelig. o Deltagarens förmåga att läsa och förstå kartbild i relativt komplex miljö ska testas, samtidigt som varje delsträcka ska planeras och genomföras i hög fart. Den tävlande ska kunna behöva planera en eller flera sträckor i förväg. o Hög fart ska krävas under hela loppet. Kontrollpunkten ska inte vara en utmaning i sig, utan det är den tävlandes förmåga att välja och genomföra den bästa vägvalslösningen mellan kontrollerna som är det viktiga. o Terrängtyper som är så kuperade att deltagarna tvingas gå längre sträckor bör undvikas. Att det blir rättvist på sekundnivå för alla tävlande. Undvik bana över torg eller parkeringsplatser där antalet löphindrande moment kan variera kraftigt under tävlingens gång. Att förbjudna områden beaktas. o Att utforma banorna så att de tävlande inte lockas av att gena eller av misstag hamnar i förbjudna områden. o Förbjudna områden kan ofta behöva förtydligas med hjälp av avspärrning/snitsling. o Förbjudna områden/linjepassager ska enligt normen i möjligaste mån återges med de ordinarie karttecknen avsedda för detta. Violett banpåtryck ska bara användas vid sena/akuta förändringar efter kartans färdigställande, till exempel om området kan utgöra en fara för deltagaren under tävlingen, såsom trafikfarliga vägar. o Använd tävlings-pm för att noga tydliggöra vad som gäller. Att säkerställa de tävlandes och andras säkerhet. o Begränsa trafik och anpassa banorna därefter. o Ta hänsyn till boende och allmänhet. Den tävlande får inte hamna i situationer som skapar olägenhet eller fara för någon annan. o Använd tävlings-pm för att noga tydliggöra vad som gäller. Att inte ungdomsbanorna blir för svåra i exempelvis komplexa park- och stadsmiljöer. Att ha tätt samarbete mellan kartritare och banläggare, kartkontrollant och bankontrollant, samt vid nivå 1-tävling också sprintcoach. Att tävlingen är media- och publikvänlig. o Stort fokus bör läggas på arena med speaker, ljud, musik och uppbyggnad. o Start på arenan och publikkontroll både vid arenan och ute på banan är en fördel. För traditionell orientering i skog beskriver en färgskala tekniska nivån. Motsvarande skala finns inte för sprintdistans. Sprintregler för deltagare, inklusive karttecken för vad som är tillåtet/otillåtet att passera, framgår av särskild anvisning för deltagare i sprinttävling. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 13 av 15

14 9. Kontrollbeskrivning IOF:s kontrollbeskrivning syftar till att erbjuda en solid och lättförståelig beskrivning för orienterare från alla länder. Syftet med kontrollbeskrivningen är att ge en bättre beskrivning av kontrollföremålet än vad kartan kan ge. En bra kontrollpunkt hittas huvudsakligen genom kartläsning. Beskrivningar och kontrollsiffror hjälper till att hitta kontrollen, men ska hållas så enkla som möjligt. IOF:s kontrollbeskrivning hittas som dokumentet Kontrollbeskrivningar att hämta på orientering.se. 10. Tekniska anvisningar för banpåtryck Tryck och linjebredder All inritning/påtryckning och kartjustering på tävlingskartan ska ske med violett färg (purple). Banpåtrycket ska vara transparent och får inte dölja viktiga kartdetaljer. Ett dokument finns framtaget för hur banpåtrycket kan justeras. Det återfinns under Kartfrågor på orientering.se. För traditionella kartor i skala 1:15 000, samt för sprintkartor i skala 1:5 000 och 1:4 000, ska samtliga linjebredder vara 0,35 mm. För traditionella kartor i skala 1: och större ska banpåtrycket vara uppförstorat %. Linjer och numrering Följande gäller för linjer och numrering: Start, kontroller och mål ska sammanbindas med linjer, i allmänhet längs fågelvägen. Kontrollerna ska numreras från 1 och uppåt. Siffrorna ska vara tydliga och skrivas i norr-/söderriktning. Inritning och numrering ska göras så att viktiga detaljer i kartbilden inte täcks över. Snitslade sträckor ritas med streckad linje. Snitslings längd och markering Då delar av banan markeras med snitsel ska dess längd anges på kontrollbeskrivningen och dess sträckning i terrängen markeras på tävlingskartan. Vätskekontroll Vätskekontroll ska anges i kontrollbeskrivningen. Om vätska placeras mellan två kontroller, ska sådan punkt anges enbart på tävlingskartan med mugg. Kartjusteringar Kartjusteringar sker med tecken så lika gällande kartnorm som möjligt. Vid behov används dessutom förklarande text. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 14 av 15

15 Tabell med symboler för banpåtryck Måtten i tabellen nedan gäller för traditionella kartor i skala 1:15 000, samt för sprintkartor i skala 1:5 000/1: För traditionella kartor i 1: och större ska banpåtrycket göras % större. 701 Start Starten markeras på kartan med liksidig triangel med 7 mm sida. Startpunkten ska ligga i centrum och ena spetsen ska vara vänd i löpriktningen, normalt mot den första kontrollen. 702 Kontroller Kontrollerna ska anges med cirklar. Kontrollpunkterna ska ligga exakt i centrum av kontrollcirkeln. Uppehåll ska göras i linjerna för att ej dölja viktiga kartdetaljer. 703 Kontrollsiffror Kontrollsiffrorna ska stå i norr-söder och placeras så att löparna normalt inte utnyttjar den del av kartan som siffran upptar. 704 Sammanbindningslinjer Start, kontroller och mål ska sammanbindas med räta linjer längs fågelvägen. Uppehåll ska göras i linjerna för att ej dölja viktiga kartdetaljer. 705 Snitslade delar Snitslade delar av banan ska markeras med en streckad linje. 706 Mål Målet ska anges med en dubbelcirkel. Målet ska ligga i centrum av cirklarna. 707 Gräns omöjlig/förbjuden att passera Gräns som är omöjlig eller förbjuden att passera. 708 Viktig passage Viktig passage (till exempel spång, tunnel eller passage genom förbjudet område) ska på tävlingskartan markeras med två utåtböjda streck. Observera att passagen i sprintorientering ska vara 0,9 mm istället för 0,6 mm. I sprintorientering kan även en s k passeringssektion användas (708 eller 708.1, se sprintnormen). Det är en längre passage genom eller över en byggnad, över en väg eller järnväg, genom en tunnel eller förbjudet område. 709 Förbjudet område Förbjudet område ska markeras på kartan med raka streck. Begränsningslinjer kan ritas om det ej finns någon naturlig gräns enligt följande: En heldragen linje innebär att gränsen är markerad med heldragen snitsel. En streckad linje innebär att gränsen är markerad med hängande snitsel. Ingen linje innebär att gränsen ej är markerad på något sätt. Uppehåll ska göras för passager genom det förbjudna området, till exempel en väg. 710 Farligt område Ett område farligt för den tävlande ska markeras med korsade linjer. 711 Förbjuden väg (ej i sprintorientering, 709 ska användas) Endast vägen eller järnvägen är förbjuden att beträda. Om även den omgivande terrängen är förbjuden att beträda används tecknet för förbjudet område. 712 Sjukvårdsplats/första hjälpen-plats Sjukvårdsplats/första hjälpen-plats ute i terrängen. 713 Vätska Plats för vätska mellan kontroller. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 15 av 15