Läroplan banläggning, del 1

Transkript

1 Läroplan banläggning, del 1

2 Banläggning del 1 Det här är en läroplan eller en vägledning om man så vill. Tanken med läroplanen är att den ska vara en hjälp för dig som vill lära dig mer om konsten att lägga bra orienteringsbanor. Läroplanen utgår ifrån boken Banläggning som du kan köpa via butiken på eller Är ni flera i föreningen så fungerar läroplanen utmärkt att arbeta med i en studiecirkel eller lärgrupp som vi har valt att kalla det. SISU Idrottsutbildarna i ditt distrikt kan hjälpa dig med tips och idéer kring arbetet med lärgruppen. SISU Idrottsutbildarna har också möjlighet till ekonomiskt stöd i samband med arbetet i studiegruppen. Läroplanen om banläggning är uppdelad i två delar. Det beror dels på att Boken banläggning är omfattande och kräver en uppdelning och dels så tror vi att det är bra att man lägger in lite praktisk banläggning mellan de två olika delarna så att du får möjlighet att testa dina nya kunskaper. Innehållet i del 1 är uppdelat i åtta olika avsnitt, några lite kortare och några lite mer omfattande. Det går utmärkt att arbeta med flera avsnitt vid samma träff eller dela upp ett avsnitt på flera träffar. Lärgruppen väljer själv i vilken takt arbetet genomförs. Vi tror att det är lämpligt att ägna minst fem träffar till den första delen. I anslutning till varje avsnitt finns en sidhänvisning som är en förberedelse. Vid något tillfälle kan förberedelsen också vara något annat. Därefter följer ett antal frågor eller diskussioner som kan vara lämpliga att svara på och arbeta med tillsammans. Ibland finns här också uppgifter som ska lösas enskilt eller i hela lärgruppen. Vid några tillfällen finns också tips på hur man kan fördjupa sina kunskaper genom att ta del av annat material. Det är lämpligt att det finns en samtalsledare för gruppen. Även om alla deltagare är viktiga för arbetet, så krävs det lite extra av den som har ledarrollen. Tips och goda råd finns att få hos ditt SISUdistrikt. Ett lagom antal för att kunna föra bra diskussioner där alla får komma till tals brukar vara sex till åtta deltagare. Man kan också vara flera, men blir man över tio personer bör man fundera över att kanske dela gruppen i två mindre grupper. Som ledare för studiegruppen har du ett litet extra ansvar i att vara sammankallande för träffarna. Du är också den som leder arbetet och ser till att alla i gruppen kommer till tals. Du ansvarar också för trivseln i gruppen. Det gör du genom att se till att ta rast med jämna mellan rum. Utse någon som är ansvarig för att det finns fika. Sammanfatta varje träff och se till att alla vet hur de ska förbereda sig för nästa träff. Som ledare är du också ansvarig för att redovisa studiegruppens arbete till SISU Idrottsutbildarna när arbetet är slutfört. Har du några frågor eller synpunkter på den här läroplanen eller frågor kring banläggning så är du välkommen med dina frågor till info@orientering.se. Lycka till med banläggningen! Innehåll Orientering som idrott sidorna 9-12 Banläggningens mål sidorna Banläggarens roll och arbetsuppgifter sidorna Hänsyn till växt och djurliv sidorna Orienteringsteknik sidorna Ungdomsbanor sidorna Grundläggande riktlinjer för banläggning sidorna Komposition av banor sidorna Sidhänvisningen gäller boken Banläggning.

3 Orientering som idrott Förberedelser: Läs igenom sidorna 9-12 i boken Banläggning. Vad tycker du är det bästa med orientering? Om vi ska locka nya utövare till orienteringssporten, vad är det då vi ska locka med? Vad tycker du är viktigt när det gäller terrängen som används vid en orienteringstävling? På vilket sätt kan du som banläggare utnyttja all den information som kartan ger? Ta reda på! Ta reda på vilka olika steg som ingår i ett kartritningsprojekt. Fundera på om du som banläggare för en tävling kan ha en roll i något skede av ett kartritningsprojekt. Finns det någon i föreningen som kan berätta mer? Redovisa för varandra vid nästa träff. Banläggningens mål Förberedelser: Läs igenom sidorna i boken Banläggning. Vilka är de grundläggande uppgifterna för en banläggare? Vad menas med orienteringslöpningens egenart? Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller sportslig i samband med orienteringsarrangemang? På senare år har man börjat prata om distansernas särart. Klargör för varandra vilka olika distanser som ingår i orienteringsidrotten. Vad menas med begreppet 3T?

4 Banläggarens roll och arbetsuppgifter Förberedelser: Läs igenom sidorna i boken Banläggning. Vilka är banläggarens huvudsakliga ansvarsområden? Vilka andra funktionärer vid ett orienteringsarrangemang är beroende av att samverka med banläggaren? Hänsyn till växt och djurliv Förberedelser: Läs igenom sidorna i boken Banläggning. Varför ska vi ta hänsyn till växt och djurliv i samband med orienteringsarrangemang? Vilka typer av mark ska vi undvika att dra fram banor och placera kontroller i? Klargör för varandra vad begreppet nyckelbiotop innebär? På vilka platser i terrängen är det vanligt att det finns nyckelbiotoper? Vilka åtgärder kan du som banläggare göra för att minimera störningar på viltet? Vad är viktigt att tänka på vid planeringen av viltzoner? Ta reda på Vilka personer, organisationer och myndigheter ska vi ha kontakt med innan vi genomför orienteringsarrangemang? Tips! Ta reda på mer genom att besöka arrangemangssidorna på

5 Orienteringsteknik Förberedelser: Läs igenom sidorna i boken Banläggning. Varför är det viktigt som banläggare att ha kunskap om hur tävlande av olika kategorier går till väga för att lösa orienteringsproblem? Vad menas med begreppet sträckplan? I boken talas om fyra olika faktorer som löparen behöver ta hänsyn till när han eller hon planerar genomförandet av sträckan. Diskutera var och en av de fyra faktorerna och vad de innebär. Finns det ytterligare faktorer som en löpare behöver ta hänsyn till när han eller hon planerar genomförandet av en sträcka? Diskutera skillnaden mellan grov- och finorientering. Är det lika för alla kategorier av orienterare? Tips! Läs mer om orienteringsteknik i böckerna: Orienteringsteknik att lära ut på grön till gul nivå Orienteringsteknik att lära ut på orange till svart nivå Full koll från gul till orange Full koll från orange till svart Du kan köpa dem i butiken på eller

6 Ungdomsbanor Förberedelser: Läs igenom sidorna i boken Banläggning. Diskutera vilka skillnaderna är när det gäller att lägga banor för barn och ungdomar jämfört med vuxna. På vilket sätt kan du som banläggare ta hänsyn till barns utveckling och det faktum att barn utvecklas i olika takt? Vad menas med att Se det ur barns synvinkel? På vilket sätt kan du som banläggare se till att orientering blir roligt? Tips! Läs mer om barn och ungdomars utveckling i böckerna: Orientering för barn och ungdom Idrottsledare för barn och ungdom Du kan köpa dem i butiken på eller Grundläggande riktlinjer för banläggning Förberedelser: Läs igenom sidorna och i boken Banläggning. Vad innebär det för dig som banläggare att orienteringsproblemen ska vara anpassade del deltagarna i olika klasser? Vilka är banläggningens byggstenar och vad kännetecknar dem? Vad påverkar svårighetsgranden på en orienteringsbana? Vad menas uttrycken planbild respektive kurvbild? Diskutera skillnaden mellan säker uppfångare och tydlig uppfångare. Vilka är de olika sträckor som kan förekomma på en orienteringsbana? Diskutera vilka olika syften de olika sträckorna har.

7 Vad kännetecknar en bra vägvalssträcka för barn och ungdomar? Vad kännetecknar en bra vägvalssträcka för elitorienterare? I vilka terrängtyper är det lättast att hitta bra vägvalssträckor? Vad är syftet med kontrollpunkten? Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller val av kontrollpunkt? Klargör vilka regler som gäller vid banpåtryck. Klargör vilka regler som gäller snitsling av delar av en orienteringsbana. Klargör vilka regler som gäller vid inritning av förbjudna områden. Vad är viktigt att tänka på när det gäller planeringen av startplatsen i samband med en orienteringstävling? Vad är viktigt att tänka på när det gäller planeringen av målplatsen i samband med en orienteringstävling? Klargör vilka olika möjligheter det finns när det gäller sista kontrollen och inspurten mot mål. Klargör också hur inritning på kartan ska vara för de olika alternativen. Komposition av banor Förberedelser: Läs igenom sidorna39-43 och i boken Banläggning. Ta med kartor som är lämpliga att använda vid banläggning. Kanske ska gruppen arbeta med en verklig tävling. Då är detta ett lämpligt tillfälle att börja planeringen av banorna. Tänk på att innan banläggningsarbetet börjar på allvar bör start- och målplatsen vara fastställd. Vilka moment får ingå på en grön bana? Låt var och en lägga en grön bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som gröna banor? Vilka moment får ingå på en vit bana? Kan moment från den gröna nivån ingå på en vit bana? Låt var och en lägga en vit bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som vita banor?

8 Vilka moment får ingå på en gul bana? Kan moment från den gröna och vita nivån ingå på en gul bana? Låt var och en lägga en gul bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som gula banor? Vilka moment får ingå på en orange och röd bana? Vad är skillnaden mellan en orange och en röd bana? Kan moment från de tidigare nivåerna ingå på en orange och röd bana? Låt var och en lägga en orange och röd bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som orangea och röda banor? Vilka moment får ingå på en violett bana? Kan moment från de tidigare nivåerna ingå på en violett bana? Låt var och en lägga en violett bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som violetta banor? Vilka moment får ingå på blå och svart bana? Vad är skillnaden mellan en blå och en svart bana? Kan moment från de tidigare nivåerna ingå på en blå och en svart bana? Låt var och en lägga en blå och svart bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som blåa och svarta banor? På vilket sätt kan du som banläggare ha nytta av kunskapen om hur snabbt en elitlöpare springer i olika terrängtyper och på olika underlag?