BRA ATT VETA... FÖRE/UNDER TÄVLING

Transkript

1 Ockelbo Orienteringsklubb BRA ATT VETA... FÖRE/UNDER TÄVLING Klassindelning för ungdomar Klassindelningen på orienteringstävlingar är ordnad efter ålder, kunskapsnivå och fysisk kapacitet. Sammanställningen nedan visar hur åldersindelningen ser ut för barn och ungdomar (upp till och med 16 år), vilka olika klasser som finns inom respektive ålderskategori, preliminära banlängder, samt vilken kunskapsnivå man bör klara för respektive klass. Kunskapsnivåerna symboliseras av färger som anger vilka tekniska orienteringskunskaper som fordras. Utvecklingsklasser Klass Medeldistans Långdistans Ultralång distans Inskolning 2,0 km 2,5 km 2,5 km U1 2,0 km 2,0 km 2,0 km U2 2,0 km 2,5 km 2,5 km Damklasser Klass Medeldistans Långdistans Ultralång distans D10 2,0 km 2,5 km - D12 2,5 km 3,0 km - D14 2,5 km 3,5 km - D16 3,0 km 4,0 km - Herrklasser Klass Medeldistans Långdistans Ultralång distans H10 2,0 km 2,5 km - H12 2,5 km 3,0 km - H14 3,0 km 4,0 km - H16 3,5 km 5,0 km - Det finns två olika U-klasser (utvecklingsklasser) samt Inskolning. U-klasserna är öppna för alla barn och ungdomar upp till och med 16 år. Dessa klasser är ett komplement till de åldersindelade klasserna för barn och ungdomar. I alla U-klasser finns det möjlighet för föräldrar och ledare att skugga den tävlande som känner sig osäker. Det är också tillåtet att ge den tävlande instruktion under tävlingen. Det är inte tillåtet för skuggan att ta över och lösa orienteringsproblemet. Banan för Inskolning brukar vara markerad med bilder på glada och sura gubbar. Glada om man går rätt och sura om man tar fel stig/väg. I U-klasser är det också möjligt för två eller flera tävlande att springa tillsammans med samma starttid. U-klasserna ska ge nya orienterande barn och ungdomar en möjlighet att oavsett ålder kunna börja tävla i orientering på en en orienteringsbana som motsvarar den tävlandes kunskap.

2 Klassindelning för juniorer och äldre Redovisar inte alla klasser här. Vill man se alla klasser kan man gå in på och gå till länken Tävlande. Åldersindelningen fungerar enligt följande exempel: En kille som fyller 11 i år springer H12 i år och nästa år. Året därpå springer han H14 osv. En tjej som fyller 21 i år springer D21 i år och fortsatt tills det år hon fyller 35. Hon får fortsätta springa D21 om hon vill, samma sak för herrar vad gäller H21. Damklasser Klass Medeldistans Långdistans D18, D18 Elit, D20, D20 Elit 3,5-4,0 km 5,0-7,0 km D21, D21 Elit 3,5-4,5 km 7,0-10 km D35-D55 3,0-3,5 km 4,0-6,0 km D60-D65 2,5 km 3,5 km D70-D95 2,0 km 3,0 km Herrklasser Klass Medeldistans Långdistans H18, H18 Elit, H20, H20 Elit 3,5-4,0 km 6,5-10,0 km H21, H21 Elit 4,5-5,0 km 10,0-14 km H35-H55 3,5-4,5 km 5,5-8,0 km H60-H65 3,0-3,5 km 4,5-5,0 km H70-H95 2,0-3,0 km 2,5-4,0 km Öppna motionsklasser (direktanmälan) Klass Medeldistans Långdistans ÖM 1 2,5 km 2,5 km ÖM 2 2,5 km 4,0 km ÖM 3 3,0 km 3,0 km ÖM 4 3,0 km 5,0 km ÖM 5 3,5 km 3,5 km ÖM 6 3,5 km 6,0 km ÖM 7 3,0 km 3,0 km ÖM 8 4,5 km 4,5 km ÖM 9 4,5 km 7,5 km Banläggaren brukar välja ut 3-5 Öppna motionsklasser som man kan anmäla sig till (på plats eller via Eventor). Kunskapsnivåer (färgindelning) Grön bana Banan ska läggas i terräng med tydliga och sammanhängande planbildsdetaljer, vägar, stora stigar, byggnader, öppen mark och så vidare. Kontrollerna på grön bana ska alltid placeras på ledstången och endast utgöra ett kvitto på att löparna följer det självklara vägvalet. Kontrollföremålen kan utgöras av stigkrökar, vägförgreningar, ledningsstolpar, byggnader och så vidare.

3 Vit bana Terrängvalet ska vara samma som för grön bana, det vill säga tydliga och sammanhängande planbildsdetaljer, vägar, stora stigar, öppen mark, byggnader och så vidare. Kontrollerna på en vit bana ska endast markera avslutningen på en sträcka och övergången till en ny. Därför ska kontrollföremålen vara lättidentifierade och tydliga. Utöver kontrollpunkterna på grön bana kan exempelvis stenar, branter, staket och så vidare förekomma. Gul bana Gul bana kan förläggas till något svårare terräng, men framkomligheten ska fortfarande vara god. Terrängen bör bestå av ett sammanhängande system av vägar, stigar, staket, vattendrag, öppen mark eller liknande. Kontrollpunkterna kan utgöras av svårare terrängföremål, till exempel högst uppe på en mycket tydlig höjd, men måste alltid föregås av en tydlig utgångspunkt. En säker uppfångare ska finnas bakom kontrollen. Orange bana För både orange (och röd) bana bör terrängen vara lättframkomlig, måttligt kuperad och bestå av skogsmark, gärna med inslag av kulturmark. Skillnaden är i huvudsak att svårframkomlig och tung terräng helt ska undvikas på orange bana. Terrängdetaljerna ska vara tydliga. Jämfört med grön, vit och gul bana kan svårere kontrollpunkter användas, till exempel större sänkor, tydliga åsar, höjder och branter. En säker inläsningspunkt högst 200 meter före kontrollen och en tydlig uppfångare bakom ska det också finnas. Röd bana är lika som orange, men svårframkomlig och kuperad skogsmark får förekomma. Violett bana All typ av terräng kan förekomma. Mycket fysiskt krävande terräng bör undvikas. Alla typer av kontrollpunkter kan användas. Jämfört med Orange/Röd bana ställer violett bana ökade krav på förmågan att sträckplanera, att väga snabbhet mot säkerhet.... att ta kontroller utan tydliga uppfångare bakom. Inläsningsmöjlighet ska dock finnas inom rimligt avstånd.... att använda rätt teknik vid kontrolltagningen. Blå bana Svårighet anpassas till de skickligaste. Mer kurvbild och detaljrik terräng nyttjas. Svårtillgänglig, tung terräng undviks. Svart bana Samma som blå, men alla typer av terräng får förekomma.

4 Anmälan till tävling Föranmälan Föranmälan till tävling görs via Eventor: Inloggningsuppgifter mailas till er när ni meddelat att ni betalt medlemsavgiften (via e-post till Det går att välja s k Klubbinloggning, vårt lösenord är ookmed (utan apostrofer). Via Eventor kan man även se vilka klubbmedlemmar som anmält sig, läsa inbjudan och PM mm. Direktanmälan Anmälan till U-klasser, Inskolning och Öppna motionsklasser behöver inte göras via Eventor utan kan göras när man är på plats vid tävlingsarenan. Är det första gången man deltar kan man fråga någon ledare om hjälp. Oftast får man fylla i en lapp som man lämnar vid ett tält märkt Direktanmälan. Följande uppgifter fylls i: Namn, Klubb, Klass och SportIdentnr (står på pinnen). Har man ingen SI-pinne får man hyra en (25kr, faktureras klubben). Denna lämnar man tillbaka efter målgång. När funktionären lagt in uppgifterna på datorn får man en lapp märkt med den klass man valt, som man tar med sig till starten som kvitto. Faktura skickas i efterhand till klubben som står för kostnaden. Deltagandet är alltså gratis för alla i Ockelbo OK (även om man får förhinder och inte kan starta). Resa till tävling Om flera klubbmedlemmar anmält sig till en tävling så annonseras om gemensam avresa från parkeringen mellan Perslunda och torget. Då anges tid för avfärd och vem som är tävlingsvärd. Bra om man meddelar tävlingsvärden att man vill samåka om man inte är föranmäld. Samma sak om man är föranmäld men inte vill samåka. Vid samåkning har bilägaren rätt till reseersättnng från klubben, för närvarande max 18,50 kr/mil. Excelmall för reseräkning finns på hemsidan. På vår hemsida kan man se vägbeskrivning till tävlingsplatsen, detta gäller även träningarna i och utanför Ockelbo. Starttid Tävlingsklasserna för dam och herr (D/H) tilldelas en starttid som man kan se i Eventor nån dag innan tävlingen. Startlistorna finns också på tävlingsplatsen och ibland vid starten. På lördagar är oftast första starttid kl och på söndagar kl U-klasser, Inskolning och Öppna motionsklasser tilldelas ingen starttid utan man får starta när man vill, ibland före första starttid t o m. Till startplatsen Oftast ligger startplatsen en bit ifrån målplatsen (TC). På väg till start sitter snitslar (orange-vita) som guidar dig rätt. Nånstans efter vägen sitter tömnings-enheter där man tömmer SportIdentpinnen på information. Skulle man missa detta brukar det finnas enhet vid starten.

5 Vid starten Direktanmälda För direktanmäda är det rätt okomplicerat vid starten (se skiss nedan). Direktklasserna (U-klasser, Inskolning och Öppna motionsklasser) har en egen fålla som man går fram till. Man stämplar i Check-enhet (visar att man tömt pinnen) och lämnar lappen man fick vid anmälan. Sedan tar man sin karta, stämplar i startenheten och sticker iväg. Är det en stor tävling kan man få köa en stund innan man får ta sin karta. Skiss över startprocedur Direktklasser Inskolning U1-U2 ÖM1-ÖM9 Check Dam och herrklasser D10-D95 H10-H95 Check Gå fram tid =starttid Startenhet Kontrolldefinitioner Kartor Kartor Kontrolldefinitioner Startpunkt I dam och herrklasserna är proceduren följande: En klocka visar aktuell tid. När den slår över till din starttid får du gå fram och checka i checkenhet. En funktionär prickar då av dig i startlistan. Nästa minut får du gå fram och ta kontrolldefinitionen. En minut senare får du gå fram till kartorna, men inte titta på den (förutom klasserna HD10-14). Ytterligare en minut senare får du sticka iväg. Du måste passera startpunkten.

6 Tävlingsdistanser Sprintdistans Sprintdistansens profil är hög fart. Sprintdistansen genomförs i områden som är rika på planbildsdetaljer, gärna i eller i anslutning till bebyggelse, park eller liknande. Sammanfattning Kontroller Övervägande lätta Vägval Vägvalsbedömning i stort och i smått Löpfart Mycket hög fart Terräng Park, stad eller lättlöpt öppen skog Karta och kartskala Skalan ska vara 1:5 000 eller 1:4 000 Banan ska testa deltagarens förmåga att läsa och förstå kartbild i relativt komplex miljö samtidigt som varje delsträcka ska planeras och genomföras i hög fart. Banan ska läggas så att hög fart krävs under hela loppet. Banan kan dras i kuperade områden. Terrängtyper som är så kuperade att deltagarna tvingas att gå längre sträckor bör undvikas. Vid sprintorientering ska kontrollpunkten inte vara en utmaning i sig, utan förmågan att välja och genomföra den bästa vägvalslösningen mellan kontrollerna kontrollen är det viktiga. Till exempel behöver inte den mest iögonfallande vägen ut från kontrollen vara den bästa eller snabbaste, ibland kan det dock vara så. Att planera en eller flera sträckor i förväg under hög fart är en viktig ingrediens i sprintdistansen. Tävlingsmiljö Skogsmark (öppen, lättlöpt närskog/randskog med bra sikt), parkmark, stad/tätort eller en varierad blandning av dessa terrängtyper. Svag till måttlig kupering är att föredra. Lokalt stark kupering med trappor och liknande får förekomma. Tävlingsområdet ska tillåta hög eller mycket hög löphastighet. Banlängd/segrartid Segrartider mellan minuter beroende på klass, vilket innebär banlängder på mellan 1-3 km beroende på tävlingsklass.

7 Medeldistans Medeldistansens profil är teknisk orientering. Banan ska dras i obebyggda områden, företrädesvis skogsmark som kräver stor del finorientering och där kontrollerna och placeringen av skärmen kan vara en utmaning i sig. Detta innebär inte att man får göra avkall på sportslig rättvisa, till exempel ska en kontrollskärm inte placeras så att stämplande löpare vägleder andra löpare in till kontrollen. Sammanfattning Kontroller Övervägande svåra Vägval Vägval i smått Löpfart Hög fart men den tävlande behöver anpassa farten i förhållande till hur komplex terrängen är. Terräng Tekniskt krävande. Företrädesvis i skog som gärna får ha nedsatt sikt men bra löpbarhet. Sikten kan vara nedsatt på grund av vegetation men också på grund av kupering. Karta och kartskala Skala ska vara 1: i alla klasser. För klasserna D/H60 och äldre får uppförstorad karta (inkl. banpåtryck) i skala 1:7 500 erbjudas. Banan bör kräva mycket koncentration genom hela loppet. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning med målet att tvinga löparen att planera utgången från kontrollen innan stämpling. Vägvalsbedömning ska eftersträvas i största möjliga mån, men får inte bli på bekostnad av kartläsningsmomenten. Alltså bör vägvalen innehålla mycket kartläsning i sig. Å andra sidan får antalet kontroller inte bli så stort att det liknar en träningsaktivitet i kontrollplockning. Viktigt på en medeldistansbana är tempoväxling. Detta skapas genom riktningsändringar och genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. Tävlingsmiljö Banan ska dras i obebyggda områden, företrädesvis i skogsmark Terrängen bör ej vara allt för kuperad eftersom det inte är fysisk utmaning utan kartläsning som är distansens särart. Tävlingsområdet bör däremot vara detaljrikt, speciellt i kurvbilden.

8 Långdistans Långdistansens profil är vägvalsbedömning och fysisk utmaning. Banan ska i normalfallet dras i obebyggda områden, företrädesvis i skogsmark. Banan ska testa löparens förmåga att läsa och förstå och genomföra effektiv vägvalsbedömning, att läsa och förstå kartan och kunna planera tävlingen i en fysisk krävande miljö. Kontrollerna och placeringen av skärmen ska vara tydlig och skärmen ska inte vara svår att hitta i sig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för långdistansen är de långa delsträckorna. Sammanfattning Kontroller Blandning av svåra och lätta Vägval Vägvalsbedömning har stor betydelse. Långa delsträckor Löpfart Efter förmåga och taktiska överväganden. Banan ska vara fysisk utmanande och kräva uthållighet och taktisk förmåga. Terräng Lämplig för vägvalsbedömning, gärna kuperad terräng Karta och kartskala Skala ska vara 1: i klasserna D/H16-21 (uppförstorad karta, inklusive banpåtryck, i skala 1: får användas, dock ej i elitklass). För övriga klasser ska skalan vara 1: För klasserna D/H60 och äldre får uppförstorad karta, inklusive banpåtryck, i 1:7 500 erbjudas. Viktigt på en långdistansbana är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Detta skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Tävlingsmiljö Banan ska dras i obebyggda områden, företrädesvis i skogsmark. Ingen begränsning vad gäller kupering.