Upplägg. Presentation av. Orienteringskartan hur den ser ut och hur den fungerar Kompassen och dess nytta. Oss Centrum OK Orientering Kursupplägget

Transkript

1 Nybörjarkurs 2010

2 Upplägg Presentation av Oss Centrum OK Orientering Kursupplägget Orienteringskartan hur den ser ut och hur den fungerar Kompassen och dess nytta

3 Vem är Jerk Rönnols? Orienterare sedan barnsben Fostrad i Säterbygdens OK Så småningom student i Linköping Engagerad i studenternas LiTHe Vilse Tävlande för Linköpings OK Medlem i Centrum sedan sommaren 2009 Del av träningskommittén sedan 2010 Doktorand i organisk kemi

4 Vem är Daniel Lennartsson? Växte upp i en s.k. orienterarfamilj Gick nybörjarkurs under mitten av 80-talet. Slutade orientera efter gymnasiet. 10 års uppehåll. Comeback 2008 när jag hörde talas om Centrum OK. Jobbar lite på sjukhus och pluggar journalistik. Gillar att filma. Särskilt orienterare (En smal genre.)

5 Vilka är ni?

6 Vad är Centrum OK? Förening startad av Oskar Karlin under slutet av 2006 Omkring 100 betalande medlemmar Verksamheten bedrivs i Stockholm med omgivningar i närheten av

7 Vad är orientering? Orientering är självvald väg i okänd mark, tankens skärpa vid kroppslig möda, snabba beslut under spännande tävling. Orientering bjuder dådfylld kamp mot goda kamrater, ensam strid mot markernas hinder, vilsam växlan mot vardagens ävlan. Orientering skapar ett gladlynt och frimodigt släkte, en härdad stam med längtan till äventyr och dust, kärlek till naturen - källan för livslust och levnadskraft. Svenska orienteringsförbundets motto från 1938

8 Orientering kan också vara

9 Lite orienteringsallmänbildning De största tävlingarna i Sverige är stafetten 10mila och femdagarstävlingen O-ringen, som båda samlar över löpare årligen Orientering finns i olika former. Från sprint till ultralång distans, både på dagen och natten Orientering är en av få idrotter där såväl barn som 90-åringar deltar. Världsmästare och nybörjare möts på samma arena under samma förutsättningar.

10 Kursens upplägg Vi kommer att blanda teori och praktik på olika håll i Stockholm. Datum: Torsdag 11/3 introduktion och teori Universitetet Tisdag 23/3 vidare teori och kartpromenad Universitetet Tisdag 6/4 Orienteringsträning/teori Björkhagen/Kärrtorp Tisdag 20/4 Orienteringsträning/teori Universitetet Tisdag 4/5 Sprintträning och tävlingsförberedande teori Hagaparken Målsättningen är att alla ska bli fast i orienteringsträsket och ta sig från grön nivå till gul. I slutet av kursen deltar vi gemensamt på en tävling.

11 Nivåer A. Kartförståelse, passa kartan. Kartans färger, de vanligaste karttecknen B. Passa kartan med hjälp av terräng och kartpassare C. Handgrepp, vikning, tumgrepp, kartpassare, stämpelteknik D. Känna till och orientera efter entydiga ledstänger E. Känna till hur start, kontroll och mål markeras. Framförhållning, tänka framåt. Vara uppmärksam på ledstångsbyte F. Mer kartteckenkunskap. Andra typer av ledstänger A. Enkel vägvalsbedömning, kort eller lång väg B. Vara uppmärksam på mindre tydliga ledstänger C. Vara uppmärksam på terrängföremål bredvid ledstång D. Gena och snedda, mindre än 100 meter A. Kompass, styrteknik mindre än 300 meter mot tydlig ledstång B. Höjdförståelse. Stor och liten höjd, högsta punkten C. Förståelse av färger och tecken som markerar framkomlighet D. Kompass och styrteknik mot kontroll

12 Orienteringens tre redskap Kartan (information följer inom kort) Kompassen (information följer strax efter kartan) Den egna kroppen (trimmas med fördel på tisdagar och torsdagar i Centrumregi)

13 Kartans färger

14

15 Kartan En modell av verkligheten uppritad i en viss skala. Vanligtvis är skalan1: (en cm på kartan är hundra meter i verkligheten) eller 1:15000 (en centimeter är 150 meter)

16 Satellitbild

17 Övning: Kurvbild Var finns den högsta och den lägsta punkten? Markera tre åsar och tre sänkor. Var är det som brantast? Ekvidistans: Måttet på hur högt det är mellan varje höjdkurva. Var femte höjdkurva ritas med ett tjockare streck. Andra bruna tecken: Gropar, punkthöjder och stora vägar. Lutning markeras med lutningsstreck.

18 Svarta detaljer Svarta tecken: Stigar, mindre vägar, stenar, branter, hus, kraftlednin gar m.m Text är alltid vänd

19 Vegetation och dyl. Grönt markerar nedsatt framkomligh et. Djupare grön färg innebär sämre framkomligh et (ej att förväxla med tomtmark). Gult anger olika typer

20 Banpåtryck Vad betyder de rosa detaljerna?

21 Vad hittar ni för ledstänger i kartan?

22 Att passa kartan Att passa kartan innebär att man lägger kartan åt rätt håll, så att karta och verklighet stämmer överens. Kartan är som en pusselbit som passas in i verkligheten. Passa kartan kan man göra på två olika sätt, med eller utan kompass. När man orienterar bör man alltid ha kartan passad. Utan kompass: Vänd kartan på så vis att det du ser framför dig också är framåt på kartan, och det till höger om dig är till höger på kartan, osv. Om du exempelvis står vid en sten och har en sjö till höger om dig och ett hus framför dig så vrider du kartan så att huset är framåt och sjön till höger. Om du springer förbi huset och sedan svänger får du passa om kartan på nytt. Din egen riktning skall alltid vara vänd framåt på kartan!

23 Kompassen Kompassens nål pekar alltid mot norr. Norr är uppåt på kartan. Nordlinjerna kallas meridianer. För att passa kartan med hjälp av en kompass vrids kartan så att meridianerna ligger parallellt med kompassnålen om norr i verkligheten och norr på kartan stämmer överens så gör allt annat det också! En riktning kan hållas genom att ta sig fram på ett sådant sätt att nålen och meridianerna alltid hålls parallella. Det blir mycket mer kompassriktning senare. En halvmodern tumkompass Övning: Kartpassningsuppgift i häftet.

24 Nästa tillfälle Samling vid entrédörrarna till detta hus, för promenad i skogen. Tag med kompass om du har!

25 Läsa mer? Hemsidan framför andra Diskussionsforum och nyhetsportal Sveriges bittraste, roligaste och mest kända orienteringsblogg up n comin blogg av lokala förmågor Svenska orienteringsföbundet