Ungdomars idrottande på fritiden i Skogås

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4 Ungdomars idrottande på fritiden i Skogås Vilka idrottar? Vilka faktorer avgör om de idrottar eller ej? Lena Öhagen-Sandin IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 4: 2004/05 Handledare: Ingemar Wedman 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Frågeställning Syfte Metod Redovisning Tidsplan 5 2. Resultat Resultat/redovisning Intervju med fritidsledare på Skogåsskolan Avslutning/diskussion 12 Källförteckning.16 Bilaga 1. Enkätundersökning Bilaga 2. Resultatredovisning 2

3 Ungdomars idrottande på fritiden i Skogås 1.Inledning. Skogås är en kommundel i Huddinge kommun som ligger söder om Stockholm. Det byggdes i början av 1960-talet och består av två delar, östra och västra Skogås, den östra, ligger öster om järnvägen, som delar området, och där består bebyggelsen till största delen av villor och radhus. Radhusområdet, som är ett av Storstockholms största, har på senare tid omvandlats från att ha varit hyresrätter till att friköpas och säljas till högstbjudande. Den västra sidan består mestadels av hyresrätter och det är slitet och nedgånget, även om en hel del gjorts för att rusta upp om rådet, inte minst utemiljöerna. Det finns många grönområden, många möjligheter till friluftsliv; två sjöar ramar in området, Drevviken och Magelungen och runt knuten finns stora skogsområden som sträcker sig ned mot Södertörn. De skolor som finns är en 6-9 skola, Vretskolan, en F-9 skola, Skogåsskolan, dessa ligger i västra delen, och två F-5 skolor, Mörtviks- och Sjötorpsskolan som ligger i östra resp. södra delen. Hur ser då sammansättningen ut vad gäller antalet elever med invandrarbakgrund ochelever med svensk bakgrund i respektive skolor? På Skogåsskolans tidigaredel har c.a. 70% av eleverna invandrarbakgrund, på senaredelen är andelen lägre, c.a. 40 %. Skillnaden beror på att i åk. 6 väljer eleverna skola och därigenom blandas de från både västra och östra sidan. På Mörtviksskolan är andelen elever med invandrarbakgrund c.a 10 %. 3

4 Förhållandet i skolorna avseende elever med invandrarbakgrund hänger också ihop med hur bostadssituationen ser ut. På västra sidan, i hyreslägenheterna, bor de flesta invandrarna, medan östra sidan, i villorna och radhusen, bor till större delen av svenska invånare. Barnen i dessa områden lever i två skilda världar, vågar jag påstå; många av dem som bor i västra Skogås rör sig inte på den östra sidan överhuvudtaget, en del av dem har aldrig varit där, trots att det skiljer endast 100 meter!. Påverkar dessa faktorer vad ungdomarna gör på sin fritid? Finns det skillnader som beror på var de bor? Finns det kulturella och etniska skillnader? Är det skillnader på vad flickor resp. pojkar gör? Kan ekonomiska faktorer avgöra deras idrottande på fritiden? 1.1 Frågeställning: - Vilka ungdomar idrottar på fritiden? - Vilka faktorer avgör om de idrottar eller ej? 1.2Syfte. Genom den här studien vill jag ta reda på om elevers olika bakgrunder påverkar deras möjligheter till idrott på sin fritid. Detta är intressant för mig som bor och arbetar i Skogås och träffar ungdomarna i skolan och ibland även på olika arenor på deras fritid. Men jag hoppas och tror att även andra som jobbar med ungdomar i området har intresse av undersökningen och dess resultat. 4

5 Undersökningen ingår som en av flera forskningsuppgifter i kursen Praxisnära forskning som startades på Idrottshögskolan i Stockholm för att generera olika forskningsfrågor på fältet. Det är angeläget att kartlägga vilka faktorer som påverkar ungdomars möjligheter till idrott, dels för att motverka ohälsa men också för att inte göra möjligheten till idrottande till en klassfråga. 1.3 Metod. Undersökningen gjordes i formen av enkätstudie. Enkäterna lämnades ut och samlades in under lektionstid vid två olika tillfällen och gjordes i åk. 9 på Skogåsskolan. Anledningen till att det blev två tillfällen var att vid ena tillfället var elevunderlaget för litet och inte representativt för skolan och även för att få fler elever med invandrarbakgrund med i undersökningen. 1.4 Redovisning. Undersökningen kommer att redovisas vid kursavslutningen av kursen Praxisnära forskning som pågått under läsåret på Idrottshögskolan i Stockholm. Redovisningen är muntlig och skriftlig. 1.5 Tidsplan. Enkätundersökningen gjordes under vecka 20 och hela projektet beräknas vara klart under vecka 24 i juni

6 2. Resultat 2.1 Resultat/Undersökning För att få en så heltäckande bild som möjligt och för att försöka få svar på mina frågeställningar har jag i min undersökning tittat på flera parametrar och jämfört kön/idrott, bakgrund/idrott, föräldrars arbete/idrott, om flera i familjen är fysiskt aktiva, bostadsform och område/idrott och om de som är inaktiva har ambitionen att vilja börja med någon idrott. Vilka idrottar på fritiden? Vilka faktorer avgör om de idrottar eller ej? Kön/Idrottande på fritiden: Hos både tjejer och killar idrottar c.a 60 % på sin fritid, men man ser skillnader i hur. Killarna idrottar i föreningar i större utsträckning än tjejerna, som idrottar mera på egen hand med löpning och promenader och med spinning och aerobics på gym. Vad beror detta på? De tjejer som svarat om de idrottat men slutat och varför så anger de flesta att de inte hann med både skola och idrott. Blir de för hårt pressade i idrottsföreningarna? Har tjejer högre ambitioner än killarna när det gäller skolan, eftersom killarna fortsätter att idrotta i föreningar i större utsträckning? När jag har tittat på förhållandet bostadsform/bostadsområde och idrott på fritiden, så ser siffrorna likartade ut hos båda könen; 90 % av de killar som idrottar( 9 av 10) bor i villa/radhus i Östra Skogås, endast c.a 10 % (1 av 10)av killarna i som idrottar bor i Västra Skogås i hyresrätt. Av de som inte idrottar, sex stycken, kommer fyra från den västra sidan och två från annat område. Skillnaderna bland tjejer är inte lika stora och tydliga, men resultaten är likartade; av de åtta som idrottar bor sex i villa/radhus och två i bostadsrätt i Östra Skogås. Fyra stycken idrottar inte 6

7 alls och av dessa bor en i hyresrätt och tre villa/radhus, två av dem bor i annat område med ganska långa resvägar. Kommentar: Det är glädjande att så många idrottar i föreningar eller är fysiskt aktiva på sin fritid, men jag blir beklämd över att så liten andel kommer från Västra Skogås, samtidigt så är jag inte förvånad över resultatet; jag vet vilka som bor där och jag vet hur den fysiska miljön ser ut för dessa ungdomar. Ett av målen i kommunens idrottspolitiska program är att skapa förutsättningar för spontanidrott; detta är av största vikt eftersom få av ungdomarna på västra sidan kan ägna sig åt föreningsidrott! Nästa faktor jag tittat på är invandrarbakgrund kontra svensk bakgrund och idrott/fysisk aktivitet på fritiden; av tio som idrottar, bland killarna, har endast tre invandrarbakgrund och av dem bor en på västra sidan, två bor på östra sidan liksom resterande som har svensk bakgrund. När jag undersökte hur det såg bland de icke idrottande killarna fann jag att fyra av de sex som inte idrottar har invandrarbakgrund, de bor huvudsakligen i hyresrätt på västra sidan, två bor i villa och har svensk bakgrund. När samma jämförelse gjordes bland tjejerna blev siffrorna följande; av de åtta som idrottar har två invandrarbakgrund och de bor i bostadsrätt i annat område, de övriga bor i villa/radhus i Östra Skogås och har svensk bakgrund. Bland dem som inte idrottar, har en invandrarbakgrund och bo i hyresrätt i den västra delen och tre i villa/radhus i annat område och den östra delen och de har svensk bakgrund. 7

8 Kommentar: Att ingen av de som bor på västra sidan bland tjejerna idrottar är högst anmärkningsvärt och ett misslyckande om man tittar på det idrottspolitiska programmets mål. För att öka integrationen bland ungdomarna måste man få med tjejerna på arenan! Detsamma gäller killarna. Men hur får man dessa ungdomar att vara fysiskt aktiva och delta i föreningar på sin fritid och på så sätt minska segregationen? Bland annat genom information om vad som finns att göra och hur viktigt det är att vara fysiskt aktiv. Hur viktig är föräldrarnas bakgrund och påverkas ungdomar av om deras föräldrar är fysiskt aktiva? Har föräldrarnas yrke och livsstil någon betydelse? I den här undersökningen har dessa faktorer starka samband, bland de idrottande flickorna har samtliga föräldrar och syskon som är fysiskt aktiva på fritiden, föräldrarna har båda jobb och eftergymnasial utbildning i de flesta fallen och de har mellan- eller högavlönade arbeten. Mammorna är också fysiskt aktiva i större utsträckning än papporna; har detta påverkat dessa flickor? Hela familjen har en aktiv livsstil hos de tjejer som idrottar. Alla, utom en flicka, har svensk bakgrund och samtliga bor i villa, radhus eller bostadsrätter. Av dem som inte idrottar, fyra stycken har två syskon som är aktiva, ingen förälder är det och de har svensk bakgrund. Hos de övriga två som inte idrottar, är varken föräldrar eller syskon aktiva på fritiden. Samtliga föräldrar har yrken utan krav på högskoleutbildning och de är låg- eller mellanavlönade arbeten. I ett av fallen har ingen av föräldrarna arbeten och de har invandrarbakgrund och bor på västra sidan. De övriga bor i villa eller radhus på östra sidan och i andra områden. 8

9 Sambanden föräldrars fysiska aktivitet har samma inverkan i dessa fall, eller brist på fysisk aktivitet; hela familjens livsstil påverkar även här alltså! När jag gjorde samma jämförelse hos pojkarna så blev resultatet följande: hos de pojkar som idrottar, 10 st., har åtta föräldrar och syskon som är fysiskt aktiva, de bor i villa eller radhus och har svensk bakgrund. Övriga som idrottar, 2 st, bor också på östra sidan, men varken föräldrar eller syskon är aktiva och de har invandrarbakgrund. Här är sambandet familjens livsstil liknande som hos flickorna, och pojkarnas pappor är fysiskt aktiva i något större utsträckning än mammorna. De fysiskt inaktiva pojkarna är sex till antalet, fyra av dem har aktiv föräldrar, framför allt papporna ( 3 st. aktiva) och av dessa har tre jobb med mellanlöneklass men ingen högskoleutbildning, en är arbetslös. Samtliga har invandrarbakgrund. Här är inte sambandet föräldrars aktivitet - barnens aktivitet lika klar, dock är endast papporna aktiva. Hos två av de inaktiva pojkarna är varken föräldrar eller syskon aktiva, en har svensk bakgrund och en har invandrarbakgrund, men båda bor i villa eller radhus och båda föräldrarna har högavlönade arbeten och högskoleutbildningar. 9

10 2.2 Intervju med fritidsledare på Skogåsskolan/ Ungdomskompaniet. För att få mera fakta till min undersökning och substans till min avslutande diskussion gjordes en intervju med en fritidsledare, som arbetar på Skogåsskolans senaredel och även på Ungdomskompaniets fritidsgård, som riktar sin verksamhet mot ungdomar i åldrarna år. Det jag ville veta var: Hur många besökare ungefär de har varje kväll? Vilka är det som kommer dit? Killar? Tjejer? Ungdomar med invandrar- eller svensk bakgrund? Vilka aktiviteter finns? Efter en presentation av min undersökning började intervjun. Den utformades som en diskussion där mina frågor inflikades på ett naturligt sätt. Några fakta framkom dock: Antalet besökare ligger på c.a 20-30/kväll, beroende på vilken/vilka aktiviteter som finns. C.a 60 % av besökarna är killar, och majoriteten av dem har invandrarbakgrund. De tjejer som besöker fritidsgården, kommer nästan helt uteslutande från den östra sidan och har således svensk bakgrund. Endast ett fåtal invandrar tjejer kommer. Vad beror detta på?, frågar jag. Jag tror det är en fråga om deras kultur och uppväxtmiljö, många tjejer med invandrarbakgrund går inte ut på kvällarna överhuvudtaget, svarar fritidsledaren. Sammansättning av ungdomarna på Ungdomskompaniet kan förklaras av att svenska tjejer är mera aktiva på sin fritid jämfört med indvandrartjejer och att många av de svenska killarna i området idrottar, jämfört med invandrarkillarna. 10

11 På fritidgården ordnas olika aktiviteter; fotboll, pingis, tjej- och killgrupper m.m. Man har också fältassistenter, som jobbar både med inåt -och utåtriktade verksamheter. Man har också startat något som heter Softish ; det är en grupp ungdomar, mest invandrare, som jobbar för ett tryggare Skogås, en liknande grupp finns också i Vårby, söder om Stockholm. Softish ska jobba med utåtriktad verksamhet och tillsammans med fältassistenterna söka upp ungdomarna på deras olika samlingsplatser runtom i området. 11

12 3. Avslutning/Diskussion. Huddinge kommun har tagit ett beslut om ett idrottspolitiskt program där man i sin vision bl.a. skriver Idrotten i Huddinge är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. 1 Ett av programmets målområden är folkhälsa; kommunen vill stärka samarbetet med idrottsrörelsen och att motivera flera människor att motionera och att de har ett ansvar att utforma en idrottspolitik som gagnar de som står utanför idrottsrörelsen. Som ett av målen anger kommunen att de ska verka för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. Man skriver också om idrottens möjligheter att överbrygga olikheter mellan människor av olika bakgrunder, men man talar bara om etniska, språkliga och kulturella skillnader inte om ekonomiska. Man skriver att man ska skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. Det kan också nämnas att när man räknar på hur många invånare det går per idrottsplats i centrala Huddinge jämfört med Skogås så är siffrorna 7000 inv. för Huddinge mot inv./ idrottsplats i Skogås! Så Huddinge kommun har verkligen en del att jobba med! Att stärka samarbetet med lokala idrottsföreningar är väldigt viktigt, det är dem som ser till att många ungdomar får en vettig fritid. Trots att många föreningar är bland de största och även bästa i hela Storstockholm, vill jag ändå påstå att mycket återstår att göra om man vill få med flera i idrottsaktiviteter. Man behöver se över vilka faktorer som spelar in för att få inaktiva att delta; Vad vill de göra? Finns tillräckligt med alternativ av olika idrotter? 1 Huddinge Kommun, kultur och fritidsförvaltningen Idrottspolitiskt program. 12

13 Många barn och ungdomar rör sig spontant, inte minst på skoltid, i de lägre åldrarna, men i tonåren/högstadiet tenderar behovet av organiserad idrott öka. Andra faktorer, som kompisar, spelar också en större roll för valet av idrottsaktivitet i tonåren. I och med att den organiserade idrotten alltmera tagit över arenan från spontanidrotten missgynnas de ekonomiskt svaga i samhället. Har jag fått svar på mina frågor genom undersökningen? Utifrån min underökning kan man se vilka som idrottar på sin fritid; det är svenska ungdomar, av vilka de flesta bor i villa/radhus, de har fysiskt aktiva föräldrar, som har jobb som kräver eftergymnasial utbildning och har en socioekonomiskt bra situation ( eftersom undersökningen inte visar vilken utbildning föräldrarna har kan det ej uteslutas att de inte har eftergymnasial utbildning). Kan man se vilka som inte idrottar? Det anser jag, även om det statistiskt kunde ha varit ett större underlag (endast en tjej bor på västra sidan). Få ungdomar med invandrarbakgrund idrottar på sin fritid, de flesta bor i hyreslägenheter har en sämre socioekonomisk situation än sina jämnåriga kamrater med svensk bakgrund. Föräldrarna är inte fysiskt aktiva i lika stor utsträckning, många har jobb som inte kräver eftergymnasial utbildning ( eftersom undersökningen inte visar vilken utbildning föräldrarna har kan det ej uteslutas att de inte har eftergymnasial utbildning). 13

14 Vilka faktorer avgör om de idrottar eller ej? Att frågan ställs så faller helt på plats när man ser resultaten; det finns flera faktorer anser jag. Om de är killar eller tjejer verkar inte spela någon roll, hos bägge könen är den fysiska aktiviteten lika utbredd, men endast hos ungdomar med svensk bakgrund. Detta kan i sin tur ha flera förklaringar. Att aktivitetsgraden är låg hos tjejer med invandrarbakgrund kan delvis förklaras med, som förut nämnda fritidsledare sade, att det är en kulturell fråga, men det är nog inte hela förklaringen, tror jag. Det kan också vara så att de helt enkelt inte har kunskap om vad som finns att göra, var de kan få information eller vem de ska kontakta. Och de påverkas naturligtvis av sin närmaste omgivning, föräldrar, kompisar; om inga andra tjejer med invandrarbakgrund idrottar så kan det vara svårt att börja helt på egen hand. Flera socioekonomiska faktorer på verkar också vilka som ägnar si åt idrott/fysisk aktivitet på fritiden. Den viktigaste socioekonomiska faktorn är, som även anges i Skolverkets rapport 2, är föräldrarnas sysselsättning och utbildningsnivå, om de har eftergymnasial utbildning. Detta återspeglas även i elevernas betyg; elever med invandrarbakgrund, där föräldrarna saknar eftergymnasial utbildning har lägre betyg efter fullgjord skolgång än sina jämnåriga med svensk bakgrund. Även föräldrarnas engagemang är avgörande, där skiljer sig inte de olika grupperna åt; oavsett bakgrund, engagerade, aktiva föräldrar, genererar engagerade och aktiva barn! 2 Skolverket, Elever med utländsk bakgrund, En samman fattande bild. Februari

15 En tredje faktor som jag tänker beröra i min slutdiskussion, är boendet. Skogås, liksom i många andra storstadsområden, med hög andel invånare med invandrarbakgrund, tenderar att segregeras när det gäller boendet. Invandrarna, ofta med lägre inkomster och lägre utbildningsnivåer, bor för sig och de mer välbeställda invånarna, oftast med svensk bakgrund och med högre utbildningsnivå, bor för sig. Detta återspeglas i skolorna i dessa områden eftersom eleverna oftast väljer den skola som ligger närmast, vilket leder till att skolorna i de invandrartäta områdena har svårt att få lika många elever med godkända betyg i årskurs nio, som de skolor som har övervägande elever med svensk bakgrund. Idrotten är en stark kraft som kan användas när det gäller att minska segregationen mellan olika grupper i samhället, det är ett stort krav som ställs på idrottsrörelsen, men är det några som kan det så är det ledare i olika idrottsföreningar: Idrotten enar och alla kan delta utifrån sina egen förmåga! Lena Öhagen- Sandin, idrottslärare i Skogås

16 Källförteckning. Tryckt materiel. Trost, Jan (2001) Enkätboken 2:a upplagan, Lund, Studentlitteratur. Nauclér, Annika & Vågberg, Klas ( 2004/05) Gymnasielärare i idrott och hälsa - en outforskad yrkesgrupp, rapport 1, 2004/05, Idrottshögskolan, Stockholm. Otryckt elektroniskt materiel Idrottspolitiskt Program, Kultur och fritidsförvaltningen. Rapport 2005, Elever med utländsk bakgrund en sammanfattande bild. 16

17 Bilaga 1 Enkäten 1.Är du Tjej Kille 2. Hur gammal är du? 14 år 15 år 16 år 3. Bor du i: Hyreslägenhet Bostadsrätt Villa/ radhus 4. Bor du i: Östra Skogås Västra Skogås Annat område 17

18 5. Har du svensk bakgrund Annan bakgrund ( Föräldrar/ förälder med invandrarbakgrund) Land/nationalitet/folkgrupp 6. Vad arbetar dina föräldrar med? Mamma Pappa 7. Idrottar du i någon förening efter skolan? Ja Vilken? Nej 8. Hur ofta idrottar du? Inte alls 1-2 ggr/v 3-4 ggr/v Mer än 4 ggr/v. 18

19 9. Håller du på med någon annan fysisk aktivitet på fritiden? Ja Vad? Nej 10. Har du idrottat/varit fysiskt aktiv förut, men slutat? Ja Vad var det som gjorde att du slutade? Nej 11. Skulle du vilja börja med någon idrott/fysisk aktivitet? Ja I så fall vad? Nej 12. Tycker du att det finns tillräckligt med idrottsmöjligheter i Skogås, eller är det något du tycker saknas? Ja, det finns tillräckligt Nej; det saknas 19

20 13. Är det någon annan i din familj som är fysiskt aktiv/idrottar på fritiden? Ja Vem och med vad? Nej 14. Hur tar du dig till och från skolan? Går Cyklar Åker buss/tåg Bil 15. Hur lång tid tar det till och från skolan sammantaget? 5-10 min min min min Mer än 40 min Tack för din medverkan Lena Öhagen-Sandin 20

21 Bilaga 2. Resultatredovisning: Fråga 1. Kön Tjej 12 Kille 16 Fråga 2. Ålder 14 år 1 15 år år 9 Fråga 3. Bostadsform Hyreslägenhet 6 Bostadsrätt 2 Villa/radhus 20 Fråga 4. Bostadsområde Östra Skogås 15 Västra Skogås 5 Annat område 8 21

22 Fråga 5 Bakgrund Svensk 16 Annan bakgrund( förälder/föräldrar med invandrarbakgrund) 12 Land/nationalitet/folkgrupp; Japan, Finland, Grekland,Ryssland,Ungern,Spanien,Italien,Kina. Fråga 6. Föräldrars arbete. Mamma : Pappa: 26 yrkesarbetande, 2 sjukskrivna/arbetslösa 27 yrkesarbetade, 1 arbetslös Fråga 7.Idrottar i förening på fritiden: Ja 13 Med vad? Fotboll, Ishockey, Simning, Friidrott, Innebandy, Basket, Kickboxning och Gym. Nej 15 Fråga 8. Idrottar: Inte alls ggr/ v ggr/ v. 6 Mer än 4 ggr/ v. 9 22

23 Fråga 9. Annan fysisk aktivitet. Ja 17 Vad: fotboll, löpning, basket, promenader, cykel, golf, simning, gym. Nej 10 Ej svar 1 Fråga 10. Tidigare idrottat, men slutat. Ja 11 Orsaker: Tråkigt, tröttnat, hinner ej p.g.a. studier. Nej 16 Ej svar 1 Fråga 11. Vill börja med idrott: Ja 7 Nej 19 Ej svar 2 Fråga 12. Tillräckligt med idrottsmöjligheter i Skogås? Ja, tillräckligt 11 Nej, saknar idrotter 9 Vad? Hockey, basket, kampsport Vet ej 6 23

24 Fråga 13. Annan familjemedlem som är fysiskt aktiv Ja 22 Nej 6 Fråga 14. Skolväg Går 22 Cykel 4 Tåg/buss 2 Bil 1 Fråga 15. Restid 5-10 min min min min 1 Mer än 40 min 5 24