Betyg bedömningsunderlag och motivationsskapare?

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4:2009 Betyg bedömningsunderlag och motivationsskapare? Kan Fribergaskolans lokala tolkning av Skolverkets betygskriterier i ämnet Idrott & hälsa tjäna som en motivationsfaktor för elever att vara aktiva på fritiden? Kristian Berglin GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Handledarutbildning för lärare 7,5 hp Handledare: Åsa Liljekvist 1

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion 1.1 Inledning sid Bakgrund sid Frågeställning sid Övergripande syfte sid 5 2 Metod sid 6 3 Resultat 3.1 Resultat enkät sid Resultat intervjuer sid 11 4 Diskussion sid 12 5 Slutsats sid 15 6 Referenslista sid 17 Bilagor Bilaga 1 sid 17 Bilaga 2 sid 18 Bilaga 3 sid 20 2

3 1 Introduktion 1.1 Inledning Betygskriterier och deras utformning har under min tid som lärare varit ett område som har intresserat mig mycket. Eftersom jag jobbar på en skola där både elever och föräldrar är mycket studiemotiverade och efterfrågar tydlighet vad gäller bedömning har jag och mina kollegor lagt mycket tid på att utforma betygskriterier och moment i undervisningen som ska svara mot både våra egna men även elevers och föräldrars krav. Varje termin reviderar vi våra lokala kriterier och anpassar de moment vi gör i undervisningen, ofta med bakgrund i att vi vill uppnå en tydlighet och möjliggöra självutvärdering hos eleverna vad gäller deras kunskaper och förmågor. Vi diskuterar fortlöpande kriterier och bedömningsgrunder med eleverna. För att göra vår lokala tolkning har vi tittat på strävansmålen 1 och utifrån dessa gjort en lokal kursplan där vi upprättat lokala kriterier för bedömning av olika moment. Vi har försökt hitta en tydlig koppling till skolverkets kriterier för VG och MVG. 1.2 Bakgrund Kursplanerna i respektive ämne bestäms av regeringen och där står vad ämnet skall innehålla samt hur elevernas kunskaper skall bedömas. Genom åren har olika typer av betygssystem varit gällande fram till det idag styrande målrelaterade betygssystemet. Bedömning och betyg är alltid ett aktuellt ämne i skoldebatten. Den nuvarande regeringen har deklarerat att nya steg i betygsskalan är under införande 2 och kanske kommer även nya betygskriterier i framtiden. De senaste åren har det även debatterats huruvida det är rättvist med lokala tolkningar av betygskriterier som urval till gymnasieskolan. Om detta leder till att nya kriterier skapas bör man givetvis ta hänsyn till om dessa kriterier kan skapa ökad motivation för fysisk aktivitet beroende på hur de är utformade. Skolverkets fokus har alltså varit att ta fram det betygssystem som är mest rättvist och mest lämpad ur urvalssynpunkt. På Skolverkets hemsida kan man läsa att det åligger lärare på varje skola att tolka och konkretisera de nationella kursplanerna 3. 1 Skolverket, Kursplan Idrott och hälsa (2008) 2 Skolverket, Remiss: Utformning av betygsdokument, 2009, Skolverket, Så styrs skolan, 2009,

4 På Fribergaskolan har vi genom åren kontinuerligt arbetat med att tolka och göra lokala betygskriterier. Vår målsättning har varit att göra tydliga betygskriterier som ska fungera i praktiken. Många elever på skolan är studiemotiverade och vill ha tydliga mål för sitt skolarbete. Skolverket skriver följande i avsnittet om bedömningens inriktning: Bedömningen i ämnet idrott och hälsa avser elevens kunskaper om hur den egna kroppen fungerar och hur eleven bland annat genom regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan bibehålla och förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att elevens kunskaper om vilka faktorer som påverkar den egna hälsan är en viktig bedömningsgrund. Elevens förmåga att använda kroppen för sammansatta och komplexa rörelsemönster på ett ändamålsenligt sätt liksom bredden av fysiska aktiviteter ingår också i bedömningen. Ytterligare en bedömningsgrund är elevens förmåga att utföra rörelser med kontroll och precision liksom att med hänsyn till rytm och estetik ge uttryck för känslor och stämningar. Även elevens förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa utifrån både ett individ- och ett samhällsperspektiv är av vikt vid bedömningen. Skolverket skriver även i avsnittet om ämnets karaktär och uppbyggnad att: Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Dessutom påpekar Skolverket att: Ämnet skall även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Vi har med utgångspunkt från Skolverkets riktlinjer skapat betygskriterier som ska mäta både elevernas teoretiska kunskaper men även deras praktiska och fysiska förmåga. Att enbart bedöma elevernas nivå anser vi ofta vara förhållandevis enkelt men att förklara och motivera för eleven vilken nivå de ligger på och framförallt vilka kvalitéer de måste utveckla för att erhålla ett högre betyg är en större utmaning. Målet med våra lokala betygskriterier kan delas in i följande delar: 1. Bedöma elevens kunskaper och förmågor på ett rättvist sätt. Med rättvist menar vi att kriterierna ska ge utrymme för en flexibel och nyanserad bedömning av elevens kunskaper och förmågor. Vi vill att alla elever ska få det betyg de är värda och inte bli felaktigt bedömda p.g.a. otydliga formuleringar i de lokala kriterierna. Eleverna ska inte heller bli bedömda på fel grunder som t.ex. på flit eller ambition (se skolverket 4 ). 2. Visa eleven på ett tydligt sätt hur vi gör vår bedömning och på vilka grunder. Önskvärt vore även att uppfylla följande mål: 3. Motivera eleven att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga genom att utnyttja den tid som ges i skolan men även leva ett fysiskt aktivt liv på fritiden. 4 Skolverket, Underlag för bedömning och betygssättning, 2006,

5 1.3 Frågeställning Frågeställningen är om våra betygskriterier kan tjäna ett syfte som en motivationsfaktor (och därigenom uppmuntra eleverna till att förbättra sin fysiska och psykiska hälsa genom fysisk aktivitet och friluftsliv) och inte bara som en bedömningsgrund. Vi som lärare strävar givetvis att genom vår undervisning stimulera de flesta av eleverna till att vara mer fysiskt aktiva (ett fåtal elever är redan fysiskt aktiva i stor utsträckning), men kan betygskriterierna i sig stimulera elever till ett mer aktivt liv? 1.4 Övergripande syfte Om det visar sig i undersökningen att betygskriterierna i sig kan motivera elever att öka sin fysiska aktivitet och träna mer på fritiden är det en intressant faktor att begrunda och försöka använda sig av när man gör lokala betygskriterier. Kan man formulera kriterierna så att de inte enbart kan användas som ett bedömningsinstrument utan även som en motivationsfaktor vore det givetvis önskvärt. Det skulle i sin tur medföra att vi kunde se över våra lokala kriterier, och de metoder vi använder, för att ytterligare förstärka motivationsfaktorn. Kanske kan det även göra att vi kommer att fokusera mer på vissa moment i bedömningen som vi vet motiverar eleverna i stor utsträckning? 5

6 2. Metod För att undersöka denna frågeställning genomfördes en anonym enkätstudie på årskurs 9 elever i Fribergaskolan (totalt 124 elever). Med 4 stycken elever ur årskurs 9 genomfördes intervjuer (2 st. med betyget VG och 2 st. med betyget MVG). Jag valde elever ur åk 9 därför att de har haft betyg sedan åk 8 och alltså är vana vid bedömningen. Urvalet till intervjun baserades på betyg där jag ville ha både VG och MVG. Jag ville också ha elever som jag visste hade lätt för att diskutera dessa frågor under en intervju. I det arbetslag där jag genomförde intervjuerna hade inga elever betyget godkänd. Arbetslaget valdes eftersom jag själv undervisat eleverna när de gick i åk 7, vilket gjorde att jag kände dem. Jag använde skolans kommunikationsmedel SchoolSoft inför enkäten och intervjuer för att informera och ge föräldrar möjlighet att ställa frågor och meddela om de inte ville att deras barn skulle delta. Enkät är lämpligt att använda på en stor grupp individer och ger möjlighet att bedöma olika typer av svarsfrekvenser på ett bra sätt. Till enkäten bifogades skolans lokala betygskriterier (se bilaga). Intervjuerna ger möjlighet att få reda på mer om olika elevers drivkrafter och syn på betygskriterier och deras koppling till sin egen fysiska aktivitet. Enkätfrågor: Har du fått information om skolans betygskriterier i idrott och hälsa? Frågan ger en bakgrund till vilken förståelse eleverna har för betygskriterierna. Om det skulle visa sig att en majoritet inte har fått information kring betygskriterier blir det svårt att dra slutsatser av hur de har agerat med hänvisning till betygskriterierna. Idrottar du på fritiden? Frågan ger en uppfattning om hur elevernas inställning till idrott överlag ser ut. Ett (enligt mig) rimligt antagande kan vara att elever som idrottar på fritiden är mer benägna att träna för betyget i idrott och hälsa. Vet du vad som krävs av dig för att höja ditt betyg eller behålla ditt betyg? Frågan ger en uppfattning om hur eleverna har tillgodogjort sig information kring betygskriterier. Om det visar sig att en majoritet av eleverna inte vet hur de kan påverka sitt betyg blir det viktigt att väga in vid tolkning av svaren på frågorna om de har eller skulle kunna träna för att påverka sitt betyg. Har du någon idrottat på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott? a) Om ja, i vilken omfattning (hur ofta, hur mycket)? Om ja, vilka moment (se listan nedanför) och kriterier (se kriterierna) har motiverat dig att idrotta/ träna? Frågan visar om eleverna har idrottat med tanke på betyget och i vilken omfattning. Skulle du kunna tänka dig att idrotta på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott? Frågan visar om det är tänkbart för eleverna att idrotta för att påverka sitt betyg i idrott och hälsa. 6

7 3. Resultat 3.1 Resultat enkät 1. Har du fått information om skolans betygskriterier i idrott och hälsa? Svarsfrekvens: 124 / Idrottar du på fritiden? Svarsfrekvens: 121 / 124 bortfall: 3 7

8 3. Vet du vad som krävs av dig för att höja ditt betyg eller behålla ditt betyg? Svarsfrekvens: 121 / 124 bortfall: 3 4. Har du någon idrottat på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott? Svarsfrekvens: 120 / 124 bortfall: 4 8

9 4 a) Om ja, i vilken omfattning (hur ofta, hur mycket)? Några representativa citat: några veckor i förväg jag började jogga 2 ggr/v, det var både för att bli bra på konditionstestet och för att må bra jag har sprungit en extra dag i vecka t.ex. för att få bra på konditionstestet kondition, styrka 2-3 gånger i veckan Tränar några gånger i veckan, inte enbart för skolidrottens skull på somrarna tränat muskler och kondition genom aerobics några ggr i veckan 4 b) Om ja, vilka moment (se listan nedanför) och kriterier (se kriterierna) har motiverat dig att idrotta/ träna? Annat: Koordination, tennis, golf, hockey (1 av varje) Ingen elev har angett något av betygskriterierna under denna fråga. Staplarna anger hur många som har svarat respektive aktivitet. 9

10 5 Skulle du kunna tänka dig att idrotta på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott? Svarsfrekvens: 114 / 124 bortfall: 10 10

11 3.2 Resultat intervjuer citat 1. Varför har du fått det betyg du har? God fysik, bra koordination, jobbar bra (MVG) Med på lektioner, gör mitt bästa (VG) Bra fys, bra inställning, läraren vet att jag tränar mycket, duktig i sport, jag har höga ambitioner (MVG) Fyller vg-kriterier, bra fysisk träning, tränar fotboll 4 ggr/v, jobbar på lektionerna (VG) 2. Vad krävs av dig för att behålla eller höja ditt betyg? behåller stilen, fortsätter jobba, positiv inställning (MVG) koreografi, redskap, kroppskontroll förbättras (VG) vet inte, har aldrig brytt mig (MVG) jobba mer med redskap och ledarövning (VG) 3. Har du idrottat eller tränat på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott och hälsa? *Om ja, i vilken omfattning? tränat basket för att hålla konditionen uppe (VG) sprungit ett par gånger i veckan ett par veckor innan konditionstest (VG) *Om ja, vilka moment och kriterier har motiverat dig att idrotta/ träna? konditionstest (VG) *Om nej, skulle du kunna tänka dig att idrotta/ träna på fritiden för att höja ditt betyg? nej, behövs inte (MVG) 4. Hur skulle betygskriterierna utformas för att motivera dig till ökad fysisk aktivitet på fritiden? Kriterier ska inte göras för detaljerade och svåra. Det kan döda lusten om man måste försöka nå för svåra mål. Man skulle nog ge upp då. Man ska göra det för att det är kul (VG) mer träningsdagbok, det motiverar att träna mer (VG) 11

12 4. Diskussion Frågeställningen var om våra betygskriterier kan tjäna ett syfte som en motivationsfaktor (och därigenom uppmuntra eleverna till att förbättra sin fysiska och psykiska hälsa genom fysisk aktivitet och friluftsliv) och inte bara som en bedömningsgrund. För att kunna avgöra svaret på frågeställning vill jag fokusera på den första frågan i enkäten: Har du fått information om skolans betygskriterier i idrott och hälsa?. På denna fråga svarar 99 % ja eller till viss del vilket jag tolkar som att nästan alla elever har någon uppfattning om vilka kriterier som ligger till grund för bedömningen i idrott och hälsa (kriterierna finns på skolans SchoolSoft och är även uppsatta i idrottshallen). Vi går även igenom kriterierna muntligen under varje termin). Över 90 % av eleverna uppger även att de någorlunda vet vad som krävs av dem för att behålla eller höja sitt betyg (endast 8 elever svarar att de inte alls vet). Mot denna bakgrund är det intressant att se hur eleverna ställer sig till frågan om de någon gång har idrottat på fritiden för att behålla eller höja sitt betyg i idrott. Här svarar 43 % att de har tränat för detta och 30 % att de har tränat på fritiden delvis för att påverka sitt idrottsbetyg (27 % svarar att de aldrig har tränat för att påverka sitt betyg). Majoriteten av skolans elever har troligtvis alltså tränat med en tanke på idrottsbetyget. Omfattning av denna träning verkar vara varierande, allt från någon vecka innan ett speciellt moment till regelbunden träning året om. Svarsfrekvensen på frågan om i vilken omfattning de tränat var låg (under 50 %). Det som främst har tränats är konditionsträning och flera har uppgett att syftet är att prestera bra på konditionstest. På skolan genomför vi varje termin s.k. yoyo-test med eleverna som de efteråt utvärderar. Testet är frivilligt, men vi uppmuntrar alla att någon gång prova. För de högre betygen krävs resultat under varje läsår. Flera elever har även angett att de tränar styrketräning för att påverka sitt betyg och det kan bero på att vi har ett teoretiskt prov i träningslära där styrketräning ingår och vi uppmuntrar eleverna att prova övningarna för att få förståelse hur de utförs och vilka muskler som involveras. Vi har även olika former av övningar där vi bedömer elevernas fysiska förmåga (styrkeövningar som t.ex. armhävningar, redskapsövningar och friidrott) där det är en fördel om man har tränat sin styrka. 12

13 Värt att notera under denna fråga (4b) är att inga elever har valt att ange vilka kriterier av skolans lokala betygskriterier som har motiverat dem att träna. Detta kan bero på flera anledningar där den (enligt mig) troligaste är utformningen av frågan. Frågan löd: Om ja, vilka moment (se listan nedanför) och kriterier (se kriterierna) har motiverat dig att idrotta/ träna? Under frågan räknades flera olika moment upp och under dessa fanns ett tomrum där olika kriterier kunde anges utifrån de till enkäten bifogade betygskriterierna. Jag tror att eleverna fångades av de olika momenten och inte uppmärksammade de olika kriterierna. En annorlunda utformning av enkätfrågan där även kriterierna listades hade kanske gett ett annat svarsunderlag. Utifrån svaren på frågan kan jag däremot dra slutsatsen att det är främst kriterierna som avser fysisk förmåga och ändamålsenligt rörelsemönster under VG och kriteriet mycket god fysisk förmåga och förtrogenhet inom olika områden under MVG som har motiverat egen träning (se bilagan). Detta antagande grundas på att det är dessa kriterier som bedöms i form av olika prestationsmoment som t.ex. konditionstest där man som elev har tydliga riktvärden mot vilka man kan träna och sätta upp mål, och att det därför ger utdelning att träna liknande moment. En klar majoritet (94 %) av eleverna säger att de skulle kunna träna på fritiden för att påverka sitt betyg i idrott och hälsa. Tydligt är att det finns ett förhållandevis brett idrottsintresse bland eleverna (69 % idrottar regelbundet på fritiden). Jag tror att ett idrottsintresse utanför skolan ökar motivationen att satsa mot ett högre betyg i idrott. Ett lågt allmänt idrottsintresse skulle troligtvis ge lägre motivation att idrotta på fritiden för att erhålla högre betyg. Under intervjuerna blir det tydligt att några av eleverna spontant anger egenskaper som t.ex. jobbar bra som skäl till varför de har fått sitt betyg (trots att det inte återfinns något liknande i kriterierna). Med tanke på våra målsättningar med betygskriterierna (t.ex. att de ska vara rättvisa, göras på rätt grunder och vara tydliga) finns det anledning för oss se över kriterierna på nytt. Personligen hade jag uppfattningen att vi var mycket tydliga på dessa punkter men svaren tyder på det motsatta. Under intervjun anger några av eleverna även fysisk prestationsförmåga som en viktig faktor i betyget. Detta är visserligen något som vi lärare tycker är en viktig faktor men eftersom den väldigt ofta hos elever (och föräldrar enligt vår mening) verkar bli enskilt avgörande för hela betyget finns det skäl för oss att se över hur vi presenterar och motiverar detta. Ett skäl kan vara att det under fysisk förmåga går att upprätta riktvärden för vad vi anser vara god styrka, god kondition o.s.v. Dessa riktvärden är något vi har upprättat för att motivera och tydliggöra för eleverna. Under andra kriterier som t.ex. Har förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa har vi haft svårare (och inte heller försökt) att upprätta någon form av riktvärden utan istället försökt exemplifiera vad som menas. Kanske gör tydligheten i riktvärden att det blir lättare för eleverna att relatera till dessa kriterier och att de därför känns viktigare att jobba mot. 13

14 En skillnad framkom i intervjuerna mellan de elever som hade MVG i betyg och de som hade VG där eleverna med MVG tränade regelbundet på fritiden men de gjorde det av intresse och inte med tanke på idrottsbetyget. Idrottsbetyget blev en följd av dessa elevers intresse. Båda VG-eleverna däremot tränade dels av intresse men hade även genomfört konditionsträning för att öka sin fysiska förmåga och därigenom nå ett högre betyg. En fråga under intervjun handlade om hur kriterier skulle utformas för att motivera egen träning. Här svarar en av eleverna att mer träningsdagbok, det motiverar att träna mer vilket jag tolkar som att momentet med träningsdagbok (vilket bl.a. ger underlag för bedömning av kriteriet: Har förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa) har gett effekten att egen träning utanför skolan har känts motiverat. Personligen anser jag det vara positivt om eleverna motiveras att träna t.ex. konditions- och styrketräning på fritiden. I kollegiet har vi genom åren ofta diskuterat hur vi kan få eleverna att utveckla sin motorik och koordination. Detta är något vi tycker är viktigt eftersom vi anser att nivån i många fall är bristfällig (detta visas i studien Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar: En kartläggning av skolelevers funktionella motorik 5 ). Det finns flera möjliga felkällor med enkäten och intervjuerna. För det första kan risken för feltolkningar av frågor finnas bland eleverna liksom risken att någon inte är ärlig när de svarar. De finns även ett fåtal enkäter där elever har svarat att de aldrig har idrottat på fritiden för att påverka sitt betyg men ändå har uppgivit moment som de har tränat. Jag har valt att redovisa dessa resultat. På vissa av frågorna finns ett bortfall i svarsfrekvensen men överlag är svarsfrekvensen hög. De finns även enkäter där elever har svarat att de aldrig har idrottat på fritiden för att påverka sitt betyg men ändå har uppgivit moment som de har tränat. Jag kan se flera frågeställningar som följer av detta resultat, t.ex. vore det intressant att se om träningen som de genomför bidrar till ett ökat intresse på sikt eller om träningen bidrar till en stressupplevelse av betygen och bedömningen. Det vore även intressant att se vad elever och föräldrar tycker om de kriterier vi har och de moment som vi genomför (t.ex. konditionstest som utifrån sett kan vara en krävande aktivitet). Tydligt är att vissa kriterier ger ett större genomslag hos eleverna (särskilt de som inriktas mot den fysiska förmågan). Kanske är det inte alltid kriterierna i sig som är viktiga för eleverna utan vilka moment vi genomför för att bedöma hur eleverna uppfyller dem. Slutsats Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att bedömningskriterierna i ämnet påverkar en majoritet av eleverna att vara mer fysiskt aktiva på fritiden än vad de annars skulle vara. 5 Marie Nyberg & Anna Tidén, Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar : En kartläggning av skolelevers funktionella motorik, (Gymnastik- och idrottshögskolan 2006). 14

15 Referenslista Skolverket, Kursplan Idrott och hälsa (2008). Skolverket, Remiss, Utformning av betygsdokument, 2009, Skolverket, Så styrs skolan, 2009, Skolverket, Underlag för bedömning och betygssättning, 2006, Marie Nyberg & Anna Tidén, Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar : En kartläggning av skolelevers funktionella motorik, (Gymnastik- och idrottshögskolan 2006). 15

16 Bilaga Bilaga 1 Lokala betygskriterier Idrott och Hälsa år 7-9 G Eleven Har grundläggande teoretiska kunskaper inom idrott och hälsa. Utvecklar med hjälp av handledning din fysiska, psykiska och sociala förmåga. Kan simma 200m. Kan orientera i okänd terräng. Har kännedom om gemensamma regler. VG Eleven Tillämpar och anpassar sina kunskaper inom idrott och hälsa i undervisningen. Utför självständigt egen träning genom någon eller några former av fysisk aktivitet. Har god fysisk förmåga. Använder ett ändamålsenligt rörelsemönster vid deltagandet i olika fysiska aktiviteter. Har kunskaper och färdigheter inom flera områden av olika karaktär. Tillämpar gemensamma regler. MVG Eleven Har förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa. Arbetar på ett målmedvetet och långsiktigt sätt för att öka ditt välbefinnande och bredda ditt kunnande. Har en mycket god fysisk förmåga. Visar förtrogenhet inom flera områden av olika karaktär. Visar en god organisations- och ledarförmåga. 16

17 Bilaga 2 Anonym enkät om betyg Sätt ett kryss på raden framför. 5. Har du fått information om skolans betygskriterier i idrott och hälsa? Ja Till viss del Inte alls 6. Idrottar du på fritiden? Ja, regelbundet Ibland Inte alls 7. Vet du vad som krävs av dig för att höja ditt betyg eller behålla ditt betyg? Ja Till viss del Inte alls 17

18 8. Har du någon idrottat på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott? Ja Till viss del Aldrig 6 a) Om ja, i vilken omfattning (hur ofta, hur mycket)? 4 b) Om ja, vilka moment (se listan nedanför) och kriterier (se kriterierna) har motiverat dig att idrotta/ träna? Konditionsträning Styrketräning Dans Uppvärmningsövning Bollspel Gymnastik Friidrott Simning Orientering Annat: 7 Skulle du kunna tänka dig att idrotta på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott? Ja Till viss del Aldrig 18

19 Bilaga 3 Intervjufrågor om betyg som motivationsfaktor 1. Varför har du fått det betyg du har? 2. Vad krävs av dig för att behålla eller höja ditt betyg? 3. Har du idrottat eller tränat på fritiden för att behålla eller höja ditt betyg i idrott och hälsa? *Om ja, i vilken omfattning? *Om ja, vilka moment och kriterier har motiverat dig att idrotta/ träna? *Om nej, skulle du kunna tänka dig att idrotta/ träna på fritiden för att höja ditt betyg? 4. Hur skulle betygskriterierna utformas för att motivera dig till ökad fysisk aktivitet på fritiden? 19