Ishockeykillar i en eller två klasser?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ishockeykillar i en eller två klasser?"

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6: 2005 Ishockeykillar i en eller två klasser? -en studie om hur klassklimat kan förbättras med en förändrad gruppindelning Annika Bygdén IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 6: 2004/05 Handledare: Marie Nyberg

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE METOD ENKÄT INTERVJU MED ELEV INTERVJU MED LÄRARE SOCIOGRAM BETYGSJÄMFÖRELSE TIDSPLAN RESULTAT STÄMNINGEN I KLASSEN IDROTTER SOM ÄR REPRESENTERADE SKOLOR SOM ELEVERNA GICK PÅ UNDER HÖGSTADIET GRUPPERINGAR I KLASSERNA TRIVSEL OCH SAMMANHÅLLNING I KLASSEN KLIMATET I KLASSRUMMET UPPDELNINGEN ISHOCKEY KONTRA ÖVRIGA IDROTTER BETYGSJÄMFÖRELSE DISKUSSION SLUTSATS LITTERATUR Bilagor Bilaga 1: Enkät.. 2

3 1 Inledning Huddingegymnasiet har ca 800 elever. Av dessa går 123 elever på samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhälle - idrott. Det innebär att elever som lägger ner mycket tid på sin idrott har en realistisk chans att kombinera sin idrottssatsning med gymnasiestudier. Många och ibland sena träningar möts av ett anpassat schema som medger studier mellan skola och träning. Eleverna har tillgång till gym på skolan. Lärare flyttar prov, ger extra stöd och individualiserar vid viktiga tävlingar. Undervisningen sker i grupper om 22 elever för att effektivisera undervisningen. Sammanlagt är det åtta lärare som undervisar i enheten. Läsåret 2003/2004 startades ett speciellt program för ishockeyspelare. Det är den första specifika idrottsgren som har egen träning under ledning av en lärare med specialkompetens i ishockey. Programmet är öppet för både pojkar och flickor. Ishockeyprogrammet drivs i samarbete med Huddinge Hockey. I framtiden kommer förhoppningsvis fler specialidrottsprogram att startas. Även tidigare år har det gått många ishockeyspelare på programmet samhälle - idrott. Läsåret 2002/2003 var första året det togs in två klasser på samhälle idrott. Då delades eleverna upp i en ishockeyklass och en med övriga idrotter. Ishockeyklassen bestod av alla ishockeyspelare (16 st), någon ytterligare pojke med annan idrott och 5-6 flickor. Lärarna upplevde att dessa klasser var mer stökiga. Det var mest pojkarna i klassen som bestämde reglerna klassrummet och hur man skulle vara mot varandra. Stämningen blev lite hårdare och studiemotivationen var inte så hög. Det kunde t.o.m upplevas som negativt att studera. Flickorna i klassen fick inte chansen att visa vad de kunde och det var ibland pratigt och oroligt under lektionerna vilket inte gynnade elevernas studieresultat. Några av flickorna som gått i dessa klasser har inte mått bra för att de har känt sig nedtryckta. Inför 2004/2005 bestämde lärarna därför att prova en annan indelning, nämligen att dela på ishockeykillarna. Sju ishockeyelever (en har slutat) går därför i en klass, Spid 1a, och åtta i den andra, Spid 1b. Alla ishockeykillar som går i åk 1 bedriver ishockeyträning tillsammans. I tabellerna nedan visas hur spidklasserna varit sammansatta årskursvis samt klassvis när det gäller pojkar och flickor. 3

4 Tabell 1: De tre årskurserna fördelat på flickor och pojkar läsåret 2004/2005 Flickor Pojkar Sammanlagt Åk Åk Åk Tabell 2: Klassindelning fördelat på flickor, pojkar och sammanlagt Flickor Pojkar Sammanlagt Spid 1a Hockey Spid 1b Hockey Spid 2a Spid 2b Hockey Spid 3a Spid 3b Hockey I de flesta klasserna är uppdelningen flickor och pojkar väldigt ojämn. Det ser dock lite jämnare ut i åk Syfte Syftet med min studie var att ta reda på om årets indelning har resulterat i några skillnader i jämförelse med tidigare år. Fölnde frågeställningar var i fokus: Har den negativa studiemiljön minskat? Hur är stämningen i de båda klasserna? Har den förändrade klassindelningen haft någon inverkan? 3. Metod 3.1 Enkät För att ta reda på hur eleverna uppfattar stämningen i klassen genomfördes en enkät. Enkäten besvarades anonymt, vilket gjorde att eleverna svarade även om vissa frågor uppfattades som känsliga. Jag bad en annan lärare att genomföra enkäten eftersom g dels bara undervisar i 4

5 den ena klassen och det är lättare att svara på en enkät på en teoretisk lektion. Det medförde att g inte fanns där och kunde svara på frågor om det fanns några oklarheter. 3.2 Intervju med elev För att föl upp enkäten med lite mer ingående frågor om just trivseln i klassen gjorde g tre intervjuer. Tanken var att g skulle ha gjort fyra men den fjärde flickan dök aldrig upp. De intervjuer g gjorde var med en flicka och en pojke som går i Spid 1a och en pojke som går i Spid 1b. 3.3 Intervju med lärare En lärare, som även tidigare undervisat i Spidklasser intervjuades. Hon är även mentor för 13 elever i Spid 1a. 3.4 Sociogram Med utgångspunkt från vad som kom fram under intervjuerna ville g göra ett sociogram för att se hur strukturen i klasserna ser ut. Eleverna i Spid 1a och Spid 1b fick fylla i vilka två personer i klassen som de helst vill umgås med. Jag gjorde sedan en form av sociogram där de personer som har blivit valda flest gånger finns i mitten på sociogrammet och de som inte har blivit valda av någon finns längst ut. Pilarna visar att den personen som pilen pekar på har blivit vald av den person pilen kommer ifrån. Vid dubbelval, det vill säga när personerna har valt varandra, är pilen streckad och har pilar åt båda håll. 3.5 Betygsjämförelse En jämförelse mellan elevernas studieresultat, baserat på de sju betyg de hunnit få under åk 1, genomfördes. Jämförelsen gjordes dels mellan de båda klasserna ( Spid 1a och Spid 1b ) dels mellan ishockeyspelarna och eleverna med övriga idrotter. 3.6 Tidsplan Arbetet genomfördes under tiden 1/4 13/

6 4 Resultat 4.1 Stämningen i klassen Enligt både enkäterna och intervjuerna verkar det som om Spid 1b är en lugnare och trevligare klass att gå i. Stämningen är inte alls lika orolig som i Spid 1a. Tidigare år har vi haft en hockeyklass med ett tuffare, stökigare klimat och en klass med övriga idrotter där det varit en trevligare stämning. Men även i år när vi har delat upp ishockeykillarna har vi alltså fått samma mönster i båda klasserna. Spid 1a är som tidigare ishockeyklasserna och Spid 1b mer som den andra klassen brukar vara. Vad kan det bero på? Jag tror att stämningen i b-klassen är bättre. De är sjystare mot varandra. Men några av tjejerna trivs inte alls. Flicka Spid 1a Det finns glada och positiva elever som sprider glädje. De positiva har hög status i klassen. Lärare om Spid 1b. Enligt intervjun g gjorde med en av ishockeykillarna i Spid 1a är de en grupp som står varandra nära. De gick i samma klass under högstadiet och de flesta spelar även i samma lag på fritiden, vilket de gjort i mer än 10 år. I Spid 1b har flera av ishockeykillarna gått i samma klass men inte alla. Två av killarna kom t ex från Tyresö. Det kan vara en bidragande orsak till att Spid 1a:s ishockeygrupp har varit svårare att komma in i. 6

7 4.2 Idrotter som är representerade. I tabellerna nedan visas vilka idrotter som finns representerade i klass Spid 1a respektive Spid 1b Tabell 3: Spid 1a fördelning av idrotter Huvudidrott Flicka Pojke Totalt Ishockey Fotboll Ridsport Thaiboxning Friidrott Golf Motorcross Tabell 4: Spid 1b fördelning av idrotter Huvudidrott Flicka Pojke Totalt Ishockey Innebandy Fotboll Ridsport Speedway Breakdance I Spid 1a är ishockey den absolut största gruppen. I Spid 1b är innebandyn nästan lika stor som ishockeygruppen och även fotbollen är ganska stor. Det innebär att i Spid 1a är det lätt att ishockeygruppen tar över eftersom de är flest medan det i Spid 1b finns flera grupper som är många. Av de elever som spelar innebandy är tre flickor och av de elever som spelar fotboll är två flickor, vilket kanske innebär att man umgås mer flickor och pojkar tillsammans i Spid 1b. 7

8 4.3 Skolor som eleverna gick på under högstadiet. Av de 18 elever som går i Spid 1a har elva gått på Kvarnbergsskolan. Kvarnbergsskolan är en 1-9 skola i som ligger i närheten av Huddingegymnasiet. Två har gått på skolor utanför Huddinge kommun. I Spid1b har tio av 22 elever gått på Kvarnbergsskolan och sex elever har gått utanför kommunen. En större del av eleverna i Spid 1a har gått på Kvarnbergsskolan och känner varandra eller visste i alla fall vilka de flesta var. I Spid 1b är eleverna mer tvingade till att söka nya ansikten eftersom en större del kommer utifrån. Tabell 5: Skola eleverna gick på under högstadiet Sammanlagt 21 elever av de 39 som svarade på enkäten har gått på Kvarnbergsskolan. I Spid 1a har 8 killar (samtliga 7 ishockeykillar) och 3 flickor gått på Kvarnbergsskolan. I Spid 1b har 7 pojkar (4 ishockeykillar) och 3 flickor gått på Kvarnbergsskolan Spid 1a Spid 1b Skolor i kommunen Ej svar Kvarnberga Skolor i kommunen Skolor utanför kommunen 8

9 4.4 Grupperingar i klasserna Nedan följer sociogram för de båda klasserna utifrån elevens svar om vilka två elever de umgås mest med. Udda nummer markerar flickor och jämna nummer pojkar. Sociogram för Spid 1a Sociogram För Spid 1b Figur 1: Sociogram 9

10 Sociogrammet visar ganska tydligt att i Spid 1a umgås man gruppvis flickor för sig, pojkar för sig. Det är en flicka som har valt en pojke, i övrigt är det bara flick- respektive pojkval. Bland pojkarna i Spid 1a har ishockeykillar valt varandra och de som inte spelar ishockey har valt varandra. Det visar att ishockeygruppen i Spid 1a är stark och kan vara svår att komma in i. Klimatet mellan tjejerna är bra och klimatet mellan killarna är bra. Killarna och tjejerna umgås bara ibland. Inte speciellt ofta. I tjejgruppen finns två grupper. Inte så att vi inte pratar med varandra men vi är ofta inte med varandra. Flicka Spid 1a. I Spid 1b är det både ishockeykillar som valt elever som håller på med andra idrotter och tvärtom. I Spid 1b umgås man flickor och pojkar tillsammans. Det finns både pojkar som valt flickor och flickor som valt pojkar. Det finns även här några grupperingar. En flickgrupp på tre som inte vill vara med några andra och en stor pojkgrupp (som utövar övriga idrotter). 4.5 Trivsel och sammanhållning i klassen De allra flesta eleverna tycks trivas i sina respektive klasser. I Spid 1a har 15 elever svarat att de trivs och tre att de inte trivs. De som inte trivs är två flickor och en pojke. Jag trivs bra. Bra stämning. Det kanske är lite mycket att killarna är för sig och tjejerna för sig. Det är ganska uppdelat. Man blandar inte så mycket, man jobbar inte med alla. I klassrummet t ex sitter killarna ihop på vänsterraden och tjejerna på högerraden. Men annars tycker g att det är bra. Pojke Spid 1a. I Spid 1b är det fyra flickor som har svarat att de ej trivs. När det gäller sammanhållningen i Spid 1a har alla ishockeykillar utom en svarat att de har en bra sammanhållning. De upplever antagligen att sammanhållningen mellan ishockeykillarna är bra. Fem flickor och en ishockeykille har svarat att sammanhållningen inte är bra. I Spid 1b tycker sex elever att sammanhållningen inte är bra.. 10

11 4.6 Klimatet i klassrummet Det är väl bra. Det är kul om någon lyckas. Det är inte så många som är duktiga, så det är kul när någon lyckas. Det spelar ingen roll om du är bra eller dålig. Pojke Spid 1b. Att redovisa någonting inför klassen kan uppfattas som jobbigt av vissa elever. I Spid 1a upplever sex elever att det är jobbigt. (Fem flickor och en pojke). I Spid 1b tycker fem elever att det är jobbigt. (Två flickor och tre pojkar). Ibland kan det vara lite småkommentarer. Men det är mest på skoj. Det hoppas g att alla vet. Det är väl möjligtvis några tjejer som inte vågar svara på frågor. Men det är nästan aldrig någon tjej som får några kommentarer. Kommentarerna kommer mest mellan killar. Vi har en viss humor, men till tjejerna är det ingen som säger något. På så sätt är det ganska lugnt tror g. Pojke Spid 1a. Lärarna måste hela tiden säga till killarna. De pratar och skor och skämtar hela tiden. Det är irriterande. De påverkar varandra. Det är mer några än andra som är störande. Flest ishockeykillar. Flicka Spid 1a De pratar aldrig med en normalt. Antingen dummar de sig eller skor. Killarna kan vara elaka mot vissa, speciellt mot två tjejer. Man får inte bry sig. Olika på vilket humör man är på och vilket humör killarna är på. Jag vill inte bli kompisar med killarna. Jag vet hur dom är. Jag gick på Kvarnbergaskolan och det gjorde hockeykillarna också. Inte i samma klass men g visste vilka de var. Flicka Spid 1a Min tolkning är att vissa av pojkarna inte tycks uppfatta att det fälls kommentarer. Många kan skratta med när det fälls kommentarer. Men innerst inne kan många ta illa vid sig. Det är ofta dumma kommentarer. Vissa tar illa upp. Jobbigt. Främst kommentarer från hockeykillarna. Pojke Spid 1b. 11

12 4.7 Uppdelningen Ishockeykillen i Spid 1a som g intervjuade tyckte att uppdelningen var perfekt. Han fick gå i samma klass som de han umgås mest med och även lära känna några nya personer. Jag tycker att det är bra. Hockeyspelarna träffar man ju ändå nästan varje dag. Det är bara bra att få träffa andra med andra sporter. Många fotbollskillar har man ju lärt känna mycket bättre. Förut visste man vilka det var. Nu känner man dom. Det är roligare att känna flera. Jag tänker på Kvarnberga på gympalektionerna blev det bråk, inte bråk men alla ville vinna till hundra procent. Nu när alla andra är med som inte är från hockeyn. Dom vill också vinna men det blir inte på samma sätt. Det blir inte hatmöten. Det blev så att efter gympan var alla sura på varandra, på motståndarlaget, och på lektionen efter satt vi tillsammans i de lagen som man haft på idrotten. Så är det inte nu. Nu är det inte samma hatmatch. Pojke Spid 1a. De båda andra eleverna g intervjuade skulle hellre ha sett att det var en ren ishockeyklass och en med övriga idrotter. Jag skulle vil gå i en klass med bara övriga idrotter. Jag tror det skulle bli mer sammanhållning och en annan stämning i kassen. Flicka Spid 1a. De upplevde båda två att ishockeykillarna tar mycket plats och att de påverkar klassen negativt. Eftersom de är en stor grupp har de lätt att påverka övriga klassen. Om vi gått i en klass med bara övriga idrotter hade nog sammanhållningen blivit bättre. Inte så mycket grupper. Hockeykillarna känner varandra så bra. Svårt slå sig in i gruppen. På idrottslektionerna är det ishockeykillarna som bestämmer hur klimatet ska vara. Det är de som hörs mest när man ibland får väl. Dom är en stor grupp som har känt varandra länge. Pojke Spid 1b. 12

13 4.8 Ishockey kontra övriga idrotter Lärarna vid Huddingegymnasiet har erfarenhet av att många ishockeykillar uppför sig på ett speciellt sätt, har vissa värderingar och påverkar varandra mycket i grupp. Utifrån resultaten av enkäterna funderade g om det finns några gemensamma nämnare för ishockeykillarna? Tilläggas måste göras att många ishockeykillar inte alls hör hemma i den här gruppen. Jag kom fram till att det finns likheter mellan ishockeykillarna ; Bland ishockeykillarna: - har alla utövat ishockey mellan 10 och 15 år, - har minst elva en förälder som har spelat eller spelar ishockey, - bor alla i villa eller radhus, - får 11 av 15 ofta skjuts till träningarna, - har tio aldrig fungerat som funktionär i sin idrottsförening, - bor 12 av 15 tillsammans med båda föräldrarna, - har nio pratat etik och moral en gång senaste månaden, de andra mer sällan. - tränar 14 stycken 5-6 ggr/vecka eller mer, sju av dessa tränar sju ggr eller mer, - är föräldrarna till10 av 15 engagerade i ishockeyföreningen. 4.9 Betygsjämförelse Eleverna i åk 1 har fått betyg i ämnena Datakunskap, Engelska A, Estestisk verksamhet, Geografi A, Språk, Matematik A, Svenska A. Jag har gjort en jämförelse mellan Spid 1a (ej ishockeykillar), Spid 1b (ej ishockeykillar) och hockeykillarna. G = 10 p, VG = 15 p och MVG = 20 p. Därefter räknade g ut ett medelvärde på varje elev och på varje grupp. Tabell 5: Betygsmedelvärde fördelat mellan elevgrupper Grupp Betygsmedelvärde Spid 1a (ej ishockeykillar) 10,8 Spid 1b (ej ishockeykillar) 11,7 Ishockeykillar (alla) 10,2 Ishockeykillar (Spid 1a) 10,6 Ishockeykillar (Spid 1b) 10,0 Ishockeykillarna har det lägsta medelvärdet. I Spid 1b finns både fler MVG och IG än vad det finns i Spid 1a. Det finns en större spridning i Spid 1b. 13

14 5 Diskussion Syftet var att ta reda på om årets indelning har resulterat i några skillnader i jämförelse med tidigare år. Vår ambition var att minska den lite stökiga, tuffa stämningen i klasserna. I den ena klassen (Spid 1b) har vi lyckats medan det i den andra klassen (Spid 1a) fortfarande finns kvar. Dessa båda klasser ser väldigt olika ut. Vad är det som har gjort att klimatet skiljer sig åt? När vi delade in eleverna i höstas fick de önska två kompisar som de ville komma i samma klass som. Utifrån deras önskemål delades sedan klasserna in. Det var ingen av oss som visste så mycket om eleverna då. Kanske är det inte så konstigt att de lite stökigare pojkarna valde varandra och på det sättet kom i samma klass. Under året har även en pojke som har gått om en klass gått i Spid 1a. Han har spridit oro runt omkring sig och vissa elever i Spid 1a har tyckt att han varit häftig och följt efter i hans fotspår. Min tolkning av varför stämning, trivsel och arbetsklimat skiljer sig så mycket åt är att: - alla ishockeykillar i Spid 1a kom från samma klass på högstadiet, - alla ishockeykillar i Spid 1a har gått på Kvarnbergsskolan under många år, - många i Spid 1a spelar ishockey i samma lag på fritiden och har gjort det i ca 10 år, - ishockeygruppen i Spid 1a är den klart största. Det finns ingen annan idrott som är lika stark, - fler i Spid 1a kom från samma skola och inte lika många utifrån som I Spid 1b, - det finns fler positiva elever i Spid 1b som har hög status i gruppen. Det som vi tyckte var bra vid indelningen var att det var ganska jämn fördelning mellan flickor och pojkar i Spid 1a. Nio flickor och elva pojkar. En annan sak som kan ha bidragit till att det är så tydlig uppdelning mellan flickor och pojkar är att alla ishockeykillar har sina skåp på ett ställe och övriga har skåpen på ett annat ställe. På de korta rasterna är man vid skåpen och pratar med de som har skåpen närmast. Det finns både för- och nackdelar med att dela upp ishockeykillarna som vi har gjort i år. 14

15 Fördelarna är att man sprider på de elever som har det här lite stökiga sättet, som påverkar varandra negativt när det gäller bland annat studieambitionen, klimatet i klassrummet och närvaron. Det är lättare att tackla dessa problem när det är åtta elever jämfört med om det är 16 elever. Förhoppningsvis lär dom känna andra elever i respektive klass. Även om de inte går i samma klass träffas ishockeykillarna minst två gånger i veckan på ishockeyträningen som de har tillsammans. Risken med att dela upp ishockeykillarna är att man ändå inte får bort den här stökiga stämningen. Då kanske den negativa stämningen finns i två klasser istället för en. Det blir fler elever som drabbas. Fördelen med att alla ishockeykillar går i en och samma klass är att man kan tackla problemet på ett annat sätt, alla finns på ett ställe. Vi kanske får en klass med övriga idrotter som blir lite lugnare. Nackdelen är att det blir en ännu större grupp som kan påverka varandra. De elever som går tillsammans med ishockeykillarna måste vara ganska starka och våga stå på sig. Tidigare år, när ishockeykillarna gått i samma klass har det nästan varit fult att plugga. Man ska inte vara duktig i skolan. Att få G är fullt tillräckligt. En lärare berättade att hon fick ge lite smygberöm till några av ishockeykillarna för att inte riskera att de utsätts för pikar och kommentarer. De ishockeykillarna som inte att har det här kaxiga sättet får det extra kämpigt. Förhoppningsvis kommer det ishockeyelever nästa år som är positiva och glada och som har hög status i gruppen. Det finns många sådana också. Ishockey är en sådan sport där det nästan krävs att man får skjuts till träningarna. Det är mycket utrustning som ska bäras eftersom det är svårt att få med sig allt själv. Möjligtvis för detta med sig att många som spelar ishockey vänjer sig vid att bli servade. Man behöver inte tänka på när man ska åka och vad man ska ha med sig till träningen. Mamma eller pappa fixar. När man väl kommer till träningen finns en materialare som ser till att skridskorna blir slipade och utrustningen är OK. Jag tror att det bara fungerar så inom ishockeyn. När du spelar fotboll behöver du bara så mycket utrustning som får plats i en väska. Dessutom finns 15

16 det fler fotbollsplaner så det blir aldrig lika stora avstånd. Nu finns det även fotbollspelare som blir skjutsade till träningen och servade av mamma eller pappa men inte i samma utsträckning. Min uppfattning är att det inom ishockeyn finns många curlingföräldrar 1. När barnen har träningar och matcher långt från hemmet, kanske sent på kvällen är det lätt att serva dom lite för mycket. Ishockey är en idrott som är väldigt mansdominerad. Damishockey är fortfarande väldigt liten och det för med sig att klubbarna har manliga tränare, funktionärer, styrelser, medlemmar. Flera av våra ungdomar skriver att de tränar sju gånger i veckan eller mer. De nästan bor i hockeyhallen. Det för med sig att personer som de träffar är deras tränare och andra som hjälper till med laget, äldre och yngre spelare i klubben är män. Det är lätt att den här ishockeyrgongen sprider sig allt lägre ner i åldrarna. Jag upplever även ibland att det hos vissa av mina elever finns ett visst kvinnoförakt. Jag läste fölnde i Svensk Idrott: 2 En gång före en träning för -97:or kinkade en kille och ville ha en blå träningströ istället för en gul. Passa dig så att g inte går och hämtar en rosa! sa hans pappa varnande och skrattade. Det pappan lärde pojken är att rosa är en förnedringens färg. Pappan tänkte nog inte på att han hade en lektion i tjejförakt. Jag tror att sådana här saker utspelar sig i många ishockeyomklädningsrum. De vuxna tänker inte på vad små pojkar snappar upp. Det som händer på fritiden tar våra elever med sig till skolan. Flera av mina elever kan inte tjejernas namn fast de har gått i samma klass i snart ett år. De ser tjejerna som en grupp - tjejerna som man inte behöver lära känna. Dom där! 1 Bent Hougaard, Curlingföräldrar och servicebarn en handbok i barnuppfostran, ( Stockholm: Norstedts, 2004 ), s Elina Sorri, Huzelius, Tallinder, Lil och en nioåring, Svensk Idrott, (2005:5), s

17 I en artikel i Dagens Nyheter har f.d. simmerskan Louise Jöhncke, flickvän till ishockeyspelaren Daniel Tjärnqvist svarat på frågor om ishockey. (Intervjun gjordes i samband med ishockeyskandalen, då tre landslagsspelare under turnering var ute på stan under natten och tog med sig en kvinna till hotellrummet). 3 Har du märkt av någon machokultur inom ishockeyn? Nej, det har g inte. Men visst är det kanske lite grabbigare snack än inom simningen. Den är inte lika mansdominerad, det är mer balans mellan tjejer och killar. Fast det grabbiga snacket är inget g märker av, de är väl inte så dumma att de snackar inför oss. Hur ser det ut med festandet inom hockeyn jämfört med simningen? - Inom hockeyn blir det kanske mer "grabbarna går ut och festar tillsammans". Jag tror inte att det är samma sak inom individuella idrotter där man marknadsförs som ett namn. Sedan har det kanske med hela kulturen att göra. På hockeyarenan sitter folk och dricker öl under matchen, det händer inte under en simtävling. Men det handlar om frihet under ansvar. Personligen tycker g att man kan sitta i hotellobbyn om man nu verkligen vill gå ut och ta en öl under en landslagsturnering. 5.1 Slutsats Efter ett år med en ny klassindelning har vi fått många saker att fundera på. Det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men vi kommer att prova andra saker för att på något sätt finna mer optimala lösningar. Det största problemet vi har är att vi inte vet vilka elever som kommer och hur de är som personer. Mina förslag till förbättringar inför kommande läsår: - Dela ishockeykillarna i två klasser. - Försök att dela så att inte alla som gått i samma klass på högstadiet kommer i samma klass även här. - Dela så att inte alla som representerar samma förening går i samma klass. - Gör t ex en ishockey - innebandyklass. Alla som spelar innebandy går i samma klass så att inte ishockeygruppen blir den enda gruppen med fler än två utövare. - Alla som går i samma klass ska ha skåp på samma ställe. 3 Dagens Nyheter, Maria Nordström, Hockeyfrun, (18/2 2005) 17

18 - Kontakter med avlämnande grundskola. Kanske träffa eleverna under vårterminen? (Vid två tillfällen tidigare har vi fått reda på, under höstterminen, att elever som kommit till oss har gått i liten grupp på grund av koncentrationssvårigheter.) - Att vi delar in klassen. Eleverna får inte själva vara med och påverka. De lär snart känna nya människor. - Titta på betygen. Ungefär samma snitt i båda klasserna. - Jobba mycket med team-bildande övningar i börn av höstterminen i åk 1. Jag tror att det är värt att än en gång dela på ishockeykillarna. Med utgångspunkt från denna utvärdering kan vi förhoppningsvis dela upp klasserna på ett bättre sätt. Det finns nog mer att vinna än att förlora. Om ett år får vi göra en ny utvärdering för att se om vi ska gå tillbaka och samla alla ishockeykillarna eller om det finns ytterligare nya sätt. Till slut vill g framhålla att g tycker det är roligt att undervisa ishockeykillarna i idrott och hälsa. Det är alltid full aktivitet och många är duktiga i flera olika idrottsmoment. Det finns väldigt många trevliga ishockeykillar! 18

19 Litteratur Bent Hougaard, Curlingföräldrar och servicebarn en handbok i barnuppfostran, ( Stockholm: Norstedts, 2004 ), s. 61. Dagens Nyheter, Maria Nordström, Hockeyfrun, (18/2 2005) Elina Sorri, Huzelius, Tallinder, Lil och en nioåring,, Svensk Idrott (2005:5), s

20 Enkät Huddingegymnasiet Spid 1a och Spid 1b Bil. 1 Bakgrund 1. Är du tjej kille 2. Går du i Spid 1a Spid 1b 3. I vilken skola gick du i åk 9? 4. Gick du i någon form av idrottsklass under högstadiet? 5. Bor du i villa radhus lägenhet annat boende 6. Har du något syskon 7. Bor dina föräldrar tillsammans 8. Vilket yrke har din mamma? 9. Vilket yrke har din pappa? 20

21 Idrott 10. Vilken är din huvudidrott? 11. Hur ofta tränar du i genomsnitt under en träningsperiod? 1-2 ggr/v 3-4 ggr/v 5-6 ggr/v 7 ggr/v eller mer 12. Hur många år har du utövat din huvudidrott? år Föräldrarengagemang 13. Har din mamma eller pappa utövat den idrott som du håller på med? 14. Är dina föräldrar engagerade i din idrottsförening? 15. Skjutsar dina föräldrar dig till träning? sällan ibland ofta 16. Skjutsar dina föräldrar dig till tävling / match? sällan ibland ofta 21

22 Etik och moral 17. Hur många gånger har ni pratat etik och moral i din idrottsförening under det senaste halvåret? aldrig en gång en gång i månaden en gång i veckan vid varje träningstillfälle 18. Har du fungerat som funktionär vid något tillfälle i din idrottsförening? Skola 19. Trivs du i din klass 20. Tycker du att ni har bra sammanhållning i din klass? 21. Känner du dig trygg i din klass? 22. Kommer alla i tid till lektionerna? 23. Har alla med sig rätt material (böcker och penna ) till lektionerna? 24. Tycker du att det OK att redovisa muntligt i din klass? 22

23 25. Vågar du fråga om det är något du inte förstår under lektionerna? 26. Finns det någon elev som kan fälla dumma kommentarer till dig eller dina klasskompisar under lektionstid? 27. Vilka idrotter håller de två närmaste klasskompisarna på med? kompis 1 kompis Umgås du med några av dina klasskompisar även på fritiden? 29. Umgås du med någon / några i paralellklassen Spid 1a / Spid 1b? 30. Finns det något som skulle kunna ändras på för att du skulle trivas ännu bättre i skolan? Tack för din medverkan! 23

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012 Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012 2010 29 svarande av 38 elever, 15 flickor och 14 pojkar (enligt Procapita 11/3) dvs 76 % 2011 34 svarande

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

UNGA I OCH OM FRAMTIDENS IDROTTSORGANISERING. Susanna Hedenborg

UNGA I OCH OM FRAMTIDENS IDROTTSORGANISERING. Susanna Hedenborg Susanna Hedenborg Susanna.Hedenborg@mah.se 2010 05 04 Tänk om det fanns en idrottshall där jag har mitt gym. Där du har ett årskort och får gå in hur mycket du vill och träna din idrott. Det har jag aldrig

Läs mer

Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år

Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år Datorspelande bland barn och unga - en studie av föräldrar och barn i åldern 6-17 år Alexander Sovré & Fredrik Robertson, Kantar Sifo 2017-03-23 P-1535501 Sammanfattning Den här rapporten visar med hjälp

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 5 våren 2015

Resultat Jernvallsskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Jernvallsskolan åk 5 våren 2015 2012 38 svarande av 43 elever, 16 flickor och 22 pojkar (enligt Procapita 15/2) dvs 88 % 2013 36 svarande

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Lea spelar hockey VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lea spelar hockey VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS Sidan 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM?. Hon är ensam tjej i laget. Hon gillar hockey mycket. När Lea kommer ut på isen gör hon mål men sedan blir hon utvisad. Det andra laget leder med ett mål. Kommer

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Välkommen till IFK Stocksund IFK. Seriös och generös

Välkommen till IFK Stocksund IFK. Seriös och generös Välkommen till IFK Stocksund IFK Seriös och generös A Varmt välkommen till IFK Stocksund! KIFK Stocksund startade som en friidrottsklubb 2005. Vi började träna tillsammans och snart sprang flera ungdomar

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

IRSTA IF P-02 Vision och Förhållningssätt. Säsongen 2012

IRSTA IF P-02 Vision och Förhållningssätt. Säsongen 2012 IRSTA IF P-02 Vision och Förhållningssätt Säsongen 2012 Kort versionen Som ledare i Irsta P-02 har vi enats om att bedriva en verksamhet som bidrar till att samtliga spelare erbjuds en lämplig utveckling.

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF 2008-10-16 Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF: s verksamhet är till för alla! Grundidén är att barn, ungdomar och vuxna som tycker det är roligt med idrott alltid ska känna sig

Läs mer

Resultat Sätra skola åk 3 våren 2015

Resultat Sätra skola åk 3 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Sätra skola åk 3 våren 2015 2013 23 svarande av 24 elever, 10 flickor och 13 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 96 % 2014 22 svarande av 22

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Bakgrund. 1. Kön? Kille Tjej. 2. Födelsedatum? (År och månad) 3. Var är du född?

Bakgrund. 1. Kön? Kille Tjej. 2. Födelsedatum? (År och månad) 3. Var är du född? Bakgrund 1. Kön? Kille Tjej 2. Födelsedatum? (År och månad) 3. Var är du född? Sverige Norge, Danmark, Finland, Island Europa, men inte Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island Utanför Europa 4. Är du

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011 Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 2013 46 svarande av 50 elever, 17 flickor och 26 pojkar, tre har inte angett kön (enligt Procapita 6/2) dvs

Läs mer

Välkomna. Föräldramöte EIF F01/02 140901

Välkomna. Föräldramöte EIF F01/02 140901 Välkomna 140901 Sammanslagning av F01/02 Bakgrund Förväntningar Dagsläget Våren 2014 140102-140617 Spelare i truppen våren -2014 27 F02-14 F01-13 Träningstillfälle 43 Träningsnärvaro 65% 16-17 spelare/tillfälle

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Handbollsskola för 09:or Flickor & pojkar åk1

Handbollsskola för 09:or Flickor & pojkar åk1 Handbollsskola för 09:or Flickor & pojkar åk1 22 gånger 15 oktober 2016-8 april 2017 Lidingö SK Lidingö SK grundades 1933 och har genom åren fostrat många Lidingöungdomar i en mängd olika sporter (fet

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Resultat Västanbyns skola åk 5 våren 2015

Resultat Västanbyns skola åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Västanbyns skola åk 5 våren 2015 2012 31 svarande av 36 elever, 15 flickor och 16 pojkar (enligt Procapita 15/2) dvs 86 % 2013 37 svarande

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Vilka elever blev de bästa schackspelarna efter avslutad schackundervisning? Författare: Stefan Lundgren

Vilka elever blev de bästa schackspelarna efter avslutad schackundervisning? Författare: Stefan Lundgren Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Vilka elever blev de bästa schackspelarna efter avslutad schackundervisning? Författare: Stefan Lundgren Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Familjetyp:

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV SKOLUTVÄRDERING

SAMMANSTÄLLNING AV SKOLUTVÄRDERING SAMMANSTÄLLNING AV SKOLUTVÄRDERING HÖSTTERMINEN 2004 SAMT VT 2004, HT 2003, VT 2003, HT 2002, VT 2002, HT 2001 & VT 2001 Sammanlagt har 290 elever av 319 fyllt i skolutvärderingen hösten 2004. Det ger

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? Enkät Plantskolan Hammarby IF FF 2014 1. Har din son deltagit som? 10 98.4% 9 8 7 1 2 1 Målvakt 2 Utespelare Målvakt 1,6% Utespelare 98,4% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7 16.4% 19.7%

Läs mer

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 2012 13 svarande av 15 elever, 7 flickor och 6 pojkar (enligt Procapita 15/2) dvs 87 % 2013 13 svarande av

Läs mer

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: 1 1-5 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Utvärdering Vasa Gymnastik HT 16. Författare: Carl Planthaber

Utvärdering Vasa Gymnastik HT 16. Författare: Carl Planthaber Utvärdering Vasa Gymnastik HT 16 Författare: Carl Planthaber 1 Inledning Föreningen Vasa Gymnastik har under terminen haft fem aktiva grupper med barn mellan åldrarna 6 och 12 år. Under terminen har föreningen

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015 2013 16 svarande av 15 elever, 7 flickor och 9 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 100 % 2014 15 svarande

Läs mer

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23. Frågeställning:

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23. Frågeställning: Dokumentation Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23 Frågeställning: Hur/på vilket sätt skapar vi hälsa i skolan för ALLA? Genomförare & dokumentation: Märta Schewenius, Ungdomsutvecklare

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Enkät till människor uppväxta i Uppsala.

Enkät till människor uppväxta i Uppsala. Enkät till människor uppväxta i Uppsala. Hej! Vi är två sociologistudenter vid Uppsala Universitet som skriver vår examensuppsats. Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni tog er tid och svarade på den här

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

Hur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut?

Hur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 8:2009 Hur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut? En studie om årskurs 5 och 8 elevers tankar kring innehåll och upplägg av en friluftsdag

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2014

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2014 Datum 2014-04-22 Norum/Westerman-Annerborn KUN2014/90 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2014 2012 68 svarande av 82 elever, 38 flickor och 30 pojkar (enligt Procapita 15/2) dvs 83 % 2013 49 svarande av

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Ungdomars idrottande på fritiden i Skogås

Ungdomars idrottande på fritiden i Skogås Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4 Ungdomars idrottande på fritiden i Skogås Vilka idrottar? Vilka faktorer avgör om de idrottar eller ej? Lena Öhagen-Sandin IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer