Ishockeykillar i en eller två klasser?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ishockeykillar i en eller två klasser?"

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6: 2005 Ishockeykillar i en eller två klasser? -en studie om hur klassklimat kan förbättras med en förändrad gruppindelning Annika Bygdén IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 6: 2004/05 Handledare: Marie Nyberg

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE METOD ENKÄT INTERVJU MED ELEV INTERVJU MED LÄRARE SOCIOGRAM BETYGSJÄMFÖRELSE TIDSPLAN RESULTAT STÄMNINGEN I KLASSEN IDROTTER SOM ÄR REPRESENTERADE SKOLOR SOM ELEVERNA GICK PÅ UNDER HÖGSTADIET GRUPPERINGAR I KLASSERNA TRIVSEL OCH SAMMANHÅLLNING I KLASSEN KLIMATET I KLASSRUMMET UPPDELNINGEN ISHOCKEY KONTRA ÖVRIGA IDROTTER BETYGSJÄMFÖRELSE DISKUSSION SLUTSATS LITTERATUR Bilagor Bilaga 1: Enkät.. 2

3 1 Inledning Huddingegymnasiet har ca 800 elever. Av dessa går 123 elever på samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhälle - idrott. Det innebär att elever som lägger ner mycket tid på sin idrott har en realistisk chans att kombinera sin idrottssatsning med gymnasiestudier. Många och ibland sena träningar möts av ett anpassat schema som medger studier mellan skola och träning. Eleverna har tillgång till gym på skolan. Lärare flyttar prov, ger extra stöd och individualiserar vid viktiga tävlingar. Undervisningen sker i grupper om 22 elever för att effektivisera undervisningen. Sammanlagt är det åtta lärare som undervisar i enheten. Läsåret 2003/2004 startades ett speciellt program för ishockeyspelare. Det är den första specifika idrottsgren som har egen träning under ledning av en lärare med specialkompetens i ishockey. Programmet är öppet för både pojkar och flickor. Ishockeyprogrammet drivs i samarbete med Huddinge Hockey. I framtiden kommer förhoppningsvis fler specialidrottsprogram att startas. Även tidigare år har det gått många ishockeyspelare på programmet samhälle - idrott. Läsåret 2002/2003 var första året det togs in två klasser på samhälle idrott. Då delades eleverna upp i en ishockeyklass och en med övriga idrotter. Ishockeyklassen bestod av alla ishockeyspelare (16 st), någon ytterligare pojke med annan idrott och 5-6 flickor. Lärarna upplevde att dessa klasser var mer stökiga. Det var mest pojkarna i klassen som bestämde reglerna klassrummet och hur man skulle vara mot varandra. Stämningen blev lite hårdare och studiemotivationen var inte så hög. Det kunde t.o.m upplevas som negativt att studera. Flickorna i klassen fick inte chansen att visa vad de kunde och det var ibland pratigt och oroligt under lektionerna vilket inte gynnade elevernas studieresultat. Några av flickorna som gått i dessa klasser har inte mått bra för att de har känt sig nedtryckta. Inför 2004/2005 bestämde lärarna därför att prova en annan indelning, nämligen att dela på ishockeykillarna. Sju ishockeyelever (en har slutat) går därför i en klass, Spid 1a, och åtta i den andra, Spid 1b. Alla ishockeykillar som går i åk 1 bedriver ishockeyträning tillsammans. I tabellerna nedan visas hur spidklasserna varit sammansatta årskursvis samt klassvis när det gäller pojkar och flickor. 3

4 Tabell 1: De tre årskurserna fördelat på flickor och pojkar läsåret 2004/2005 Flickor Pojkar Sammanlagt Åk Åk Åk Tabell 2: Klassindelning fördelat på flickor, pojkar och sammanlagt Flickor Pojkar Sammanlagt Spid 1a Hockey Spid 1b Hockey Spid 2a Spid 2b Hockey Spid 3a Spid 3b Hockey I de flesta klasserna är uppdelningen flickor och pojkar väldigt ojämn. Det ser dock lite jämnare ut i åk Syfte Syftet med min studie var att ta reda på om årets indelning har resulterat i några skillnader i jämförelse med tidigare år. Fölnde frågeställningar var i fokus: Har den negativa studiemiljön minskat? Hur är stämningen i de båda klasserna? Har den förändrade klassindelningen haft någon inverkan? 3. Metod 3.1 Enkät För att ta reda på hur eleverna uppfattar stämningen i klassen genomfördes en enkät. Enkäten besvarades anonymt, vilket gjorde att eleverna svarade även om vissa frågor uppfattades som känsliga. Jag bad en annan lärare att genomföra enkäten eftersom g dels bara undervisar i 4

5 den ena klassen och det är lättare att svara på en enkät på en teoretisk lektion. Det medförde att g inte fanns där och kunde svara på frågor om det fanns några oklarheter. 3.2 Intervju med elev För att föl upp enkäten med lite mer ingående frågor om just trivseln i klassen gjorde g tre intervjuer. Tanken var att g skulle ha gjort fyra men den fjärde flickan dök aldrig upp. De intervjuer g gjorde var med en flicka och en pojke som går i Spid 1a och en pojke som går i Spid 1b. 3.3 Intervju med lärare En lärare, som även tidigare undervisat i Spidklasser intervjuades. Hon är även mentor för 13 elever i Spid 1a. 3.4 Sociogram Med utgångspunkt från vad som kom fram under intervjuerna ville g göra ett sociogram för att se hur strukturen i klasserna ser ut. Eleverna i Spid 1a och Spid 1b fick fylla i vilka två personer i klassen som de helst vill umgås med. Jag gjorde sedan en form av sociogram där de personer som har blivit valda flest gånger finns i mitten på sociogrammet och de som inte har blivit valda av någon finns längst ut. Pilarna visar att den personen som pilen pekar på har blivit vald av den person pilen kommer ifrån. Vid dubbelval, det vill säga när personerna har valt varandra, är pilen streckad och har pilar åt båda håll. 3.5 Betygsjämförelse En jämförelse mellan elevernas studieresultat, baserat på de sju betyg de hunnit få under åk 1, genomfördes. Jämförelsen gjordes dels mellan de båda klasserna ( Spid 1a och Spid 1b ) dels mellan ishockeyspelarna och eleverna med övriga idrotter. 3.6 Tidsplan Arbetet genomfördes under tiden 1/4 13/

6 4 Resultat 4.1 Stämningen i klassen Enligt både enkäterna och intervjuerna verkar det som om Spid 1b är en lugnare och trevligare klass att gå i. Stämningen är inte alls lika orolig som i Spid 1a. Tidigare år har vi haft en hockeyklass med ett tuffare, stökigare klimat och en klass med övriga idrotter där det varit en trevligare stämning. Men även i år när vi har delat upp ishockeykillarna har vi alltså fått samma mönster i båda klasserna. Spid 1a är som tidigare ishockeyklasserna och Spid 1b mer som den andra klassen brukar vara. Vad kan det bero på? Jag tror att stämningen i b-klassen är bättre. De är sjystare mot varandra. Men några av tjejerna trivs inte alls. Flicka Spid 1a Det finns glada och positiva elever som sprider glädje. De positiva har hög status i klassen. Lärare om Spid 1b. Enligt intervjun g gjorde med en av ishockeykillarna i Spid 1a är de en grupp som står varandra nära. De gick i samma klass under högstadiet och de flesta spelar även i samma lag på fritiden, vilket de gjort i mer än 10 år. I Spid 1b har flera av ishockeykillarna gått i samma klass men inte alla. Två av killarna kom t ex från Tyresö. Det kan vara en bidragande orsak till att Spid 1a:s ishockeygrupp har varit svårare att komma in i. 6

7 4.2 Idrotter som är representerade. I tabellerna nedan visas vilka idrotter som finns representerade i klass Spid 1a respektive Spid 1b Tabell 3: Spid 1a fördelning av idrotter Huvudidrott Flicka Pojke Totalt Ishockey Fotboll Ridsport Thaiboxning Friidrott Golf Motorcross Tabell 4: Spid 1b fördelning av idrotter Huvudidrott Flicka Pojke Totalt Ishockey Innebandy Fotboll Ridsport Speedway Breakdance I Spid 1a är ishockey den absolut största gruppen. I Spid 1b är innebandyn nästan lika stor som ishockeygruppen och även fotbollen är ganska stor. Det innebär att i Spid 1a är det lätt att ishockeygruppen tar över eftersom de är flest medan det i Spid 1b finns flera grupper som är många. Av de elever som spelar innebandy är tre flickor och av de elever som spelar fotboll är två flickor, vilket kanske innebär att man umgås mer flickor och pojkar tillsammans i Spid 1b. 7

8 4.3 Skolor som eleverna gick på under högstadiet. Av de 18 elever som går i Spid 1a har elva gått på Kvarnbergsskolan. Kvarnbergsskolan är en 1-9 skola i som ligger i närheten av Huddingegymnasiet. Två har gått på skolor utanför Huddinge kommun. I Spid1b har tio av 22 elever gått på Kvarnbergsskolan och sex elever har gått utanför kommunen. En större del av eleverna i Spid 1a har gått på Kvarnbergsskolan och känner varandra eller visste i alla fall vilka de flesta var. I Spid 1b är eleverna mer tvingade till att söka nya ansikten eftersom en större del kommer utifrån. Tabell 5: Skola eleverna gick på under högstadiet Sammanlagt 21 elever av de 39 som svarade på enkäten har gått på Kvarnbergsskolan. I Spid 1a har 8 killar (samtliga 7 ishockeykillar) och 3 flickor gått på Kvarnbergsskolan. I Spid 1b har 7 pojkar (4 ishockeykillar) och 3 flickor gått på Kvarnbergsskolan Spid 1a Spid 1b Skolor i kommunen Ej svar Kvarnberga Skolor i kommunen Skolor utanför kommunen 8

9 4.4 Grupperingar i klasserna Nedan följer sociogram för de båda klasserna utifrån elevens svar om vilka två elever de umgås mest med. Udda nummer markerar flickor och jämna nummer pojkar. Sociogram för Spid 1a Sociogram För Spid 1b Figur 1: Sociogram 9

10 Sociogrammet visar ganska tydligt att i Spid 1a umgås man gruppvis flickor för sig, pojkar för sig. Det är en flicka som har valt en pojke, i övrigt är det bara flick- respektive pojkval. Bland pojkarna i Spid 1a har ishockeykillar valt varandra och de som inte spelar ishockey har valt varandra. Det visar att ishockeygruppen i Spid 1a är stark och kan vara svår att komma in i. Klimatet mellan tjejerna är bra och klimatet mellan killarna är bra. Killarna och tjejerna umgås bara ibland. Inte speciellt ofta. I tjejgruppen finns två grupper. Inte så att vi inte pratar med varandra men vi är ofta inte med varandra. Flicka Spid 1a. I Spid 1b är det både ishockeykillar som valt elever som håller på med andra idrotter och tvärtom. I Spid 1b umgås man flickor och pojkar tillsammans. Det finns både pojkar som valt flickor och flickor som valt pojkar. Det finns även här några grupperingar. En flickgrupp på tre som inte vill vara med några andra och en stor pojkgrupp (som utövar övriga idrotter). 4.5 Trivsel och sammanhållning i klassen De allra flesta eleverna tycks trivas i sina respektive klasser. I Spid 1a har 15 elever svarat att de trivs och tre att de inte trivs. De som inte trivs är två flickor och en pojke. Jag trivs bra. Bra stämning. Det kanske är lite mycket att killarna är för sig och tjejerna för sig. Det är ganska uppdelat. Man blandar inte så mycket, man jobbar inte med alla. I klassrummet t ex sitter killarna ihop på vänsterraden och tjejerna på högerraden. Men annars tycker g att det är bra. Pojke Spid 1a. I Spid 1b är det fyra flickor som har svarat att de ej trivs. När det gäller sammanhållningen i Spid 1a har alla ishockeykillar utom en svarat att de har en bra sammanhållning. De upplever antagligen att sammanhållningen mellan ishockeykillarna är bra. Fem flickor och en ishockeykille har svarat att sammanhållningen inte är bra. I Spid 1b tycker sex elever att sammanhållningen inte är bra.. 10

11 4.6 Klimatet i klassrummet Det är väl bra. Det är kul om någon lyckas. Det är inte så många som är duktiga, så det är kul när någon lyckas. Det spelar ingen roll om du är bra eller dålig. Pojke Spid 1b. Att redovisa någonting inför klassen kan uppfattas som jobbigt av vissa elever. I Spid 1a upplever sex elever att det är jobbigt. (Fem flickor och en pojke). I Spid 1b tycker fem elever att det är jobbigt. (Två flickor och tre pojkar). Ibland kan det vara lite småkommentarer. Men det är mest på skoj. Det hoppas g att alla vet. Det är väl möjligtvis några tjejer som inte vågar svara på frågor. Men det är nästan aldrig någon tjej som får några kommentarer. Kommentarerna kommer mest mellan killar. Vi har en viss humor, men till tjejerna är det ingen som säger något. På så sätt är det ganska lugnt tror g. Pojke Spid 1a. Lärarna måste hela tiden säga till killarna. De pratar och skor och skämtar hela tiden. Det är irriterande. De påverkar varandra. Det är mer några än andra som är störande. Flest ishockeykillar. Flicka Spid 1a De pratar aldrig med en normalt. Antingen dummar de sig eller skor. Killarna kan vara elaka mot vissa, speciellt mot två tjejer. Man får inte bry sig. Olika på vilket humör man är på och vilket humör killarna är på. Jag vill inte bli kompisar med killarna. Jag vet hur dom är. Jag gick på Kvarnbergaskolan och det gjorde hockeykillarna också. Inte i samma klass men g visste vilka de var. Flicka Spid 1a Min tolkning är att vissa av pojkarna inte tycks uppfatta att det fälls kommentarer. Många kan skratta med när det fälls kommentarer. Men innerst inne kan många ta illa vid sig. Det är ofta dumma kommentarer. Vissa tar illa upp. Jobbigt. Främst kommentarer från hockeykillarna. Pojke Spid 1b. 11

12 4.7 Uppdelningen Ishockeykillen i Spid 1a som g intervjuade tyckte att uppdelningen var perfekt. Han fick gå i samma klass som de han umgås mest med och även lära känna några nya personer. Jag tycker att det är bra. Hockeyspelarna träffar man ju ändå nästan varje dag. Det är bara bra att få träffa andra med andra sporter. Många fotbollskillar har man ju lärt känna mycket bättre. Förut visste man vilka det var. Nu känner man dom. Det är roligare att känna flera. Jag tänker på Kvarnberga på gympalektionerna blev det bråk, inte bråk men alla ville vinna till hundra procent. Nu när alla andra är med som inte är från hockeyn. Dom vill också vinna men det blir inte på samma sätt. Det blir inte hatmöten. Det blev så att efter gympan var alla sura på varandra, på motståndarlaget, och på lektionen efter satt vi tillsammans i de lagen som man haft på idrotten. Så är det inte nu. Nu är det inte samma hatmatch. Pojke Spid 1a. De båda andra eleverna g intervjuade skulle hellre ha sett att det var en ren ishockeyklass och en med övriga idrotter. Jag skulle vil gå i en klass med bara övriga idrotter. Jag tror det skulle bli mer sammanhållning och en annan stämning i kassen. Flicka Spid 1a. De upplevde båda två att ishockeykillarna tar mycket plats och att de påverkar klassen negativt. Eftersom de är en stor grupp har de lätt att påverka övriga klassen. Om vi gått i en klass med bara övriga idrotter hade nog sammanhållningen blivit bättre. Inte så mycket grupper. Hockeykillarna känner varandra så bra. Svårt slå sig in i gruppen. På idrottslektionerna är det ishockeykillarna som bestämmer hur klimatet ska vara. Det är de som hörs mest när man ibland får väl. Dom är en stor grupp som har känt varandra länge. Pojke Spid 1b. 12

13 4.8 Ishockey kontra övriga idrotter Lärarna vid Huddingegymnasiet har erfarenhet av att många ishockeykillar uppför sig på ett speciellt sätt, har vissa värderingar och påverkar varandra mycket i grupp. Utifrån resultaten av enkäterna funderade g om det finns några gemensamma nämnare för ishockeykillarna? Tilläggas måste göras att många ishockeykillar inte alls hör hemma i den här gruppen. Jag kom fram till att det finns likheter mellan ishockeykillarna ; Bland ishockeykillarna: - har alla utövat ishockey mellan 10 och 15 år, - har minst elva en förälder som har spelat eller spelar ishockey, - bor alla i villa eller radhus, - får 11 av 15 ofta skjuts till träningarna, - har tio aldrig fungerat som funktionär i sin idrottsförening, - bor 12 av 15 tillsammans med båda föräldrarna, - har nio pratat etik och moral en gång senaste månaden, de andra mer sällan. - tränar 14 stycken 5-6 ggr/vecka eller mer, sju av dessa tränar sju ggr eller mer, - är föräldrarna till10 av 15 engagerade i ishockeyföreningen. 4.9 Betygsjämförelse Eleverna i åk 1 har fått betyg i ämnena Datakunskap, Engelska A, Estestisk verksamhet, Geografi A, Språk, Matematik A, Svenska A. Jag har gjort en jämförelse mellan Spid 1a (ej ishockeykillar), Spid 1b (ej ishockeykillar) och hockeykillarna. G = 10 p, VG = 15 p och MVG = 20 p. Därefter räknade g ut ett medelvärde på varje elev och på varje grupp. Tabell 5: Betygsmedelvärde fördelat mellan elevgrupper Grupp Betygsmedelvärde Spid 1a (ej ishockeykillar) 10,8 Spid 1b (ej ishockeykillar) 11,7 Ishockeykillar (alla) 10,2 Ishockeykillar (Spid 1a) 10,6 Ishockeykillar (Spid 1b) 10,0 Ishockeykillarna har det lägsta medelvärdet. I Spid 1b finns både fler MVG och IG än vad det finns i Spid 1a. Det finns en större spridning i Spid 1b. 13

14 5 Diskussion Syftet var att ta reda på om årets indelning har resulterat i några skillnader i jämförelse med tidigare år. Vår ambition var att minska den lite stökiga, tuffa stämningen i klasserna. I den ena klassen (Spid 1b) har vi lyckats medan det i den andra klassen (Spid 1a) fortfarande finns kvar. Dessa båda klasser ser väldigt olika ut. Vad är det som har gjort att klimatet skiljer sig åt? När vi delade in eleverna i höstas fick de önska två kompisar som de ville komma i samma klass som. Utifrån deras önskemål delades sedan klasserna in. Det var ingen av oss som visste så mycket om eleverna då. Kanske är det inte så konstigt att de lite stökigare pojkarna valde varandra och på det sättet kom i samma klass. Under året har även en pojke som har gått om en klass gått i Spid 1a. Han har spridit oro runt omkring sig och vissa elever i Spid 1a har tyckt att han varit häftig och följt efter i hans fotspår. Min tolkning av varför stämning, trivsel och arbetsklimat skiljer sig så mycket åt är att: - alla ishockeykillar i Spid 1a kom från samma klass på högstadiet, - alla ishockeykillar i Spid 1a har gått på Kvarnbergsskolan under många år, - många i Spid 1a spelar ishockey i samma lag på fritiden och har gjort det i ca 10 år, - ishockeygruppen i Spid 1a är den klart största. Det finns ingen annan idrott som är lika stark, - fler i Spid 1a kom från samma skola och inte lika många utifrån som I Spid 1b, - det finns fler positiva elever i Spid 1b som har hög status i gruppen. Det som vi tyckte var bra vid indelningen var att det var ganska jämn fördelning mellan flickor och pojkar i Spid 1a. Nio flickor och elva pojkar. En annan sak som kan ha bidragit till att det är så tydlig uppdelning mellan flickor och pojkar är att alla ishockeykillar har sina skåp på ett ställe och övriga har skåpen på ett annat ställe. På de korta rasterna är man vid skåpen och pratar med de som har skåpen närmast. Det finns både för- och nackdelar med att dela upp ishockeykillarna som vi har gjort i år. 14

15 Fördelarna är att man sprider på de elever som har det här lite stökiga sättet, som påverkar varandra negativt när det gäller bland annat studieambitionen, klimatet i klassrummet och närvaron. Det är lättare att tackla dessa problem när det är åtta elever jämfört med om det är 16 elever. Förhoppningsvis lär dom känna andra elever i respektive klass. Även om de inte går i samma klass träffas ishockeykillarna minst två gånger i veckan på ishockeyträningen som de har tillsammans. Risken med att dela upp ishockeykillarna är att man ändå inte får bort den här stökiga stämningen. Då kanske den negativa stämningen finns i två klasser istället för en. Det blir fler elever som drabbas. Fördelen med att alla ishockeykillar går i en och samma klass är att man kan tackla problemet på ett annat sätt, alla finns på ett ställe. Vi kanske får en klass med övriga idrotter som blir lite lugnare. Nackdelen är att det blir en ännu större grupp som kan påverka varandra. De elever som går tillsammans med ishockeykillarna måste vara ganska starka och våga stå på sig. Tidigare år, när ishockeykillarna gått i samma klass har det nästan varit fult att plugga. Man ska inte vara duktig i skolan. Att få G är fullt tillräckligt. En lärare berättade att hon fick ge lite smygberöm till några av ishockeykillarna för att inte riskera att de utsätts för pikar och kommentarer. De ishockeykillarna som inte att har det här kaxiga sättet får det extra kämpigt. Förhoppningsvis kommer det ishockeyelever nästa år som är positiva och glada och som har hög status i gruppen. Det finns många sådana också. Ishockey är en sådan sport där det nästan krävs att man får skjuts till träningarna. Det är mycket utrustning som ska bäras eftersom det är svårt att få med sig allt själv. Möjligtvis för detta med sig att många som spelar ishockey vänjer sig vid att bli servade. Man behöver inte tänka på när man ska åka och vad man ska ha med sig till träningen. Mamma eller pappa fixar. När man väl kommer till träningen finns en materialare som ser till att skridskorna blir slipade och utrustningen är OK. Jag tror att det bara fungerar så inom ishockeyn. När du spelar fotboll behöver du bara så mycket utrustning som får plats i en väska. Dessutom finns 15

16 det fler fotbollsplaner så det blir aldrig lika stora avstånd. Nu finns det även fotbollspelare som blir skjutsade till träningen och servade av mamma eller pappa men inte i samma utsträckning. Min uppfattning är att det inom ishockeyn finns många curlingföräldrar 1. När barnen har träningar och matcher långt från hemmet, kanske sent på kvällen är det lätt att serva dom lite för mycket. Ishockey är en idrott som är väldigt mansdominerad. Damishockey är fortfarande väldigt liten och det för med sig att klubbarna har manliga tränare, funktionärer, styrelser, medlemmar. Flera av våra ungdomar skriver att de tränar sju gånger i veckan eller mer. De nästan bor i hockeyhallen. Det för med sig att personer som de träffar är deras tränare och andra som hjälper till med laget, äldre och yngre spelare i klubben är män. Det är lätt att den här ishockeyrgongen sprider sig allt lägre ner i åldrarna. Jag upplever även ibland att det hos vissa av mina elever finns ett visst kvinnoförakt. Jag läste fölnde i Svensk Idrott: 2 En gång före en träning för -97:or kinkade en kille och ville ha en blå träningströ istället för en gul. Passa dig så att g inte går och hämtar en rosa! sa hans pappa varnande och skrattade. Det pappan lärde pojken är att rosa är en förnedringens färg. Pappan tänkte nog inte på att han hade en lektion i tjejförakt. Jag tror att sådana här saker utspelar sig i många ishockeyomklädningsrum. De vuxna tänker inte på vad små pojkar snappar upp. Det som händer på fritiden tar våra elever med sig till skolan. Flera av mina elever kan inte tjejernas namn fast de har gått i samma klass i snart ett år. De ser tjejerna som en grupp - tjejerna som man inte behöver lära känna. Dom där! 1 Bent Hougaard, Curlingföräldrar och servicebarn en handbok i barnuppfostran, ( Stockholm: Norstedts, 2004 ), s Elina Sorri, Huzelius, Tallinder, Lil och en nioåring, Svensk Idrott, (2005:5), s

17 I en artikel i Dagens Nyheter har f.d. simmerskan Louise Jöhncke, flickvän till ishockeyspelaren Daniel Tjärnqvist svarat på frågor om ishockey. (Intervjun gjordes i samband med ishockeyskandalen, då tre landslagsspelare under turnering var ute på stan under natten och tog med sig en kvinna till hotellrummet). 3 Har du märkt av någon machokultur inom ishockeyn? Nej, det har g inte. Men visst är det kanske lite grabbigare snack än inom simningen. Den är inte lika mansdominerad, det är mer balans mellan tjejer och killar. Fast det grabbiga snacket är inget g märker av, de är väl inte så dumma att de snackar inför oss. Hur ser det ut med festandet inom hockeyn jämfört med simningen? - Inom hockeyn blir det kanske mer "grabbarna går ut och festar tillsammans". Jag tror inte att det är samma sak inom individuella idrotter där man marknadsförs som ett namn. Sedan har det kanske med hela kulturen att göra. På hockeyarenan sitter folk och dricker öl under matchen, det händer inte under en simtävling. Men det handlar om frihet under ansvar. Personligen tycker g att man kan sitta i hotellobbyn om man nu verkligen vill gå ut och ta en öl under en landslagsturnering. 5.1 Slutsats Efter ett år med en ny klassindelning har vi fått många saker att fundera på. Det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men vi kommer att prova andra saker för att på något sätt finna mer optimala lösningar. Det största problemet vi har är att vi inte vet vilka elever som kommer och hur de är som personer. Mina förslag till förbättringar inför kommande läsår: - Dela ishockeykillarna i två klasser. - Försök att dela så att inte alla som gått i samma klass på högstadiet kommer i samma klass även här. - Dela så att inte alla som representerar samma förening går i samma klass. - Gör t ex en ishockey - innebandyklass. Alla som spelar innebandy går i samma klass så att inte ishockeygruppen blir den enda gruppen med fler än två utövare. - Alla som går i samma klass ska ha skåp på samma ställe. 3 Dagens Nyheter, Maria Nordström, Hockeyfrun, (18/2 2005) 17

18 - Kontakter med avlämnande grundskola. Kanske träffa eleverna under vårterminen? (Vid två tillfällen tidigare har vi fått reda på, under höstterminen, att elever som kommit till oss har gått i liten grupp på grund av koncentrationssvårigheter.) - Att vi delar in klassen. Eleverna får inte själva vara med och påverka. De lär snart känna nya människor. - Titta på betygen. Ungefär samma snitt i båda klasserna. - Jobba mycket med team-bildande övningar i börn av höstterminen i åk 1. Jag tror att det är värt att än en gång dela på ishockeykillarna. Med utgångspunkt från denna utvärdering kan vi förhoppningsvis dela upp klasserna på ett bättre sätt. Det finns nog mer att vinna än att förlora. Om ett år får vi göra en ny utvärdering för att se om vi ska gå tillbaka och samla alla ishockeykillarna eller om det finns ytterligare nya sätt. Till slut vill g framhålla att g tycker det är roligt att undervisa ishockeykillarna i idrott och hälsa. Det är alltid full aktivitet och många är duktiga i flera olika idrottsmoment. Det finns väldigt många trevliga ishockeykillar! 18

19 Litteratur Bent Hougaard, Curlingföräldrar och servicebarn en handbok i barnuppfostran, ( Stockholm: Norstedts, 2004 ), s. 61. Dagens Nyheter, Maria Nordström, Hockeyfrun, (18/2 2005) Elina Sorri, Huzelius, Tallinder, Lil och en nioåring,, Svensk Idrott (2005:5), s

20 Enkät Huddingegymnasiet Spid 1a och Spid 1b Bil. 1 Bakgrund 1. Är du tjej kille 2. Går du i Spid 1a Spid 1b 3. I vilken skola gick du i åk 9? 4. Gick du i någon form av idrottsklass under högstadiet? 5. Bor du i villa radhus lägenhet annat boende 6. Har du något syskon 7. Bor dina föräldrar tillsammans 8. Vilket yrke har din mamma? 9. Vilket yrke har din pappa? 20

21 Idrott 10. Vilken är din huvudidrott? 11. Hur ofta tränar du i genomsnitt under en träningsperiod? 1-2 ggr/v 3-4 ggr/v 5-6 ggr/v 7 ggr/v eller mer 12. Hur många år har du utövat din huvudidrott? år Föräldrarengagemang 13. Har din mamma eller pappa utövat den idrott som du håller på med? 14. Är dina föräldrar engagerade i din idrottsförening? 15. Skjutsar dina föräldrar dig till träning? sällan ibland ofta 16. Skjutsar dina föräldrar dig till tävling / match? sällan ibland ofta 21

22 Etik och moral 17. Hur många gånger har ni pratat etik och moral i din idrottsförening under det senaste halvåret? aldrig en gång en gång i månaden en gång i veckan vid varje träningstillfälle 18. Har du fungerat som funktionär vid något tillfälle i din idrottsförening? Skola 19. Trivs du i din klass 20. Tycker du att ni har bra sammanhållning i din klass? 21. Känner du dig trygg i din klass? 22. Kommer alla i tid till lektionerna? 23. Har alla med sig rätt material (böcker och penna ) till lektionerna? 24. Tycker du att det OK att redovisa muntligt i din klass? 22

23 25. Vågar du fråga om det är något du inte förstår under lektionerna? 26. Finns det någon elev som kan fälla dumma kommentarer till dig eller dina klasskompisar under lektionstid? 27. Vilka idrotter håller de två närmaste klasskompisarna på med? kompis 1 kompis Umgås du med några av dina klasskompisar även på fritiden? 29. Umgås du med någon / några i paralellklassen Spid 1a / Spid 1b? 30. Finns det något som skulle kunna ändras på för att du skulle trivas ännu bättre i skolan? Tack för din medverkan! 23

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012 Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012 2010 29 svarande av 38 elever, 15 flickor och 14 pojkar (enligt Procapita 11/3) dvs 76 % 2011 34 svarande

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011 Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för åk, och. //0 SIDAN 1 Fakta om undersökningen En undersökning inom skolans område har genomförts våren 0. Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 2013 46 svarande av 50 elever, 17 flickor och 26 pojkar, tre har inte angett kön (enligt Procapita 6/2) dvs

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 2012 13 svarande av 15 elever, 7 flickor och 6 pojkar (enligt Procapita 15/2) dvs 87 % 2013 13 svarande av

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN?

VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5 VART TAR ALLA IDROTTSTJEJER VÄGEN? När och varför slutar de med sin idrott och vad gör de istället? Lisa Lundberg IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012

Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012 Datum 2012-04-25 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012 2010 39 svarande av 49 elever, 21 flickor och 18 pojkar (enligt Procapita 11/3) dvs 80 % 2011 44 svarande

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 FoU-rapporter 23 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 23 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Din syn på ditt barns resor till skolan I denna enkät vill vi veta vad du tycker om ditt barns resor till skolan. Besvara frågorna så noggrant som möjligt. Det finns

Läs mer

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014 Datum 2014-03-12 Norum/Westerman-Annerborn KUN2014/61 Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014 2012: 6 elever av 6 svarade på enkäten, dvs 100 % (en har dock avstått på ett antal). OBS att ett litet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Tusen gånger starkare

Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare Intro: Vilka ord passar in på vår klass? o I par o Helklass o Paret väljer tre ord de är överens om Hur skulle du vilja att klassen skulle vara? o I par o I helklass o Paret väljer

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING >>Fångad av nätet

Läs mer

Fritidsenkät i Botkyrka 2009

Fritidsenkät i Botkyrka 2009 Fritidsenkät i Botkyrka 2009 Rapport om barn- och ungdomsförvaltningens enkät till elever i årskurs 3 som går på fritids i kommunens skolor Tryckt 2007-04-02 1 [8] Utvärderings- och utvecklingsenheten

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 1 maj - måndag 21 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 1 maj - måndag 21 maj barnhemmet i muang mai tisdag 1 maj - måndag 21 maj Barnen har börjat skolan och vi börjar växa in i vår vardag och hitta rutiner som passar både barnen och oss. Vi har dessutom haft finbesök av Mia, Pia,

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 3 våren 2013

Resultat Jernvallsskolan åk 3 våren 2013 Datum 2013-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2013/110 Resultat Jernvallsskolan åk 3 våren 2013 2011 31 svarande av 36 elever, 20 flickor och 11 pojkar (enligt Procapita 26/2) dvs 86 % 2012 34 svarande

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Skolval 2014 - Maserskolan Profilklasser: Ma/No/Tk, blandidrott och fotboll

Skolval 2014 - Maserskolan Profilklasser: Ma/No/Tk, blandidrott och fotboll Skolval 2014 - Maserskolan Profilklasser: Ma/No/Tk, blandidrott och fotboll Maserskolan Åk 7-9 med ca 300 elever Vår skolas ledord: Respekt Ansvar Kamratskap Maserskolan i korta drag * Mångfald * Masermodellen

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Sveriges största turnering i inomhusfotboll

Sveriges största turnering i inomhusfotboll Sveriges största turnering i inomhusfotboll Svenska Fotbollförbundets och Landslagets Fair Play Trophy i samarbete med Svenska Skolidrottsförbundet och Kinnarps Det är dags för Sveriges största turnering

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 2010 88 svarande av 120 elever. 46 flickor och 42 pojkar (enligt Procapita 4/4) dvs 73 % 2011 73 svarande

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer