Artificiell Intelligens och datorn, introduktion ur en filosofisk synvinkel.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artificiell Intelligens och datorn, introduktion ur en filosofisk synvinkel."

Transkript

1 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS Matr.nr: e post: manordli@abo.fi Åbo Akademi Institutionen för Informationsbehandling Lemminkäinengatan 14, Åbo Finland Artificiell Intelligens och datorn, introduktion ur en filosofisk synvinkel. ACM Computing Classification: I.2 ARTIFICIAL INTELLIGENCE I.2.0 General Cognitive simulation Philosophical foundations

2 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS Innehållsförteckning: sid: 1.0 Abstrakt Inledning Världsbilden, organiska och mekaniska Själ kropp problemet Representation Mental representation Artificiell Intelligens Datorer och tankar Kan en dator tänka? John Searle och Kinesiska rummet Argument emot kinesiska rummet teorin Hubert Dreyfus kritik emot AI Argument emot Hubert Dreyfus teorier Slutsats, kan en dator tänka? Kognitivitet Propositionella attityder Hjärn datorer Konnektionism Argument emot konnektionism Avslutning Källanvisning... 17

3 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 3/ Abstrakt I denna uppsats kommer jag att ge en förklaring över hur Artificiell Intelligens (härefter AI) kan ses på ur ett filosofiskt perspektiv. Det är samtidigt med en kritisk analys som jag vill gå in på själva grunden som AI byggs upp på. Jag väljer att angripa problemet ur en filosofisk synvinkel eftersom jag anser att det är det bästa sättet att få en bra bild över problemet. I en framtida Pro Gradu avhandlingen har jag som planer att förutom ett filosofiskt perspektiv också försöka reda ut begreppet med hjälp av formella system, främst logiken. I grunden ställs frågan: existerar något som AI? Det är det jag skall försöka ge svar på. 1.1 Inledning I spel och filmer har vi alla stött på mer eller mindre mirakulösa exempel på datorer som åtminstone på ytan är intelligenta. Hur är det med hushållmaskiner, bilar?. De flesta har förundrats över teknologins framfart vars mål är att göra livet lättare för oss människor. Men att jämföra människans intelligens med en dators intelligens är jag väldigt tveksam till. Att överhuvudtaget kalla en maskin för intelligent tror jag kan vara rent av farligt ur samhällsperpsektiv. Science fiction har fört med sig att de flesta idag tar förgivet att sådant som intelligenta datorer existerar (datorer och maskiner ses härefter som samma sak). Som exempel kan nämnas Star Trek, 2001 space odyssey, Matrix, Terminator med mera. Jag tror att det är science fiction som fört med tron och benämningen om AI in i vardagen, t.ex hushållmaskiner kan bära namn som representerar ordet intelligent och också spel anses vara intelligenta. Själv var jag tidigare väldigt säker på att AI existerade, främst genom sciencefiction världen men också inom de dataprogram som finns i dagens samhälle. Men vad jag noterat är att människan har en stark vilja att sträva efter något längre bort, utöver det vanliga och det som inte hittas i vår omgivning. Det som människan inte hittar inom ramarna för verklighet så kan skapas inom fantasin. Det är just denna fantasivärld som science fiction filmskaparna och författarna befinner sig i. Hur är det med vetenskapen? Drivs de också fram av denna fantasi?. Fantasin om att AI måste kunna existera i verkligheten.

4 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 4/ Världsbilden, organiska och mekaniska. På medeltiden med Aristoteles som förebild förklarades världen med hjälp av organiska termer, jorden ansågs vara en sorts organism och Leonardo da Vinci förklarde fenomenet att vegetationen är själen, benen utgörs av strukturen i berg, blodet utgörs av sjöar, andningen och pulsen utgörs av havets ebb och flod. I Aristoteles världsbild så har allting sin naturliga plats och tillstånd. Saker och ting gjorde som de gjorde för att det var i deras natur att uppnå dessa naturliga tillstånd (både organiska och oorganiska saker), t.ex stenar föll till marken för att det var deras naturliga tillstånd att finnas på marken, eld växer uppåt för att eldens naturliga plats är i skyarna. Allt i universum ansågs ha ett slutmål, en sorts harmoni där drivkraften var Gud. En början till den moderna västerländska världsbilden förespråkas från 1600 talet av idéer från Galileo, Francis Bacon, Descartes och Newton. På 1600 talet ändras den organiska världsbilden till en mekanisk världsbild. Det är främst Aristoteles förklaring om tingens naturliga tillstånd som byts ut mot en förklaring med hjälp av mekaniska metoder. Istället för att studera och tyda Aristoteles verk började man observera och experimentera, man uppfattade den matematiska förklaringen av naturen och om naturlagarna. Gud var inte längre drivkraften. René Descartes höll fast vid att djur är maskiner, som saknar någon som hellst medvetande eller mentalitet. Descartes ansåg att djurens beteende kunde förklaras helt och hållet mekaniskt. När den mekaniska världsbilden utvecklades så skrev Julien de La Mettrie på 1700 talet följande the body is but a watch... man is but a collection of spring which wind each other up. Efter upptäckten av DNA på 1950 talet ansågs livet vara en ren mekanisk process. Redan år 1651 skrev Thomas Hobbes life is but a motion of limbs, problemet var bara att hitta det. 2.1 Själ kropp problemet (engelskans mind body problem). Men vart lämnade själen ( själen i denna uppsats förstås som engelskans mind )?. Descartes ansåg alltså att djuren var enbart maskiner men att människans själ har effekt även utanför den fysiska världen, han placerade själen utanför den mekaniska världsbildens materia. Många senare filosofer var kritisk till denna förklaring av Descartes, på det viset kvarstod en stor fråga om var själen befinner sig i naturen och denna fråga har visat sig vara väldigt svår att förklara. En förklaring är att hjärnans substans är enbart materia, att mentala representationer är enbart kemiska reaktioner i hjärnan. Denna materialistiska synsätt menar att ge en komplett förklaring om människans själ är detsamma som en fysikalisk förklaring. Att alla vetenskaper kan förstås utifrån fysiken.

5 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 5/17 Denna synsätt kallas reduktionism som ligger bakom Rutherford's utsaga att there is physics; and there is stamp collection. Denna extrema reduktion är något som väldigt få vetenskapsmän håller med om och det verkar väldigt osannolikt att framtida forskning skulle sikta på att reducera all vetenskap till fysiken. Det verkar som de olika vetenskaperna går åt olika håll snarare än att dras mot samma håll. Själen anses alltså kunna sträcka sig utanför kroppen. När vi tror, hoppas, önskar, drömmer och så vidare så riktar vi alla dessa tankar utanför vår kropp (mer om detta senare). Kropp själ problemet ligger i alltså hur själen och kroppen är i kontakt med varandra. Vi vet att de är i kontakt, t.ex om en människas hjärna skadas så skadas deras förmåga att tänka. Vi vet att när människor tar droger eller alkohol påverkar hjärnan som i sin tur påverkar vilka tankar de har. Våra själar och materian som skapar våra kroppar är tydligen relaterade, men hur? Frågan kan diskuteras vidare men det hör utanför gränserna för denna uppsats. För tillfället kan jag sätta kropp själ problemet åt sidan eftersom det ändå går att fortsätta med uppsatsen. Den moderna filosofinser två stora frågor kvarstå inom den mekaniska världsbilden och som också berör frågan om AI. Nämligen fenomenet med medvetande och fenomenet med tanke. Hur kan enbart en mekanism tänka och representera saker? Och hur kan en mekanism vara medveten? Det är den första fråga, alltså den om tanke och representation, som jag tar upp i denna uppsats. 3.0 Representation Representation kan till först verkas uppfattas som något självklart för oss människor men det är för att vi har blivit så vana med fenomenet. Tänk dig att en rymdsond innehållande symboler över; hur en människa, en atom och vårt solsystem ser ut. Denna rymdsond fångas sedan upp av en utomjordisk livsform (jag antar att en utomjordisk livsform existerar för att förtydliga exemplet), hur kommer livsformen att uppfatta dessa symboler? Först skulle de vara tvungna att förstå att det verkligen är symboler och inget annat t.ex dekorationer eller slumpmässiga streck. När de vet att det rör sig om symboler så skulle de vara tvungna att veta vilka sorts symboler det är t.ex att det är ett diagram över en atom och att det är ett vetenskapligt diagram och inte bara en bild. Symbolen över människan skulle de också vara tvungna att veta vad symbolen symboliserar, att symbolen av människan symboliserar liv snarare än en kemiska element. Symbolerna med solsystemet som förklarar vår plats i universum kanske uppfattas av utomjordingarna som en ritning över ett massförstörelsevapen eller en skottkärra. Det väcker alltså ett filosofiskt problem med hur vi representerar saker, om vi föreställer oss att vi är dessa utomjordiska liv så inser vi att enbart symbolerna själva inte kan föra fram korrekta representationer.

6 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 6/17 Symbolerna kan förstås på många sätt men det verkar som ingenting i symbolerna själva berättar hur vi skall förstå dom. Ludwig Wittgenstein uttryckte det på följande sätt Each sign by itself seems dead; what gives it life?. Bilder och text representerar alltså saker, men de kan inte förstås utan att först tolkas. Det är med vår mentala representation och med vår själ som vi utför tolkningarna. 3.1 Mental representation För att något skall förstås så behövs det tolkas. Det är med vår mentala representation som vi tolkar, vare sig det är en bild eller text. Med mental represantation menas alltså hopp, önskan, rädsla, förväntan, perseption med mera. Alla dessa är states of mind som representerar omvärlden på ett eller annat sätt. För om man hoppas så hoppas man på något, om man önskar så önskar man något. Dessa states of minds för att representera omvärlden är en term som också kan beskrivas med ordet 'tanke'. Vad människor gör och säger orsakas av vad de tänker, alltså vad de hoppas, önskar, förväntar med mera. 4.0 Artificiell Intelligens Frågan om AI väcker starka känslor hos människor, en del tar det förgivet att datorer kan tänka och en del ser det som något helt absurt. Men vad menas egentligen med AI? Vissa kallar AI för 'vetenskapen om tänkande maskiner' medans andra kallar det 'vetenskapen om generell intelligens'. Ordet 'intelligens' kan också förstås på olika sätt t.ex. läsa böcker eller bevisa teorem inom matematiken. Många vetenskapsmän koncenterar sig på såna saker som vi annars inte tänker på att kräver intelligens, som att t.ex. se tre dimensionella objekt eller förstå en enkel text. Vissa projekt som går under namnet AI har lite att göra med tankar eller tänkande datorer. Till exempel expert system som är designade för att ge rekommendationer inom vissa specialområden t.ex medicinsk diagnostic. Men från ett filosofiskt perspektiv så är inte dessa expert system tänkande datorer, från ett filosofiskt perspektiv så är de enbart välutrustade uppslagsverk. Grunden med det tänkandet är just mänskligt tänkandet, så hur kan något tänka utan att tänka på det sättet vi gör? Det är en bra fråga. Om det enda sättet att tänka inom AI är det mänskliga tänkandet så måste det betyda att det mänskliga tänkandet är beräkningsbart. Ett synsätt som AI forskningen ibörjan av 1950 talet var att de skulle tillverka en maskin som krävde tankar om samma jobb gjordes människor. De antog att detta synsätt inte behövde veta något om den mänskliga psykologin eller fysiologi. Men samtidigt kan man säga att detta synsätt kan aldrig skapa mera än en simulation av tankar, alltså inte äkta tankar.

7 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 7/17 Om datorerna klarar av att utföra arbeten som ser ut att behöva intelligens så anser vissa att det inte spelar någon roll om denna intelligens är en simulation eller äkta intelligens. Men om AI verkligen skall utgöra 'vetenskapen om tänkande maskiner' eller om 'vetenskapen om generell intelligens' så kan man inte blanda ihop en simulation med det som är riktiga tankar. Det jag menar med AI i denna uppsats är alltså det mänskliga tänkandet (mentala representationer) och inget annat. 4.1 Datorer och tankar En dator är en mekanism som innehåller representationer. Är dessa representationer jämförbara med människans mentala representationer? Frågan kanske verkar vid första syn ha ett enkelt svar nämligen att de är jämförbara med människan. Men det finns samtidigt problem med datorns representationer och tankar. Skall här skilja mellan två frågeställningar: 1 Kan en dator tänka? 2 Är den mänskliga själen en dator? Finns det några mentala tillstånd som är beräkningsbara? 4.2 Kan en dator tänka? Datorerna med deras logik, symboler, algoritmer och funktioner. De processerar representationerna systematiskt. Men kan det medföra att även datorerna kan tänka? Både människan och datorerna hanterar representationer men även här gäller det att gå försiktigt framåt. Bara för att en dator kan representera saker betyder inte automatiskt att en dator tänka. Som en analogi kan man ta att en helt vanlig bok som också representerar något med textens innehåll, men det gör inte att boken kan tänka. Ett annat sätt man kan se på saken är att datorer processerar informationen, men också här gäller det att vara försiktigt. För visst stämmer det att en dator processerar den information som den får från yttre världen, men det betyder inte att en dator tänker. Jämförbart med mänskligt tänkande som är oreguljärt så följer datorerna precisa definitioner och regler. Så även fast man kan säga att både datorer och människor med deras tankar processerar information så är det inte samma betydelse. Men det gäller ändå att vara försiktig vid att dra förhastade slutsatser. Vi har alltid jämfört hjärnan med den senaste teknologin. John Searle skriver Because we don't understand the brain very well we are constantly tempted to use the latest technology as a model for trying to understand it. In my childhood we always assured that the brain was a telephone switchboard... Sherrington, the great British neuroscientist, thought that the brain worked like a telegraph system. Freud often compared the brain to hydraulic and electro magnetic systems. Leibniz compared it to a mill, and I am told that some of the ancient Greeks thought the brain functions like a catapult. At present, obviously, the metaphor is the digital computer.

8 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 8/17 Hubert Dreyfus och John Searle är två filosofer som är starkt kritiska till AI. Jag skall nu ta upp två av deras teorier till varför datorer inte kan tänka som vi människor gör. Börjar med John Searle's argument som han kallar Chinese room test. 4.3 John Searle och Kinesiska rummet (Chinese room) John Searle utför ett tanke experiment som han alltså kallar det chineseroom (det kinesiska rummet). Han föreställer sig själv att han är inne i ett rum med två fönster, som vi kan kalla 1 och 0 respektive. Genom 1 fönstret så kommer papper in med komplexa symboler. I rummet så finns en enormt tjock bok skriven på engelska. I denna bok finns instruktioner som i stil med 'när du får papper genom 1 fönstret med dessa sorters symboler, så skall du utföra följande saker, när du är klar med de nya symbolerna flytta pappret genom 0 fönstret'. Nu antar vi att symbolerna på pappret är kinesiska bokstäver, de papper som kommer in genom 1 fönstret är frågor och de papper som går ut genom 0 fönstret är svar på de tidigare frågorna. Denna tankeställning representerar det som pågår inne i en dator, det vill säga en mängd regler (programmen) som opererar med symboler och som ger ut vissa symboler genom utgående fönstret, fönster 0, och samtidigt svar på de symboler som kom genom ingående fönstret, fönster 1. Vad beskriver detta scenario? Utanför rummet så finns kinesisk talande människor som tror sig ha en diskussion med personen inanför rummet (John Searle). Men Searle förstår inte kinesiska. Det enda Searle gör är att manipulera symbolerna enligt symbolernas utseende, form (syntax och semantik) och enligt instruktionerna i den enormt tjocka boken. Det kinesiska rummet testet är alltså menat att visa att exekvera ett datorprogram kan aldrig jämföras med förståelse eller tankar, allt en dator kan göra är att manipulera symboler enligt förutbestämda regler. Med andra ord ett av huvudpremisserna för Searles argument är att former (eller syntaxer) kan aldrig vara tillräckligt för mening (eller semantik). 4.4 Argument emot kinesiska rummet teorin Det finns kritik emot detta sätt att se på datorer och också AI som Searle framför i kinesiska rumemt testet. En kritik riktar sig emot att om Searle samtidigt hade umgåtts i en omgivning där det pratas kinesiska så skulle han komma underfund med vad dessa symboler betyder, t.ex vid en restaurang kunde han komma underfund med vilken symbol som betyder 'ris' och det här skulle vara en början till att förstå kinesiska.

9 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 9/17 Men Searle menar då att de som försvarar AI har gått för långt i föreställningarna, eftersom det då inte är tillräckligt för ett program att förstå om det inte också befinner sig i och har en direkt interaktion med omvärlden. Men original idéen är alltså den attt AI skall i sig kunna förstå, utan omvärldens inverkan. På ett sätt har Searle rätt här, för om man påstår att det gäller att man måste ha en interaktion med omvärlden för att kunna tänka så har man gått ifrån idéen om att en dator kan tänka enbart för att det är en dator. Det kan sägas att det det krävs en tolkning eller en tanke för att kunna förstå symbolerna, men för att detta skall kunna ske så behövs också en interaktion med omvärlden. Att ens tankar sträcker sig ut mot omvärlden, något som datorn saknar. Det finns också en annan kritik till Searles teorier. Ett motargument som Churchland har är genom en liknande tanketeori som går ut på följande sätt: Du befinner dig i ett mörkt rum och skakar om en magnet, detta kommer att skapa elektromagnetiska vågor. Men oavsett hur snabbt man skakar om magneten så kommer rummet att förbli mörkt. Man kan då anta att ljus inte kan bestå av elektromagnetiskt strålning. Men det är just det ljus är, elektromagnetisk strålning. Så vad är det som har gått fel i argumentet? Enligt Churchland så är frågan om syntaxen är tillräckligt för semantiken en vetenskaplig och empirisk fråga och inte en fråga som kan fastställas med hjälp av tanketeorier som det om kinesiska rummet. Men Searle motsätter sig och att det inte rör sig om en empirisk fråga. 4.5 Hubert Dreyfus kritik emot AI En annan framgångsrik kritiker emot AI, Hubert Dreyfus, påstår att datorer kan inte tänka därför att tänka kräver förmåga som datorer enligt deras natur inte kan ha. Datorer måste följa regler, men att tänkande aldrig kan förklaras med hjälp av regler oberoende hur komplexa dessa regler utgör sig att vara. Att tänka kräver en aktiv koppling med livet, deltagande i kulturer och en sorts know how som aldrig kan formaliseras enligt regler. Med människor så kan vi förstå regler med hjälp av sunt förnuft, men datorer jobbar alltså med att manipulera representationer enligt förprogrammerade regler. För att en dator skall kunna hantera och tolka symboler som människor gör så behöver AI också ett sunt förnuft och know how. Det här menar Dreyfus att är omöjligt. Filosofer skiljer mellan att veta att någonting är som det är och veta hur man utför någonting. Den första sorts kunskapen bygger på att fakta, sån fakta som kan skrivas i böcker (t.ex att helsingfors är huvudstaden i Finland). Den andra sorts kunskapen att veta hur man utför någonting (t.ex att man kan cykla) kräver skicklighet, förmåga och intelligens. Filosoferna menar då att lära sig att cykla inte kan reduceras till regler.

10 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 10/17 Filosoferna menar alltså att man lär sig att utföra någonting genom försökoch misstag (engelskans trial and error). Enligt Dreyfus så är det också på det sättet man bildar en generell intelligens. Dreyfus fortsätter och säger att veta vad en stol är utgörs inte enbart på att veta en definition på en stol. För att veta vad en stol egentligen är så måste man också veta vad man gör med en stol; hur man sätter sig på en stol, hur man stiger upp ur en stol, hur man skiljer på vilka objekt i ett rum som är stolar, hur man vet vilka saker som kan användas som en stol om det inte finns stolar i rummet. Det finns ett oändligt antal av dessa scenarior och vårt vardagliga liv består i att vi har en praktisk 'know how' för att förstå och kunna tänka oss fram till dessa scenarior. 4.6 Argument emot Hubert Dreyfus teorier: Det har funnits och finns projekt vars mål är att programmera en dator med sunt förnuft genom att införa alla regler om sunt förnuft vilket medför en väldigt högt antal regler (kanske till och med ett oändligt antal?). Men Dreyfus försvarar sin teori genom att säga att även om allt gällande sunt förnuft kunde lagras som en mängd av regler och representationer så skulle det ändå bara vara början av problemen med AI. Det är inte tillräckligt, säger Dreyfus, att enbart ha reglerna sparade. Datorn måste också kunna hämta informationen och använda den i en form som är intelligent. Det är alltså inte tillräckligt att ha ett uppslagsverk, man måste veta hur man skall använda det också. Det viktiga är att hålla sig till det som är relevant, om en dator inte vet vilka faktan som är relevanta i en viss situation så kommer datorn att alltid misslyckas att lösa problem med dess sunda förnuft som det har lagrat. Dreyfus argumenterar att det är enbart för att vi som människor har en förmåga att leva i en värld som är baserad på skicklighet och interaktion som vi kan veta vilka saker som är relevant och inte relevant. 4.7 Slutsats, kan en dator tänka? Den traditionella AI'n, den AI'n som beskrivits hittils och är baserad på regler och representation är långt ifrån att fånga det som är fundamentalt för tanke och intelligens. Det finns en klar skepticism mot att AI kan existera. AI behöver alltså en annan sorts synvinkel och angreppsvinkel, ett angrepp som kallas 'konnektionism' och som baserar sig på kognivitet. Tidigare i uppsatsen så ställde jag alltså frågorna om 1 Kan en dator tänka? 2 Är den mänskliga själen en dator? Finns det några mentala tillstånd som är beräkningsbara?

11 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 11/17 Jag har hittils delvis gått igenom fråga 1, det finns många saker att tillägga men det hör utanför ramarna för denna uppsats. Jag riktar istället in mig på fråga 2. Men för att kunna besvara fråga 2 så måste man först undersöka övriga områden, nämligen konnektionism och kognivititet. 5.0 Kognitivitet Den centrala idéen av en mekanisk syn på själen är att själen är en del av naturen. Själen är på det sättet en del av naturen så att den har en reguljär, lagenligt och kausal struktur. Men det är inte samma sak som att säga att själen har en beräkningsbar struktur, å andra sidan så är det många av de som har en mekanisk syn på själen som samtidigt anser själen vara beräkningsbar. Redan på 1600 talet påstod filosofen Thomas Hobbes att resonera är beräkningsbart. Man måste alltså särskilja här på att tankar kan vara beräkningsbara och att något kan tänka endast för att det är en dator. Vi kan föreställa oss att våra tankar har en förutsättning för att vara beräkningsbara, att några av våra mentala tillstånd och tankeprocesser på något sätt är beräkningsbara. Det här tanken utgör för tillfället det som kallas kognivitism och är på stor framfart inom filosofi och psykologi, också som vi senare skall se inom datorer och AI. Filosofer och forskare hävdar att vissa mentala tillstånd, t.ex kroppsliga sensationer (t.ex. smärta) har icke representativa egenskaper (mera känt som 'qualia' ). Från det här synsättet så kan inte alla mentala tillstånd vara representativa. Om det här synsättet är korrekt så finns det inte en chans för hela själen, alltså hela människan, att vara en dator. En dator är en sak som processerar representationer på ett systematiskt sätt, så endast de mentala tillstånd som är representativa kan vara kandidater för beräkningsbara tillstånd. Alternativet som kallas 'representionalism' eller 'intentionalism' säger att alla mentala tillstånd, i alla deras aspekter, är representativa i naturen. Enligt det andra alternativet skulle det alltså inte finnas några hinder för att alla mentala tillstånd är beräkningsbara. Men det andra alternativet möter snabbt kritik, t.ex kan man fråga sig om det finns en beräkningsbar teori för smärta? Vårt mentala tillstånd verkar alltså vara uppdelade i två kategorier, de propositionella attityderna och sensationerna. Sensationerna som t.ex smärta, yrsel, att det kliar eller kittlar och övriga kroppsliga känslor (de som finns inanför oss) saknar representativt innehåll och kan därför inte vara beräkningsbara. Men hur är det med de proportionella attityderna?

12 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 12/ Propositionella attityder En proposition är en mening eller utsaga, solen är varm eller det regnar idag är exempel på propositioner. Propositionella attityder är attityder som man kan ha mot en propisition. Man kan ha olika propositionella attityder som t.ex hopp, rädsla, önskan, tro och så vidare. T.ex att en propositionell attityd så som att jag tror att det regnar idag eller jag hoppas att det regnar idag är sant eller falskt. Med andra ord dessa propositionella attityderna representerar (bär på information) världen för oss, de är med andra ord utanför oss. En propositionell attityd, tillstånd eller orsak som kan sägas vara representionella, representerar världen på ett visst sätt. Propositionella attityder antas vara den enklaste komponenten av tankar och de kan uttrycka meningar vars innehåll kan vara sanna eller falska. Innehållet i den attityden (tro, önskan, hopp) är det som beslutar hur världen är representerad för oss människor. Dessa propositioner är då objekt som har sannings tillstånd. Vidare måste de vara satisfierbara för att ett representionellt tillstånd, med det innehållet, på ett korrekt sätt representera världen för oss. Det verkar som dessa propositionella attityderna, om det finns några alls, är de bästa kandidaterna för beräkningsbara tillstånd av själen. Huvudargumentet, något som också kallas den beräkningsbara teorin om kognivititet, är att dessa representationella tillstånd är relaterade till varann på ett beräkningsbart sätt. Alltså att de är relateratde till varann på samma sätt som representationella tillstånd i en dator. Inom den modala logiken hanteras meningar som kvalificieras av exempelvis möjligen, nödvändigt, måste, borde och så vidare. Detta medans den mer tradidionella logiken är första ordningens logik som jobbar enbart med meningar iform av Hunden är en terrier så hanterar den modala logiken också relationer mellan problematiska utsagor, såna som Det är möjligt att det regnar på Torsdag eller Om du adderar 2 och 2, så är svaret nödvändigtvis 4. Vidare finns det en utökning av modal logik, Propositionell Dynamisk Logik (PDL), som beaktar propositionella attityder. Även om det finns mentala tillstånd som är beräkningsbara så är frågan fortfarande om en dator kan programmeras på ett sådant sätt? Frågan går dock utanför gränserna för denna uppsats.

13 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 13/17 Kritik emot logiken inom propositionella attityder är att dessa hypoteser förutsätter tänkande som en regelberättigad manipulation av mentala tillstånd. Eftersom ett av huvudargumenten är att mentala processer är systematiska så visar sig den viktiga frågan vara: Är mänsklig tänkande regelberättigad på det sättet som hypotesen säger? Finns det lagar om tankar för kognitiv vetenskap att upptäcka? Kan mänskligt tänkande uttryckas i termer av lagar och regler? Det var just det som Dreyfus motsätter sig i sin kritik mot AI. 6.0 Hjärn datorer Tänk på det som datorer är bra på. Datorer har blivit byggda så de är bra på bl.a. utföra snabba kalkyler och effektiva sätt att lagra och hämta information. Men datorer är inte bra på att känna igen mönster. Den klassiska AI och kognivititet har sett dessa problem som utmanande men AI'n och kognivititet anses också innehålla svagheter. En annan syn på beräkningsbarhet har börjat få fotfäste sedan mitten av 1980 talet, konnektionism. 6.1 Konnektionism Teorin bakom en konnektionistisk dator skiljer sig mycket från den traditionella Von Neumann arkitekturen. En konnektionistisk dator uppbyggs av ett nätverk som i sin tur består av ett stort antal noder, enkla indata utdata enheter som är kapabla att aktiveras eller deaktiveras av elektriska strömmar. Varje enhet är kopplade ihop med övriga enheter (därav 'konnektionism'), kopplingarna mellan enheterna kan vara av olika styrka och 'vikt'. En enhet aktiveras när dess styrka av kopplingarna till de övriga enheter överskrider en viss gräns. Detta i sin tur kommer att påverka styrkan av alla dess kontakter till övriga noder. Noderna är arrangerade enligt 'lager', det finns normalt fler indata lager, en eller flera utdata lager och en eller flera av 'gömda' noder. Figur1: Neuralt nätverk.

14 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 14/17 För att detta system skall kunna ses som beräkningsbart så måste vi tolka lagren av indata och utdata noderna på ett sätt att de representerar någonting. På samma sätt som i en klassisk dator. Konnektionistisk representation kan vara av två typer: lokal tolkning (engelskans localist interpretations) där varje nod är tilldelad en funktion som den representerar eller distribuerad tolking (engelskans distributed intepretation) där det är statusen av hela nätverket som representerar en funktion. En speciell funktion som konnektionistiska nätverk har är att det verkar som de kan 'lära sig saker'.tänk dig att du vill lära datorn att producera en viss typ utdata som svar tills dess indata. Börja med att mata in indata, och låt slumpmässiga mönster för aktivering sprida sig genom datorn. Kontrollera därefter utdatan och se hur långt ifrån den önskade utdatan det resulterar i. Genom att ändra om vikterna i kopplingarna så kan man repetera samma procedur med olika mönster tills man når en önskad utdata. Den här sorts försök och misstag (engelskans trial and error) metod kallas att man tränar nätverket. Det som är intressanta är att efter att nätverket har tränats till att resultera i önskad utdata så kan datorn applicera försök ochmisstag metoden på sig själv för att generera nya och delvis korrekta resultat. Konnektionistiska datorer kallas ibland 'neurala nätverk'. På det sättet att de har en mängd noder som står i kontakt med varandra och har olika styrka på kontakterna mellan dessa enheter så efterliknar de mera strukturen på den mänskliga hjärnan än den tidigare klassiska AI'n. Men denna syn kan samtidigt vara till en överdrift eftersom det finns många egenskaper som neuroner har som dessa noder inom neurala nätverk inte har. Neurala nätverk har visat sig vara ett bättre alternativ inom vissa områden där traditionell AI har haft problem med, t.ex att känna igen mänskliga ansikten utifrån en 2D bild. Förespråkarna påstår också att det är just inom de områden som traditionella AI är dåliga på där neurala nätverk kan efterliknas mänskligt tänkande bättre. Men även här hittar vi kritiken inom konnektionism.

15 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 15/ Argument emot konnektionism Människor kan lagra och använda en enorm mängd av information, och till synes utan svårigheter eller besvär. En speciell egenskap som vi människor är kapabla till är att känna igen mönster från tusentals av alternativ (till exempel ord eller ansikts igenkänning). En konventionell dator som söker igenom minnet seriellt skulle inte klara av detta. Ett exempel på bildigenkännings program: En militär organisation fäster digitalakameror på varje pansarvagn vars mål är att söka efter möjliga hot i omgivningen, t.ex en fiende pansarvagn som gömmer sig bakom träd, och meddela besättningen om den upptäcker något misstänksamt. Lösningen blev att implementera detta med hjälp av neurala nätverk. Forskarna fotade 100 bilder med pansarvagnar som gömmer sig bakom träd, och en annan gång 100 foton av enbart träd utan pansarvagnar. Neurala nätverket implementerat i en dator sparade bilderna en efter en och frågades om det fanns en pansarvagn gömd bakom träden. Ibörjan var naturligtvis svaren helt slumpmässiga eftersom neurala nätverket inte visste vad som hände eller vad det var meningen att det skulle göra. Men varje gång neurala nätverket genererade ett svar så meddelade forskarna programmet om svaret var rätt eller fel. Om det var fel så ändrade programmet slumpmässigt på vikterna i nätverket tills det gav rätt svar. Till sist blev det bättre och bättre och det kunde meddela efter varje nytt foto om där fanns en pansarvagn eller inte. Problemet uppstod i verifikationen. För efter att ett neuralt nätverk har tränats på det sättet beskrivet ovanför så har man ingen aning om hur nätverket kommit fram till rätt svar. I exemplet ovan så visade det sig alltså att efter det neurala nätverk tränats upp så gav det korrekta svar efter varje nytt foto som matades in. Militära organisationen var väldigt nöjda med resultatet. Men det som de inte visste var att av de 200 fotona som tagits så hade de 100 bilderna med pansarvagnar på fotats på en molnig dag och alla de 100 bilder utan pansarvagnar fotats på en solig dag. Så neurala nätverket hade ingen aning om där fanns en pansarvagn eller inte, däremot kunde detta enormt dyra projekt säga om det var en solig dag eller inte. Vare sig exemplet ovanför har förekommit eller inte spelar mindre roll. Vad som spelar roll är att ett neuralt nätverk kan missförstå vad som önskas, eller snarare det förstår inte alls vad människan önskar och förstår sig inte på mänskligt tänkande. Med andra ord så kan neurala nätverks programmet nå önskade resultat genom att memoriserat data på fel sätt eller genom att fuska.

16 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 16/ Avslutning Mycket mer kan skrivas om konnektionism, både dess för och nackdelar. Likaså gällande den klassiska AI'n. Men meningen med denna uppsats var alltså att ge en introduktion till AI ur ett filosofiskt perspektiv. Vidare var det också meningen med denna uppsats att väcka frågor kring AI, kognitiv vetenskap och konnektionism. Det finns många fler frågeställningar som inte alls togs upp i denna uppsats, dit hör frågor om frihet, möjlighet till fel (error), medvetande, gränserna av vetenskapligt kunnande med mera. År 1965 förutsåg en av AI'n pionjärer, Herbert Simon, att machines will be capable, within twenty years, of doing any work that a man can do. Ungefär 40 år senare så ser det fortfarande inte ut som det finns någon somhellst möjlgihet att denna förutsägning kommer att bli sann. Inom kognitiv vetenskap kan man dela upp AI'n i stark (mänsklig intelligens eller medveten) och svag AI (lägre än mänsklig intelligens eller ej medveten). Stark AI är det man oftast förknippar med begreppet (det som finns i serier som Star Trek eller filmer som Matrix och Terminator) och det är som bäst en teoretisk möjlighet. Möjligheten till stark AI är alltså inte teoretiskt bevisad på något sätt. Svag AI är ett område för forskning. I en framtida Pro Gradu avhandling är jag intresserad av att utforska propositionella attityder i form av propositionell dynamisk logik, därtill undersöka möjligheterna att implementera detta i en dator.

17 Mattias Nordling SEMINARIEUPPSATS 17/ Källanvisning Böcker: Namn: Författare: ISBN: Artificial Intelligence, a Jack Copeland x philosophical introduction. Mind Design II: Philosophy, John Haugeland Psychology, Artificial Intelligence The Mechanical Mind: A Tim Crane Philosophical Introduction to Minds, Machines and Mental Representation, Second Edition What computers can't do: the limits Hubert L. Dreyfus of Artificial Intelligence Alla citat är tagna ur boken The Mechanical Mind: A Philosophical Introduction to Minds, Machines and Mental Representation, Second Edition Internet: Om propositionella attityder Om modal logik och propositionell dynamisk logik Om Artificiell Intelligens, en definition Om language of thought Om bildigenkänning inom neurala nätverk och

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 4 Informationsbearbetningsmodeller Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Om maskiner kunde tala

Om maskiner kunde tala Staffan Larsson, forskarassistent i lingvistik Ludwig Wittgenstein skriver i Filosofiska Undersökningar (1953): Om ett lejon kunde tala, så skulle vi inte förstå det. Varför inte? Enligt en tolkning vill

Läs mer

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet 1 Vad är kognitionsvetenskap? Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 7 Tvärvetenskap Delvetenskaper, metoder Integrationsutmaningen Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva.

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva. OBS! För flervalsfrågorna gäller att flera alternativ eller inget alternativ kan vara korrekt. På flervalsfrågorna kan man bara ha rätt eller fel, dvs frågan måste vara helt korrekt besvarad. Totalt kan

Läs mer

SANNING eller fake 1

SANNING eller fake 1 SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén,

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, Sub-symbolisk kognition & Konnektionism Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, mats.andren@liu.se 1 Konnektionism Neutrala nät baseras på en (förenklad) modell av hur hjärnan fungerar.

Läs mer

Guds egenskaper och natur

Guds egenskaper och natur Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi

Läs mer

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Matematikens grundvalar och programmering av datorer

Matematikens grundvalar och programmering av datorer Matematikens grundvalar och programmering av datorer Bengt Nordström Datavetenskap, Chalmers och Göteborgs Universitet, 14 februari, 2005 Datorerna föddes ur logiken 1870: Cantor: Det finns minst två slags

Läs mer

Datormetaforen. Från människa till dator Från dator till människa o.s.v.

Datormetaforen. Från människa till dator Från dator till människa o.s.v. Datormetaforen Från människa till dator Från dator till människa o.s.v. Det mekaniska tänkandet Räknemaskin tillverkad av Pascal 1642 Hjärnan ett avancerat urverk 1800-talet Henry Colebrooke, (president

Läs mer

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström 1 Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström [Det här är en lätt redigerad version av en föreläsning som jag gav för gymnasielärare i filosofi vid Norrländsk filosofihelg, Umeå, september

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 4e november 2014 Intelligens Vad är det? ett mänskligt egenskap Kan det jämföras? Kan det mätas?

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

du har rationella skäl att tro.

du har rationella skäl att tro. Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin

Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin Staffan Larsson, fil.dr i allmän språkvetenskap Hur ska vi människor relatera till våra maskiner? Är människan en sorts maskin? Kan maskiner vara mänskliga?

Läs mer

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet 2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Fysik 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Energi...3 Uppgift 1 elektriska kretsar... 4 Uppgift 2 energianvändning... 6 Uppgift 3 energi och miljö... 8

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

Hur jag jobbat. funderingar. Johanna Ellström

Hur jag jobbat. funderingar. Johanna Ellström Hur jag jobbat Först så läste jag igenom uppgiften då det är viktigt för mig att alltid ha fokus på vad det är uppgiften (eller det kommunikativa problemet som ska lösas) är för att bäst få fram vad kunden

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13 Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-12 Kursens roll i programmet Ge en bred introducerande översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Historisk bakgrund Grundläggande frågeställningar Föreläsning Kurssammanfattning Delämnen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 6 Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm

Läs mer

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande. Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att

Läs mer

Tentamen: Programutveckling ht 2015

Tentamen: Programutveckling ht 2015 Tentamen: Programutveckling ht 2015 Datum: 2015-11-04 Tid: 09:00-13:00 Sal: Ansvarig: Resultat: Hjälpmedel: Maxpoäng: Betygsgränser: Anslås inom 3 veckor. Inga 40 p 20 p för G, 32 p för VG. Iakttag följande:

Läs mer

Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén,

Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén, Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén, mats.andren@liu.se 1 Repetition Subsymbolisk kognition: Neurala nätverk är ett exempel på en subsymbolisk approach

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Hur leder vi transformationer?

Hur leder vi transformationer? Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good

Läs mer

- Är strategin Guds? - Strategins värld :

- Är strategin Guds? - Strategins värld : - Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Datorer och intelligens

Datorer och intelligens Datorer och intelligens (kapitel 4 och 8 av Winograd & Flores) Harko Verhagen Statement One cannot program computers to be intelligent Problem: vad är intelligens? Vad är intelligens? 1. Intelligens =

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vad är HTM?... 4 Hur fungerar HTM?... 4 Hierarchical... 4 Temporal... 5 Memory... 5 Hitta orsaker i världen... 5

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Kristianstad 12 april 2011, Halmstad Vad kommer det att handla om? Vad är världsbild? Elevers världsbild? Världsbild och naturvetenskap?

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Öppna frågans argument

Öppna frågans argument Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet

Läs mer

COMPUTABILITY BERÄKNINGSBARHET. Källa: Goldschlager, Lister: Computer Science A Modern Introduction 2. upplaga 1988, Prentice Hall

COMPUTABILITY BERÄKNINGSBARHET. Källa: Goldschlager, Lister: Computer Science A Modern Introduction 2. upplaga 1988, Prentice Hall COMPUTABILITY BERÄKNINGSBARHET Källa: Goldschlager, Lister: Computer Science A Modern Introduction 2. upplaga 1988, Prentice Hall Den centrala frågan: givet ett problem, kan det ha en algoritmisk lösning?

Läs mer