LJUSDALS KOMMUN MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING

Transkript

1 LJUSDALS KOMMUN MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING ENLIGT 6 kap 1 MILJÖBALKEN I SAMBAND MED TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK Ljusdal Vatten AB Projekt nr Östersund

2 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Avloppsvattnet från Ljusdals tätort samlas upp i ett vidsträckt ledningsnät och pumpas med hjälp av 21 pumpstationer till reningsverket som är beläget i Sjulhamre industriområde. I reningsverket genomgår avloppsvattnet mekanisk, biologisk och kemisk rening innan det släpps ut i Ljusnan. Vid driftstörningar sker tidvis utsläpp av orenat avloppsvatten från ledningsnät och pumpstationer. Avyttring av slammet sker för närvarande till en anläggning där slammet används för tillverkning av anläggningsjord. Ljusdals avloppsreningsverk är gammalt och nedslitet. Ett välkänt problem är den dåliga lukt som tidvis sprids i omgivningen, men det har också varit förknippat med en dålig arbetsmiljö. Anläggningen har vidare haft problem med att klara de utsläppsvillkor som är förknippade med tillståndet enligt miljöbalken. Under 2013 har vid ett flertal tillfällen överskridit de riktvärden som finns för utsläpp av syreförbrukande ämnen och fosfor. Färila avloppsreningsverk byggdes 1976 och har inte byggts om i någon egentlig utsträckning sedan dess. Verket har processutformning med mekanisk och kemisk rening. Slam avvattnas i centrifug. Avyttring av slammet sker för närvarande till en anläggning där slammet används för tillverkning av anläggningsjord. Anläggningen är gammal och nedsliten, byggnaden är i dåligt skick och uppvärmning sker med olja, ca 13 m 3 per år. Från utförd utredning framgår att kostnaden för upprustning av befintligt avloppsreningsverk överstiger kostnaderna för att bygga en ny anläggning. Ljusdal vatten har 2014 låtit utföra en utredning avseende Förslag till framtida vatten- och avloppsförsörjning i Ljusdal och Färila. Utredningen ger en historisk återblick, beskriver utmaningar för verksamhetsutövaren samt innefattar en vägvalsutredning med alternativa tekniklösningar och lokaliseringar för såväl Ljusdals som Färilas avloppsvattenbehandling. I vägvalsutredningen behandlas även vattenförsörjningen för Färila och Ljusdal. Vägvalsutredningen förordar alternativ där en överföringsledning anläggs mellan Färila och Ljusdal. Färila reningsverk rivs, och en ny prefabricerad pumpstation anläggs vid befintligt avloppsreningsverk i Färila. Avloppsreningsverket i Ljusdal byggs om för att säkerställa att den biologiska beredningen klarar de utsläppskrav som finns för anläggningen. Även arbetsoch utomhusmiljön kommer att förbättras som kommer att tackla de luktstörningar som i dag förekommer i omgivningen. I detta förslag beaktas även vattenförsörjningen som innebär att en samförläggning av vattenledning kommer att utföras mellan Ljusdal och Färila, vilket medför att Färila och Ljusdals vattenförsörjning kommer att agera reservvattentäkter för varandra. Förslaget har visat sig ekonomiskt fördelaktigt och från miljösynpunkt är detta en långsiktigt bra lösning. 2

3 Figur 1. Översikt Den vattendragskontroll (recipientkontroll) som bedrivs i Ljusnan visar dock inte på några negativa effekter av det avloppsvatten som släpps ut från de båda reningsverken i Ljusdal och Färila. Denna miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 3 miljöbalken skall visa på den planerade verksamhetens konsekvenser och effekter på miljön, där Ljusdal Vatten yrkar på tillstånd att, till Ljusnan, få släppa ut renat avloppsvatten från Ljusdal- och Färilas tätorter. Ansökan omfattar även befintliga ledningssystem och tillkommande överföringsledning mellan Färila och Ljusdal. Som utsläppskrav yrkas att följande villkor skall gälla för verksamheten avseende utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD7) och fosfor (P-tot). Halterna avser riktvärden medan mängderna avser gränsvärden beräknade som årsmedelvärden. Villkor mg/l kg/d BOD ton BOD7 per år P-tot 0,3 700 kg per år Figur 2. Utsläppskrav Sammanfattningsvis anser Ljusdal vatten att överföring av avloppsvatten från Färila till Ljusdal samt om- och utbyggnad av Ljusdals reningsverk är den bästa lösningen ur miljösynpunkt. 3

4 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ANSÖKAN AVSER BESKRIVNING AV NUVARANDE VERKSAMHET ALTERNATIV Framtida överföringsledning Framtida verksamhet Färila Framtida verksamhet Ljusdal Framtida slamhantering Kommentar till huvudalternativet Kommentar till renoveringsalternativet Kommentar till nytt reningsverk MBBR- process SBR- process Slutsats OMRÅDET SOM HUVUDALTERNATIVET BERÖR Planförhållanden Skyddsintressen Planförhållanden Skyddsintressen MILJÖKONSEKVENSER HUVUDALTERNATIVET Recipient Ljusdal avloppsreningsverk Ljusdals avloppsreningsverk Pumpstationer Färila och Skarpå Ljusdals avloppsreningsverk Pumpstationer Färila och Skarpå Ljusdals avloppsreningsverk Pumpstationer Färila och Skarpå FÖRSLAG TILL SKYDDSÅTGÄRDER HUSHÅLLNING MED ENERGI, MARK OCH VATTEN SAMT ANDRA RESURSER NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM VERKSAMHETEN BERÖR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MILJÖKVALITETSNORMER SAMMANSTÄLLNING AV KONSEKVENSER FÖLJDVERKSAMHETER

5 1. INLEDNING 1.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande/verksamhetsutövare Huvudman: Län: Ljusdal Vatten AB Hotellgatan 6D LJUSDAL Gävleborgs län Telefon: Organisationsnummer: Platsnamn: LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning: Östernäs 15:1 och även Kläppaängarna 5:1 X- och Y-koordinater: Nord/syd: X , RT 90 Väst/öst: Y , RT 90 HMF-punkt: B Kontaktpersoner: Sven-Arne Persson telefon: VA-chef svenarne.persson@ljusdalenergi.se 1.2 ANSÖKAN AVSER Ljusdal Vatten ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för utbyggnad och fortsatt drift av befintligt avloppsreningsverk i Ljusdal. Ansökan avser även befintligt ledningssystem, förläggning av överföringsledning från Färila till Ljusdal inklusive pumpstationer och tryckstegring samt mottagning av externslam vid Ljusdals avloppsreningsverk. Recipient utgörs av Ljusnan och ansökan avser även utsläpp av behandlat avloppsvatten. Även luktreducerande åtgärder kommer att vidtas vid reningsverket för att den framtida driften ska kunna ske så optimalt som möjligt med avseende på lukt. Avloppsreningsverket i Ljusdal är idag dimensionerat för personekvivalenter (pe). Avloppsreningsverket i Färila är dimensionerat för personekvivalenter (pe). Den planerade utbyggnaden innebär att reningsverket kommer att vara dimensionerat för pe som är beräknat utifrån den maximala genomsnittliga veckobelastningen på 577 kg BOD 7/d. 5

6 1.3 SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på omgivningen och på människor. Beskrivningen ska visa hur verksamheten hushåller med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror samt energi. Miljökonsekvensbeskrivningen skall också möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljö. Denna miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för att beskriva vilken påverkan en utbyggnad och fortsatt drift av Ljusdals avloppsreningsverk har på omgivande miljö. 1.4 AVGRÄNSNING AV MKB I denna MKB redovisas bedömda konsekvenser för närområdet kring avloppsreningsverket i Ljusdal, överföringsledning mellan Färila och Ljusdal samt recipienten Ljusnan. Denna MKB värderar miljöaspekter för ca 10 år framåt. Efter denna tidsrymd ökar osäkerheten både när det gäller verksamhetens tekniska utformning och aktuella miljöaspekter. Slutsatser i denna MKB baseras på befintliga uppgifter i miljörapporter, tekniskt underlag och lämnade uppgifter från Ljusdal Vatten. Inga fältundersökningar har genomförts. 1.5 VÄRDERING AV MILJÖASPEKTER De miljöaspekter som kan anses beröra verksamhet vid avloppsreningsanläggningar och därmed kan påverkas av planerade åtgärder, kommer att konsekvensbedömas i denna MKB. Värderingen av dessa miljöaspekter sker med utgångspunkt från yttranden och synpunkter under samrådsprocessen samt genom sammanställning av befintlig fakta och information. Värdering av identifierade miljöaspekter görs i tre klasser enligt nedan: Stor påverkan: Måttlig påverkan: Ingen/ringa påverkan: Ombyggnad av Ljusdals avloppsreningsverk, rivning av Färila reningsverk samt anläggande av överföringsledningar mellan Färila och Ljusdal bedöms medföra konsekvenser med tydlig påverkan i form av störning av närboende eller på omgivande miljö. Ombyggnad av Ljusdals avloppsreningsverk, rivning av Färila reningsverk samt anläggande av överföringsledningar mellan Färila och Ljusdal bedöms i någon mån leda till positiv eller negativ påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. Ombyggnad av Ljusdals avloppsreningsverk, rivning av Färila reningsverk samt anläggande av överföringsledningar mellan Färila och Ljusdal bedöms inte leda till någon påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. 6

7 1.6 SAMRÅD Tidigt samråd hålls med tillståndsmyndigheten och kommunens avdelning för miljöfrågor. Betydande miljöpåverkan medför att utökat samråd skall hållas. Utökat samråd kommer att utformas påföljande sätt: Berörda och allmänhet informeras via annons och på Ljusdal Energis hemsida och ges möjlighet att yttra sig. I annonsering framgår var man ska vända sig för ytterligare information, var man skall vända sig för att lämna synpunkter, samt när synpunkter senast skall lämnas. 2. BESKRIVNING AV NUVARANDE VERKSAMHET Bakgrunden till föreliggande miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan är resultatet av en utredning avseende Förslag till framtida vatten- och avloppsförsörjning i Ljusdal och Färila, utförd av Ljusdal vatten Utredningen ger en historisk återblick, beskriver utmaningar för verksamhetsutövaren samt innefattar en vägvalsutredning med alternativa tekniklösningar och lokaliseringar, se bilaga. I vägvalsutredningen behandlas även vattenförsörjningen för Färila och Ljusdal 2.1 LJUSDAL Ljusdals avloppsreningsverk togs i drift 1967 och dimensionerades för pe ersattes aktivslamprocessen med biorotorer som placerades i luftningsbassängerna togs biorotorerna bort och en MBBR process infördes i befintliga volymer. Avloppsvattnet från Ljusdals tätort, Hybo samt Tallåsen transporteras via 21 pumpstationer och självfallsledningar till reningsverket. All verksamhet i reningsverket bedrivs under tak i en huskropp. Personalutrymmen är belägna i en angränsande byggnad. I verket renas avloppsvattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Inkommande avloppsvatten passerar en pumpsump där tre nivåstyrda och frekvensstyrda pumpar fördelar vattnet till ett rensgaller med vidbyggt sandfång. Det mekaniskt renade vattnet behandlas därefter i fyra Kaldnesreaktorer som utgörs av bassänger som är fyllda med bärare. Genom bärarna förstoras den aktiva ytan mycket kraftigt. I dessa reaktorer renas vattnet biologiskt genom att mikroorganismer bryter ner organiska föroreningar i avloppsvattnet. Denna process är mycket syrekrävande och för att undvika syrebrist tillförs syre kontinuerligt igenom att tryckluft blåses in i botten på bassängerna. Från Kaldnesreaktorerna leds vattnet till två parallella mellansedimenteringsbassänger där bioslammet sjunker till botten. Det renade vattnet dekanteras av vid ytan med hjälp av avdragsrännor. Det avsatta slammet skrapas till en ficka i bassängernas ena ände och pumpas till slamlager. Från avdragsrännorna leds det biologiskt renade vattnet, via en ränna där fällningskemikalie, PAX 350XL, tillsätts för kemisk rening av avloppsvattnet. I efterföljande fyra flockningsbassänger reagerar fosforn i avloppsvattnet med fällningskemikalien. Därefter leds vattnet till två parallella eftersedimenteringsbassänger där de bildade flockarna sjunker till botten. Det kemiskt renade vattnet dekanteras vid ytan genom avdragsrännor. 7

8 Det avsatta slammet skrapas till en ficka i bassängernas ena ände. Slammet pumpas till slamlager där det blandas med slammet från biosteget. Från slamlagret pumpas slammet via en mekanisk förtjockare till slamsilon. Härifrån pumpas slammet till en centrifug. För att underlätta avvattning av slammet tillsätts polymer innan förtjockare och centrifugering. Avyttring av slammet sker för närvarande till en anläggning där slammet används för tillverkning av anläggningsjord. Avloppsreningsverket är dock gammalt och nedslitet. Ett välkänt problem är den dåliga lukt som ibland sprids i omgivningen, men det har också varit förknippat med en dålig arbetsmiljö. Anläggningen har vidare haft problem med att klara de utsläppsvillkor som är förknippade med tillståndet enligt miljöbalken. Under 2014 har vid ett flertal tillfällen överskridit de riktvärden som finns för utsläpp av syreförbrukande ämnen och fosfor. Nuvarande belastande anslutning motsvarar ca pe. enligt miljörapport Anläggningen är klassad som en B-anläggning med ett tillståndsbeslut daterat Belastning Ljusdal Parameter Enhet Medelflöde m3/d Tillrinning m3/år BOD7 medel mg/l BOD7 medel kg/d BOD7 pe P-tot medel mg/l 4 6 5,5 5,2 4,7 7 P-tot medel kg/d 10,7 17,9 15,6 14,5 13,1 29,5 P-tot medel g/pe, d 1,4 2,4 2,1 1,9 1,7 3,9 Figur 3. Analyser på inkommande avloppsvatten till Ljusdals avloppsreningsverk 2.2 FÄRILA Färila avloppsreningsverk byggdes 1976 och har inte byggts om i någon egentlig utsträckning sedan dess. Verket har processutformning med mekanisk rening, kemisk rening med slutsedimentering. Slam avvattnas í centrifug. Avyttring av slammet sker för närvarande till en anläggning där slammet används för tillverkning av anläggningsjord. Anläggningen är gammal och nedsliten, byggnaden är i dåligt skick och uppvärmning sker med olja, ca 13 m 3 per år lät Ljusdal Vatten utföra en statusbesiktning med redovisning av åtgärder för att modernisera reningsverket eller bygga en ny anläggning och säkerställa en drift som uppfyller framtida krav avseende arbetsmiljö, miljöpåverkan och energiförbrukning. Från utredning framgår att kostnaden för upprustning av befintligt avloppsreningsverk överstiger kostnaderna för att bygga en ny anläggning. Nuvarande belastande anslutning är ca pe. Anläggningen är klassad som en C- anläggning. Ett delegationsbeslut från Samhällsutvecklingsförvaltningen vid Ljusdals kommun finns och är daterat

9 Belastning Färila Parameter Enhet Medelflöde m3/d Tillrinning m3/år BOD7 medel mg/l BOD7 medel kg/d BOD7 pe P-tot medel mg/l , P-tot medel kg/d 5,2 2,6 9,0 3,5 17,2 3,9 P-tot medel g/pe, d 0,7 0,3 1,2 0,5 2,3 0,5 Figur 4. Analyser på inkommande avloppsvatten till Färilas avloppsreningsverk 2.3 HANTERING AV SLAM FRÅN ENSKILDA ANLÄGGNINGAR I dag sker slamavvattning från enskilda avloppsanläggningar i huvudsak i två anläggningar som drivs av Ljusdal Renhållning AB, en i Bränta med avvattning av maximalt ton slam och en i Korskrogen med avvattning av maximalt ton slam. Båda anläggningarna är tillståndsprövade enligt miljöbalken, med förbehållet att omprövning av tillståndet måste göras vart fjärde år, vilket i grunden beror på det s.k. vattendirektivet. Tillstånden för anläggningarna har nyligen omprövats hos Miljöprövningsdelegationen i Falun och efter kommande fyraårsperiod kommer inte någon förlängning av tillstånden att medges. Från miljömyndigheterna tycker man inte att slamavvattning i dammar med infiltration av rejektvattnet i marken är en miljömässigt acceptabel lösning. I huvudalternativet kommer en externslammottagning att byggas vid Ljusdals avloppsreningsverk för att klara mottagning från Bränta och Korskrogens avvattningsanläggningar, som därmed kan avvecklas. 3 ALTERNATIV I föreliggande MKB behandlas 0- alternativet och ytterligare tre alternativ; - Nollalternativet (alternativ 0) innebär att inget nytt tillstånd söks. Driften vid reningsverken förblir densamma som idag, d.v.s. reningsverkens kapacitet och slamhantering förblir oförändrad. Vidare innebär ett nollalternativ att nuvarande slamhantering förblir den samma. - Huvudalternativet (alternativ 1) innebär att Ljusdals reningsverk renoveras och byggs ur för att kunna omhänderta avloppsvatten från Färila som pumpas via en överföringsledning. Även en anläggning för mottagande av brunnsslam anläggs. - Renoveringsalternativet (alternativ 2) Innebär att såväl Ljusdals avloppsreningsverk som Färilas avloppsreningsverk renoveras för att klara utsläpps- och arbetsmiljökrav. Slamhanteringen drivs i den omfattning som sker i dag. - Nybyggnadsalternativet (alternativ 3) innebär att ett nytt reningsverk på Bränta. Reningsverket i Ljusdal och Färila rivs och det anläggs pumpledningar med tillhörande pumpstationer från både Ljusdal och Färila 9

10 3.1 HUVUDALTERNATIV (Alternativ 1) Ljusdal vatten avser att ansöka om tillstånd avseende överföring av spillvatten från Färila till Ljusdal. Färila reningsverk rivs, och en ny prefabricerad pumpstation anläggs vid befintligt avloppsreningsverk i Färila. Ytterligare en pumpstation anläggs mellan Färila och Ljusdal. Avloppsreningsverket i Ljusdal byggs om för att säkerställa att den biologiska processen klarar de utsläppskrav som finns för anläggningen. Även arbets- och utomhusmiljön kommer att förbättras genom att minska de luktstörningar som i dag förekommer. Externslammottagningen kommer att anläggas vid Ljusdals avloppsreningsverk, vilket medför att avvattningsanläggningarna för slam från enskilda anläggningar i Bränta och Korskrogen kan avvecklas Framtida överföringsledning Överföringsledningarna kommer att bestå av spill- och dricksvattenledning. Överföringsledningarna kommer att binda samman Färila ledningsnät med Ljusdals. Den totala ledningssträckan från Färilas avloppsreningsverk till Ljusdals reningsverk är ca 13 km. Tre befintliga pumpstationer kommer att uppgraderas för att klara det ökade flödet samt att två nya pumpstationer kommer att byggas. De nya pumpstationerna kommer att utgöras av prefabricerade pumpstationer som dels placeras vid Färila avloppsreningsverk samt dels vid Skarpå. Delar av sträckan kommer att utföras med schaktfri styrd borrning, t.ex. under Ljusnan och Skarpån. Borrning under vattendragen betraktas ej som vattenverksamhet varför anmälan för detta inte behövs För överföringsledningarna kommer ledningsrätt att sökas hos Lantmäteriet. Ljusdals ARV Överföringsledning Färila ARV Figur 5. Överföringsledning 10

11 Ledningen går i huvudsak parallellt med väg 84. Vegetationen domineras av tallskog. De markförlagda ledningarna är ej detaljprojekterade men bedöms kunna förläggas på ett medeldjup av ca 1,7 meter. Jordarten i området består av isälvsmaterial i form av sand, som bedöms att kunna användas i ledningsbädd och som kringfyllnad till ledningarna. Resterande schaktmassor utgör återfyllnad och överskottsmassor planeras över ledningen och i arbetsområdet på ca 12 meter. Ytligt berg förekommer inte längs sträckan varför sprängning bedöms kunna undvikas. Spillvattenledningen kommer att utgöras av en kombination av tryck och självfallsledning. Tryckledningarna kommer att utgöras av PE-ledningar och självfallsledningen blir en PVCledning. Till ledningen kommer två pumpstationer att nyanläggas och ytterligare tre pumpstationer att uppdateras och uppdimensioneras för nya och högre flöden. Dricksvattenledningen kommer att samförläggas parallellt med spillvattenledningen. Ledningen utformas så att dricksvatten kan levereras både från Ljusdal mot Färila och vise versa. På så sätt kommer vattentäkterna att vara i reserv för varandra. Dricksvattenledningen utgörs av en ledning i PE-material och byggs som en tryckledning, där en tryckstegring anläggs på sträckan Framtida verksamhet Färila I förordat förslag kommer avloppsreningsverket i Färila att rivas i sin helhet. Ersättare för reningsverket blir en prefabricerad pumpstation som kopplas till inkommande spillvatten. Avloppspumpstationen är försedd med flera frekvensstyrda pumpar och har redundans så att kapaciteten är tillräcklig för att pumpa avloppsvattnet till Ljusdal även om någon av de tre pumparna fallerar Framtida verksamhet Ljusdal Framtida verksamhet i Ljusdal innebär att personalresurserna kan koncentreras till att sköta ett i stället för två avloppsreningsverk. Mottagningen av brunnsslam från enskilda anläggningar kommer att kräva ett visst mått av resurser på reningsverket. Avloppsreningsverket byggs ut i enlighet med det tekniska förslag som föreligger. Processen förblir den samma som i dag, och inga avgörande förändringar kommer att ske förutom renovering och viss om- och tillbyggnad Framtida slamhantering I föreslaget huvudalternativ kommer en anläggning för mottagning av brunnsslam att anläggas vid Ljusdals avloppsreningsverk. Anläggningen kommer att ersätta slamavvattningsanläggningarna i Bränta och Korskrogen. Idag produceras det totalt ca 1600 ton med en TS halt med ca 24 % från Färila och Ljusdals ARV tillsammans vilket ger 384 ton TS. Detta motsvarar en total slammängd på ca m 3 med TS 2 % per år vilket ger ca 370 m 3 /v. Med den mekaniska förtjockaren så ökar TS halten till ca 4 % vilket gör att slammängden som skall slutavvattnas minskar med hälften till ca 185 m 3 /vecka. 11

12 För att få användas som gödselmedel på åkermark (eller för att få saluhållas och överlåtas för jordbruksändamål, som det heter i gällande förordning) måste avloppsslam uppfylla nedanstående gränsvärden beslutade av regeringen SNFS 1998:944 enligt nedan. Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Bly <100 mg/kg TS Kadmium <1,7 mg/kg TS Koppar <600 mg/kg TS Krom <100 mg/kg TS Kvicksilver <1,8 mg/kg TS Nickel <50 mg/kg TS Zink <800 mg/kg TS Silver <15 mg/kg TS Tenn <35 mg/kg TS Figur 6. Halter i avloppsslam beslutade av regeringen SNFS 1998: Kommentar till huvudalternativet Avloppsreningsverket i Ljusdal uppdateras genom ombyggnation för att säkerställa att utsläppskrav i enlighet med befintligt tillstånd kan klaras, samt att en arbetsmiljö i enlighet med lagstiftningen kan säkras. Reningsverket i Färila rivs och ersätts av en pumpstation. Vid en överledning av avloppsvatten till Ljusdals avloppsreningsverk är processen mindre känslig en förändrad belastning, oavsett om det är uppåt eller nedåt till följd av en positiv eller negativ befolkningsutveckling i Färila. Vidare innebär överledningsscenariot en miljömässig fördel, då avloppsvattenreningen i Ljusdals avloppsreningsverk blir mer avancerad än i Färila med bättre reningsresultat som följd. Hanteringen av slam från privata anläggningar får en bra lösning genom detta alternativ. Från miljösynpunkt är detta en långsiktigt bra lösning. En kalkyl visar att huvudalternativet ur investeringssynpunkt och driftkostnadssynpunkt fördelaktigare. 3.2 NOLL ALTERNATIV (Alternativ 0) Nollalternativet innebär att inget nytt tillstånd söks. Driften vid reningsverken förblir densamma som idag, d.v.s. reningsverkens kapacitet och slamhantering förblir oförändrad. Vidare innebär ett nollalternativ att nuvarande slamhantering förblir den samma. Nollalternativet kan komma innebära att krav ställs på reningsverket för att klara tillåtna utsläppskrav, samt att uppfylla arbetsmiljökrav. 12

13 3.3 RENOVERINGSALTERNATIVET (Alternativ 2) Avloppsreningsverket i Ljusdal uppdateras genom ombyggnation för att säkerställa att utsläppskrav i enlighet med befintligt tillstånd kan klaras, samt att en arbetsmiljö i enlighet med lagstiftningen kan säkras. Reningsverket i renoveras för att klara uppställda krav med avseende på utsläppskrav och arbetsmiljö. I vägvalsutredningen har alternativet med att renovera Färila avloppsreningsverk studerats Kommentar till renoveringsalternativet En fördel med att bibehålla avloppsvattenbehandlingen för Färila i Färila är framförallt att ingen lång och kostbar överföringsledning behöver anläggas mellan Färila och Ljusdal. Inga nya anläggningsdelar förutom reningsverket behövs, typ ledningar tryckstegringar och pumpstationer, vilket medför att inga lantmäteriförrättningar erfordras, ej heller eventuella arkeologiska- eller biotopundersökningar. Färila får ett nytt modernt reningsverk, dock utan de samordningsvinster som kan genereras i alternativ två. Vid detta förslag förblir det två personalintensiva anläggningar att sköta driften på. Kostnaderna för energi, kemikalier och transporter kommer att förbli höga och det blir svårt att minska driftkostnaderna. 3.4 NYTT RENINGSVERK (Alternativ 3) Alternativ med att bygga ett nytt reningsverk på Bränta har utretts, anläggningen skulle kunna bli en fin och modern anläggning där arbetsmiljöproblem och tillståndskrav klaras. Reningsverket i Ljusdal och Färila rivs och det anläggs pumpledningar med tillhörande pumpstationer från både Ljusdal och Färila Kommentar till nytt reningsverk Fördelarna med att bygga ett nytt reningsverk i Bränta skulle vara att anläggningen kommer en bit utanför Ljusdal tätort och anläggningen blir anpassad efter dagens krav och behov. Nackdelar med förslaget är väldigt hög kostnad ungefär 5 gånger mera än huvudalternativet, det behövs en stor pumpstation där nuvarande reningsverk ligger, en relativt liten besparing på driften både miljömässigt och pengamässigt, tidsramen kommer med stor sannolikhet inte kunna hållas. 3.5 ALTERNATIV TEKNIK - PROCESSLÖSNINGAR Ljusdal Vatten har studerat två processlösningar där nuvarande MBBR- process har jämförts med en SBR- anläggning. Jämförelsen har bl.a. beaktat driftproblem, framtida krav och kostnader. 13

14 3.5.1 MBBR- process MBBR-process (Moving Bed Bio Reactor) innebär att luftningsbassänger förses med ett plastmaterial, bärare. Bakterier växer som en biofilm på det rörliga bärarmaterialet som bryter ned det organiska materialet i avloppsvattnet och som hålls i suspension i vattnet på samma sätt som aktivslamflockar, med luft eller med omrörare. Reningen sker i luftningsbassänger eller bassänger med mekaniska omrörare vilka håller bärarna i rörelse. MBBR-processen är enkel, lättskött och tålig mot belastningsvariationer. Mängden bärarmaterial och därmed kapaciteten kan enkelt anpassas efter rådande belastning. Processen kan inrymmas i befintliga bassänger vilket innebär att betydligt mindre ingrepp på befintliga bassängvolymer kan göras än vid val av en alternativ reningsprocess. Metoden innebär en kompakt anläggning utan returslamåterföring varför mellansedimenteringarna väsentligt kommer att avlastas från suspenderad substans. Biofilmsprocesser är normalt mer okänsliga för kallt vatten än dagens aktivslam och har enklare driftövervakning eftersom man inte blir lika beroende av bra slamegenskaper. De historiska nackdelarna har varit problem med att hålla kvar materialet i luftningsbassängerna samt att optimera luftningen SBR- process SBR- processen (Satsvis Biologisk Rening) innebär att reningen av avloppsvattnet sker satsvis, det vill säga en bestämd mängd i taget, kan en stabil drift uppnås trots skiftande belastning. Driften kan indelas i fem faser med - Uppfyllningsfas - Reaktionsfas - Sedimenteringsfas - Slam uttag - Utloppsfas Ljusdal Vatten driver i Järvsö en SBR- anläggning som mottar avloppsvatten för Järvsös samhälle. Anläggningen uppvisar goda reningsresultat och stabil drift Slutsats Ljusdals avloppsreningsverk har i dag en MBBR- anläggning. De driftproblem som anläggning uppvisat under åren har identifierats, och bedöms kunna elimineras efter en uppdimensionering och anpassning till kommande förhållanden. Att ändra processen till en SBR- anläggning kräver ett betydligt större ingripande i befintlig anläggning, och stora volymer måste tillkomma. Vid en jämförelse mellan de två olika alternativen förordas MBBR- processen från ekonomisk, teknisk och driftsäkerhetsmässig synvinkel. 3.6 VAL AV ALTERNATIV HUVUDALTERNATIV Av dessa fyra alternativen har Styrelsen i Ljusdal Vatten AB har förordat huvudalternativet med anledning av följande resonemang: 14

15 Alternativ 0, medför en svårighet att uppfylla fastlagda utsläppskrav, arbets- och utomhusmiljö. Ett nollalternativ kommer även att innebära att slamproblematiken för Ljusdal Renhållning AB kommer att bestå och en lösning för detta måste tas fram. Renoveringsalternativet, har svårare att parera befolkningsutvecklingen i regionen. Kostnadsmässigt överstiger denna investering övriga alternativ med kr. Nybyggnadsalternativet är en bra lösning men förslaget innebär en nära 5 ggr så hög investeringskostnad, jämfört med huvudalternativet. Huvudalternativet genererar flera samordningsvinster på såväl avloppsvattensidan som på dricksvattensidan. En samförläggning av vattenledning kommer att utföras mellan Ljusdal och Färila, vilket medför att Färila och Ljusdals vattenförsörjning kommer att agera reservvattentäkter för varandra. Personalresurserna på Ljusdal Vatten har minskat under senare år. Ett avloppsreningsverk mindre att sköta drift och underhåll på frigör personalresurser, underlättar beredskap, är energieffektivt mm. Sammantaget visar huvudalternativet vara det mest rimligaste alternativet från både miljösynpunkt och ekonomisk synvinkel. Från miljösynpunkt är de två processlösningarna däremot svåra att skilja åt och de bedöms kunna likställas med varandra. Valet faller på MBBR-processen, då denna bedöms vara mera driftsäker. Ljusdal vatten går därför vidare med huvudalternativet med MBBR- process vid Ljusdals avloppsreningsverk, och söker tillstånd för detta. 4 OMRÅDET SOM HUVUDALTERNATIVET BERÖR 4.1 LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK Reningsverket är beläget i Sjulhamre industriområde, på fastigheten Kläppaängarna 5:1 och Östernäs 15:1. Marken ägs av kommunen och används för industriändamål. Närmaste industri är belägen ca 100 m nordväst om reningsverket och avståndet till närmaste bostadsområde är ca m i nordvästlig riktning. Tillfartsvägen till anläggningen berör ej bostadsområdet. Ca 100 m norr om reningsverket går norra stambanan. Avloppsvattnet från reningsverket leds ca 600 meter i sydlig riktning och släpps ut i Ljusnan. Strandområdet vid utsläppspunkten används för fritidsbebyggelse. 15

16 Ljusdals avloppsreningsverk Utsläppspunkt Figur 7. Lokalisering Planförhållanden För Ljusdals tätort finns en antagen generalplan som tills vidare gäller som översiktsplan. Området där reningsverket är beläget betecknas som tätortsområde men är inte detaljplanelagt Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik är av riksintresse för turism och friluftsliv (NRL 3:2). Planområdet är i sin helhet angivet som riksintressant för friluftslivet NRL 2:6 enligt länsstyrelsens avgränsning Skyddsintressen Områdets intresse för naturvården framgår också av en naturinventering I översiktsplanen konstateras också att Ljusnan mellan Malmyrströmmen och fram till Tevsjön flyter fram genom ett ekologiskt känsligt område (NRL 2:3). Älven är undantagen från vattenkraftutbyggnad enligt NRL 3:6. Friluftslivet nyttjar här älven till fiske. Beträffande vattenanvändningen konstateras Vattenkvalitén bör ej försämras. Av översiktsplanen framgår också att delar av planområdet är särskilt utsatta för översvämningar av älven. I dessa områden är det olämpligt med nytillkommande bebyggelse. 16

17 4.2 ÖVERFÖRINGSLEDNING FÄRILA - LJUSDAL Planförhållanden Överföringsledningar mellan Färila och Ljusdal ligget utanför detaljplanelagt område. Översiktsplan gäller i detta område Skyddsintressen Förutom riksintresse för natur- och kulturmiljövård som redovisas ovan omfattar även överföringsledningen Natura 2000-område, riksintresse för rörligt friluftsliv samt riksintresse för skyddade vattendrag Figur 8. Riksintresse för kulturmiljövård RAÄ Figur 9. Riksintresse för naturvård 17

18 Ledningsdragningen mellan Färila och Ljusdal går genom ett kulturlandskap där ett stort antal fornlämningar finns registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Ingen av dessa fornlämningar kommer dock att beröras av ledningsdragningarna i området. I skogsvårdsstyrelsens kartinformation framgår inga biotopskyddsytor, nyckelbiotoper eller övriga utmärkta naturvärden längs ledningssträckan. 5 MILJÖKONSEKVENSER FÖR HUVUDALTERNATIVET 5.1 UTSLÄPP TILL VATTEN Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Ljusnan. Utsläpp av förorenade ämnen från reningsverket i Ljusdal regleras genom de villkor som är föreskrivna i gällande tillstånd för verksamheten. Ljusdals reningsverk är det näst största reningsverket inom Ljusnans avrinningsområde. Endast Bollnäs reningsverk är större. Förutom det direkta utsläppet av avloppsvatten från reningsverket sker även utsläpp från pumpstationer och ledningsnät vid hydraulisk överbelastning eller i samband med tekniska fel. Från provtagningar som sker gemensamt av kommunerna i Ljusnans avrinningsområde, och som bl.a. redovisas i VISS vatteninformationssystem framgår att Ljusnan längs sträckan Färila Ljusdal har god ekologisk- samt kemisk status Ljusdals avloppsreningsverk Utsläpp av kommunalt avloppsvatten medför bland annat ökade halter av växtnäringsämnena fosfor och kväve. De första biologiska effekterna av närsalttillförsel till ett rinnande vatten är ökad tillväxt av alger, bakterier eller svampar. Vilken grupp som blir dominerande beror på typen av trådformiga bakterier och/eller svampar. Obehandlat hushållsspillvatten som är rikt på både organiska och oorganiska näringsämnen, stimulerar både trådformiga bakterier och alger. De organiska ämnena i avloppsvattnet förbrukar syre då de bryts ner. Syre åtgår också då växtligheten i vattendraget skall brytas ned under den kallare årstiden. Obehandlat avloppsvatten innehåller mycket höga halter av tarmbakterier. Vid rening av avloppsvattnet reduceras antalet bakterier i varierande grad. Avloppsvatten från reningsverk med kemisk rening innehåller även rester av reningskemikalier. Såväl salter av järn som aluminium förekommer. Om dagvatten och industrier anslutits till reningsverket kan metaller och andra föroreningar öka i avloppsvattnet och även i slammet. 5.2 PÅVERKAN PÅ MARK OCH VEGETATION Mark kommer att tas i anspråk vid anläggandet av överföringsledningarna mellan Färila och Ljusdal. Ledningsgatan vid anläggning bedöms bli 12 meter bred, och den ledningsrätt som kommer att belasta berörda fastigheter bedöms utgöra en bredd på tre meter på var sida om överföringsledningarna. 18

19 Schakt kommer att ske med omfördelning av massor och transportskador. Efter återfyllning planeras ledningsstråket med en svagt konvex yta över ledningen. På valda sträckor kommer schaktfri anläggning att utföras genom styrd borrning. Kontroll av natur- och kulturvärden har utförts längs ledningssträckan genom studie av skogens pärlor och Länsstyrelsens databas samt genom arkeologisk undersökning. Från förstudien och undersökningarna framgår inga nyckelbiotoper eller fornminnen berörs av de arbeten som överföringsledningen innebär Verksamhetens påverkan på mark och vegetation bedöms som stor i anläggningsskedet. 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT Ljusdals avloppsreningsverk Avståndet till närmaste bostäder är m. Byggnaden ventileras med ett fläktsystem, som avleds till ett kompostfilter i syfte att reducera lukt. Problem med lukt har dock rapporterats. Luktproblem härrör dels från den satsvisa slamavvattningen där svavelväte och dels från en underdimensionerad biologisk rening. Lukten från avloppsreningsverket upplevs vanligtvis inte besvärande i omgivningen. Ljusdal Vatten avser även att förändra reningsprocessen till en mer driftsäker process än dagens, vilket även ger den fördelen att driftstörningar och ev. luktstörande situationer kan undvikas så långt som möjligt. Slamhantering planeras att bli sluten. Genom att anlägga slamsilo kommer dagens öppna containrar att försvinna. Befintlig utrustning för jonisering av tilluften i fläktsystemet bidrar till att de illaluktande gaserna minskar. Alla luktgenerande delar i Arv kommer att anslutas till befintligt kompostfilter, idag är frånluften från verket delvis anslutet. Plats för utbyggnad av kompostfilter finns om det bedöms nödvändigt. Påverkan på omgivningen bedöms som måttlig Pumpstationer Färila och Skarpå En pumpstation ventileras genom att skapa övertryck i byggnaden, alternativt att skapa undertryck i pumpsumpen. Frånluftventilationen leds ut i utomhusluften. Påverkan på omgivningen bedöms som liten. 5.4 BULLER Ljusdals avloppsreningsverk Ett visst mått av buller kommer att förekomma vid Ljusdals avloppsreningsanläggning, där blåsmaskiner och centrifuger orsakar buller i anläggningen. Verksamheten ger dock inte upphov till några bullerproblem i omgivningen. Transporter till och från anläggningen förorsakar visst buller. Inga klagomål på buller har inrapporterats. 19

20 Dagens slamtransporter till och från reningsverket i Ljusdal kommer att öka från dagens 115 tunga fordon per år till 862 tunga transporter per år. Andelen persontrafik till reningsverket i Ljusdal bedöms bli oförändrad. Med anledning av avståndet till närmsta boende är mer än 500 meter bedöms risken för störningar på grund av buller som ringa Pumpstationer Färila och Skarpå Reningsverket i Färila kommer att rivas och en ny pumpstation anläggs i omedelbar anslutning till befintligt reningsverk. Buller kommer att begränsas till ljud från pumpar och ventilation. Andelen trafik till pumpstationerna kommer att bli ytterst begränsad. Med anledning av avståndet till närmsta boende är mer än 500 meter bedöms risken för störningar på grund av buller som ringa. 5.5 TRANSPORTER Ljusdals avloppsreningsverk Antalet transporter kommer att öka i jämförelse med dagens situation pga. av anläggande av externslamhantering. Utöver slamtransporter (700 ggr/år) kommer trafik i form leverans av fällningskemikalier och polymer (11 ggr/år). Vidare bedöms slamtransporter ut från avloppsreningsverket uppgå till 150 ggr/år. Persontrafik och hämtning av avfall bedöms att ske med samma omfattning som i dag. Risken för störningar i omgivningen på grund av transporter bedöms således bli måttliga. Figur 13. Transportvägar 20

21 Före ombyggnation transporter/år Fällningskemikalier 5 Polymer 6 Utgående slam till jordförbättring 104 Totalt 115 Efter ombyggnad Fällningskemikalier 6 Polymer 6 Utgående slam till jordförbättring 150 Brunnsslam inleverans 700 Totalt 862 Figur 14. Analys av transporter till och från avloppsreningsverket i Ljusdal Pumpstationer Färila och Skarpå Reningsverket i Färila kommer att byggas om och begränsas till en pumpstation. Endast trafik som bedöms till en ggr/v bedöms ske till respektive pumpstation. 5.6 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Alternativ 0 och 2 påverkar inte rekreation eller friluftsliv i området. När Färila avloppsreningsverk läggs ned kommer mark och vattenområden att frigöras för andra ändamål. 5.7 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Alternativ 0 och 2 innebär ingen förändring av landskapsbilden jämfört med idag. Delar av sträckan där överföringsledningen mellan Färila och Ljusdal kommer att anläggas omfattas av riksintresse för kulturmiljö. Förundersökningar som utförts visar doch på att inga fornlämningar eller andra kulturmiljövärden påverkas av ledningsarbetena. Alla alternativ bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli måttliga. 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSÅTGÄRDER 6.1 SKYDDSÅTGÄRDER Kemikalietank som i dag finns i avloppsreningsverket kommer att vallas in. Vid ev. kemikalieutsläpp inom området läggs absorberingsmedel ut för att förhindra spridning i omgivningen. Vid större utsläpp larmas räddningstjänst 21

22 Vid avloppsreningsverket kommer lukt- respektive bullerreducerande skyddsåtgärder att utföras för att minimera påverkan på omgivningen från verksamheten. Exempel på luktreduktion är att fler anläggningsdelar av verket kommer att anslutas till kompostfiltret. Styrd borrning kommer att ske på under bl.a. vattendrag för att ej göra intrång i dessa. Vid val av transportvägar till och från reningsverket tas hänsyn till bebyggelsen så att störningar minimeras. 6.2 EGENKONTROLL Egenkontroll med provtagning minimerar risk för eventuellt utsläpp av behandlat avloppsvatten med för högt innehåll av näringsämnen. För att minimera risken t.ex. för längre tids pumpstopp och därmed ev. nödutlopp och bräddning sker kontinuerlig kontroll av reningsverk och pumpstationer. 6.3 DRIFTSTÖRNINGAR OCH RISK FÖR OLYCKOR Riskanalyser genomförs regelbundet för uppföljning av risker. 7 HUSHÅLLNING MED ENERGI, MARK OCH VATTEN SAMT ANDRA RESURSER 7.1 ENERGI En energiutredning för föreslagen anläggning vid avloppsreningsverket kommer att genomföras i samband med att projektet realiseras. Föreslagen utrustning kommer att upphandlas med hänsyn till energiförbrukning samt total livscykelanalys för att minimera energiförbrukningen i anläggningen. Styrning av pumpar och blåsmaskiner kommer att anpassas för modern processtyrning som optimerar energiförbrukningen i anläggningen. Blåsmaskinstyrningen kommer t.ex. att styras mot verklig syrehalt i det biologiska steget vilket minska risken för överluftning vilket minskar energiförbrukning Sammantaget beräknas att en ny anläggning i Ljusdal att kräva något mindre energi än de båda befintliga anläggningarna tillsammans Ljusdal nuvarande avloppsreningsverk Energi förbrukning Ljusdal Parameter Enhet Elförbrukning, ren. Verk MWh El pumpstationer MWh Fjärrvärme MWh Figur 15. Energiförbrukning Ljusdal 22

23 7.1.2 Färila nuvarande avloppsreningsverk Energi förbrukning Färila Parameter Enhet Elförbrukning, ren. Verk MWh 60, El pumpstationer MWh 96, Brännolja m3 18,8 19 9,9 10 9,3 10 Figur 16. Energiförbrukning Färila Ljusdal framtida förhållanden Uppskattad ny Energi och kemikalieförbrukning Ljusdal Parameter Enhet NY Elförbrukning, ren. Verk MWh 550 El pumpstationer MWh 260 Fjärrvärme MWh 250 Brännolja m3 0 Sammanlagd energiförbrukning för Ljusdal och Färila 2012 Mwh 1091 Uppskattad ny Energiförbrukning för Ljusdal och Färila Mvh 1060 Figur 17. Energiförbrukning Ljusdal framtida förhållanden 7.2 KEMIKALIER Vid Ljusdals avloppsreningsverk används PAX 350XL som fällningskemikalie. Dosering sker i föresedimenteringsbassängerna. Kemikalien är flytande och är enklare att hantera ur drift-, säkerhets- och arbetsmiljösynpunkt än motsvarande kemikalie i fast form. Även i en framtida anläggning planeras att använda samma fällningskemikalie. Även polymer i form av FO4350 och DW340 tillsätts i slambehandlingen. Kemikalier som används i processen innehåller mer eller mindre skadliga ämnen (tungmetaller). Vid upphandling och inköp bedöms dessa (och även andra kemiska produkter) ur hälso- och miljösynpunkt. Slammets goda kvalitet visar på en relativt liten belastning av oönskade ämnen från fällningskemikalier och från inkommande spillvatten. Övriga kemikalier som rengöringsmedel, smörjoljor/fetter och liknande används i små mängder. Totala kemikalieanvändningen vid Ljusdals avloppsreningsverk förväntas att öka, och för Färila avloppsreningsverk helt att utgå. Externslammottagningen vid Ljusdals avloppsreningsverk medför att sammantaget förväntas kemikalieförbrukningen att öka. 23

24 7.2.1 Ljusdal nuvarande avloppsreningsverk Kemikalieförbrukning Ljusdal Parameter Enhet Pax XL 350 Ton Polymer Zetag 7465 Kg Polymer FO4350 Kg Figur 18. Kemikalieförbrukning Ljusdal Färila nuvarande avloppsreningsverk Kemikalieförbrukning Färila Parameter Enhet AVR ton Pax XL 350 Ton Polymer Zetag 7465 Kg Polymer FO4350 Kg Figur 19. Kemikalieförbrukning Färila Ljusdal framtida förhållanden Uppskattad ny kemikalieförbrukning Ljusdal Parameter Enhet NY Pax XL 350 Ton 135 Polymer FO4350 Kg 2500 Figur 20. Uppskattad framtida kemikalieförbrukning Ljusdal 7.3 AVFALL OCH FARLIGT AVFALL Det avfall som uppstår vid avloppsreningsverket är framför allt slam. Slammet avyttras genom transport till en slambehandlingsanläggning där slammet blir anläggningsjord. Pressat rens transporteras till förbränning vid Bollnäs Fjärrvärmeverk. Målsättningen med slammet och dess kvalitet är att den skall uppfylla satta gränsvärden för tungmetallinnehåll i slam enligt nedan. 24

25 Gränsvärden för tungmetaller är enligt följande (inom parantes föreslagna framtida krav): Bly < 100 mg/kg TS Kadmium < 2 (1,7) mg/kg TS Koppar < 600 mg/kg TS Krom < 100 mg/kg TS Kvicksilver < 2,5 (1,8) mg/kg TS Nickel < 50 mg/kg TS Zink < 800 mg/kg TS Silver (<15) mg/kg TS Tenn (<35) mg/kg TS Figur 21. Gränsvärden för tungmetaller i slam Dessutom ska slammet klara följande riktvärden enligt allmän överenskommelse: PCB (7 st) < 0,4 mg/kg TS PAH (6 st) < 3,0 mg/kg TS Nonylfenol < 50 mg/kg TS Figur 22. Riktvärden slam Under 2014 har slammet vid Ljusdals avloppsreningsverk haft en god kvalitet och klarat samtliga värden med god marginal. Farligt avfall uppstår endast i små mängder och detta tas om hand vid kommunens insamlingsstation för farligt avfall. 8 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM VERKSAMHETEN BERÖR 8.1 NATIONELLA MÅL Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden. Miljökvalitetsmålen anger alltså vilka kvaliteter miljön ska ha det angivna målet, vilket för de allra flesta målen är Syftet med miljökvalitetsmålen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. För de 15 första miljökvalitetsmålen togs beslut tillkom det 16:e miljökvalitetsmålet, ett rikt växt- och djurliv, med inriktning på biologisk mångfald. De nationella och regionala och kommunala miljömål som utbyggnaden av Ljusdals avloppsreningsverk, ny ledningsdragning samt etablering av externslam vid Ljusdals avloppsreningsverk berör redovisas nedan. 25

26 Begränsad miljöpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag 8.2 REGIONALA MÅL Gävleborgs miljömål utgörs av: Generationsmålet 15 av 16 miljökvalitetsmål med tillhörande preciseringar. Då länet inte har någon fjällmiljö har målet Storslagen fjällmiljö tagits bort. Regionala mål för klimat och energi, beslutade av Länsstyrelsen år Nationella etappmål 8.3 KOMMUNALA MÅL Ljusdals kommun har tagit fram sju lokala miljömål som riktlinjer för sitt miljöarbete. De sju miljömål som kommunen har valt att jobba vidare med är: Begränsad miljöpåverkan Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalite Giftfri miljö 8.4 MÅL Nedan beskrivs hur verksamheten vid Ljusdals avloppsreningsverk lever upp till de nationella miljömålen, regionala och kommunala miljömålen för Gävleborgs län och Ljusdals kommun 9 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER I kommunen saknas fastställda miljömål avseende den kommunala avloppsvattenhanteringen. I detta projekt innefattas även avloppsvattenhanteringen. De åtgärder som kommunen föreslår nedan är, i berörda delar, i linje med länsstyrelsens tidigare fastställda planeringsmål och de föreslagna regionala och kommunala miljömålen. 26

27 9.1 VATTEN Ljusdal vatten har i dag svårighet att klara de riktvärden som finns i utsläppsvillkoren för Ljusdals avloppsreningsverk, vilket innebär att åtgärder måste vidtas. Den ombyggnad som planeras innebär avsevärda förändringar i processerna vid avloppsreningsverket och detta tillsammans med den ökade belastningen på anläggningen till följd dels av överledningen av spillvattnet från Färila, dels mottagningen av slam från enskilda anläggningar. För närvarande pågår en omprövning av tillstånden hos Miljöprövningsdelegationen i Falun och sannolikt kommer inte någon förlängning av tillstånden att medges efter en kommande fyraårsperiod. Från miljömyndigheterna tycker man inte att slamavvattning i dammar med infiltration av rejektvattnet i grundvattenmagasinet är en miljömässigt acceptabel lösning. Vidare innebär överledningsscenariot en miljömässig fördel, då avloppsvatten-reningen i Ljusdals avloppsreningsverk blir mer avancerad än i Färila med bättre reningsresultat som följd. Arbeten med att separera dagvatten från spillvatten pågår ständigt, liksom arbeten med att minska in- och utläckage grund- respektive spillvatten på avloppsnätet. För att ta miljöhänsyn till ytvattendrag som kommer att korsas i samband med anläggandet av överföringsledningar från Färila till Ljusdal kommer schaktfri förläggning genom styrd borrning att ske under såväl Ljusnan som Skarpån. Mot bakgrund av vad som framkommer i ansökan yrkar kommunen på oförändrade utsläppsvillkor. Krav Tillåten utsläppsmängd Ljusdal. Nuvarande fosfor-krav och dim. 0,3 mg P-tot/l (riktvärde och kvartal) Ljusdal. Nuvarande BOD7-krav och dim. 12 mg BOD7/l (riktvärde och kvartal) Färila. Nuvarande fosfor-krav och dim. 0,4 mg P-tot/l (riktvärde och kvartal) Färila BOD7-krav och dim. 50 mg BOD7/l (riktvärde) 600 kg P-tot per år 23 ton BOD7 per år Inget krav Inget krav Ljusdal. Förslag framtida fosfor-krav Med en framtida dim. 0,3 mg P-tot/l Ljusdal. Förslag framtida BOD7-krav Med en framtida dim. 12 mg BOD7/l 700 ton P-tot per år 30 ton BOD7 per år Figur 22. Krav och utsläppsmängder 27

28 Kommunens yrkande bygger på vad som redovisas i föreliggande MKB och som visar att de utsläpp som sker från reningsverket endast marginellt påverkar vattenkvaliteten i älven. 9.2 LUFT Kommunen har också för avsikt att åtgärda de störningar som lett till oönskade utsläpp av illaluktande gaser genom att leda flera anläggningsdelar i avloppsreningsverket till kompostfilter för luktreduktion. 9.3 AVFALL Det avfall som produceras utgörs i absolut övervägande del av slam. Det avsatta slammet behandlas genom förtjockning och pumpas vidare till slamsilo. Genom den mekaniska förtjockaren kommer TS halten i slammet att öka från 2 % till 4 %, vilket medför avsevärt mindre transporter. Vidare kommer slamhanteringen vid Ljusdals avloppsreningsverk att få en helt sluten hantering, till skillnad från i dag. Transporten av slam sker till en behandlingsanläggning där slam komposteras. Av komposten sker tillverkning anläggningsjord som används framförallt i den egna verksamheten. Slam innehåller generellt varierar av organiska ämnen, näringsämnen, medicinrester, tungmetaller och andra farliga ämnen. Beroende på grad av reducering och var ämnet till slut hamnar, d.v.s. i slammet eller följer med det behandlade avloppsvattnet ut, är generellt svårt att överblicka. Så länge användning av exempelvis mediciner och farliga ämnen pågår kommer det att vara möjligt att återfinna ämnena ute i naturen, i slammet eller i vattendragen. Miljömålet om en giftfri miljö är därför svårt att uppfylla, vilket är ett generellt problem och gäller inte specifikt för Ljusdals avloppsreningsverk. 10 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken. Det finns idag miljökvalitetsnormer för; Buller Luft (2010:477), Vattenkvalitet (2001:554, 2010:1 341 samt 2004:660) Normerna och programmet revideras av vattenmyndigheterna vart sjätte år (2009, 2015 och 2021). Åtgärdsprogrammet är bindande för kommuner och myndigheter att följa Kvicksilver och kvicksilverföreningar är en av dessa 45 ämnen, och här finns en miljökvalitetsnorm som motsvarar 0,07 [μg/l] som maximal tillåten koncentration. 28