Rehabiliteringsmedicinska kliniken - Universitetssjukhuset, Linköping. För Rehabiliteringsmedicinska kliniken öppenvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsmedicinska kliniken - Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. För Rehabiliteringsmedicinska kliniken öppenvård"

Transkript

1 För Rehabiliteringsmedicinska kliniken öppenvård 1

2 Rehabiliteringsmedicinska klinikens öppenvård Uppdrag Rehabiliteringsmedicinska kliniken har till uppgift att svara för den specialiserade rehabiliteringen efter framförallt svåra skador och sjukdomar i nervsystemet. Verksamheten är till för patienter med omfattande och sammansatta funktionsnedsättningar som leder till förändringar av livsvillkor och krav på stora omställningar. Vision Mer Funktion & Färre Hinder Syfte Minimera konsekvenserna av en funktionsnedsättning och utifrån individuella behov ge förutsättningar för att klara av aktiviteter i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ge patienter kunskap och verktyg för att kunna leva ett så hälsosamt liv som möjligt. Fungera som resursenhet för Sydöstra regionen i rehabiliteringsfrågor inklusive uppgiften som spinalenhet Genom livaktig forskning och utveckling säkra den egna kvaliteten och genom utbildning sprida denna internt och till andra intressenter i län och region. 2

3 Organisation Kliniken är uppdelad i sektionerna slutenvård respektive öppenvård. Öppenvården är i sin tur uppdelad i ett flertal team och mottagningar utifrån uppdrag. 3

4 sförteckning: Funktions- och aktivitetsutredning vid medelsvår/svår hjärnskada...5 Funktions- och aktivitetsutredning vid lätt/medelsvår förvärvad hjärnskada...7 Trafikmedicinsk utredning...9 Funktions- och aktivitetsutredning vid ryggmärgsskada...11 Invaliditetsutredning...13 Grundläggande aktivitets- och delaktighetsträning...14 Utvidgad aktivitets- och delaktighetsträning...16 Uppföljning av medelsvåra hjärnskador...19 MAKKT Motorik Aktivitet Kommunikation Kognition Träning.21 Neuropsykologisk rehabilitering i grupp - Kognitionsskola...23 Kognitiv samtalsgrupp...25 Arbetsminnesträning...26 Arbetsförberedande träning...27 Arbetslivsinriktad rehabilitering...29 Primär ryggmärgsskaderehabilitering...30 Riktad ryggmärgsskaderehabilitering...32 Mottagning för patienter med ryggmärgsskada...34 Kommunikationsutredning med inriktning mot alternativ kommunikation...35 Anpassning och/eller förskrivning av datorbaserade skrivhjälpmedel...36 Alternativ telefonering/ fjärrkommunikation...37 Komplicerad sittproblematik i rullstol...38 Upprätthållande träning...39 Åtgärder vid komplicerad trycksårsproblematik...40 Åtgärder vid komplicerad trycksårsproblematik...40 Samlevnad och sexualfunktion...41 Nedsatt tarmfunktion...42 Nedsatt tarmfunktion...42 Nedsatt blåsfunktion...43 Spasticitetsbehandling...44 Psykosociala åtgärder...45 Individuellt stöd...46 Postpoliomottagning

5 Funktions- och aktivitetsutredning vid medelsvår/svår hjärnskada Patienter med förvärvad hjärnskada med medelsvåra eller svåra resttillstånd. Behov av fördjupad och allsidig funktions- och aktivitetsutredning i specialistteam. Kunna medverka i öppenvårdsprogram. Att ge allsidig beskrivning av patientens funktionstillstånd med avseende på motoriska, kognitiva, språkliga och beteendemässiga funktioner efter hjärnskada. Att ta ställning till förutsättningar för fortsatta rehabiliteringsåtgärder. 3-4 veckor Medicinsk utredning: kartläggning av övriga sjukdomar, aktuellt sjukdoms och skadeförlopp, kartläggning av hjärnskadans lokalisation och utbredning samt medicinskt och neurologiskt status Utredning (screening) av kognitiva funktioner: minne, koncentration, kropps- och rumsuppfattning etc Aktivitetsutredning: kartläggning av skadans konsekvenser i dagliga livet t.ex. personlig vård, förflyttning, arbete. Utredning av fysiska funktioner: motorik, sensorik, styrka, tonus, smärta, balans etc. Kommunikationsutredning: tal, språk, alternativ kommunikation Sväljningsutredning: konsistens, positionering, nutritionsbehov 5

6 Psykosocial kartläggning Resurser Team med specialistläkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, kurator, sjuksköterska, samt neuropsykolog vid behov Avgränsad bedömning av annat specialistteam inom kliniken vid behov 6

7 Funktions- och aktivitetsutredning vid lätt/medelsvår förvärvad hjärnskada Person med säkerställd eller misstänkt lätt eller medelsvår förvärvad hjärnskada som har en nedsättning av kognitiva funktioner. Personen skall vara självständig när det gäller personlig vård. Utredning av nuvarande funktionstillstånd och förmåga att utföra aktiviteter som krävs för delaktighet i samhället. Bedöma personens medvetenhet om skadans konsekvenser samt förmåga till coping. Ta ställning till förutsättning för arbetslivsinriktad Rehabilitering. 1-3 veckor. Utredningen inleds alltid med utredningssamtal. Medicinsk utredning: kartläggning av övriga sjukdomar, aktuellt sjukdoms- och skadeförlopp, kartläggning av hjärnskadans lokalisation och utbredning, medicinskt och neurologiskt status samt ställningstagande till medicinering. Neuropsykologisk utredning: kognitiv, personlighetsmässig och affektiv bedömning. Aktivitetsutredning: kartläggning av skadans konsekvenser i dagligt liv. Bedömning av kognitiva och motoriska funktioner i aktivitet. 7

8 Tidigare studie- och arbetssituation samt personens uppfattning om förmåga i framtida arbetsliv, arbetsplatsutredning vid behov. Motorisk utredning: bedömning av sensomotorik, kroppsoch rumsuppfattning samt bedömning av kognitiva funktioner utifrån ett rörelseperspektiv. Utredning av språk- och talfunktioner vid behov Arbetsgivarkontakt. Resultatuppföljning Enkät och EQ-VAS Resurser Team med arbetsterapeut, logoped, neuropsykolog, sjukgymnast, specialistläkare. 8

9 Trafikmedicinsk utredning Person med kognitiv och/eller motorisk funktionsnedsättning, där det föreligger behov av specialistutredning för ställningstagande till medicinska krav för fortsatt körkortsinnehav med avseende på neurologisk skada/sjukdom. Personer med kognitiva och/eller motoriska funktionsnedsättningar efter hjärnskada, där det föreligger behov av specialistutredning för ställningstagande till medicinska krav för körkortstillstånd. Utreda om personen uppfyller grundläggande körkortsmedicinska krav. Utreda behov av villkorshandling och/eller anpassning av fordon. 2-4 dagar. Medicinsk utredning Neuropsykologisk utredning med testbatteri anpassat för körkortsmedicinsk frågeställning. Arbetsterapeutisk utredning med kognitiv screening, bedömning av simultanförmåga och delad uppmärksamhet. Praktiskt körbedömning med trafiklärare och arbetsterapeut. Logopedutredning vid svårare afatiska symtom. Information, utlåtande eller remissvar. 9

10 Resurser Team med arbetsterapeut, neuropsykolog, specialistläkare och samarbete med trafiklärare. 10

11 Funktions- och aktivitetsutredning vid ryggmärgsskada Patienter med förvärvad eller medfödd ryggmärgsskada med komplex problematik som är i behov av specialistteam. Kartläggning av patientens funktions- och aktivitets förmåga. Att ta ställning till förutsättningar för fortsatta rehabiliteringsåtgärder. 1 3 veckor. Medicinsk utredning: aktuellt sjukdoms- och skadeförlopp samt medicinskt och neurologiskt status. Kartläggning av övriga sjukdomar av betydelse. Specifik bedömning av vanligt förekommande komplikationer ex v smärta, trycksår, neurologisk försämring, blåstarmproblem, spasticitet. Aktivitetsutredning: kartläggning av funktionsnedsättningens konsekvenser i dagliga livet. Utredning/bedömning av fysiska funktioner: motorik, sensorik, styrka, tonus, smärta och balans. Psykosocial kartläggning 11

12 Resurser Team med arbetsterapeut, kurator, specialistläkare, sjukgymnast, sjuksköterska. Avgränsad bedömning av annat specialistteam inom kliniken vid behov. 12

13 Invaliditetsutredning Person med ryggmärgsskada eller förvärvad hjärnskada i stabilt skede > 1 år efter skada, som har eller tidigare haft kontakt med rehabiliteringskliniken. Kartlägga patientens kvarstående symtom samt funktionsoch aktivitetsbegränsningar med anledning av skadan/sjukdomen. 1-6 timmar. Genomgång av tidigare dokumentation Anamnesupptagning och undersökning Inskaffande av komparentupplysningar Kompletterande funktions- och aktivitetsbedömning Utfärdande av utlåtande Resurs Team med arbetsterapeut, neuropsykolog, sjukgymnast, specialistläkare. 13

14 Grundläggande aktivitets- och delaktighetsträning Aktivitets- och delaktighetsproblem hos personer med svåra eller mycket svåra resttillstånd i ett post-akut skede efter förvärvad hjärnskada (GOSE 3 och 4) med behov av åtgärder från specialistteam. Kunna medverka i behandling med hög intensitet, ca 3 timmar/behandlingstillfälle (exkl eventuell restid). Alla åtgärder utgår ifrån en individuell rehabiliteringsplan Patienten ska efter programmet ha; Uppnått optimal självständighet med maximalt utnyttjande av kompenserande strategier och hjälpmedel. Patientens närstående, assistenter och andra hjälpare ska ha uppnått tillräcklig kunskap och förståelse för att kunna stödja och hjälpa patienten på rätt sätt. Förbättra resultaten på de individuella målen. 6-8 veckor Medikolegala åtgärder med ställningstagande/bedömningar, utlåtanden, gällande funktions- och aktivitetsförmåga, hjälpbehov, anpassningar. Medicinsk utredning och intervention. Utredning och åtgärder vid komplikationer. Översyn av farmakologisk behandling, provtagning. Genomgång och rådgivning vid nedsatt blåsa/tarm- och/eller sexualfunktion. Aktivitetsträning på klinik med enstaka träningstillfällen i hemmet. Översyn av aktiviteter för personlig vård, boende och fritid. Träning för ökad självständighet. 14

15 Kognitiv träning (tillgång till träning i virtuell miljö). Kompensatoriska strategier och tekniker. Kommunikationsträning och träning i kompenserande strategier. Motorisk träning med möjlighet till; styrke-, rörlighets-, balans-, koordinations-, konditionsträning. Tillgång till träning i virtuell miljö. Spasticitetsreducerande behandling, förflyttningsträning, smärtreducerande behandling. Förmedla kunskap om förhållningssätt, orsaker, tolkning och strategier för bemötande vid beteendestörningar. Anpassning av träningsmetoder och intensitet i träning individuellt. Individuell utprovning och anpassning av hjälpmedel. Utredning och intervention gällande nutrition och sväljfunktion Råd och praktisk handledning, vad gäller fritidsaktiviteter och sysselsättning, hjälp att planera, kontaktskapande. Psykosocialt stöd med möjlighet till stödkontakt för patient och närstående. Information om samhällets stödåtgärder och praktiskt bistånd i att tillgodogöra sig dessa. Musikterapi med träning av initiativ, motoriska -och kognitiva förmågor. stabilitet/balans. Stimulering av artikulation, röst och djupandning Resultatuppföljning Bedömning vid programmets början och slut. Instrument: COPM, EQ5-D, scovs, IAM, Cognistat. Resurser Team med rehabiliteringsläkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, kurator, sjuksköterska, neuropsykolog, rehabiliteringsassistent, musikterapeut. Nära samarbete med andra specialistteam inom kliniken såsom rullstolsmottagningen, kommunikationsteamet, spasticitets-mottagningen 15

16 Utvidgad aktivitets- och delaktighetsträning Aktivitets- och delaktighetsproblem hos personer med medelsvåra resttillstånd efter förvärvad hjärnskada (GOSE 5 och 6) med behov av specialiserade åtgärder från specialistteam. Kunna medverka i behandling med hög intensitet, ca 3 timmar/behandlingstillfälle (exkl eventuell restid) Patienten ska efter programmet ha; Uppnått hög grad av självständighet i boende- och fritidsaktiviteter. Utvecklat förutsättningar för sammansatta och mer krävande aktiviteter. Ökat sina långsiktiga förutsättningar för arbetsrehabilitering. Förbättrat resultaten på de individuella målen veckor 16

17 Medikolegala åtgärder med ställningstagande/ bedömningar, utlåtanden, gällande t ex funktions- och aktivitets/arbetsförmåga, hjälpbehov, anpassningar och bilkörning. Medicinsk utredning och intervention. Utredning och åtgärder vid komplikationer. Översyn av farmakologisk behandling, provtagning. Genomgång och rådgivning vid nedsatt blåsa/tarm- och/eller sexualfunktion. Information och undervisning om skadan och dess konsekvenser. Aktivitetsträning på klinik och ute i samhället. Träning för ökad självständighet, delaktighet och förberedelse för arbetsrehabilitering. Kognitiv träning (tillgång till träning i virtuell miljö). Träning av kompensatoriska strategier och tekniker. Pedagogiska insatser och utveckling av medvetenhet om resurser och begränsningar Kommunikationsträning med inriktning på delaktighet och stöd i att hitta kompensatoriska strategier. Motorisk träning med möjlighet till gradvis stegring av behandlings-intensitet. Träning av; uthållighet, styrka, rörlighet, balans, koordination och kondition (tillgång till träning i virtuell miljö). Spasticitetsreducerande behandling, förflyttningsträning smärtreducerande behandling. Utredning och intervention gällande nutrition och sväljfunktion. Stöd i planering runt arbete, studier och sysselsättning. Förmedla kunskap om förhållningssätt, orsaker, tolkning och strategier för bemötande vid beteendestörningar. Anpassning av träningsmetoder och intensitet i träning individuellt. Individuell utprovning och anpassning av hjälpmedel. Psykosocialt stöd med möjlighet till stödkontakt för patient och närstående. Samtalsstöd för hjälp att hantera sin situation och påverkan på vardagen och relationer. Stöd i att hitta strategier att hantera den nya situation som uppstått samt för att bättre tillgodogöra sig rehabiliteringen och kunna genomföra de förändringar som behövs. 17

18 Information om samhällets stödåtgärder och praktiskt bistånd i att tillgodogöra sig dessa. Resultatuppföljning Mätning/skattning vid programmets början och slut med COPM, EQ5-D, S-COVS, IAM, Cognistat. Resurser Team med rehabiliteringsläkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, neuropsykolog, rehabiliteringsassistent. Nära samarbete med andra specialistteam inom kliniken såsom rullstolsmottagning, kommunika-tionsteam, spasticitetsmottagning, hjärnskadeteam. 18

19 Uppföljning av medelsvåra hjärnskador Personer med medelsvåra resttillstånd efter förvärvad hjärnskada med planerade fortsatta rehabiliteringsåtgärder inom kliniken. Behov av specialiserad stödkontakt/uppföljning av inom kliniken upprättad rehabiliteringsplan. Oberoende i aktiviteter för personlig vård och förflyttning. Ett långsiktigt rehabiliteringsmål där återgång i arbete/studier bedöms tänkbar. Kunna uppnå en funktions- och aktivitetsförmåga där personen kan gå vidare med arbetsrehabiliteringsåtgärder. Kunna delta i schemalagda målinriktade aktiviteter i samhället minst 10 tim/v. Kontakttid 1 år (mottagningsbesök) Kontaktpersonskap Åtgärder för planering av aktivitetsträning. Upprättande av rehabiliteringsplan. Löpande uppföljning av träningsinsatser enligt plan Information, handledning till externa aktörer. Stödkontakt efter behov Samverkan med berörda externa aktörer (kommun, f- kassa, arbetsplats, etc) efter behov. Läkarkontakt för medicinsk uppföljning/utlåtanden etc. Avslut med sammanfattning och överförande till annan instans efter behov. 19

20 Resultatuppföljning Bedömning vid programmets början och avslut. Instrument: COPM. Resurser Kontaktperson (arbetsterapeut, kurator eller annan profession) Specialistläkare 20

21 MAKKT Motorik Aktivitet Kommunikation Kognition Träning Personer med resttillstånd efter förvärvad hjärnskada med kvarstående komplex rehabiliteringsproblematik med motorisk och kognitiv nedsättning och/eller kommunikationssvårigheter. Behov av ökad delaktighet och aktivitet. Den tidiga fasen av rehabiliteringen ska vara avslutad och patienten ska ha tillräcklig uthållighet och motivation för att kunna medverka i behandling i grupp, fyra dagar per vecka. Uppnå en hög delaktighet och aktivitetsnivå utifrån sina förutsättningar och därigenom en god hälsorelaterad livskvalitet. Förbättra resultat på individuellt uppställda mål. Gruppträning med 5-6 deltagare. Träning fyra dagar/ vecka under 5 veckor. Aktivitetsträning på kliniken. Aktivitetsträning i samhället. Kognitiv träning Motorisk träning. Kommunikationsträning. Social träning t ex i samband med matlagning och aktiviteter i samhället. Information om exempelvis medicinska frågor, kost och motion, föreningsverksamhet, kommunikationshjälpmedel och anpassningar. Träning i grupp varvas med individuell träning utifrån behov. 21

22 Resultatuppföljning Bedömning vid programmets början och slut. COPM, EQ5-D, S- COVS Resurser Team med specialistläkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, kurator, sjuksköterska, rehabiliteringsassistent. Nära samarbete med andra specialistteam inom kliniken såsom rullstolsmottagningen, kommunikationsmottagning, spasticitetsmottagning, hjärnskadeteamet. 22

23 Neuropsykologisk rehabilitering i grupp - Kognitionsskola Funktions- och aktivitetsutredning ska föregå denna åtgärd Person med lätt eller medelsvår förvärvad hjärnskada med nedsatt kognitiv funktion som ger konsekvenser i dagligt liv. Det ska finnas en potentiell arbetsförmåga eller behov av att utveckla kompensatoriska strategier för ett aktivt vardagsliv. Öka medvetenhet om skadans konsekvenser Utveckla kompensatoriska metoder i det dagliga livet. Förbättra resultat på individuellt uppställda mål 6 veckor (ca 9 tim/v). Medicinsk information och undervisning om hjärnans organisation och kognitiva funktioner Kognitiv träning av specifika funktioner i såväl teoretiska som praktiska moment. Träning av metoder för att hantera kognitiva funktionsnedsättningar. Rörelseträning och avspänning. Stöd i bearbetning av förändrad livs- och arbetssituation. Information till närstående. 23

24 Resultatuppföljning Enkät, Utvärdering av individuella mål. Bedömning vid programmets början och slut med COPM. Resurser Team med arbetsterapeut, dietist, neuropsykolog, sjukgymnast, specialistläkare. 24

25 Kognitiv samtalsgrupp Funktions- och aktivitetsutredning ska föregå denna åtgärd. Person med lätt eller medelsvår förvärvad hjärnskada med nedsatt kognitiv funktion som ger konsekvenser i livs- och arbetssituation. Öka föregripande medvetenhet och självständig tillämpning av kompensatoriska metoder i livs- och arbetssituation. 11 tillfällen à 2 timmar. Medicinsk information och undervisning om hjärnans organisation och kognitiva funktioner. Undervisning om föregripande medvetenhet Självständig tillämpning av föregripande copingstrategier. Avspänning, introduktion och tillämpning Information till närstående Resultatuppföljning Enkät. Bedömning vid programmets början och slut med SRSI Resurs Team med neuropsykolog, sjukgymnast, specialistläkare. 25

26 Arbetsminnesträning Funktions- och aktivitetsutredning ska föregå denna åtgärd. Person med lätt eller medelsvår förvärvad hjärnskada med verifierade och självrapporterade problem med arbetsminne. Tid sedan insjuknande/ skadetillfälle i allmänhet > 1 år. Tillräckliga motoriska och perceptuella funktioner som möjliggör träning i datoriserat program. Förbättrad arbetsminnesfunktion. Förbättrad planerings- och koncentrationsförmåga samt mental uthållighet Tjugofem tillfällen á minuter under en 6 7 veckors period. Träning i datoriserat program, Cogmed, QM, med stöd av coach.. Resultatuppföljning Start och maxindex. Screening vid programmets början och 20 veckor efter. Instrument: Neuropsykologiska arbetsminnestest, (PASAT, Listening Span, Block Span), COPM. Resurser Team med neuropsykolog, arbetsterapeut 26

27 Arbetsförberedande träning Funktions- och aktivitetsutredning ska föregå denna åtgärd. Person med lätt eller medelsvår hjärnskada med nedsatt kognitiv funktion. Det ska finnas en potentiell arbetsförmåga. Utreda och underlätta arbetslivsinriktad rehabilitering. Öka medvetenhet om skadans konsekvenser samt utveckla kompensatoriska metoder i livs- och arbetssituationen. Kunna delta i schemalagda målinriktade aktiviteter i samhället minst 10 timmar/vecka månader Åtgärder för planering, genomförande och utvärdering av arbetsförberedande träning. Samverkan med berörda externa aktörer, ex f-kassan, arbetsgivare. Information och handledning till externa aktörer. Vid behov andra insatser för att stödja den arbetsförberedande träningen, ex v medicinska åtgärder, individuellt stöd. 27

28 Ställningstagande till förutsättningar för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Rapportering till berörda instanser. Resultatuppföljning Utvärdering av personens möjligheter att delta i målinriktade aktiviteter i samhället med minst 10 timmar/vecka. Resurser Team med arbetsterapeut, neuropsykolog, specialistläkare. 28

29 Arbetslivsinriktad rehabilitering Funktions- och aktivitetsutredning ska föregå denna åtgärd. Person med lätt eller medelsvår förvärvad hjärnskada med nedsatt kognitiv funktion. Det ska finnas en potentiell arbetsförmåga. Att personen ska klara arbete på hel- eller deltid i anpassade eller ordinarie arbetsuppgifter. Individuellt anpassat program som ibland kan slutföras inom sex månader, men som även kan sträcka sig över flera år. Åtgärder för planering, genomförande och utvärdering av arbetslivsinriktad rehabilitering. Samverkan med berörda aktörer, ex f-kassan, arbetsförmedlingen, arbetsgivare. Information och handledning till externa aktörer. Vid behov andra insatser för att stödja den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, ex v medicinska åtgärder, kognitiv samtalsgrupp. Utvärdering och rapportering till berörda instanser. Resultatuppföljning Bedömd arbetsförmåga vid avslut och slutlig anställningsgrad Resurser: Team med arbetsterapeut, neuropsykolog, specialistläkare. 29

30 Primär ryggmärgsskaderehabilitering Ryggmärgsskadad person som genomgått klinikens bedömningsprogram. Ryggmärgsskadad person i tidigt skede och som finns i klinikens vårdkedja Ryggmärgsskadad person som ej erhållit tidig specialiserad rehabilitering. Att uppnå optimal självständighet i syfte att klara sitt dagliga liv utifrån individuella mål. Att få ökad kunskap om ryggmärgsskadan och dess konsekvenser. Förebygga och minimera sekundära komplikationer. 2 3 tillfällen/vecka under 8 veckor. Max 3 perioder utan uppehåll. Träningstillfällen kan vid behov samordnas med hemortens rehabilitering. Träning av kroppsliga funktioner t ex styrka, rörlighet, balans. Träning i aktivitet t ex förflyttning, Psykosociala insatser. Stöd vid förändrad studie- eller arbetssituation. Anpassning av omgivande miljö och förskrivning och anpassning av hjälpmedel vid behov. Information/utbildning till patient, assistent och närstående. Optimering av medicinska behandlingsåtgärder. Samordning av åtgärder från flera specialistteam. Preventiva åtgärder t ex axelsmärta, viktuppgång. 30

31 Resultatuppföljning; COPM, Mod Coopers test, PCI, EQ5D Resurser Team med arbetsterapeut, kurator, sjukgymnast, sjuksköterska, rehabiliteringsassistent samt specialistläkare. Nära samarbete med andra specialistteam inom kliniken t ex rullstolsmottagning, spasticitetsmottagning, kommunikationsteam, rullstolsgrupp. Nära samarbete med andra specialistkliniker t ex Team ortoped- teknik, handkirurgi och relevanta andra aktörer. 31

32 Riktad ryggmärgsskaderehabilitering Ryggmärgsskadad person med behov av riktad rehabilitering för särskild medicinsk problematik, t ex smärta, neurologisk försämring, spasticitet, blåsa-tarm besvär. Ryggmärgsskadad person som genomgått klinikens bedömningsprogram. Ryggmärgsskadad person med behov av preoperativa åtgärder. Minimera konsekvenser av sekundära komplikationer i syfte att uppnå optimal självständighet utifrån individuella mål. 2-4 tillfällen per vecka, i 4-8 veckor. Kan kombineras med perioder av egenträning. Träningstillfällen kan vid behov samordnas med hemortens rehabilitering. Specifik träning av kroppsliga funktioner t ex styrka, rörlighet, balans. Träning i aktivitet t ex förflyttning. Psykosociala insatser. Stöd vid förändrad studie- eller arbetssituation. Anpassning av omgivande miljö och förskrivning av hjälpmedel vid behov. Information/utbildning till patient, assistent och närstående. Optimering av medicinska behandlingsåtgärder. Samordning av åtgärder från flera specialistteam. Fortsatta preventiva åtgärder. Resultatuppföljning COPM, EQ5D, uppfyllelse. Dessutom specifika bedömningar utifrån komplikation ex v smärtskattning vid 32

33 smärtproblematik, ROM vid begränsad rörlighet, Ashworth vid spasticitet, modifierat Coopers test eller PCI vid nedsatt kondition m fl. Resurser Team med arbetsterapeut, kurator, sjukgymnast, sjuksköterska, rehabiliteringsassistent samt rehabiliteringsläkare. Nära samarbete med andra specialistteam inom kliniken t ex rullstolsmottagning, spasticitetsmottagning, kommunikationsteam, rullstolsgrupp Nära samarbete med andra specialistkliniker t ex Team ortopedteknik, handkirurgen. Andra aktörer som t ex rekryteringsgruppen, försäkringskassa, kommunen etc. 33

34 Mottagning för patienter med ryggmärgsskada Personer med medfödd eller förvärvad ryggmärgsskada Förebygga eller minimera sekundära komplikationer. Uppföljning av tidigare åtgärd Utgöra en kunskapsbas för långsiktig handläggning. Två år efter skada, fem år efter skada samt därefter vart 5:e år. Standardiserad uppföljning enligt nationellt åtgärdsprogram Uppföljning sker på teambasis. Uppföljning, bedömning, behandling i specifika frågeställningar. Åtgärden kan ske vid ett eller flera tillfällen. Resurser Team med arbetsterapeut, kurator, sjukgymnast, sjuksköterska, specialistläkare. 34

35 Kommunikationsutredning med inriktning mot alternativ kommunikation Person med svår kommunikationsnedsättning i behov av mer komplexa åtgärder när det gäller alternativ kommunikation. Personen skall vara utredd av arbetsterapeut/logoped samt bedömd vara i behov av alternativ kommunikation. Att utifrån individens behov och förutsättningar optimera förmågan att kommunicera. Utredning: 2 5 ggr beroende på åtgärd. Förskrivning/inträning: 1-10 besök. Kartläggning och bedömningar kopplade till individens förmåga och behov av kommunikation. Kartläggning av omgivningsfaktorer Prova ut och anpassa alternativa kommunikationshjälpmedel Träning av lämpliga strategier och utbildning till berörda personer i individens omgivning Uppföljning av utförda åtgärder sker. Fortsatt uppföljning efter överrapportering, görs av remittent Utvärdering sker genom intervju och klinisk bedömning Resultatuppföljning; COPM Resurser Arbetsterapeut, logoped. 35

36 Anpassning och/eller förskrivning av datorbaserade skrivhjälpmedel Person med neurologisk sjukdom/skada som på grund av stora motoriska eller språkliga nedsättningar inte kan använda vanlig dator och som har ett stort behov av detta. Att utifrån individuella behov kunna använda sig av IT. 2-5 ggr. Individuell intervju och bedömningar relaterade till skrivbehov. Utprovning/anpassning av dator och programvara. Rådgivning angående lämplig programvara Förskrivning av dator och/eller olika typer av anpassningar kan vara aktuella (se aktuella kriterier för hjälpmedelsförskrivning). Med anpassningar avses t.ex. olika styrsätt och alternativ programvara. Resultatuppföljning; COPM Resurser Arbetsterapeut, logoped. 36

37 Alternativ telefonering/ fjärrkommunikation Person med tal- eller språkskada som innebär svårighet att använda traditionell telefon. Att utifrån individens behov och förutsättningar optimera förmågan att telefonera / använda fjärrkommunikation. 2-3 ggr. Kartläggning och bedömningar kopplade till individens förmåga och behov av telefonering. Kartläggning av omgivningsfaktorer Prova ut och anpassa alternativ telefonering. Träning av lämpliga strategier och utbildning till berörda personer i individens omgivning. Resultatuppföljning; COPM Resurser Arbetsterapeut, logoped. 37

38 Komplicerad sittproblematik i rullstol Personer med medfödd eller förvärvad neurologisk sjukdom/skada där åtgärden är en integrerad del av klinikens rehabilitering eller där behoven inte kan tillgodoses inom närsjukvårdens rehabilitering. Förbättra sitt- och körergonomi samt förhindra/fördröja sekundära komplikationer relaterade till rullstolsanvändning. 1-3 besökstillfällen under 1-6 månader, beroende på åtgärd. Funktionsbedömning: motorik, sensorik, balans, smärta, ledrörlighet etc Utredning av aktuella behov utifrån funktionsbedömning och aktivitetsförmåga. Utprovning och anpassning av rullstol och tillbehör. Resultatuppföljning, efter standardiserat utvärderingsformulär, 3 månader efter avslutad åtgärd Resurser Arbetsterapeut, sjukgymnast. 38

39 Upprätthållande träning Personer med medfödd eller förvärvad hjärn- eller ryggmärgsskada, där åtgärden är en integrerad del av klinikens rehabilitering eller där behoven inte kan tillgodoses inom närsjukvårdens rehabilitering. Att förbättra/bibehålla kondition och styrka för att minimera sekundära komplikationer. 1-2 gånger/veckan Träning av kondition/uthållighet och styrka, vilket kan innebära träning i grupp eller individuell träning i anpassat gym. Resultatuppföljning. Uppföljning utifrån individuella behov. Resurser Sjukgymnast. 39

40 Åtgärder vid komplicerad trycksårsproblematik Personer med medfödd eller förvärvad ryggmärgsskada och/eller svår hjärnskada, med behov av specialistteam inom området. Minimera och förhindra trycksårsutveckling Ge patienten ökad kunskap i syfte att förhindra nya trycksår 1-6 besök beroende på åtgärd. Individuell riskbedömning Bedömning av trycksår relaterat till aktuellt problemområde. Information till patient och berörd personal/anhörig. Sårregim. Eventuell utprovning av hjälpmedel. Resultatuppföljning Sårläkning, bedömning enligt Norton-skalan Resurser Team med arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, specialistläkare, dietist. 40

41 Samlevnad och sexualfunktion Person med neurologisk skada/sjukdom, där skadan påverkar fertilitet, sexual- och/eller samlevnadsfunktion. Påverka fertilitet Att optimera sexualfunktion utifrån föreliggande förutsättningar. Ge medicinska och psykologiska förutsättningar till ett fungerande samliv. 2-8 besök. Utredning av nedsatt fertilitet /sexualfunktion och dess konsekvenser. Neurologisk, neuroendokrin, psykosocial och bedömning. Läkemedelsutprovning. Hjälpmedelsrådgivning. Individuella- och parsamtal för information och stöd. Samordning med andra involverade kliniker. Resultatuppföljning uppfyllelse individuellt uppsatta mål Resurser: Sjuksköterska, specialistläkare. 41

42 Nedsatt tarmfunktion Person med neurologisk skada/sjukdom som påverkar tarmfunktionen. Optimal tarmregim avseende kontinens, självständighet och tidsåtgång. 1-4 besök för utredning, 2-6 besök för åtgärd/uppföljning. Utredning av funktionsnedsättning och konsekvenser Kartläggning av nuvarande tarmregim, tarmfunktion, neurologisk- och kognitiv funktion. Kartläggning av aktivitetsnivå, personliga förutsättningar och omgivningsfaktorer. Utprovning av lämplig tarmregim (hjälpmedel, läkemedel etc) Information och utbildning av patient och berörd personal/anhörig. Resultatuppföljning uppfyllelse, individuellt uppsatta mål Resurser: Sjuksköterska, specialistläkare. 42

43 Nedsatt blåsfunktion Person med neurologisk skada/sjukdom som påverkar blåsfunktionen. Optimal blåstömningsregim avseende kontinens, självständighet och riskminimering för framtida njurskada. 1-4 besök för utredning. 2-6 besök för åtgärd/uppföljning. Utredning av funktionsnedsättning och konsekvenser. Kartläggning av nuvarande blåstömningregim, urinblåseoch njurfunktion samt neurologisk funktion. Kartläggning av aktivitetsnivå, personliga förutsättningar och omgivningsfaktorer. Utprovning av lämplig blåstömningsregim (hjälpmedel, läkemedel etc). Information och kunskapsöverföring till patient och berörd personal/anhörig. Resultatuppföljning uppfyllelse, individuellt uppsatta mål Resurser: Sjuksköterska, specialistläkare. 43

44 Spasticitetsbehandling Person med skada i centrala nervsystemet, med spasticitet som påverkar dagligt liv; där åtgärden är en integrerad del i klinikens rehabilitering eller där behoven inte kan tillgodoses inom närsjukvårdens rehabilitering. Minska de negativa konsekvenserna av spasticitet på kroppsliga funktioner, aktivitet och delaktighet. 1 besök till livslång uppföljning. Utredning av spasticitet och dess konsekvenser. Utprovning av lämplig behandlingsregim (t.ex fysikalisk behandling och hjälpmedels-utprovning, farmakologisk. behandling, botulinumtoxin, program för intrathekal baklofen). Resultatuppföljning; COPM Resurser: Arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, specialistläkare. 44

45 Psykosociala åtgärder Person med medfödd eller förvärvad neurologisk sjukdom/skada med behov av psykosocialt stöd som ej kan tillgodoses inom närsjukvårdens organisation. Hantera en förändrad livssituation och främja psykisk hälsa. Tillgodogöra sig samhällets rättigheter. Varierande, beroende på åtgärdens karaktär. Kartläggning av patientens resurser och behov (t.ex. ekonomi, nätverk, fritid, arbete/utbildning och bostad). Samtalsstöd som kan innefatta krissamtal och stödjande samtal med patient och/eller närstående. Information om samhällets stödåtgärder och praktiskt bistånd i att tillgodogöra sig dessa. Uppföljning sker utifrån individuella behov Resurser: Kurator. 45

46 Individuellt stöd Person med lätt eller medelsvår förvärvad hjärnskada i behov av individuellt stöd i samband med neuropsykologisk rehabilitering. Öka förmågan att hantera en förändrad livssituation. Vanligtvis 3-10 samtalstillfällen Bearbeta en förändrad livssituation. Lära sig kompensatoriska strategier för att hantera skadans konsekvenser. Vid behov stödjande samtal tillsammans med patient och närstående. Resultatuppföljning SRSI Resurs Neuropsykolog. 46

47 Postpoliomottagning Personer i Östergötland, med besvär/problem relaterade till tidigare poliosjukdom. Genom en multiprofessionell bedömning, möjliggöra för individen att utifrån egna förutsättningar kunna fungera så optimalt som möjligt i sin vardag. Multiprofessionell bedömning med en medicinsk utredning, funktions- och aktivitetsbedömning, genomgång av social situation. Utredning avseende behov av hjälpmedel/ortoser. Vid behov upprättande av åtgärdsplan Ställningstagande till fortsatta åtgärder och förankring hos annan vårdgivare (vanligen patientens vårdcentral). Stödkontakt och uppföljning vid behov Kunskapsöverföring och utbildning Resurser Team med specialistläkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator 47

Rehabiliteringsmedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping. För Rehabiliteringsmedicinska kliniken öppenvård

Rehabiliteringsmedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping. För Rehabiliteringsmedicinska kliniken öppenvård För Rehabiliteringsmedicinska kliniken öppenvård Rehabiliteringsmedicinska klinikens öppenvård Uppdrag Rehabiliteringsmedicinska kliniken har till uppgift att svara för den specialiserade rehabiliteringen

Läs mer

För Rehabiliteringsmedicinska kliniken slutenvård

För Rehabiliteringsmedicinska kliniken slutenvård För Rehabiliteringsmedicinska kliniken slutenvård 1 Rehabiliteringsmedicinska kliniken Avdelning 55 slutenvård Uppdrag Rehabiliteringsmedicinska kliniken har till uppgift att svara för den specialiserade

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen

Sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Din rätt till rehabilitering

Din rätt till rehabilitering Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra

Läs mer

Multimodal smärtrehabilitering

Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:

Läs mer

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången

Läs mer

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Rehabiliteringsmedicin Specialistklinik Patientgrupper Hjärnskador Ryggmärgsskador Långvarig smärta Multitrauma Amputationer Neurologiska

Läs mer

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-251484 Fastställandedatum: 2017-12-20 Giltigt t.o.m.: 2018-12-20 Upprättare: Anna-Lena K Hagström Fastställare: Lena Vretling Hjärnrehabprogrammet,

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Neuroteam

Neuroteam Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,

Läs mer

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning

Läs mer

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på

Läs mer

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Rehabilitering och habilitering i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Att göra rätt från början

Att göra rätt från början Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens

Läs mer

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har

Läs mer

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA [Titel] 1. DU OCH DITT TEAM. 2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 3. CHECKLISTA 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA 5. PINF 6. ICE/HÄLSODOKUMENT 7. ARKIV 8. KONTAKTER 9. HJÄLPMEDEL [Process] Hans Bennebrant Hans Bennebrant

Läs mer

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga 14 juni Jan Larsson Prövning av arbetsförmåga Day 1 to 90: Nuvarande arbete Dag 91 to 180: Nuvarande arbetsgivare Dag 181 to 364: Arbetsmarknaden 1997

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. Tillgänglighet Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. 1 Detta dokument är framtaget av delar av IFS/CS styrelse, två av dem är representanter i funktionshindersråd, tillsammans

Läs mer

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros 2008-10-10 Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros Beskrivning av sjukdomen sid 2 Vuxenhabiliteringens verksamhet sid 3 Beskrivning av insatser yrkesvis sid 5 2 Beskrivning av sjukdomen

Läs mer

Sektor Stöd och omsorg

Sektor Stöd och omsorg 0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018 Norrbotten Rehab-rapporten 8 Neuroförbundet anser om rehabilitering Varför? När en person har behov av rehabilitering har per sonens liv förändrats. Tillsammans med olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Kognitiv ergonomi i arbetet

Kognitiv ergonomi i arbetet Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Ulf Lundberg Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder

Vuxenhabiliteringens program för personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder 090101 Vuxenhabiliteringens program för personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder 1 januari 2009 Vuxenhabiliteringens program för personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Programmet beskriver

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Riktlinje Dokumentation HSL

Riktlinje Dokumentation HSL 1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Utvecklingsstörning 2

Utvecklingsstörning 2 Utvecklingsstörning 2 LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Centrum för cancerrehabilitering

Centrum för cancerrehabilitering Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer