Gustav Adolfsskolans

Transkript

1 Gustav Adolfsskolan Skolan där alla blir sedda Gustav Adolfsskolans Handlingsplan för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Beslutad

2 Vision Gustav Adolfsskolan- Skolan där alla blir sedda. Detta innebär att vi uppmärksammar varje enskild elev och vi förmedlar och arbetar för ett bestående avståndstagande mot diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar. På Gustav Adolfsskolan visar alla respekt för individen och i det vardagliga arbetet utgår vi från ett demokratiskt förhållningssätt. Andan på Gustav Adolfsskolan ska präglas av att alla respekterar sig själva, andra och miljö. Så här säger lagen Skolans arbete med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av lagstiftningen i skollagen och diskrimineringslagen. Arbetet styrs också av läroplanen Lgr 11. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att motverka diskriminering. Skollagens kapitel 6 talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO ( barn- och elevombudet) som kan hjälpa eleven. I Lgr 11 står skrivet att skolan måste motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det är skolan uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

3 Ansvarsfördelning Rektor: - Se till att all personal, elev och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan - Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. - Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en likabehandlingsplan. - Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning körs och att åtgärder vidtas. - Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. - Kontakta andra myndigheter vid behov. Lärare och annan skolpersonal: - Följa skolans likabehandlingsplan. - Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. - Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänkts, anmäls eller upptäcks. - Dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas. - Bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp. - Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt.

4 Elever: - Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förkommer på skolan. - Bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Handlingsplan vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Tillsammans med skolans elever, vårdnadshavare och personal har Gustav Adolfsskolan arbetat fram en handlingsplan. Se bilaga 1 Övergripande åtgärder En övergripande åtgärd för att skapa en trygg skola, där lika behandling främjas och kränkningar, trakasserier och diskriminering motverkas är arbetet med kamratstödjare och vuxna. Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen är ett fristående bollplank som finnas som en trygghetsfaktor för elever och till stöd för mentorer. Alla elever kan vända sig till kamratstödjarna eller alla vuxna. Nytt för vårterminen 2015 är att skolan inte utser kamratstödjare. I stället väljer trygghetsgruppen slumpvis ett eller två nummer. Elever som har detta nummer på klasslistan kallas till samtal enskilt eller i grupp för att berätta om hur de upplever klimatet på skolan. Detta för att alla ska känna lika stort ansvar och för att fler röster ska komma till tals. För att klara trygghetsgruppen ska ha en bra uppfattning av klimatet på skolan träffas elever och vuxna regelbundet. Exempel på andra uppdrag som eleverna kan få är att sätta ihop en trygghetsenkät, diskutera värdegrunden och våra ledstjärnor.

5 Uppföljning av Likabehandlingsplanen Alla elever är väl medvetna om skolans nya värdegrund och ordningsregler och visar det genom att uppträda på ett respektfullt sätt i alla situationer Planerade och genomförda insatser Alla klasser diskuterade under året skolans värdegrund och ordningsregler. Elevernas synpunkter sammanställdes. Personalen diskuterade elevernas synpunkter i arbetslagen. Sammanställningen diskuterades även på enhetsrådet. Nya regler och ett nytt värdegrundsdokument skrevs utifrån de synpunkter som framkom. De nya reglerna gick ut på remiss till samtliga klasser och till skolans personalarbetslag. Efter diskussioner ändrades punkten om återläsning. Resultat Nya regler och värdegrund beslutades av personalen på APT Bifogas som bilaga 3 Sammanställningen av elevernas lägesanalys bifogas som bilaga 4. Analys Skolan påbörjade diskussionen om regler och värdegrund vid terminsstarten. I klasserna var det många diskussioner under läsåret om hur vi tillsammans skapar den skola vi vill verka i. När vi i maj genomförde en lägesanalys om elevernas syn på regler och värdegrund ser vi att de är väl förtrogna med det uppdrag skolan har och att de är nöjda med de nya reglerna och värdegrundsdokumentet. En del elever tycker att personalen kan vara ännu tydligare. Punkten om återläsning ändrades till att Skolan erbjuder tid för läxläsning. Vid ogiltig frånvaro kan läxläsning vara en åtgärd i åtgärdsprogrammet för enskilda elev. Varje år arbetar vi intensivt i samband med terminsstarten med att marinera eleverna om vikten av att alla på skolan blir respekterade. Vi har också ett medvetet program för att arbeta med våra klasser för att skapa väl fungerande grupper. Detta behöver vi göra mer medvetet vid fler tillfällen under läsåret. Utvecklingsområden till nästa läsår Vi behöver se över organisationen för hur vi arbetar med kränkande behandling.

6 Mål vi kommer att arbeta mot under läsåret 14/15 för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Konkreta åtgärder och handlingsplaner Tid Effektmål, Aktivitet Indikator Augusti/ september Augusti I läsårsstarten tittar vi igenom utvärderingar mm för att fastställa de mål vi vill fokusera på under läsåret. I diskussionen bestämde vi att förtydliga begreppet arbetsro, ev i ett arbete med ledstjärnor. - arbeta med begreppet arbetsro Oktober V 44 Vi analyserade GR-enkäten, trygghetsenkäten och lägesanalysen. Utifrån diskussionen plockade vi fram nedanstående utvecklingsområden. Vi samtalade om värdegrunds- arbetet i Partille och beslutade att börja arbeta med ledstjärnor. En ledstjärna per månad med start i januari. Vi börjar med samarbeta Oktober Planen och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ses över. - kamratstödjarorganisationen - arbeta med begreppet arbetsro - arbete med ledstjärnor November December Januari/ Februari Mars/ April Maj/Juni Juni - påbörja ett kunskapande om genus och rasism Rektor träffar personal för att hitta former för kamratstödjare och utbildning för dessa. Handlingsplanen vid kränkningar uppdateras och lämnas ut på remiss all personal. Tillsammans med arbetslagsledarna läggs tillfällen in i kalendern om genus och rasism. Personal deltar på skolverkets konferensen Vad krävs för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete i skolan? Föreläsnings om genus i samband med ämnesanalyserna Vi beslutar att vi inte har kamratstödjare utan alla elever kommer att kallas till samtal enskilt eller i grupp enligt modell i handlingsplanen. Skolan värdegrund och ordningsregler diskuteras i alla klasser för en ev. förändring. Skolan har en utarbetad plan för arbetet med kamratstödjare och ledstjärnor Skolan har påbörjat kunskapandet om genus och rasism

7 Bilaga 1 När vi upptäcker kränkande behandling, trakasserier och diskriminering på skolan gör vi så här! När en kränkning har skett Vid varje misstanke om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, skall den vuxne ingripa direkt. Om det är en elev som ser eller hör en kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, skall eleven direkt kontakta en vuxen. Samtal inleds genast med den utsatte och med den som utfört handlingen. Det är viktigt att samtalen sker enskilt med en elev i taget. Varje händelse skall dokumenteras, kopia lämnas till klassens mentorer och originalet till specialpedagogen för arkivering. Klassens mentorer och ev. rektor informeras. Ansvarig All personal Ingripande personal samt stöd av en kompis/friendselev som lyssnare om berörd elev önskar så. Ingripande personal Ingripande personal Mentorns fortsatta arbete om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, fortsätter. Mentor fortsätter arbetet med berörda elever och nödvändiga åtgärder vidtas. Samtal med berörda föräldrar, lärare och rektor. Uppföljande samtal genomförs efter 1-2 veckor enskilt med de berörda för att säkerställa att kränkningen har upphört Vid behov fortsätter samtalen. Om mobbningen/kränkningen inte har upphört efter tre samtal kontaktas elevhälsan och rektor, Mentorer Mentorer Mentorer Mentorer

8 Vid behov kontaktas och rådfrågas elevhälsan. Elevhälsans arbete vid kränkning Vid behov kontaktas och rådfrågas elevvårdteamet. Eventuell anmälan till elevvårdskonferens görs. Berörda kallas till elevvårdskonferens Åtgärdsprogram mot mobbning och kränkande behandling upprättas tillsammans med eleven, föräldrarna och klassens mentorer. Ytterligare åtgärder vid kränkning Vid behov anmälan till barn och ungdomsnämnd och socialnämnd. Polisanmälan vid behov Elev kan flyttas till särskild undervisning eller annan skola, även utan vårdnadshavares medgivande. Mentorer Ansvarig Mentorer Rektor Elevvårdsteamet Ansvarig Rektor Rektor Barn och ungdomsnämnden

9 Bilaga 2 Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet Värdegrundsfrågorna aktualiseras varje läsår för elever, föräldrar och personal. Vi arbetar med ledstjärnor för en fördjupad förståelse för värdegrundsfrågorna. Varje månad har vi en ny ledstjärna som vi diskuterar och gestaltar på olika sätt. Vi arbetar vidare med tydliga regler och förhållningssätt med konsekvensbeskrivningar. Att få eleverna att bli mer engagerade i sin fysiska och psykiska skolmiljö, bland annat genom nolltolerans mot såväl kränkande ord som behandlingar. Normer och regler anslås i klassrummen. Vid läsårets start aktualiseras reglerna dagligen i en vecka och därefter en gång per månad. Skolans värdegrund och ordningsregler uppdateras varje vårtermin Månadens ledstjärna anslås. Satsningar görs på elevskyddsombud och elevrådet, för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandlingar, i form av föreläsningar, studiebesök och ev. en temadag. Elevrådet är medlem i organisationen Sveriges Elevråd. Skolvärden ansvarar för elevrådets arbete. Skolan har ämnet Livskunskap för att öka elevernas insikt i moraliska och etiska frågor. Lägerskolor/friluftsliv anordnas. Där arbetar man med kamratrelationer och med att stärka elevernas självbild. För så 9 anordnas en avslutningsfest i samband med vårterminens avslutning. Skolans skyddsombud och skolvärd utser två skyddsombud. Tillsammans går de på utbildning om arbetsmiljöfrågor. Elevskyddsombuden deltar balnd annat på arbetsmiljöronden. Som tidigare år satsar vi i på skolstarten med tydlig struktur och festliga inslag för våra elever.

10 Bilaga 3 VÄRDEGRUND Framtagen i samarbete med elever och personal Reviderad och beslutad Gäller 2014 Utdrag ur Lgr 11 Skolan ska... främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö FÖRHÅLLNINGSSÄTT Förhållningssätt för alla på Gustav Adolfsskolan RESPEKTERA DIG SJÄLV 1. Vårda din hälsa 2. Ge dig själv chansen att lyckas 3. Våga ta hjälp av andra 4. Våga stå för det du gör 5. Våga framföra dina åsikter men var beredd att ändra dig 6. Njut av livet under ansvar RESPEKTERA ANDRA 7. Ha förståelse för att alla är olika men har lika värde 8. Visa hänsyn och var schysst mot andra 9. Våga vara en god förebild RESPEKTERA EGENDOM 10. Var rädd om och ta ansvar för andras och gemensamma saker 11. Var rädd om och ta ansvar för våra lokaler och vår gemensamma miljö

11 GUSTAV ADOLFSSKOLANS ORDNINGSREGLER 1. Kom i tid och ha med dig arbetsmaterial och var förberedd för lärande. 2. Gör ditt bästa så att du är nöjd med ditt arbete. 3. Sträva efter arbetsro. Ge dig själv och andra möjlighet att lära. 4. Var beredd att samarbeta med alla. 5. Håll rent och ställ i ordning efter dig. 6. Använd ett vårdat språk. 7. Använd inte våld. Uppträd inte kränkande. 8. Var aktsam om skolans lokaler. Klotter, nedskräpning och åverkan är förbjuden. 9. All form av filmning, fotografering eller ljudupptagning får ske och användas bara om de medverkande samtycker. KONSEKVENS VID REGELBROTT 1. Tillsägelse av berörd personal. 2. Samtal med mentor. 3. Föräldrakontakt. 4. Möte där rektor medverkar. Beslut om fortsatta åtgärder. 5. Anmälan till barn- och ungdomsnämnden. 6. Om handlingen är brottslig eller av annan allvarlig art gör skolan en anmälan till polis eller socialtjänst beroende på elevens ålder. Olovlig frånvaro rapporteras utan dröjsmål till målsman. Läxläsningstillfällen kommer att erbjudas för alla elever och kan finnas med som åtgärd vid olovlig frånvaro. Ersättningsskyldighet vid skadegörelse. Skolan kan ta i förvar störande föremål. Elev kan flyttas till särskild undervisning eller annan skola, även utan medgivande av vårdnadshavare.

12 Bilaga 4 Sammanställning av Lägesanalys om arbetsro på Gustav Adolfsskolan vt 14 Hur har du känt dig delaktig i arbetet att skapa arbetsro? Åk 6-7 Alla vi tycker att vi har varit delaktiga och påverkat till en bra arbetsro. Vi har försökt vårt bästa med att skapa arbetsro. För det mesta genom att vara tysta och lyssna. Sådär. Ja Försökt vara tysta och fokusera på arbetet. Lyssnat på läraren. Respektera den som har ordet (oftast). Inte varit delaktiga. Man ska respektera varandra genom att vara tyst, inte springa runt i klassrummet och lyssna på andra när de har redovisningar mm Genom att inte prata, försöka vara tysta. Skapa arbetsro: Många elever menar att de varit delaktiga genom att själva vara tysta och jobba. De diskuterade också klassens gemensamma regler. Några elever tyckte de bidragit genom att be andra som stör att vara tysta. Åk 8 Tar mitt egna ansvar och är tyst (flera). Är inte rädd för att säga till andra vid behov (flera). - Har varit tyst, pratat när man ska, inte störa någon annan. - varit tyst när man ska - Vi känner att vi har hjälpt till till arbetsron i många lektioner. När en vikarie vikarierar så blir dom flesta i klassen stökiga. - Våran grupp känner sig sådär med att ha bidragit till arbetsro vi skulle kunna fokusera bättre - Jag har varit tyst under genomgångarna och pratat när man skulle prata. Åk 9 Varit tyst och lyssnat. Vi har känt oss delaktiga på grund av att arbetsron varit bra. Att hålla tyst och säga åt andra att vara tysta

13 Hur bidrar du till arbetsro? Åk 6-7 Vi sitter på våra platser och och gör det vi skall. Är tysta och lyssnar på läraren o visar respekt för läraren. Man viskar och räcker upp handen. Vara tysta och lyssna. Vi försöker koncentrera oss på arbetet och försöker vara tysta. Hålla käften! Tyst och göra det man ska istället för att skolka. Försökt vara tysta. Lyssna på läraren. Man räcker upp handen Man pratar i låg volym Vara trevlig och inte skapa konflikter och bråk Roligare uppgifter till exempel fast ändå så man ger sig något i matte Arbetsro är när man kan fokusera på sitt arbete och kan respektera andras (Lektioner det alltid är bra arbetsro på matte- och NO- och svenskalektioner God arbetsro skapas när lärarna är engagerade i arbetet, och att man gör något praktiskt Säga till varandra att vara tysta och att inte driva på ett samtal, till exempel inte skratta eller käfta emot. När lärarna inte avbryter undervisningen för många gånger för att tysta ned, då tappar man koncentrationen Det är arbetsro när alla är delaktiga i arbetet Man är tyst, respekterar att andra arbetar och lyssnar Går ut och jobbar. Man behöver inte ha samma lärare i alla ämnen Respekterar när andra pratar och fokusera på sitt Åk 8 Bidrar ibland genom att säga till. Lyssnar på musik för att få arbetsro. Räcker upp handen Vi har hittat vår inre kompass som får att vilja jobba i skolan - Har varit tyst, pratat när man ska, inte störa någon annan. - samma prata lagom - Inte störa arbetsron samt vara tyst och jobba. - Vara glada och ha roliga arbeten. - Att försöka vara tyst och ha respekt för dem som pratar, men också försöka säga nej till folk som vill visa någon video eller annat på lektionstid.

14 Åk 9 varit tyst och lyssnat. Visat respekt Samma Har arbetsron i klassen blivit bättre under läsåret? Åk 6-7 NEJ!!! Ja. Ja Absolut! ;) Lite. Bättre än i början. Nej, det har varierat. Ibland bra och ibland dåligt. Upp och ner men generellt bättre än i början. Typ samma. Vi hade bra arbetsro i början av terminen. Vi hade roliga arbetsuppgifter med Agneta i svenskan Man behöver bra lärare som kan förklara på olika sätt Det har blivit lite bättre men är fortfarande lite pratigt. Bättre tycker några och en del tycker att det har blivit sämre. Det var ganska stor oenighet om arbetsron i klassen blivit bättre eller ej. Åk 8 Ja, Flera har mognat och tar större ansvar. Bättre än tidigare. Ja. Det var bättre i början av åttan, men bättre än sjuan. Ibland kan det vara stökigt på vissa lektionerna beroende på vilka elever som är med och respekt för lärare.. Börjar en fortsätter alla. Ja, bättre sedan åk 7. Pratar har minskat, nya lärare, Hjälpt att läraren ringt/kontaktat hemmet. Ja fler och fler har hittat sin inre kompass och därmed fått bättre arbetsro. VI är tysta och har en stark vilja av att lära oss - ja, vi har varit tystare och lugnare en vad vi var innan. - det har blivit bättre även med vikarierna - Ja, det tycker vi. - A den har blivit en mer samspelt klass med bättre stämning - Arbetsron har blivit bättre sen sexan och sjuan. Men i början av åttan var det fortfarande ganska stökigt. Jag tror att det var då ljudinspelningen spelades in. Men när vi fick videon till julen så hade arbetsron blivit bättre och videon sänkte alla då på något sätt. Men efter det så blev arbetsron ändå ännu bättre. Åk 9 Ja. Alla har mognat och skärpt till sig, därav blir arbetsron bättre Den har blivit mycket bättre, om man jämför med i 7an

15 När känner du dig trygg i skolan? Åk 6-7 När vi går förbi en rökare känner vi oss inte trygga, men annars är vi trygga. Bara när 7:orna inte är i närheten. När man är med kompisar man tycker om. Alltid (2/3 av gruppen), 1/3 av gruppen nej. Är jag är med mina kompisar JA Alltid Säker så länge inte en elev är nära. Rädd för en elev. Alltid (de flesta). Vi känner oss trygga hela tiden. Människorna runt omkring oss känns trygga. Alltid när jag är med mina kompisar. Alla uttalanden från grupperna sa att de kände sig trygga i skolan alltid. Har blivit bättre under läsåret. Vissa människor är inte här och påverkar, då har inte andra börjat prata. Lärarna tar tag i det mer än tidigare. Har blivit bättre under läsåret. Vissa människor är inte här och påverkar då inte andra att börja prata. Lärarna tar tag i det mer än tidigare. Ja, vi känner oss trygga. Alltid trygga Vi känner oss alltid trygga i skolan - alltid. - ja alltid - Överallt. - när jag hamnar i en grupp där de andra respekterar mig. Åk 9 Alltid. Vi känner oss obekväma på grund av lite olika anledningar, men tryggt är de la. Vi är alltid trygga

16 Bilaga 5 Resultatet av Trygghetsenkäten som genomfördes i samtliga klasser ht 13 Klass: Sammanställning hela skolan 1.Finns det något tillfälle som du känner dig otrygg på skolan? (tex vid lunchen, idrotten) o Ja 15 o Nej 236 Om ja, när? Idrotten, rast(utanför), gympan, toa, lunchen(älgar), 2. Finns det någon speciell plats som känns extra jobbig att passera eller vara på? o Ja 15 o Nej 249 Om ja, var? Toaletter äckliga, spanskan, stationen, tunneln(rökare), tunneln. Matsalen, gympasalen, 3.Känner du dig i trygg i klassen? Är det bra stämning? o Ja 258 o Nej 14 Om nej, varför? En förstör stämningen(7), stressigt i klassen, högljutt(7), skitsnack drar ner stämningen, 4. Vet du någon i klassen som är extra utfryst, mobbad eller liknande? o Ja 43 o Nej 182 Om ja, på vilket sätt? Han väljer själv, några, en är ensam, vissa tjejer är ensamma

17 5. Vet du någon på skolan som är extra utfryst, mobbad eller liknande? o Ja 23 o Nej 228 Om ja, på vilket sätt? En går ensam, 6. Är det någon i klassen som mobbar/fryser ut andra? o Ja 25 o Nej 224 Om ja, på vilket sätt? Grupptryck, nedvärderar, en person tycker att de flesta fryser ut, tjejer fryser ut, någon pratar mycket skit, kallar andra för öknamn, våldsam 7. Är det någon på skolan som mobbar/fryser ut andra? o Ja 27 o Nej 198 Om ja, på vilket sätt? Ibland lämnar kompisar en, elakheter, trakasserar, sprider rykten, 8. Känner du dig någonsin orättvist behandlad av lärarna? o Ja 48 o Nej 189 Om ja, i vilken situation? Beskriv så noga du kan. Någon lärare är sträng, orättvis placering fördel tjejer, petnoga med allt, vikarier, betygsättning, vissa lektioner, kollektiv bestraffning, 9. Har du någon vuxen på skolan att prata med om något känns jobbigt? o Ja 150 o Nej 87 Om ja, vem? (skolsköterskan, lärare, kuratorn etc.) Lärare, mentorer, kurator, skolvärdinna. Familj eller kompisar istället.

18 10. Brukar du duscha efter idrotten i skolan? o Ja 138 o Nej 100 Om nej, varför? Blir inte svettig, duschar hemma, ingen annan gör det, ofräscha duschar, mobilen kan bli stulen, eksem, glömmer handduk, mobilbilder kan tas, orkar inte, inga avskilda duschar, är inte med, hinner inte., har ändå idrott sist så duschar hemma. 11. Vet du om att skolan har kamratstödjare? o Ja 155 o Nej Vet du vilka som är kamratstödjare på skolan? o Ja 44 o Nej 179

19 Bilaga 6 Resultat från GR-enkäten som eleverna i åk 8 besvarade. Nöjda Missnöjda (Andelen 3,4) (andelen 1,2) Lärarna på skolan bemöter mig väl 84% 16% Mina lärare förväntar sig att jag ska nå 93% 7% målen i alla ämnen Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet 88% 12% om jag behöver det Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 42% 58% Lärarna tar hänsyn till mina behov och 82% 18% förutsättningar Jag känner att jag får arbetsro i skolan 94% 6% Jag känner mig trygg i skolan 99% 1% Jag trivs i skolan 87% 13% I min skola upplever jag att vi respekterar 76% 24% varandra Andra elever i skolan bemöter mig väl 89% 11% Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen 74% 26% i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 85% 15% Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar 58% 42% i skolan