Diskussionsunderlag Regionalt Trafikförsörjningsprogram Jönköpings län

Transkript

1 Regionalt Trafikförsörjningsprogram

2 FÖRORD Detta är ett diskussionsunderlag till det regionala trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län som landstingsfullmäktige ska fastställa senast den 1 oktober Inriktningen är att öka resandet i kollektivtrafiken med 60 procent till år Underlaget, som följer den vägledning som Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Kommuner och Landsting och SKL utarbetat, redovisar de strategiska vägval som föreslås. Materialet tillsammans med de synpunkter som framkommer under remisstiden, t o m 30 april 2012, ska ligga till grund för det trafikförsörjningsprogram som sedan ska utarbetas och antas. Genom en väl fungerande kollektivtrafik kan samhället tillgodose flertalet av invånarnas behov av transporter. Trafiken kan indelas i två segment regional och interregional. Den regionala trafiken omfattar relativt korta resor som till och från arbete, skola, service, inköp, kultur och fritidsändamål. Merparten av dessa resor görs i orter eller mellan närliggande orter. Det andra marknadssegmentet, interregional kollektivtrafik, utgörs av längre enstaka resor t.ex. resor som görs i tjänsten och på fritiden. Här finns flyget som ett alternativ till buss och tåg. Landstinget och kommunerna har haft ett gemensamt ansvar inom länet för den regionala kollektivtrafiken. Från den 1 januari 2012 är Landstinget i ensamt ansvarig för verksamheten och har därmed blivit den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Jönköpings Länstrafik AB övergick vid samma tidpunkt till att bli en förvaltning inom landstinget. Den nya kollektivtrafiklagen, Lag om kollektivtrafik, SFS nr 2010:1065, definierar regional kollektivtrafik som trafik vilken utförs inom ett län, eller om den sträcker sig över flera län, huvudsakligen tillgodoser resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten skall regelbundet fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Programmet skall vid behov uppdateras något som sannolikt kommer göras en gång per mandatperiod. Arbetet kommer att bedrivas i samråd med angränsande län, kommuner, andra myndigheter, kollektivtrafikföretag, idella organisationer samt företrädare för näringsliv och resenärer. Enligt lagen ska det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehålla en redovisning av: behovet av kollektivtrafik i länet samt målen för den alla former av regional kollektivtrafik ingår i programmet, kommersiell och upphandlad trafik som sker på grundval av allmän trafikplikt åtgärder för att skydda miljön tidsbestämda mål och åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken till behov hos personer med funktionsnedsättning de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer ska anges, samt omfattningen av trafik enligt lagarna om färdtjänst och om riksfärdtjänst samt grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik. Från Länstrafiken överlämnar vi detta diskussionsunderlag för diskussion och ser fram emot att ta del av synpunkter i den remissomgång som nu startar. Med denna som 1

3 bakgrund kommer sedan ett förslag till Regionalt Trafikförsörjningsprogram att utarbetas som landstingets politiker i Landstingsfullmäktige slutligen tar ställning till. Jönköping den 17 februari 2012 LÄNSTRAFIKEN Carl-Johan Sjöberg Trafikdirektör 2

4 Innehållsförteckning Sidnr Förord Steg 1 Nuläge Befolkning - Landareal och Befolkningstäthet - Buss och Tåg - Kvalitet - Serviceresor - Bussgods - Finansiering och effektivitet Steg 2 En gemensam vision och värdegrund Steg 3 Avgränsningar och strategiska val Funktionellt trafikutbud - Funktionellt resande - Framgångsfaktorer - Folkmängd och dess förändring - Strukturbeskrivning av länets kollektivtrafik - Principer för trafikeringsupplägg - Nivå 1 Storregionala stråk - Nivå 2 Regionala stråk - Nivå 3 Stadstrafik - Nivå 4 Närtrafik (tidtabellagd och/eller anropsstyrd) - Trafikuppbyggnad - Kommersiell Upphandlad trafik - Hållbart samhälle Steg 4 Realistiska och mätbara mål Resandemål - Kundnöjdhetsmål - Tillgänglighetsmål - Effektiviseringsmål - Miljömål Steg 5 Åtgärder för att nå målen Ökat resande - Effektivare trafik - Infrastruktur och roller - Regional tillväxt - Regional och kommunal planering - Stationer, omstigningspunkter och hållplatser - Infrastrukturåtgärder - Allmän trafikplikt - Integrera Serviceresor - Bussgods Steg 6 Genomförande, vem gör vad 31 - Fortsatt arbete Steg 7 Ekonomiska konsekvenser Finansiering Steg 8 Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet

5 Steg 1 Nuläge BEFOLKNING Befolkningen i och dess 13 kommuner bestod 31 december 2010 av totalt invånare. Av dessa var 48 procent bosatta i länets tätorter med mer än invånare, se tabell 1.1. Ett nät av vägar och järnvägar förbinder länets olika delar. Innevånarna bor och pendlar som framgår av nedan redovisade bilder. Tabell 1.1 Tätorter i länet större än inv 31 dec 2010: 1. Jönköping invånare 2. Värnamo Nässjö Tranås Vetlanda Gislaved Källa: SCB Förutsättningarna för en god kollektivtrafik påverkas av många faktorer. Antalet invånare, länets landareals storlek, befolkningstäthet samt invånare per km² är sådana faktorer. För länet och våra angränsande län uppgick dessa den 31 december 2010, enligt SCB till: LANDAREAL OCH BEFOLKNINGSTÄTHET: Län: Antal km² Invånare km² ,6 32 Östergötlands län ,6 40 Kronobergs län 8 468,0 22 Kalmar län ,1 21 Skåne ,4 112 Halland 5 461,6 54 Västra Götalands län ,1 66 Riket i sin helhet ,4 23 Inom vårt län varierade befolkningstätheten mellan Aneby med 12 invånare per km² och Jönköping med 85 invånare/km². Befolkningstäthet tydliggör hur många potentiella resenärer som finns inom ett geografiskt område. Antal invånare liksom invånare per km² i respektive kommun framgår av bilden på nästa sida. 4

6 För närvarande sker de flesta resorna inom tre områden södra Vätterbygden, Höglandet och Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo och mellan dess huvudcentra som bilderna på nästa sida visar. Länets nuvarande kollektivtrafik bygger på dessa grundprinciper. 5

7

8 BUSS OCH TÅG 2011 gjordes ca 17 miljoner kollektivtrafikresor med buss och tåg i genom länstrafikens upphandlade linjetrafik. Linjetrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik inom och mellan orter i länet, samt till orter i angränsande län. Med tågtrafiken gjordes ca 2 miljoner resor. Stadstrafiken i Jönköping är den helt dominerande trafiken, där utfördes 67 procent eller ca 11 miljoner av alla resor i länet. Med övriga regionbussar gjorde ca 4 miljoner resor. Dessutom finns ett antal kommersiella buss- och tåglinjer med minst ett stopp för påoch avstigande. Länstrafiken har avtalat om biljettgiltighet på några av dem. Från Jönköpings flygplats bedrivs linjeburen trafik till Stockholm. Länstrafikens periodkort gäller även på färjan mellan Gränna och Visingsö Kollektivtrafiken i hade 2011 en marknadsandel på 13,2 procent av det totala resandet med alla transportmedel med undantag av cykel. Länets kollektivtrafik ska erbjuda merparten av länets invånare goda resealternativ, för att komma till och från arbete och skolor, kommersiell och offentlig service etc. Detsamma gäller också till och från motsvarande resmål i grannlänen. Den av Länstrafiken upphandlade trafiken under 2012 framgår av ovanstående bild samt av bilaga nr 1. 7

9 Trafiken ska även underlätta för att näringslivet ska kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Kollektivtrafiken är också ett strategiskt viktigt redskap för samhället att erhålla en önskad samhällsutveckling för att därigenom bidra till regional utveckling och tillväxt. Kollektivtrafiken bidrar även till det hållbara samhället i miljömässiga, ekonomiska och sociala avseenden. KVALITET Verksamhetens kvalitet mäts genom kollektivtrafikbarometern. Varje månad intervjuas 300 slumpmässigt utvalda personer i länet, både resenärer och icke resenärer. Utöver detta görs även regelbundna ombordundersökningar för att få reda på resenärernas synpunkter och önskemål gällande det kollektiva resandet. I hade kollektivtrafiken 2011 ett NKI (Nöjdkundindex) på 46 procent när både resenärer och icke resenärer tillfrågas. Rikets medelvärde är 49 procent. Frågar man bara resenärerna ligger NKI på 62 procent och medelvärdet i riket på 59 procent. Av bilden nedan kan man se vad invånarna i länet tycker har stor betydelse och vilket betyg det får NIK-siffran för resande med Serviceresor var för samma tid 89 procent. För att nå ut till resenärsgrupperna har Länstrafiken startat fokusgrupper, gjort webbundersökningar, utvecklat hemsidan, etablerat sig på Facebook, besökt skolor och större arbetsplatser m m. 8

10 SERVICERESOR Serviceresor består av flera former av trafik över hela så som färdtjänst, sjukresor, arbetsresor, resor till dagverksamhet, närtrafik, kompletteringstrafik och övrig anropsstyrd trafik. Regelverken varierar mellan trafikformerna. Idag ansvarar länets kommuner för färdtjänsten men detta ansvar avses bli överfört till landstinget och integreras med övrig kollektivtrafik från 1 januari Kommunerna har i princip samma regler för färdtjänsten. För färdtjänstresor krävs ett i förväg beviljat tillstånd. Sjukresa får man åka när hälsotillståndet så kräver och att man inte kan ta sig till vården på annat sätt. Sjukresor sker även utanför länet till och från specialistvård. För sjukresor finns idag ingen tillståndsgivning utan varje resa beviljas av vårdgivande enhet. Resorna beställs, planeras, samordnas och följs upp hos Länstrafiken. Länstrafiken har sedan 2003 en beställningscentral i egen regi. Under 2011 genomfördes drygt resor varav ca 30 procent avser Landstingets sjukresor och resterande är kommunresor. Under de senaste åren har antalet sjukresor minskat och antalet kommunresor ökat. Samåkningsgraden är 44 procent. I Sävsjö, Tranås, Gnosjö och Habo kommun har närtrafik startats upp. Detta innebär en resmöjlighet för de kommuninvånare som inte har möjlighet att åka med den ordinarie linjetrafiken. Resorna samordnas med fordon som kör sjuk- och färdtjänstresor. Den 1 maj 2012 startar Jönköpings kommun en mindre modell av Närtrafik. BUSSGODS Det samarbetsavtal som låg till grund för bildandet av Jönköpings Länstrafik AB talar om ansvar för persontrafik med därtill hörande godstransporter. Det finns en lång tradition att använda buss- och tågtrafik för godstransporter. Det har även påverkat utformningen av fordon och terminaler. FINANSIERING OCH EFFEKTIVITET Kostnaden 2011 för länets kollektivtrafik, inklusive serviceresorna, uppgick brutto till 910 mkr, varav länets kommuner och landsting, exklusive serviceresor, tillsköt 314 mkr. Biljettintäkterna uppgick till 276 mkr och kostnadstäckningsgraden uppgick till 57 procent exklusive serviceresor. Vid en jämförelse i statliga Trafikanalys statistik över den regionala kollektivtrafiken i Sverige, ( med andra likvärdiga länstrafikverksamheter, kan konstateras att Länstrafikens intäkter och kostnader synes vara på samma nivåer. Förhållandena i står sig väl i en nationell jämförelse. 9

11 Steg 2 En gemensam vision och värdegrund Kollektivtrafiken i styrs och påverkas av de visioner och planer som fastställs av landstinget och andra samhällsorgan. Länstrafiken har fastställt en egen vision och affärsidé som utgår ifrån dessa dokument. Landstinget har fastställt följande vision för all sin verksamhet: För ett bra liv i ett attraktivt län Ett bra liv förutsätter bl.a. goda möjligheter att resa i det dagliga livet. Det innebär att arbetsplatser, skolor, köpcentra, offentlig service som t ex sjukvård och kulturinrättningar ska nås. Ett attraktivt län fordrar bl.a. en hög tillgänglighet till ett brett utbud av arbete, service och till det sociala nätverket. Här har en väl fungerande kollektivtrafik en avgörande betydelse för att möjliggöra en sådan situation för såväl enskilda människor som näringsliv. Det ska vara lätt att resa till och från olika resmål inom och utanför länets gränser. Kollektivtrafik är ett av de strategiska verktyg som länets beslutsfattare har för att utveckla länet enligt de visioner och ambitioner som fastlagts i olika program. Det framgås av Regionförbundets Regionala utvecklingsprogram. Där anges visionen för utvecklingsarbetet enligt följande: Vi ska vara den självklara mittpunkten för människor med skaparkraft. En tillgänglig region för människor som vill besöka, verka och leva i en möjliggörande miljö. I programmet fastställs också ett långsiktigt, strategiskt mål, nämligen: Ett snabbare, öppnare och smartare Med Det snabba länet menas bl.a. att tillgängligheten till länets alla delar är god. Med snabba, enkla och effektiva transporter kan vi ofta och lätt ta både människor och varor från en plats till en annan, inom länet och över länsgränserna. Det öppna länet är öppet och välkomnande och är en enad, kreativ och dynamisk region där man tillsammans agerar kraftfullt. Vi ser till hela länet, men är också medvetna om varandras särdrag och olika förutsättningar. Vi ser ett regionalt liksom gränsöverskridande samarbete som en förutsättning för utveckling, både när det gäller geografi och verksamhet. Det smarta länet kännetecknas av klokhet, kunskap och kompetens som satsar på ny teknik, utbildning och forskning. Det smarta länet använder sina resurser smart och effektivt. Det regionala utvecklingsprogrammet betonar fyra faktorer som är avgörande för ett livskraftigt och en fortsatt hållbar utveckling och tillväxt. 10

12 Regionförstärkning Entreprenörskap Attraktivitet Samverkan Utvecklingen av länets kollektivtrafik har dessa visioner och värderingar som grund när den framtida kollektivtrafiken ska byggas och den befintliga infrastrukturen skall utvecklas och förnyas. Regionalt utvecklingsprogram (RUP) med sikte på 2020 anger fem prioriterade programområden. Ett av dessa är Kommunikationer: Gränslös tillgänglighet. Samtliga programområden är prioriterade ur ett utvecklingsperspektiv och de har en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Det övergripande målet för programområdet Kommunikationer har följande utformning: ska ha en väl utbyggd, säker och hållbar infrastruktur och trafikering som med minsta möjliga belastning på miljön, folkhälsan och människors sociala liv ger ökad gränslös tillgänglighet och rörlighet för alla människor, varor och tjänster. Delmålet att kollektivtrafiken ska bidra till att förstärka, förstora och knyta samman marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid utgör en grund för Länstrafikens uppdrag. Som strategi för att nå målet anges en utökad, snabb och anpassad kollektivtrafik, förbättrad säkerhet, standard och kvalitet, helhetssyn och systemtänkande från dörr till dörr. Detta gäller oavsett läns/regionsgräns. Länstrafikens uppgift är att inom fastställd ekonomisk ram bedriva en så effektiv kollektivtrafik som möjligt samt bidra till att förstärka, förstora och knyta samman marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid. I uppdraget ingår också att knyta samman angränsande arbetsmarknadsregioner oavsett läns- och eller regiongränser. Med utgångspunkt från sitt uppdrag har Länstrafiken formulerat sin Vision och Affärsidé enligt följande: Vision Det naturliga resvalet Affärsidé Med omtanke om våra kunder, erbjuder vi prisvärda, enkla och säkra resor Med det naturliga resvalet menas att det ska vara naturligt att resa med tåg och buss. Inför varje beslut om att resa ska den kollektiva resan alltid vara ett klart och tydligt alternativ till andra resformer. Naturligt också i den skepnaden att kollektivresan sparar på vår miljö och inte förbrukar naturresurser. Resebeslutet kommer inte alltid att resultatera i att man väljer bussen eller tåget, men det alternativet ska alltid finnas med och ha en stark attraktionskraft för den enskilda människan. Samtidigt står det klart att kollektivtrafiken inte alltid kan erbjuda det bästa alternativet vid varje enskild resa. 11

13 Omtanke handlar om människan. Vi visar omtanke genom att bedriva kollektivtrafik med god kvalitet då vi tillgodoser behov av resor för våra resenärer, blivande resenärer liksom för människor med olika funktionshinder. Omtanke handlar också om våra levnadsförutsättningar nu och i framtiden. Hänsyn till miljön och framtidens levnadsvillkor måste stärkas hos alla människor, enskilt och i grupp. Det handlar om solidaritet för framtida generationer. En kollektivresa gör skillnad i frågan om framtida klimat och levnadsbetingelser för människor och natur. Priset har betydelse för vilken resform man väljer. Kollektivtrafikresan är alltid ekonomiskt fördelaktig men priset är inte avgörande för att välja en kollektivresa framför en bilresa. En rad andra faktorer har en stor betydelse för den enskilde i beslutsstunden. Det ska vara enkelt att resa kollektivt, enkelt att förstå avgifts- och betalsystem, enkelt att stiga på och av på rätt plats, enkelt att byta m m. Det ska även vara enkelt att planera och genomföra en resa bl.a. genom att kunna välja mellan många turer. På samma sätt är säkra resor viktigt. Säkerhet från våld och övergrepp eller andra oroselement men också säkerhet i att buss och tåg avgår och ankommer vid angivna tider. Resan ska också vara säker genom att fordonet är säkert och att resan upplevas säker genom hur den framförs. Kollektivtrafikens möjlighet att nå framgång och att uppnå målet med att öka resandet med 60 procent till 2025 förutsätter att alla parter deltar aktivt för att ge kollektivtrafiken de allra bästa utvecklingsbetingelserna i linje med angivna visioner och uttalade mål. 12

14 Steg 3 Avgränsningar och strategiska val 1. Vad är viktigast att fokusera på för att kollektivtrafiken ska skapa värde för resenärerna och möta deras resebehov på ett så bra sätt att marknadsandelen kan öka? Den regionala kollektivtrafiken ska vara ett alternativ som erbjuder länets invånare goda kommunikationer till och från orter inom länet men också till orter i angränsande län. Genom en bra kollektivtrafik ska invånarna erbjudas möjlighet att arbeta inom ett större geografisk område samt ge näringslivet ett större område för sin rekrytering av arbetskraft, dvs. arbetsmarknadsregionerna förstärks och förstoras. En betydande uppgift för kollektivtrafiken är att medverka till det klimatsmarta och hållbara samhället. Ett ökat kollektivtrafikresande bidrar till att minska transportsektorns klimatpåverkan. Vidare ska trafiken ge människor med olika funktionshinder bättre tillgänglighet i samhället. Begreppet Regional kollektivtrafik utgör enligt lagen om kollektivtrafik dels all kollektivtrafik som äger rum inom länet, och dels länsgränsöverskridande trafik som huvudsakligen tillgodoser resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande. Begreppet vardagsresande definierar regering och riksdag som resor vilka är en naturlig del av människors regelbundna dagliga aktivitetsmönster med arbete, studier, omsorg, service och fritidsaktiviteter. FUNKTIONELLT TRAFIKUTBUD Riksdagen har fastställt kriterier för att bedöma om ett trafikutbud kan anses som regionalt i funktionell bemärkelse. Dessa var: - turutbud: ett utbud av turer som är tillräckligt stort för att attrahera daglig pendling, - stoppfrekvens: uppehåll för av- och påstigande sker i kommunhuvudorter eller med ännu tätare intervall, - taxe- och bokningsvillkor: normalt krävs inte förhandsbokning, olika typer av periodkort är vanligt förekommande, och - fordonstyp: utformningen av fordon liksom service- och ombordkoncept är anpassade för vardagsresande. FUNKTIONELLT RESANDE För att bedöma om ett visst resande är att anses som regionalt funktionell bör hänsyn tas till bl.a. följande kriterier: - ärende med resan: en majoritet av resorna avser regelbundna resor till arbete, skola, omsorg, inköp, service eller fritidsaktiviteter, - reslängden: reslängden överstiger inte 100 km för merparten av resenärerna, - restiden: överstiger inte en timme för merparten av resenärerna, och 13

15 skillnader mellan hög- och lågtrafik: resandet kännetecknas av tydliga dygnsvariationer och av variationer mellan vardag och helg som speglar ett dagligt vardagsresande, däribland utpräglade skillnader i resandevolym mellan hög- och lågtrafik. FRAMGÅNGSFAKTORER I Länstrafikens handlingsplan 2012 anges följande strategiska framgångsfaktorer riktat mot medborgare/kund: omtanke, enkelt, pålitligt, säkert och prisvärd Samhällsnytta. Starkt fokus ska därför riktas mot dessa faktorer i utvecklingsarbetet. Det är dessutom angeläget att framhålla följande: - Trafikfrågorna integreras i samhällsplaneringen detta avser både kommunalt som regionalt. Kollektivtrafiken ges en framskjuten roll i såväl kommunala översiktsplaner som i den regionala utvecklingsstrategin. - Bra tillgänglighet ska prägla verksamheten genom anpassning av fordon, hållplatser, bytespunkter samt anläggning av pendlarparkeringar för att underlätta kollektivt resande. - Snabbt och bekvämt trafiken byggs i starka stråk mellan befolkningstäta orter inom länet respektive till angränsande län. Uppgiften är att skapa linjer med korta restider och hög turtäthet som sammanbinder kommun- och länscentra med varandra. Restiden ska aldrig överstiga 1,5 gånger bilens. Lägre kvot eftersträvas vid längre resor. - Gränslöst att trafiken planeras kommun- och länsgränsöverskridande. Kommuncentra liksom läns- och/eller högskolecentra i angränsande län har samma dignitet som motsvarande trafik inom länet. - Runda länet kollektivtrafiken utformas så att länet knyts samman till bl.a. förstorade arbetsmarknadsregioner. - Diversifierad komfort och service i utvecklingen av trafiken kan diversifierad standard och prissättning bli aktuell. Kollektivtrafiken gör det möjligt att förstora arbetsmarknaden vilket ger den enskilda individen bättre förutsättningar att söka och inneha arbete inom ett större geografiskt område. Då pendlingsmöjligheterna utvecklas och förbättras underlättas också näringslivets rekrytering av kompentent personal. Detta medverkar sammantaget till ökad tillväxt i samhället. En bra utbyggd kollektivtrafik är ett redskap för att bygga det långsiktigt hållbara samhället. Vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping har ett antal studier genomförts för att klarlägga konsekvenserna av förbättrad tillgänglighet inom och mellan kommuner och regioner. Ett modernt transportsystem med kortare restid ger ökad tillväxt i berörda regionala ekonomier men även för landet som helhet. Studier har också visat att frekventa resor som arbetspendling och möten mellan företag har en särskilt stor tidskänslighet vid kontaktavstånd inom intervallet minuter. Förkortas avståndet inom detta intervall ökar antalet resor mycket kraftigare än vid förkortningar bortom gränsen minuter. Dessa tidsavstånd avser själva resan och inkluderar inte anslutnings- och avslutningsresor vid tågresande. (Fritt översatt från JIBS Working Paper Series No Europakorridoren - av Börje Johansson m.fl.). Detta understryker såväl vikten av en utbyggd kollektivtrafik som behovet av att åstadkomma tydliga restidsförkortningar. 14

16 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRING Förutsättningarna för en god kollektivtrafik påverkas av många faktorer. Utformningen av trafiken behöver ta hänsyn till förändringar i befolkningsmängd och åldersammansättning. Länets befolkningsprognos för 2020 visar förändringar i kommunernas invånarantal liksom att antalet invånare i åldersgruppen förväntas öka fram till Se bilderna nedan Källa: s befolkningsprognos Åldersgruppernas förändring till Källa: s befolkningsprognos

17 Andra samhällsförändringar som påverkar kollektivtrafikens utformning är t ex omstruktureringar i näringslivet, specialisering av och tillgängligheten till länets sjukhus och vårdcentraler. Omstruktureringar av gymnasieskolorna i länet bl. a. till följd av elevernas fria val, samt ett antagande att antalet högskolestuderande ökar. Länets kollektivtrafik ska fokusera på att erbjuda ett pålitligt reseutbud med korta restider och hög turtäthet. Kollektivtrafiken ska medverka till ett långsiktigt hållbart samhälle, förstorade arbetsmarknadsregioner samt ge tillgänglighet för flertalet länsinvånare, inklusive personer med funktionshinder. 2. Hur avgränsas den regionala kollektivtrafikens huvudlinjenät inklusive anslutningar? Hur säkerställs en effektiv samverkan med tätortstrafik och interregional trafik? Länets kollektivtrafik utgörs av tågtrafik, regionbussar samt stadstrafik. Därtill kommer även serviceresor bl.a. bestående av färdtjänst, sjukresor och anropsstyrd trafik för allmänheten. Ett gemensamt taxesystem finns för hela systemet. Buss och tåg har olika för- respektive nackdelar. Tågets främsta fördel är att erbjuda hög passagerarkapacitet, snabba resor förutsatt bra infrastruktur, samt att tågresan upplevs bekvämare av den resande. 60 procent av länets invånare bor inom 2 km-radie till en järnvägsstation/hållplats. Tågets nackdel är mindre flexibilitet och högre kostnad. Bussen är i motsats till tåget flexiblare, billigare och kan komma närmare resmålet. Bussen har dock lägre medelhastighet och passagerarkapacitet samt konkurrerar om utrymmet med övrig vägtrafik. STRUKTURBESKRIVNING AV LÄNETS KOLLEKTIVTRAFIK Principer för trafikeringsupplägg Kollektivtrafiken formar ett hierarkiskt system med ett antal nivåer och trafikeringsprinciper. De olika nivåerna ska fungera som en del av en resa utifrån ett tydligt dörr till dörrtänkande. För att dra nytta av kollektivtrafikens fördelar koncentreras satsningarna främst till ett antal stråk av hög standard. Genom att styra resurser till de starka stråken, ges flertalet människor en god kollektivtrafikförsörjning. De regionala busslinjer som ingår i stomlinjenätet följer principerna för tågtrafiken, d.v.s. snabba linjer med ett begränsat antal högklassiga hållplatser. Förutom effektiva transporter på det statliga vägnätet förutsätter den regionala stomlinjetrafiken en tydlig prioritering i stadsmiljön och väl utformade omstigningspunkter. Anslutande lokaltrafik samt anropsstyrd trafik, vilken är lämplig som yttäckande komplement i de svårförsörjda områdena, fungerar som uppsamling mot stomlinjenätet. Nivå 1 Storregionala stråk Järnvägen tillsammans med länsöverskridande busstrafik utgör ryggraden i kollektivtrafiksystemet med möjligheter till trafik mot Växjö/Alvesta, Västra Götaland, Kalmar/Oskarshamn, Östergötland, Halland och Öresundsregionen. 16

18 Nivå 2 Regionala stråk Stomnät med regionbussar och regionaltåg som binder samman tätorter med fokus på förstorade arbetsmarknadsregioner. I detta system prioriteras effektivitet och korta restider vilket får till följd att regiontågen stannar vid ett begränsat antal stationer samt att regionbussarna företrädelsevis stannar utmed huvudstråket vilket förutsätter goda omstigningsmöjligheter och pendlingsparkeringar. Grundprincipen för trafikeringen är att flertalet invånare tillförsäkras en kollektivtrafik med god kvalitet och utbud. Nivå 3 Stadstrafik I Jönköping körs stadstrafik med hög turtäthet. Stadstrafik körs även i mindre omfattning i Nässjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo. Stadstrafiken utformas för att underlätta omstigning mot de regionala och storregionala systemen genom att sammanstråla vid centrala noder och stråk. Nivå 4 Närtrafik (tidtabellslagd och/eller anropsstyrd) Närtrafiken försörjer de glesare befolkade delarna av regionen med uppsamling och vidare transport till de effektiva stråken. Genom att utveckla attraktiva omstigningspunkter, pendlingsparkeringar och samåkningsplatser får svårförsörjda och bilberoende delar av regionen tillgång till kollektivtrafik. TRAFIKUPPBYGGNAD Mot denna bakgrund ska uppbyggnaden av länets kollektivtrafik ske utifrån följande: Nivå 1 och 2: - Tåg och regionbussar skapas med uppgift att förbinda kommun- och läns/högskolecentra i ett system som präglas av korta restider, hög turtäthet samt få stopp och god tillgänglighet. - Tågtrafiken i dess nuvarande omfattning behålls, utvecklas och utgör grundstommen i trafiksystemet. - Regionbussar kompletterar tågtrafiken såväl i motsvarande relationer men även i relationer där tågtrafik saknas. Nivå 3: - Stadstrafiken i Jönköping binder samman olika delar av det befolkningstäta Jönköpingsområdet med mycket hög turtäthet och tillgänglighet. Utveckling av stadstrafik eftersträvas också i större tätorter utanför Jönköping. Nivå 4: - Den regionala stomtrafiken kompletteras av ett mer finmaskigt nät av busstrafik och serviceresor. Dessa fungerar såväl som transport fram till hållplatser och bytespunkter för ovan beskrivna stomlinjer samt till offentlig och privat service. Skolskjutsar som även fullgör en begränsad linjetrafik ingår i denna struktur. Regiontågen och bussarna binder samman olika kommuncentra i länets områden, med snabba förbindelser och stor turtäthet vilket innebär 24 dubbelturer, dt/vardag. Av bilaga Nr 2 framgår räckvidden inom 45 minuters tidtabellagd resa från respektive kommuncentra med en turtäthet om minst 12 dt/vardag i dagens system samt motsvarande utan något stopp. Här fordras insatser för att korta ner restiderna. 17

19 Tågen och regionbussarna knyter samman länets olika områden, kommun- och länscentra/högskola men också med motsvarande centra i angränsande län. Restiden mellan länscentrat och länets kommuncentra bör vara maximalt 1 timma där så är fysiskt och tekniskt möjligt. Turtätheten bör vara mellan dubbelturer per vardag. För att klara kortast möjliga restid enligt ovan kan direktbussar utan stopp prövas som komplement till övrig trafik vid högbelastning. En genomgång ska göras för att fastställa riktlinjer för hur ofta och var tåg och bussar stannar i olika linjetyper. Detta med syftet att korta ner restiderna. Ett sådant förslag lämnades av ÅF Infraplan i rapporten Framtida stationsstruktur för Krösatågen Rapporten finns utlagd på Länstrafikens hemsida under rubriken Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Samtidigt studeras behovet av kompletterande insatser för att begränsa gruppen som annars riskerar att få sämre tillgång till kollektivtrafik. Orter med fler än 2500 invånare ska, liksom kommuncentra, ha en mycket god kollektivtrafik vilket innebär minst 24 dt/vardag till de mest frekventa resmålen för arbete, studier, service och fritid samt till bytespunkter för tåg/regionbuss. (Detta omfattar följande orter, utöver kommuncentra: Bankeryd, Anderstorp, Gränna, Skillingaryd, Smålandsstenar, Taberg och Tenhult.) Orter med invånare garanteras motsvarande resor med 12 till16 dt/vardag. (Det innebär följande tätorter utöver ovan nämnda: Bodafors, Bor, Bredaryd, Ekenässjön, Forserum, Forsheda, Hestra, Hillerstorp, Kaxholmen, Landsbro, Malmbäck, Mariannelund, Odensjö, Reftele, Rydaholm samt Vrigstad.) För länets mindre orter tryggas ett mer begränsat linje- och turtäthetsutbud främst för skoloch serviceresor till bytespunkter. För de minsta tätorterna erbjuds ett basutbud om lägst 3 dt/dag. (Detta omfattar bl.a. orter med maximalt invånare som: Anneberg, Bottnaryd, Burseryd, Hok, Holsbybrunn, Korsberga, Kvillsfors, Lekeryd, Myresjö, Rörvik, Sandhem, Sommen och Stockaryd.) Stadstrafik erbjuder ett stort utbud av resor inom ett stads- och/eller tätortsområde. Jönköpings stadstrafik är helt dominerande avseende antal resenärer och kommer så att förbli. Ett utvecklingsprogram syftande till fördubblat resande har utarbetats och fastställts av Jönköpings kommunfullmäktige. Detta kommer att vara grundläggande för Länstrafikens utveckling av denna trafik. Stadstrafik i mindre omfattning finns också i Nässjö, Vetlanda, Tranås och Värnamo. Ett särskilt utvecklingsprogram framtas av Länstrafiken i samverkan med berörda kommuner för denna trafik liksom för länets övriga större orter. Serviceresor erbjuder resor fram till tätorter och hållplatser/resecentra men också resor i enlighet med myndighetsbeslut som färdtjänst och/eller sjukresor. För att hela kollektivtrafikkedjan ska hållas samman fordras att ansvaret för serviceresorna inklusive närtrafik, färdtjänst, sjukresor, anropsstyrd trafik m m, överförs till den regionala kollektivtrafikmyndigheten Taxorna medverkar till finansiering av verksamheten. Taxeutformningen ska erbjuda den enskilda människan kostnadseffektiva resor och medverka till att styra resandet tidsmässigt över dygnet för att uppnå ett bättre kapacitetsutnyttjande. 18

20 Insatser genomförs för att erbjuda och stimulera arbetsgivare att införa subventionerade reskort för de anställdas resor till och från arbetet. Initialt riktar sig dessa aktiviteter till arbetsgivare med Miljöcertifiering. Den länsgränsöverskridande trafiken redovisas i bilaga 3. Denna trafik ska utvecklas i samverkan med angränsande län utan hänsyn till de administrativa gränserna. Vår strävan ska vara ett likartat trafikutbud som inom länet, bortsett från strävan om en maximal restid om 1 timme. Kommuncentra närmast länsgränsen liksom grannlänens länscentra/högskoleorter jämställs med dem inom länet och bör dimensioneras likartat. KOMMERSIELL - UPPHANDLAD TRAFIK 3. Hur bör avvägningen se ut mellan den trafik som samhället ska ta ansvar för och den kommersiella trafiken som inte regleras genom avtal? Bedömningen är att den kommersiella trafiken kvarstår på dagens nivå de närmaste åren. Myndigheten ser emellertid positivt på kommersiella initiativ och vill i samråd med trafikföretagen göra avvägningar om vad som behövs och som bäst gagnar länets invånare. Länet har krav på en långsiktig stabil kollektivtrafik till fördel för länets invånare och näringsliv. Trafiken kan tillgodoses av kommersiella aktörer och/eller upphandlas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Alla beslut om upphandling föregås av beslut om allmän trafikplikt som ska kunna härledas ur det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. När sådant beslut har fattats ska det följas av en upphandling. Upphandling kan omfatta hela trafiksystem, enskild linjer/turer och/eller biljettgiltighet hos kommersiell aktör. Några beslut om Allmän Trafikplikt kommer inte att behöva fattas i nämnvärd omfattning i nuläget då gällande trafikavtal har följande löptider: - Stadstrafiken Jönköping Regionbussar * Krösatåg Serviceresor Östgötapendeln Västtåg Kust-till-Kusttåg Swebus linje 830, 839, *) inkluderar stadstrafiken i Värnamo, Nässjö, Tranås och Vetlanda. Utöver redovisad avtalslängd finns så kallad optionsrätt i avtalen som möjliggör en förlängning av gällande avtal med 1 3 år. HÅLLBART SAMHÄLLE 4. Vad är viktigast att fokusera på för att kollektivtrafiken ska vara ett strategiskt verktyg för att utveckla ett hållbart samhälle och nå angelägna samhällsmål beträffande tillgänglighet, regional utveckling, miljö m m? Ett kraftigt ökat resande med en kollektivtrafik som inte medför klimatbelastning eller andra miljöproblem är det bästa sättet för att uppnå samhällets miljö- och klimatmål. Detta 19

21 förutsätter att utbud, komfort och anpassning av linjesträckning och turtäthet motsvarar människors krav och förväntningar för att kollektivt resande blir det naturliga resvalet. Tydliga krav är nödvändiga vid upphandling av trafik beträffande val av fordonsbränsle och avgasrening. Här får elektrifieringen av järnvägen mellan Jönköping och Värnamo stor betydelse. Kollektivtrafikens miljöpåverkan kommer även att behandlas i landstingets program för hållbar utveckling som ska utarbetas under Kommunernas planering bidrar till att bygga det långsiktigt hållbara samhället och har stor betydelse för kollektivtrafikens tillgänglighet och framkomlighet. Bussfiler, signalprioritering, bra hållplatsstandard m m betyder mycket. Detsamma gäller policys angående city- och pendelparkeringar för bilar och cyklar. 5. Hur avgränsas det geografiska område som programmet ska omfatta med hänsyn till utvecklingen av vardagsresandet och naturliga arbetsmarknadsregioner? Programmet omfattar samt läns- och kommuncentra och högskoleorter i angränsande län. Detsamma gäller också större arbetsmarknader, handelscentra eller andra anläggningar som vänder sig till allmänheten bortsett från att där finns en länsgräns emellan. 20

22 Steg 4 Realistiska och mätbara mål RESANDEMÅL 1. Vilka mål sätter vi upp för kollektivtrafikförsörjningen mätt i marknadsandel och resandeutveckling, totalt och i regionens olika delar, för att tillgodose resebehoven? Kollektivtrafikens centrala branschorganisationer inklusive Sveriges kommuner och landsting, SKL, har enats om målsättningen att fördubbla kollektivtrafikens andel av resandet. har följande ambition för utvecklingen av resandet med länets kollektivtrafik fram till år Resandet uppgick 2011 till ca 11 miljoner resor med stadstrafiken i Jönköping, ca 4 miljoner resor med regionbussarna och övrig stadstrafik, samt ca 2 miljoner tågresor. Inom Serviceresor genomfördes under 2011 ca st resor. Fram till 2025 ska planeringen inriktas på att nå en ökning med 60 procent jämfört med 2011 enligt följande antaganden: - Effektivisering och omprioritering av befintlig trafik. Effektivisering, bl.a. genom fler resande med turer som har tomma stolar och omprioritering som innebär att trafik med lågt resande flyttas till en linje med bättre resandeunderlag. - Jönköpings kommuns fastställda handlingsprogram för kollektivtrafiken förverkligas. I detta anges målsättningen att antalet kollektivtrafikresor/invånare (exkl resor till och från skolan) ska fördubblas med 2007 som basår. Då gjordes 85 resor/invånare. Länstrafikens planering inriktas på att nå målet senast Regionbussarna ökar sitt resande med ca 1,2 till ca 1,3 miljoner resor genom ökad turtäthet och nya snabblinjer. Det skulle innebära att resandet ökar med ca 25 procent fram till Tågtrafikens antal resor fördubblas till En sådan resandeökning förutsätter investeringar för högre hastighet för samtida infarter mellan (Falköping) Jönköping Nässjö, samt för högre hastighet och kortare restid mellan Jönköping och Värnamo. - Inom serviceresor beräknas en ökning av närtrafiken, dock ej färdtjänst och sjukresor. Utan att de båda angivna investeringsåtgärderna genomförs inom en överskådlig tid kommer det inte vara möjligt att öka tågresorna i denna omfattning. Länet får då överväga att komplettera och/eller ersätta tåg med en ökad busstrafik. För att få dessa investeringar till stånd senast 2020 torde länet behöva avsätta ekonomiska medel i länstransportplanen eller på annat sätt för att medverka till finansieringen. Sammantaget skulle detta innebära att kollektivtrafikresandet ökar med ca 60 procent fram till år I bilaga nr 4 finns exempel på diskussioner om ökning av trafik. En sådan trafikutveckling skulle, fullt utbyggd, innebära en årlig nettokostnadsökning på ca 300 mkr. Till det kommer de kostnader som angivna infrastrukturinvesteringar medför. 21

23 Samtidigt som ovanstående åtgärder medför ökade driftskostnader så skulle samhällsnyttan öka bl.a. genom: - Bättre folkhälsa och mindre trafikolycksfall - Bättre miljö genom mindre luftföroreningar - Mindre bullerproblem - Minskat behov av mark till trafikanläggningar - Lägre slitage av gator och vägar - Mer tid över för enskilda människor - Tryggare tillvaro och resor - Bättre framkomlighet främst i Jönköpings tätort KUNDNÖJDHETSMÅL 2. Vilka mål sätter vi upp vad gäller kundnöjdhet i olika avseenden? Kundnöjdheten mäts kontinuerligt. Under 2011 uppnådde Jönköpings Länstrafik 46 procent nöjda till mycket nöjda bland allmänheten och 62 procent bland resenärerna. För riket i sin helhet uppgick motsvarande nivåer till 49 respektive 59 procent. Motsvarande siffra för färdtjänstresenärer uppgick till 89 procent. Länstrafiken anger följande mål för nöjdheten 2020 och 2025: - Allmänheten 60 respektive 65 procent (nöjda eller mycket nöjda) - Resenärerna 75 respektive 85 procent - Färdtjänstresenärer 92 respektive 94 procent TILLGÄNGLIGHETSMÅL 3. Vilka tillgänglighetsmål sätter vi upp för personer med funktionsnedsättning? I takt med att samhället blir mer och mer tillgängligt kan färdtjänstresenärer i större omfattning resa med kollektivtrafiken än för några år sedan. Målsättningen är att ett ökande antal av dagens färdtjänst- och sjukresenärer i framtiden reser med den allmänna kollektivtrafiken. Detta kan ske med hjälp av olika tjänster t.ex. ledsagning på stationer. Olika nivåer på tillstånd gör det möjligt att erbjuda transport till rätt kund på rätt resa. 4. Vilket mål sätter vi upp för hur avtalsreglerad och kommersiell trafik kan leda till ökat Trafikutbud totalt sett oavsett hur trafiken organiseras? Bedömningen är att den kommersiella trafiken kvarstår på dagens nivå de närmaste åren. Myndigheten är positiv till kommersiella initiativ och deltar gärna i samråd med trafikföretagen för att göra avvägningar om vad som behövs och som bäst gynnar länets invånare. EFFEKTIVISERINGSMÅL 5. Vilka mål sätter vi upp för kostnadseffektiviteten i den avtalsreglerade kollektivtrafiken? 22

24 Ambitionen för kollektivtrafikens ekonomiska utveckling är att självfinansieringsgraden kvarstår vid nuvarande nivå, ca 50 procent, sedan åtgärder för ett ökat resande etablerats och utvecklats. Initialt kommer kostnaderna att vara högre då nya satsningar startas upp men målsättningen ska vara att åtgärderna ska ha en utvecklingskraft som åstadkommer tillräckliga intäkter för att nå det långsiktigt uthålliga målet. MILJÖMÅL 6. Vilka mål vill vi uppnå för att skydda miljön? Vilka övriga mål sätter vi upp för kollektivtrafikens samhällsnytta i förhållande till dess kostnader? All upphandlad kollektivtrafik med buss, tåg och taxi ska vara fossilfri och inte ha skadliga avgasutsläpp Detta medför fortsatt hårda och tydliga krav på de fordon som upphandlas, elektrifiering av järnvägen samt åtgärder för att reducera och/eller eliminera utsläppen från de dieseldrivna tågen. Det allra viktigaste bidraget till klimatsmarthet och att vara miljövänlig är en kraftig ökning av andelen resor med kollektivtrafiken. Ambitionen att öka med 60 procent fram till år 2025 har en sådan inriktning. På så sätt bidrar kollektivtrafiken till att minska trafikens totala klimatskadlighet. Årlig uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen måste ske där samtidigt frågan om korrigering och utveckling av åtgärdskatalogen fordras. Denna process måste innehålla en dialog med de operatörer länstrafiken tecknat avtal med för att tillvarata den kompetens som finns för att gemensamt utveckla åtgärdskatalogen. 23

25 Steg 5 Åtgärder för att nå målen ÖKAT RESANDE 1. Vilka är de prioriterade åtgärder som ska vidtas för att öka kollektivtrafikens marknadsandel och kollektivtrafikresandet? Hur ska resenärernas attityder och beteenden förändras för att minska bilanvändningen? Hur stärks resenärernas inflytande? Trafikerbjudandet till länets invånare ska utvecklas med fler linjer med hög turtäthet och korta restider. Därutöver fordras beteendepåverkande aktiviteter riktade både till enskilda och arbetsgivare. Trygghet är ett nyckelord för att resenären ska trivas före, under och efter resan. Detta gäller de miljöer som resenären vistas i som t.ex. hållplatser, stationer och olika typer av fordon. Säkerhet och trygghet avser även förarnas kunnande och förståelse för resenärerna. Personalens uppträdande har betydelse för att resenären ska känna sig säker och trygg. EFFEKTIVARE TRAFIK 2. Vilka är de prioriterade åtgärder som ska vidtas för att effektivisera trafiken inom ramen för ett väl sammanhållet kollektivtrafiksystem som tillgodoser resenärernas behov ur ett hela resan-perspektiv? Den fysiska strukturen och planeringen påverkar kollektivtrafikens attraktivitet. I ett framtida hållbart transportsystem krävs en förändrad syn på kollektivtrafiken som utgår från ett tydligare systemperspektiv där kollektivtrafiksystemet är strukturbildande för samhällsutvecklingen. Med strukturbildande menas att trafiken och den tillhörande infrastrukturen i mångt och mycket styr människors dagliga livsval: på vilket sätt man reser till jobbet, var man väljer att bosätta sig etc. Kollektivtrafikens konkurrenskraft är starkt beroende av att alla delar av en resa från dörr till dörr fungerar för att upplevas som ett attraktivt alternativ. En samlad och medveten bebyggelseplanering med rimliga avstånd till kollektivtrafikstråk är en förutsättning för att få ett effektivare resursutnyttjande och möjliggöra en mer attraktiv kollektivtrafik. Ur trafikförsörjningssynpunkt har, trots en hög andel landsbygdsbefolkning, en förhållandevis samlad struktur. Detta medför att en trafikering av ett antal kollektivtrafikstråk möjliggör en god kollektivtrafik för flertalet medborgare. INFRASTRUKTUR OCH ROLLER Infrastrukturen avgör i hög grad möjlighet till tågtrafikering men även i viss mån möjlighet till effektiva vägtransporter. Den regionala infrastrukturen formas av Regionförbundet i nära samverkan med Trafikverket. Prioriteringar görs i Länstransportplanen i samspel med den Nationella planen. Då anspråken är många sätter de ekonomiska ramarna gränser för utvecklingsmöjligheterna. Tydliga kollektivtrafikstråk ger en tydlig prioritetsordning mellan de satsningar som föreslås. Det är av stor vikt att regionala målpunkter identifieras och analyseras utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, framkomlighets- och tillgänglighetskrav samt möjlighet till utveckling. Viktiga målpunkter är bl.a. kommuncentra, stora arbetsplatsområden, Högskolor/universitet och gymnasieskolor, kulturutbud, sjukhusen i Jönköping, Eksjö och Värnamo, stora köp- och evenemangcentra som A6- och Elmiaområdet i Jönköping samt resecentra m.fl. I dessa regionalt viktiga målpunkter förutsätts att den 24

26 fysiska planeringen prioriterar en effektiv omstigning mellan gång-, cykel- och kollektivtrafik. Regionförbundet föreslås att i ökad omfattning beakta och bevaka kollektivtrafikens behov i samband med upprättande av den Regionala utvecklingsstrategin och Länstransportplanen i syfte att verka för ökad kommunal samordning av länsövergripande samt länsöverskridande fysisk planering. Trafikverket föreslås verka för att kollektivtrafiken prioriteras i den statliga infrastrukturplaneringen med hänsyn till Regional utvecklingsstrategi, Trafikförsörjningsprogram samt Länstransportplan. Kommunerna föreslås uppmärksamma, prioritera och planera för kollektivtrafikens behov i den fysiska planeringen samt utforma en parkeringspolitik som stöder en utveckling av den lokala och regionala kollektivtrafiken. Kommunerna föreslås även stärka sin insats för att utveckla goda omstigningsplatser samt att prioritera attraktiva placeringar av dessa. Vidare föreslås kommunerna ta ett aktivt och ekonomiskt ansvar för att utveckla omstigningspunkter, stationer och stationsmiljöer i samverkan med Länstrafiken och Trafikverket i enlighet med prioriteringarna i Trafikförsörjningsprogrammet. REGIONAL TILLVÄXT Att utveckla en bättre tillgänglighet till kollektivtrafiken har stor betydelse för ökad tillväxt och ökad välfärd. Kollektivtrafiken utgör ett viktigt instrument för att vidga arbetsmarknadsregioner och få en ökad diversitet på arbetsmarknaden. Regionförbundet har en viktig roll i att beakta transportsystemets hållbarhet i samklang med den regionala utvecklingen. Regionens pendlingsmönster är centralt för utvecklingen av framtidens kollektivtrafikstråk, men även en långsiktigt hållbar ortsstruktur med utgångspunkt i offentlig och kommersiell service. REGIONAL OCH KOMMUNAL PLANERING Genom en tydlig regional grundstruktur för kollektivtrafiken ges ett tydligt stöd till den kommunala planeringen och en bebyggelseutveckling samt ger möjlighet till förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som behandlar markoch vattenanvändning. Översiktsplanens roll utgör ett alltmer strategiskt utvecklingsdokument som tydligare behandlar infrastrukturens förutsättningar och utveckling. För en god regional struktur och en tydligare integration mellan regional och kommunal planering krävs en gemensam samsyn kring ett systemperspektiv. En integration av kollektivtrafik och markanvändning förutsätter en stor regional hänsyn också inom kommunal markanvändning. har ett historiskt sett starkt landsbygdsboende men med en tydlig urbanisering. Bilen kommer till följd av den bitvis glesa strukturen, även i framtiden inneha en viktig roll som en del av en effektiv resa. Under senare år har önskemål om stadsnära landsbygdsboende ökat vilket medför svårigheter för en effektiv kollektivtrafikförsörjning. 3. Vilka åtgärder ska vidtas för att säkerställa en hög kvalitet i fråga om tillgänglighet för resenärerna, enkelhet, trygghet, säkerhet m m? Vilka särskilda åtgärder ska vidtas för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning? Årliga verksamhetsplaner utarbetas med utgångspunkt från Länstrafikens angivna strategiska framgångsfaktorer. För Medborgare/kund är dessa: Omtanke; Enkelt; Pålitligt; Samhällsnytta. 25