Lär dig språket! KAN JAG KOMPONERA? Skolutvecklingsprojekt vintern 2003 Kulturskolan i Trollhättan. Ingmarie Martinsson Jonas Wadenbrandt

Transkript

1 Trollhättans kommun ITiS Rapport Lär dig språket! KAN JAG KOMPONERA? Vi som deltog: Marianne Sundström Ingmarie Martinsson Jonas Wadenbrandt Vår handledare: Marie Påsse Skolutvecklingsprojekt vintern 2003 Kulturskolan i Trollhättan

2 Kort sammanfattning av projektet Med den här rapporten vill vi berätta om vårt projekt under några vinterveckor i början av år Vi som deltog som lärare var: en violinpedagog, en pianopedagog och en klasslärare i musik, som också undervisar i slagverk och gitarr. Våra gemensamma elever spelar alla fiol eller altfiol. De flesta har utökat sina aktiviteter i Kulturskolan under åren. Flera spelar ett ytterligare instrument, tar sång eller danslektioner i Kulturskolans regi. Eleverna var mellan elva och sjutton år då projektet pågick, fem flickor och två pojkar. Alla har börjat spela i förskoleåldern. Vi ville med projektet se om våra elever skulle kunna göra ett framträdande med musik komponerad eller arrangerad av dem själva. Kunde vi väcka elevernas intresse och nyfikenhet till att göra något nytt och roligt med musik? Skulle vi kunna få användning av datorn i vår undervisning? Kunde vi kanske bli en bättre arbetsgrupp genom projektet? Skulle vi kunna genomföra det? 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Syfte...4 Arbetssätt...5 Resultat...7 Diskussion...9 Slutsats...9 Källor

4 Bakgrund Kulturskolan i Trollhättan är en frivillig kommunal skolform. Skolan i Trollhättan startade år Från att ha varit en ren musikskola med sång och instrumentalundervisning har den sedan några år tillbaka utökats med dans och dramaundervisning. Här går elever från förskoleåldern tills de gått ut gymnasiet, med vissa undantag något längre. De flesta börjar sjunga eller spela ett instrument i tredje klass. Undervisningen ges dels i Kulturskolans egna lokaler, dels ute i kommunens övriga skolor. Eleverna kommer i regel till en lektion i veckan i sitt ämne i en mindre grupp eller ensam. Dessutom finns möjlighet till körsång, orkesterspel eller spel i större grupp vid ännu ett tillfälle under veckan, beroende på ämnesval. I Kulturskolans utbud ingår ännu inte komposition som ett eget ämne. Syfte Vad vi önskade med projektet var att eleverna skulle få uppleva något nytt och roligt med hjälp av musik. De skulle få känna på hur det är att komponera och samtidigt få hjälp att se musikens uppbyggnad både teoretiskt och praktiskt. Vi ville göra dem nyfikna och våga tro sig om att kunna skapa något eget. De skulle också använda datorn, dels till hjälp att skriva musiken, dels att kommunicera med oss. Vi skulle arbeta problembaserat tillsammans och lära oss med och av varandra på köpet. En konsert, med inslag av musik skriven eller arrangerad och framförd av eleverna själva, skulle vara målet för dem. Själva skulle vi försöka arbeta bättre tillsammans, kanske inspirera någon annan till ett liknande projekt. 4

5 Arbetssätt Vi hade bestämt oss för att projektet inte skulle få ta för lång tid. Eleverna skulle få c:a fem veckor på sig. Vi skulle använda de ordinarie övningstillfällenas 60 min, men förlänga tiden med en halvtimma när det var möjligt. Dessutom skulle eleverna få hjälp under sina spellektioner om det behövdes. Hemarbete blev förstås nödvändigt för dem under perioden. En torsdag i januari var det dags. I vanliga fall står dörren på vid gavel när vi träffas på vårt gruppspel. Den här dagen var den stängd och öppnades inte förrän precis när klockan slog fyra. Vi lärare hade tidigare ställt i ordning salen. Stolarna stod i ring, men en bit ifrån varandra. Lite här och var satt affischer utplacerade. På affischerna stod elevernas namn och att de i februari skulle framträda med egna kompositioner på en konsert. I rummet hördes fågelsång kvittra från en högtalare. På tavlan hade vi skrivit ord från vår eget idéarbete. För att av få eleverna intresserade, få dem att våga, försökte vi avdramatisera det hela. Vi visade exempel på en teckning, som skulle föreställa noter. Ingmarie spelade sin nyskapade visa på pianot från sitt handskrivna notblad. Jonas hade skrivit in stycket i sin dator, varifrån de också fick höra och se musiken växa fram. De fick också pröva att spela Ingmaries stycke tillsammans. Vi spelade upp musikexempel och berättade hur några stora kompositörer fått inspiration ur naturen till sina verk. Nu förstod de orsaken till fågelkvittret. Andra hade lånat några takter och på så sätt fått hjälp att skapa något nytt. En text kunde inspirera till en tonsättning osv. De fick titta i partitur hur Beethoven skrivit kommentarer i sin Pastoralsymfoni. De skulle få en bred ingång och delta i planeringen från början. Nu hade de själva tillfälle till en egen brainstorming. Vi förklarade hur vi tänkt oss projektet med konserten som mål. På ett papper skrev de ner ord, som de kom att tänka på när vi pratade om komposition och såg orden vi skrivit på tavlan. De fick spela en Gavott (dans) för att upptäcka rondoformen, där de vid varje del som upprepades skulle promenera i en ring medan de spelade. Vid de 5

6 särskiljande avsnitten stannade de. Den elev som en flaska pekade på fick spela delen solo. Vi lyckades! Alla var med på noterna. Med sig hem hade de en loggbok och notblad. Nu skulle de hem och komponera! Vid övriga träffar fick vi använda tiden till presentation, genomgång, analys, kommentarer, förbättringar, lyssnade och inövandet av det musikaliska materialet. Planeringen försökte vi huvudsakligen hinna med under våra arbetsplatsträffar, men vi använde också telefon och mejlade till varandra. 6

7 Resultat Utgångsläget var att ingen av eleverna, med ett undantag, tidigare hade försökt sig på att skriva egen musik. Resultatet blev att de alla (utom en, som inte hann färdigt) kunde presentera ett både välskrivet, spelbart och välljudande stycke efter den intensiva perioden. Målet har uppnåtts. Själva känner vi oss mer än nöjda! Det blev en härlig start på projektet med en god sammanhållning i elevgruppen. Eleverna arbetade bra tillsammans trots den stora åldersskillnaden, lyssnade och lärde av varandra. De känner sig också nöjda med vad de åstadkommit och tycker att vi alla har haft en rolig tid tillsammans. Vi hade bara behövt mera tid till instuderingen. Eftersom tiden var knapp kändes det lite stressat. Konserten, som var målet för vårt projekt, blev trots allt lyckad, med stor respons från både elever, kollegor och övrig publik. Den blev en riktig kick! Framförandet ägde rum en lördagsförmiddag på ett musikcafé. Dessutom har vi lärt oss att kommunicera med varandra och eleverna och skicka filer genom datorn. De yngre var lättast att ha kontakt med. De var flitigast med att öppna sin e-post. Elevernas opus (verk): Hampus (12) komponerade en duo för två fioler. Den är mycket rytmisk och skojig. Klart personlig och ligger bra till för instrumentet. Han trodde sig inte om att kunna komponera, men blev inspirerad när han började använda musikprogrammet (Finale NotPad 2002). Caroline (13) bidrog med en sångbar melodi, också den för fiol, med en ackordanalys. Hon och Ingmarie hjälptes åt med analysen, medan övriga elever övade. Caroline hade försökt skriva melodin med fiolens hjälp från början. Hon tyckte det gick betydligt lättare med datorns hjälp. Tove (11) komponerade en nordisk melodi i moll. Den hade hon harmoniserat vid pianot med utskrivna ackord. Vi spelade den för soloviolin tillsammans med övriga fioler. 7

8 Elin (12) skrev ett musikstycke, som hon själv satte ackorden till. Under framförandet ackompanjerade Elin på piano. Kompisarna spelade melodin på fiol. Hon hade både fiolen och pianot till hjälp, då hon skrev. Gabriella (17) var den som skrev den mest avancerade kompositionen: en sats för stråkkvartett. Hon hade haft stycket i tankarna tidigare och under perioden växte det till sig alltmer. Gabriella var också noga med att påpeka nyanser och att t.ex. den effektfulla inledningen inte skulle spelas med vibrato. Gabriella och hennes bror hjälptes åt med att skriva in musiken i datorprogrammet (de använder Music Time). Under konserten spelade hon cellostämman. Johannes (16) hade arrangerat en del av Tobaksvals ur Gräsmarkssvit. Även han valde att skriva för stråkkvartett med stor rörelse i andra stämman och typiskt valsstuk i underliggande stämmor. Uppförandet blev kort, kärnfullt och mycket uppskattat. Själv fick han nöja sig med att presentera stycket och ta emot applåderna, eftersom han haft oturen att bryta sin arm under perioden. Både Gabriellas och Johannes alster fick vi redan andra veckan inspelad på diskett som midifil. Emelie (16) blev inte klar med sin komposition, som var ett arrangemang av en sång, men deltog glatt under övningarna och konserten. Var och en har skrivit mycket personligt och det har varit kolossalt roligt att ta del av deras utveckling. Alldeles säkert har de växt med uppgiften och är alla stolta över ett oväntat bra resultat. 8

9 Diskussion Elevens syfte att få göra något nytt och roligt med hjälp av musik har verkligen uppnåtts. De har komponerat och arrangerat för glatta livet. Vilken härlig musik de har inom sig! De har fått känna på hur det är att komponera samtidigt som de mer och mer förstår musikens uppbyggnad. När de skrivit ner sin komposition i notprogrammet har de samtidigt tränat gehöret eftersom alla noter låter. Både blyga och mindre blyga elever har mycket att ge. Eleven, som vid första presentationen av sin melodi sa: spela inte mitt stycke på konserten, blev med tiden väldigt nöjd. Stycket blev riktigt bra och eleven säkert mycket stolt. Som lärare har vi fått en inblick i hur eleverna arbetar och kan skapa själva. Det är roligt att göra något tillsammans och att lära känna varandra bättre. Vi har fått nya erfarenheter att spinna vidare på i vårt arbetslag. Svårigheten att hitta en gemensam tid tillsammans har varit problemet. Vi har ju hela tiden haft vårt vanliga arbete att sköta. I praktiken är vi ute på olika skolor i kommunen och undervisar och har inte bara en arbetsplats. Dessutom är det sårbart om någon blir sjuk. Vår kunskap har ökat i olika dataprogram. En av pedagogerna hade nästan ingen datorkunskap alls tidigare. Vi har lärt oss att FirstClass är ett bra instrument att använda. Särskilt sändlistan är ett utmärkt hjälpmedel, som säkert kommer att användas alltmer i skolan både bland elever och bland lärare. Att leka i ett notprogram, kommer att hjälpa eleverna att både bli mer kreativa och begripa notbilden bättre. Det är värt att testa programmet på betydligt yngre elever. Slutsats Även ett projekt i mindre skala kan bli lyckat. Det kan ge oss nya idéer och berika vår vardag. Det kan också få oss att ta hjälp av varandra i våra arbetslag, utvecklas tillsammans och med våra elever. Och datorn, har vi lärt oss, den kan vara bra till mycket den. 9

10 Källförteckning Cedergren J: PBL och lärstilar (Håkan Jönsson Konsult AB) Jönsson B Rehman K: Den obändiga söklusten (Bromberg) Johansson A C: Det finns inte någon IT pedagogik (Delegationen för IT i skolan) Granström - Colnerud: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete (Delegationen för IT i skolan) Björnberg C: Med ettor och nollor i partituret (Musikant nr ) Bäckstedt E: Mozart på insekters vis (SvD 30/ ) Lundman T: Inget torrsim när svenska kompositörer utbildas (SvD 22/12002) Finale NotePad (20/1 2003) William and Gayle Cook Music Library Indiana University School of Music (12/1 2003) Musiknet (17/ ) 10