Kyrkslätts kommun. Budget 2016 Ekonomiplan

Transkript

1 Kst 12/ Dnr:528/ /2015 Kyrkslätts kommun 2016 Ekonomiplan Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige

2

3 BUDGET 2016 EKONOMIPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 22 Allmän förvaltning 26 Vård- och omsorgsväsendet 30 Bildningsväsendet 38 Samhällstekniska väsendet 54 Resultaträkningsdelen 68 Investeringsdelen 76 Finansieringsdelen 83 Bilagor 87

4

5 1 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNSTRATEGI Mångsidigt boende och liv i en smidig vardag - tillsammans. Den vision som uppstått då kommunstrategin utarbetats är en bild av den framtid där: Kommuninvånarnas deltagande utgör centrum av verksamheten. Kommunen utvecklas som ett livskraftigt mångcentrerat samfund som en del av metropolområdet i enlighet med en hållbar utveckling I beslutsfattandet och verksamheten skapas ramarna för hållbar företagsverksamhet och frivilligarbete Kommunens service utvecklas med utnyttjande av modern teknologi i verksamheten.

6 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 2 Kyrkslätts kommuns värderingar ÖPPENHET Öppenhet och transparens är utgångspunkten för all vår verksamhet. Vi berättar om våra planer på förhand och frågar kommuninvånarna och samfund som verkar i kommunen om deras synpunkter gällande viktiga ärenden i anslutning till utveckling av kommunen. Vi utnyttjar nya elektroniska kanaler i vår kommunikation. Öppenhet medför förtroende. FÖRTROENDE Förtroende symboliserar trygghet för oss. Det vi lovar, håller vi också. Förtroendet stärker kontinuiteten och modet att pröva nytt och också att ta kontrollerade risker. I ledarskapet betonas förtoende för medarbetarnas kunnande. MOD Mod betyder för oss fördomsfrihet att pröva på nya saker och att lägga sig själv i blöt; styrka att möta också svåra saker och vända dem till något gott. Ibland betyder mod också att man går mot strömmen. Mod att fatta beslut och ändra gammal praxis. HÅLLBARHET Hållbarhet betyder för oss lösningar och val som är i samklang med principer för miljön, social rättvisa och hållbar utveckling. Hållbarhet innefattar också sådan ekonomisk verksamhet som möjliggör upprätthållande av en god servicenivå och som på ett sunt sätt tryggar kommande generationers liv. RESPEKT Vår verksamhet baserar sig på ömsesidig respekt. Vi lyssnar verkligen på alla olika synpunkter och uppmanar varandra att föra fram nya perspektiv i beslutsfattandet och den vardagliga verksamheten. Vid ledarskapet och chefsarbetet fäster vi särskild uppmärksamhet vid att sporra och stödja våra medarbetare och samarbetspartners till att lyfta fram de saker som är viktiga för dem.

7 3 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR STRATEGISK REFERENSRAM FÖR ÅR 2016 Strategiska framgångsfaktorer, målsättningar, huvudsakliga åtgärder och mätare Referensramen i enlighet med den strategi som godkändes i kommunfullmäktige, där de huvudsakliga åtgärder som valts ut för budgetåret 2016 framkommer med fet och kursiverad stil. TJÄNSTER SOM UTVECKLAS Mål: Servicen motsvarar kommuninvånarnas servicebehov och är kundorienterade och effektiva. Informationsledarskap, öppen information och elektronisk service utökas. Vid utvecklingen av kommunens servicenät iakttas den mellanmodell som noggrannare presenteras i fastighetsstrategin, med iakttagande också av klient- och kvalitetsprespektivet. Huvudsakliga åtgärder: Man utvecklar servicen på ett nytt sätt och med nya lösningar med iakttagande av kvalitetsoch ekonomiska aspekter. Man samarbetar med andra aktörer i alla verksamheter. Man skapar verksamhetsförutsättningar för tredje sektorn och träffpunkter för personer i olika åldrar samt aktiverar kommuninvånarna till egen aktivitet. Man förnyar serviceprocesserna genom att beskriva dem och ta i bruk nya elektroniska lösningar för att utveckla processernas kvalitet och effektivitet. Man utnyttjar den bästa praxisen från andra kommuner och harmoniserar de elektroniska systemen. Mätare: Fortlöpande bedömning av kundbelåtenheten och erfarenheterna Uppnående av riksomfattande kvalitetsrekommendationer Användarantal för elektroniska tjänster Antal beskrivningar av serviceprocesser och nya verksamhetsmodeller Utveckling av serviceeffektiviteten /inv. AKTIV NÄRINGSLIVSPOLITIK Mål: Kyrkslätt är ett starkt placeringsalternativ för nya företag och samfund. Kommunen sporrar och möjliggör utvidgning och växande av företag. God service, mångsidiga hobby- och boendemöjligheter samt fungerande trafikförbindelser. Tvåspråkigheten ses som en resurs. Huvudsakliga åtgärder: Man stödjer sig på den befintliga storföretagsstocken - stödjande av utvidgningsprojekt. Man befrämjar utbudet av attraktiva verksamhetsutrymmen. Man nätverkar och samarbetar med närkommunerna. Man lyfter upp Kyrkslätt-brandet, styrkorna och de lyckade projekten. Man utökar utbudet av företagstomter och utvecklar planbehandlingen, planförändringar och tillståndsförfarandet att bli snabbare och smidigare. Man deltar i företagens grupprojekt och kanaliserar utomstående finansiering samt nätverkar. Möjliggörande av utbud på bostäder till ett rimligt pris Mätare: Utökande av antalet företage och arbetsplatssufficensen Utvecklingen av företagsskatteinkomsterna Ökning i befolkningsantalet

8 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 4 EFFEKTIV MARKANVÄNDNING SOM BEAKTAR MILJÖVÄRDENA Mål: Ändamålsenligt placerade tjänster. Markanvändning enligt utvecklingsbilden; stödjer kommunens livskraft genom att möjliggöra placering och utvidgning av företag. Kommunens centrum ska vara ett tydligt kommuncentrum och ett centrum för arbetsplatser. Detta stärks genom planering av markanvändningen och styrning av byggandet samt genom utveckling av andra tätorter i kommunen på deras egna särpräglade sätt med iakttagande av deras attraktionsfaktorer. Huvudsakliga åtgärder: Aktivering av markanskaffningen Koncentration av den dagliga servicen till de trafikmässiga knutpunkterna där människor färdas. Man erbjuder och marknadsför naturen och närheten till havet som en attraktionsfaktor. Mätare Inflyttningsöverskott Ökning i antal företag och arbetsplatser Användningsgraden av kollektivtrafik EN VÄLMÅENDE OCH KUNNIG PERSONAL Mål: Kyrkslätts kommun är en attraktiv och smidig arbetsgivare Huvudsakliga åtgärder: Man sköter om att resurserna inriktas rätt samt att arbetsförhållandena, arbetsredskapen och yrkeskunskapen är aktuell. Med gott ledarskap, samarbete och möjlighet att påverka utvecklingen av sitt eget arbete befrämjas en kundorienterad och positiv atmosfär på arbetsplatserna. Man utvecklar sporrande löne- och belöningssystem. Man sköter om att de förmåner man erbjuder inom ramen för de tillgängliga resurserna är harmoniserade med grannkommunernas förmåner. Mätare: Personalenkät och personalbokslut Mobil kundrespons Utveckling av antalet sjukfrånvarodagar Utfall av sporrande åtgärder Resultat och täckningsgrad av utvecklingssamtal EKONOMI Mål: En balanserad ekonomi Huvudsakliga åtgärder: Man överväger noggrannt investeringsbehovet och bedömer den totala effekten med tanke på kommunens verksamhet. Man utnyttjar olika finansieringsmodeller vid finansieringen av investeringsprojekt. Man iakttar budgetdisciplin och resultatmässighet samt bedömer åtgärders effekt i hela kommunkoncernen. Man befrämjar en ökning av intäkterna. Man utnyttjar pensioneringen vid effektiveringen av verksamheter. Mätare: Skatteprocenter; målnivån utgörs av den genomsnittliga nivån för kommunerna i området Årsbidraget täcker avskrivningarna, verksamhetens resultat är positivt Resultatinriktning och effekt; t.ex. kostnader/prestationer per invånare Överskott i balansräkningen Skuld /invånare

9 5 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BINDANDE MÅL FÖR ÅR 2016 För genomförande av kommunstrategin för år 2016 uppställs bindande verksamhetsmål för fullmäktige på kommunnivå och nämndnivå. De bindande målen för fullmäktige presenteras i budgetboken. De binande målen för nämnderna som stöder strategin och beskriver annan service presenteras i dispositionsplanerna. Binande verksamhetsmål på kommunnivå Strategisk framgångsfaktor och huvudsaklig åtgärd Tjänster som utvecklas / Förnyande av serviceprocesser för att utveckla effektivitet Mål 1 / Mätare och/eller målnivå 2016 Servicen motsvarar kommuninvånarnas servicebehov och är kundorienterade och effektiva. Målnivå * Utredningarna ska till tillämpliga delar redan ingå i den servicenätutredning som nämnderna ger. * De slutgiltiga utredningarna med åtgärdsförslag ska sändas till kommunstyrelsen senast Åtgärder Man utför separata utredningar för att genomföra strategin: * Koordinering av bidrag (inklusive utrymmesbidrag) samt kommunens medlemskap i organisationer och samfund Ansvarsperson: Sektorchefen för koncernförvaltningen Helhetsgranskning av vårdkedjorna inom servicen för äldre Ansvarsperson: Sektorchefen för vård- och omsorgsväsendet * Utveckling av de kundorienterade tjänsterna inom småbarnfostran Ansvarsperson: Sektorchefen för bildningsväsendet *Samordnande av transporttjänster (inklusive HRT) Ansvarsperson: Sektordirektören för samhällstekniska väsendet *Befrämjande av digitalisering Ansvarsperson: Alla sektorchefer * Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan) Ansvarsperson: Ekonomidirektör

10 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 6 MÅL FÖR KONCERNSAMFUNDEN Strategisk framgångsfaktor och huvudsaklig åtgärd Tjänster som utvecklas / Förnyande av serviceprocesser för att utveckla effektivitet Mål 2 / Mätare och/eller målnivå 2016 Förbättring av koncernstyrningen / koncernstyrning enligt den nya kommunallagen tas i bruk senast Åtgärder Man upprättar en koncernanvisning och tar den i bruk inom alla koncernorganisationer inom ramen för budgetåret Kyrkslätts Hyresbostäder Ab Kyrkslätts Hyresbostäder Ab är ett allmännyttigt hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun. Bolagets verksamhetsprincip är att underhålla och bygga högklassiga och förmånliga hyresbostäder, där de boende har en trivsam och trygg boendemiljö med behövliga tjänster. Bostäderna har i huvudsak byggts med aravalån och kommunens stöd. Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori är ett hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun och Senatfastigheter. Bolagets hyreshus finns i Obbnäs. Kommunen äger 149 av bolagets aktier och Senatfastigheter äger 1 aktie. Kiinteistö Oy Kirkkonummen keskustapysäköinti Kyrkslätts kommun äger 64,7 % av aktiestocken i Kiinteistö Oy Kirkkonummen keskustapysäköinti. Bolaget äger parkeringshuset på Ervastvägen 9. Kiinteistö Oy Kirkkonummen Kunnantalo Kyrkslätts kommun har med Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) bildat det ömsesidiga fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Kirkkonummen kunnantalo. Kommunens ägarandel i samföretaget är 5 % och Kevas 95 %. Bolaget äger och besitter tomten och byggnaden på den. Strategisk framgångsfaktor och huvudsaklig åtgärd Tjänster som utvecklas / Förnyande av serviceprocesser för att utveckla effektivitet Mål 3 / Mätare och/eller målnivå 2016 Effektivering av användningen av kommunhusets utrymmen / Användningsgrad Åtgärder Man utreder kommunhusets och K-husets utrymmen, personal och utrymmesbehov

11 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN ÅREN (Finansministeriet, Ekonomisk översikt hösten 2015) 7 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Prognoserna för den internationella ekonomin är negativa. Den höga och ökande skuldnivån i Kina i kombination med långsammare tillväxt kan föranleda chocker med omfattande effekter. Euroområdets återhämtning från skuld- och finanskrisen är svår och den privata sektorns ringa efterfrågan på krediter kan skära ned på konsumtionen mer än man förutspått. De geopolitiska spänningarna i bl.a. Ryssland och Mellanöstern kastar för sin del fortsättningsvis en skugga över tillväxtutsikterna. Man förutspår att ekonomin i de Förenta Staterna växer med tre procent under de följande två åren. Också i Storbritannien bedömer man att den goda ekonomiska utvecklingen fortsätter. De ekonomiska utsikterna i Kina har försvagats och tillväxttakten har avtagit till 6,5 %. Den ryska enonomin fortsätter att krympa och ekonomin kommer inte att växa ännu under de två följande åren heller; det återspeglas i en kraftigt minskad import och Rysslands andel av Finlands export har sjunkit till en nivå på 5,5 %. På euroområdet växer ekonomin med ca ett par procent per år och eknomin bland många av Finlands viktiga handelspertners har utvecklats gynnsamt. Den ekonomiska tillväxten i Tyskland torde förbli på 1,5 % och tillväxten i Sverige fortsätter snabbare än i det övriga euroområdet. Finlands ekonomiska situation är mycket svår. På basis av preliminära uppgifter från Statistikcentralen minskade Finlands nationalekonomi senaste år med 0,4 %. Under det andra kvartalet i år ökade ekonomin med endast 0,2 % från kvartalet innan. Den ekonomiska tillväxten i Finland förutspås förbli under 1,5 % per år under de följande två åren. Enligt prognosen kommer den industriella produktionens nivå år 2017 att vara på en nivå som är ca en fjärdedel lägre än för tio år sedan. Exportens utveckling har varit svag och förlusten av marknadsandelar i den internationella handeln torde fortsätta även i den nära framtiden. Under de kommande två åren förväntas ekonomin i Finland öka långsammare än i konkurrentländerna och arbetslösheten torde förbli hög. Den penningpolitik som centralbankerna driver stöder fortsättningsvis tillväxt och de korta räntorna förblir låga; genomsnittet år 2017 för tre månaders euriborräntan förutspås vara 0,2 %. Under den tio år långa prognoshorisontens sista år bedöms räntenivån vara 1,2 %. Dollarns beräknade försvagande med 10 % fram till år 2017 stöder exportens priskonkurrenskraft. Det sjunkande priset på energi, särskilt olja främjar också tillväxtprognoserna i Finland. Bruttonationalprodukten

12 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 8 KOMMUNEKONOMIN ÅREN (Finansministeriet, Ekonomisk översikt hösten 2015) Det allmänna ekonomiska läget Under det pågående decenniet har den offentliga ekonomin i Finland permanent förändrats att uppvisa underskott till följd av den långa svaga konjunktursituationen och långsiktiga strukturproblem. Senaste år översteg underskottet redan referensvärdet på tre procent. Statsekonomin uppvisar fortfarande ett underskott trots sträng budgetdisciplin eftersom den långsamma ekonomiska tillväxten inte skapar tillräckliga skatteintäkter. Den offentliga skulden överskrider i år gränsen på 60 % och skuldförhållandet minskar inte inom de närmaste åren även om ökningen avtar. Enligt Finansministeriets prognos förutspås BNP öka med 0,2 % år Enligt preliminära uppgifter har ekonomin under det första halvåret inte vuxit från motsvarande tidpunkt föregående år. Enligt prognosen uppgår tillväxten nästa år till 1,3 % och år 2017 är den ekonomiska tillväxten 1,4 %. I bakgrunden för den ekonomiska tillväxten är inhemsk efterfrågan eftersom nettoexportens inverkan fortsättningsvis förblir negativ. I bakgrunden för exportens långsamma tillväxt är huvudsakligen Finlands svaga kostnadskonkurrenskraft och försvagad exportefterfrågan. Trots att sysselsättningsläget försvagas ökar hushållens disponibla realinkomster med en procent och den privata konsumtionen ökar i år eftersom konsumentpriserna sjunker i år med 0,1 %. Gällande de privata investeringarna förekommer tillväxt endast för investeringar inom mark- och vattenbyggnad. Trots uppsvinget i ekonomin är arbetsmarknadsläget fortfarande svårt. Arbetslöshetsgradens årsgenomsnitt förutspås bli 9,6 % och det är särskilt oroväckande att se den snabba ökningen i antal långtids- och strukturarbetslösa. Redan skärpningen av konsumtionsskatter höjer konsumentprisindex med uppskattningsvis cirka en halv procentenhet år Nyckeltal * 2016* 2017* 2018* BNP, ändring % -1,1-0,4 0,2 1,3 1,4 1,3 Arbetslöshetsgrad % 8,2 8,7 9,6 9,4 9,1 8,7 Ändring i % i förtjänstnivåindex 2,1 1,4 1,1 1,2 1,2 Ändring i % i konsumentprisindex 1,5 1,0-0,1 1,1 1,5 1,8 *Finansministeriet, Ekonomisk översikt hösten 2015 Kommunernas inkomster och utgifter Kommunalförvaltningens underskott förblir under innevarande år på föregående års nivå. Kommunerna fortsätter också sina egna anpassningsåtgärder men inbesparingsåtgärdena beräknas förbli något mindre än senaste år. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen steg i början av året till 19,84 procent. Många kommuner höjde också sina fastighetsskattesatser. Ökningen i fastighetsskattens avkastning till följd av höjningen i de lagstadgade övre och nedre gränserna stärker ändå inte kommunalekonomin eftersom den dras av från kommunernas statsandelar. Den sammanlagda effekten av statens åtgärder som påverkar kommunekonomin är försvagande för kommunekonomin. Den största enskilda åtgärden är stansandelsnedskärningen på ca 190 milj. euro som genomfördes som en del av statsekonomins anpassningsåtgärder.

13 9 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Enligt finansministeriets utvecklingsprognos ökar kommunalförvaltningens skuld fram till år 2019 till 25 miljarder euro. I utvecklingsprognoserna har man beaktat de redan preciserade åtgärdena som påverkar kommunekonomin och som ingår i planen för den offentliga ekonomin. I prognoserna ingår inte kommunernas och samkommunernas egna anpassningsåtgärder och skattesatserna är på nivån för år Justeringen av den lagstadgade kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna där baspriserna samt finansieringen justeras att motsvara de utfallna kostnaderna ökar kommunernas fördelningsandelar år Överföringen av utbetalning av basutkomststödet till FPA sänker för sin del statens överföringar till kommunerna år Överföringen till nettokreditgivning inom kommunalförvaltningen har knapp någon inverkan eftersom de socialbidrag som kommunerna betalar minskas på motsvarande sätt. De anpassningsåtgärder som ingår i regeringsprogrammet och påverkar kommunekonomin bromsar ökningen i kommunalförvaltningens konsumtionsutgifter år Regeringsprogrammets åtgärder som tagits i beaktande i utvecklingsprognosen stärker kommunekonomin med totalt knappt 500 milj. euro på nivån för år Till följd av inverkningarna av åtgärdsprogrammet som bereds eftersträvar man att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser för ca en miljard euro. Man har ännu inte preciserat bl.a. bonussystemet för den specialiserade sjukvården, andra stadiets yreksutbildning samt minskningen av planeringsförpliktelser inom social- och hälsovårdstjänsterna. Stort utgiftstryck riktas mot kommunekonomin under kommande årtionden. Befolkningens åldrande ökar behovet av hälso- och omvårdnadstjänster samt investeringar. Kommunalförvaltningens skuld i förhållande till BNP ökar kraftigt under kommande årtionden ifall man inte förbereder sig på utgiftstrycket på förhand. Med tanke på kommunekonomins stabilitet är det viktigt att de åtgärder som planerats i regeringsprogrammet och som stärker kommunekonomin kan preciseras och genomföras fullt ut och att den eftersträvade inbesparingseffekten uppnås. Det är utomordentligt viktigt att genomföra bl.a. strukturförändringar som begränsar det kommande utgiftstrycket inom social- och hälsovården. Också kommunerna ska fortsätta sina egna åtgärder som stärker den egna kommunekonomin. Nyckeltal (%) Förändring i kommunernas kostnadsnivå 0,5 0,6 1,2 1,1 1,7 2,1 Förändring i statsandelsindex 1,5 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring i kommunernas förtjänstnivåindex 0,7 0,8 1,1 1,2 1,7 2,0 Förändring i kommunernas verksamhetsutgifter** 0,4 0,2 2,0 0,1 2,7 2,8 *Kommunekonomins utveckling fram till 2019, prognoser **Nivån på kommunernas verksamhetsutgifter påverkas av sammanslagning av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. Verksamhetsutgifterna år 2017 minskas av överföringen av beräkning och utbetalning av basutkomststöd till FPA.

14 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 10 Kommunernas skatteinkomster Kommunernas skatteintäkter ökar måttfullt åren och förstärks i slutet av granskningsperioden då sysselsättningsläget förbättras. Höjningen av fastighetsskatten är ca 100 milj. euro på kommunala sidan på nivån för år Den genomsnittliga inkomstskattesatsen är totalt 19,84 % åren Samfundsskattesatsen är 20,0 %. Skatteintäkter åren , förändrings-% Kommunalskatt 6,7 1,3 2,2 0,5 1,9 3,3 3,8 Samfundsskatt 8,2 12,0 7,1-15,9 1,8 4,2 4,1 Fastighetsskatt 7,2 11,0 6,5 2,8 3,9 3,8 3,1 Skatteintäkter totalt 6,8 2,6 2,9-0,5 2,1 3,4 3,8 *Kommunekonomins utveckling fram till 2019, prognoser ** Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats med att höja kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten från år 2015 framåt med 1,81 procentenheter. **Höjningen på viss tid av kommunernas samfundsskatteandel på fem procent avslutas år Ändringar i skattegrunderna 2016 (Kommunförbundet, Ändringar i skattegrunderna 2016) Beskattningen av arbete lindras år 2016 då arbetsinkomstavdraget höjs. Dessutom lindras grunderna för förvärvsinkomstskatten till att motsvara ändringen i förtjänstnivåindex. Då samtidigt skattebasen för förvärvs- och kapitalskatten ökar svagt, växer inte skatteflödet alls. Avkastningen av förvärvs- och kapitalskatten beräknas öka på lång sikt med i genomsnitt 3 % per år. Sysselsättningen förbättras sakta och ökningen i löneinkomster försnabbas. Dessutom ökar pensionsintäkterna då antalet pensionärer ökar. I förvärvs- och kapitalskatteprognosen ska man för åren som tekniskt utgångsantagande för skattegrunderna årligen göra en indexjustering med vilken man säkerställer att beskattningen av arbetet inte skärps som följd av en höjning i den allmänna förtjänstnivån eller konsumentpriserna. Förändringar som påverkar kommunalbeskattningen år 2016 Enligt förslaget till statsbudget för år 2016 är det främst förändringar som lättar inkomstbeskattningen som minskar kommunernas skatteintäkter som är på kommande år I nedanstående tabell presenteras hur förändringarna i beskattningsgrunderna som föreslås i beskattnigen för år 2016 inverkar på kommunalbeskattningen i hela landet och för Kyrkslätts kommuns del. Som helhet kommer intäkterna av kommunalskatten till följd av förändringar i beskattningagrunderna enligt uppskattning att förbli ca 262 miljoner mindre. Kyrkslätts andel är ca 1,4 miljoner, dvs. ca 37 euro per invånare. Beräkningar om effekterna av förändringarna i beskattningargrunder på kommunernas skatteintäkter preciseras vid budgetbehandlingen och är därmed inte ännu slutgiltiga. Dessa intäktsförluster föreslås kompenseras som tillägg i statsandelarna.

15 11 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Inverkningen av ändringar i beskattningsgrunerna på kommunalbeskattningen (milj. euro) hela landet /invånare Kyrkslätt /invånare Justering av statsbeskattningsskalan ,29-7,58 - varav justering av inkomstskatteskalan -16-2,94-0,12-3,25 - varav höjning av grundavdraget -20-3,67-0,09-2,4 - varav höjning i arbetsinkomstavdraget -13-2,39-0,07-1,93 Höjning av arbetsinkomstavdraget ,05-1,24-32,35 Begränsning av ränteavdraget på bostadslån med 10 procentenheter per år 14 2,57 0,15 4,02 Privatpersoners donationer till högskolor blir skattefria -1-0,18-0,01-0,17 Ändring av avdraget för sjöarbetsinkomst 5 0,92 0,04 0,92 Fortsättning av nyckepersonlagen (inte i finansministeriets förslag) -13-2,39-0,08-2,19 ALLA TOTALT (föreslås kompenseras som tillägg i statsandelarna) ,13-1,43-37,35 Förändringar som inverkar på samfundsskatten samt kommungruppens andel av samfundsskatteintäkterna För samfundsskattens del pågår för tillället inga lagförändringar som i betydande mån skulle inverka på inflödet från samfundsskatten under de kommande åren. Som följd av tidigare beslut förorsakar upphörandet av den tillfälliga förhöjningen av kommunernas andel av samfundsskatten en räkning på ca 258 miljoner euro i kommunernas skatteintäkter. Inverkningen beräknas uppgå till ca 1,29 milj. euro i Kyrkslätt. P.g.a. periodisering syns ändå inte inverkningen ännu i sin helhet i skatteintäkterna för år 2016, utan en del konkretiseras år Förändringarnas inverkan på samfundsbeskattningen jämfört med nivån föregående år i jämförelse (milj. euro) hela landet /invånare Kyrkslätt /invånare Upphörande av den tillfälliga förhöjningen på 5 procentenheter år ,50-1,29-34,20 TOTALT ,29 År 2016 ändras samfundsskatteandelen så att inverkan av den temporära samfundsskattehöjningen på 5 procentenheter upphör och stabilitetsavgiftens högre inverkan beaktas. Beskattningsåret 2016 är kommungruppens fördelningsandel 30,92 % och åren föreslås den vara 30,34 %. Förändringar som påverkar fastighetsskatten Förändringar i fastighetsbeskattningen föreslås för år 2016 för den maximala skatteprocenten för andra än stadigvarande bostadsbyggnader, för kraftanläggningar och för obebyggd byggplats. Inverkningen av ändringar i beskattningsgrunerna för fastighetsskatten (milj. euro) 2016 hela landet Träder i kraft 2016 Den omedelbara inverkningen av höjningen i skatteprocenten för andra än stadigvarande bostadsbyggnader 0 - Finansministeriets beräkning (inkl. antagande om kommunernas beslut) 19 Den omedelbara inverknignen av höjningen av övre gränsen för skatteprocenten för kraftverk 0 - Finansministeriets beräkning (inkl. antagande om kommunernas beslut) 4,6 Den omedelbara inverknignen av höjningen av övre gränsen för skatteprocenten för obebyggd byggplats 0 - Finansministeriets beräkning (inkl. antagande om kommunernas beslut) 4,5 TOTALT 28,1 - varav andel som baserar sig på kommunernas egna beslut 28,1

16 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 12 Fastighetsskattens maximalbelopp skulle enligt förslaget höjas på följande sätt: Maximalbeloppet för skatteprocenten för andra än stadigvarande bostäder kan högst vara 1,00 % (övre gränsen år 2015 är 0,6 %). I nuläget tillämpar 171 kommuner den övre gränsen som lagen tillåter. Maximalbeloppet för skatteprocenten för kraftanläggningar kan vara 3,1 % (övre gränsen år 2015 är 2,85 %). I nuläget tillämpar 64 kommuner den övre gränsen som lagen tillåter. Kyrkslätts kommun har inte skatteintäkter i denna grupp. Maximalbeloppet för skatteprocenten för obebyggd byggplats kan vara 4,0 % (övre gränsen år 2015 är 3,0 %). Dessutom kommer definitionen för obebyggd byggplats att granskas bl.a. gällande byggförbud som gäller byggplatsen. Inverkningen av ändringarna som föreslås i fastighetsskatten är på hela landets nivå ca 28 milj. euro, men de förutsätter kommunernas egna beslut. För år 2017 föreslås följande förändringar (åtminstone ändring av den nedre gränsen är obligatoriskt): Allmän fastighetsskatteprocent 0,86-1,80 % (0,8-1,55 % år 2015) Stadigvarande bostadsbyggnader 0,39-0,90 % (0,37-0,80 % år 2015) Totalt 60 kommuner borde senast år 2017 höja den allmänna fastighetsskatteprocenten och 25 kommuner skatteprocenten för stadigvarande bostadsbyggnader. De lagstadgade förhöjningarna av fastighetsskatterna stärker inom kommunekonomin eftersom de dras av från kommunernas statsandelar. Kyrkslätts kommuns inkomstskatteprocent förblir som förut dvs. 19,50 och gränserna för fastighetsskatteprocenten är följande i Kyrkslätts kommun (i parentes gränserna enligt fastighetsskattelagen): allmän fastighetsskatteprocent 0,80 % (fastighetsskattelagen 0,80 %- 1,55 %) byggnader som används för stadigvarande boende 0,37 % (fastighetsskattelagen 0,37 %- 0,80 %) övriga bostadsbyggnader 0,92 % (fastighetsskattelagen 0,80 %- 1,55 %) obebyggd byggplats 3,0 % (fastighetsskattelagen 1,00 %- 3,00 %) fastighetsskatten för allmännyttiga samfund 0,00 %

17 13 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNS VERKSAMHETSMILJÖ BEFOLKNINGSPROGNOS Enligt befolkningsprognosen utvecklas befolkningsmängden i Kyrkslätt enligt åldersgrupper på följande sätt (Statistikcentralens uppgifter har inte redigerats): Kirkkonummi - Kyrkslätt Åldersklasser totalt Källa: Statistikcentralen Enligt statistikcentralens prognos växer befolkningsantalet i Kyrkslätt med ca personer per år inom den närmaste framtiden. Tillväxten är jämn. Enligt prognosen förblir antalet barn i skolåldern på en jämn nivå, endast inom åringar kan man skönja en tillväxt. Antalet pensionärer ökar mest av alla åldersgrupper. Kyrkslätts kommun är en kommun med inflyttningsöverskott och befolkningsökningen är över 400 personer per år, varefter ökningen avtar men ändå förblir positiv. Kirkkonummi - Kyrkslätt Födda Döda Naturlig befolkningsökning Inflyttade till kommunen Bortflyttade från kommunen Totalnettoflyttning Befolkningsökning Befolkningsantal förändring st förändring i % 1,12 % 1,10 % 1,08 % 1,05 % 1,02 % 0,81 % 0,62 % 0,49 % 0,41 % Källa: Statistikcentralen

18 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 14 SYSSELSÄTTNING Arbetslöshetsgraden i Kyrkslätts kommun var 10,2 % (1 969 personer) i slutet av augusti Året innan var graden 8,8 % (1 702 personer). Arbetslöshetsgraden i hela landet var 12,9 % och på Nylands NTM-centrals område 11,6 %. Situation Augusti Arbestlösa arbetssökande Långtidsarbetslösa Arbetslösa under 25 år Kyrkslätt 5,5 4,6 4,7 6,8 6 5,1 5,9 7,4 8,8 10,2 Nyland 6,3 5,1 4,7 7,1 6,7 6,3 6,8 8,8 10,3 11,6 Hela landet 8,7 7,6 7,3 10,1 9,3 8,6 9, ,9 12,9

19 15 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BUDGETEN 2016 OCH EKONOMIPLANEN VERKSAMHETSMÅL De för fullmäktige bindande verksamhetsmålen presenteras i budgetens allmänna motiveringar under rubriken "Bindande mål för år 2016 och i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen under rubriken Bindande verksamhetsmål. De bindande målen kan i nämndernas/direktionernas dispositionsplaner vid behov ytterligare delas upp i delmål som styr verksamheten. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Bokslutsprognos för år 2015 I den preliminära årsprognosen som uppgjorts på grundval av situationen i slutet av augusti har organens verksamhetsinkomster på kommunnivå beräknats understiga budgeten med ca en miljon euro. Utfallet av verksamhetsutgifter har beräknats utgående ifrån det kumulativa utfallet i slutet av augusti, förslagen till tilläggsbudget samt sektorernas beräkningar och också de ser ut att överskrida fjolårets influtna belopp med ca 9 milj. euro. Ca hälften av överskridningen förklaras av sparåtgärdena år 2014, närmast inverkningarna av permitteringarna, vilka inte längre har någon inverkan år Det beräknade inflödet av skatteinkomster har justerats på grundval av Kommunförbundets preliminära uppgifter som publicerades i september och för närvarande ser det ut som att man inte riktigt uppnår skatteinkomstmålet, inflödet av skatteinkomster skulle vara ca 179 miljoner euro. Långfristiga lån amorteras enligt budgeten och ett nya lån på högst 10 milj. euro lyfts. Årsbidraget i årsprognosen som uppgjorts på basis av situationen i augusti är ca 8,8 milj. euro och man kan för närvarande förvänta sig ett underskott på ca fyra miljoner euro. Resultatet förutsätter ändå skatte- och statsandelsintäkter som följer beräkningarna. Utvecklingen av utgifterna under slutet av året får inte heller överskrida den korrigerade budgetramen. strukturen har ändrats för år 2016 så att en del av reparationsprogrammets kostnader överförs till investeringsdelen. Också gällande år 2015 görs denna korrigering i bokslutsskedet. Återställande av den ekonomiska balansen Kommunfullmäktige godkände ett balanseringsprogram för ekonomin för åren För att upprätthålla och förstärka balansen uppställdes följande gränsvärden som berör skötseln av ekonomin: Tillväxten i verksamhetsbidraget får årligen vara högst 2,0 % på kommunnivå. Årsbidraget är årligen minst lika stort som avskrivningarna. Kommunens lånebestånd överstiger inte 100 milj. euro eller euro per invånare under åren Nettoinvesteringarna på årsnivå är i genomsnitt 18 milj. euro. Underskottet i balansräkningen förblir oförändrat eller förstärks under åren Soliditetsgraden överstiger 50 % under åren för balanseringsprogrammet en 2016 och ekonomiplanen har uppgjorts för balansering av ekonomin så att balanseringsprogrammets gränsvärden som kommunfullmäktige godkänt uppfylls förutom gällande kommunens lånestock, nettoinvesteringar samt självförsörjningsgrad. I samband med godkännandet av budgeten godkänns nya gränsvärden för skötseln av ekonomin på följande sätt: Tillväxten i verksamhetsbidraget får årligen vara högst 1,5 % på kommunnivå. Årsbidraget är årligen minst lika stort som avskrivningarna.

20 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 16 Kommunens lånestock per överskrider inte 150 milj. euro under åren Nettoinvesteringsnivån för investeringsperioden fastställs i investeringsprogrammets finansieringskartläggning. Överskottet i balansräkningen förstärks under åren DRIFTSEKONOMIDELEN I budgeten 2016 beräknas verksamhetsinkomsterna uppgå till 54,9 miljoner euro. Verksamhetsinkomsterna beräknas förbli på år 2015:s nivåoch stiga med 3,9 % jämfört bokslutet för år Verksamhetsutgifterna uppgår till 246,4 miljoner euro. Ökningen är ca 0,1 % jämfört med budgeten för år 2015 och 3,4 % jämfört med bokslutet för år Ökningen i kostnader jämfört med bokslutet för år 2014 beror på personalutgifterna. År 2014 gjordes inbesparingar bl.a. i form av permitteringar samt ökade anslag för specialiserad sjukvård och HRT:s fakturering. Driftsekonomi enligt konton (1 000 euro) Bokslut Förändring i % Förändring i % Försäljningsinkomster ,0-1,5 Avgiftsinkomster ,1 1,7 Stöd och bidrag ,8-3,8 Hyror ,0-0,4 Övriga verksamhetsinkomster ,8 55,5 Verksamhetsinkomster totalt ,9 0,0 Personalutgifter ,5 1,1 Köp av tjänster ,1-0,4 Material, förnödenheter och varor ,9 1,8 Bidrag ,7-0,3 Hyror ,2-3,3 Övriga verksamhetsutgifter ,6 0,7 Verksamhetsutgifter totalt ,5 0,1 Verksamhetsbidrag ,4 0,2 INVESTERINGSDELEN Investeringskostnaderna i budgeten för år 2016 uppgår totalt till ca 29,8 milj. euro, varav andelen investeringar i byggande uppgår till 27 milj. euro och finansieringsandelarna i anslutning till dessa till knappt 0,2 milj. euro. Nettoutgifterna för investeringarna totalt är omkring 29,6 milj. euro. FINANSIERINGSDELEN Skattefinansiering Den totala skatteinkomsten år 2015 beräknad på grundval av Kommunförbundets prognos för skatteinkomster blir 178,5 milj. euro. I den korrigerade budgeten för år 2015 har kommunens skatteintäkter beräknats bli 0,8 milj. euro större. I de beräknade skatteinkomsterna har man använt inkomstskattesatsen 19,5 %. Beträffande budgetåret 2016 grundar sig inkomsterna från fastighetsskatten på att den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen är den nuvarande 0,80 %, fastighetsskatteprocentsatsen för stadigvarande bostäder den nuvarande 0,35 % och för andra bostäder den nuvarande 0,92 %. Inflödet av skatteintäkter år 2016 beräk-

21 17 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR nas öka lika mycket som föregående år dvs. skatteintäkterna har beräknats enligt en ökning på två procent. De beräknade skatteinkomsterna under ekonomiplaneåren 2017 och 2018 grundar sig på Finlands Kommunförbunds prognos för skatteinkomster, i vilken man har gjort de justeringar som förutsätts av den väntade befolkningsökningen och tillväxtprognoserna för förvärvsinkomster. Den allmänna fastighetsskatteprocenten och de undre gränserna för skatteprocenterna för stadigvarande bostadsbyggnader stiger år Efter att skatteinkomstutjämningen avdragits uppgår statsandelen för basservice år 2016 enligt förhandsinformation till 27,8 miljoner euro. Undervisningsministeriets preliminära andel år 2016 är beräknad utgående från uppgifterna för år 2015 eftersom prognosen ännu saknas. Kyrkslätts kommuns skatteinkomstutjämning år 2015 är enligt preliminära uppgifter ca 11,3 milj. euro. Enligt den preliminära uträkningen över skatteinkomstutjämningen kommer kommunens skatteinkomstutjämning att öka något år 2016 och vara ca 11,6 miljoner euro. Skatteinkomstutjämningarna har beräknats enligt det nya systemet. Årsbidrag I och årsbidrag II Verksamhetsbidraget år 2016 ökar med 0,2 % jämfört med den korrigerade budgeten för år Jämfört med bokslutet 2014 ökar verksamhetsbidraget med 3,4 %. Ökningen i skattefinansieringen är 2,2 % jämfört med budgeten Årsbidrag I är under budgetåret 12,8 miljoner euro. Årsbidrag I visar hur mycket av skattefinansieringen som återstår för finansiering av investeringarna efter att verksamhetsbidraget och finansieringsposterna först har täckts. Årsbidrag II som överförs till finansieringskalkylen, dvs. den egentliga självfinansieringsposten, utgörs av årsbidrag I ökat med försäljningsvinster från anläggningstillgångar och ersättningar från markanvändningsavtal. Årsbidrag II täcker inte helt avskrivningar enligt plan under budgetåret och resultatet före ökning i / avdrag från fonder uppvisar underskott. Under ekonomiplaneåren täcker årsbidrag II avskrivningarna enligt plan och resultatet uppvisar överskott. Lånefinansiering av verksamheten Under budgetåret uppgår finansieringsbehovet för nettoinvesteringar och amorteringar på långfristiga lån till ca 37 miljoner euro, som täcks med ca 24 miljoner euro i låntagning och/eller annan finansiering. Under kommande år ökar investeringarna och då ökar också lånebehovet. Under planperioden ökar kommunens lånestock med 54 miljoner euro. År 2017 är lånestocken enligt planen ca 134,8 milj. euro, dvs. ca euro/invånare. Den verkliga lånestocken kan år 2018 stiga till 164,5 milj. euro beroende på genomförandet av investeringarna och ökningen i andra utgifter, varvid lånebeloppet per invånare är ca euro. Under budgetåret är avsikten att kartlägga genomförandet av investeringsprogrammet och finansieringen på lång sikt, dvs. man planerar finansieringen av investeringarna på lång sikt.

22 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 18 Resultaträkning och finansieringskalkyl (1 000 euro) Bokslut Ekonomiplan Resultaträkning Egentlig verksamhet Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsinkomster och -utgifter Ränteinkomster Övriga finansieringsinkomster Ränteutgifter Övriga finansieringsutgifter Årsbidrag I Försäljningsvinster från anläggningstillgångar Markanvändningsavtalsersättningar Årsbidrag II Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Ändring i avskrivningsdifferens Ändring i reserveringar Fondöverföringar Räkenskapsperiodens över-/underskott Finansieringskalkyl Egentlig verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Totalt Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Investeringar, netto Egentlig verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhet Ändringar i utlåningen Ökning av utlåningsfordringar Minskning i utlåningsfordringar Nettoändring i utlåningen Ändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ändring i budgetlånen Vattenförsörjningsverkets anslutningsavgifter Inverkan på likviditeten

23 BUDGETENS UPPBYGGNAD, BINDANDE NIVÅ OCH UPPFÖLJNING BUDGETENS UPPBYGGNAD 19 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Bestämmelser om uppbyggnaden och innehållet i kommunens budget och ekonomiplan ges i kommunallagen. Därutöver ger Finlands Kommunförbund anvisningar och rekommendationer om upprättande av budgeten och ekonomiplanen. Dessa anvisningar har beaktats då budgeten och ekonomiplanen upprättats. en är indelad i en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. ens driftsekonomidel och investeringsdel fungerar som instrument för styrning av verksamheten. Med hjälp av budgetens resultaträkningsdel och finansieringsdel granskas utvecklingen av kommunens totalekonomi ur resultatutfallets och finansieringens synvinkel. Med hjälp av driftsekonomidelen styrs kommunens ordinarie verksamhet. Fullmäktige beslutar vilka funktionella helheter som bildar verksamheterna i driftsekonomidelen. I driftsekonomidelen ställer fullmäktige upp verksamhetsspecifika mål för verksamhet och ekonomi och anvisar av de uppställda målen förutsatta anslag och beräknade inkomster för skötsel av uppgifterna. Verksamheterna är uppställda enligt sektor (allmän förvaltning, vård- och omsorgsväsendet, bildningsväsendet och samhällstekniska väsendet) och förtroendeorgan i driftsekonomidelen. Fullmäktige kan anvisa anslag och beräknad inkomst till en verksamhets eller dess delområdes disposition i brutto- eller nettobelopp. I resultaträkningsdelen visas hur inkomstfinansieringen räcker till för att täcka utgifterna för serviceverksamheten, finansieringsutgifterna och avskrivningarna enligt plan, vilka beskriver slitaget på anläggningstillgångarna. Utgångspunkten för en stabil ekonomi är att verksamhetsutgifternas utveckling anpassas till de centrala inkomstposternas utveckling. Hur anpassningen har lyckats framgår av resultaträkningsdelen som tillräcklig inkomstfinansiering under alla planår. Investeringsdelens anslag och beräknade inkomster godkänns av fullmäktige enligt projektgrupp, projekt eller verksamhet. Investeringsdelens inkomster och utgifter anges alltid i bruttobelopp. I finansieringsdelen visas hur kommunens utgifter finansieras. I finansieringsdelen samlas penningflödena från inkomstfinansiering och investeringar samt från utlåning och upplåning i en enda kalkyl. Om inkomstfinansieringen inte förslår att täcka utgifterna, ska behövlig finansiering anvisas i finansieringsdelen. Kommunen kan täcka sitt finansieringsbehov med upplåning eller genom att frigöra till finansieringseller omsättningstillgångar bundet kapital. BUDGETENS BINDANDE VERKAN Kommunfullmäktige bestämmer hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och kommunens övriga förtroendeorgan. ens allmänna motiveringar ens allmänna motiveringar, med undantag av de bindande målen, är till karaktären informativa och är inte avsedda att utgöra en bindande del av budgeten. Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen anges motiveringar, tyngdpunkter för verksamheten, eventuella nyckeltal, anslag och beräknade inkomster enligt förtroendeorgan på verksamhetsnivå. De numrerade målen under rubriken Bindande verksamhetsmål i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen är bindande för fullmäktige. De bidragsanslag som kommunen beviljar samfund är bindande i enlighet med bidragsbilagan. Den bindande nivån för det ekonomiska målet som presenteras i tabellen Ekonomiskt resultat, efter nämndens budgettal, är på nämndnivå. Anslagen som reserverats för den specialiserade sjukvården och samarbetet inom HRT är var för sig bindande.

24 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 20 Nyckeltalen i motiveringarna för driftsekonomidelen är vägledande, och väsentliga avvikelser från dem ska rapporteras i delårsöversikterna och årsberättelsen. Den sammanräknade skillnaden mellan verksamhetsinkomster och -utgifter för varje förtroendeorgans verksamheter, dvs. verksamhetsbidraget, är bindande för fullmäktige. Resultaträkningsdelen De på verksamhetsnivå angivna anslagen och beräknade inkomsterna i budgetens resultaträkningsdel binder kommunstyrelsen. Investeringsdelen Bindande anslag på verksamhetsnivå i investeringsdelen är: Adb-program och projekt för ibruktagande av dem Övriga utgifter med lång verkningstid Lös egendom Bindande anslag och beräknade inkomster på projektgruppsnivå är: Jord- och vattenområden Trafikleder och parker Idrotts- och rekreationsområden Övriga fasta konstruktioner och anordningar Vatten- och avloppsverkets fasta konstruktioner och anordningar Aktier och andelar Anslaget för en projektgrupp får användas bara till de projekt som nämns i den riktgivande dispositionsplanen för projektgruppen. Anslag och beräknade inkomster för husbyggande är bindande på projektnivå så som de framställs i investeringsdelens projekttabell i slutet av budgetboken. I fråga om alla investeringar på över 1 miljon euro iakttas den av kommunfullmäktige fastställda investeringsramen och avvikelser föreläggs fullmäktige för behandling. Finansieringsdelen Följande beräknade inkomster och anslag i budgetens finansieringsdel binder kommunstyrelsen: Förändringar i utgivna lån En minskning eller ökning av långfristiga lån (= förändringar i lånebeståndet) binder kommunstyrelsen på så sätt att fullmäktige berättigar kommunstyrelsen att lyfta och amortera på lån år 2016 så att det sammanlagda beloppet av kommunens långfristiga lån är högst 22,5 miljoner euro större än i bokslutet för år INGÅENDE AV UPPHANDLINGSAVTAL SOM STRÄCKER SIG ÖVER BUDGETÅRET Organen och tjänsteinnehavarna kan inom ramen för sina upphandlingsbefogenheter besluta om upphandlingsavtal som sträcker sig över budgetåret. i fråga om anskaffningar i driftsekonomidelen, ifall anskaffningen hör samman med sektorns uppgifter och det finns beredskap i dispositionsplanen och i fråga om anskaffningar i investeringsdelen: i fråga om ett enskilt husbyggnadsprojekt inom ramen för den projektspecifika kostnadsberäkning som godkänts i budgeten i fråga om ett enskilt projekt som nämns i projektgruppens riktgivande dispositionsplan inom ramen för anvisade totala anslag år

25 21 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR ANVÄNDNING AV DEN AV KOMMUNSTYRELSEN FASTSTÄLLDA LEASINGLIMITEN ÅR 2016 I enlighet med kommunstyrelsens beslut: anskaffningen av adb-utrustning, kopieringsapparater/multifunktionsapparater, fordon samt betydande vård- och sjukhusutrustning inom primärvården finansieras med leasingfinansiering. Med undantag av vissa apparatanskaffningar inom utbildningsväsendet (bl.a. surfplattor, utrustning i anslutning till interaktiv presentationsteknik m.fl.) leasinglimiten för ovannämnda objekt har fastställts till euro. leasinglimiten för fordon har fastställts till euro. ett ramavtal gällande finansiering av apparater har konkurrensutsatts. koncernförvaltningens ekonomienhet övervakar och beslutar om användningen av limiten och det årligen i samband med behandlingen av budgeten föreslås och fastställs vilka nya objekt som ska skaffas med leasingfinansiering. Leasinglimiten får användas till: anskaffningar som tidigare finansierats inom ramen för leasinglimiten anskaffningar som tidigare finansierats utanför den av kommunstyrelsen fastställda leasingfinansieringen och vars leasingtid utgår år 2016 anskaffningar för att ersätta kopieringsmaskiner som köpts tidigare anskaffning av adb-utrustning anskaffning av tandvårdsutrustning Anskaffningarna ska utföras enligt bestämmelserna i upphandlingslagen. Leasingtiden ska vara minst 3 år. Leasingtiden får dock inte vara kortare än motsvarande avskrivningstid för det föremål som skaffas. Användningen av leasing-finansiering har inte ändrats för år RÄTTIGHETER SOM GES KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen har rätt att för sektorerna utfärda bindande anvisningar som gäller användning av anslag och verkställighet av budgeten. Kommunstyrelsen berättigas också, om den ekonomiska situationen kräver det, att utfärda bestämmelser som begränsar anslagsanvändning, besättande av tjänster och befattningar samt anställande av personal i arbetsavtalsförhållande. Då man beslutar om nya tjänster och befattningar iakttar kommunstyrelsen principen att vid instiftandet av en ny befattning ska en gammal befattning inom samma förvaltning som fått anslag för år 2016 dras in. UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM EKONOMI OCH VERKSAMHET utfallet följs upp med hjälp av rapportering på kommunnivå, förtroendeorgansnivå och verksamhetsnivå. I rapporteringen följs upp hur det ekonomiska resultatet, verksamhetsmålen och nyckeltalen förverkligats. För rapporteringen på kommunnivå svarar kommunstyrelsen, som utgående från nämndernas och direktionernas rapporter gör upp två delårsöversikter för kommunfullmäktige, i situationerna 30.4 och 31.8, samt en årsberättelse som hör till bokslutet. Kommunstyrelsen beslutar hur kommunens förtroendeorgan utför sina rapporteringar. Kommunstyrelsen kan vid behov också besluta om en mer detaljerad rapportering av ekonomi och verksamhet. Varje förtroendeorgan fattar i sin dispositionsplan beslut om hur ansvarspersonerna under räkenskapsåret ska rapportera om budgetutfallet till förtroendeorganet.