Kyrkslätts kommun. Budget 2013 Ekonomiplan

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Budget 2013 Ekonomiplan Kommunfullmäktige

2

3 BUDGET 2013 EKONOMIPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 23 Allmän förvaltning 27 Vård- och omsorgsväsendet 41 Bildningsväsendet 65 Samhällstekniska väsendet 105 Resultaträkningsdelen 137 Investeringsdelen 151 Finansieringsdelen 167 Bilagor 171

4

5 1 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNS VISION 2016 Kyrkslätt, som ligger nära huvudstaden, är en trygg kommun med mångsidig natur och goda tjänster. Vi bygger en framtid med kunniga kommuninvånare och en företagsverksamhet i utveckling samt genom samarbete. Den vision som uppstått då kommunstrategin utarbetats är en bild av den framtid som står som mål och som ska nås med hjälp av strategin. Visionens uppgift är att fungera som en länk mellan nutid och framtid. Med stöd av visionen ska vi uppnå en hållbar grund för de strategiska beslut som fattas i kommunen. Den strategiska visionen är en karta till organisationens framtid och den gäller tills den ändras.

6 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 2 PERSPEKTIV OCH MÅL I KOMMUNSTRATEGIN KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN Mål: En balanserad befolkningstillväxt och - struktur Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Regionala samarbetsmodeller och - nätverk i utveckling Befolkningens goda liv EN BALANSERAD EKONOMI Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Hantering av investeringstoppar ETT SERVICENÄT SOM FÖR- NYAS Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer EN KUNNIG OCH ENGAGERAD PERSONAL Mål: En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete Att möta produktionsbehoven och -sätten för tjänster En fungerande kommunorganisation och arbetsgemenskap

7 3 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BINDANDE MÅL FÖR ÅR 2013 För genomförandet av kommun- och servicestrategin ställer man för år 2013 upp följande bindande mål på kommunnivå: KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv) Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Utarbetande av en utvecklingsbild för Kyrkslätt för åren Mål 1 Målnivå år 2013 Utvecklingsbilden blir färdig. Utvecklingsbilden för Kyrkslätt godkänns av fullmäktige i september Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Bostadsproduktionen stämmer överens med intentionsavtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen gällande markanvändning, boende och trafik Mål 2 Målnivå år Målet för bostadsproduktion; andelen ARA-bostadsproduktion och den detaljplanlagda våningsytan som förutsätts av produktionsmålet genomförs enligt avtalet. i genomsnitt 330 bostäder/år i genomsnitt 20 % i genomsnitt v-m2/år Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen

8 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 4 Mål: Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Kritisk framgångsfaktor Utveckling av företagsverksamhetsmiljön Bedömningskriterium Balans mellan utbud och efterfrågan på affärsutrymmes- och industritomter Mål 3 Målnivå år Tillräckligt utbud av affärsutrymmes- och industritomter i genomsnitt 10 tomtöverlåtelser/år Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen ETT SERVICENÄT SOM FÖRNYAS (perspektiv) Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster Kritisk framgångsfaktor Att stödja ungas kontroll över sitt liv Bedömningskriterium Fullföljande av samhällsgarantin för unga Mål 4 Målnivå år 2013 Utarbetande av en plan för fullföljande av samhällsgarantin för unga. Mellanrapport i april 2013 Planen färdig i september 2013 Ansvar: Kommunstyrelsen

9 5 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Bedömningskriterium Andelen åringar utanför utbildning av åldersklassen Mål 5 Målnivå år 2013 Minskad andel Minskning på 2,4 procentenheter jämfört med nivån år 2010 (13,8 % 11,4 %) Ansvar: Kommunstyrelsen Bedömningskriterium Andelen åriga arbetslösa av arbetskraften Mål 6 Målnivå år 2013 Minskad andel Minskning på 1,1 procentenheter jämfört med nivån år 2011 (8,1 % 7,0 %) Ansvar: Kommunstyrelsen EN BALANSERAD EKONOMI (perspektiv) Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Kritisk framgångsfaktor Ökning av verksamhetens produktivitet och bevarande av ett starkt skatteunderlag Bedömningskriterium En balanserad kommunekonomi Mål 7 Målnivå år 2013 Det program för balansering av ekonomin som kommunfullmäktige fastställde 2011 uppdateras. Ett åtgärdsprogram som grundar sig på det uppdaterade balanseringsprogrammet utarbetas. Balanseringsprogrammet har uppdaterats våren Åtgärdsprogrammet utarbetas innan budgeten för 2014 behandlas i styrelsen. Ansvar: Kommunstyrelsen

10 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 6 MÅL FÖR KONCERNSAMFUNDEN Kyrkslätts Hyresbostäder Ab Kyrkslätts Hyresbostäder Ab är ett allmännyttigt hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun. Bolagets verksamhetsprincip är att underhålla och bygga högklassiga och förmånliga hyresbostäder, där de boende har en trivsam och trygg boendemiljö med behövliga tjänster. Bostäderna har i huvudsak byggts med aravalån och kommunens stöd. Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori är ett hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun och Senatfastigheter. Bolagets hyreshus finns i Obbnäs. Kommunen äger 149 av bolagets aktier och Senatfastigheter äger 1 aktie. As Oy Kirkkonummen Masalanhovi Kyrkslätts kommun äger 56,2 % av aktiestocken i As Oy Kirkkonummen Masalanhovi. Bolagets bostadshus som blev färdigt år 1994 omfattar 31 lägenheter och finns i Masaby. Mål Målnivå år 2013 Verksamheten är ordnad på ett ekonomiskt, effektivt och kundorienterat sätt så att förutsättningarna för skötseln av bolagens basuppgift tryggas. Underhållet av bolagens byggnadsbestånd är ordnat så att dess värde bevaras. Kyrkslätts Hyresbostäder Ab - bostädernas beläggningsgrad är minst 98 % - kreditförlusterna uppgår till högst 0,5 % av totalinkomsten Beläggningsgraden följs upp månatligen, kreditförlusterna rapporteras i samband med bokslutet. Planen för renovering av bolagets byggnadsbestånd och planens utfall rapporteras i samband med delårsöversikterna och bokslutet.

11 7 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN (Finansministeriet, Ekonomisk översikt hösten 2012) Finansministeriets prognos bygger på uppfattningen att det inte sker några dramatiska förändringar i euroområdets struktur. Den senaste tidens händelser har emellertid visat att läget blivit allt allvarligare med tiden, och att en förvärring av krisen inom valutaområdet inte kan uteslutas. Prognosen inkluderar därför en presumtion om att problemen inom euroområdet fortsätter. Samtidigt håller den ekonomiska tillväxten i Finland att försvagas på ett varaktigt sätt då den arbetsföra befolkningen börjat minska, och eftersom även investeringsgraden verkar ha minskat på ett varaktigt sätt. Osäkerheten beträffande den ekonomiska trenden har förblivit stor från och med det andra halvåret Detta avspeglar sig i den finländska ekonomin via flera olika kanaler. Den ökade osäkerheten syns särskilt i de privata investeringarna. Den dämpade efterfrågan särskilt i euroområdet leder till att exporten krymper något. I år förutspås totalproduktionen öka med 1 % och tillväxten är helt beroende av den inhemska efterfrågan. Med hänsyn till konjunkturläget förblir situationen på arbetsmarknaden överraskande bra: arbetslöshetsgraden sjunker och årsmedeltalet förutspås bli 7,6 %. Tillväxten är fortsatt långsam År 2013 ökar totalproduktionen också med 1 %, men tillväxten blir mångsidigare. Den privata konsumtionen förblir den viktigaste tillväxtkällan, men exporten förutspås börja öka sakta. Den historiskt anspråkslösa produktionsnivån räcker inte till för att upprätthålla sysselsättningsökningen och arbetslösheten börjar växa. År 2014 förutspås den ekonomiska tillväxten bli 2 %. Regeringens proposition om statsbudgeten för 2013 uppvisar ett underskott på 7,0 miljarder euro. Trots att de anpassningsåtgärder som man beslutat om minskar statens underskott 2013 och under resten av prognosperioden håller det på att bli större än målet enligt regeringsprogrammet. Ökningen av skulden inom statsfinanserna ser dock ut att brytas i relation till totalproduktionen. Den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster till följd av att befolkningen blir äldre samt nedskärningarna av statsandelarna till kommunerna belastar kommunernas ekonomi och även deras finansiella situation hotar att uppvisa ett klart underskott. Höjningen av arbetspensionsavgifterna och fonderingen av avgiftsinkomsterna ser åter till att socialskyddsfondernas finansiella situation uppvisar ett överskott. Den förutspådda ekonomiska tillväxten och de anpassningsåtgärder som man beslutat om räcker inte till för att undanröja det hållbarhetsunderskott som uppstått inom finansieringen av den offentliga ekonomin. Det finansiella överskottet inom den offentliga ekonomin borde vara cirka 4 % i relation till totalproduktionen 2016 för att det allmänna ska kunna sköta sina förpliktelser även på lång sikt. Det är inte ändamålsenligt att ta igen hållbarhetsunderskottet endast med hjälp av direkta åtgärder som skärper beskattningen och skär ner utgifterna. Vid sidan av direkta anpassningsåtgärder är det nödvändigt med reformer av de ekonomiska strukturerna för att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten.

12 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 8 KOMMUNALEKONOMI ÅREN (Finlands kommunförbund: Infobladet Kommunalekonomi 3/2012) Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har mattats av och närmat sig en recession i år. I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på en procent på årsnivå. Tillväxten förutspås vara mycket anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska finanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska finanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Det har dock allmänt förutspåtts att den ekonomiska tillväxten kommer att avta jämfört med de prognoser som gjordes i våras. Ekonomin kommer sannolikt att gå in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt under de närmaste åren i genomsnitt blir ungefär en procent 2012 och Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,5 procent. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med cirka 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas dock stiga långsammare år 2013 och inflationen väntas stanna under 2,5 procent. Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 7,6 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt cirka personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningen 2012 kommer antagligen att stanna på samma nivå som i fjol och sysselsättningsgraden förbättras något på grund av att utbudet på arbetskraft minskar. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent.

13 9 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Kommunernas utgifter Förra hösten uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av januari Avtalet är i kraft 26 månader och avtalsperioden löper ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Även i fortsättningen beror de kommunala löneresurserna främst på skatteinkomstökningen i kommunerna vilken är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma beräknas växa en aning mer. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under 2013 stannar troligen på samma nivå som förändringen i förtjänstnivåindex. Kommunernas skatteinkomster År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med ca tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 %. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. I fjol uppgick redovisningarna till drygt 19 miljarder euro. År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats ökade för i år med 0,09 procentenheter, och uppgår till 19,25. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Avdragen från inkomsterna ökar i år med över sju procent. Höjningen av arbetsinkomstavdraget minskar också intäkterna från kommunernas inkomstskatt detta år. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska intäkterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom högre statsandelar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt öka med i genomsnitt 3,8 %. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare, och ökningen uppskattas bli 3,4 %. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren Avdragen från förvärvsinkomsterna som görs i kommunalbeskattningen uppskattas 2013 och 2014 öka med endast ett par procent. Avdragen i kommunalbeskattningen kvarstår också i stora drag på 2012 års nominella nivå. Frysningen av index bidrar till att öka intäkterna från kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 17,5 miljarder euro, dvs. 4,2 procent mer än i år. Den relativt optimistiska uppskattningen av ökningen av redovisningarna 2013 justeras dock nedåt om sysselsättningsläget försämras ännu mer än beräknat.

14 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 10 Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteintäkterna. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Tillväxten var fortsatt stark även i fjol. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med fem procentenheter åren Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m. år Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 är kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna 28,34 procent. Nästa års andel kommer troligen att höjas jämfört med i år, men den exakta andelen har ännu inte fastslagits. Till stöd för företagsverksamheten föreslås olika skatteincitament från och med ingången av år Dessa åtgärder inverkar på samfundsskatteandelen. Förändringarna påverkar i princip inte kommunernas redovisningar, eftersom kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. I skatteprognosramen är kommunernas andel 29,08 procent I basservicebudgeten är motsvarande procent 29,40. Procenttalet preciseras efter att man har fattat beslut om åtgärder som inverkar på andelen. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet främst med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men också på grund av besluten som gäller samfundsskatteandelen. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2012 i sin helhet uppgå till ca 23 % mindre än år Ännu för ett år sedan var den uppskattade förändringen en minskning på åtta procent. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2013 ser ut att stanna på nivån för innevarande år. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till ca 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt år Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 1,5 procent. År 2013 ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med 4,1 procent. Uppskattningen är relativt optimistisk både när det gäller intäkterna från kommunalskatten och från samfundsskatten. Förslag till ändringar i beskattningen år 2013 Beskattningen av förvärvsinkomster De beslut om beskattningen av förvärvsinkomster som fattades vid regeringens budgetmangling följer i stor utsträckning besluten i samband med budgetramarna i våras eller tidigare målsättningar. Kommunalskatten har uppskattats ge omkring 4,2 procent mer intäkter än år Kommunalskattens utveckling beror på skattebasen, dvs. de beskattningsbara förvärvsinkomsternas utveckling och på förändringarna i skattegrunderna. År 2013 sker inga stora förändringar i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster. Som ett led i anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna föreslår regeringen att grunderna för förvärvsinkomstskatten inte ska justeras enligt inflationsutvecklingen eller stegringen i inkomstnivån år Det innebär

15 11 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR att den progressiva skatteskalan för förvärvsinkomster vid statsbeskattningen för 2013 till denna del ska motsvara 2012 års skala. Vissa andra ändringar har dock föreslagits i statens förvärvsinkomstbeskattning. Statens inkomstskatteskala föreslås få en ny högsta inkomstklass för inkomster som överskrider euro. Ändringen medför en skattehöjning på 2 procentenheter i den nya inkomstklassen jämfört med år 2012, vilket ger staten skatteinkomster på omkring 30 miljoner euro. I propositionen föreslås att beskattningen av pensionsinkomster skärps så att fysiska personer ska betala 6 procent i tilläggsskatt till staten till den del pensionsinkomsten med pensionsinkomstavdrag överskrider euro. Förändringen har uppskattats öka statens inkomstskatt med cirka 50 miljoner euro. Grundavdraget och arbetsinkomstavdraget, vilka inverkar på kommunalskatten, höjs måttligt. Grundavdragets högsta belopp föreslås bli höjt med 30 euro och arbetsinkomstavdragets högsta belopp med 25 euro. Dessutom ska arbetsinkomstavdragets utfallsprocent höjas med 0,2 procentenheter till 7,3 procent. Höjningarna av avdragen har beräknats minska intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt omkring 30 miljoner euro. Det har också gjorts eller föreslagits andra ändringar som i någon mån inverkar på intäkterna från kommunalskatten år Då ränteavdraget på bostadslån sänks med ytterligare 5 procentenheter ökar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis cirka 12 miljoner euro. Den föreslagna sänkningen av den skattefria delen av kilometerersättningarna skulle öka intäkterna från kommunalskatten med omkring 6 miljoner euro år De nämnda ändringarna i skattegrunderna för 2013 minskar intäkterna från kommunalskatten med totalt omkring 12 miljoner euro. Regeringen föreslår att kommunerna kompenseras för de ändrade skattegrunderna genom att statsandelen för kommunal basservice höjs med cirka 12 miljoner euro. Därmed har ändringarna ingen inverkan på kommunernas inkomster som helhet. Ändringar i grunderna för samfundsskatten och samfundsskatteandelen Samfundsskatten till kommunerna påverkas av företagens resultatutveckling och kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter fortsätter att gälla Att döma av finansministeriets samfundsskatteprognos, som ingår i basservicebudgeten, blir kommunernas samfundsskatteutfall 1,28 miljarder euro år 2013, vilket är cirka 3 procent mer än år Regeringen har för år 2013 föreslagit många förändringar som har samband med grunderna för samfundsskatten. En del av förändringarna har redan genomförts och en del är ännu under beredning. Vissa förändringar är avsedda att vara permanenta medan andra är avsedda som ekonomiska stimulansåtgärder. Förändringarna påverkar ändå inte kommunernas samfundsskatteintäkter, eftersom kommunerna kompenseras genom en större andel av samfundsskatten. Förändringar i skattegrunderna som minskar samfundsskattens avkastning är höjda avskrivningar på produktiva investeringar och skattelättnader för forskning och utveckling, vilka genomförs som temporära åtgärder ( ). Förändringar som ökar intäkterna från samfundsskatten är en begränsning av samfundens rätt till avdrag för ränteutgifter och en sänkning av den skattefria kilometerersättningen. Sänkningen av den skattefria kilometerersättningen har uppskattats minska de ersättningar som företagen betalar och därigenom öka intäkterna av samfundsskatten med 6 miljoner euro år 2013 och med 10 miljoner euro år Dessutom kan intäkterna från samfundsskatten påverkas av det eventuella tilläggsavdrag för utbildnings-

16 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 12 utgifter som anknyter till ramavtalet. I skrivande stund är det osäkert om avdraget införs och hur det påverkar samfundsskatten. Alla parter har nämligen inte godkänt den modell som föreslagits tidigare. Om tilläggsavdraget införs minskar intäkterna av samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten ökar då i motsvarande grad. Kommunernas samfundsskatteandel påverkas dessutom av den rundsradioskatt för företag som införs år Rundradioskatten betalas och redovisas i sin helhet till staten i samband med samfundsskatten och minskar därigenom kommunernas samfundsskatteandel. Kommunerna och samkommunerna omfattas inte av rundradioskatten. Ändringen har beaktats vid beräkningen av de lagstadgade samfundsskatteandelarna enligt skatteredovisningslagen per Kommunernas andel av samfundsskatten år 2013 har med beaktande av effekterna av de ändrade skattegrunderna uppskattats till 29,4 procent. I uppskattningen har också tilläggsavdraget för utbildningsutgifter tagits med, trots att det är osäkert om avdraget kommer att införas. Ändringar i fastighetsbeskattningen Vid vårens ramförhandlingar och höstens budgetmangling behandlades vissa förslag till ändringar i fastighetsbeskattningen år Efter vårens ramförhandlingar skulle en höjning av de nedre gränserna för fastighetsskattesatserna utredas. Största delen av åtgärderna i anknytning till detta frångicks dock i samband med budgetmanglingen. Höjningen gäller bara skattesatsen för obebyggda byggplatser i vissa kommuner enligt 12 b i fastighetsskattelagen och den kommer eventuellt att utvidgas till att gälla obebyggda byggplatser som gränsar till en byggplats som samma ägare använder för stadigvarande boende. Något slutligt beslut om förhöjningen, dess belopp och den eventuella utvidgningen av tillämpningsområdet har ännu inte fattats. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå skulle förändringen gälla endast de nyländska kommuner som namnges i det nämnda lagrummet.

17 13 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNS VERKSAMHETSMILJÖ BEFOLKNINGSPROGNOS Kommunfullmäktige godkände Kyrkslätts servicenätsutredning 2025 vid sitt sammanträde I samband med servicenätsutredningen utarbetades Kyrkslätts kommuns befolkningsprognos fram till år 2025 (för åren 2010, 2015, 2020 och 2025). Enligt befolkningsprognosen utvecklas Kyrkslätts befolkningsmängd enligt åldersgrupp på följande sätt: Totalt Enligt delområde utvecklas befolkningsmängden som följer: Norra Kyrkslätt Mellersta Kyrkslätt Östra Kyrkslätt Södra Kyrkslätt Totalt Kommunfullmäktige behandlade och godkände vid sitt sammanträde ett balanseringsprogram för Kyrkslätts kommuns ekonomi för åren I samband med balanseringsprogrammet uppskattades att befolkningsmängden utvecklas under programåren enligt följande: befolkningsmängd förändr.,% 1,5 1,7 1,7 1,8 1,8 Kyrkslätts kommuns befolkningsmängd enligt åldersgrupp har under utvecklats som följer: förändr. %-andel 2011 förändr. %-andel , , , , , , , , , , , ,9 Totalt , ,0 Förändr., % 1,2 0,7

18 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 14 Under 2012 har befolkningsökningen fortfarande varit ganska måttlig. Kommunens befolkningsmängd var enligt förhandsuppgift av befolkningsregistercentralen personer. Befolkningsökningen var 0,83 % dvs. 309 personer. År 2011 var befolkningstillväxten under samma tidsperiod 247 personer (0,67 %). Kommunens befolkningsökning under 2012 uppgår antagligen till ungefär en procent. SYSSELSÄTTNING Arbetslöshetsgraden i Kyrkslätts kommun var 5,9 % i slutet av augusti Året innan var graden 5,7 %. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 9,1 % och på Nylands NTM-centrals område 6,9 %. Arbetslöshetsgrad (situation 30.8.) 6,1 9,2 6,9 5,1 7,9 5,7 4,7 7,2 5,0 6,7 9,9 7,2 6,3 9,6 7,6 5,7 8,7 6,7 5,9 9,1 6, Kyrkslätt Nyland Hela Landet

19 15 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN VERKSAMHETSMÅL De med avseende på fullmäktige bindande verksamhetsmålen presenteras i budgetens allmänna motiveringar under rubriken "Bindande mål för år 2013 och i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen under rubriken Bindande verksamhetsmål. De bindande målen kan i nämndernas/direktionernas dispositionsplaner vid behov ytterligare delas upp i delmål som styr verksamheten. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Bokslutsprognos för år 2012 I den preliminära årsprognosen som uppgjorts på grundval av situationen i slutet av september har organens verksamhetsinkomster på kommunnivå beräknats realiseras i enlighet med budgeten. Verksamhetskostnadernas utfall har beräknats utgående från det kumulativa utfallet i slutet av september, tilläggsbudgetförslagen och sektorernas beräkningar. Det beräknade inflödet av skatteinkomster har justerats på grundval av Kommunförbundets preliminära uppgifter som publicerades i oktober och för närvarande ser det ut som att man nästan uppnår skatteinkomstmålet i budgeten och att inflödet av skatteinkomster skulle vara 160,3 miljoner euro (160,5 miljoner euro i budgeten). Långfristiga lån amorteras enligt budgeten och ett nytt lån på 12,5 milj. euro lyfts enligt budgeten. Nettoupplåningen är 4,1 miljoner euro. Årsbidraget i årsprognosen är 5,2 milj. euro och räkenskapsperiodens resultat -8,8 milj. euro. Resultatet enligt prognosen skulle försvaga överskottet i balansräkningen. DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetsinkomsterna och -utgifterna i budgeten 2012 innehåller de budgetändringar som fullmäktige godkänt t.o.m I budgeten 2013 beräknas verksamhetsinkomsterna uppgå till 51,7 miljoner euro. Tillväxten är 6,9 % jämfört med den ändrade budgeten 2012 och 9,7 % jämfört med bokslutet Verksamhetsutgifterna uppgår till 236,7 miljoner euro. Tillväxten är 4,8 % jämfört med den ändrade budgeten 2012 och 9,4 % jämfört med bokslutet Personalutgifterna ökar jämfört med den ändrade budgeten med 2,3 % och jämfört med bokslutet 2011 med 7,6 %. Budgeten innehåller en nettoökning på 42 ½ befattningar. Nettoökningen inom bildningsväsendet är 22 befattningar, inom vård- och omsorgsväsendet 17 ½, inom koncernförvaltningen en (1) och inom samhällstekniska väsendet två (2). I personalutgifterna har man förberett sig på förhöjningar enligt tjänste- och arbetskollektivavtalen. Köpet av tjänster ökar jämfört med den ändrade budgeten med 6,2 % och jämfört med bokslutet 2011 med 9,9 %.

20 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 16 Drifthushållning enligt konton (1 000 euro) Förändr. % Förändr. % BS 2011 BU 2012 BU Försäljningsinkomster ,7 7,0 Avgiftsinkomster ,3 5,7 Understöd och bidrag ,0 21,7 Hyror ,0 6,7 Övriga verksamhetsinkomster ,5-50,8 Verksamhetsinkomster totalt ,7 6,9 Personalutgifter ,2 2,3 Köp av tjänster ,4 6,2 Material, förnödenheter, varor ,7 5,0 Bidrag ,3 8,9 Hyror ,5 11,2 Övriga verksamhetsutgifter ,9-48,9 Verksamhetsutgifter totalt ,4 4,8 Verksamhetsbidrag ,9 4,2 INVESTERINGSDELEN I budgeten 2013 uppgår investeringsutgifterna till 21,7 milj. euro och de till dem anknutna finansieringsandelarna till 0,7 milj. euro. Nettoutgifterna för investeringarna är 21,0 milj. euro. Investeringarnas totalvolym hålls under budgetåret 2013 inom ramen för balanseringsprogrammet, men inte längre under ekonomiplaneåren FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Skattefinansiering (skatteinkomster och statsandelar) När ekonomirapporten för oktober upprättats har den totala skatteinkomsten år 2012 på grundval av Kommunförbundets prognos för skatteinkomster beräknats uppgå till 159,5 milj. euro. Den beräknade totala skatteinkomsten är ca 1,0 milj. euro mindre än i budgeten och 0,3 milj. euro större än den totala skatteinkomsten år I skatteinkomstberäkningarna för har man beträffande budgetåret 2013 använt den nuvarande inkomstskattesatsen, dvs. 19,00 %. Beträffande planåren grundar sig skatteinkomsterna på den med 0,5 procentenheter höjda inkomstskattesatsen 19,5. Beträffande budgetåret 2013 grundar sig inkomsterna från fastighetsskatten på att den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen från och med är 0,80 (2012: 0,67), fastighetsskatteprocentsatsen för stadigvarande bostäder 0,32 (2012: 0,32) och för andra bostäder 0,92 (2012: 0,92). De beräknade skatteinkomsterna grundar sig på Finlands Kommunförbunds prognos för skatteinkomster, i vilken man har gjort de justeringar som förutsätts av den väntade befolkningsökningen och tillväxtprognoserna för förvärvsinkomster. Efter att skatteinkomstutjämningen avdragits uppgår statsandelen för basservice år 2013 enligt förhandsinformation till 23,3 miljoner euro. Den preliminära skatteinkomstutjämningen för år 2013 har beräknats med hjälp av de beräknade skatteuppgifterna för år 2011.

21 17 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Kyrkslätts kommuns skatteinkomstutjämning år 2012 är enligt preliminära uppgifter ca 14,5 milj. euro. Enligt den preliminära uträkningen ökar kommunens skatteinkomstutjämning för år 2013 till ca 15 miljoner euro. Årsbidrag I och årsbidrag II Verksamhetsbidraget år 2013 ökar med 4,2 % jämfört med den ändrade budgeten Jämfört med bokslutet 2011 ökar verksamhetsbidraget med 9,3 %. Ökningen i skattefinansieringen är 4,3 % jämfört med budgeten Årsbidrag I är under budgetåret 3,6 miljoner euro. Årsbidrag I visar hur mycket av skattefinansieringen som återstår för finansiering av investeringarna efter att verksamhetsbidraget och finansieringsposterna först har täckts. Årsbidrag II som överförs till finansieringskalkylen, dvs. den egentliga självfinansieringsposten, utgörs av årsbidrag I ökat med försäljningsvinster från anläggningstillgångar och ersättningar från markanvändningsavtal. Årsbidrag II täcker inte de planenliga avskrivningarna under budgetåret och inte heller under ekonomiplaneåren 2014 och 2015 och resultatet uppvisar underskott. Lånefinansiering av verksamheten Under budgetåret uppgår finansieringsbehovet för nettoinvesteringar och amorteringar på långfristiga lån till 30,0 miljoner euro, av vilket 21 miljoner euro täcks med upplåning. Under planperioden ökar kommunens lånestock med 63,6 miljoner euro. År 2015 är lånestocken ca 152,2 miljoner euro, dvs. ca euro/invånare och överskrider gränsvärdena i balanseringsprogrammet.

22 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 18 RESULTATRÄKNINGS- OCH FINANSIERINGSKALKYLDELAR (1 000 euro) Bokslut Budget Budget * Resultaträkning Egentlig verksamhet Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsinkomster och -utgifter Ränteinkomster Övriga finansieringsinkomster Ränteutgifter Övriga finansieringsutgifter Årsbidrag I Försäljningsvinster från anläggningstillgångar Markanvändningsavtalsersättningar Årsbidrag II Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Ändring i avskrivningsdifferens Ändring i reserveringar Fondöverföringar Räkenskapsperiodens över-/underskott Finansieringskalkyl Egentlig verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Totalt Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Investeringar, netto Egentlig verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhet Ändringar i utlåningen Ökning av utlåningsfordringar Minskning i utlåningsfordringar Nettoändring i utlåningen Ändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ändring i budgetlånen Vattenförsörjningsverkets anslutningsavgifter Inverkan på likviditeten * Budgetändringarna har beaktats per Ekonomiplan

23 19 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BUDGETENS UPPBYGGNAD, BINDANDE NIVÅ OCH UPPFÖLJNING BUDGETENS UPPBYGGNAD Bestämmelser om uppbyggnaden och innehållet i kommunens budget och ekonomiplan ges i kommunallagen. Därutöver ger Finlands Kommunförbund anvisningar och rekommendationer om upprättande av budgeten och ekonomiplanen. Dessa anvisningar har beaktats då budgeten och ekonomiplanen upprättats. Budgeten är indelad i en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgetens driftsekonomidel och investeringsdel fungerar som instrument för styrning av verksamheten. Med hjälp av budgetens resultaträkningsdel och finansieringsdel granskas utvecklingen av kommunens totalekonomi ur resultatutfallets och finansieringens synvinkel. Med hjälp av driftsekonomidelen styrs kommunens ordinarie verksamhet. Fullmäktige beslutar vilka funktionella helheter som bildar verksamheterna i driftsekonomidelen. I driftsekonomidelen ställer fullmäktige upp verksamhetsspecifika mål för verksamhet och ekonomi och anvisar av de uppställda målen förutsatta anslag och beräknade inkomster för skötsel av uppgifterna. Verksamheterna är uppställda enligt sektor (allmän förvaltning, vård- och omsorgsväsendet, bildningsväsendet och samhällstekniska väsendet) och förtroendeorgan i driftsekonomidelen. Fullmäktige kan anvisa anslag och beräknad inkomst till en verksamhets eller dess delområdes disposition i brutto- eller nettobelopp. I resultaträkningsdelen visas hur inkomstfinansieringen räcker till för att täcka utgifterna för serviceverksamheten, finansieringsutgifterna och avskrivningarna enligt plan, vilka beskriver slitaget på anläggningstillgångarna. Utgångspunkten för en stabil ekonomi är att verksamhetsutgifternas utveckling anpassas till de centrala inkomstposternas utveckling. Hur anpassningen har lyckats framgår av resultaträkningsdelen som tillräcklig inkomstfinansiering under alla planår. Investeringsdelens anslag och beräknade inkomster godkänns av fullmäktige enligt projektgrupp, projekt eller verksamhet. Investeringsdelens inkomster och utgifter anges alltid i bruttobelopp. I finansieringsdelen visas hur kommunens utgifter finansieras. I finansieringsdelen samlas penningflödena från inkomstfinansiering och investeringar samt från utlåning och upplåning i en enda kalkyl. Om inkomstfinansieringen inte förslår att täcka utgifterna, ska behövlig finansiering anvisas i finansieringsdelen. Kommunen kan täcka sitt finansieringsbehov med upplåning eller genom att frigöra till finansierings- eller omsättningstillgångar bundet kapital. BUDGETENS BINDANDE VERKAN Kommunfullmäktige bestämmer hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och kommunens övriga förtroendeorgan. Budgetens allmänna motiveringar Budgetens allmänna motiveringar, med undantag av de bindande målen, är till karaktären informativa och är inte avsedda att utgöra en bindande del av budgeten.

24 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 20 Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen anges motiveringar, verksamhetsmål, nyckeltal, anslag och beräknade inkomster enligt förtroendeorgan på verksamhetsnivå. Verksamhetens motiveringar är ungefärligt bindande, om inte fullmäktige beslutar att någon viss del av motiveringarna är bindande för fullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnden. Om en punkt i motiveringarna avses vara bindande, utmärks den med beteckningen fge, kst eller nämnd, som åsyftar dess bindande nivå. Verksamhetens förtroendeorgan ska följa den funktionella linje som beskrivs i motiveringarna och de uppställda tyngdpunktsområdena. De numrerade målen under rubriken Verksamhetsmål i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen är bindande för fullmäktige. Nyckeltalen i motiveringarna för driftsekonomidelen är vägledande, och väsentliga avvikelser från dem ska rapporteras i delårsöversikterna och årsberättelsen. Den sammanräknade skillnaden mellan verksamhetsinkomster och -utgifter för varje förtroendeorgans verksamheter, dvs. verksamhetsbidraget, är bindande för fullmäktige. Förutom att verksamhetsbidraget är bindande är också de personalanslag som hänför sig till tjänster och befattningar bindande och de kan inte utan godkänd budgetändring överföras till övriga verksamhetsutgifter. Blir man på grund av rekryteringsproblem tvungen att använda bemanningstjänster, kan man till denna del använda personalanslaget för att köpa bemanningstjänsterna. Sådan användning av anslag ska rapporteras i samband med delårsöversikterna och bokslutet. Även anslagen som reserverats för organisationsbidrag är bindande (tabellen Bidrag till föreningar i bilagedelen). Likt tidigare år reserverar man för personalens arbetshälsa ett anslag som är ca 40 euro per anställd. Organen ska anvisa anslaget i sina egna dispositionsplaner. Resultaträkningsdelen De på verksamhetsnivå angivna anslagen och beräknade inkomsterna i budgetens resultaträkningsdel binder kommunstyrelsen. Investeringsdelen Bindande anslag på verksamhetsnivå i investeringsdelen är: Adb-program och projekt för ibruktagande av dem Övriga utgifter med lång verkningstid Lös egendom Bindande anslag och beräknade inkomster på projektgruppsnivå är: Jord- och vattenområden Trafikleder och parker Idrotts- och rekreationsområden Övriga fasta konstruktioner och anordningar (St) Vatten- och avloppsverkets fasta konstruktioner och anordningar Aktier och andelar

25 21 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Anslaget för en projektgrupp får användas bara till de projekt som nämns i den riktgivande dispositionsplanen för projektgruppen. Anslag och beräknade inkomster för husbyggande är bindande på projektnivå så som de framställs i investeringsdelens projekttabell i slutet av budgetboken. Finansieringsdelen Följande beräknade inkomster och anslag i budgetens finansieringsdel binder kommunstyrelsen: Förändringar i utgivna lån En minskning eller ökning av långfristiga lån (= förändringar i lånebeståndet) binder kommunstyrelsen på så sätt att fullmäktige berättigar kommunstyrelsen att lyfta och amortera på lån år 2013 så att det sammanlagda beloppet av kommunens långfristiga lån är högst 12,1 miljoner euro större än i bokslutet för år INGÅENDE AV UPPHANDLINGSAVTAL SOM STRÄCKER SIG ÖVER BUDGETÅRET Organen och tjänsteinnehavarna kan inom ramen för sina upphandlingsbefogenheter besluta om upphandlingsavtal som sträcker sig över budgetåret. i fråga om anskaffningar i driftsekonomidelen, ifall anskaffningen hör samman med sektorns uppgifter och det finns beredskap i dispositionsplanen och i fråga om anskaffningar i investeringsdelen: i fråga om ett enskilt husbyggnadsprojekt inom ramen för den projektspecifika kostnadsberäkning som godkänts i budgeten i fråga om ett enskilt projekt som nämns i projektgruppens riktgivande dispositionsplan inom ramen för anvisade totala anslag år ANVÄNDNING AV DEN AV KOMMUNSTYRELSEN FASTSTÄLLDA LEASINGLIMITEN ÅR 2013 I enlighet med kommunstyrelsens beslut: anskaffningen av adb-utrustning, kopieringsapparater/multifunktionsapparater, fordon samt betydande vård- och sjukhusutrustning inom primärvården finansieras med leasingfinansiering leasinglimiten för ovannämnda objekt har fastställts till euro. leasinglimiten för fordon har fastställts till euro. ett ramavtal gällande finansiering av apparater har konkurrensutsatts. koncernförvaltningens ekonomienhet övervakar och beslutar om användningen av limiten och det årligen i samband med behandlingen av budgeten föreslås och fastställs vilka nya objekt som ska skaffas med leasingfinansiering.

26 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 22 Leasinglimiten får användas till: anskaffningar som tidigare finansierats inom ramen för leasinglimiten och vars leasingtid utgår år 2013 anskaffningar som tidigare finansierats utanför den av kommunstyrelsen fastställda leasingfinansieringen och vars leasingtid utgår år 2013 anskaffningar för att ersätta kopieringsmaskiner som köpts tidigare anskaffning av adb-utrustning anskaffning av tandvårdsutrustning Anskaffningarna ska utföras enligt bestämmelserna i upphandlingslagen. Leasingtiden ska vara minst 3 år. Leasingtiden får dock inte vara kortare än motsvarande avskrivningstid för det föremål som skaffas. RÄTTIGHETER SOM GES KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen har rätt att för sektorerna utfärda bindande anvisningar som gäller användning av anslag och verkställighet av budgeten. Kommunstyrelsen berättigas också, om den ekonomiska situationen kräver det, att utfärda bestämmelser som begränsar anslagsanvändning, besättande av tjänster och befattningar samt anställande av personal i arbetsavtalsförhållande. Kommunstyrelsen justerar undet februari månad praxis med besättande och fattar behövliga beslut UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM EKONOMI OCH VERKSAMHET Budgetutfallet följs upp med hjälp av rapportering på kommunnivå, förtroendeorgansnivå och verksamhetsnivå. I rapporteringen följs upp hur det ekonomiska resultatet, verksamhetsmålen och nyckeltalen förverkligats. För rapporteringen på kommunnivå svarar kommunstyrelsen, som utgående från nämndernas och direktionernas rapporter gör upp två delårsöversikter för kommunfullmäktige, i situationerna 30.4 och 31.8, samt en årsberättelse som hör till bokslutet. Kommunstyrelsen beslutar hur kommunens förtroendeorgan utför sina rapporteringar. Kommunstyrelsen kan vid behov också besluta om en mer detaljerad rapportering av ekonomi och verksamhet. Varje förtroendeorgan fattar i sin dispositionsplan beslut om hur ansvarspersonerna under räkenskapsåret ska rapportera om budgetutfallet till förtroendeorganet.

27 DRIFTSEKONOMIDELEN 23 DRIFTSEKONOMIDELEN Allmän förvaltning 27 Revisionsnämnden 29 Kommunstyrelsen 30 Vård- och omsorgsväsendet 41 Vård- och omsorgsnämnden 42 Bildningsväsendet 65 Bildningsnämnden 67 Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 77 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 86 Idrottsnämnden 95 Ungdomsnämnden 101 Samhällstekniska väsendet 105 Samhällstekniska nämnden 107 Byggnads- och miljönämnden 117 Nämnden för serviceproduction 121 Direktionen för Eriksgård 135

28 24 DRIFTSEKONOMIDELEN SAMMANDRAG AV DRIFTSEKONOMIDELEN Bokslut Budget Budget Ekonomiplan *) Totalt Verksamhetsinkomster förändring, % 8,3 2,7 6,9 3,4 1,7 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 3,8 4,4 4,8 5,5 3,8 Verksamhetsbidrag förändring, % 2,6 4,9 4,2 6,1 4,4 Bokslut Budget Budget Ekonomiplan *) Revisionsnämnden Verksamhetsinkomster förändring, % 5,8-100,0 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % -99,9 6,3-3,3 2,7 1,2 Verksamhetsbidrag förändring, % 20,0 10,2-3,3 2,7 1,2 Kommunstyrelsen Verksamhetsinkomster förändring, % 13,6 8,2 20,4-1,1 0,7 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 6,2 25,5 5,8 0,3 2,2 Verksamhetsbidrag förändring, % 3,8 31,6 1,6 0,7 2,7 Allmän förvaltning Verksamhetsinkomster förändring, % 13,6 8,2 20,4-1,1 0,7 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 6,3 25,4 5,8 0,3 2,2 Verksamhetsbidrag förändring, % 4,0 31,4 1,6 0,7 2,7 Vård- och omsorgsväsendet Verksamhetsinkomster förändring, % 23,9-10,5 10,8 1,9 3,2 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 2,8 1,4 5,1 0,0 3,7 Verksamhetsbidrag förändring, % 0,8 2,8 4,5 3,5 3,8

29 25 DRIFTSEKONOMIDELEN Bokslut Budget Budget Ekonomiplan *) Bildningsnämnden Verksamhetsinkomster förändring, % -4,5 8,1-13,8 1,9 0,1 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 2,4 0,7 4,9 13,2 5,2 Verksamhetsbidrag förändring, % 3,2 0,0 7,0 14,2 5,6 Finska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden Verksamhetsinkomster förändring, % 10,0-2,2 0,2 0,5 0,1 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 1,8 4,4 3,0 9,1 3,2 Verksamhetsbidrag förändring, % 1,1 5,0 3,2 9,9 3,5 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden Verksamhetsinkomster förändring, % -7,2-6,9-7,2 3,5 3,1 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 1,6 3,4 2,3 8,7 2,7 Verksamhetsbidrag förändring, % 2,3 4,0 2,8 8,9 2,7 Idrottsmänden Verksamhetsinkomster förändring, % 9,2-1,4-0,5 3,1 3,1 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 4,6 5,0 2,7-0,3 3,2 Verksamhetsbidrag förändring, % 2,9 7,4 3,7-1,4 3,2 Ungdomsnämnden Verksamhetsinkomster förändring, % 7,1-14,4 10,5 3,2 3,2 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 0,2 13,0 4,4 3,3 8,1 Verksamhetsbidrag förändring, % -1,7 21,1 3,1 3,3 9,3 Bildningsväsendet total Verksamhetsinkomster förändring, % 5,6-1,8-2,3 1,3 0,8 Verksamhetsutgifter /invånare förändring, % 1,9 3,9 3,1 9,2 3,5 Verksamhetsbidrag förändring, % 1,6 4,5 3,6 9,8 3,7