Budget 2013 Ekonomiplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015"

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Budget 2013 Ekonomiplan Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag

2

3 BUDGET 2013 EKONOMIPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 23 Allmän förvaltning 27 Vård- och omsorgsväsendet 41 Bildningsväsendet 65 Samhällstekniska väsendet 105 Resultaträkningsdelen 137 Investeringsdelen 151 Finansieringsdelen 167 Bilagor 171

4

5 1 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNS VISION 2016 Kyrkslätt, som ligger nära huvudstaden, är en trygg kommun med mångsidig natur och goda tjänster. Vi bygger en framtid med kunniga kommuninvånare och en företagsverksamhet i utveckling samt genom samarbete. Den vision som uppstått då kommunstrategin utarbetats är en bild av den framtid som står som mål och som ska nås med hjälp av strategin. Visionens uppgift är att fungera som en länk mellan nutid och framtid. Med stöd av visionen ska vi uppnå en hållbar grund för de strategiska beslut som fattas i kommunen. Den strategiska visionen är en karta till organisationens framtid och den gäller tills den ändras.

6 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 2 PERSPEKTIV OCH MÅL I KOMMUNSTRATEGIN KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN Mål: En balanserad befolkningstillväxt och - struktur Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Regionala samarbetsmodeller och - nätverk i utveckling Befolkningens goda liv EN BALANSERAD EKONOMI Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Hantering av investeringstoppar ETT SERVICENÄT SOM FÖR- NYAS Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer EN KUNNIG OCH ENGAGERAD PERSONAL Mål: En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete Att möta produktionsbehoven och -sätten för tjänster En fungerande kommunorganisation och arbetsgemenskap

7 3 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BINDANDE MÅL FÖR ÅR 2013 För genomförandet av kommun- och servicestrategin ställer man för år 2013 upp följande bindande mål på kommunnivå: KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv) Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Utarbetande av en utvecklingsbild för Kyrkslätt för åren Mål 1 Målnivå år 2013 Utvecklingsbilden blir färdig. Utvecklingsbilden för Kyrkslätt godkänns av fullmäktige i september Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Bostadsproduktionen stämmer överens med intentionsavtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen gällande markanvändning, boende och trafik Mål 2 Målnivå år Målet för bostadsproduktion; andelen ARA-bostadsproduktion och den detaljplanlagda våningsytan som förutsätts av produktionsmålet genomförs enligt avtalet. i genomsnitt 330 bostäder/år i genomsnitt 20 % i genomsnitt v-m2/år Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen

8 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 4 Mål: Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Kritisk framgångsfaktor Utveckling av företagsverksamhetsmiljön Bedömningskriterium Balans mellan utbud och efterfrågan på affärsutrymmes- och industritomter Mål 3 Målnivå år Tillräckligt utbud av affärsutrymmes- och industritomter i genomsnitt 10 tomtöverlåtelser/år Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen ETT SERVICENÄT SOM FÖRNYAS (perspektiv) Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster Kritisk framgångsfaktor Att stödja ungas kontroll över sitt liv Bedömningskriterium Fullföljande av samhällsgarantin för unga Mål 4 Målnivå år 2013 Utarbetande av en plan för fullföljande av samhällsgarantin för unga. Mellanrapport i april 2013 Planen färdig i september 2013 Ansvar: Kommunstyrelsen

9 5 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Bedömningskriterium Andelen åringar utanför utbildning av åldersklassen Mål 5 Målnivå år 2013 Minskad andel Minskning på 2,4 procentenheter jämfört med nivån år 2010 (13,8 % 11,4 %) Ansvar: Kommunstyrelsen Bedömningskriterium Andelen åriga arbetslösa av arbetskraften Mål 6 Målnivå år 2013 Minskad andel Minskning på 1,1 procentenheter jämfört med nivån år 2011 (8,1 % 7,0 %) Ansvar: Kommunstyrelsen EN BALANSERAD EKONOMI (perspektiv) Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Kritisk framgångsfaktor Ökning av verksamhetens produktivitet och bevarande av ett starkt skatteunderlag Bedömningskriterium En balanserad kommunekonomi Mål 7 Målnivå år 2013 Det program för balansering av ekonomin som kommunfullmäktige fastställde 2011 uppdateras. Ett åtgärdsprogram som grundar sig på det uppdaterade balanseringsprogrammet utarbetas. Balanseringsprogrammet har uppdaterats våren Åtgärdsprogrammet utarbetas innan budgeten för 2014 behandlas i styrelsen. Ansvar: Kommunstyrelsen

10 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 6 MÅL FÖR KONCERNSAMFUNDEN Kyrkslätts Hyresbostäder Ab Kyrkslätts Hyresbostäder Ab är ett allmännyttigt hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun. Bolagets verksamhetsprincip är att underhålla och bygga högklassiga och förmånliga hyresbostäder, där de boende har en trivsam och trygg boendemiljö med behövliga tjänster. Bostäderna har i huvudsak byggts med aravalån och kommunens stöd. Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori är ett hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun och Senatfastigheter. Bolagets hyreshus finns i Obbnäs. Kommunen äger 149 av bolagets aktier och Senatfastigheter äger 1 aktie. As Oy Kirkkonummen Masalanhovi Kyrkslätts kommun äger 56,2 % av aktiestocken i As Oy Kirkkonummen Masalanhovi. Bolagets bostadshus som blev färdigt år 1994 omfattar 31 lägenheter och finns i Masaby. Mål Målnivå år 2013 Verksamheten är ordnad på ett ekonomiskt, effektivt och kundorienterat sätt så att förutsättningarna för skötseln av bolagens basuppgift tryggas. Underhållet av bolagens byggnadsbestånd är ordnat så att dess värde bevaras. Kyrkslätts Hyresbostäder Ab - bostädernas beläggningsgrad är minst 98 % - kreditförlusterna uppgår till högst 0,5 % av totalinkomsten Beläggningsgraden följs upp månatligen, kreditförlusterna rapporteras i samband med bokslutet. Planen för renovering av bolagets byggnadsbestånd och planens utfall rapporteras i samband med delårsöversikterna och bokslutet.

11 7 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN (Finansministeriet, Ekonomisk översikt hösten 2012) Finansministeriets prognos bygger på uppfattningen att det inte sker några dramatiska förändringar i euroområdets struktur. Den senaste tidens händelser har emellertid visat att läget blivit allt allvarligare med tiden, och att en förvärring av krisen inom valutaområdet inte kan uteslutas. Prognosen inkluderar därför en presumtion om att problemen inom euroområdet fortsätter. Samtidigt håller den ekonomiska tillväxten i Finland att försvagas på ett varaktigt sätt då den arbetsföra befolkningen börjat minska, och eftersom även investeringsgraden verkar ha minskat på ett varaktigt sätt. Osäkerheten beträffande den ekonomiska trenden har förblivit stor från och med det andra halvåret Detta avspeglar sig i den finländska ekonomin via flera olika kanaler. Den ökade osäkerheten syns särskilt i de privata investeringarna. Den dämpade efterfrågan särskilt i euroområdet leder till att exporten krymper något. I år förutspås totalproduktionen öka med 1 % och tillväxten är helt beroende av den inhemska efterfrågan. Med hänsyn till konjunkturläget förblir situationen på arbetsmarknaden överraskande bra: arbetslöshetsgraden sjunker och årsmedeltalet förutspås bli 7,6 %. Tillväxten är fortsatt långsam År 2013 ökar totalproduktionen också med 1 %, men tillväxten blir mångsidigare. Den privata konsumtionen förblir den viktigaste tillväxtkällan, men exporten förutspås börja öka sakta. Den historiskt anspråkslösa produktionsnivån räcker inte till för att upprätthålla sysselsättningsökningen och arbetslösheten börjar växa. År 2014 förutspås den ekonomiska tillväxten bli 2 %. Regeringens proposition om statsbudgeten för 2013 uppvisar ett underskott på 7,0 miljarder euro. Trots att de anpassningsåtgärder som man beslutat om minskar statens underskott 2013 och under resten av prognosperioden håller det på att bli större än målet enligt regeringsprogrammet. Ökningen av skulden inom statsfinanserna ser dock ut att brytas i relation till totalproduktionen. Den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster till följd av att befolkningen blir äldre samt nedskärningarna av statsandelarna till kommunerna belastar kommunernas ekonomi och även deras finansiella situation hotar att uppvisa ett klart underskott. Höjningen av arbetspensionsavgifterna och fonderingen av avgiftsinkomsterna ser åter till att socialskyddsfondernas finansiella situation uppvisar ett överskott. Den förutspådda ekonomiska tillväxten och de anpassningsåtgärder som man beslutat om räcker inte till för att undanröja det hållbarhetsunderskott som uppstått inom finansieringen av den offentliga ekonomin. Det finansiella överskottet inom den offentliga ekonomin borde vara cirka 4 % i relation till totalproduktionen 2016 för att det allmänna ska kunna sköta sina förpliktelser även på lång sikt. Det är inte ändamålsenligt att ta igen hållbarhetsunderskottet endast med hjälp av direkta åtgärder som skärper beskattningen och skär ner utgifterna. Vid sidan av direkta anpassningsåtgärder är det nödvändigt med reformer av de ekonomiska strukturerna för att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten.

12 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 8 KOMMUNALEKONOMI ÅREN (Finlands kommunförbund: Infobladet Kommunalekonomi 3/2012) Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har mattats av och närmat sig en recession i år. I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på en procent på årsnivå. Tillväxten förutspås vara mycket anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska finanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska finanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Det har dock allmänt förutspåtts att den ekonomiska tillväxten kommer att avta jämfört med de prognoser som gjordes i våras. Ekonomin kommer sannolikt att gå in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt under de närmaste åren i genomsnitt blir ungefär en procent 2012 och Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,5 procent. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med cirka 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas dock stiga långsammare år 2013 och inflationen väntas stanna under 2,5 procent. Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 7,6 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt cirka personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningen 2012 kommer antagligen att stanna på samma nivå som i fjol och sysselsättningsgraden förbättras något på grund av att utbudet på arbetskraft minskar. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent.

13 9 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Kommunernas utgifter Förra hösten uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av januari Avtalet är i kraft 26 månader och avtalsperioden löper ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Även i fortsättningen beror de kommunala löneresurserna främst på skatteinkomstökningen i kommunerna vilken är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma beräknas växa en aning mer. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under 2013 stannar troligen på samma nivå som förändringen i förtjänstnivåindex. Kommunernas skatteinkomster År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med ca tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 %. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. I fjol uppgick redovisningarna till drygt 19 miljarder euro. År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats ökade för i år med 0,09 procentenheter, och uppgår till 19,25. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Avdragen från inkomsterna ökar i år med över sju procent. Höjningen av arbetsinkomstavdraget minskar också intäkterna från kommunernas inkomstskatt detta år. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska intäkterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom högre statsandelar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt öka med i genomsnitt 3,8 %. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare, och ökningen uppskattas bli 3,4 %. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren Avdragen från förvärvsinkomsterna som görs i kommunalbeskattningen uppskattas 2013 och 2014 öka med endast ett par procent. Avdragen i kommunalbeskattningen kvarstår också i stora drag på 2012 års nominella nivå. Frysningen av index bidrar till att öka intäkterna från kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 17,5 miljarder euro, dvs. 4,2 procent mer än i år. Den relativt optimistiska uppskattningen av ökningen av redovisningarna 2013 justeras dock nedåt om sysselsättningsläget försämras ännu mer än beräknat.

14 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 10 Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteintäkterna. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Tillväxten var fortsatt stark även i fjol. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med fem procentenheter åren Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m. år Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 är kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna 28,34 procent. Nästa års andel kommer troligen att höjas jämfört med i år, men den exakta andelen har ännu inte fastslagits. Till stöd för företagsverksamheten föreslås olika skatteincitament från och med ingången av år Dessa åtgärder inverkar på samfundsskatteandelen. Förändringarna påverkar i princip inte kommunernas redovisningar, eftersom kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. I skatteprognosramen är kommunernas andel 29,08 procent I basservicebudgeten är motsvarande procent 29,40. Procenttalet preciseras efter att man har fattat beslut om åtgärder som inverkar på andelen. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet främst med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men också på grund av besluten som gäller samfundsskatteandelen. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2012 i sin helhet uppgå till ca 23 % mindre än år Ännu för ett år sedan var den uppskattade förändringen en minskning på åtta procent. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2013 ser ut att stanna på nivån för innevarande år. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till ca 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt år Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 1,5 procent. År 2013 ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med 4,1 procent. Uppskattningen är relativt optimistisk både när det gäller intäkterna från kommunalskatten och från samfundsskatten. Förslag till ändringar i beskattningen år 2013 Beskattningen av förvärvsinkomster De beslut om beskattningen av förvärvsinkomster som fattades vid regeringens budgetmangling följer i stor utsträckning besluten i samband med budgetramarna i våras eller tidigare målsättningar. Kommunalskatten har uppskattats ge omkring 4,2 procent mer intäkter än år Kommunalskattens utveckling beror på skattebasen, dvs. de beskattningsbara förvärvsinkomsternas utveckling och på förändringarna i skattegrunderna. År 2013 sker inga stora förändringar i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster. Som ett led i anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna föreslår regeringen att grunderna för förvärvsinkomstskatten inte ska justeras enligt inflationsutvecklingen eller stegringen i inkomstnivån år Det innebär

15 11 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR att den progressiva skatteskalan för förvärvsinkomster vid statsbeskattningen för 2013 till denna del ska motsvara 2012 års skala. Vissa andra ändringar har dock föreslagits i statens förvärvsinkomstbeskattning. Statens inkomstskatteskala föreslås få en ny högsta inkomstklass för inkomster som överskrider euro. Ändringen medför en skattehöjning på 2 procentenheter i den nya inkomstklassen jämfört med år 2012, vilket ger staten skatteinkomster på omkring 30 miljoner euro. I propositionen föreslås att beskattningen av pensionsinkomster skärps så att fysiska personer ska betala 6 procent i tilläggsskatt till staten till den del pensionsinkomsten med pensionsinkomstavdrag överskrider euro. Förändringen har uppskattats öka statens inkomstskatt med cirka 50 miljoner euro. Grundavdraget och arbetsinkomstavdraget, vilka inverkar på kommunalskatten, höjs måttligt. Grundavdragets högsta belopp föreslås bli höjt med 30 euro och arbetsinkomstavdragets högsta belopp med 25 euro. Dessutom ska arbetsinkomstavdragets utfallsprocent höjas med 0,2 procentenheter till 7,3 procent. Höjningarna av avdragen har beräknats minska intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt omkring 30 miljoner euro. Det har också gjorts eller föreslagits andra ändringar som i någon mån inverkar på intäkterna från kommunalskatten år Då ränteavdraget på bostadslån sänks med ytterligare 5 procentenheter ökar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis cirka 12 miljoner euro. Den föreslagna sänkningen av den skattefria delen av kilometerersättningarna skulle öka intäkterna från kommunalskatten med omkring 6 miljoner euro år De nämnda ändringarna i skattegrunderna för 2013 minskar intäkterna från kommunalskatten med totalt omkring 12 miljoner euro. Regeringen föreslår att kommunerna kompenseras för de ändrade skattegrunderna genom att statsandelen för kommunal basservice höjs med cirka 12 miljoner euro. Därmed har ändringarna ingen inverkan på kommunernas inkomster som helhet. Ändringar i grunderna för samfundsskatten och samfundsskatteandelen Samfundsskatten till kommunerna påverkas av företagens resultatutveckling och kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter fortsätter att gälla Att döma av finansministeriets samfundsskatteprognos, som ingår i basservicebudgeten, blir kommunernas samfundsskatteutfall 1,28 miljarder euro år 2013, vilket är cirka 3 procent mer än år Regeringen har för år 2013 föreslagit många förändringar som har samband med grunderna för samfundsskatten. En del av förändringarna har redan genomförts och en del är ännu under beredning. Vissa förändringar är avsedda att vara permanenta medan andra är avsedda som ekonomiska stimulansåtgärder. Förändringarna påverkar ändå inte kommunernas samfundsskatteintäkter, eftersom kommunerna kompenseras genom en större andel av samfundsskatten. Förändringar i skattegrunderna som minskar samfundsskattens avkastning är höjda avskrivningar på produktiva investeringar och skattelättnader för forskning och utveckling, vilka genomförs som temporära åtgärder ( ). Förändringar som ökar intäkterna från samfundsskatten är en begränsning av samfundens rätt till avdrag för ränteutgifter och en sänkning av den skattefria kilometerersättningen. Sänkningen av den skattefria kilometerersättningen har uppskattats minska de ersättningar som företagen betalar och därigenom öka intäkterna av samfundsskatten med 6 miljoner euro år 2013 och med 10 miljoner euro år Dessutom kan intäkterna från samfundsskatten påverkas av det eventuella tilläggsavdrag för utbildnings-

16 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 12 utgifter som anknyter till ramavtalet. I skrivande stund är det osäkert om avdraget införs och hur det påverkar samfundsskatten. Alla parter har nämligen inte godkänt den modell som föreslagits tidigare. Om tilläggsavdraget införs minskar intäkterna av samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten ökar då i motsvarande grad. Kommunernas samfundsskatteandel påverkas dessutom av den rundsradioskatt för företag som införs år Rundradioskatten betalas och redovisas i sin helhet till staten i samband med samfundsskatten och minskar därigenom kommunernas samfundsskatteandel. Kommunerna och samkommunerna omfattas inte av rundradioskatten. Ändringen har beaktats vid beräkningen av de lagstadgade samfundsskatteandelarna enligt skatteredovisningslagen per Kommunernas andel av samfundsskatten år 2013 har med beaktande av effekterna av de ändrade skattegrunderna uppskattats till 29,4 procent. I uppskattningen har också tilläggsavdraget för utbildningsutgifter tagits med, trots att det är osäkert om avdraget kommer att införas. Ändringar i fastighetsbeskattningen Vid vårens ramförhandlingar och höstens budgetmangling behandlades vissa förslag till ändringar i fastighetsbeskattningen år Efter vårens ramförhandlingar skulle en höjning av de nedre gränserna för fastighetsskattesatserna utredas. Största delen av åtgärderna i anknytning till detta frångicks dock i samband med budgetmanglingen. Höjningen gäller bara skattesatsen för obebyggda byggplatser i vissa kommuner enligt 12 b i fastighetsskattelagen och den kommer eventuellt att utvidgas till att gälla obebyggda byggplatser som gränsar till en byggplats som samma ägare använder för stadigvarande boende. Något slutligt beslut om förhöjningen, dess belopp och den eventuella utvidgningen av tillämpningsområdet har ännu inte fattats. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå skulle förändringen gälla endast de nyländska kommuner som namnges i det nämnda lagrummet.

17 13 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNS VERKSAMHETSMILJÖ BEFOLKNINGSPROGNOS Kommunfullmäktige godkände Kyrkslätts servicenätsutredning 2025 vid sitt sammanträde I samband med servicenätsutredningen utarbetades Kyrkslätts kommuns befolkningsprognos fram till år 2025 (för åren 2010, 2015, 2020 och 2025). Enligt befolkningsprognosen utvecklas Kyrkslätts befolkningsmängd enligt åldersgrupp på följande sätt: Totalt Enligt delområde utvecklas befolkningsmängden som följer: Norra Kyrkslätt Mellersta Kyrkslätt Östra Kyrkslätt Södra Kyrkslätt Totalt Kommunfullmäktige behandlade och godkände vid sitt sammanträde ett balanseringsprogram för Kyrkslätts kommuns ekonomi för åren I samband med balanseringsprogrammet uppskattades att befolkningsmängden utvecklas under programåren enligt följande: befolkningsmängd förändr.,% 1,5 1,7 1,7 1,8 1,8 Kyrkslätts kommuns befolkningsmängd enligt åldersgrupp har under utvecklats som följer: förändr. %-andel 2011 förändr. %-andel , , , , , , , , , , , ,9 Totalt , ,0 Förändr., % 1,2 0,7

18 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 14 Under 2012 har befolkningsökningen fortfarande varit ganska måttlig. Kommunens befolkningsmängd var enligt förhandsuppgift av befolkningsregistercentralen personer. Befolkningsökningen var 0,83 % dvs. 309 personer. År 2011 var befolkningstillväxten under samma tidsperiod 247 personer (0,67 %). Kommunens befolkningsökning under 2012 uppgår antagligen till ungefär en procent. SYSSELSÄTTNING Arbetslöshetsgraden i Kyrkslätts kommun var 5,9 % i slutet av augusti Året innan var graden 5,7 %. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 9,1 % och på Nylands NTM-centrals område 6,9 %. Arbetslöshetsgrad (situation 30.8.) 6,1 9,2 6,9 5,1 7,9 5,7 4,7 7,2 5,0 6,7 9,9 7,2 6,3 9,6 7,6 5,7 8,7 6,7 5,9 9,1 6, Kyrkslätt Nyland Hela Landet

19 15 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN VERKSAMHETSMÅL De med avseende på fullmäktige bindande verksamhetsmålen presenteras i budgetens allmänna motiveringar under rubriken "Bindande mål för år 2013 och i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen under rubriken Bindande verksamhetsmål. De bindande målen kan i nämndernas/direktionernas dispositionsplaner vid behov ytterligare delas upp i delmål som styr verksamheten. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Bokslutsprognos för år 2012 I den preliminära årsprognosen som uppgjorts på grundval av situationen i slutet av september har organens verksamhetsinkomster på kommunnivå beräknats realiseras i enlighet med budgeten. Verksamhetskostnadernas utfall har beräknats utgående från det kumulativa utfallet i slutet av september, tilläggsbudgetförslagen och sektorernas beräkningar. Det beräknade inflödet av skatteinkomster har justerats på grundval av Kommunförbundets preliminära uppgifter som publicerades i oktober och för närvarande ser det ut som att man nästan uppnår skatteinkomstmålet i budgeten och att inflödet av skatteinkomster skulle vara 160,3 miljoner euro (160,5 miljoner euro i budgeten). Långfristiga lån amorteras enligt budgeten och ett nytt lån på 12,5 milj. euro lyfts enligt budgeten. Nettoupplåningen är 4,1 miljoner euro. Årsbidraget i årsprognosen är 5,2 milj. euro och räkenskapsperiodens resultat -8,8 milj. euro. Resultatet enligt prognosen skulle försvaga överskottet i balansräkningen. DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetsinkomsterna och -utgifterna i budgeten 2012 innehåller de budgetändringar som fullmäktige godkänt t.o.m I budgeten 2013 beräknas verksamhetsinkomsterna uppgå till 51,7 miljoner euro. Tillväxten är 6,9 % jämfört med den ändrade budgeten 2012 och 9,7 % jämfört med bokslutet Verksamhetsutgifterna uppgår till 236,7 miljoner euro. Tillväxten är 4,8 % jämfört med den ändrade budgeten 2012 och 9,4 % jämfört med bokslutet Personalutgifterna ökar jämfört med den ändrade budgeten med 2,3 % och jämfört med bokslutet 2011 med 7,6 %. Budgeten innehåller en nettoökning på 42 ½ befattningar. Nettoökningen inom bildningsväsendet är 22 befattningar, inom vård- och omsorgsväsendet 17 ½, inom koncernförvaltningen en (1) och inom samhällstekniska väsendet två (2). I personalutgifterna har man förberett sig på förhöjningar enligt tjänste- och arbetskollektivavtalen. Köpet av tjänster ökar jämfört med den ändrade budgeten med 6,2 % och jämfört med bokslutet 2011 med 9,9 %.

20 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 16 Drifthushållning enligt konton (1 000 euro) Förändr. % Förändr. % BS 2011 BU 2012 BU Försäljningsinkomster ,7 7,0 Avgiftsinkomster ,3 5,7 Understöd och bidrag ,0 21,7 Hyror ,0 6,7 Övriga verksamhetsinkomster ,5-50,8 Verksamhetsinkomster totalt ,7 6,9 Personalutgifter ,2 2,3 Köp av tjänster ,4 6,2 Material, förnödenheter, varor ,7 5,0 Bidrag ,3 8,9 Hyror ,5 11,2 Övriga verksamhetsutgifter ,9-48,9 Verksamhetsutgifter totalt ,4 4,8 Verksamhetsbidrag ,9 4,2 INVESTERINGSDELEN I budgeten 2013 uppgår investeringsutgifterna till 21,7 milj. euro och de till dem anknutna finansieringsandelarna till 0,7 milj. euro. Nettoutgifterna för investeringarna är 21,0 milj. euro. Investeringarnas totalvolym hålls under budgetåret 2013 inom ramen för balanseringsprogrammet, men inte längre under ekonomiplaneåren FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Skattefinansiering (skatteinkomster och statsandelar) När ekonomirapporten för oktober upprättats har den totala skatteinkomsten år 2012 på grundval av Kommunförbundets prognos för skatteinkomster beräknats uppgå till 159,5 milj. euro. Den beräknade totala skatteinkomsten är ca 1,0 milj. euro mindre än i budgeten och 0,3 milj. euro större än den totala skatteinkomsten år I skatteinkomstberäkningarna för har man beträffande budgetåret 2013 använt den nuvarande inkomstskattesatsen, dvs. 19,00 %. Beträffande planåren grundar sig skatteinkomsterna på den med 0,5 procentenheter höjda inkomstskattesatsen 19,5. Beträffande budgetåret 2013 grundar sig inkomsterna från fastighetsskatten på att den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen från och med är 0,80 (2012: 0,67), fastighetsskatteprocentsatsen för stadigvarande bostäder 0,32 (2012: 0,32) och för andra bostäder 0,92 (2012: 0,92). De beräknade skatteinkomsterna grundar sig på Finlands Kommunförbunds prognos för skatteinkomster, i vilken man har gjort de justeringar som förutsätts av den väntade befolkningsökningen och tillväxtprognoserna för förvärvsinkomster. Efter att skatteinkomstutjämningen avdragits uppgår statsandelen för basservice år 2013 enligt förhandsinformation till 23,3 miljoner euro. Den preliminära skatteinkomstutjämningen för år 2013 har beräknats med hjälp av de beräknade skatteuppgifterna för år 2011.

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Kyrkslätts kommun Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Av kommunfullmäktige 19.12.2013 godkänd BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 25 Allmän förvaltning

Läs mer

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Kyrkslätts kommun Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Av kommunfullmäktige 19.12.2013 godkänd BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 25 Allmän förvaltning

Läs mer

Budget 2015 Ekonomiplan 2016 2017

Budget 2015 Ekonomiplan 2016 2017 Kyrkslätts kommun Budget 2015 Ekonomiplan 2016 2017 Av kommunfullmäktige 29.11.2014 godkänd BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 23 Allmän förvaltning

Läs mer

Kyrkslätts kommun. Budget 2013 Ekonomiplan

Kyrkslätts kommun. Budget 2013 Ekonomiplan Kyrkslätts kommun Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kommunfullmäktige 15.12.2012 BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2014 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 23 Allmän förvaltning

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kyrkslätts kommun. Budget 2016 Ekonomiplan 2017-2018

Kyrkslätts kommun. Budget 2016 Ekonomiplan 2017-2018 Kst 12/2.11.2015 352 Dnr:528/02.02.00/2015 Kyrkslätts kommun 2016 Ekonomiplan 2017-2018 Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige 2.11.2015 BUDGET 2016 EKONOMIPLAN 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01.

Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01. Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016 Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016 Nämnden för serviceproduktion 28.01.2016 5 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013 Upplåningsplan år 2013 Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Det sammanlagda finansieringsbehovet för den egentliga verksamheten, investeringarna

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan)

Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan) Kommunstyrelsen 144 09.05.2016 Kommunstyrelsen 165 30.05.2016 Kommunstyrelsen 214 27.06.2016 Kommunstyrelsen 233 08.08.2016 Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer