Innehållsförteckning: Sida

Transkript

1

2 Innehållsförteckning: Sida 1. Inledning s Skolans organisation och systematiska kvalitetsarbete s Organisation s Nyckelgrupper på skolan s Det systematiska kvalitetsarbetet s Nuläge s Normer och värden s Kunskaper s Elevernas ansvar och inflytande s Prioriterade utvecklingsområden s Normer och värden s Långängskolans mål s Aktiviteter s Uppföljning, utvärdering och analys s Kunskaper s Långängskolans mål s Aktiviteter s Uppföljning, utvärdering och analys s Elevernas ansvar och inflytande s Långängskolans mål s Aktiviteter s Uppföljning, utvärdering och analys s Avslutning s. 17 Bilaga 1. Normer och värden s. 18 Bilaga 2. Kunskaper s. 19 Bilaga 3. Elevernas ansvar och inflytande s. 20 2

3 1. Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola och skola. Det betyder att våra strategier och arbetssätt är inriktade på att nå alla barn och elever i förskola, fritidshem och skola. Alla barn och elever ska ges möjlighet att utvecklas i våra verksamheter utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Hallsbergs förskolor och skolor ska bidra till att ge barn och elever självförtroende och framtidstro i sitt tillägnande av nutidens och framtidens lärande. Vi resonerar utifrån forskning och beprövad erfarenhet och fattar viktiga beslut och prioriteringar tillsammans. Vi tror att mötet mellan barn och personal i förskolan liksom mötet mellan elev, lärare och fritidspersonal är det allra mest avgörande för att nå goda resultat. För oss är det viktigt att vårt arbete vilar på en gemensam kunskapssyn och förankrad värdegrund. I vår utvecklingsplan för utbildningen har vi lagt ett 1-16 års perspektiv. I den beskrivs de områden som vi identifierat dels i det systematiska kvalitetsarbetet och dels i verksamhetskartläggningsrapporten som vi tycker är särskilt viktiga för ökad måluppfyllelse. På frågan hur vi utvecklar utbildningen är svaret, genom kollegialt lärande. På frågan var ska vi börja är svaret; med värdegrunden, undervisningen, lärares professionella utveckling och ledarskapet. Genom ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, professionell personal och goda pedagogiska ledare kan vi tillsammans bygga landets bästa förskola och skola. Alla barn och alla elever vill och kan lära. Med vår utvecklingsplan vill vi fortsätta utvecklingsarbetet med att skapa Hallsbergs bra förskolor och skolor till ännu bättre! Fredrik Nordvall, förvaltningschef Bildningsförvaltningen juni

4 2. Skolans organisation och systematiska kvalitetsarbete Långängskolan är en F-6-skola i centrala Hallsberg med tillhörande fritidshem. På skolan arbetar ca 370 elever och ca 50 personal. Skolan kan ses som en tillvalsskola där elever från andra skolor väljer att söka sig till vår skola. Till läsåret 15/16 valde 8 st. elever att göra ett aktivt val att börja på Långängskolan från annan kommun. Skolan har två eller tre klasser i varje årskurs samt en särskild undervisningsgrupp (Diamanten). 2.1 Organisation: Skolenheten leds av rektor och från och med hösten 2014 arbetar den pedagogiska personalen i fyra arbetslag, som leds av en utvecklingsledare. Utvecklingsledarna ingår i sin tur i en ledningsgrupp tillsammans med rektor. Såväl arbetslag som ledningsgrupp träffas kontinuerligt varje vecka. Personalen är organiserad i följande arbetslag: förskoleklass och årskurs 1, årskurserna 2-3, årskurserna som är uppdelade på två arbetslag samt elevhälsan (se bild nedan). I arbetslagen finns följande yrkesgrupper: lärare, fritidspedagoger, förskollärare, specialpedagoger, kurator, elevassistenter, barnskötare, skolsköterska. Fritids ingår i arbetslagen men är uppdelade på tre avdelningar (Vintergatan, Kometen och Apollo). På skolan arbetar även modersmålslärare, vaktmästare, lokalvårdare och måltidspersonal. Av de som arbetar på skolan är cirka 20 procent män och 80 procent kvinnor. Det jobbar personal i olika åldrar med olika erfarenheter. 2

5 2.2 Nyckelgrupper på skolan: Utvecklingsledarna: Utvecklingsledarens primära uppgift är att leda och fördela arbetet i arbetslagen samt tillsammans med rektor leda skolans pedagogiska utveckling. Detta sker alltid ur ett elevperspektiv. Under läsåret har utvecklingsledarna en central roll i att leda utvecklingsarbetet framåt och ett samordningsansvar för att följa elevernas kunskapsutveckling. Utvecklingsledarna tar tillsammans med representant från elevhälsan med sig beslut, diskussioner ut i arbetslagen från ledningsgruppen. Arbetslagen diskuterar och utvecklingsledarna tar med sig synpunkterna tillbaka till ledningsgruppen. Elevhälsan: På skolan arbetar två speciallärare, en riktas till årskurserna F-3 och en riktas till årskurserna 4-6 samt en specialpedagog vars uppdrag riktar sig till samtliga pedagoger och elever på skolan. Elevhälsan tillsammans med rektor träffas kontinuerligt, 1 ggr./vecka. Den tiden används även för handledning av lärare, vilket innebär att enskilda lärare kan boka tid med elevhälsan för att lyfta utmaningar och hinder samt få konsultation hur vi kan gå vidare. Förstelärarna: Långängskolan har två stycken förstelärare. De arbetar aktivt för att ha en god lärmiljö i sina klassrum. Målet är att alla elever känner sig trygga och behövda. De ska själva vilja lära sig, då fylls rummet av energi och nyfikenhet och då kommer lärandet. De använder sig av bedömning för lärande och vill ständigt utveckla sin undervisning. För oss på Långängskolan är det viktigt att vi använder varandras kompetenser, där vi lyfter goda pedagogiska exempel i kollegiet. Tanken är att vi ska vidareutveckla arbetet med förstelärarna i Hallsbergs kommun genom att de får givna uppdrag av kommunens pedagoger efter önskemål. Trygghetsgruppen: Gruppen består av lärarrepresentanter (en per stadium), fritidspedagog och representanter från elevhälsan (en per stadium). Gruppen arbetar med att främja värdegrundsarbetet och motverka kränkande behandling på skolan. De genomför årligen en trygghetsenkät och ansvarar för att följa upp och utvärdera den samt upprätta och revidera skolans likabehandlingsplan. 3

6 2.3 Det systematiska kvalitetsarbetet: Det övergripande årshjulet på huvudmannanivå ser ut på följande sätt (se bild nedan), Utifrån det övergripande årshjulet har vi valt att bryta ner det till ett årshjul gällande Långängskolan. Vi kommer under läsåret 15/16 att utveckla bilden och göra det komplett till kommande läsår. Vi har även valt att utveckla bilden med ett pedagogiskt årshjul, som visar på elevernas kunskapsutveckling. Utifrån dessa årshjul anser vi att vi får en tydligare bild över verksamhetsåret och vad det innefattar. För att kunna följa en röd tråd baseras utvecklingsplanen på det utgångsläge (nuläge) som vi går in i med till det nya verksamhetsåret. Verksamheten utgår från rektorn tillsammans med utvecklingsledarna och nyckelgrupperna på skolan. De lägger grunden för verksamheten och dess organisation. Rektorns ledarskap och skolans organisation ger förutsättningarna för att lärarna ska göra ett bra arbete och trivas samt för att arbetssättet och dess aktiviteter ska genomsyra verksamheten. Hur väl varje del fungerar leder sedan till resultat i form av betyg och hög nöjdhet. Alla delar i verksamheten behöver fungera för att nå en ökad måluppfyllelse. 4

7 3. Nuläge Det gångna året har vi arbetat med skolkommunsatsningen som resulterade i en kartläggningsrapport, i form av en kulturanalys som har gett oss på Långängskolan en bra bild av vår kultur och vårt nuläge. Kulturanalysen gav oss ett bra underlag för bedömning av färdriktning, då den bygger på idén att styrkan till att utveckla finns i den egna verksamheten. 3.1 Normer och värden: I kulturanalysens föräldrabrev framkom det att merparten av föräldrarna känner en tillit till personalen och att de delar upplevelsen av att det är duktiga och engagerade pedagoger på Långängskolan, vilket är något vi ska bygga vidare på. I brevskrivandet från skolkommunsatsningen framkom det att vi har bristande insyn och respekt mellan varandras yrkesgrupper, vilket ibland leder till misstro bland personalen. Det framkom även att det inte är självklart att man hälsar på varandra under dagen. Varken vuxenvuxen, vuxen-elev, elev-elev. Det finns en upplevelse av att vi har gemensamma regler på skolan men att de inte efterföljs av alla samt att det finns många oskrivna regler. Vidare så framkom också behovet av en gemensam elevsyn och en samsyn där eleven sätts i fokus. Vi har sett att många saknar en gemensam samsyn gällande regler och att det skapar problem inom personalgruppen och för eleverna. 3.2 Kunskaper: Betyg: Genomsnittlig betygspoäng LÅ 2013/2014 Genomsnittlig betygspoäng LÅ 2014/2015 Ämne Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Bild 13,2 14,7 11,4 Engelska 12,5 14,3 10,5 Hem- och konsumentkunskap 12,2 12,4 12 Idrott och hälsa 13 13,6 12,2 Matematik 13,1 14,3 11,7 Musik 11,3 11,5 10,9 Naturorienterande ämnen... Biologi 10,9 11,7 10 Fysik 11,4 11,8 10,9 Kemi 10,9 11,1 10,6 Samhällsorienterande ämnen... Geografi 12,1 13,8 10,3 Historia 12 12,5 11,4 Religionskunskap 12,6 14,2 10,9 Samhällskunskap 12,4 12,8 12 Slöjd 14, ,1 Svenska 11,9 13,9 9,7 Teknik 11,8 12,4 11,3 5

8 Nationella prov: När det gäller ämnesproven har lärare sambedömt ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 vilket, enligt lärarna, upplevs ge en mer likvärdig bedömning. Det var första gången lärare i årskurs 3 gjorde det 2014, medan lärare i årskurs 6 och 9 även gjorde det Det behövs dock ha ett större samarbete inom och mellan skolor gällande bedömning. De senaste två åren har vi fokuserat mycket på bedömning och framförallt formativ bedömning. Det är ett område som fortsatt behöver diskuteras av lärarna, både på egna skolan och mellan skolorna samt mellan olika stadier. De nationella proven är i första hand inte konstruerade för jämförelser över tid eftersom svårighetsgrad och innehåll kan variera. Antas att resultatet på riksnivå speglar provets svårighetsgrad så kan provresultatet mätas med avvikelse från riket och sammanfattas enligt diagrammet nedan. Långängskolan hade en uppåtgående kurva 2011/2012 för att sedan dala i jämförelse med riket. Genomsnittlig andel elever som nådde kravnivån på delproven i matematik respektive svenska, avvikelse från riket i procentenheter. Positiv avvikelse innebär högre resultat på Långängskolan i förhållande till riket. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande: Elevenkäterna från år 2014 och 2015 visar att en fjärdedel av eleverna inte upplever att skolarbetet gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mer. Enkätresultaten visar också på att många elever inte upplever att de vet vad de ska kunna för att uppnå målen i de olika ämnena. En femtedel upplever att de inte får förbereda sitt utvecklingssamtal tillsammans med läraren i skolan. En fjärdedel av eleverna upplever även att de inte är med och planerar sitt arbete i skolan. 6

9 Fråga från enkäten 2014 stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls Skolarbetet gör mig nyfiken så jag får lust att lära mig mer Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Jag och mina lärare förbereder mitt utvecklingssamtal i skolan. Jag är med och planerar mitt arbete i skolan 2015 stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls 18% 25% 16% 16% 5% 12% 33% 18% 31% 26% Vi behöver arbeta för att bli mer medvetna om varandras roller och kompetenser för en ökad delaktighet och tydligare ansvarsfördelning. Lyckas vi med det kommer det generera en ökad måluppfyllelse. Vid skolinspektionens senaste tillsyn som genomfördes under hösten 2014 med inriktningen elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt visade tillsynsrapportens helhetsbedömning att rektorn tillsammans med personal och elever påbörjat att utveckla verksamheten inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan behöver dock ytterligare utveckla sitt arbete med särskilt stöd för att ge alla elever förutsättningar att nå kunskapskraven. Skolinspektionen gjorde därför ett ingripande utifrån att följande åtgärder behöver vidtas: I åtgärdsprogrammen ska anges vilket behovet av särskilt stöd är, hur det ska tillgodoses och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Åtgärdsprogrammen ska följas upp och insatserna utvärderas löpande. Rektor ska fatta beslut om särskild undervisningsgrupp. Ett annat område som vi har arbetat med under det gångna året är skolans yttre miljö. I kulturanalysen utifrån skolkommunsatsningen framkom det av såväl föräldrar som elever att skolgården är gammal, sliten och tråkig. Under vårterminen -15 anordnade vi en familjekväll tillsammans med föräldrarådet, där vi snygga upp skolgården genom att kratta, rensa buskar etc. för att göra den lite mer trevlig för våra elever. Under hösten kommer vi på Långängskolan ingå i ett projekt att rusta skolgården. Eleverna och personalen har i nuläget varit med och tagit fram olika förslag som har skickats vidare till arkitekt som i sin tur att tagit fram ett förslag. 7

10 4. Prioriterade utvecklingsområden Långängskolans prioriterade områden det kommande läsåret 2015/2016 kommer vara att bygga grunden för en skola hela dagen. Med det menar vi att elevens hela dag från morgonfritids till skola och eftermiddagsfritids ska överbrygga varandra. Verksamheterna fritids och skola ska komplettera varandra och eleverna ska uppleva det meningsfullt att vara hos oss på Långängskolan. Skoldagen ska följa en röd tråd och med det kommer vi nå en högre måluppfyllelse. För att nå det övergripandet målet en skola hela dagen ska vi arbeta utifrån tre prioriterade utvecklingsområden: - värdegrund (normer och värden) - kunskaper - elevernas ansvar och inflytande. Processen kommer hållas vid liv genom arbetslagsarbetet där utvecklingsledaren i respektive arbetslag får en betydande roll. Arbetet kommer utvecklas över tid och olika delar i de prioriterade områdena kommer ta olika plats vid olika tillfällen. Vi kommer föra in dem i Långängskolans årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Det kommande läsåret ska vi arbeta med begreppet; en skola hela dagen. Utifrån det har vi under våren 2015 arbetat med SWOT-analysen, där vi har tagit fram styrkor, möjligheter, utmaningar och hinder gällande begreppet. De styrkor och möjligheter vi har på Långängskolan är att vi till hösten kommer ha gemensamma start- och sluttider för eleverna. Ytterligare en styrka till kommande läsår är att vi ska arbeta i arbetslag med blandade kompetenser. Skola och fritids ska komplettera varandra, där är målet att vi ska få fler kreativa och aktiva elever. Ett utökat samarbete ska leda till att det blir fler vuxna (pedagoger) runt eleverna och att det i sin tur leder till att vi kan stimulera och utveckla våra elever ännu mer. De utmaningar som vi på Långängskolan kommer ställas inför kommande läsår är att vi behöver öka fokus på skolans uppdrag med höga förväntningar på eleverna och på varandra. För att vi ska lyckas nå de prioriterade områdena och lyckas med en skola hela dagen behöver det finnas en förförståelse för att skolan är en mötesplats som innefattar många människor och många samspel varje dag. Goda relationer och ett stärkande samspel är oerhört angeläget för att kunna lägga fokus på lärande och utveckling. Det långsiktiga målet är att utveckla Långängskolans förmåga att skapa förutsättningar för framgångsrik undervisning. Långängskolan ska alltid sätta eleven i centrum och vi ska uppmuntra varandra till att samarbeta runt elevgrupperna. 8

11 5. Normer och värden Läroplansmål: Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr 11) Bildningsnämndens mål: Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Indikator: Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10% ska vara noll. 5.1 Långängskolans mål: Vi behöver tillsammans med all personal och alla elever utforma en gemensam värdegrund som realiseras i vardagen och utifrån den ta vara på varandras resurser i det pedagogiska arbetet. Detta för att bygga goda relationer, få god måluppfyllelse och känna stolthet för vår skola. Ett mål är att vi ska hitta ett tydligare fokus på uppdraget med och för eleverna. För att lyckas med det behöver vi få med oss samtliga parter. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta de komma i uttryck i praktisk vardaglig handling. Vår trygghetsgrupp på skolan arbetar för att främja arbetet och implementeringen av värdegrundsarbetet genom vår likabehandlingsplan, där fokus är att planen skall hållas levande under hela läsåret. Huvudmålet är att göra alla elever, personal och vårdnadshavare delaktiga i värdegrundsarbetet genom bland annat samarbete med elevråd och föräldraråd. Implementeringen av likabehandlingsplanen hos eleverna sker i klassen och ansvaras av mentor med stöttning av elevhälsan. Värdegrundsarbetet sker kontinuerligt i klassrummen, på aktivitetsdagar m.m. Arbetslagen ansvarar för att upprätta en plan med mål och åtgärder för värdegrundsarbetet som utvärderas vid läsårets slut. Fadderverksamheten sker mellan lågstadiet och mellanstadiet. Syftet är att stärka relationerna mellan eleverna för att öka tryggheten och gemenskapen på skolan. Målet är att alla elever och personal ska känna sig sedda på skolan. Alla elever och personal på skolan ska känna att de ingår i en gemenskap. För att nå målet ska vi ha en tydlig start och ett tydligt avslut på vår skoldag/arbetsdag. I någon form ska alla elever känna att de blivit hälsade välkomna till en ny dag, då det är av yttersta vikt att varje individ blir sedd. Med det vill vi uppnå en förhöjd trivsel som i sin tur leder till minskad frånvaro, vilket också är ett av bildningsnämndens mål. Vår människosyn ska vila på att alla kan och vill samt att olikheter 9

12 berikar. Kunskapssynen ska präglas av att individer behöver bli sedda och lyssnade på, att balans mellan stöd och utmaning är gynnsamt samt att utveckling sker i samspel med andra. Goda relationer och ett stärkande samspel är väldigt angeläget för att kunna lägga fokus på lärande och utveckling. 5.2 Aktiviteter: Mål Aktivitet Ansvarig Utvärdering Tydliggöra var vi är på väg. Skapa en tydlig målbild av skolans utvecklingsarbete genom en gemensam målbild. - Avstämning i ledningsgruppen varje vecka. - Följa upp personalens värdegrundsarbete kontinuerligt - Följa upp eleverna och deras kunskapsutveckling genom framtagande och utveckling av Rektor + utv.ledarna Jan juni -16 Alla elever på skolan uppger att de känner till vår likabehandlingsplan Alla elever uppger att de känner sig sedda varje dag. Öka igenkänningsfaktorn hos eleverna för att skapa en skola hela dagen. Utveckla arbetslagsarbetet genom en effektivare organisation, med fler vuxna runt eleverna fler elever upplever sig trygga i skolan och på fritids. Medarbetarsamtalet upplevs positivt och skapar engagemang i utvecklingsarbetet. det pedagogiska årshjulet. Lyfta in arbetet med likabehandlingsplanen i klassrummet. Arbeta aktivt med skolans trivselregler. Vi hälsar på varje enskild elev vid skoldagens början samt gör ett tydligt avslut av dagen (olika för olika årskurser). Varje arbetslag ansvarar för varsin aktivitetsdag (2 st./termin) under läsåret. Prioritera arbetslagsarbetet. Gå igenom grunderna för teambuildning på en arbetsplatsträff. Skapa individuella utvecklingsplaner Rektor + utv.ledarna + trygghetsgruppen + elevhälsan + mentor Pedagog + mentor Utv.ledarna + arbetslagen Rektor + utv.ledarna Dec -15 Juni -16 Juni -16 Hela låsåret 15/16 Rektor Jan

13 5.3 Uppföljning, utvärdering och analys: Uppföljning, utvärdering och analys sker i form av en pågående dialog mellan ledningsgrupp och arbetslag, där rektor tillsammans med utvecklingsledarna ansvarar för att följa skolans pedagogiska och systematiska årshjul. Gällande målen kring normer och värden sker den första uppföljningen vid höstlovet (v.44), där vi stämmer av och ser att alla är igång med genomförandet. Vid arbetsplatsträffarna presenterar respektive arbetslag hur det fortlöpande arbetet går och att vi delar med oss av olika framgångsfaktorer. 11

14 6. Kunskaper Läroplansmål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. (Lgr11) Bildningsnämndens mål: Alla barn ska kunna läsa skolår ett. Tidigt upptäckt tidig insats! Indikator: Antalet barn som kan läsa när de lämnar årskurs 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100%. Bildningsnämndens mål är: Andelen elever som når ämnesbetyget A skolår 6 och 9 ska årligen öka fram till Indikator: Vi ska ligga bland de 50% bästa kommunerna i landet när det gäller att nå A-nivån på nationella proven 2015, för att 2018 ligga bland de 25% bästa. Andelen elever med betyget A i minst ett ämne de läser ska årligen öka. 12

15 6.1 Långängskolans mål: Långängskolan behöver höja elevernas måluppfyllelse och vi behöver få en jämnare kurva gällande betygen i årskurs 6. För att nå en högre måluppfyllelse bör lärarens uppdrag utgå från en humanistisk kunskapssyn där vi alltid har höga förväntningar på våra elever. Vi menar att alla kan lyckas och att det är skolans uppdrag att undanröja de hinder som finns för att alla elever ska få möjlighet att lyckas. I nulägesbeskrivningen går det att se en ojämn kurva gällande de nationella provresultaten i jämförelse med riket. För att kunna jämna ut kurvan behöver vi utveckla arbetslagsarbetet så att lärare med rätt ämnesbehörighet undervisar i de ämnen de är behöriga i. Vi har sett att i ämnena engelska och svenska skiljer sig terminsbetyg och Nationella provbetyg markant mot kommun och riket. Vi behöver skapa förutsättningar för en likvärdig bedömning. Betyget F i ämnena engelska, svenska och matematik ligger mellan 3-5 elever i respektive ämne (vt-14, vt-15). I samtliga ämnen hade flickor högre genomsnittlig betygspoäng i jämförelse med pojkar. Störst avvikelse var det i ämnet svenska, där det nästan skiljde två betygssteg. 6.2 Aktiviteter: Mål Aktivitet Ansvarig Utvärdering Bättre överensstämmelse mellan terminsbetyg och Nationella provbetyg i engelska, svenska och matematik. Analysera orsak till avvikelse mellan terminsbetyg och Nationella provbetyg samt betyget F i engelska, svenska och matematik. Utv. ledarna + undervisande lärare 100% av eleverna når kunskapskraven i alla ämnen. Kollegialt lärande genom: - diskussioner om kunskapskrav - bedömningskonferens - likvärdig bedömning genom samtal kring elevarbeten - diskussioner om särskilda anpassningar för elever i riskzonen när det gäller uppgifter i skolarbetet, klassrumsmiljö och eventuella insatser av elevhälsan. Rektor + utv. ledarna Juni -16 skall denna överensstämmelse vara 75% Juni

16 Minska skillnaden gällande betygspoängen i ämnet svenska mellan pojkar och flickor. Kollegialt lärande och ökad medvetenhet gällande genus Rektor + utv. ledarna + elevhälsan Juni Uppföljning, utvärdering och analys: Uppföljning, utvärdering och analys sker i form av en pågående dialog mellan ledningsgrupp och arbetslag, där rektor tillsammans med utvecklingsledarna ansvarar för att följa skolans pedagogiska och systematiska årshjul. Gällande målen kring normer och värden sker den första uppföljningen vid höstlovet (v.44), där vi stämmer av och ser att alla är igång med genomförandet. Vid arbetsplatsträffarna presenterar respektive arbetslag hur det fortlöpande arbetet går och att vi delar med oss av olika framgångsfaktorer. 14

17 7. Elevernas ansvar och inflytande Läroplansmål: Skolans mål är att varje elev: tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (Lgr11) Bildningsnämndens mål: Elevens upplevelse av inflytande i undervisningen ska årligen öka för att 2018 vara 100%. Indikator: Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 87% av eleverna i åk 5 och 66% i åk 8 av eleverna anger att de har inflytande, till att 2016 vara 95%. 7.1 Långängskolans mål: För att till kommande år höja andelen elever som upplever att skolarbetet gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mer behöver pedagogerna arbeta för att göra lärandet mer lustfyllt. Vi på Långängskolan behöver utveckla arbetet med IUP (individuella utvecklingsplanen) och den framåtsyftande planeringen. Detta arbete måste vara likvärdigt på hela skolan och fortlöpa under hela läsåret så att alla elever blir mer delaktiga och kan ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande. Flera elever upplever att de inte får veta hur det går för dem i skolarbetet. Vi behöver därför också bli bättre på att ge feedback till eleverna och tillsammans utvärdera deras arbete. Eleverna ska bli medvetna om sin lärsituation, vad passar mig som elev?. Den framåtsyftande planeringen med fokus på edwise och utvecklingssamtalen. Eleverna ska hålla sina egna utvecklingssamtal. De ska veta vad och hur de kan påverka den framåtsyftande planeringen. Målet är att medvetengöra elevernas egna inlärningsprocess. De ska veta sina styrkor samt sina utvecklingsområden. De ska uppleva att de kan vara med och påverka sin skolgång och kunskapsinhämtning. Alla måste få stimulans att utvecklas så långt de kan, med alla menar vi både de elever som har svårigheter att nå målen och de elever som behöver extra utmaningar. Vi vill arbeta för en inkluderande lärmiljö. I Lgr -11 kapitel 1 står det: Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Vi behöver bli bättre på att kommunicera om kvalitén på skolan och hur det gynnar våra elever. Lyckas vi genomföra våra mål är ett önskvärt resultat för eleverna: - Att det ges en återkoppling som utvecklar lärandet. - Att aktivera eleverna som resurser för varandra. - Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer. - Att tydliggöra mål och betygskriterier. 15

18 7.2 Aktiviteter: Mål Aktivitet Ansvarig Utvärdering Aktiva och medvetna Alla elever ska hålla sina egna Alla Dec -15 elever 100% av alla elever uppger i skolans enkät att de kan påverka hur de ska arbeta i de olika ämnena. utvecklingssamtal. Alla elever ska veta vad de har för styrkor samt vad de behöver utveckla. Det ska gå och läsa i den framåtsyftande planeringen. pedagoger Alla elever, föräldrar och personal ska Workshop för personal. Rektor Juni -16 komma in i edwise. Individanpassad utbildning. Låta eleverna och föräldrarna få inflytande över diverse frågor som rör skolan. Skoldagbok, med bestämda punkter som t.ex. min bästa lektion, det här vill jag pröva, det här vill jag ändra på etc. Gemensamma frågor för arbetslaget. Utv. ledarna + pedagoger Föräldraråd, elevråd och klassråd. Rektor + personalrepr. + mentorer Start efter höstlovet (v.44) Föräldraråd: 2 ggr/termin. Elevråd: var tredje vecka Klassråd: varannan vecka. 7.3 Uppföljning, utvärdering och analys: Uppföljning, utvärdering och analys sker i form av en pågående dialog mellan ledningsgrupp och arbetslag, där rektor tillsammans med utvecklingsledarna ansvarar för att följa skolans pedagogiska och systematiska årshjul. Gällande målen kring normer och värden sker den första uppföljningen vid höstlovet (v.44), där vi stämmer av och ser att alla är igång med genomförandet. Vid arbetsplatsträffarna presenterar respektive arbetslag hur det fortlöpande arbetet går och att vi delar med oss av olika framgångsfaktorer. 16

19 Avslutning: Alla prioriterade områden kommer att leda till en ökad måluppfyllelse med fler nöjda elever och personal på Långängskolan. 1. Från normer och värden, med fokus att utforma en gemensam plattform som värdegrunden skall vila på. 2. Med ett större fokus på kunskapsinhämtandet följt av tätare uppföljningar och analyser. 3. Till ett ökat elevinflytande med större medvetenhet på den individuella utvecklingen. Gemensamt arbetar vi alla för att nå samtliga mål läsåret 15/16. För grundskolans del finns utöver nämnda målområden mål och riktlinjer för: Skolan och omvärlden. Bedömning och betyg. Riktlinjer för Skola och hem, övergång och samverkan och rektorns ansvar. 17

20 Bilaga 1: Normer och värden Avsedda Vid start Efter en halv Efter en halv Efter en termin förändringar och Vilket var vårt termin termin Vilka förändringar ser utfall identifierade Vilka Vilka vi och vad hade vi utvecklingsområde förändringar förändringar förväntat oss? och varför valde vi ser vi och vill vi göra nu det? vad hade vi och varför? Vilka förändringar Syfte? förväntat gör vi nu och varför? oss? Utformande av en gemensam målbild genom en symbolbild (tåget). En tydlig start på dagen samt ett tydligt avslut av skoldagen. Vikten av att se alla elever. Aktivitetsdagar i syfte att öka igenkänningsfaktorn på skolan. 18

21 Bilaga 2: Kunskaper Avsedda Vid start Efter en halv Efter en halv Efter en termin förändringar och utfall Vilket var vårt identifierade termin Vilka termin Vilka Vilka förändringar ser vi och vad hade vi utvecklingsområde förändringar förändringar förväntat oss? och varför valde vi ser vi och vill vi göra nu det? vad hade vi och varför? Vilka förändringar förväntat gör vi nu och varför? oss? Ökad måluppfyllelse samt bättre överensstämmelse mellan betyg och nationella provresultat genom att behörig lärare undervisar i sitt ämne. Utveckla det kollegiala lärandet. Ökat fokus på genus, varför har vi en skillnad mellan pojkar och flickor gällande betygspoäng? 19

22 Bilaga 3: Elevernas ansvar och inflytande Avsedda Vid start Efter en halv Efter en halv Efter en termin förändringar och utfall Vilket var vårt identifierade termin Vilka termin Vilka Vilka förändringar ser vi och vad hade vi utvecklingsområde förändringar förändringar förväntat oss? och varför valde vi ser vi och vill vi göra nu det? vad hade vi och varför? Vilka förändringar förväntat gör vi nu och varför? En ökad medvetenhet hos eleverna. Eleverna håller sina egna utvecklingssamtal. Exempel på mitt utvecklingssamtal, - Hälsa dina föräldrar välkomna. - Bjud på fika - Ämnen t.ex. engelska/svenska/mat te - Bestäm dig för 3 mål att jobba speciellt med. - Avsluta samtalet och tacka dina föräldrar för att de kom. oss? Aktivt användande av lärplattformen edwise. Ökat fokus på att se varje enskild individ och ett ökat elevinflytande. 20