DIREKT NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 8, 2014

Transkript

1 DIREKT NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 8, 2014 Kära läsare! Torsdagskvällens konsert i vackert ljussatt Barkåkra kyrka med skönsjungande damkör och kvinnlig solist gav värmande julstämning, många av de välbekanta julsångerna framfördes och som avslutande crescendo O, Helga Natt. Efter rungande applåder gick åhörarna ut ur kyrkan med tårade ögon och ljusa, förväntansfulla sinnen för att bli abrupt konfronterade med den bistra verkligheten här nere i Skåne ett piskande vågrätt ösregn gjorde att man blev genomblöt på den korta promenaden till bilen... Således är det bara att ställa in sig på ännu en grön jul. I årets sista Movium Direkt rapporterar vi om ett nyligen genomfört slutseminarium inom Vinnova-projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer. Movium kommer under 2015 på olika sätt att rapportera om resultaten från detta i hög grad tvärvetenskapliga projekt, som förhoppningsvis också kan få en fortsättning. God Jul & Gott Nytt År önskar Movium via Göran Nilsson & Fredrik Jergmo Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium Juldekoration på Sundstorget i Helsingborg. På torget, framför entrén till Dunkers kulturhus, har trädgårdsingenjör Annika Anderberg Boman, Helsingborgs stad (på infällt foto) skapat en fantasieggande kreation med bland annat gröna, luvbeklädda, vätteliknande väsen och 106 granar. Nästan hälften av granarna står på rot och kommer att utplanteras efter tjugondedag Knut. Juldekorationen möjliggjordes genom en donation på kr av en privatperson, Lars Nanhed, som bor granne med torget. Dekorationens totala kostnad var drygt kr. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 8,

2 Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivare Klätterväxter i lådor vid fasad Vi utreder möjligheterna att plantera klätterväxter i planteringskärl som hänger på en fasad. Utöver krav på isolering i botten och på sidan samt god dränering, vad kan vara en rimlig minsta jordvolym? På förslag från en konstruktör har vi lådor som ger dimensionerna för jordvolym 1600 mm längd, 500 mm höjd, 400 mm bredd där vi skulle vilja plantera kanske 3-4 st. plantor/låda. Troligen är det enklast att öka måtten på höjd och längd vid behov. Det finns möjlighet att ordna droppbevattning. Lådorna kommer att placeras i skuggiga/halvskuggiga lägen och växterna kan klättra på spaljéer. Växtval till exempel murgröna, vildvin. Växtzon 2-3. Antagligen kommer väl växterna på sikt att få ett för omfattande rotsystem för lådorna och då får man vara beredd på att byta ut dem? Men vi skulle utöver att de överlever gärna vilja att de kan hinna etablera sig några år så att varje planta täcker några kvadratmeter fasad. Är det en idé som kan gå att förverkliga? Jag har funderat på ert förslag och tolkar ovan nämnda jordvolym som möjlig när isolering och dränering är ordnad. Droppbevattning är en stor fördel förutsatt att den sköts, ses över och att fel åtgärdas vid behov. Sedan är jag av den bestämda uppfattningen att i denna situation använda spaljéklättrare och inte sådana som är självklättrande på fasad. Orsaken är att om man använder spaljé så kan man fullt ut reglera tillväxt, storlek och eventuella skador orsakade av torka. En självklättrare växer iväg okontrollerat och skulle därför lätt kunna drabbas av torka, vars följder skulle bli knepiga och dyra att åtgärda. En spaljerad enhet skulle man kunna lägga in ett skötselprogram på, som främst skulle innebära en årlig inskärning i oktober/november till en given form/ storlek. Bäst ordning skulle man ha med en stående spaljé. Jag vet inte grundtanken i gestaltningen men att arbeta med rektanglar och kvadrater i olika storlekar med olika färgprogram under säsongen skulle kunna vara en ett alternativ. Jag tänker då på slingerväxter, främst fyra arter: koreansk pipranka (Aristolochia manshuriensis E), kameleontbuske (Actinidia kolomikta), japansk träddödare (Celastrus orbiculatus) och vildvin (Parthenocissus vitacea). Piprankans företräden är de stora, varmt gröna hjärtformade bladen med en mild gulorange höstfärg. Kameleontbusken har sina företräden främst i det eleganta bladverket med de spektakulära färgändringarna i vitt och rosa under sommaren. Japanska träddödaren har ett saftigt grönt bladverk under sommaren tills det slår över i en stark gul höstfärg. Avslutningsvis vildvinet med sitt spännande exotiska fingrade bladverk med en blank mörkgrön sommarskrud som på hösten slår över i ett färgfyrverkeri i rött och gult. Dessa tuffa slingerväxter kommer att fungera bra i den tänkta miljön och som sagt bevattning ökar tillväxt, ger sundare plantor men senarelägger invintring, vilket dock lätt regleras med att vattningen avslutas i mitten av augusti och endast sätts på vid uttalat behov. Lycka till! Tomas Lagerström Lista på kalkgynnade växter Vet du var jag hittar en bra förteckning över kalkgynnade växter? Att en så kort fråga kan vara så svår! Det enkla svaret är att det finns dåligt med referenslitteratur om just kalkgynnade växter. Jag kommer direkt att tänka på Bertram Andersons Gardening on Chalk and Limestone från 1965, den finns att få antikvariskt. För inspirationen kan jag tipsa om On the Wild Side Experiments in New Naturalism 2 Movium Direkt nr 8, 2014

3 (Keith Wiley 2004) och Beth Chatto s Gravel Garden (Beth Chatto 2000), men de två sistnämnda hanterar inte bara kalkgynnade växter. Till detta vill jag tipsa om Moviums egen växtväljare Plantarum som jag själv varit med och utvecklat. Du finner den som prenumerant på Moviums hemsida efter att du loggat in. Under rubriken Sök Växt väljer du Lignoser (för buskar och träd), klicka sedan på Speciella Krav, där finner du Kalk. Resultatet blir 322 kalkgynnade buskar och träd. Gör om samma procedur genom att välja Sök Växt och Örtartade, Speciella Krav och Kalk så får du fram 263 kalkgynnade perenner och några lökar. Några personliga favoriter är pärleternell (Anaphalis) med vita blommar och silvrigt bladverk. Även lammöron (Stachys) har silvrigt bladverk och båda två utvecklas absolut bäst i kalkhaltiga, väldränerade jordar. Då blir de kompakta och vackert silvriga. Malörter (Artemisia), flera astrar, stenkyndel (Calamintha), martorn (Eryngium), brudslöja (Gypsophila) och lavendel (Lavandula) hör till samma grupp som vill ha lätt, väldränerad kalkjord. Däremot vill akantus (Acanthus), hasselört (Asarum europaeum), stjärnflockel (Astrantia) och liljekonvalj (Convallaria) ha goda, fuktighetshållande, kalkrika lerjordar. Bland träden råder samma uppdelning. Flera oxbär (Cotoneaster), enar (Juniperus) och tallar (Pinus) utvecklas fint på väldränerade kalkjordar medan tibast (Daphne), murgröna (Hedera), hassel (Corylus) och idegran (Taxus) gärna står på fuktighetshållande leriga kalkjordar. Jag hoppas att detta hjälper dig! Eric Wahlsteen Plantering av rosor Jag har tidigare fått rådet att de New Dawn klätterrosor som vi planterat längs en vägg i ett bostadsområde måste tas bort till följd av ett angrepp av något som kan vara Colletotrichum capsici. När jag planterade dessa New Dawn-rosor var de cirka två meter höga från plantskolan. Vid kontakt med personal på ett garden center specialiserat på rosor förslår de istället att jag ska sätta en ros som heter Golden Gate. Denna ska enligt dem vara väldigt härdig. Dock är deras förslag att jag ska köpa in rosen som barrotad och låta den växa upp till önskad höjd. Vid plantering kommer dessa rosor endast att sticka upp några centimetrar ovan jordytan. Att återigen köpa in en ros som är två meter hög vid plantering tror de kommer leda till nya problem med rosorna. Jag kan från en plantskola i Tyskland få tag på Golden Gate-rosor som är två meter höga. Vad tycker du är det bästa i denna situation? Kunden vill naturligtvis ha ett färdigt resultat direkt men samtidigt är det viktigt att rosorna mår bra. Kan jag köpa in rosor som är två meter höga från Tyskland och få ett bra resultat, eller är det bättre att köpa in svenskodlade rosor, trots att dessa inte är i den höjd kunden önskar? Framförallt: vad är din åsikt om Rosa Golden Gates härdighet mot sjukdomar? Golden Gate är en ros från Kordes som kom på marknaden Jag har själv ingen erfarenhet av sorten men den information som går att finna på nätet visar att den anses ha väldigt goda egenskaper, med friskt grönt bladverk, och att den är höggradigt resistent mot mjöldagg och svartfläcksjuka (men det finns fler sjukdomar). Golden Gate har fått flera fina utmärkelser på utställningar. Vad jag kan se saknas dock omdömen efter användning ute i praktiken. Sorten saknas i Lars- Åke Gustavssons Rosor för nordiska trädgårdar, som kom i en andra upplaga Det är för få år för att kunna värdera en ny sort. På de tillgängliga beskrivningarna verkar den mycket lovande. Det vore intressant om någon av er som läser detta kan förmedla någon erfarenhet om hur denna ros har utvecklats ute i praktiken hör i så fall av er. Jag är ingen expert på vilket plantmaterial som passar bäst men rent instinktivt skulle jag föredra en mindre planta som får tid att rota sig ordentligt, innan den ska växa och blomma på höjden. Om den sedan ska vara barrotad eller krukad är en annan fråga. Då det har varit problem med jorden tidigare, är det nödvändigt att lägga ner minst lika mycket energi på att undersöka växtplatsen och byta ut jorden till lämplig rosjord. Se först till att avlägsna alla växtrester. Låt inte gamla blad få blåsa omkring. Movium Direkt nr 8,

4 Förutom en djup och lämplig rosjord är det viktigt att marken är rotgenomtränglig under själva matjordslagret och tillräckligt djupt dränerad. Om markförhållanden inte är lämpliga blir resultatet inte bra, hur bra sorten än är. Då är det bättre att välja någon robustare ros eller något annat växtslag. För närmare diskussion om detta ber jag att få hänvisa till våra växtrådgivare. Ingrid Åkesson Klargöranden kring ligustersyren Någonstans har jag läst om en svaghet hos ligustersyren. Jag har via Movium hittat ett svar från Maj- Lis angående dess känslighet för låg temperatur på våren, som orsakar störning i klorofyllbildningen. Men jag tror mig ha hört eller läst om något annat, som påverkade tillväxt, blom eller om det var någon sjukdom. Det kan ha varit på någon av Tomas guidningar på Ultuna, men hittar inte i anteckningarna. Vad säger experterna? Kan man använda Syringa reticulata, eller finns det anledning till varningstecken? Ligustersyren, Syringa reticulata, är mycket användbar, uttrycksfull och en vackert buske/ buskträd/träd. Den växer vild i ett stort geografiskt område med mycket stor variation i klimat. Detta i sin tur för med sig att klimatanpassningen ser olika ut inom arten. Av den anledningen är det viktigt att istället för arten hänvisa till de olika frökällor eller Symtombild på störningar i klorofyllbildning hos ligustersyren. Foto: Tomas Lagerström. kloner som finns när man använder sig av växtslaget. Vi känner till fina exemplar av arten upp till zon 7. De skador som du har noterat drabbar de härdigaste materialen när de odlas i ett sydligt klimat. Vi har själva sett detta i E-plantas fröplantage på Alnarp men också i plantskolematerial från södra Sverige. Den frökälla som vi först utnyttjade fanns i Örebro. Denna har sedan av delvis praktiska skäl bytts mot ett bestånd från 40-talet i Enskede, med träd 8-10 meter höga, eller rättare sagt mot en fröplantage på Alnarp som byggts upp från detta bestånd. Vi blev sedan medvetna om att detta material vissa vårar i sydligaste Sverige startade för tidigt och därför ibland drabbades av bladskador på grund av efterföljande kyla. Du hänvisade i din fråga till ett svar på en tidigare Movium-fråga att det skulle röra sig om störningar i klorofyllbildningen. Ja, det är just det fenomenet. Det kan man även se på andra växter under kalla vårar, till exempel på ginnalalönn, Acer tataricum ssp. ginnala, där de första bladen blir ännu tydligare vitbrokiga och kvarsittande större delen av säsongen, men övrig ny grönska tar bort effekten. Ett annat exempel är gulfärgning hos rödek, Quercus rubra, men den färgeffekten försvinner när värmen kommer, i motsats till effekten hos ligustersyren som kvarstår under säsongen. Vi har aldrig sett någon sådan effekt på ligustersyren i Mellansverige. Det material som hittills marknadsförts tillhör utan tvekan bland de härdigaste och det är, som vi kunnat konstatera, inte speciellt lyckat i sydligaste delarna av landet. Men lyckligtvis har vi även ett annat material av ligustersyren som kommer från Sydkorea, insamlat 1976 av en nordisk expedition där undertecknad Tomas var den svenske representanten. Detta material är en frökälla som passar mycket bättre för södra delarna av landet, upp till Uppsalatrakten. Materialet kommer snart ut på marknaden. Sammanfattningsvis vill vi säga att ligustersyren är ett utomordentligt bra växtmaterial som kan användas både som enstammigt träd, flerstammig solitär och till stora buskage. Den klimatskada i form av lätt vitbrokighet som uppstår extra tidiga vårar med efterkommande kyla i sydligaste 4 Movium Direkt nr 8, 2014

5 Identifiering av trädskador Symtombild på störningar i klorofyllbildning hos ginnalalönn. Foto: Tomas Lagerström. Sverige försvinner kommande år om den odlas i ett kallare klimat. Det är alltså bara en effekt av överhärdighet och mindre bra klimatanpassning för sydligare trakter. Av den anledningen kommer E-systemet att komplettera sitt sortiment av ligustersyren, så att det finns en typ för zon 3 och kärvare klimat och en typ för zon 3 och mildare klimat. Maj-Lis Pettersson & Tomas Lagerström Jag hittade några träd på en kyrkogård i Halland som inte såg helt friska ut, men jag kan inte klura ut med säkerhet vad/vem som orsakat skadorna? Mycket tacksam för experthjälp. 1: Acer platanoides 'Crimson King' torra, bruna och ätna löv. 2: Prunus sargentii bruna bladkanter och ätna hål. 3: Prunus serrulata 'Kanzan' stora ätna hål i bladen. 4: Malus 'Professor Sprenger' samt Malus floribunda äppelskorv? 5: Acer campestre bruna bladkanter och ätna hål. 6: Sorbus intermedia bruna bladkanter, ätna hål i bladen och någon slags spinn? 7: Alnus glutinosa små ätna hål i blad. 8: Cercidiphyllum japonicum ätna blad i smala linjer med bruna bladkanter och någon slags spinn? Nästan alla växter som du skickat bild på uppvisar bruna bladkanter. Detta är inte orsakat av någon Symtombild på Prunus sargentii. Movium Direkt nr 8,

6 Symtombild på Acer platanoides 'Crimson King'. Symtombild på Malus floribunda. parasit. Eftersom det finns flera anledningar till att växter får intorkade bladkanter så kan jag inte säga vad som är orsak till detta i de här fallen. Då måste man ha mycket mer bakgrundsinformation. Jag kan ge förslag på de vanligaste orsakerna: brist på vatten, dålig etablering (om någon växt är nyplanterad), för hög salthalt i jorden (vägsalt som trängt ner i marken i samband med snösmältningen och/eller för kraftig gödsling). De stora hålen är orsakade av larver. Vissa insektsarter är värdspecifika, andra kan leva på ett stort antal växter. Eftersom det inte finns bild på larverna så är det omöjligt att säga vilken/vilka arter som orsakat alla stora gnag på bladen. Jag misstänker emellertid att allmän frostfjäril är orsak till flertalet hål. De små, regelbundna, hagelskottsliknande hålen på bladen hos Prunus sargentii är inte orsakade av några larver utan mest troligt av svampen Stigmina carpophila. Denna svampsjukdom, som kallas hagelskottsjuka, är i dagsläget mycket vanligt förekommande på Prunus av olika slag. Alen är angripen av allövbaggen. Både larver och de fullbildade insekterna äter på bladen. Frukterna på Malus floribunda är inte angripna av skorv. Skalet ser ut att vara skadat såsom det blir vid hagelskada. Katsurans blad är inte ätna av några larver. Sprickorna har troligen uppkommit i samband med stark blåst. Vad som döljer sig i samband med spinnvävnad är omöjligt att se på bilderna. Maj-Lis Pettersson Åtgärder mot honungsdagg I ett av de mest populära kvarteren i en stad i norra Götaland står en vacker äldre lind som ett ensamt vårdträd på ett litet torg. Torget är omgärdat av restauranger och caféer och mycket välbesökt. Nu har café- och restaurangägarna tröttnat på att flera gånger dagligen torka av sina stolar och bord från trädets kladd och fastighetsägaren undrar om det finns något man kan göra. Jag har själv aldrig hört talas om att någon behandlat ett stort träd mot dessa löss, men är det möjligt? Finns det något man kan göra? Det vore förskräckligt om fastighetsägaren beslutade att ta ner detta vårdträd, som bidrar med en stor del av platsens charm och identitet. Jag har inte hört talas om någon som med framgång har bekämpat bladlöss på lind på offentlig plats. Frågan är om det överhuvudtaget går att minska problemet. Jag jämför med plommonträd, som oftast är bladlusangripna, möjligen lite mindre när det har ösregnat. 6 Movium Direkt nr 8, 2014

7 Bladlössens naturliga fiender är nog de som har störst betydelse men erfarenheten säger att de ofta kommer för sent för att lyckas fullt ut. De gör ändå ett bra jobb och bör gynnas på alla sätt. En kollega berättade för länge sedan att hon hade hört att någon hade satt upp limringar runt stammen på plommonträd för att hindra myrorna att besöka bladlössen uppe i trädet. Myrorna mjölkar bladlössen på honungsdagg. De ägnar sig också åt att bekämpa eller skrämma bort de naturliga fienderna till bladlössen för att på så sätt få ut mer av mjölkningen. Jag vet inte om limringarna hade någon avgörande betydelse men jag tycker att det är ett intressant grepp. Det är nog alldeles för besvärligt att lägga tid på att i cafémiljö hålla efter myror och gynna naturliga fiender till bladlössen. Men det skulle kunna vara en kul grej, om ägaren är intresserad av trädet. Jag frågade en av mina gamla kollegor, Barbro Nedstam, som är expert på biologisk bekämpning, om det finns någon realism i detta med limringar. Hon hade gjort en sökning på Internet och funnit artiklar som var motsägande beträffande kopplingen mellan myror och lindbladlusen. Det finns dock en artikel från Kalifornien, där man faktiskt hade testat limringar mot myrorna för att hindra dem att besöka bladlössen och skrämma bort de naturliga fienderna. Slutsatsen var tyvärr att fluktuationer i bladluspopulationen inte kunde kopplas till nyttodjuren i den undersökningen och därmed hade åtgärder mot myrorna ingen betydelse. Ingrid Åkesson Giftighet hos snöbär Vi har planterat doorenbossnöbär på en förskola och oro finns hos föräldrar över giftigheten i bären. Är dessa bär giftiga? Bör vi ersätta växterna med annat material? Vi skall vara medvetna om att flertalet växter som vi omger oss med är mer eller mindre giftiga. När det gäller snöbär så tillhör bären gruppen som kategoriseras som mindre giftiga. De mörkrosa bären på doorenbossnöbär lockar till lek, knappast förtäring (smakar inte gott). Giftinformationscentralen skriver på sin hemsida: Om fler än bär förtärts bör man kontrollera risken hos Giftinformationscentralen. Det finns inga allvarligare förgiftningar kända i Sverige. Snöbär är ett mycket vanligt förekommande växtslag och många av oss har säkert lekt med bären, tryckt på dem och fått höra en lätt smäll då de brister. Bären innehåller ämnen som kan irritera huden på speciellt känsliga personer. Låt barnen få uppleva denna växt, men var uppmärksam om någon uppvisar hudrodnad. Maj-Lis Pettersson Egenskaper hos kompost Jag undrar om grönkompostjord från Sysav i sydvästra Skåne är mer fukthållande än traditionell växtjord? Är det lämpligt att grönkompostjorden blandas upp med något? Sysav grönkompost är jordförbättring och bör inte användas enbart. Om den är mer fukthållande än traditionell växtjord beror på flera faktorer. Traditionell växtjord kan vara baserad på många olika produkter och därmed ha mycket olika egenskaper. Då grönkomposten inte kan användas ensam beror egenskaperna på vilken jord den blandas med och i vilka proportioner. Eva-Lou Gustafsson Felaktig medodik för skelettjord Vi har i ett entreprenadarbete ett antal träd som ska planteras i växtbäddar med skelettjord. Under besök på arbetsplatsen har vi inte varit nöjda med utförandet av skelettjordarna. Entreprenören har istället för att spola ner växtjorden till skelettjorden med slang öst i vatten med skopan på en grävmaskin. I ett foto jag bifogar ser du resultatet. Jorden har inte sipprat ner i håligheterna mellan stenarna utan ligger som en kaka på stenskärven. Nedvattningen av jorden har skett nu under de första dagarna i december och växtbäddarna kommer att stå öppna under vintern och planteringen kommer att ske till våren. Movium Direkt nr 8,

8 Vi är rädda för att växtbäddarna inte kommer att kunna erbjuda goda växtförhållanden för träden samt att det kan bli sättningar. Förutom att nedvattningen av jorden inte lyckats så saknas ju även luftningsbrunnarna för dessa växtbäddar som ytorna måste kompletteras med. Vad kan konsekvenserna av ett sådant här utförande bli? Hur kan man enklast åtgärda misstagen? Det ser inte bra ut. Sättningar är nog, som du skriver, största problemet. För övrigt kan det bli komprimerad jord och därmed problem med luft. Luftningsbrunnar behövs om ytan kommer att beläggas med en beläggning som inte släpper igenom luft (till exempel asfalt eller plattor med små fogar). Om det är möjligt bör man försöka spola ner jorden. Om det är likadant mellan varje pålagt lager går det förmodligen inte. Det säkraste är tyvärr att göra om det från början. Eva-Lou Gustafsson Säkring av gravstenar Vi är ett stenhuggeri som gör kontroll av gravstenssäkerheten på några begravningsplatser. Vi har sett några olika sätt att säkra instabila gravstenar, men undrar om det finns anvisningar för hur det ska göras och se ut. Kyrkoherden i en församling menade att det såg förskräckligt ut och efterlyste andra sätt att säkra på. Som du säger så finns det olika sätt att säkra instabila gravstenar och några regler för hur det ska göras finns inte, annat än att efter säkringen ska gravanordningen klara 35 kg tryck utan att falla. Vi rekommenderar också att säkringen ska göras snyggt, men inte för snyggt! Görs stabiliseringen för snyggt tycker gravrättsinnehavaren kanske att de kan ha det så och det är ju inte riktigt meningen. Stabiliseringen ska vara tillfällig i väntan på ommontering. Alternativet är att stenen läggs ner, men då måste ny ansökan om ändring från stående till liggande sten lämnas till kyrkorådet eller motsvarande. Ann-Britt Sörensen Krav på barriär i lekutrustning Vi skulle vilja använda en utrustning i en lekpark med fokus på större barn: HUCK s Bird s nest tower nr Produkten är TUF-certifierad, men vi vill ändå dubbelkolla hur du ser på produktens utformning i förhållande till gällande standarder. Det vi främst tänker på är frånvaron av barriärer trots fallhöjd upp till 3 meter. Beträffande om produkten i sin helhet uppfyller kraven i SS-EN :2008 kan jag inte uttala mig om. Standarden har bland annat krav på både beräkningar av och belastningsförsök på hållfasthet som inte en säkerhetsbesiktning omfattas av. Vidare finns krav i standarden på den information tillverkaren/leverantören ska tillhandahålla. Några krav på barriärer kan jag dock inte se då korgarna enligt min bedömning inte utgör plattform och därmed inte omfattas av krav på barriär. Detta sagt med reservation för att jag inte sett och provat produkten i verkligheten. Svensk standard säger bland annat följande om plattform och krav på barriär: 3.20 Plattform. Upphöjd yta där en eller flera användare kan stå utan stöd för händerna. AN- MÄRKNING: Klassificeringen av en plattform varierar beroende på lekredskapets funktion. Ytor där användaren kan stå med hjälp av handtag klassificeras inte som plattformar. Detta kan uppnås med ett antal åtgärder, t.ex. 1. Reducera områdets yta för att begränsa den fria rörligheten och uppmuntra användaren att hålla sig i. 2. Lutning av ytan för att uppmuntra användaren att hålla sig i. 3. Införa rörelse i ytan för att uppmuntra användaren att hålla sig i. Jag bedömer att korgarna har sådan rörelse som beskrivs i punkten 3 ovan och i Barriär ställer standarden endast krav på barriär för plattform. Jag vill dock rekommendera att ni säkerställer kvaliteten på det stötdämpande materialet (islagsytan), både när det gäller att den stötdämpande förmågan motsvarar ställda krav och att inte de stötdämpande egenskaperna försämras vid användning, till exempel genom att materialet är packningsbart. Jan-Olof Gullberg 8 Movium Direkt nr 8, 2014

9 Utmaningar och innovationer för hållbara städer i fokus i Vinnova-projekt Av Göran Nilsson, Movium I Vinnova-projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer har forskare, industrirepresentanter, konsulter och kommuner samarbetat för att utveckla kunskap som kan bidra till att städer står bättre rustade inför ökad urbanisering och ett mer nederbördsrikt klimat. Den 11 december samlades 90 personer i Linköping för ett slutseminarium inom projektet. Deltagarna fick ta del av resultat som framkommit i de olika arbetsgrupperna med alltifrån dimensionering av dränerande hårdgjorda ytor, handfasta råd kring trädetablering till avancerade simuleringsmodeller för dagvattenlösningar. Projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer ingår i ett av Vinnovas strategiska områden Utmaningsdriven innovation. Vinnova är en statlig innovationsmyndighet under Näringsdepartementet. Myndighetens uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Varje år investeras cirka 2,7 miljarder kronor i olika insatser. Bild som sammanfattar det som avhandlats i Vinnova-projektet Grågröna systemlösningar. Illustration: Hans Rosenlund. Movium Direkt nr 8,

10 Fyra samhällsutmaningar Inom utmaningsdriven innovation har Vinnova identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige bedöms ha goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället 3.0; Hållbara attraktiva städer; Framtidens hälsa och sjukvård; och Konkurrenskraftig produktion. I beskrivningen av Hållbara attraktiva städer, där Grågröna systemlösningar ingår, nämns att städer och tätorter måste organiseras så att de förblir attraktiva, så att trafik och transporter fungerar, miljöproblem undviks, och så att användandet av värdefulla råvaror minskar och tillgång till energi och vatten garanteras för alla invånare. Vinnova betonar att projekt inom området kräver en ny nivå av samarbete mellan policy- och forskningsområden och offentliga såväl som privata aktörer. I samarbetskonceptet innefattas att projektfinansiering måste ske gemensamt av Vinnova och branschaktörer. Det var en grannlaga uppgift som projektkoordinatorn Björn Schouenborg från CBI Betonginstitutet tog på sig inom Grågröna systemlösningar för att skaka fram en finansiering på 10 miljoner kronor från olika intressenter för att Projektkoordinatorn Björn Schouenborg från CBI Betonginstitutet. Foto: Kai Marklin. Projektdeltagare i Grågröna systemlösningar för hållbara städer Forskarutförare: CBI Betonginstitutet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, SLU Alnarp och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. Industrirepresentanter: Hasselfors Garden, MinBas, NCC, Sveriges Stenindustriförbund, STARKA, Cementa, Pipelife och Benders. Konsulter: CEC Design, Sweco, Viös AB, StormTac AB, Movium SLU och Thorbjörn Andersson landskapsarkitekt. Kommuner: Stockholms stad Trafikkontoret, Växjö kommun och Malmö stad. matcha Vinnovas insats och nå den budgeterade projektkostnaden på 20 miljoner kronor. Uppgiften lyckades, i september 2012 anordnades ett kick off -seminarium och under de gångna dryga två åren har projektet involverat totalt 22 aktörer, inklusive forskningsinstitut (se faktaruta). Åtta olika arbetspaket I förlängningen är målet för projektet att skapa hållbara, attraktiva städer där träden lever, översvämningsproblemen minskar och de hårdgjorda ytorna till exempel på gator, parkeringsytor och torg släpper igenom vatten utan att ge avkall på funktionsduglighet för trafiken, alternativt leder vattnet där det kan hanteras utan att öka belastningen på det vanliga VA-systemet. För att nå detta mål måste samverkan förbättras mellan det gråa (hårdgjorda ytor) och det gröna (vegetationen). Egentligen borde också ordet blåa ingått i projektnamnet eftersom flera delprojekt och aktörer har behandlat frågeställningar kopplade till dagvatten. Vattnet har faktiskt varit en röd tråd genom projektets alla arbetspaket. Projektet har varit organiserat i 8 olika arbetspaket eller Work packages (WP). 4 av dessa har haft fokus på specifika teman: WP 1: Attraktiva städer (stadskvalitet, staden som livsmiljö etc.). WP 2: Hårdgjorda ytor (överbyggnad, beläggningsmaterial etc.). WP 3: Gröna ytor (trädetablering, alternativa materialbäddar etc.). WP 4: Dagvattenlösningar. 10 Movium Direkt nr 8, 2014

11 Två st. arbetspaket har arbetat övergripande/ horisontellt med alla dessa teman genom studier kring: WP 5: Klimatpåverkan. WP 6: Hållbara materialval. Slutligen WP 7 och WP 8, som haft som uppgift att arbeta med Integration/Informationsspridning respektive Projektledning/Administration och Internationellt samarbete. Resultaten från WP 1-6 kommer att presenteras i rapporter som för närvarande är under utarbetning. Rapporterna publiceras succesivt via projektets hemsida: Föreläsningar visade bredden Under slutseminariet sammanfattades en del av de resultat och slutsatser som projektet lett fram till. För att ge en bild av projektets bredd listas här seminariets programpunkter med rubriker och föreläsare: - Attraktiva stadsmiljöer med fokus på råd kring trädetablering (Thorbjörn Andersson, Sweco). - Förenklad dimensioneringsberäkning av överbyggnad i hårdgjorda ytor samt vikten av kontrollfunktion och certifierad besiktning (Kurt Johansson, SLU). - Utveckling av programvara för datorsimulering av trafiklaster, dagvattenhantering mm. för applicering på torg, smågator och parkeringsplatser med hårdgjorda ytor (Jörgen Larsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). - Fullskaleförsök i labb och fältmätningar kring hållfasthet hos överbyggnadskonstruktioner på trafikerade gator, bland annat skelettjordar, samt hos beläggningar av dränerande ytmaterial på överbyggnader enligt AMA-standard (Fredrik Hellman, VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut). - Dimensionering av naturstenshällar (Jörgen Larsson, SP). - Kontrollrutiner för överbyggnader till markbeläggningar, exklusive slitlager (Kurt Johansson, SLU). - Träd i den hållbara staden principer för växtbäddar (Örjan Stål, VIÖS AB). - Biokol som tillväxtstimulerande tillsats i växtbäddar vid urbana trädplanteringar (Björn Embrén, Stockholms stad). Slutseminariet på Konsert & Kongress i Linköping lockade 90 deltagare, som fick ta del av en bred exposé av resultat från projektet. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 8,

12 dränerande betong. Slutseminarium för CLASS hålls den 14 januari 2015 i Espoo, Finland ( Två av seminariets föreläsare i samspråk: Kurt Johansson, SLU, och Thorbjörn Andersson, Sweco. Foto: Kai Marklin. - Fältmätningar av tillväxt och vitalitet hos urbana träd (Ann-Mari Fransson, SLU). - Metodik för renovering av växtbäddar för urbana träd (Malin Engström, Växjö kommun, och Örjan Stål, VIÖS AB). - Inventering och enkäter kring olika dagvattensystems rening och fördröjningsförmåga samt modellverktyg för nya systemlösningar (Henrik Bodin-Sköld, Sweco). - Funktionen hos dagvattenkassetter i fördröjningsmagasin för dagvatten (Jan Henrik Sällström, SP). - Biofilter, till exempel nedsänkta växtbäddar och regngårdar för rening och utjämning av dagvattenflöden (Thomas Larm, StormTac). - Dagvattenrening i mark och dränerande hårdgjorda system (Elin Elmefors, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik). - Modellering/simulering av stadsklimat (Hans Rosenlund, CEC Design). - Livscykelanalys kring energiåtgång för svensk respektive kinesisk natursten samt olika svenska markbetongprodukter (Lisa Bolin, SP). Sist under dagen gavs också en presentation av det finländska systerprojektet CLASS av representanter från VTT Technical Research Centre of Finland. Projektet Grågröna systemlösningar har haft en tät dialog med CLASS och flera samarbetsaktiviteter. CLASS arbetar enbart med de hårdgjorda ytorna och har bland annat utvecklat Breda lösningar krävs När man studerar listan på föreläsningar blir ju ofrånkomligen intrycket att det upplevs som ett intressant men väldigt brett och lite spretigt projektinnehåll. I sin inledning påpekade också koordinatorn Björn Schouenborg att det var många rätt olika discipliner och kulturer inom forskar- och konsultkåren som skulle samsas och integreras under ett paraply. Det tog lite tid, men som Vinnovas representant på plats, Rebecka Engström, påpekade det är viktigt att projektet ger en bred spegling av svenskt kunnande och innovationskraft som i förlängningen kan leda till konkurrenskraftiga satsningar i ett internationellt perspektiv. För att lösa städernas alltmer akuta behov som följd av ökad urbanisering och klimatförändring krävs nya bredare lösningar som samverkar. Även kommunerna måste tänka och, internt, samarbeta bredare när det gäller stadsplanering för att hantera dessa frågor. De olika forskarkulturerna kan illustreras med Hans Rosenlunds skämtsamma påpekande, som drog ner seminariedagens gladaste skratt: När jag fick höra att vi skulle jobba med skelettjordar trodde jag att det var problem på kyrkogårdar vi skulle lösa Ny projektansökan inlämnad Thorbjörn Andersson, Sweco, sa att han egentligen borde betala för all ny kunskap han fått i projektet. Det är ingen tvekan om att de flesta projektpartner fått en betydligt ökad insikt i möjligheterna i en samverkan utanför de traditionella ramarna. En ansökan om ett så kallat följdinvesteringsprojekt har sänts in till Vinnova. I ett uppföljande tvåårigt projekt vill intressenterna nu gå från att mestadels testa och utvärdera enskilda lösningar till att implementera och demonstrera projektlösningarna i kommunerna. Man planerar även ett arbetspaket som helt fokuserar på hur sådana lösningar på enklaste sätt ska kunna komma in i stadsplaneringen. 12 Movium Direkt nr 8, 2014

13 Nyheter Två nya NGSA-utmärkelser Två parker i Danmark har under hösten jurybedömts och befunnits vara kvalificerade att erhålla kvalitetsutmärkelsen Nordic Green Space Award. Den 21 november överlämnades diplom och hedersbetygelser till Vognsbølparken i Esbjerg kommun. En stor samling parkanvändare, med borgmästaren Johnny Søtrup i spetsen, hade samlats i parken vid ceremonin. Utmärkelsen överlämnades av landskapsarkitekt Martin Tranholm Frøst, Randers kommun, som ledde en dansk/ svensk domarkommitté där även bland annat Fredrik Jergmo från Movium ingick. Vognsbølparken, som anlades 1920, ligger mitt i Esbjerg och innehåller skog, park och natur. Juryn säger bland annat i sitt utlåtande att den ansvarige förvaltaren Vej & park, Esbjerg Kommune med respekt för historien har utvecklat parken så att den mycket väl uppfyller ett nutida behov av motion, rekreation och naturupplevelser. Den andra parken som bedömts med godkänt resultat under hösten är Mindeparken i Aarhus. Ceremonin med överlämnandet av NGSAutmärkelsen ägde rum den 1 december under ledning av domarkommitténs ordförande, landskapsarkitekt Anders Dam från Københavns Motionsredskap i Vognsbølparken. Foto: Fredrik Jergmo. Universitet. En modern folkpark som samtidigt är en kulturhistorisk minnespark klassisk, vacker och välskött, var en del av skrivningen i juryns bedömning. Diplom och hedersbetygelser mottogs av Kristian Würtz, Rådmand for Teknik og Miljø, Aarhus kommun. I och med dessa två nytillskott har nu 13 parkanläggningar i Danmark, Norge och Sverige erhållit utmärkelsen Nordic Green Space Award. Källa: nordicgreenspaceaward.com Vy från Vognsbølparken i Esbjerg. Foto: Fredrik Jergmo. Movium Direkt nr 8,

14 Movium Fakta om Grönt kulturarv Det sista Movium Fakta i 2014 års produktion har nyligen publicerats. Fakta-bladet har rubriken Historiska trädgårdsväxter får nytt liv och spridning. Författare är Eva Jansson och Linnea Oskarsson från POM Programmet för odlad mångfald och Elisabet Nilsson från Elitplantstationen. De beskriver varumärket Grönt kulturarv och processen som lett fram till återintroduktionen av äldre kulturväxter med lång odlingstradition i Sverige. Ett antal av de växter som nu saluförs i handeln presenteras i ord och bild. Tallvedsnematod i Finland Den fruktade tallvedsnematoden har hittats i emballage i Finland. Lastpallarna med skadegöraren kom från USA. Upptäckten gjordes vid en stickprovskontroll utförd av det finländska livsmedelssäkerhetsverket Evira. Det var två lastpallar som var kontaminerade. De hade stämpeln som visar att de blivit värmebehandlade enligt bestämmelserna för att ta död på tallvedsnematoden. Möjligen har värmebehandlingen inte varit tillräckligt effektiv. Tallvedsnematoden är en 0,5-1,0 millimeter läng rundmask med ursprung i Nordamerika. I Europa finns den i Portugal och Spanien. Källa: ATL 28 november Grönt ljus för grön rehabilitering Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än idag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin från SLU i en avhandling om naturunderstödd ( grön ) rehabilitering, som försvarades den 5 december. Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa. I denna behandlingsform varvas traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom grön rehabilitering gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp, och idag finns uppföljare på flera andra orter. Eva Sahlin har i sitt doktorsarbete vid SLU och Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen studerat Gröna Rehab en permanent verksamhet drivet i Göteborgs botaniska trädgårds regi. Gröna Rehab har naturunderstödd rehabilitering för personer som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, men också stresshanteringskurser för personer i riskzonen. Eva Sahlin har använt djupintervjuer för att ta reda på hur deltagare i dessa två verksamheter upplever, beskriver och värderar sin behandling och har följt deltagarna under 1,5 år genom frågeformulär bland annat om deras psykiska hälsa och välbefinnande. Den naturunderstödda rehabiliteringen hade lett till förbättringar i flera avseenden, till exempel när det gäller symtom på utbrändhet, depression, ångest och välbefinnande. Ett annat positivt tecken var minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion. För personer i behov av rehabilitering visade det sig vara viktigt att inte påbörja denna för tidigt. Att få tid för vila under en första återhämtningsperiod i hemmet var viktigt. Den naturunderstödda kursen i stresshantering hade också lett till förbättringar när det gäller 14 Movium Direkt nr 8, 2014

15 symptom på utbrändhet. Många tyckte också att deras arbetsförmåga hade ökat och att de hade färre stressrelaterade hälsoproblem. Ett annat positivt tecken var en minskning av de långa sjukskrivningarna. Eva Sahlins rekommendation är att det bör satsas mer på naturunderstödd rehabilitering än i dag, men inte som isolerade kortlivade projekt, utan snarare som ett permanent alternativ till andra modeller för rehabilitering och förebyggande vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Eva Sahlins avhandling har titeln To stress the importance of nature Nature-based therapy for the rehabilitation and prevention of stressrelated disorders. Källa: Nyheter från SLU Askskottsjukan i SLU-projekt I ett projekt vid SLU har under det senaste året över 400 askar som är resistenta mot askskottsjukan kartlagts. Nu fortsätter arbetet med att hitta orsaken till att vissa träd är mer resistenta än andra. Förhoppningsvis kan det svaret vara till hjälp när det gäller att mota spridningen av sjukdomen. Hittills har det gått riktigt bra med vårt projekt. Vi har besökt många platser i hela södra Sverige, från Skåne upp till Uppland, som är askens naturliga spridningsområde. Det är en liten del av populationen som är mer tolerant. Trots att de toleranta träden växer mitt ibland svårt skadade träd, är de vitala och livskraftiga och har väldigt få eller inga symptom alls på askskottsjukan, berättar Michelle Cleary, forskare på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Sjukdomen rapporterades i Sverige första gången år 2001 och räknas som helt etablerad sedan år Tillsammans med Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk, och SLU-professorn Jan Stenlid, arbetar Michelle Cleary med ett tre år långt projekt som handlar om att kartlägga de askar som står emot askskottsjukan. Efter uppmaning till allmänheten och samarbete med länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har de fått in rapporter om nästan 400 resistenta askar. Det här är ett strålande exempel på medborgarforskning. Vi har fått in ett hundratal rapporter från Askstam med död innerbark. Foto: www-skogsskada.slu.se allmänheten, och det har varit viktigt för att vi ska kunna bygga upp en databas över resistenta träd, säger Michelle Cleary. Framöver kommer forskarna att följa de friska träden både på växtplatsen, i växthus och i laboratorier. De kommer att leta efter både hur sjukdomen utvecklas i asken, och vad det är i de friska träden som håller dem friska. Med den kunskapen hoppas man kunna odla fram friska träd som kan ersätta de sjuka träden i både skogar och stadsmiljöer. Mindre än fem procent av askarna är resistenta. Hur sjukdomen utvecklas varierar från år till år, och enligt Michelle Cleary är det en av anledningarna till att det är viktigt att fortsätta följa träden. Skillnaderna i klimatet på de olika växtplatserna spelar förmodligen roll för hur fort sjukdomen sprids. Vi fokuserar på de hårdast drabbade områdena. På några av de här platserna, där många träd var totalförstörda, var det fantastiskt att se att det fanns ett par överlevare. Om den här forskningen lyckas kommer vi inte bara att rädda asken från att dö ut, utan också att hjälpa andra arter och organismer som är beroende av asken. Undersökningen kommer att presenteras i mitten av år Källa: Nyheter från SLU Movium Direkt nr 8,

16 Entreprenadbesiktningskurs i Umeå SBR Byggingenjörerna arrangerar i samarbete med BEUM och Movium en specialkurs i Umeå i Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö. Steg 1 i kursen anordnas den 5-6 februari 2015, steg 2 inklusive tentamen den 18 mars. Anmälan sker till SBR, sista anmälningsdatum 8 januari. Information och länk till anmälan via Information om BEUM Föreningen Besiktningsmän för utemiljö: Kalender Januari Pervious Pavement Implementation, seminarium i Espoo, Finland, anordnat av VTT Technical Research Centre, 27 Alnarps Jordbruks- och Trädgårdskonferens 2015, anordnad av Partnerskap Alnarp, 28 Byens Gulv teknik, arkitektur og planlægning, konferens i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av bl.a. Københavns Universitet Sektion for Landskabsarkitektur og Planlægning, 28 Stadsnära landskap konflikter kring nyttjande, seminarium i Stockholm anordnad av Riksantikvarieämbetet och Naturhistoriska riksmuseet, Februari LandskapsingenjörsDagen 2015, företagsmässa i Alnarp, Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1, specialkurs i Umeå anordnad av SBR Byggingenjörerna i samarbete med BEUM och Movium, info: Publika parker och trädgårdar konferens april 2015 Planera redan nu in ett av utemiljöbranschens största och hetaste evenemang i kalendern! Konferensen Publika parker och trädgårdar arrangeras på Katrinetorp i Malmö den 15 april. Konferensen är ett samarrangemang mellan Malmö stad, Helsingborgs stad, Movium SLU, SSPPG Swedish Society of Public Parks and Gardens samt European Garden Heritage Network. Konferensens fokus kommer att ligga på planering för barns park- och trädgårdsupplevelser. Dagen före konferensen, den 14 april, samlas SSPPG:s medlemmar till en nätverksträff på Katrinetorp. Mera information kommer i början av januari. 12 FAGUS Vinterkonferense 2015 i Oslo, Mars Jämställda utemiljöer för barn och unga, Movium Partnerskapsträff i Göteborg 12 Evidensbaserad hälsodesign och effekter av naturunderstödd rehabilitering, seminarium i Alnarp, info: lillian.lavesson@slu.se 12 European i-tree Conference i Alnarp, anordnad av i-tree, Treeco 2 nomics och SLU, 17 Släppmingel STAD, Movium-arrangemang i Malmö 18 Kirkegårdskonferencen 2015: Fokus på kirkegårdens værdier i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av bl.a. Københavns Universitet, 18 Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 2, (se ovan) Miljöbalksdagarna: Våra olika roller för en god miljö, konferens i Stockholm anordnad av bl.a. Naturvårdsverket, Vatten Avlopp Kretslopp, konferens i Borås anordnad av bl.a. VA-guiden och Borås stad, Nordiska Trädgårdar, mässa i Älvsjö, Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på , parvin.mazandarani@slu.se. Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, Alnarp Tel: goran.k.nilsson@slu.se 16 Movium Direkt nr 8, 2014