BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Transkript

1 BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion

2 Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas både för att öka den biologiska mångfalden och fylla stadens andra behov. Kunskapen om fördelarna som urban grönska ger har ökat och behoven av att använda gröna lösningar blir allt större. Vi behöver därför utnyttja fler urbana ytor för att anlägga vegetation och grönskan ska medvetet utformas för att ge många nyttor. Detta häfte ska ge inspiration kring nya typer av gröna lösningar för den moderna staden. Den är en kortare version av den längre Biologisk mångfald i den täta staden som bygger på erfarenheter från biotopanläggningar som byggts och utvärderats under åren i Malmö inom projektet BiodiverCity. Långa versionen av denna erfarenhetsskrift och mer information om projektet finns på Ett sätt att öka den biologiska mångfalden i staden är att anlägga gröna tak. Ett biotoptak har tjockare substrat än ett sedumtak och ger många fler ekosystemtjänster. Foto: Tobias Emilsson.

3 Urban grönska Urban grönska är all vegetation som finns i den urbana miljön. Det kan vara alltifrån naturlig grönska som står kvar som rester i staden, anlagda parker och gröna innergårdar till gröna tak, gatuträd och växter mellan gatustenar. Även vatten i regnbäddar, dammar och kanaler brukar räknas in i begreppet urban grönska. Att människor mår bra av gröna miljöer är gammal kunskap som bekräftas av modern forskning. Stadsbor som har begränsade möjligheter att lämna staden för att återhämta sig i naturen är extra beroende av att det finns goda möjligheter till rekreation i gröna miljöer. En del av Varvs parken i Malmö gjordes om till en skogsbiotop, vilket ökar trivseln för både djur och människor som vistas i parken. Foto: Anna Levinsson Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Att tänka på För att gynna biologisk mångfald: Gynna växter och djur som finns naturligt i regionen. Jorden måste vara anpassad efter de valda växterna. Ofta är matjorden vi använder för näringsrik för vilda växter. Om vi vill gynna en speciell djurgrupp - tänk på djurets hela livscykel. Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation inom arterna. Den biologiska mångfalden beror på förutsättningarna som jorden och klimatet ger. Områden med många arter är mer stabila än områden med få arter. För att göra insatserna för biologisk mångfald så effektiva som möjligt finns det vissa faktorer att ta hänsyn till. Att gynna växter och djur som finns naturligt i regionen kan bidra till att stärka dessa populationer och insatsen blir väldigt effektiv. Sol-, vindoch fuktförhållanden ska också vara rätt för maximal nytta. Ju högre biologisk mångfald det finns i ett område desto fler ekosystemtjänster erbjuder det. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på alla de nyttor vi får gratis från naturen. Exempel på ekosystemtjänster är luftrening, pollinering, trävirke, klimat reglering och friluftsliv.

4 Gröna lösningar Gröna tak och gröna väggar Begreppet gröna tak innefattar all vegetation som installeras på tak eller bjälklag. Gröna tak genererar en rad nyttor och ekosystemtjänster och kan se väldigt olika ut, från sedum- eller ängstak till parkmiljöer med träd. En del gröna tak behöver bara enstaka skötselinsatser per år medan andra kräver en mer intensiv skötsel. Ofta känner vi till gröna väggar som heltäckande väggar av grönska som består av kläng- och klätterväxter som antingen klättrar direkt på väggen eller på en konstruktion som hjälper växten att klättra uppåt. Klätterväxter har länge använts för att tillföra grönska då man helt enkelt planterat växterna i en växtbädd på marken. Numera ser vi istället mer och mer av det som vi kallar levande väggar. Dessa väggar består av ett modul- eller kassettsystem som är helt separerat från marken. All vatten- och näringstillförsel kommer från ett vertikalt system och växterna har inte kontakt med marken. Valet av typen av grön vägg beror på vilka förutsättningar som finns på platsen. I vissa fall finns inte möjligheten att plantera något på marken och då kan just en levande vägg vara ett alternativ. Att tänka på Det är viktigt att tänka på att ett grönt tak eller en växtvägg vanligtvis inte isolerar fasaden bakom. Substratet är fuktigt vilket gör att det snarare kyler fasaden. Nyttor Gröna tak skapar nyttor för såväl fastighetsägaren och hyresgäster som samhället och staden. De förlänger livslängden på ett tätskikt med procent och skapar en grönare och mindre bullrig närmiljö. Ett grönt tak bidrar också till en ökad biologisk mångfald, främjar pollinerande insekter och reducerar volymen och hastigheten på avrinnande regnvatten. Det kan också förhindra uppvärmningen av en takyta sommartid jämfört med grå eller svarta tak. Vänstra bilden: På åttonde våningen på fastigheten Ohboy i Malmö finns ett grönt trädäck. Högra bilden: Tak med våtmarkskaraktär på Ohboy. Takets utformning bidrar ytterligare till att minska avrinningen från fastigheten.

5 Att tänka på Det är relativt lätt att göra en jord mer fuktighetshållande genom att tillsätta kompost och annat organiskt material. Det är svårare att göra en jord torrare utan att dika. Växter som är anpassade till torra miljöer är också oftast anpassade till mycket sol. Olika typer av ängar passar bäst för att ersätta gräsmatta. Torräng, fuktäng, kalkäng eller sandäng är de vanligaste. Att plantera ett stort antal arter gör att man får en säkrare etablering. De arter som passar på platsen kommer att klara sig och det blir stor mångfald. Urbana biotoper Det finns stora områden i en stad som mestadels består av klippta gräsytor med mycket liten artrikedom, ytor som kan utnyttjas till rekreation. Det finns också ytor som inte används till något annat än att vara skiljeytor, rabatter och planteringar vars huvudfunktion är att smycka staden. Om en del av dessa ytor omvandlades till urbana biotoper skulle vi ha en mycket mer välfungerande stad som gynnar människor och natur. Ytorna skulle kunna användas för att infiltrera vatten vid skyfall och hysa en hög biologisk mångfald. De skulle även bli tåligare och mer tilltalande. En hög artrikedom och diversitet av växter skapar också miljöer för många andra organismer, insekter och fåglar. Nyttor Urbana biotoper skapar livsmiljöer som är anpassade efter olika organismer som finns i naturen. Växter och djur som det finns anledning att stödja får habitat. Det kan vara att stödja pollinerare, öka andelen av en livsmiljö, introducera en helt ny miljö eller skapa kontakt mellan två större gröna ytor. Miljöer med många arter är mer stabila än miljöer som innehåller få arter. Detta betyder att miljön är mer motståndskraftig mot förändringar, den klarar av tillfälliga förändringar som till exempel en översvämning, torka eller om en invasiv art dyker upp. Fler arter gör också att skötseln blir mindre. Om man dessutom har valt växter efter jordens egenskaper och lokalklimatet kommer skötseln att bli mycket låg. Denna skuggiga innergård i Malmö gjordes om till en frodig skogsbiotop.

6 Funktionella lösningar för grönska Förtätningen av städerna gör att andelen mark som kan användas till plantering minskar. Ett träd behöver cirka 15 kubikmeter jord för att kunna växa och utvecklas. När den platsen inte finns kan den täta staden göras grönare genom att växtsystem integreras i ytor som traditionellt sett inte kunnat hysa grönska. Det mest vanliga och klassiska exemplet på så kallad tredimensionell grönska är pergolan. Den konstruktion som växterna klättrar på kan i stort sett se ut hur som helst så länge den är anpassad till växtens sätt att ta sig uppåt. Växter som klarar sig med lite jord och varierande vattentillgång lämpar sig bra för odling i kärl utan markkontakt. Om dessa kärl utformas så att de kan flyttas finns möjlighet att tillfälligt skapa grönskande platser i staden där det annars inte är möjligt. Det skapar en form av mobil grönska som kan anpassas efter säsong eller behov. För att skapa en hållbar grönska måste man vid val av växt ta hänsyn till platsen där de ska placeras. Hur mycket jordvolym är det möjligt att få tillgänglig? Hur mycket sol eller skugga är det? Är det utsatt för vind eller annat slitage? Hur mycket plats finns det att klättra på? Hur vill jag att växterna ska klättra? Nyttor Vertikal grönska ger ett gott estetiskt intryck från många olika avstånd och nivåer. Grönskan kommer nära brukarna. Växters skuggningseffekt kan utnyttjas om man leder ut klätterväxter över vistelseytor. Något som är extra viktigt för känsliga grupper som barn och äldre. O hoj i Malmö har en växtbeklädd vägg som är anpassad efter växternas egna sätt att klättra. Foto: Jonatan Malmberg.

7 Arbetsprocessen och organisationens betydelse Ett antal utmaningar och framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med de biotopanläggningar som ingått i BiodiverCity. Lärdomar som framkommit visar att ett lyckat slutresultat är beroende av: En tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen. En tydlig och tidig vision och målbild som följer med och kommuniceras i alla led, hela vägen från idé till förvaltning. En noggrann kunskapsöverföring vid eventuellt personalbyte. En tydlig ansvarsfördelning gällande drift och driftorganisation, i god tid innan anläggningen är på plats. Engagerade, kunniga och kompetenta medverkande. Illustration: Tips för ett lyckat slutresultat - tidig samverkan, tydlig och tidig vision och målbild, noggrann kunskapsöverföring och tydlig ansvarsfördelning Det är främst ekonomiska krav som hindrar och försvårar för fastighetsbolag och entreprenadbolag att prioritera och genomföra gröna lösningar. Krav från miljöcertifieringar eller andra lokala eller nationella krav som ska följas och att lyfta fram nyttorna av den gröna lösningen skulle kunna påverka denna prioritering. En längre sammanställning gällande utmaningar och framgångsfaktorer för investering i gröna lösningar finns i rapporten Varför investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald? på ivl.se/biodivercity.

8 BiodiverCity kom till utifrån insikten om att det finns en stor potential att göra våra städer grönare. Ekosystemtjänster som dagvattenhantering, klimatanpassning och förbättrad folkhälsa är viktiga komponenter i stadens långsiktiga hållbarhet. Projektgruppen inom BiodiverCity har därför arbetat för att utforma och testa nya sätt att öka stadens biologiska mångfald och förbättra förutsättningarna för urbana ekosystemtjänster. Målet har varit att utveckla tjänster, produkter och processer som främjar och ökar stadens biologiska mångfald. Under projektets gång har ett antal gröna lösningar testas runtom i Malmö varav några beskrivs i denna skrift. Arbetet inom projektet har skett i en bred konstellation med representanter från kommun, region, universitet, forskningsinstitut, bostads- och fastighetsbolag, konsulter, tillverkare och entreprenörer.