SAMVERKAN MELLAN GRÅTT&GRÖNT
|
|
- Mats Sven Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMVERKAN MELLAN GRÅTT&GRÖNT 26 Cirkulation
2 För att klara ökad nederbörd och intensiva skyfall måste stadens gråa och gröna ytor börja samverka bättre. Dränerande hårdgjorda ytor, förbättrad trädetablering och en utökad användning av regnbäddar är några av lösningarna som ska minska risken för framtida översvämningar och att förorenat dagvatten når recipienterna. Text/Ulrika Jönsson Belyazid Bild/Siwi Cirkulation 27
3 D et är inom det Vinnova-finansierade projektet»grågröna systemlösningar för hållbara städer«som forskare, industrirepresentanter, konsulter och kommuner har samarbetat för att utveckla kunskap och ta fram lösningar som ska bidra till att Sveriges städer står bättre rustade inför både ökad urbanisering och ett mer nederbördsrikt klimat. Björn Schouenborg är forskare på CBI Betonginstitutet och koordinator för projektet. Med nuvarande förtätningstakt riskerar vi att, med traditionell byggteknik, förvärra effekterna av förväntade klimatförändringar. Jag skulle faktiskt till och med vilja säga att det står utom allt tvivel att vi kommer att öka skadorna och kostnaderna om vi fortsätter att bygga som vi gör idag, säger han. Genom att se möjligheter där andra har sett problem, använda sig av tvärvetenskapliga angreppssätt och applicera helhetstänk har man inom Vinnova-projektet tagit fram lösningar som integrerar många funktioner i ett. Björn Schouenborg ger ett exempel. Vi har inte arbetat med att ta fram ett nytt koncept för plantering av stadsträd. Vi har arbetat 28 Cirkulation Bild/Björn Schouenborg Med hjälp av nya typer av dränerande hårdgjorda ytor ska dagvattnet kunna infiltreras, lagras och renas i marken istället för att belasta dagvattensystem och reningsverk. med att ta fram ett nytt koncept för att plantera stadsträd som samtidigt minskar belastningen på dagvattennätet och renar dagvattnet, säger han. Ett av delprojekten syftar till att ta fram funktionella hårdgjorda ytor som har dränerande egenskaper. Idag är beläggningarna på gator och torg ofta så täta att regn inte kan tränga igenom och 95 procent av vattnet forslas därför bort genom avrinning, med onödig belastning av dagvattensystem och rörledningar som följd. Redan idag finns något som kallas dränerande asfalt. Men eftersom det enbart är själva slitlagret som är dränerande, och inte lagren därunder, så måste vattnet ändå ledas bort. I Vinnova-projektet har man istället arbetat med att ta fram en helt dränerande överbyggnad, det vill säga såväl slitlager som förstärkningslager och bärlager är vattendränerande. Björn Schouenborg visar en film där konstruktionen testas. En hjullastare kör fram och tillbaka och öser skopa efter skopa med vatten på en yta täckt av markstenar. Mängden motsvarar med råge ett skyfall och det är svårt att tro sina ögon. Vattnet rinner nämligen rätt igenom stenarna i en rasande fart. Björn Schouenborg förklarar varför: Markstenarna har en betydligt större fog än normalt och fogen är vattengenomsläpplig. Dessu-
4 Stadens grå och gröna ytor måste samverka bättre för att klara allt mer intensiva skyfall. Bild/Pixhill tom saknar bär- och förstärkningslagren under markstenarna finfraktionerna upp till 4 mm. Det gör att vattnet kan transporteras nedåt väldigt snabbt. Hållfastheten hos konstruktionen är däremot inte optimal menar Björn Schouenborg. Våra tester visar att sättningarna är för stora för att den här typen av konstruktion ska kunna användas överallt i städerna. Där trafikbelastningen inte är alltför hög fungerar den dock. Forskarna ska nu fortsätta testerna för att försöka få fram ytterligare konstruktioner med något annorlunda egenskaper. Genom att enbart ta bort finfraktioner upp till två mm hoppas de få fram mer bärkraftiga lösningar som kan användas där trafikbelastningen är hög. Men även så kallade skyfallslösningar, som helt saknar finfraktioner och som både tar hand om och fördröjer vattnet vid extrema väderförhållanden, står på schemat. Den här typen av dränerande hårdgjorda ytor minskar inte bara belastningen på städernas VAsystem utan gör också att vattnet kommer till nytta där det verkligen behövs i marken där trädens rotsystem kan ta upp det, säger Björn Schouenborg.»Vi har arbetat med att ta fram ett nytt koncept för att plantera stadsträd som samtidigt minskar belastningen på dagvattennätet.«ann-mari Fransson är forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU och specialist på stadsträd. Många stadsträd lider av både vatten- och näringsbrist, säger hon. Att de dränerande hårdgjorda ytorna resulterar i att vattnet kan ledas ned i marken, så att träden får tillgång till det, är därför en stor vinst för träden. Men inte bara för dem. Man får en retention av vattnet. Sedan renar också träden vattnet från näringsämnen, vilket är positivt för både reningsverk och recipienter, säger Ann-Mari Fransson. Träden har däremot ingen betydelse för att kapa flödestoppar. Då är växtbäddarnas uppbyggnad betydligt viktigare. Något som har blivit populärt under de senaste tio till 15 åren är att använda sig av så kallade skelettjordskonstruktioner. I motsats till vad man kanske kan tro är det inte jordar fyllda av skelettcirkulation 29
5 delar. Istället syftar namnet på att jorden byggs upp av ett stenskelett ett 40 till 100 cm djupt lager av stora stenar med en diameter på mellan 65 och 150 mm. Stenskelettet fylls sedan med vanlig jord. Huruvida skelettjordarna är positiva för trädens tillväxt och vitalitet på lång sikt är i dagsläget oklart. Att de däremot har en hög genomsläpplighet vad gäller vatten, i många fall kan lagra stora mängder vatten och i vissa fall även kan rena vatten finns belagt. Det blir allt vanligare att blanda ned biokol i växtbäddar med skelettjord. Biokol fungerar precis som aktivt kol och kan därför rena dagvattnet som leds ned i bäddarna, säger Ann-Mari Fransson. Transporten av tungmetaller, olja och andra miljöfarliga ämnen till vattendrag och reningsverk kan på så sätt förhindras. En annan lösning som forskarna har tittat närmare på är regnbäddar (eller Rain Gardens som de kallas på engelska). Idag finns inte särskilt många regnbäddar i Sverige. Men det är oerhört många som är i projekterings- och byggfasen just nu. Det har blivit lite hippt att ha en regnbädd, säger Kent Fridell, även han forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU. Regnbäddar är vegetationsbeklädda markytor som ofta är nedsänkta och byggda så att de skapar en fördröjningszon för dagvatten. Vattnet filtreras sedan långsamt ned genom marken. Om man bara tittar på resultaten från de regnbäddar som är korrekt byggda så fungerar de bra med optimal fördröjning och rening, säger Kent Fridell. Ett stort problem har dock varit att få entreprenörerna att bygga rätt. När Kent Fridell under sommaren 2015 åkte runt och kontrollerade tio olika regnbäddar visade det sig att ingen av dem hade byggts enligt handlingarna. Det slarvas oerhört mycket inom den gröna sektorn. Dessutom finns det en tradition av att göra som man alltid har gjort. Eller så tänker man att ritningen är fel, säger Kent Fridell. + Bild/Ann-Mari Fransson En skelettjordskonstruk - tion består av ett sten - skelett fyllt med jord. Skelettjordar har hög genomsläpplighet för vatten. Bild/Pixhill Stadsträden mår ofta dåligt, bland annat på grund av vatten- och näringsbrist. fungerar väl i kallare klimat. Det sistnämnda tror Kent Fridell inte ett dugg på. I Kanada finns massor av regnbäddar. Där är vintrarna både kalla och snörika. Naturligtvis måste styrnings- och avvattnings - system sättas på frostfritt djup. Och man måste använda material och växter som är anpassade till ett kallare klimat. Vilka som är lämpliga här i Sverige är något som det forskas kring just nu. Men det är bara små problem, inga stora utmaningar menar Kent Fridell. Det gäller bara att tänka till en gång extra. En utmaning är det däremot att hålla de dränerande konstruktionerna öppna på lång sikt, särskilt här i Sverige där gatorna sandas för att undvika halka på vintern. Gruset mals sönder av däcken och följer, tillsammans med andra partiklar, med dagvattnet ned i marken. Där täpper de till håligheterna i markkonstruktionerna, vilket kan leda till att förmågan att släppa igenom vatten försämras väsentligt. Man får helt enkelt lov att satsa mer på underhåll och städning av gatorna så att finmaterialet sugs upp istället. En fråga som återstår att lösa är hur ofta man måste göra det, vad det kostar och om det eventuellt behövs nya maskiner som är Det som var förvånande var dock att samtliga tio regnbäddar hade gått igenom besiktningen. Det kanske inte spelar så stor roll i andra sammanhang, men i dessa fall kan det leda till katastrof eftersom det kan bli en översvämning där det inte alls var tänkt att det skulle bli en. För att komma tillrätta med problemet har Kent Fridell och de andra forskarna satsat mycket tid och pengar på att informera om regnbäddarna vilken funktion de har, hur de ska byggas och varför de ska byggas på just det sättet. Dessutom har de skapat helt nya kontrollplaner för arbetena, något som förhoppningsvis ska leda till att fler regnbäddar blir korrekt konstruerade i framtiden. Argument som ofta lyfts fram mot regnbäddarna är att de är relativt skötselkrävande och inte Projektet»Grågröna systemlösningar för hållbara städer«startade 2012 och pågår fram till och med Projektet koordineras av CBI Betonginstitutet, men har hela 24 projektpartners bestående av representanter från såväl industri och konsultföretag som universitet och kommuner. Målsättningen med projektet är att skapa städer som står bättre rustade inför den ökande urbaniseringen och ett mer nederbördsrikt klimat. Projektet delfinansieras av Vinno - va och följer en projektstruktur med tre olika faser, där man i den första fasen identifierar behov och skapar samarbetskonstellationer samt i fas två och tre arbetar mer konkret med innovativa lösningar på framtida samhällsproblem. Projektet är nu i den tredje och avslutande fasen, och har bytt namn till»klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor«. Källa: Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet. 30 Cirkulation
6 En relativt ny metod för att omhänderta dagvatten är att använda så kallade regnbäddar. Målet är att efterlikna naturens sätt att omhänderta dagvatten. Bild/Kent Fridell effektivare på att hålla rent än vad de maskiner vi har idag är, säger Björn Schouenborg, men påpekar samtidigt att sådana kostnader måste ställas i relation till kostnaderna för en översvämning. Björn Schouenborg menar att många städer skulle kunna undvika att behöva dimensionera upp VA-systemen i framtiden om de tillämpade de olika grå-gröna lösningar som har tagits fram inom projektet, men tillstår samtidigt att det krävs en hel del från städernas sida för att de ska kunna implementera lösningarna som föreslås. Det gäller att de inte stirrar sig blinda på anläggnings-, drift- och underhållskostnader utan tänker i ett livscykelperspektiv. Ska man bygga hållbart måste man tänka långsiktigt och inte låta kortsiktiga vinster styra investeringarna. De måste också ha modet att våga testa utan att ha hundraprocentiga garantier för att allt fungerar, säger Björn Schouenborg. Samtidigt menar han att man från forskarhåll också måste ta ansvar och ta fram de beräkningar som städerna behöver för att kunna motivera användning och anläggning av nya lösningar. Vi borde till exempel ta fram kostnadsjämförelser som visar vad det kostar att någon tar bort det lilla extra skräp som blåser ned i en nedsänkt»det gäller att de inte stirrar sig blinda på anläggnings-, drift- och underhållskostnader utan tänker iett livscykelperspektiv.«lekpark jämfört med uteblivna kostnader för översvämning eftersom lekparken även fungerade som vattenmagasin under ett skyfall. Forskarna måste också arbeta för minimera riskerna för att byggnationerna utförs på ett felaktigt sätt något som även Björn Schouenborg menar är oerhört vanligt idag. Enklare konstruktioner, kontrollprogram och entreprenörsutbildningar är några av de åtgärder som man arbetar med just nu för att försöka motverka konstruktionsfel. Målsättningen med projektet att skapa gen - omtänkta systemlösningar där det gråa och det gröna samverkar med det blåa, träden lever, översvämningsproblemen minskar och de hårdgjorda ytorna trots hög permeabilitet har bibehållen funktionsduglighet anser Björn Schouenborg att de praktiskt taget har nått. Vi behöver komplettera med några försök till men annars är vi där. Under den sista fasen av projektet, som Cirkulation 33
7 Att skapa genomtänkta systemlösningar där det gröna och grå samverkar kräver att man gör rätt vägval. Bild/Pixhill»Det har varit många aha-upplevelser under resans gång, och vi har alla fått en mycket större förståelse för varandras olika perspektiv.«+ Biofilter och regnbädd nämns ofta i samma mening. Men vad är egentligen skillnaden mellan de två? Enligt Kent Fridell, forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU är både biofilter och regnbäddar uppbygg - da på exakt samma sätt och går inte att separera ur konstruktionssynpunkt. Funktionen kan däremot skilja sig åt. Ett biofilter har som huvudmål att rena vattnet. Regnbäddar renar också vattnet, men har även en pågår fram till och med 2017, ska fler demonstrationsanläggningar byggas. För att lyckas med det sistnämnda gäller det att ha många städer med sig då kanske i alla fall någon hinner göra någonting. Vi har ju lite olika tidsperspektiv. För oss är fyra år mer eller mindre hela vår projekttid där vi vill hinna både ta fram lösningar och testa dem. I fördröjande och en estetisk funktion. Eftersom man idag eftersträvar»allt-i-ett-lösningar«, där estetiska, såväl som biologiska, ekologiska och peda gogiska funktioner inkorporeras i en och samma enhet, har skillnaderna mellan biofilter och regnbäddar mer eller mindre suddats ut och har idag väldigt liten praktisk betydelse. Källa: Kent Fridell, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU. ett stadsplaneringsperspektiv är fyra år ingenting, säger Björn Schouenborg. Dessutom ska det dimensioneringsverktyg som forskarna har tagit fram vidareutvecklas. Syftet med verktyget är att hjälpa användaren att dimensionera en anläggning, till exempel en torgyta, en gata eller en parkering, med avseende på både dagvatten och trafiklaster. Verktyget hjälper till att ta reda på vilka material som behövs, beräkna vilka lagertjocklekar som krävs och hur mycket vatten konstruktionerna kan hantera samt hur det blir om man kopplar på en regnbädd eller en skelettjordsanlagd trädplantering i anslutning till den hårdgjorda ytan, berättar Björn Schouenborg. Redan idag finns en stomme för en traditionell trafikbelastad konstruktion, men verktyget behöver kompletteras med nya typer av dränerande överbyggnader i takt med att forskningsresultaten presenteras. Det som har varit intressantast under projektet menar Björn Schouenborg utan tvekan är den helhetssyn som det tvärvetenskapliga tillvägagångssättet genererat. Det har varit många aha-upplevelser under resans gång, och vi har alla fått en mycket större förståelse för varandras olika perspektiv. Både trädkramare och betonghäckar, säger han med ett skratt. 34 Cirkulation
Hållbar stad går i grågrönt
SPs Samhällsbyggnadsdag Hållbar stad går i grågrönt Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet bjorn.schouenborg@cbi.se Vinnovaprojekt inom programmet Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer.
Läs merBilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
Läs merDagvattenutredning Syltlöken 1
Dagvattenutredning Syltlöken 1 Tillhörande detaljplan för bostäder m m inom fastigheten 2016-10-24 Upprättad av Va-avdelningen, Tekniska förvaltningen Josefine Evertsson Syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen
Läs merVIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014
Vattnet i den hållbara staden - En konferens i Göteborg 12-13 november 2014 Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål 22 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs merDagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom
Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...
Läs merDagvattenutredning Liden 2:4
Dagvattenutredning Liden 2:4 Adrian Lavén Teknisk service VA-avdelningen. 2018-11-16 Bakgrund och syfte Lidköpings kommun har fått i uppdrag utav samhällsbyggnadskontoret att ta fram en dagvattenutredning
Läs merDAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Läs merTa hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga
Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via
Läs merGrå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer HVS och fältförsök Fredrik Hellman VTI Introduktion HVS och Fallvikt Syftet Undersöka hållfasthet och hållbarhet av nya överbyggnadskonstruktioner (dränerande
Läs merUmeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:
PM Umeå 2017-04-12 WSP Sverige AB Desiree Lindström och Sara Rebbling 1 (7) WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens
Läs merStadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering
Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering Björn Schouenborg Bjorn.schouenborg@cbi.se Korta projektfakta Tid: 2 + 2 år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: 20 + 20 M SEK. 50 respektive
Läs mer10 Uppsala kommun Grönblåa system i stadsdelen Rosendal
10 Uppsala kommun Faktainfo om grönblåa system med luftigt förstärkningslager & regnbäddar mm Bostadsbristen är stor i Uppsala och invånarantalet växer kraftigt, ett led att skapa fler bostäder utvecklas
Läs merSJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ
SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen
Läs merKlimatsmarta gator och torg Vinnova-projekt: Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor
Klimatsmarta gator och torg Vinnova-projekt: Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Erik Simonsen Senior utvecklingsledare, Ph.D. Cementa Utveckling erik.simonsen@cementa.se Klimatsäkrade systemlösningar
Läs merUnderlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation
2019-03-25 DAGVATTENHANTERING Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation Ytan som planläggs för bebyggelse är 5500 m2. Idag är
Läs merDAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT
DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT DeepGreen använder dagvattnet för att skapa bättre förutsättningar åt stadens träd Genom att se nederbörden som en resurs istället för ett problem, uppstår helt nya
Läs merBiokol i urbana vegetationsbäddar
Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd
Läs merDagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö
Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
Läs merDränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö
Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö Fredrik Hellman, VTI fredrik.hellman@vti.se Projektfakta Undersökningarna är del av ett Vinnova projekt: Klimatsäkrade systemlösningar
Läs merHållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Läs merKap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun
Kap 3 DAGVATTEN 3.1 LEDANDE DOKUMENT 3.2 DAGVATTENSTRATEGIN 3.3 RANGORDNING VID PLANERING 3.4 TEKNISKA LÖSNINGAR 3.5 BRUNNAR 3.6 LEDNINGAR 3.7 SERVISANMÄLAN Reviderad 2017 1 3.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings
Läs merKlimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara
Läs merBiodiverCity Dagvattenhantering
BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad Vision En grönare, attraktivare och
Läs merDAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Läs merStadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering
Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering Björn Schouenborg Bjorn.schouenborg@cbi.se Korta projektfakta Tid: 2 + 2 år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: 20 + 20 M SEK. 50 respektive
Läs merVälkomna till slutseminarium för samverkansprojektet
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet Linköping 2014-12-11 AGENDA Tider mm 10:00 Välkommen (Movium, Björn Schouenborg, Vinnova) 10:30 (WP1)
Läs merPilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (6) 2017-11-28 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2017-12-14 Pilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merGRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING
1/3 GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING UTSTÄLLNINGSHANDLING Göteborg 2012-12-17 Rickard Andersson Göran Skålberg ADWICE AB Skeppet Ärans väg 3 426 71 Västra Frölunda Telefon 031-3012300 www.adwice.se Org nr
Läs merHårdgjorda ytor som en resurs i dagvattenhanteringen
Hårdgjorda ytor som en resurs i dagvattenhanteringen Fredrik Hellman, VTI NVF sommarmöte 2018 Reykjavik En del av Vinnova projektet Klimatsäkrade Systemlösningar för Urbana Ytor http://klimatsakradstad.se/
Läs merDagvatten-PM, Storvreta centrum
Tengbom 2015-11-09 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark... 5 Dimensionering... 6 Metoder... 10 3.1 Fördröjning via magasin i mark... 10 3.2
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE Svalövs kommun har tagit fram förslag till ny detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. i södra delen av Svalövs tätort (Figur
Läs merGrönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala
Grönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala THOMAS BLOMQVIST, projektledare anläggning Stadsbyggnadsförvaltningen 2017 Ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt Detaljplan
Läs merDagvattenutredning Sparven 6
Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340
Läs mer5 Växjö kommun. 5.1 Genomsläpplig beläggning på Västra Esplanaden
5 Växjö kommun I Växjö kommun har man sedan låg tid tillbaka antagit ett helhetsgrepp kring hanteringen av dagvatten. Det kommunala ledningsnätet är på sina platser överbelastat och det har anlagts både
Läs merSvenskt Vatten Rörnät och Klimat mars
Svenskt Vatten Rörnät och Klimat 2018 13-14 mars Växters tålighet i den urbana miljön- fakta och fördomar i samband med dagvattenhantering Örjan Stål 25 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Läs merDagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02
1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88
Läs merDAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB
DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH
Läs merAtt förändra en värld... The future of drainage.
Att förändra en värld... The future of drainage. BEHOVET AV AVVATTNING FÖRÄNDRAS -både globalt och i Sverige ACO har identifierat tre viktiga faktorer som påverkar vårt synsätt på hur vi skall ta oss an
Läs merDagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås
2017-06-10 Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås Handläggare Gunnar Eriksson 070-513 88 20; 021-448 04 30 gunnar.eriksson@gema.se Bakgrund Dagvattenutredningen ska utgöra underlag
Läs merDag- och dräneringsvatten
Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika
Läs merInformation om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun
Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun Innehåll Inledning... 1 Dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten... 2 Fastighetsägarens roll i dagvattenhanteringen... 2 Lokalt omhändertagande
Läs merUponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment
Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten 011 Förorenat dagvatten ett växande problem I takt med att antalet hårdgjorda
Läs merMÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat
MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar
Läs merPM Dagvatten Kv Tumstocken 6 och 9 Arninge Handelsplats, Täby. Datum Uppdragsnr: 16204
PM Dagvatten Kv Tumstocken 6 och 9 Arninge Handelsplats, Täby Datum 2018-04-23 Uppdragsnr: 16204 Innehåll Förutsättningar och anvisningar... 3 Ytor... 3 Dimensionerande regn... 3 Beräkning av 30-årsregn...
Läs merStadens strategi och vägledning för dagvatten
Stadens strategi och vägledning för dagvatten Förvaltnings- och bolagsövergripande arbete Styrgrupp: Styrgruppen för god vattenstatus Arbetsgrupp: Stockholm Vatten och Avfall (projektledare) Miljöförvaltningen
Läs merAvslutande ord. Framför allt ett jättestort TACK till alla som bidragit till ett fantastiskt projekt med mängder av nyttiga resultat!
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer - SLUTSEMINARIUM Avslutande ord Framför allt ett jättestort TACK till alla som bidragit till ett fantastiskt projekt med mängder av nyttiga resultat! bjorn.schouenborg@cbi.se
Läs mer2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
Läs merFÖRORENINGSBERÄKNINGAR TELEGRAFEN OCH VAKTBERGET
FÖRORENINGSBERÄKNINGAR TELEGRAFEN OCH VAKTBERGET Stockholm-Globen 2017-08-28 WSP Sverige AB och Lea Levi WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10 7225000 WSP Sverige AB
Läs merGRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Läs merKälldal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB
Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...
Läs merGrönblå system i Rosendal Uppsala
Grönblå system i Rosendal Uppsala THOMAS BLOMQVIST, projektledare anläggning Stadsbyggnadsförvaltningen 2018 Ett av Uppsalas största pågående stadsutvecklingsprojekt Bra läge nära kommunikationer, centrum,
Läs merKvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning
1 Beräkningar för förtätningskvarter 1a Välj Å(återkomsttid för regn)=10 år samt R djup =20 mm för beräkningarna, vilket enligt Figur 1 innebär att ca 90 % av årsvolymen tas om hand. Genomsläpplig beläggning
Läs merPM Fördröjning av dagvatten
1/8 Drottninghögs centrum, Helsingborg PM 170327 Fördröjning av dagvatten 8 sidor Upprättat av era landskap box 4075 203 11 Malmö 1 Inledning I detta PM ges förslag på hur dagvattnet kan tas om hand när
Läs merTräd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret
Träd & Dagvatten Örjan Stål VIÖSAB orjan.stal@viosab.se Björn Embrén Trädexpert Stockholm Stad Trafikkontoret bjorn.embren@stockholm.se Fungerar gröna infiltrationstråk som bra växtbäddar för träd? Varför
Läs merTillväxt och vitalitet hos urbana träd
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Frida Andreasson, Björn Embrén, Örjan Stål, Ann-Mari Fransson VIÖS AB Prunus avium Plena planterad som 25-30 cm träd
Läs merLokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré
Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter
Läs merUPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld
UPPDRAG Östra Torp, förprojektering UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson DATUM 3 UPPDRAGSNUMMER 7001092000 UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld KVALITETSGRANSKAD AV Göran Wallgren 1. Dagvattenhantering
Läs merPM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND
Dokumentnamn Dagvatten Vår referens Datum Uppdragsnr Louise Björkvald 2015-03-03 335191 PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND Ett detaljplanearbete pågår i utkanten
Läs merÄrende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten
Ärende 22 Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-01-18 KS. 2018-00338 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Svar på medborgarförslag om tillvaratagande
Läs merGRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala
Läs merFunktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a
Villaträdgård 1 Utformning Trädgården har en enkel utformning och dagvattnet samlas enbart i en större regnbädd. Takavvattningen leds via regnvattentunnor vidare till den planterade regnbädden. I regnbädden
Läs merDag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se
Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning
Läs merDagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna
Uppdragsnr: 10194238 1 (6) PM Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Inledning WSP har fått i uppdrag av Titania att göra en dagvattenutredning inför VAprojekteringen av området
Läs merDagvattenhantering Kattvikskajen
1 (9) Dagvattenhantering Kattvikskajen 2 (9) Bakgrund Den planerade stadsdelsutvecklingen på Kattvikskajen innebär att den idag hårdgjorda, outnyttjade ytan omvandlas till en ny stadsdel som länkas samman
Läs merDagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag
2015 Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag Innehåll Åtgärdsförslag... 2 Södra industriområdet... 2 Åstorp tätort... 5 Hyllinge... 8 Färdigställd 2015-08-24 Antagen av Kommunfullmäktige
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Kv. Giggen Tallkrogen
DAGVATTENUTREDNING Kv. Giggen Tallkrogen Stockholm 2013-02-26 Novamark AB Olle Burman Jimmy Jonsson I:\PDOC\13022, Kv, Giggen\M\M-dok INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH HYDROLOGI 3 3. DAGVATTEN
Läs merSärsta 38:4 Knivsta. Dagvattenutredning Underlag för detaljplan
Särsta 38:4 Knivsta Dagvattenutredning Underlag för detaljplan Upprättad datum 2015-10-05 Handläggare: Stina Carlsson Ändringar: rev 2016-03-20 Benämning Bakgrund Detta PM har tagits fram i samband med
Läs merGRÖNA FAKTA. Hårdgjorda ytor och dagvattenhantering samverkar i framtidens städer
GRÖNA FAKTA Hårdgjorda ytor och dagvattenhantering samverkar i framtidens städer I takt med att städerna växer försvinner den naturliga markytan och ersätts med olika hårda och mindre vattengenomsläppliga
Läs merCBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage
CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage
Läs merP M GE M E N SAM B E DÖM NI N G D AGVATTE N H AN TE RI N G FÖ R LI D KÖPI N GSVÄGE N OCH GAR AGE VÄGE N SLU TVE RSI O N
Sofie Sarri 010 452 28 81 Linda Bäckström 010 452 27 93 P M GE M E N SAM B E DÖM NI N G D AGVATTE N H AN TE RI N G FÖ R LI D KÖPI N GSVÄGE N OCH GAR AGE VÄGE N SLU TVE RSI O N 201 7-09 - 26 1 SYFTE Syftet
Läs merGöta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.
DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta
Läs merRekommendationer för dag- och dränvattenhantering
Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten
Läs merVästra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Läs merPM Dagvattenutredning
1/10 Åkarp 7:89, Burlövs kommun PM Dagvattenutredning 190830 10 sidor + 1 bilaga Upprättat av era landskap box 4075 203 11 Malmö Innehåll sida 1 Inledning 2 2 Förutsättningar 2 3 Underlag 2 4 Befintlig
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering inom H+
Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Foto: Siv Degerman Kontaktperson dagvattenfrågor inom EVAA-projektet: Sofia Dahl Samordnare för EVAA-projektet inom NSVA: Marinette Hagman Datum: Inledning Per
Läs merDAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)
DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter
Läs merDAGVATTENUTREDNING VITA KORSET
DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET 2018-11-06 UTKAST 2018-11-06 UPPDRAG 289281, Dagvattenutredning Vita Korset, Älmhult Titel på rapport: Dagvattenutredning Datum: 2018-11-06 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson:
Läs merDagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation. Bil 1
Bil 1 Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation Antagen av Trafiknämnden (2016XXXX) Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2016XXXX) Stadsbyggnadsnämnden (2016XXXX) Exploateringsnämnden(2016XXXX)
Läs merPlanbestämmelser för dagvatten
Planbestämmelser för dagvatten Andreas Jacobs VA-projektör Täby kommun Friskrivning Rättsläget verkar vara osäkert Jag är långt ifrån expert inom området Jag presenterar ett problem inte en lösning Jag
Läs mer3. Missiv dagvattenpolicy zot e VALLENTUNA KOMMUN
VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L5-t2-t5 19 (22) 5 10e Antagande av uppdaterad gemensam dagvattenpolicy mellan kommunerna i Oxunda vattensamverkan
Läs merKomplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan
2018-03-20 Komplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan Detaljplan för Bostäder vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg, en del av Jubileumssatsningen Ursprunglig rapport Rapport Dagvattenutredning
Läs merÖversiktligt VA för Triangeln
Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca
Läs merBjörn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående
Läs merDagvatten för småhus
Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand
Läs merDagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe
30 Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe 2013-06-14 Alexandros Chatzakis Henrik Alm S w e co E n vi r o n m e nt AB 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 3 2 SKYFALLSANALYS... 4 3 BERÄKNINGAR...
Läs merTa hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga
Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken
Läs merMotion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2018-07-24 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1 Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen 2017-11-17 rev. 2018-03-08 DAGVATTENUTREDNING ÖSTRA JAKOBSBERG, DEL 1 Östra Jakobsberg
Läs merGodkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning.
Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. www.sevab.com eem.se Information om dag- och dräneringsvatten Mer än
Läs merBostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan
Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merRAINGARDENS i Munka-Ljungby. Ängelholms kommun
RAINGARDENS i Munka-Ljungby Ängelholms kommun Beskrivning och funktion för Raingardens in Munka-Ljungby (Ängelholms kommun) Området där raingardens ( regnbäddar ) etablerades år 2015 hade följande förutsättningar:
Läs merDagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
Läs merDetaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2
2016-11-14 Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 Dagvattenhantering i Askeslättsområdet Bilaga 1 På grund av områdets specifika markförhållanden, dess flacka topografi och klimatanpassning har
Läs merAttraktivare.
Björn Schouenborg Attraktivare Attraktivare stadsutveckling med systemlösning för gröna och gråa ytor bjorn.schouenborg@cbi.se Målet med projektet Attraktivare och hållbara stadsmiljöer där hårdgjorda
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten
Läs mer