Rapportering från projekt Handens gemensamma kraft - integration, entreprenörskap och nätverk på. Färsna gård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapportering från projekt Handens gemensamma kraft - integration, entreprenörskap och nätverk på. Färsna gård"

Transkript

1 Norrtälje Rapportering från projekt Handens gemensamma kraft - integration, entreprenörskap och nätverk på Färsna gård Roslagens sparbanks stiftelse beviljade Norrtälje naturvårdsstiftelse medel för delfinansiering av projektet Handens gemensamma kraft som ett led i NNS integrations- och mångfaldsarbete. Samarbetsparter i projektet var Nyföretagarcentrum, Roslagens sparbank och SFI (Svenska för invandrare, Utbildningsborgen) i Norrtälje och volontärer. Färsna gård NORRTÄLJE norrtalje@naturvardsstiftelse.se www,farsnagard.se

2 Sökande Naturcentrum vid Färsna gård Sökande: Organisationsnummer: Kontaktperson: Anna Westerlund Postnummer och ort: Färsna gård, Norrtälje : , E-postadress: anna@naturvardsstiftelse.se Hemsida: Bakgrund Färsna gård är belägen ca 2 km norr om Norrtälje stad. Färsna gård omges av en fantastisk natur och vi vill visa på möjligheter för alla invånare till denna tätortsnära natur. Gården är i kommunens ägo. Norrtälje kommun har bestämt att gården ska bevaras för allmänt ändamål, såsom frilufts- och naturaktiviteter. Norrtälje naturvårdsstiftelse förvaltar gården och stiftelsens strävan är att kontinuerligt öka tillgängligheter för ALLA på och vid Färsna gård gällande öppen gård, friluftsliv, traditioner (Midsommarfirande mm), svenskt natur- och kulturlandskap, motion och rekreation. På gården driver Färsna Naturcentrum. Det är en pedagogisk verksamhet som tar emot förskolor, skolor och andra intresserade grupper. Målet är att bidra till kunskapsutveckling inom natur-, miljö- och naturvårdsfrågor. Vi vill också visa på naturens kraft gällande till exempel hälsa, språkutveckling, ökad måluppfyllelse i skolans läroplan, integration och gemenskap. Färsna Naturcentrum erbjuder ledda gruppaktiviteter i Färsnas omgivning i tryggt ledarskap. I Norrtälje kommun finns många invandrare. Invandrares erfarenheter och kunskaper om naturen är ofta av ett helt annat slag än svenskars. Det finns anledningar till varför det inte kan kännas naturligt och tryggt att vistas i naturen för invandrare som: ursprung (de kanske kommer från öknen och aldrig varit i en skog- det är alltså en helt okänd biotop) klimatet i Sverige är inte alltid lockande rädsla för vilda djur kriminalitet (rån, våldtäkt) sociala problem (ej fast bostad, arbetslöshet, saknad av anhörig) Färsna naturcentrum hade redan genomfört enkla utflykter/aktiviteter för invandrare under 2011 för att visa på naturen som en arena till integration. Aktiviteterna hade fallit mycket väl ut och vi är inspirerade att arbeta vidare kring integration och mångfald. Invandrare ses som en prioriterad målgrupp att erbjuda positiva naturmöten, då de generellt är mindre ute i svensk natur, ohälsotalet är stort, av integrationsskäl och att förståelse och kunskap om naturen, leder till större chanser till hållbart samhälle. I naturen kan också invandrare hitta identifikation till sitt eget hemlands natur, som liknande träd eller känslan av värmen från en öppen eld. Genom dessa aktiviteter sker alltså en integration genom att ge kunskap och trygghet i den nya naturen och genom att invandrare i svensk natur hittar identifikation med sin tidigare bakgrund. Genom positiva naturupplevelser skapas förståelse för att vi måste vara rädda om naturen, vilket är en grundförutsättning för strävan mot hållbar utveckling.

3 Projektets tidsomfattning Målgrupp Kvinnor med invandrarbakgrund. Gällande NNS långsiktiga mål med att utveckla en bas för eget företagande kring hantverk/odling är alla Norrtäljes invandrare målgruppen, gammal som ung. Deltagarna var Kebebush Getaneh, Raghad Fakri, Djamileh Zaki, Mangalika Dassa Silva, Selma Hoobi, Nazdar, Selma Parwisi, Ayesha Hameed, Heyam Kaghed Tamer, Violetta Gashi och Shaleema Begun. Personal från Norrtälje naturvårdsstiftelse har varit Anna Westerlund (projketledare), Nina Söderström och Lasse Ohlsson. Volontärer har varit Ing-Britt Jansson, Lillemor Gunnemo och Mia Stjärnfeldt-Wiklund. Syfte Syftet med projektet var att skapa mötesplats för invandrarkvinnor. Möten med svenskar var en självklar del och det svenska språket har varit utgångspunkten. Syftet var att invandrarkvinnornas kunskaper i svenska språket skulle öka, att de skulle lära sig svenska sociala koder, att deras självkänsla skulle öka genom att göra praktiska saker tillsammans, att de skulle få nya relationer och att de skulle inspireras till enkelt entreprenörskap. Människor från olika kulturer måste se varandra som en tillgång. I trädgårdens arbete, kring elden eller i det praktiska hantverket är vi mer lika än vi tror - detta ville vi synliggöra. Färsna naturcentrum genomsyras av utomhuspedagogiska metoder som handlar om att lära i autentiska miljöer, koppla samman teori och praktik, ta del av deltagarens tidigare kunskaper och erfarenheter, samt stärka självkänslan. En av utomhuspedagogikens grundpelare är gruppen - att vi är en tillgång för varandra. Mål för pilotprojektet Målet med detta projekt var att skapa positiva möten mellan människor från olika länder. Kvinnornas kunskaper i svenska språket skulle öka. Målet var också att inspirera till entreprenörskap och stärka deltagarnas självkänsla i det nya landet. Målet var också att bygga nätverk mellan människor från olika nationer, där i är givetvis svenskar inkluderade. Genom gemensamma upplevelser i naturen, i odlingsarbetet och hantverket människor emellan, kan dessutom gemenskap byggas och känslan av att vi är en tillgång för varandra stärkas - vilket också ytterligare varit ett mål i projektet mot ökad integration. Om detta pilotprojekt föll väl ut är Norrtälje naturvårdsstiftelses mål att Färsna gård långsiktigt ska vara en bas för hantverk/odling i egna företag för invandrare. En öppen mötesplats för ALLA, där möjligheter, mångfald och tillgänglighet ska vara i fokus. Beskrivning av projektet NNS ville genom detta pilotprojekt Handens gemensamma kraft skapa aktiviteter för invandrarkvinnor främst, men möte med svenskar skulle vara en självklar del. I maj 2012 tog NNS initiativ och träffade personal på SFI för att diskutera upplägg. Vi beslutade att bjuda in 11 invandrarkvinnor till en introduktionsträff i augusti. Vid detta tillfälle var SFI:s rektor Annika Samuelsson med. Detta är en av NNS erfarenheter att tillit och trygghet är en förutsättning för samarbete. Det behövs fysiska möten för att kommunicera och för att förstå varandra. Mötet blev positivt och spännande för alla inblandade.

4 Projektets deltagare har sedan träffast återkommande på Färsna gård under 10 tillfällen. Vi har då varit en blandad grupp på stycken med olika nationaliteter. Vi har under aktiviteterna alltid samlats till möte på morgonen kring elden, i växthuset, ute i trädgården eller inne i mangårdsbyggnaden. Vi har haft olika presentationsövningar för att lära känna varandra, men också med syfte att under avspända förhållande träna muntligt framförande på svenska. Här är utemiljön och naturen ett oslagbart verktyg. Miljön avdramatiserar och man har lättare att uttrycka sig och våga chansa. Gruppen har varit viktig för att skapa ett tryggt klimat. Deltagarna kände ej varandra tidigare och kom från många olika länder. Reflektionen är att ju tryggare de blev och ju fler tillfällen vi träffades, ju mer svenska vågade de prata. Vi har sedan utnyttjat det trädgården bjudit oss. Trädgården och naturen kommer vara våra främsta redskap. Odling och hantverk finns i alla länder och vi vill visa på handens gemensamma kraft. Då flertalet av kvinnornas kunskaper i svenska är låga tror vi att det praktiska arbetet kommer bygga självkänsla och ge möjligheter att uttrycka sig på olika sätt i det nya landet. I hantverket och odlingen kommer skiftande kunskaper och erfarenheter att lyftas fram och på detta sätt tydliggörs att vi är en tillgång och resurs för varandra Vi har kokat vinbärsmarmelad och äppelchutney över öppen eld. Sedan har vi planterat vårlökar och perenner. Vi har lagat mat över öppen eld och haft olika sorters naturslöjd. I alla aktiviteter har utgångspunkten varit att lära och inspireras av varandra. Anna Westerlund från NNS har ofta planerat de olika aktiviteterna, men den återkommande strävan har varit att låta deltagarna lära av varandra. Vid ett tillfälle hade vi pappersslöjd med volontärerna Ing-Britt Jansson och Lillemor Gunnemo och kransbindning med Lasse Ohlsson. Volontärskapet har varit mycket berikande.

5 Naturslöjd- delar blir helhet. Matens gemenskap - eld, rök, kryddor, dofter, minnen. Slöjd med oxelblad. Praktisk kunskap över nationsgränser. Trädgårdsarbete, skratt och samtal. Återkommande har också varit att vi broderat fritt på en stor duk och syftet har varit att samtala under avspända former. Duken har växt fram till något mycket starkt och som speglar deltagarnas mångfald. Duken finns att se på Färsna gård.

6 Genom praktiskt arbete och sinnliga upplevelser har vi tillsammans tränat svenska och lärt oss så mycket av varandra. Vi har lärt oss om växter, mat och hantverksmetoder från stora delar av världen. Vi har samtalat och projektledaren har samtidigt skrivit begrepp och ord på portabel whiteboard. Deltagarna har tagit in med alla sinnen och många har samtidigt antecknat på sina egna små block. Efter avslutad aktivitet har projektledaren sammanfattat aktiviteten och de begrepp som kommit upp och detta har sänts till skolan och deltagarna. Syftet är att de praktiska upplevelserna och nya kunskaperna ska kunna bearbetas i vidare. Mat från olika kulturer har givit gemenskap, kunskap och idéer! Praktik och teori väva samman Mångfald i Norrtälje- projektdeltagare berättar om sig själv och projektet för intresserade motionärer. Maria som är på Färsna gård i Tiohundras regi berättar spontant för deltagarna om sina uppgifter på gården. Genom muntligt språk och tecken förstår alla varandra. Oförglömliga tillfällen av mångfald! Ytterligare två aktiviteter kommer hållas i samarbete med Nyföretagarcentrum och Roslagens sparbank. Detta för att inspirera till entreprenörskap och eget företagande. De kommer genom detta projekt träna sig i enkelt entreprenörskap och förhoppningsvis mötas av positiva svenskar i olika sammanhang som kan ge dem olika möjligheter. Praktiskt arbete med att ta till vara fröer. Studiebesök på Roslagens sparbank i oktober 2012.

7 På Färsnadagen i september och julmarknad i advent har deltagarna fått möjlighet att genom projektet visa och sälja sina produkter. Det har varit hantverk, fröer och mat från olika kulturer, utifrån gruppens kunskaper och initiativ. Det blev fantastiska tillfällen för mångfald och möten! Deltagarna fick chans att tjäna pengar på egen hand. Ekonomisk rapportering Vi har genomfört projektet så som vi önskade. Det bidrag vi fick från banken har gått till löner och omkostnader för aktiviteter. De intäkter projektet hade på marknadsdagarna tillföll oavkortat deltagarna. För ytterligare frågor kontakta Anna Westerlund på Norrtälje naturvårdsstiftelse. Utvärdering och reflektion Erfarenheter som Färsna naturcentrum har sedan tidigare, visar på att fysiska kontakter och relationer måste skapas för att invandrare ska komma på aktiviteter det bygger på tillit och förtroende. Detta projekt följer samma linje och NNS är mycket nöjda med deltagandet. NNS hade därför redan initierat samarbete med klasser på SFI(Svenska för invandrare) i Norrtälje, som vi gärna vill bygga vidare på. Målet var också att projektets aktiviteter och utformning skulle planeras tillsammans med deltagarna. SFI:s lokaler ligger också rent geografiskt nära Färsna gård, vilket är en god förutsättning för tillgänglighet och deltagande. Aktiviteterna hölls givetvis öppna för alla invandrare i Norrtälje kommun. Detta pilotprojekt fick dock begränsas till detta antal deltagare. NNS lyckades skapa många nya kontakter. Det har varit värdefullt att vara flera svenskar med i gruppen för att syftena med projektet skulle uppfyllas. Projektet har också lyckats utveckla ett volontärskap som varit mycket berikande. Volontärerna vill fortsätta att samarbeta. Projektet har varit enormt lyckat och framgångsrikt. Målet att lära mer svenska för invandrarkvinnor har uppfyllts. Vid utvärdering med kvinnorna framhåller de att de verkligen uppskattat alla samtal som aktiviteterna skapat förutsättningar för. De utomhuspedagogiska metoderna att lära med alla sinnen anser NNS vara en framgångsfaktor gällande lärande och något som bör komplettera teoretiskt lärande. I utvärderingen har framkommit att det hade uppskattats att vi träffats regelbundet i 10 veckor. Svenskar har också lärt sig mer om andra språk och kulturer. Det praktiska arbetet i skiftande miljöer ger människor förutsättningar att visa på olika kompetenser, kunskaper och kvaliteter. Det har varit tydligt i projektet. Vi har lärt om växter från olika länder, hantverk från olika länder och mat från olika länder- likheter och olikheter. I naturen och det praktiska arbetet har deltagarna från andra länder hittat en identifikation. Det kan vara lukten av rök från elden, upptäckten av

8 samma grässlag i olika länder eller smaken av mynta. Deltagarna har bidragit på olika sätt och till exempel genom att bjuda på mat från sin kultur visat på sin identitet och detta har ökat självkänslan. God självkänsla är en förutsättning för lärande och utveckling. Flera av deltagarna har vittnat om hur betydelsefullt detta projekt har varit för dem. De har mått bra av att visats i trädgården och naturen tillsammans med människor som visar respekt för just den man är. Naturen och trädgården har åter igen visat sin styrka för att öka välbefinnandet och minska stress. Ett av projektet syften var att visa på enkelt entreprenörskap. Det är väl egentligen mest där vi stötte på svårigheter. Projektets tanke var att deltagarna skulle sälja saker och mat vid Färsna gårds två höstaktiviteter på lördagar. På det sättet skulle de tjäna pengar, träna språk, träna sociala koder och syfta till att öka självkänslan. Det visade sig att det var svårt att komma till Färsna gård dessa lördagar. Deltagarna var vana att vara hemma då eller med släkten. När projektledaren sa att de kunde ta med sig familjen blev situationen en annan. På Färsnadagen i september i höstsolen kunde Norrtäljebor smaka soppa från Iran, kakor från Kurdistan och vinbärsgelé från Färsna gård. Positiva möten, samtal och smakupplevelser i gemenskap! Allt tog slut. Julmarknaden inföll en mycket kall dag med mycket snö. Det var orsaken till att det blev dålig närvaro, samt av olika personliga skäl. Vi hade dock en trevlig presentation av projektet i Färsna gårds mangårdsbyggnad där det såldes hantverk och det blev intressanta samtal kring fikaborden. Vid utvärdering av det rent praktiska är det lagom att vara ca 10 stycken i liknande aktiviteter. Det är en bra sammansättning för dynamik, men ändå trygghet. Det vore bättre att ses regelbundet varje i 10 veckor. NNS skulle kunna hålla flera perioder med liknande aktiviteter per år. Färsna gårds miljöer är perfekta för likande aktiviteter, men vi hoppas snart ha fler möjligheter att vistas inomhus med grupper vid behov. Rent tillgänglighetsmässigt ligger Färsna gård bra till och sedan 1 december kan man nu åka buss 651 ända fram till gården. Sammanfattningsvis har syften och mål uppfyllts med marginal. Projektet resulterat i att NNS vill fortsätta att verka för mångfald och möten mellan människor för rikare upplevelser för ALLA. Färsna gård ska vara en öppen gård för alla och NNS strävar mot en allt mer tillgänglig gård i alla syften. De utomhuspedagogiska metoderna ger goda grunder för gemenskap och möten mellan människor. I det praktiska arbetet framkommer det tydligt att alla är en tillgång. Projektet har verkligen visat det positiva med mångfald och att det berikar livet och utvecklingen. Alla inblandade vittar om att de lärt sig mycket av varandra. NNS hoppas att detta pilotprojekt och alla våra samlade erfarenheter kommer växa fram till spännande samhällsengagemang framöver för NNS med naturen och Färsna gård som resurs. Projektet har fått publicitet i media (NT i sep 2012) och allmänhetens intresse har varit stort kring projektet. NNS vill tacka Roslagens sparbank för att ni möjliggjorde detta projekt, som nu inspirerar NNS att arbeta vidare kring mångfald och ökad integration i Norrtälje. Vi vill också tacka för det goda samarbetet med Lena Norrman på Nyföretagarcentrum, Malin Lindahl och Karolina Losell på Roslagens sparbank, rektor Annika Samuelsson på SFI i Norrtälje och lärare på SFI. Allas stora engagemang gjorde detta projekt mycket framgångsrikt och positivt för alla berörda. Avslutningsvis vill NNS tacka alla deltagare för att de bjöd så på sig själva och skapade oförglömliga minnen för alla inblandade!

9 Det här händer efter projekttiden Så här kommer resultatet av åtgärden att förvaltas i framtiden: NNS kommer hålla kontakt med nyskapade relationer och deltagare från projektets arrangerade aktiviteter. NNS kommer fortsätta att erbjuda naturdagar/utflykter/aktiviteter/mötesplatser kring Färsna gård för invandrare och svenskar, i syfte integration och mångfald. NNS kommer arbeta för att skapa fler aktiviteter och verksamheter som strävar mot mångfald och allas möjligheter, med utgångspunkt av de erfarenheter vi fått av projektet. Projektet gynnar integrationen av nya invånare som kommer till kommunen från andra länder. NNS vill genom detta projekt visa på utomhuspedagogikens och naturens väg till integration. Detta pilotprojekt föll mycket väl ut och NNS på Färsna gård vill i framtiden kunna vara en plats för god integration, möten mellan människor, möjligheter för ALLA och hög tillgänglighet. Alla människor som bor i Norrtälje måste ses som en tillgång och vi alla tillsammans ska utveckla ett rikt Norrtälje. NNS erfarenheter är att natur, friluftsliv, djur, odling, hantverk och mat förenar många människor - allt detta har Färsna gård möjlighet att erbjuda. Därför anser vi gården lämplig för liknade aktiviteter kring mångfald i framtiden.

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

Slutrapport för Naturen en väg till integration

Slutrapport för Naturen en väg till integration SLUTRAPPORT 120630 Länsstyrelsen i Stockholmslän Naturvårdsenheten Box 22067 104 22 Stockholm Slutrapport för Naturen en väg till integration Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt:

Läs mer

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen Norrtälje 140101 Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen Biologi i fält- elever får under olika naturdagar

Läs mer

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen

Läs mer

Naturen en väg till integration/mångfald. i Norrtälje kommun

Naturen en väg till integration/mångfald. i Norrtälje kommun Naturen en väg till integration/mångfald i Norrtälje kommun Norrtälje Naturcentrum(Juridiskt namn Norrtälje Naturvårdsstiftelse) utomhuspedagogiska verksamheten Norrtälje Naturcentrum är en resurs för

Läs mer

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår. Färsna gård 190112 Utvärdering och reflektion Utomhuspedagogik i förskola, en satsning i Norrtälje kommuns statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola hösten 2018 Syfte och mål Målet och syftet

Läs mer

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER I SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning kring utomhuspedagogik och visar på möjligheterna med skolgården,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling

Läs mer

MED LÄROPLANEN UTOMHUS

MED LÄROPLANEN UTOMHUS MED LÄROPLANEN UTOMHUS FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER I SKOLA OCH FRITIDSHEM F 9 PÅ FÄRSNA NATURCENTRUM I NORRTÄLJE 2016 Färsna Naturcentrum är Norrtälje Naturvårdsstiftelse pedagogiska del. Vi erbjuder fortbildning

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Slutrapport. 2. Personer som kan svara på frågor om projektet Eila Lindfors Bergman Mimergatan 1 B Västerås tel

Slutrapport. 2. Personer som kan svara på frågor om projektet Eila Lindfors Bergman Mimergatan 1 B Västerås tel !1 Slutrapport 1: Journalnummer 2010-479 Grön Mångfald Norra Mälarstrand Stödmottagare Kärrbo Prästgård 2. Personer som kan svara på frågor om projektet Eila Lindfors Bergman Mimergatan 1 B 722 14 Västerås

Läs mer

Rapportering av Rovdjursinformation i Roslagen Adress Telefon E-post / hemsida Bankgiro

Rapportering av Rovdjursinformation i Roslagen Adress Telefon E-post / hemsida Bankgiro Till Länsstyrelsen i Stockholms län Rapportering av Rovdjursinformation i Roslagen Rapportering av de 77 500 kr som har fått ta del av för information om stora rovdjur från Länsstyrelserna i Stockholms

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17 Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,

Läs mer

Äldrelotsar för invandrare

Äldrelotsar för invandrare Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017 Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2016-06-28 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2016/2017 Vad är entreprenöriellt

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,

Läs mer

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Naturskola Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Genom att naturskolan erbjuder för- och grundskolor möjlighet till utomhusundervisning i den egna närmiljön ges möjlighet för ett plats-

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

ASTRAKAN Arbete med människor i natur och trädgård

ASTRAKAN Arbete med människor i natur och trädgård ASTRAKAN Arbete med människor i natur och trädgård Meningsfullhet, återhämtning och framtidstro Leila pratar gärna svenska och tror på framtiden Efter 10 år i Sverige kände sig Leila fortfarande utsatt

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Integration Rydaholm Journalnummer: 201-3006

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lisa Yngvesson Förskolechef. Prästakullens förskola.

Lisa Yngvesson Förskolechef. Prästakullens förskola. 1(10) Ansökningsformulär - Utvecklingsmedel för social hållbarhet Denna ansökan ska skickas med e-post i wordformat till sophia.croona@regionhalland.se eller skickas i original i pappersformat till: Varbergsnämnden

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans

Läs mer

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling. Vår vision Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling Kvarnens förskola Lokal arbetsplan läsåret 2017-2018 Vår vision Vi utbildar barn

Läs mer

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund VI TROR på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver

Läs mer

Rapportering av Rovdjursinformation i Roslagen Adress Telefon E-post / hemsida Bankgiro

Rapportering av Rovdjursinformation i Roslagen Adress Telefon E-post / hemsida Bankgiro Till Länsstyrelsen i Stockholms län Rapportering av Rovdjursinformation i Roslagen Rapportering av de 72 000 kr som har fått ta del av för information om stora rovdjur från Länsstyrelserna i Stockholms

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Ektorpsskolans lokala arbetsplan EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

Redovisning av enkät bland studerande med introduktionsersättning vår/höst 2009 Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun. vår och höst 2009 1

Redovisning av enkät bland studerande med introduktionsersättning vår/höst 2009 Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun. vår och höst 2009 1 Redovisning av enkät bland studerande med introduktionsersättning vår/höst 29 Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun vår och höst 29 1 Deltagare med introduktionsersättning Lärcentrum Västra Vux har sedan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Lokal arbetsplan. Läsåret: 2016-09-30 Lokal arbetsplan Läsåret: Förskolans vision: De barn som gått på Täppan ska ha med sig ut i livet: - En god självkänsla och lära sig att tänka själv - Se att alla människor har lika värde. -

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo

Verksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo Verksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo Panncentralens verksamhet skall präglas av mångfald och vända sig till alla människor, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet och religion. Panncentralen

Läs mer

Verksamhetsplan 2019

Verksamhetsplan 2019 SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation Inledning SKUNK är en intresseorganisation för skärgårdsungdomar, målgruppen är 7 25 år men främst gruppen 12 20 år. Intresse har dubbel betydelse: dels

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

En bra start i liv e t!

En bra start i liv e t! F A M I L J E D A G H E M En bra start i liv e t! Familjedaghem En bra start i livet! Familjedaghemmen är ett alternativ till förskola och fritidshem. Vi riktar oss till barn mellan 1 och 12 år och är

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Pedagogisk Verksamhetsidé

Pedagogisk Verksamhetsidé 20180531 Pedagogisk Verksamhetsidé för nya Vikstaskolan (Fritidshem, förskoleklass och grundskola) KIL1000, v1.1, 2014-01-31 En trygg och utvecklande mötesplats där alla elever lyckas! Vår verksamhetsidé

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer