Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grågröna systemlösningar för hållbara städer"

Transkript

1 Grågröna systemlösningar för hållbara städer Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer Översikt och fördjupningsdel Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva städer Diarienummer: Datum: Rapportansvariga: Tove Lindfors (Sweco) Henrik Bodin-Sköld (Sweco) Thomas Larm (StormTac, f.d. Sweco)

2 2

3 Förord Föreliggande rapport är en del av projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan; Betonginstitutet (CBI Projektkoordinator), Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), STEN Sveriges Stenindustriförbund, MinBaS, Benders, Cementa, Hasselfors Garden, NCC, Pipelife, Starka, Malmö Stad, Stockholm Stad Trafikkontoret, Växjö Kommun, Movium (SLU), CEC Design, StormTac, Sweco, Thorbjörn Andersson Landskapsarkitekt och VIÖS. Projektet bedrivs inom ramen för Vinnovas program Gränsöverskridande samverkan och inriktningen Utmaningsdriven innovation och delfinansieras av Vinnova. Resultaten från projektet publiceras på projektets webbplats 3

4 Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera grå-gröna lösningar för dagvattenhantering. Rapporten är uppdelad i två delar. I den första delen, kapitel 4, ges en översiktlig bild av grå-gröna dagvattenlösningar med fokus på funktion och behandling. Lösningarna har sammanställts genom en litteraturstudie av nationella och internationella dagvattensystem för urbana miljöer. Fokus i inventering har varit på grå-gröna system, men även inslag av andra systemlösningar kan identifieras. Det är huvudsakligen fyra olika anläggningstyper som har studerats: biofilter, genomsläpplig markbeläggning, filter och utjämningsmagasin. Biofilter är ett samlingsnamn för dagvattenanläggningar där växtlighet används för att rena dagvatten. Genomsläppligt markunderlag tillåter dagvatten att infiltrera direkt i marken. Filter kan installeras i anslutning till rännstensbrunnar för att rena dagvatten lokalt utan att ta upp yta i anspråk. Utjämningsmagasin är lösningar som kan installeras under mark. I Bilaga 1 beskrivs behovet av skötsel och underhåll för respektive anläggning. Rapportens andra del, kapitel 5, är en fördjupning som redogör för riktlinjer och metodik vid utformning och dimensionering. Av de ovan nämna anläggningstyperna valdes tre lösningar ut som mest intressanta för vidare studier. Dessa är biofilter, filtermagasin samt brunnsfilter. Tillvägagångssättet för urvalsprocessen beskrivs i kapitel 5.1. Aspekter som studerats är bland annat hållfasthet, klimatförändring, materialval och olyckshantering. Rapportens utformning möjliggör en lättillgänglig överblick i form av den översiktliga delen. De läsare som vill tillgodogöra sig mer djuplodande information får ta del av den fördjupande delen. Utformningen har gett upphov till att viss information upprepas på olika ställen i rapporten. Rapporten har i huvudsak utförts av deltagare i arbetspaketet för dagvatten: Anna Petterson Skog, Sweco; Elin Elmefors, JTI; Henrik Bodin-Sköld, Sweco; Jan Henrik Sällström, SP; Jörgen Larsson, SP; Kent Fridell, Landskapsgruppen/SLU; Kristian Andreasson, Pipelife; Marie Larsson, Sweco; Thomas Larm, StormTac och Tove Lindfors, Sweco. Information har även hämtats från andra arbetspaket i projektet. Summary This report is a part of the project Green Urban Systems, an interdisciplinary collaboration between Sweco, JTI, SP, CBI, SLU, StormTac, VTI and a number of municipalities in Sweden. The project is conducted within the Vinnova programme Cross-border cooperation with focus on Challenge-driven innovation and funded by Vinnova. The report is divided in two parts; chapter 4 providing a brief presentation of inventoried storm water solutions compiled through a literature review of national and international storm water systems for urban environments. Focus has been to identify grey and green systems, but other types of systems can also be identified. Four main types of facilities have been studied: bio filter, permeable paving, filter and flow detention systems. Bio filter is a solution where vegetation is used to treat storm water. Permeable paving allows for water to infiltrate directly to the ground. Filter can be installed in connection to inlets in order to treat storm water locally. Flow detention systems allows for storing and detention of water below ground. Chapter 5 consists of an in-depth study of three selected solutions that was found to be of most interest: bio filter, EcoVault and filter for inlets. These are described in terms of guidelines for design, maintenance, material, climate change, accident management and integration in the urban environment. The work to develop the report has mostly been carried out by participants in work package storm water of the project: Anna Petterson Skog, Sweco; Elin Elmefors, JTI; Henrik Bodin-Sköld, Sweco; Jan Henrik Sällström, SP; Jörgen Larsson, SP; Kent Fridell, Landskapsgruppen/SLU; Kristian Andreasson, Pipelife; Marie Larsson, Sweco; Thomas Larm, StormTac and Tove Lindfors, Sweco. Information has also been collected from other work packages within the project. 4

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte och omfattning Avgränsning Översiktlig inventering av dagvattensystem Biofilter Kantstenslösningar (curb extensions) Regnbäddar (rain gardens) Svackdike med makadammagasin Resorptionsdike Biodike/biofilterdike (bioswale) Gröna svackliknande ytor Skelettjord StrataCell Bevattningssystem Torra dammar Översilningsytor, t.ex. ängsvegetation Våtmark/damm Gröna tak Genomsläpplig mark Rasterytor och permeabel asfalt Avloppsvattenrening Infiltrationsanläggning Markbädd Rotzonsanläggning Filter Filtermagasin (EcoVault) Avfallsfälla Filterkassett Filterlösningar med olika typer av filtermaterial Brunnsfilter Magasinering under mark Kassettmagasin Dagvattenkammare Systemexempel med rening och dagvattenmagasin Avledning Kanaler, diken, bäckar Ytvattenrännor och rännstenar Hängrännor och stänkskydd längs broar Fördjupning Urvalsprocessen Riktlinjer och metodik för dimensionering och utformning Biofilter (regnbäddar, eng. rain garden) Filtermagasin (EcoVault) Brunnsfilter Begreppsförklaring BILAGA 1. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV DAGVATTENANLÄGGNINGAR BILAGA 2. URVAL AV DAGVATTENLÖSNINGAR BILAGA 3. MARKNADSÖVERSIKT BRUNNSFILTER BILAGA 4. ANSLUTNING OCH AVLEDNING TILL OCH FRÅN DAGVATTENANLÄGGNINGAR 5

6 1 Bakgrund Denna rapport är ett delresultat av projektet Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer. Projektet är indelat i sju ansvarspaket, så kallade work packages (WP). Ansvarspaketen inom projektet är attraktiva städer, hårdgjorda ytor, gröna ytor, dagvattenlösningar, klimatpåverkan, hållbara material samt projektledning. Projektstrukturen och en sammanfattning av arbetspaketens arbetsfördelning tydliggörs i Figur 1. Figur 1. Projektstruktur och sammanfattning av arbetspaketens arbetsfördelning. Dagvattenlösningar ingår i projektdelen WP4. Målsättningen med Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer är att med minskad resursförbrukning skapa hållbara, attraktiva städer som klarar den ökade urbaniseringen och ett mer nederbördsrikt klimat. För att nå detta mål måste samverkan mellan städers gråa (hårdgjorda ytor) och gröna (vegetation) ytor utvecklas. En bättre integration mellan det gråa och det gröna i urbana områden medför bland annat: Minskade problem med översvämningar Grönytor (träd, parker) främjas genom naturlig tillförsel av vatten och näring Robusta och estetiskt tilltalande städer med säkrare och nöjdare stadsbor WP4 Dagvattenlösningar WP4 är det arbetspaket inom projektet som behandlar dagvattenlösningar. WP4:s uppgift är att sammanställa dagvattenlösningar samt ta fram systemlösningar som kan integreras i befintliga och nya stadsdelar. Lösningarna skall främja lokalt omhändertagande av dagvatten genom flödesutjämning och rening samt infiltration till stadens gröna ytor. De mål som WP4- Dagvattenlösningar ska ha uppnått vid projektets slut är följande: Ta fram förslag på innovativa lösningar för utjämning och rening av dagvatten Sammanställa konkreta riktlinjer för dimensionering och utformning av dagvattenlösningar i olika stadsmiljöer 6

7 Undersöka möjligheten att integrera lösningarna i arbetet med förnyelse av VA-ledningsnät Kartlägga och rapportera användbara metoder och verktyg för bl.a. beräkning av ytavrinning, klimatpåverkan, översvämningsrisk, föroreningar och dimensionering 2 Syfte och omfattning Syftet med föreliggande rapport är att i linje med målen för Grå- gröna systemlösningar för hållbara städer utveckla systemlösningar för dagvattenhantering som kan integreras i befintliga och nya stadsdelar. Rapporten är uppdelad i en översiktlig och en fördjupande del. I den översiktliga delen presenteras inventerade dagvattenlösningar med fokus på funktion och behandling. I den fördjupade delen redogörs för riktlinjer och metodik för utformning och dimensionering av utvalda dagvattenlösningar. 3 Avgränsning Dagvattenlösningar som kartlagts i kapitel 4 är lösningar som anses relevanta för projektet. Fokus har i första hand varit att hitta befintliga typer av grå-gröna system för rening och flödesutjämning av dagvatten. Inslag av andra systemlösningar kan dock identifieras i rapporten, bl.a. reningsmetoder som vanligen används för behandling av avloppsvatten, men vars egenskaper kan utgöra inspiration vid framtagning av innovativa systemlösningar. Dagvattenlösningarna som inkluderats i sammanställningen har potential eller behov av att studeras vidare. Till exempel används några av dagvattenlösningarna internationellt men kunskap och erfarenhet av att använda dem i Sverige saknas. I kapitel 5 har fördjupade studier genomförts av tre stycken från inventeringen utvalda lösningar: biofilter, filtermagasin och brunnsfilter. Dessa lösningar har studerats med avseende på rening, utformning och dimensionering, skötsel, materialval, krav på hållfasthet, klimatförändringar, anläggningskostnader och hur lösningen bäst integreras i stadsmiljön. Dessa nyckelaspekter har tagits fram för att skapa en enhetlig struktur för fördjupningsstudierna och har därefter besvarats i mån av tillgänglig information. 4 Översiktlig inventering av dagvattensystem En inventering har gjorts av nationella och internationella lösningar för lokal hantering av dagvatten i stadsmiljö. Inventeringen har genomförts med hjälp av litteraturstudier. Inventerade lösningar visar vilka möjligheter som finns att rena eller flödesutjämna dagvatten med hjälp av olika typer av dagvattenanläggningar som inkluderar exempelvis vegetation, fördröjningsmagasin och underjordiska magasin. De system som bedömts ha samma funktion har grupperats inom kategorierna: biofilter; genomsläpplig mark; avloppsvattenrening; filter; magasinering under mark samt avledning. 7

8 4.1 Biofilter Biofilter är en teknik som används för att behandla föroreningar i dagvatten då växter bl.a. tar upp och bryter ner föroreningarna. Växter bidrar även till att en större mängd vatten kan avdunsta samt ökar infiltrationen och bibehåller bra egenskaper i filtret. I Tabell 1 presenteras biofilternas huvudsakliga funktioner. Tabell 1. Funktion biofilter Rening Dagvatten renas av biologiska processer: - Alger, bakterier och organismer renar vattnet - Växter ger skugga i vattnet och minskar därmed algtillväxt - Växter tar upp närsalter - En del växter avger bakteriedödande ämnen via rötter - Adsorption på filtermaterial såsom markpartiklar Fördröjning Absorbering Avdunstning Erosionsskydd Biodiversitet Nedsänkning bidrar till en utjämning på ytan. Jordens porvolym utgör också en viss utjämning. Jordens vattenhållande kapacitet innebär en viss fördröjning. Växter utgör ett mekaniskt filter som bidrar till att dagvatten bromsas upp och skapar möjlighet för sedimentation. Växter förhindrar att sedimenten resuspenderar (yr upp av vind- eller vattenströmmar och sprids vidare) Genom växtupptag absorberas vatten Växtupptag bidrar till avdunstning av vatten. T.ex. kan bladvass en sommardag avdunsta 5-7 ggr mer vatten jämfört med vattenspegel Växter och rötter stabiliserar slänter och mark Växter skapar rum för insekter, smådjur och fåglar Behandling av dagvatten I biofilter sker behandling av dagvatten naturligt. Med hjälp av fysikaliska, biologiska, kemiska och mekaniska processer renas dagvatten i filtermaterial och i växter/rötter. Föroreningar i dagvatten är till stor del partikelbundna och avskiljs huvudsakligen genom sedimentation, en fysikalisk process, och genom mekanisk filtrering i filtermaterialet. Med vegetation i vatten bromsas vattenhastigheten och partiklarna ges möjlighet att sjunka till botten eller fastna i växtligheten. Växterna minskar även risken för resuspension, dvs. att sedimenten virvlar upp och sprids av höga flöden. Biologiska och kemiska processer sker när växter tar upp vatten, när växter bryts ned och det frigörs kol, som utgör drivkraft för denitrifikation, och när mikroorganismer bryter ner föroreningar. Kemiska processer sker även i form av adsorption och utfällning i filtermaterialet som kan vara t.ex. markpartiklar. Exempelvis binds fosfor kemiskt till vissa typer av ytskikt på ovansidan av filtermaterialets korn. Mekaniska processer sker när filtermaterial, växter och rötter filtrerar vattnet och när vattnet syresätts via rötter och ihåliga strån. Biofilter har en god funktion för rening av fosfor men visar sämre resultat för rening av kväve. Det beror på att kväverening (denitrifikation) kräver syrefria förhållanden. Om ett biofilter anläggs med ett 8

9 vattenlås kan syrefria förhållanden skapas i en del av biofiltret och på det sättet förbättra kvävereningen. Biofilter är ovanliga i Sverige och det saknas erfarenheter av hur biofilter fungerar under vintern, gällande bl.a. infiltration och rening. Det saknas även kunskap om vilka växtarter som passar för svenska förhållanden. En annan aspekt som bör utresas är hur biofiltren klarar vinterdagvatten som kan innehålla mycket salt och mer lösta metaller. Kapaciteten i biofilter kan ökas genom att grövre eller djupare filtermaterial används, vilket medför att biofiltret klarar vintern bättre. Vattnet rinner igenom snabbare, vilket minskar risken för att vatten finns stående i filtret när det fryser, vilket i sin tur minskar risken för igensättning. En snabbare vattentransport genom biofilter har dock till viss del en negativ påverkan på reningen. Dessutom kan större partikelstorlekar i filtermaterialet leda till sämre rening. Rening av metaller och TSS (partiklar) är fortfarande god trots lägre temperaturer men rening av fosfor och kväve försämras Kantstenslösningar (curb extensions) På lokalgator kan nedsänkta växtbäddar, t.ex. kantstenslösningar (curb extensions), anläggas för att utjämna och rena vägdagvatten, se Figur 2. Dagvatten infiltrerar genom växtbädden och samlas upp i ett underliggande grusmagasin. Överskott av dagvatten avleds via ett dräneringsrör i botten eller annan typ av bräddningsfunktion. Dessa kantstenslösningar tar upp en del av gatan vilket medför att t.ex. parkeringsplatser förloras. Exempel på anlagd lösning finns i Öringevägen i Tyresö i Stockholm. Gatuträd kan anläggas i växtbäddar i kantstenslösningar. Då växtbädden ofta får ta emot ett överskott av vatten är det viktigt att växtbädden anläggs så att den inte blir för syrefattig för träden. Detta kan åstadkommas genom att använda ett grovt jordmaterial som då blir väldigt torrt mellan regntillfällen. I Norra Djurgårdsstaden finns exempel på anlagda nedsänkta växtbäddar(figur 3) där en pimpstensjord har använts. Den är både vattenhållande, lufthållande och genomsläpplig. Den vattenhållande förmågan utgör ett vattenmagasin mellan regntillfällena. Figur 2. Exempel på kanstenslösningar (curb extensions) i Portland, USA. Foto: Sweco. 9

10 Figur 3. Utformning av växtbädd i Norra Djurgårdsstaden (Petterson Skog et al, 2011). Inlopp sker via en brunn med sandfilter för att minska risken för igensättning i växtbäddsytan Regnbäddar (rain gardens) Regnbäddar är växtbäddar som ofta är större till ytan, se Figur 4. Regnbäddar kan användas på exempelvis skolgårdar, parkeringsplatser och i vägkorsningar, till skillnad från kantstenslösningar som används i gator. Dagvatten infiltreras och renas i regnbädden. Figur 4. Exempel på rain gardens i Portland, USA. Foto: Sweco. 10

11 4.1.3 Svackdike med makadammagasin Svackdiken är flacka, växtbeklädda diken som används för utjämning och rening av vägdagvatten. Med underliggande makadammagasin kan utjämningskapaciteten ökas. Växter och gräs ger ett visst motstånd mot vattenflödet och har därmed en fördröjande och renande effekt. Ett exempel på ett tvärsnitt för ett svackdike visas i Figur 5. Figur 5. Svackdike med makadammagasin enligt Svenskt Vattens P Resorptionsdike Ett resorptionsdike är ett täckt dike till vilket dagvatten leds genom markavrinning. Dagvatten infiltrerar genom ett jordlager och når ett spridarlager av grus. Avtappning av resorptionsdiket sker dels genom perkolation till omgivande mark och dels genom kontrollerad avtappning genom ett perforerat dräneringsrör i gruslagret, se Figur 6. Det övre jordlagret ger en ökad rening i jämförelse med ett svackdike av underliggande makadam. Behandlingen av vattnet sker därmed både genom infiltration, växtupptag och biologiska processer samt fastläggning i själva diket. Jord Geotextil Dräneringsrör Makadam Figur 6. Utformning av resorptionsdike enligt avloppsguiden.se (2012). 11

12 4.1.5 Biodike/biofilterdike (bioswale) Ett biodike är ett öppet, grunt dike med svag lutning, se Figur 7. De kan bestå av gräs, även kallade svackdiken, eller annan vegetation som ger bättre fördröjnings- och reningsförmåga (Edvinsson, 2009). Figur 7. Biofilterdike med perforerat dräneringsrör i gruslager. Illustration av Marie Larsson, Sweco Gröna svackliknande ytor Gröna svackliknande ytor är en kombination av regnbäddar och svackdiken. Dessa breda planteringar saknar kantsten och är utformade med en svacka som medför en viss utjämning. Dagvatten infiltrerar i marken. Figur 8. Plantering med svacka vid parkering i Portland, USA. Foto: Sweco Skelettjord Skelettjord används i växtbäddar för träd i hårdgjord miljö, se Figur 9 och Figur 10. Det ger utrymme för trädrötter och är bärande för ovanliggande trafikyta. Det är viktigt att jorden kan syresättas samt att det finns åtkomst till vatten, t.ex. att dagvattenintag sker via luftbrunnar i luftigt bärlager. 12

13 Figur 9. Betonglåda för skelettjord. Foto: Björn Embrén. Figur 10. Gatuträd med galler. Foto: Sweco. 13

14 4.1.8 StrataCell En plastkonstruktion som likt skelettjordar har en bärande förmåga. Till utformningen är konstruktionen mycket lik dagvattenkassetter, se Kassettmagasin. Plastenheterna har 95 % porvolym som fylls med jord och ger utrymme för trädets rotutveckling. Det översta lagret kan användas för utjämning av dagvatten, om det istället för att fyllas med jord antingen fylls med ett luftigt bärlager eller lämnas tomt. Det finns ett fåtal exempel på anlagda StrataCells i Sverige men de används mer flitigt i Danmark och övriga världen. Figur 11. StrataCell för träd i gatumiljö. Bild: Milford Landskab Bevattningssystem Avloppsvatten kan användas till att bevattna träd eller buskar vilka tar upp näringsämnen i vattnet. En blandning av bevattningssystem och resorptionsdike är de pileanlaeg som anlagts i Danmark och till viss del i västra Sverige, se Figur 12. Dessa är vanligen mycket stora (ca 200 m 2 per hushåll) och medför en tät lövträdsplantering på fastigheten. 14

15 Figur 12. Energiskog för avloppsvattenrening (Thiel-Nielsen et al, 2005) Torra dammar Torra dammar är nedsänkta gröna ytor som kan tillåtas svämmas över vid höga dagvattenflöden, se Figur 13. De utformas med bottenutlopp som kan strypas, vilket innebär att flödet nedströms regleras. Vid hög avrinning av vatten bildas en tillfällig vattenspegel som sedan försvinner successivt då tillrinningen avtar. Torra dammar har en viss reningseffekt på dagvattnet. Infiltration sker i botten på torrdammen. Figur 13. Torr damm i Växjö med inlopp och ränna. Foto: Marie Larsson, Sweco Översilningsytor, t.ex. ängsvegetation Översilningsytor är en svagt sluttande vegetationsklädd yta som tar emot ett utspritt dagvattenflöde, se Figur 14. Ett föregående fördelningsdike och makadamvall eller skibord med v-utskov kan användas för att fördela vattenflödet och därmed skydda översilningsytan från erosion, se exempel i Figur 15. På översilningsytor infiltrerar dagvatten i marken eller rinner på ytan. Gräs och/eller växter ger ett flödesmotstånd för vatten och avskiljer föroreningar. Översilningsytor har en flödesutjämnande funktion och kan användas för att minska storleken på anläggningar nedströms. Eftersom marken till viss del är recipient är det viktigt att föroreningshalten i vattnet inte är för hög. 15

16 Figur 14. Översilningsyta. Bild: Thomas Larm Våtmark/damm Dammar med växter kan användas för rening av dagvatten genom sedimentation och växtupptag, se Figur 15. Våtmarker konstrueras med en fördamm (inloppsdamm), en våtmarksdel och ofta även en utloppsdamm. Figur 15. Vall i Kolardammen i Tyresö. Foto: Thomas Larm. 16

17 Gröna tak Ett vegetationstäcke på tak kan ta emot och fördröja mindre regn, se Figur 16. Utformningen varierar från tunna sedummattor till metertjocka jordlager med träd och buskar på underbyggda innergårdar. Med gröna tak minskas ytavrinningen genom att vegetationen tar upp, magasinerar och avdunstar nederbörden. Ett 50 mm djupt tak uppbyggd av sedumvegetation minskar årsavrinningen med ca 50 %. Figur 16. Sedumtak i Augustenborg. Foto: Sweco. 4.2 Genomsläpplig mark Genomsläpplig markbeläggning tillåter vatten att infiltrera i marken och kan användas vid exempelvis parkeringsplatser. Underliggande makadammagasin med dräneringsrör ökar kapaciteten och förhindrar spridning av föroreningar i mark. Markunderlag som är utformade med hålrum, t.ex. hålsten och pelleplattor, kan fyllas med grus eller växtlighet. Markbeläggningarnas funktion avseende dagvattenhantering redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Funktion markbeläggningar. Rening Fördröjning Avdunstning Erosionsskydd Grundvattenbildning Dagvatten renas genom infiltration Ytavrinningen fördröjs av ojämn yta och dagvatten utjämnas i makadammagasin Växtupptag (gräs) bidrar till avdunstning av vatten Markunderlag samt ev. växtrötter stabiliserar slänter och mark Genomsläppliga markbeläggningar kan bidra till påfyllnad av grundvatten En viss behandling av dagvattnet sker när dagvattnet perkolerar i underliggande marklager så att en reningseffekt uppstår. Viktigt att ha i åtanke är dock att marken till viss del utgör recipient och att det därför bör hållas uppsikt över föroreningar (vilken typ av föroreningar och i vilken omfattning). 17

18 4.2.1 Rasterytor och permeabel asfalt Det finns flera typer av dränerande beläggningar: hålsten av betong, pelleplattor, betongraster (med gräs eller grus) eller permeabel asfalt, se Figur 17 - Figur 19. Viktigt för livslängden av dessa anläggningar är drift och underhåll (Svenskt Vatten, 2011). Figur 17. Hålsten/betongraster i Växjö. Foto: Marie Larsson, Sweco. Figur 18. Hålsten/betongraster med gräs på parkering i Växjö. Foto: Marie Larsson, Sweco. 18

19 Figur 19. Igenvuxna pelleplattor på utfart i Växjö. Foto: Marie Larsson, Sweco. Figur 20. Plattor anlagda med avstånd för möjlighet till infiltration. Foto: Marie Larsson, Sweco. 4.3 Avloppsvattenrening I följande avsnitt redovisas lösningar som vanligen används för rening av avloppsvatten men vars funktioner kan implementeras även för dagvattenrening. Funktionerna visas i Tabell 3. Tabell 3. Funktion avloppsvattenreningsanläggningar. Rening Fördröjning Absorbering Avdunstning I infiltrationsanläggning och markbädd sker rening genom perkolation i jord eller sand. I en rotzonsanläggning renas vattnet genom både perkolation samt växtupptag. Dagvatten fördröjs tack vare växter och perkolation. Växter absorberar vatten. Växtupptag underlättar avdunstning. 19

20 I nedanstående lösningar sker behandlingen av vattnet i huvudsak genom infiltration och perkolation i jord eller sand Infiltrationsanläggning I en infiltrationsanläggning, som föregås av slamavskiljare, renas avloppsvattnet genom perkolation i marken och ansluter sedan till grundvattnet. Exempel på utformning av infiltrationsanläggning visas i Figur 21. Kornstorleksgränser för jorden finns angivna i Naturvårdsverkets riktlinjer (Naturvårdsverket, 1987). Anläggningen kan förstärkas, d.v.s. den naturliga jorden kan bytas mot jord från annan plats, om en jord som är mer fin- eller grovkornig önskas. Ju finkornigare material, desto bättre rening. Krav på minsta vertikala avstånd från infiltrationsytan till grundvattnet finns angivet i Naturvårdsverket (1987). Infiltrationsytan kan höjas om avståndet till grundvattenytan är för liten. Figur 21. Infiltrationsanläggning enligt Naturvårdsverket (2003). Illustration: Sweco Markbädd I en markbädd, som också föregås av slamavskiljare, renas avloppsvattnet under perkolation i ett sandmaterial och förs sedan vidare antingen till grundvattenrecipienten eller till ledningssystemet. Markbädden har därmed en annan slutrecipient än infiltrationsanläggningen. Kravgränserna för markbäddens kornstorleksfördelning är enligt Naturvårdsverket (1987) snävare än kravgränserna för infiltrationsanläggningen. Det är därför vanligare att tillfört jordmaterial används i markbädden, medan den befintliga jorden ofta används i infiltrationsanläggningen. Principen för utformning av markbäddar visas i Figur

21 Figur 22. Markbädd enligt Naturvårdsverket (2003). Illustration: Sweco Rotzonsanläggning En rotzonsanläggning är uppbyggd med en svagt sluttande filterbädd, bestående av sand, grus eller liknande, som är bevuxen med vattentåliga växter, vanligen vass. Vattnet strömmar horisontellt genom bädden i mättad strömning, dvs. hela materialets porvolym fylls med vatten. Växternas rötter skapar en rotzon som är fosforabsorberande. Figur 23. Rotzonsanläggning (Thiel-Nielsen et al, 2005). 4.4 Filter Filter är ett sätt att rena dagvatten lokalt, som inte tar något större utrymme i anspråk. De finns i flera varianter som kan utformas för att samla upp löv, tungmetaller, skräp och andra föroreningar som kommer med dagvattnet. Filternas funktion visas i Tabell 4. 21

22 Tabell 4. Funktion filter. Rening I EcoVault-anläggningar sker rening genom sedimentation och filter. Galler separerar partiklar från dagvattnet. I avfallsfällor separeras större skräp. I filterkassetter används geotextil med olika plastenheter emellan för reningen. I andra filterlösningar används t.ex. jord, lecakulor, kalksten och sand som filter. Filter separerar skräp och partiklar från dagvatten. I en sammansatt lösning, t.ex. EcoVault, kan behandling även ske genom sedimentation. Exempel på föroreningar som avskiljs är olja, tungmetaller, bensin och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Filtermagasin (EcoVault) EcoVault är ett filtersystem i en betongkammare och används för rening av dagvatten från bostadsområden och industriområden. I en EcoVault avskiljs sediment, näringsämnen, skräp, tungmetaller, organiskt avfall, olja och fett, se Figur 24. Systemet är utformat så att vattenflödet bromsas upp för att underlätta sedimentering. Skräp och organiskt material separeras från vattnet av gallerskärmar för att minska nedbrytning i vatten. Slutligen renas vattnet genom ett filtermaterial som anpassas efter de föroreningar som behöver avskiljas. I Figur 25 visas ett exempel på en anlagt EcoVault. Figur 24. EcoVault. Bild av EcoSense, översatt av Thomas Larm, StormTac. 22

23 Figur 25. EcoVault. Foto: EcoSense Avfallsfälla Med en avfallsfälla kan större skräp (större än 5 mm) samlas upp från dagvatten och underlätta och effektivisera rening av dagvatten nedströms, se Figur 26. Figur 26. Utformning av avfallsfälla. Illustration: Ritad och översatt av Sweco enligt Melbourne Water (2013) Filterkassett En modul som består av veckad geotextil med olika plastenheter emellan och lämpar sig bra för rening i tät mark, se Figur 27. Se även kapitel Kassettmagasin. 23

24 Figur 27. Kompaktfilter för avloppsvattenrening (Pipelife, 2012) Filterlösningar med olika typer av filtermaterial Det finns även filterlösningar med annat än jord eller sand som filtermaterial (se Infiltrationsanläggning samt Markbädd). Exempel på andra material är lecakulor, kalksten, järnrik sand och rostjord. Dessa används främst för att avskilja fosfor (Naturvårdsverket, 2004) Brunnsfilter Brunnsfilter är insatser som installeras i dagvattenbrunnar. Filtermaterialet kan anpassas efter lokala förutsättningar och ändamål, t.ex. sanering av trafikdagvatten, oljespill från bensinstationer eller lakvatten. Fördelen att använda brunnsfilter är att dagvatten från gator och markytor kan renas nära utsläppskällan. I Figur 28 och Figur 29 visas två exempel på brunnsfilter: brunnsfiltret Innolet respektive SorbClean. Ett annat exempel är brunnsfiltret FlexiClean som används bl.a. i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Figur 28. Brunnsfiltret Innolet (Dromberg, 2009). 24

25 Figur 29. Brunnsfiltret SorbClean (Dromberg, 2009). 4.5 Magasinering under mark Det finns tillfällen då det uppstår ett behov av att kunna magasinera dagvatten, t.ex. när det kommer ett kraftigt regn som skapar höga flöden. Lösningar som installeras under mark används för att utjämna och/eller för att tillåta dagvatten att perkolera till/absorberas av omgivande mark. Tabell 5. Funktion magasinering under mark. Fördröjning Rening Fördröjning av dagvatten sker genom magasinering och strypt bottenutlopp. Viss rening av dagvatten sker bl.a. i dagvattenkammare till följd av att partiklar sedimenterar eller perkolerar/absorberas vidare till omgivande mark. I systemexemplet sker rening genom filter. Följande lösningar har inte som huvudsyfte att behandla dagvatten. Dock sker ändå rening i de lösningar där vatten tillåts perkolera ner eller absorberas till kringliggande marklager Kassettmagasin Kassettmagasin består av kassetter i polypropen, se Figur 30 och Figur 31. Kassettmagasin omges av geotextil eller geomembran som förhindrar att smuts och jord kommer in i magasinen. Dagvatten kan infiltrera till omgivande mark eller magasineras för att t.ex. återanvändas med hjälp av pumpar. Kassettmagasin är mycket utrymmeseffektiva med en våtvolym som uppgår till ca 96 procent (beroende på fabrikat). Utjämning sker genom ett strypt bottenutlopp. Magasinen bör installeras ovanför grundvattennivån, men kan ligga lägre om de omsluts med en vattentät duk (geomembran) som förhindrar att grundvatten tränger in i magasinet. Detta omöjliggör dock infiltration. Vidare krävs att överliggande fyllnadsmaterial motverkar lyftkraften som grundvattnet ger upphov till. 25

26 Figur 30. Kassettmagasin (Pipelife, 2013). Figur 31. Kassettmagasin (Pipelife, 2009) Dagvattenkammare En liknande lösning som kassettmagasin är s.k. dagvattenkammare, se Figur 32. De samlar upp vatten från stora ytor, exempelvis parkeringar, som fördröjs i kammare av polypropen under mark. Kamrarna installeras på ett lager av kompakterad makadam och är konstruerade att klara stora laster med hjälp av stenpelare som bildas när kamrarna täcks över. I botten av kamrarna bildas efter en tid ett lager av slam som bidrar med en viss reningseffekt när vattnet infiltrerar. Anläggningen med kammare och makadam omges av geotextil. 26

27 Figur 32. Dagvattenkammare (StormTech, 2012) Systemexempel med rening och dagvattenmagasin Rening och magasinering av dagvatten kan kombineras till ett system, t.ex. genom att ansluta filter till dagvattenkassetter. I Figur 33 visas ett exempel där vatten leds in från vänster via en ledning och passerar först brunnar med sandfilter för kemisk rening för att sedan ledas till kassettmagasin med fiber- eller gummiduk och luftsystem. I den sista brunnen ges möjlighet för provtagning innan vidare transport recipient. Figur 33. System med rening och magasinering. Bild: Pipelife. 27

28 4.6 Avledning Genom öppna lösningar kan dagvatten fördröjas och ledas utan att belasta VA-ledningsnätet, se Tabell 6. Kanaler skapar bättre möjlighet för lösningar nedströms att ta emot större flöden och ger dagvatten tillfälle att avdunsta. Genom ytlig avledning i rännor eller rännstenar transporteras dagvatten från områden utan infiltration till svackdiken eller infiltrationsytor nedströms. Tabell 6. Funktion avledning. Fördröjning Kanaler, diken, rännor m.fl. fördröjer dagvatten. Ytterligare fördröjning kan ske om dessa utformas med strypta bottenutlopp eller med hinder, se Figur 37. Dessa avskiljer även dagvatten från större skräp Kanaler, diken, bäckar I Figur 34 och Figur 35 visas exempel från Linnégatan i Växjö vid normalt flöde samt vid ett högt flöde. Utjämning sker via strypt utlopp och uppdämning i den reglervolym som skapas vid högflöden. Figur 34. Linnégatan i Växjö. Foto: Växjö kommun. Figur 35. Linnégatan i Växjö vid högt vattenstånd. Foto: Växjö kommun. 28

29 4.6.2 Ytvattenrännor och rännstenar Rännor kan utformas på olika sätt: som stenplattor med infälld fördjupning och med hinder som fördröjer skräp, se Figur 36 och Figur 37. Även den del av gatans körbana som är närmast trottoarens kantsten fungerar som öppen dagvattenledning. Figur 36. Ränna. Foto: Sweco. Figur 37. Lökränna i Augustenborg. Foto: Sweco. 29

30 4.6.3 Hängrännor och stänkskydd längs broar Stänkskydd och hängrännor kan användas för att fånga upp och leda vidare vägdagvatten från vägbroar till dagvattenanläggningar. De utgör även katastrofskydd vid en eventuell trafikolycka med farligt gods då eventuell vätska kan ledas undan och samlas upp i dagvattenanläggningar. Figur 38. Rännor under bro (Trafikverket, 2013). Figur 39. Hängränna (Trafikverket). 5 Fördjupning Inför projektets fördjupningsdel skedde ett urval från dagvattenlösningarna i inventeringen för att avgöra vilka som var mest intressanta att studera vidare. Urvalsprocessen beskrivs i 5.1. De utvalda dagvattenlösningarna studeras med avseende på bland annat hållfasthet, miljöpåverkan, materialval och olyckshantering vilket går att läsa mer om i kapitel Urvalsprocessen I ett tidigt skede i urvalsprocessen togs bland annat alternativen gröna tak (som ingår i ett annat Vinnova-projekt) samt hängrännor och översilningsytor bort. Detta då de endast representerar homogent grå eller gröna lösningar. Även våtmarker och dammar valdes bort från vidare studier 30

31 eftersom de är blå snarare än grå-gröna. Vidare bedömdes inte lösningar som avser rening av avloppsvatten falla inom ramarna för fördjupningen av projektet, även om dess funktion kan användas som inspiration vid utvecklandet av nya lösningar. Efter det första urvalet återstod 16 lösningar som delades in under fyra kategorier enligt Tabell 7. Tabell 7. De 16 dagvattenlösningar som skickades ut till samarbetskommunerna. Biofilter Dränerande betongmarksten 1 Filter Utjämning Kantstenslösningar, regnbäddar, nedsänkta växtbäddar för gatuträd, svackdiken med makadammagasin, gröna svackliknande ytor, biofilterdike, skelettjordar och torra dammar Pelleplattor, betongraster EcoVault, brunnsfilter Kassettmagasin, dagvattenkammare, systemexempel med rening och magasinering Det andra steget i urvalsprocessen baserades på synpunkter från samarbetskommuner och projektets interna experter. I ett utskick ombads de välja vilka typer av inventerade lösningar som var av intresse. Två dokument bifogades i utskicket, en inventeringslista, med de 16 lösningarna från det första urvalet, samt en matris med hårdgjorda, gröna och blå ytor, se Bilaga 2. Inventeringslistan fungerade som en produktkatalog med lösningar där kommunerna ombads välja vilka lösningar de fann intressanta och tyckte skulle undersökas vidare inom projektet. Matrisen fungerade som checklista för vilka grå-gröna systemlösningar och provytor som finns tillgängliga i respektive kommun. Resultatet från undersökningen har sammanställts i Figur 40. Nedan presenteras även ett urval av de synpunkter som inkommit från samarbetskommuner och experter i samband med undersökningen. 1 Under inventeringsfasen benämndes den här typen av lösningar som genomsläpplig markbeläggning 31

32 Antal röster Typ av lösning Figur 40. Resultat av önskade lösningar bland samarbetskommuner. Ulf Moback, Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad: Skelettjordar var jag med och introducerade i ett BFR projekt i Göteborg för över 25 år sedan. Detta som en reaktion på ombyggnaden av Gustaf Adolfs Torg där man använde dyra betongelement för att bära upp gatstensbeläggningen. Vi anlade skelettjord bland annat på Järntorget i stenbeläggning. Mig veterligt jobbar parksidan sedan dess ofta med detta. Svackdiken har nyttjats i ett småhusområde i Billdal i anslutning till Kopparåsvägen. Makadamfyllda fördröjningsmagasin finns bland annat vid Gulaskärsgatan, detta för att upprätthålla grundvattennivån och därmed undvika sättningar, gissar att det är byggt sent 60- eller tidigt 70-tal. Emma Hansryd, Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad: Nedsänkta växtbäddar för gatuträd - intresserade av drift och skötselfrågor, samarbete med Park & Natur-förvaltning. Betongraster - intresserade av drift och rensning, hållbarhet Brunnsfilter - hårt belastade vägar i stadsmiljö, drift, frekvens på filterbyten etc. Thomas Larm, dagvattenexpert på StormTac AB och grundare av dagvatten- och recipientmodellen StormTac: Fokusera på, i prioriterad ordning: 1. Curb extensions och raingardens (typ samma) 2. Svackdiken med makadammagasin 3. Gröna svackliknande ytor och biofilterdike (typ samma) 4. EcoVault 5. Brunnsfilter 32

33 6. Pelleplattor och betongraster (typ samma) 7. Nedsänkta växtbäddar för gatuträd och skelettjordar (typ samma) Motivering: ovan nämnda vet vi inte så mycket om angående reningseffekter och dimensionering. Malin Engström, Växjö kommun: Elisabeth och jag prioriterat det som vi tycker vi vill se mer av i framtiden, d.v.s. det som vi inte jobbat så mycket med. Vi har inte rangordnat dem Filter, EcoVault Filter, Brunnsfilter Biofilter, Curb extensions Biofilter, Raingardens Biofilter, Rotzonsanläggning Urvalsprocessen resulterade i att lösningarna i Tabell 8 valdes ut för fortsatta studier: Tabell 8. Dagvattenlösningar utvalda för fortsatta studier. Biofilter Filtermagasin Brunnsfilter Kantstenslösningar, regnbäddar, nedsänkta växtbäddar för gatuträd EcoVault Brunnsfilter 5.2 Riktlinjer och metodik för dimensionering och utformning Nedan studeras de utvalda dagvattenlösningarna vidare. Aspekter som tas upp är bl.a. val av material, krav på hållfasthet, vegetationens påverkan, klimatförändring och hur lösningen bäst integreras i stadsmiljön Biofilter (regnbäddar, eng. rain garden) Ett relativt nytt sätt att visualisera och omhänderta dagvatten på är att använda en form av så kallade biofilter (eng. bio retention) och som ibland populärt går under namnet regnbädd (eng. rain garden). Målet med dessa biofilter är att efterlikna naturens sätt att med hjälp av fysisk, kemisk och biologisk aktivitet omhänderta dagvatten så att en naturlig hydrologi uppnås i området. Definitionsmässigt handlar det om en vegetationsbeklädd markbädd med fördröjnings- och översvämningszon för infiltrering och behandling av dagvatten (se Figur 41, Figur 42 & Figur 43). I litteraturen benämns även vissa typer av bäddar som omhändertar spillvatten för biofilter, dessa kommer inte att behandlas här utan bara biofilter konstruerade för dagvatten. 33

34 Figur 41. Upphöjt biofilter som mottar dagvatten från tak via stuprör. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB, De första biofilter för omhändertagande av dagvatten och som beskrivs som regnbädd (rain garden) började anläggas och testas runt 1990 i området Prince George's County, i delstaten Maryland i USA. Målet med biofiltren var att se om det gick att omhänderta dagvatten med hjälp av naturlig infiltration och rening, istället för att leda det direkt till recipienten (havet) via brunnar och ledningar utan behandling. Att använda sig av sandbaserade växtjordar med ett dränlager under för att skapa en växtbädd som klarar att motta stora regnmängder och trafik, har varit känt sedan 50-talet när man började experimentera med specialbäddar för golfgreener. Den stora skillnaden med de växtbäddar som man nu började experimentera med i Maryland, var att bädden gjordes nedsänkt (konkav) istället för konvex och att målet var att leda så mycket dagvatten som möjligt till bädden. De fick mycket positiva resultat av anläggningarna och de har sedan dess spridits över hela världen, där de nu utvecklas, testats och anläggs i stor omfattning (Minnesota, 2014). Hur konstruktionen ser ut och vilka material som används har ändrats sedan starten och har nu utvecklats till fem olika typer av biofilter (Healthy waterways, 2012). Skillnaden mellan de olika typerna (grundkonstruktionerna) är främst hur man arbetar med avvattningen av konstruktionen (se nedan). Det finns andra sätt att dela in biofilter och det går även att kombinera och mixa typerna, men denna indelning har valts för att den påverkar förutsättningar för vegetation och avvattning i stor grad. Indelningen gör det också lättare för läsaren att förstå hur man kan arbeta med konstruktionerna och dess egenskaper och funktion. Mycket är gemensamt mellan de olika typerna som att det finns inlopp, fördröjningszon, erosionsskydd, växtjord, bräddavlopp och någon form av avvattnande system hos alla (se Figur 43). Beroende sedan på vilken form, storlek och vilken miljö biofiltret placeras kan de få nya namn som t.ex. regnbädd eller svackdike m.fl., men i grunden är de ett biofilter och hur de byggs upp samt funktion är i princip den samma. Skillnaden är större mellan typerna än mellan benämningarna (regnbädd, svackdike m.fl.). När det kommer till utseende och form på biofilter kan det variera stort och det finns inte någon bestämd form för hur ett biofilter ska se ut, utan form och konstruktion anpassas till de rådande förutsättningarna på platsen. Här med finns det stora möjligheter till att sätta sin egen prägel på biofiltret och växtvalet. 34

35 Figur 42. Nedsänkt biofilter med organiska former. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB, Nedan följer en kort beskrivning av de olika typerna av biofilter med principskisser på hur de kan vara uppbyggda. Längre fram i dokumentet kommer de olika komponenterna som växtjord och bräddavlopp beskrivas. Biofiltren i figurerna är s.k. upphöjda biofilter men de kunde lika gärna vara nedsänkta, ha en jordslänt istället för kantstöd och en organisk form som i Figur 42. Oavsett vilken typ av biofilter som anläggs ska de konstrueras med någon form av bräddavlopp, som säkerställer att överskottsvatten som inte kan omhändertas på ett säkert sätt avleds från anläggningen. I figurerna nedan har två översvämningsskydd inkluderats i form av ett bräddavloppsrör och ett släpp i kantstödet under täckningen, se Figur 43. Biofilter typ 1 (Bioinfiltration) är lämplig för områden där betydande grundvattenbildning är möjlig och skulle vara till nytta. Eftersom det inte finns något avvattningssystem måste terrassen på plats ha en hög genomsläpplighet och stor förmåga att omhänderta dagvatten. Terrassens fysikaliska egenskaper bör utsättas för markundersökning som dokumenterar att nödvändiga perkolationsegenskaper finns. Har dagvattnet eller terrassen höga föroreningshalter rekommenderas inte denna typ, för risken är stor att grundvattnet förorenas. Likaså bör det inte finnas några känsliga byggnader eller anläggning i närheten som kan ta skada av höjd grundvattenyta. 35

36 Figur 43. Biofilter typ 1. Inget artificiellt avvattningssystem utan vattnet dräneras bort via terrassen. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB, Biofilter typ 2 är försedd med en dräneringsledning för att säkerställa att önskad avvattnings-kapacitet uppnås och att inte överskottsvatten blir kvarstående i bädden. Filtertypen är lämplig för områden där hög påfyllning av grundvatten är fördelaktigt. Samma som för biofilter typ 1 gäller här när det handlar om föroreningar och närhet till känsliga byggnader mm. Figur 44. Biofilter typ 2. Dräneringsledning med kring fyllnad och vattnet ges möjlighet att perkolera vidare ner i terrassen. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB,

37 Biofilter typ 3 har ett makadamlager med en dräneringsledning i ovankanten, vilket skapar en fördröjningszon under växtjorden, se Figur 45. I fördröjningszonen ges det infiltrerade dagvatten en längre tid att perkolera vidare ner i terrassen. Makadamlagret resulterar också i att ett kapillärbrytandeskikt skapas vilket leder till att inget grundvatten kan tas sig upp till växtjorden. Likaså styr inte grundvattenytan i terrassen mängden vatten i växtjorden vid dräneringsjämnvikt utan den styrs av avståndet till makadamlagret. Dräneringsledningen i ovankanten säkerställer att inte anläggning överbelastas och att överskottsvatten blir kvarstående i växtjorden. Filtertypen är lämplig för områden där hög påfyllning av grundvatten är fördelaktigt och med inga farliga föroreningar eller känsliga byggnader som ovan. Figur 45. Biofilter typ 3 med extra fördröjningszon och kapillärbrytandeskikt. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB, Biofilter typ 4 har en tät duk under makadamlagret och upp på kanterna för att säkerställa att dagvatten inte skadar närliggande anläggningar eller riskera att föroreningar kommer ner till grundvattnet, se Figur 46. I händelse av ett oavsiktligt utsläpp kan dräneringsledningen blockeras för att hindra vidare spridning. Mängden växttillgängligt vatten styrs av avståndet ner till makadamlagret. 37

38 Figur 46. Biofilter typ 4. Biofilter med tät duk under makadamlagret och upp på sidorna. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB, Biofilter typ 5 anläggs med en tät duk som typ 4 men med ett vattenlås som skapar ett internt vattenförråd. Det interna vattenförrådet gör att denna typ lämpar sig för områden där det förväntas långa perioder på sommaren utan nederbörd eller där endast ett grunt lager av växtjord kan användas. Användningen av ett vattenlås möjliggör att vatten kvarhållas i anläggningen, vilket kan öka avlägsnande av föroreningar och ökad vattentillgång till vegetationen och därmed avdunstning. Figur 47. Biofilter typ 5. Biofilter med vattenlås & internt vattenförråd för extra rening och tillgång på vatten för vegetationen. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB,

39 Filtret är särskilt effektivt på att ta bort kväve genom denitrifikation i och med att en fluktuerande aerob/anaerob zon skapas i botten. En variant på ovan biofilter typ 5 med vattenlås, är att den täta duken utesluts. I denna variant töms vattenförrådet mycket snabbare genom exfiltration till omgivningen, så den förbättrande förmågan till att klara torrperioder minskar. Fördelen med att utnyttja zonen under växtjord till fördröjning av dagvatten och jämnare och högre bevattning av växtjorden behålls dock. I en förvaltningskedja för att omhänderta dagvatten används biofilter framför allt som den första länken/konstruktion och då inom fastigheten eller på allmän platsmark. Beroende på utformning kan olika processer maximeras eller minimeras beroende på vilken typ av föroreningsbelastning som förväntas, t.ex. dagvatten från tak eller gator. När det gäller fördröjning, så är det de första mm nederbörd som kan förväntas att konstruktionen kan omhänderta i fördröjnings- och översvämningszonen. Större regn än ca 20 mm ska på ett säkert sätt avledas från biofiltret till nästa behandlingsled i förvaltningskedjan. Biofilter i gatumiljö På lokalgator kan nedsänkta s.k. biofilter i gatumiljö (eng. curb extensions & curb cut), anläggas för att fördröja och rena vägdagvatten, se Figur 48. Dagvatten infiltrerar genom växtbädden och samlas upp i ett underliggande makadam-magasin och/eller tillåts perkolera vidare ner genom terrassen till grundvattnet. Vid låg genomsläpplighet i terrassen avleds överskott av dagvatten via ett dräneringsrör i makadammagasinet eller annan typ av avvattningssystem. Överskottsvatten ovan mark avleds med hjälp av bräddavlopp. Biofilter i gatumiljö av typen curb extension tar upp en del av gatan vilket medför att t.ex. parkeringsplatser förloras, medan curb cut anläggs som en del av trottoaren. Exempel på anlagda biofilter i gatumiljö i Sverige finns att studera i Norra Djurgårdstaden (Figur 49) i Stockholm, Öringevägen i Tyresö (Figur 50) och Munka-Ljungby i Ängelholms kommun (Figur 51 & Figur 52). 39

40 Figur 48. Exempel på biofilter i gatumiljö. Figur 49. Utformning av växtbädd i Norra Djurgårds-staden (Petterson et al, 2011). Inlopp sker via en brunn med sandfilter för att minska risken för igensättning i växtbäddsytan. Figur 50. Anläggningen vid Öringevägen, Tyresö kommun. Foto: Thomas Larm, StormTac. Figur 51. Biofilter i gatumiljö i Munka-Ljungby, Ängelholms kommun. Figur 52. Biofilter i gatumiljö i Minka-Ljungby, Ängelholms kommun. Träd, buskar, gräs och perenner kan planteras i biofilter som mottar dagvatten från gatumiljön. Då växtbädden ofta får ta emot ett överskott av vatten är det viktigt att växtbädden anläggs så att den inte blir för syrefattig för vegetationen. Detta kan åstadkommas genom att använda en grövre växtjord. Nackdelen med en grövre växtjord är att den lättare blir torr mellan regntillfällen. Regnbäddar är växtbäddar som ofta är större till ytan, se figur Regnbäddar kan användas på exempelvis skolgårdar, parkeringsplatser och i vägkorsningar. Dagvatten infiltreras och renas i regnbädden. 40

41 Figur 53. Exempel på regnbädd (rain garden) i Portland, USA. Foto: Sweco. Figur 54. Nyanlagd regnbädd vid Åkervägen, Tyresö. Foto , Thomas Larm, StormTac. Funktion Biofilter är en konstruktion som kan generera många funktioner som t.ex. att fördröja flöden och behandla föroreningar i dagvatten, skapa en attraktivmiljö med vegetation som tar upp och bryter ner föroreningar. I Tabell 9 nedan presenteras biofiltrenas huvudsakliga funktioner. Tabell 9. Funktioner hos biofilter. Rening Fördröjning Absorbering Avdunstning Erosionsskydd Estetisk Pedagogik Dagvatten renas genom fysikaliska, biologiska och kemiska processer. Dagvattenflöden fördröjs genom att växtbädden är nedsänkt så att en zon över växtjorden skapas där dagvatten kan fördröjas. Även en mindre mängd dagvatten kan fördröjas i växtbäddsmaterialets och makadamens luftfyllda porvolym med ett eventuellt strypt utlopp (klen ledning så att den effektiva fördröjningsvolymen kan utnyttjas). Genom absorbering av jordpartiklar fastläggs föroreningar. Genom växtupptag absorberas vatten som sedan avdunstar från bladverket vilket kan bli stora mängder, särskilt för träd. Växter utgör ett filter som bidrar till att dagvatten bromsas upp och skapar möjlighet för sedimentation. Växter förhindrar att sedimenten resuspenderar (yr upp av vind- eller vattenströmmar och sprids vidare). Rötter stabiliserar växtsubstratet och minskar erosionsrisken. Vegetation kan öka områdets estetiska och reakreativa värden Visualisera vattnets väg genom landskapet Ett biofilter genererar också flera ekosystemtjänster som t.ex. att producera sötvatten, dämpning av extrema väderhändelser, rening av avloppsvatten och motverka erosion i vattendrag. Rening I biofilter sker reningen av dagvatten på samma sätt som i naturen. Med hjälp av olika fysikaliska, biologiska och kemiska processer renas dagvatten i markmaterial och i vegetationen. Föroreningar avskiljs huvudsakligen genom de fysikaliska processerna sedimentation och filtrering. Kemiska processer sker i form av adsorption, absorption och utfällning i filtermaterialet som kan vara t.ex. markpartiklar. Exempelvis binds fosfor kemiskt till vissa typer av ytskikt på ovansidan av filtermaterialets korn. Biofilter har en god förmåga att rena dagvattnet från fosfor men visar sämre resultat för rening av kväve. Det beror på att kväverening (denitrifikation) kräver syrefria förhållanden och att nitrifikationen är mycket känslig och svår att få till. Om ett biofilter anläggs med ett vattenlås 41

42 (se biofilter typ 5) kan syrefria förhållanden skapas i en del av biofiltret och på det sättet förbättra kvävereningen. Vegetationens effekt Med vegetation i biofiltret bromsas vattenhastigheten och uppslammade partiklar ges möjlighet att sjunka till botten eller fastna i växtligheten. Växterna minskar även risken för resuspension, d.v.s. att sedimenten virvlar upp och sprids vidare av höga flöden. Vegetation tar också upp närsalter och en del växter avger bakteriedödande ämnen via rötter, vilket kan minska förekomsten av skadliga mikroorganismer. Växter bidrar till avskiljning av föroreningar genom direkt upptag och indirekt genom att påverka miljön som t.ex. jordens ph, skapa ytor där biofilm kan utvecklas och leverera syre och kolhydrater till mikrolivet (Read et al., 2008). Vegetationen bidrar även till att en större mängd vatten kan avdunsta via evapotranspiration (ET), ökad infiltration och perkolation samt skapar och behåller bra egenskaper i filtret (växtjorden). Vegetationens bladmassa ger också upphov till att minska mängden dagvatten som alstras vid ett regn genom att en hel del fastnar i bladverket och aldrig når marken vilket kallas för interception. Vegetationen skapar positiva effekter även under vintern genom att skapa kanaler genom eventuellt isskikt som skapats ovan filtret. Isen smälter fortare vid stammar från vegetationen och dessa kanaler skapar en passage förbi isskiktet för vatten, koldioxid och syre. Att uppnå en utväxling av syre och koldioxid är livsnödvändigt för att skapa en god övervintring av vegetationen. Biofiltrets reningseffekter Reningseffekten som medianvärden från en litteraturundersökning av biofilter redovisas i Tabell 10. Värdena avses gälla som årsmedelvärden för områden med liknande klimat som i Sverige, även om spridningen i fallstudier är relativt stor, varmed reningseffekten kan bli lägre för biofilter i kallare regioner och under vintern, än i varmare regioner och under sommaren än vad tabellvärdena anger. Detta bör utredas vidare vilket först är genomförbart när mer data erhållits och utvärderats. Tabell 10. Reningseffekten (%) i biofilter, medianvärden från litteraturundersökning (StormTac, 2014; FAWB, 2009; Muthanna et al., 2007; Soeberg et al, 2014; Larm, 2013b). Ämne Reningseffekt, litteraturvärden P (%) N (%) Pb (%) Cu (%) Zn (%) Cd (%) Cr (%) Ni (%) Hg (%) SS (%) Olja (%) PAH (%) BaP (%) Växtupptaget ger endast ca 2-7 % reduktion av metaller (Muthanna et al., 2007). Ett materiallager (t.ex. av grus eller bark) över växtbädden ger ca % reduktion av Cu, Pb och Zn. Växtbädden reducerar ca 50-80% av dessa metaller (Muthanna et al, 2007). Första året kan förväntas ett nettoutläckage av fosfor (P), kväve (N) och suspenderad substans (SS), d.v.s. en negativ reningseffekt. Man bör vänta 1-2 år efter anläggning till att mäta flöden och reningseffekter så att materialen hinner sätta sig och vegetationen hinner etableras. Vinterns påverkan på rening Biofilter är inte så vanliga i Sverige än och det finns lite erfarenheter av hur biofilter fungerar under vintern, gällande bl.a. infiltration och rening. Kunskapsnivån om vilka växtarter som passar för svenska förhållanden är låg och bristfällig (Soeberg et al., 2014). En annan aspekt som bör utredas mer är hur biofiltren klarar vinterdagvatten som kan innehålla mycket höga halter vägsalt och mer lösta metaller (Soeberg et al., 2014). Infiltrationskapaciteten i biofilter kan ökas under vintern genom att grövre material används. Grövre filtermaterial minskar risken för att filtret är nära vattenmättat när det fryser och därmed inte släpper igenom något vatten. Har filtret stor andel luftfyllda porer när det fryser kan dagvatten infiltrera och 42

43 perkolera även under vintern. Görs filtret djupare skyddas även viktiga komponenter i filtret från att frysa vintertid. Ett djupare filtermaterial gör däremot ingen skillnad på reningen enligt Muthanna et al (2007). En djupare växtbädd än 45 cm ökar inte metallretentionen ytterligare (Muthanna et al., 2008). En snabbare vattentransport genom biofilter har dock till viss del en negativ påverkan på reningen. Dessutom kan större partikelstorlekar i filtermaterialet leda till sämre rening. Under vintern är rening av metaller och TSS (partiklar) fortfarande god i biofiltret trots lägre temperatur men rening av fosfor och kväve försämras. Fördröjning Genom att sänka ner växtbädden i förhållande till omgivande mark eller kantstöd så skapas en fördröjningsvolym som kan bidra till en utjämning av dagvatten ovan biofiltrets yta. Jordens och makadamens porvolym ger också en viss lagring och fördröjning av avrinningen. Fördröjningseffekten som medianvärden från en litteraturundersökning av biofilter är % (30-90) med avseende på det dimensionerande dagvattenflödet från området (FAWB, 2009; Coustumer et al., 2009; Scholz och Yazdi, 2009; Muthanna et al., 2008). I Figur 55 nedan redovisas resultatet av en 2 årig undersökning av vattenbalansen i ett biofilter i North Carolina, USA. Biofiltrets yta är ca 4 % av avrinningsområdet vilket består av en parkeringsyta. När biofiltret anlades blev fördröjningsvolymen 70 % av rekommenderad, vilket resulterar i att mer dagvatten har bräddats. Av undersökningen kan utläsas att 12 % av nederbörden under undersökningens 2 år har gått i bräddning och 88 % har blivit behandlat av biofiltret. 3 % har lämnat anläggningen via avdunstning, 53 % via dräneringsledningen och 32 % via perkolation ner i terrassen (Brown, 2011). Figur 55. Vattenbalansen för ett biofilter i North Carolina, USA med ett filter djup på 0,6 meter utan internt vatten förråd (Brown, 2011). Utformning Varje område där ett biofilter kan bli aktuellt har sina platsspecifika förutsättningar såsom önskad vegetation (örter, gräs, buskar eller träd), omgivande jordlager (lera eller genomsläpplig mark), läge och djup på dagvattenledningar samt andra ledningar och marknivåer. Det är svårt att ge exakta rekommendationer för hur biofilter ska utformas eftersom alla områden har sina speciella förutsättningar och att biofilter är en flexibel konstruktion med mycket stor variation på utformning. Nedan rekommendationer och riktlinjer ska ses som grova och generella. När det gäller rening, fördröjning och förutsättning för vegetationen så kan små ändringar av känsliga parametrar få stora konsekvenser på andra, så för varje ny anläggning krävs en utredning, för att uppnå ett lyckat resultat. 43

44 Utformningen av biofiltret bör behandla följande delar: förbehandling, inlopp, erosionsskydd, filtermaterial, dräneringssystem, bräddavlopp och vegetation. Vid dimensionering måste man bestämma sig för vilken dimensionerande återkomsttid på regnet, vanligen inom 2-10 år, som utjämningsvolymen ska innehålla. Förbehandling Innehåller dagvattnet höga mängder av sediment krävs en förbehandling för att säkerställa biofiltrets funktion och lång livslängd. Hög sedimentbelastning orsakar igensättning av filtrets yta med en minskad infiltrationsförmåga. Utformningen av förbehandlingskonstruktionen skiljer beroende på om flödet är koncentrerat eller kommer på bred front. Exempel på förbehandlingskonstruktioner är sedimentationsdamm, svackdike och grusfyllt dike. Inlopp Dagvatten kan ledas in på fler olika sätt till biofiltret; det kan ledas in via ledning, ränna, kanal, en öppning i konstruktionen eller på bred front, t.ex. över en gräsremsa från en hårdgjord yta (Virginia, 2011). Enligt Healthy waterways (2012) är det inloppets konstruktion som bestämmer hur mycket vatten som ska ledas in och med vilken hastighet. Har dagvattnet hög halt av sediment bör en sedimentfälla t.ex. en fördamm eller ett filterdike placeras vid inloppet. För att minimera risken för erosion i biofiltret bör dagvattenflödet fördelas snabbt över en stor yta (FAWB, 2009). Vid större biofilter bör anläggningen förses med flera inlopp för att fördela inflödet och skapa mer homogena tillgångar av vatten för vegetationen. Vid inloppet bör ett erosionsskydd i form av t.ex. stenar placeras ut för att bromsa upp hastigheten på vattnet och minimera erosion, se avsnittet om erosionsskydd nedan (Healthy waterways, 2012). Nedan följer exempel på hur koncentrerade inloppen kan utformas, Figur

45 Figur 56. Exempel på olika typer av koncentrerad inloppslösning. Biofilter i Portland, USA. Erosionsskydd och makadamvall vid inloppen En makadamvall kan konstrueras vid inloppet för att reducera inflödeshastigheten och därmed erosionen. Syftet med denna avgränsning är att den ska fungera som en fördamm där flödesbromsning och försedimentering kan ske. Ett alternativ eller komplement till makadamvall kan vara att anlägga en betongplatta där dagvattnet kan fördelas över större yta och därmed reducera risken för erosion. Nedan (Figur 57) visas exempel på utformning av inlopp med betongplatta respektive makadam som erosionsskydd. Figur 57. Exempel på olika typer av koncentrerad inloppslösning. Biofilter i Portland, USA. Utlopp/Bräddning/Fördröjningszon/Översvämningszon Vid regn överstiger ofta flödets storlek infiltrationshastigheten på filtret och då måste dagvattnet lagras ovan växtjorden för att sedan infiltrera vidare ner i konstruktionen. Som ett exempel kan ett intensivt regn på 20 minuter lagras och härmed fördröjas i uppåt 48 timmar. Volymen ovan växtjord den s.k. 45

46 fördröjningszonen är därmed mycket viktig när det gäller fördröjning av dagvatten och bör vara så stor som möjligt. I litteraturen rekommenderas vanligen ett djup på fördröjningszonen på mellan mm och vid specialfall med större utjämningsbehov upp till 500 mm. Höjden måste vara vald med hänsyn till infiltrationshastigheten och önskad tömningstid. Beroende på vilken vegetation och reningseffekt som önskas rekommenderas att överskottsvattnet i fördröjningszonen och växtjorden är bortdränerat efter timmar. Den rekommenderade tömningstiden styrs av att det måste finnas plats för ett eventuellt nytt regn inom snar framtid, att det inte ska skapas för långa syrefattiga situationer för vegetationen och att myggäggen inte ska hinna kläckas. Önskas en större fördröjningsvolym kan en fördröjningszon anläggas under och/eller vid sidan av biofiltret med ett rör som har förbindelse med fördröjningszonen ovan filtret. För att hindra skador på anläggningen ska anläggningen konstrueras med någon form av bräddavlopp och detta oavsett vilken typ av biofilter, för att säkerställa att överskottsvatten som inte kan omhändertas, på ett säkert sätt avleds från anläggningen. Biofilter kan utformas med t.ex. två bräddaviopp på olika nivå, ett som styr storleken på fördröjningszonen och ett som placeras högre som ingriper vid extremregn och avleder flödet så det inte skadar anläggen. Den zon som bildas mellan bräddavloppen kallas för översvämningszon och ska tömmas snabbt efter att regnet upphört genom det lägst placerade bräddavloppet. Viktigt är att placera bräddavloppen så nära inloppet som möjligt så att intensiva flöden inte måste passera hela anläggningen innan det avbördas från anläggningen (Healthy waterways, 2012). Överskottsvatten kan sedan ledas vidare till någon annan grönblå infrastruktur eller till dagvattenledningssystemet (Minnesota, 2014). Brunnar/rensbrunn Precis som för ett dagvattensystem med ledningar behöver också biofiltersystem ha inspektionsbrunnar och rensbrunnar för att säkerställa en säker drift och kontroll av systemet. Från dagvattenbrunnen går normalt en utloppsledning som ansluter antingen direkt till befintligt ledningsnät eller till en nedstigningsbrunn där flödesproportionell provtagning av utgående vatten kan ske. Mulchlager Över växtbäddens yta läggs ibland ett 5-10 cm materiallager (t.ex. av grus eller bark) som också ger ökad reningseffekt (Blecken, 2010; Muthanna et al., 2007). Filtermaterial/Växtjordssubstrat Filtermaterialets egenskaper är det som påverkar och styr i stor utsträckning förutsättningar för vegetationen och infiltration men även rening och fördröjning (Healthy waterways, 2012). Ur en växts perspektiv fungerar filtermaterialet som växtjordssubstrat och måste härmed uppfylla vegetationens krav på tillgång på syre, vatten och näring. Vegetationens krav på växtjord stämmer inte alltid med vad ett bra filtermaterial för rening och fördröjning ska ha, så det gäller att finna en optimal medelväg ur alla perspektiv. Som exempel ur ett fördröjningsperspektiv bör filtermaterialet kunna släppa igenom stora mängder vatten och kvar hålla så lite som möjligt, vilket leder till att biofiltret får lite växttillgängligt vatten. Ur reningsaspekt bör filtret innehålla höga halter ler med en låg infiltrationshastighet vilket lätt leder till syrebrist för växterna och lång tömningstid av fördröjningszonen. För att uppnå kraven på filtermaterial fungerar oftast inte jorden som finns på plats utan ett speciellt substrat måste användas. Om ett kapillärbrytande skikt skapats under filtret måste substratet anpassas efter de avvattnande tryck som skapas, så att tillräckligt med luft kan tränga in i filtret. Följande rekommendationer i Tabell 11 och Tabell 12 samt i följande text på material i biofiltret kan ses som grova riktlinjer. Det finns olika rekommendationer angående filtermaterialets djup, ska du anlägga en gräsyta eller plantera perenner bör filtret vara minst 400 mm och för buskar minst 600 mm. När det gäller träd rekommenderar FAWB (2009) ett minsta filterdjup på 800 mm. Nedanstående riktlinjer i Tabell 11 uppnås oftast om filtermaterialet har en fraktionskurva med en sandhalt på över 80 % och en lerhalt lägre än 10%. En grov rekommendation är att blanda 5:1:1 dvs 70 46

47 % sand, 15 % växtjord och 15 % organiskt material. Materialet till filtret ska ha låga fosforhalter för att minimera läckage till recipienten. Filtermaterialet till biofilter kan vara en typ Bara Regnbäddssubstrat (Bara RBS) eller motsvarande, d.v.s. en homogen sandbaserad växtjord som uppfyller följande rekommendationer på fysiska egenskaper enligt Tabell 11. Växtjorden till gräsklädda svackdiken kan vara en typ Bara Svackdikessubstrat (Bara SDS) eller motsvarande, d.v.s. en homogen sandbaserad växtjord som uppfyller följande rekommendationer på fysiska egenskaper enligt Tabell 11. Utöver detta skall det säkras att anläggningarna har tömts på överskottsvatten inom 48 timmar men inte fortare än 12 timmar. Tabell 11. Rekommendationer på fysiska egenskaper på växtjorden. Fysiska egenskaper Rekommendation Total porositet 50 % Luftfylld porositet (50 cm tension) 10 % Vattenfylld porositet (50 cm tension) 40 % Mättad hydraulisk konduktivitet mm/h Mullhalt (planteringar) 5 9 % Mullhalt (gräsytor) 3 5 % Sandbaserad mineraljord Precis som vid uppbyggnad av vanliga växtbäddar placeras ett substrat under växtjorden som innehåller låga halter organiskt material för att minska risken att giftiga gaser bildas när det organiska materialet bryts ner under syrefattiga förhållander. Mineraljorden fungerar också som ett materialskiljande lager som hindra att växtjord transporterar sig ner i dräneringslagret. Så om växtbädden görs djupare än 500 mm bör materialet där under vara en sandbaserad mineraljord bestående av en homogen sand i fraktionen mm med en mättad hydraulisk konduktivitet på 75 mm/h och en mullhalt på 1 2 %. Dräneringsgrus Dräneringsgruset bör uppfylla följande texturkrav och ha följande bryggnings- och permeabilitetsfaktor till växtjorden eller den sandbaserade mineraljorden enligt Tabell 12. Tjockleken på dräneringsgruslagret bör vara minst 150 mm och kan bestå av en makadam i storleken 2-6 mm enligt FAWB (2009). Tabell 12. Rekommendationer på dräneringsgruset textur och förhållande till växtjord. Egenskaper Bryggningsfaktor Permeabilitetsfaktor Rekommendation D15 (grus) mindre än eller lika med 8 X D85 (växtjord) D15 (grus) större än eller lika med 5 X D15 (växtjord) Enhetlighetsfaktor D90 (grus) / D15 (grus) är mindre än eller lika med 3.0 Nedan (Figur 58) visas en gränskurva på en jordblandning som är framtagen för biofilter i gatumiljö och som uppfyller vegetationens behov på vatten och syre. Blandningen togs fram för anläggningen på Öringevägen i Tyresö. Växtbädden är 500 mm mäktig med en mullhalt på 5-6 %. Växtbädden lades ovanpå en materialavskiljande kokosduk som avskiljer växtjord och makadamlager. 47

48 Tyresöjordens luftfyllda porositet är beräknad till 12 % och har en genomsläpplighet på 7 mm/timme, vilket innebär att om anläggningen fylls upp med 300 mm vatten så kommer det att ta ca 42 h att tömma fördröjningszonen på vatten. Mullhalt för olika vegetationsytor enligt AMA anläggning (2013) är för gräsytor 3-5 % och för perenner, buskar och träd 5-8 %. Figur 58. Gränskurva för Tyresöjord. Vattenmättad zon Vid anläggande av biofilter typ 5 skapas en vattenmättad zon (artificiellt grundvatten) med hjälp av ett vattenlås i botten på filtret som kan hjälpa till att förhindra att filtermaterialet torkar ut vid längre torrperioder (FAWB, 2009; Minnesota, 2014). En vattenmättad zon skapar också en syrefattig miljö vilket stimulerar avskiljande av kväve med hjälp av bakterier från dagvattnet. Den avskiljande effekten ökar om det tillsätts en kolkälla (t.ex. 50 % träflis och 50 % mull) i den vattenmättade zonen. För att den vattenmättade zonen ska ge önskad effekt bör den vara minst 300 djup och utgöras av ett grus eller sandmaterial (FAWB, 2009). Avvattningssystem Det dagvatten som inte kan magasineras i bädden eller i fördröjningszonen kommer att avledas till grundvattnet eller via dräneringsledning i anläggningens botten alternativt bräddas ut via brunn. Vilket avvattningssystem och därmed vilken biofiltertyp som bör användas beror i stor utsträckning på terrassens egenskaper att avleda vatten. En dräneringsledning och eventuellt dräneringslager i anläggningens botten fordras då kringliggande jord består av lera. I de fall då friktionsjord förekommer erfordras ingen dräneringsledning för avledning, utan vattnet hinner perkolera vidare ner i terrassen. Inom exempelvis vattenskyddsområden där perkolation av trafikdagvatten till grundvattnet inte är lämplig kan anläggningarna utformas med tätskikt och dränledning som sedan ansluter till dagvattennät. Ett sätt att indela terrassmaterialen förmåga att avleda vatten är med hjälp av s.k. hydrologiska jordgrupper. Nedan följer en beskrivning av de olika jordgrupperna. För biofiltertyp 1 (utan avvattningssystem) rekommenderas bara hydrologisk jordgrupp A eller B. För jordgrupper C och D krävs hjälp av ett avvattningssystem och biofiltertyp 2 5 rekommenderas. Grupp A. Marken har en låg avrinningspotential på grund av hög infiltrationsnivå även vid mättnad (K s -värde på 7,6 mm/timme till 11,4 mm/timme). Dessa jordar består i huvudsak av djup sand eller aggregerad silt. Grupp B. Marken har en låg till måttlig avrinningspotential på grund av måttlig infiltrationsnivå vid 48

49 mättnad (K s -värde på 3,8 mm/timme till 7,6 mm/timme). Dessa jordars djup är i huvudsak måttligt till djupt, med måttligt bra till väldränerade jordar och har en måttligt fin till måttligt grov textur (t.ex. sandig lerjord). Grupp C. Marken har en måttligt hög avrinningspotential på grund av långsam infiltrationsnivå (K s - värde på 1,3 mm/timme till 3,8 mm/tim). Dessa jordar utgörs främst av mark där ett skikt nära ytan hindrar vatten från att röra sig nedåt eller mark med måttligt bra till fin struktur som t.ex. sandig siltig mellanlera, grund sandig lättlera, mark med lågt organiskt innehåll, och mark som vanligtvis har hög lerhalt. Grupp D. Marken har en hög avrinningspotential på grund av långsam infiltrations nivå (K s -värde på mindre än 1,3 mm/h vid mättnad). Dessa jordar består i huvudsak av lera med hög svällningspotential, jordar med ständigt höga grundvattennivåer, jordar med ett lerlager på eller nära ytan, ytligt jordlager över nästan ogenomträngliga terrassmaterial som jordar som sväller kraftigt när de är våta eller mycket plastiskt ler. Vegetation Benämningen regnbädd kan vara lite missvisande för många associerar namnet till att planteringen är en form av våtmark eller alkärr och innehåller stora mängder vatten och att det är vattenälskande växter som ska användas. I själv verket är det tvärt emot. Växter för dessa konstruktioner ska snarare vara anpassade för torra till normala förhållander, när det gäller vattentillgång. Det är stor skillnad i avrinningsmönstret (hydrografen) från naturmarken till en våtmark och från täta ytor i en stad. Avrinningen från naturmark kännetecknas av ett konstant basflöde in i våtmarken med ett lite ökat flöde efter regn. Från en tät yta i en urban miljö finns inget basflöde in i konstruktionen och flödesökningen vid regn är mycket större än från naturmark. Avsaknaden av basflöde är den stora skillnaden och gör att förutsättningarna för vegetationen mellan dessa miljöer skiljer sig och att växter från våtmarken inte passar i ett biofilter. Istället gäller det att titta på naturmiljöer som regelbundet svämmas över som strandzonen vid hav, sjöar, åar och floder. Det är inte bara vattentillgången som styr vilka växter som passar och kan användas, utan det krävs en bred analys av förutsättningar, när det gäller krav på funktioner, klimat och vilket estetiskt uttryck som eftersträvas. I detta arbete kan ett flödesschema vara till stor nytta för att kunna värdera olika faktorer och hamna rätt. När det gäller klimat så är det faktorer som tillgång på näring, sol, vind, vatten och klimatzon som påverkar och styr växtvalet. Andra faktorer som fördröjningszonensdjup, förhållandet avrinningsområde vs regnbäddsyta, växtjordsegenskaper, biofilter typ (1-5) och föroreningsnivå på vattnet som t.ex. salt har också stor betydelse. Att använda saltinblandat grus som halkbekämpning ger en lägre salthalt jämfört med en ren saltblandning. När det gäller det estetiska uttrycket så skiljer ett biofilter sig inte från än normalplantering utan här gäller också att välja växter som med olika blomningstidpunkt. Nedan (Tabell 13) visas de växter som föreslagits för biofiltrena vid Öringevägen i Tyresö. Tabell 13. Föreslagna växter till biofiltrena vid Öringevägen i Tyresö. Aster tripolium Carex sp. Juncus gerardii Juncus effuses Lysimachia vulgaris Lythrum salicaria Veronika longifolia Strandaster Starr Salttåg Veketåg Strandlysing Fackelblomster Strandveronika Samtliga föreslagna växter är örter och halvgräs som växer naturligt nära kusten i Sverige. Dessa arter är både tork- och fukttåliga samt tål en låg koncentration av salt. Det är en fördel att använda sig av större plantstorlekar men en stor rotvolym vilka är bättre anpassade för etablering i tuffa miljöer. De 49

50 stora plantorna har ett välutvecklat rotsystem och klarar sig en kortare period med låg vattentillgång. Mindre plantor lider större risk att inte överlever en kortare period med uttorkning eller högt vattenstånd. När det gäller rotsystem kan ett bättre reningsresultat erhållas om växter med varierande rotsystemsdjup och form används. Det finns inga belägg för att naturliga växtarter fungerar bättre än hortikulturella växter, så valet här styrs mer av hur miljön ser ut i övrigt där biofiltret ska anläggas. För att motverka erosion första året kan ettåriga växter som t.ex. en blomsteråkerfröblandning bredsås över anläggningen. Obs att det föreligger risk att fröna spolas bort om det kommer ett regn snart efter sådd innan fröna har grott och plantorna utvecklats. Tätskikt & Geotextil Där anläggningen hamnar i anslutning till eller direkt ovanpå en ledningsgrav utformas anläggningen med tätskikt och dräneringsledning för att undvika att utdränering av vattnet sker eller rotinträngning i ledningar. Längst ner mot omgivande mark/ledningsgrav läggs ett lager av geotextil som får fungera som materialavskiljande lager mot makadamen i ledningsgraven. Ovanpå geotextilen läggs ett ca 100 mm tjockt avjämningslager av sand med fraktionen 0,2-2 mm. Detta för att grunden för gummiduken av EPDM ska bli så jämn så att duken inte skadas. Ovanpå gummiduken hamnar anläggningens makadamlager i fraktion 2-6 mm. Vid användning av grövre makadamfraktion fordras ett skyddslager av sand ovanpå gummiduk och därefter en ytterligare geotextil för materialavskiljning för att inte riskera att vassa makadamkanter punkterar duken. I övriga fall där anläggningen inte hamnar i anslutning till eller direkt ovanpå en ledningsgrav rekommenderas geotextilen ersättas av ett mm tjockt materialavskiljande lager av grovt sand. Dimensionering Här ges ett förslag på dimensioneringsgång för biofilter. Nedan (Figur 59 & Tabell 14) kvantifieras hur anläggningarna dimensioneras efter ytbehov för effektiv rening respektive volymbehov för effektiv flödesutjämning. Övriga dimensioneringsparametrar som påverkar både rening och flödesutjämning är utformning avseende växt- och materialval. Kravet på utjämning och rening kan också vara unikt för olika platser, vilket påverkar erforderlig area och utjämningsvolym, vilket i sin tur påverkar olika djup. Den tillgängliga fördröjningsvolymen i anläggningen kan ökas genom att makadamlagret görs djupare. Förutsättningen för detta är att det inte finns några ledningar i mark som kan komma i konflikt med anläggningen. För att få en bra perkolation till grundvattnet rekommenderas ett djup på minst 0,5 meter mellan anläggningens botten och årliga högsta grundvattennivån. Vid högre grundvattennivå än anläggningens bottennivå bör anläggningen omges av tät duk. 50

51 L A W b h r2 h r1 h r h v h s h m2 h m h m1 Figur 59. Principskiss över anläggning (Larm, 2013a). Tabell 14. Dimensionerande data för biofilter. Rekommenderade värden utifrån litteraturstudier. Parameter Not. Enhet Ref. Biofilter Anläggningsarea A STF m 2 1 5,0-50 Förhållande mellan anläggnings- area och impermeabel avrinningsyta A STF /A imp % 2,3,6 2,0-6,0 Anläggningens längd L m 1 <40 Anläggningens bredd w b m 1 0,60 Total reglerhöjd h r m 1,2,4,5 0,25 (0,10-0,50) Reglerhöjd upp till bräddnivå h r1 m 1,2,4 0,20 (0,05-0,45) Reglerhöjd från bräddnivå till omgivande yta h r2 m 1 0,050 Maxiplugg (alt. pluggplanta) Maxiplugg st/m alt. pluggplanta 1,2,8 15 (>6-20) Växtbäddens djup om plantor (ej träd) h v, plantor m 1,2,4,5,7 0,45 (0,40-0,70) Växtbäddens djup om träd planteras h v, träd m 1,2,8 1,0 (0,80-1,0) Växtbäddens infiltrationskapacitet, hydraulisk konduktivitet K mm/h 1,4,5,7 200 (50-300) Max fosforkoncentration i växtbädden C P mg/kg TS 4, 6 <100 Djup på avskljande sandlager (istället för geotextil) h s m 1,2,4 0,10 (0,10-0,15) Djup på makadamlager h m m 1,2,4,5,8 0,35 (0,15-0,60) Diameter på dräneringsledning φ dr mm ( 100) Djup på bädd för dräneringsledning h m1 m 8 0,10 (0,10-0,15) Ref 1: Healthy waterways (2012), Ref 2: FAWB (2009), Ref 3: Clean Water Services (2009), Ref 4: FAWB (2008), Ref 5: NVE (2013), Ref 6: Blecken (2010), Ref 7: Muthanna et al. (2008), Ref 8: Larm (2013b). 51

52 Area Anläggningarna bedöms behöva dimensioneras för ytsamband när fokus är på rening och då bedöms sambanden behöva vara relaterade inte bara till total avrinningsyta utan till impermeabel yta, alternativt area x avrinningskoefficient. Enligt sammanställningen behövs ytan 2-6 % av impermeabel avrinningsyta: A STF = K A imp (1) A STF Area för reningsanläggning (m 2 ) K Andel av A imp. Normalt är K=0,02-0,06. A imp Impermeabel avrinningsyta (m 2 ) Volym Normalt behöver anläggningen fördröja dagvattenflödet med hänsyn till begränsad kapacitet i transportsystemet nedströms och för att minska risken för översvämning och då behöver även volymen dimensioneras. Om volymen gör att större yta behövs än enligt Ekv. (1) så ska ytan som erhålls vid dimensionerad volym användas istället. Ekvationerna (2)-(4) visar hur fördröjningsvolymen dimensioneras. Följande dimensioneringsavsnitt fram till Övrigt är hämtat från Larm T. (2013a) och metodiken tillämpas i dagvatten- och recipientmodellen StormTac. Dimensionerande avtappning (utflöde, Q out ) från fördröjningszonen styr erforderlig fördröjningsvolym, som blir den maximala volymen mellan dimensionerande inflöde (Q dim ) och utflöde vid den regnvaraktighet (t r ) som ger maximal volym (V d ) vid dimensionerande återkomsttid. Generellt ger både mindre utflöde och längre återkomsttid en längre dimensionerande varaktighet, se Ekv. (2). Q dim beräknas i Ekv. (3), men om kapaciteten i transportsystemet uppströms fördröjningsanläggningen är begränsad till ett visst maxvärde så används detta istället för större beräknade flöden, men för längre varaktigheter som ger mindre flöde än detta maxvärde så används det mindre flödet. Utjämningsvolymen (V d ) dimensioneras för att utjämna flödet vid ett regn med dimensionerande återkomsttid, t.ex. 10 år, ner till önskat utflöde, med hänsyn till flödeskapaciteten nedströms. V dmax = 60 * t r * (Q dim Q out,ave ), där: (2) Q dim = Q dim+ + f c * i * ϕ s * A s (3) Q out,ave = Q out * f Qred (4) V dmax Maximalt erforderlig fördröjningsvolymsvolym (m 3 ) t r f Qred Q dim Q out,ave Q out Regnvaraktighet (min) Faktor för minskning av dimensionerande utflöde med hänsyn till att utloppsflödet inte är maximalt annat än vid max reglerhöjd. Normalt: 2/3, om flödesregulator: 0,95, om pumpat utflöde: 1.0. Dimensionerande inflöde (l/s) Dimensionerande utflöde, medelutflöde enligt Svenskt Vatten P104 och P90 (l/s) Maximalt utflöde (l/s) 52

53 Q dim+ Adderat inflöde till Q dim i fall med flöde från fördröjningsanläggning uppströms eller i fall med annat konstant (t.ex. pumpat) inflöde. f c Klimatfaktor (1,05-1,3) i ϕ s A s Regnintensitet (l/s/ha) vid visst t r Dimensionerande avrinningskoefficient Dimensionerande specifik avrinningsyta (ha) Erforderlig fördröjningsvolym behöver ökas för att kompensera för mindre effektiv volym i helt eller delvis fyllda magasin med olika material. En överslagsmässig bedömning är att öka fördröjningsvolymen med en faktor enligt följande: Makadamlager 3,0 Skelettjord 8,6 Om volymen anläggning består av flera material, t.ex. 4 material såsom i Figur 6, så blir den totala tillgängliga fördröjningsvolymen V dmax en funktion av delvolymer V d1 till V d4 enligt Ekv. (5): V dmax = V d1 x 1 + V d2 x 2 + V d3 x 3 + V d4 x 4 (5) x n andel hålvolym i utjämningsvolymen, där n=1, 2, 3, 4,. N Andel hålvolym är alltså 1 dividerat med faktorn ovan, t.ex. x1=1,0 och x4=1/3=0,33. Dessa andelar behöver tas fram för olika material. Exempel på värden som användes i planerad anläggning i Öringevägen, Tyresö, för x2 är 0,12 (växtbädd och slänt) och för x4 är 0,3 (makadamvall och makadamlager kring dräneringsledning). Dimensionerande regnvaraktighet och infiltrationshastigheten genom materiallagren samt om ovanstående lager har förbindelse med översvämningszonen, t.ex. via bräddbrunn, eller inte har betydelse för om man kan räkna med den totala tillgängliga fördröjningsvolymen eller inte. Frågan är om dagvattnet under det dimensionerande regnet hinner infiltrera genom alla materiallager. Tidsfaktorn måste alltså medräknas varmed en datormodell, t.ex. StormTac eller det Expertsystem som utvecklats i samband med denna utredning, behövs vid beräkning av dimensionerande utjämningsvolym. Porvolymen, d.v.s. den effektiva volymen som blir tillgänglig för fördröjning av dagvatten i makadamlagret blir ca 30 %. Det är viktigt att inte spannet i kornstorleken blir för stort, då detta minskar fördröjningskapaciteten i makadamlagret. Vid spann så som 2-6 mm erhålls ca % hålrumsvolym. Om grundvattennivån bedöms hamna minst 0,5 meter under magasinbotten kan man räkna med ökat utflöde via exfiltration genom magasinets botten- och sidoytor (och vidare perkolation till grundvattnet), förutsatt att omgivande mark inte är helt tät eller om en tät duk används. Detta kan ge minskad magasinsstorlek. Vid högre grundvattennivå bör magasinen tätas mot omkringliggande mark så att hela magasinsvolymen kan utnyttjas. Då blir det ingen exfiltration att räkna med. Eftersom det mesta sedimentet filtreras bort genom växtjorden så bedöms kunna räkna med exfiltration genom hela botten- och sidoytan. Det rekommenderas dock att räkna med halva den bedömda eller uppmätta perkolationshastigheten (K-värdet). Detta eftersom marken inte är homogen. Totalt dimensionerande utflöde blir alltså utflödet via ledning plus medräknat utflöde via exfiltration. Utflödet genom exfiltration kan beräknas enligt Ekv. (6): 53

54 Q exf = A botten+sida * 0,5 *K exf * 1000 (6) Q exf Utflöde genom exfiltration (l/s) A botten+sida Magasinets botten- och sidoyta (m 2 ) K exf Exfiltrationshastighet genom magasinets botten- och sidoyta (m/s) Skötsel Skötseln av biofilter skiljer sig inte mycket från vad som krävs för andra dagvattenanläggningar och vegetationsytor. Funktion hos inlopp, utlopp, bräddavlopp och avvattningssystem måste regelbundet kontrolleras för att säkerställa biofiltrets funktioner och en lång livslängd (Minnesota, 2014; Virginia, 2009). Antydan till erosion måste omgående åtgärdas och tilltäppning med skräp, sediment och växtrester måste avlägsnas. Om inlopp sker via brunn med sedimentfälla måste brunnen rensas regelbundet. Enligt Portland (2004) skötselmanual sker tillsyn fyra gånger per år och underhåll två gånger per år. Anläggningen kontrolleras direkt efter stora regn eller vid olyckor i anslutning till anläggningen. För att underlätta skötseln kan en skötselmanual med checklista upprättas. I övrigt sköts vegetationsytan i biofiltret på samma sätt som vanliga planteringar i fråga om t.ex. beskärning och ogräsrensning mm. Etableringsskötsel sker på samma sätt som i vanliga planteringar med stödbevattning och ogräsrensning. Vegetationen i ett biofilter är väldigt viktig för dess funktion och livslängd, därför måste utgånget växtmaterial ersättas med nytt. Vid långvariga nederbördsfria perioder kan filtret behöva stöd bevattnas för att vegetationen inte ska ta skada eller att filtret får hydrofobiska egenskaper. Partiklar som transporteras med dagvattnet fastnar i storutsträckning i de översta centimetrarna av filtermaterialet och kan leda till att infiltrationshastighet blir för låg på sikt. Det kan därför bli aktuellt att behöva byta ut de översta 5 10 cm av filtermaterialet med ett intervall på 5-25 år beroende på belastningen av partiklar (Blecken, 2010). Olyckshantering Vid olyckor med farligt gods behövs ett effektivt sätt att motverka spridning av föroreningar i dagvatten för att skydda mark och vattenrecipienter. Vid olyckor och haverier som ger utsläpp av föroreningar, t.ex. olja och kemikalier, ska anläggningens handlingsplan för efterbehandling följas. Om en handlingsplan saknas kan en sådan tas fram med hjälp av Trafikverkets Handledning beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods (Vägverket, 2007). Handlings- eller beredskapsplanen ska ingå i anläggningens skötselprogram. En inspektion och kontroll av anläggningens funktion ska alltid göras efter olyckor. Biofilteranläggningen kan om det finns trafik med farligt gods behöva kompletteras med avstängningsventil i dagvattenbrunn. Vid olycka kan materialet (växter, växtbädd, sand och makadam) behöva saneras och ersättas med nytt material. Klimatförändring Påverkan av klimateffekter behöver utredas, t.ex. användning av klimatfaktorer för beräkning av ökade dimensionerande flöden till anläggningen, som i sin tur resulterar i ökad erforderlig utjämningsvolym. Även klimatfaktorer för årlig ökad nederbörd och ökad föroreningsbelastning kan behöva användas. Materialval och hållfasthet Följande material är aktuella: L-stöd i betong (för typen curb extensions) 54

55 Grövre sand (materialavskiljande material) Geotextil (eventuellt vid behov av tätskikt mot befintliga ledningar, men grövre sand ersätter geotextil som materialavskiljande lager) Makadam Växtbädd (sandinblandad växtjord) Dräneringsledning Dräneringsgrus Anslutande dagvattenledning (ansluter dräneringsledning och eventuellt bräddavlopp till eventuell befintlig dagvattenledning) Dagvattenbrunn (bräddbrunn och eventuell anslutande brunn och/eller provtagningsbrunn) Växter (perenner, buskar, prydnadsgräs eller träd) Dessa material beskrivs närmare under avsnittet Instruktioner för utförande och kontroll. Integrering av lösningen i urbana miljöer Nederbörd är gynnsam för vegetationens tillväxt. Val av vegetation anpassas för översvämning och olika långa torrperioder. En flödesutjämnande funktion ger avlastning på VA-systemet. Om man önskat träd i området så anpassas biofilteranläggningen med djupare växtbädd, minst meter djup, av lämplig sammansättning minerallager. Djupet ner till växtbäddens yta anpassas efter säkerhet, särskilt om det finns en angränsande trottoar eller gång- och cykelväg. Ett större djup ger ökad utjämningsvolym, men anläggningen kanske har fokus på rening och inte utjämning. Om inte utjämning är i fokus så kan anläggningen utföras grundare; närmare omgivande ytor. Valet av växter kan göras så att blomning sker under olika säsonger och de ska kunna tåla både översvämning och torrperioder. Det går både att ha växter som bidrar till effektiv rening och att ha växter som medför att anläggningen blir attraktiv. Från gångbanan kan växtbädden släntas ner mot anläggningens botten i en lutning 1:1. I slänten planteras högväxande gräsarter för att markera och avgränsa anläggningen mot gångbanan. Vegetationen i slänten kan med fördel vara upprätt och synlig även vintertid fram till första snöplogningen. Anslutning och avledning till/från anläggningen I Tabell 15 ges exempel på hur vatten kan avledas till och från en biofilteranläggning. Tabell 15. Exempel på avledning till/från biofilteranläggningen. Avledning Ränna Gatsten Dräneringsrör Bräddningsrör/brunn Dagvattenledning Kommentar Vatten kan avledas till en curb extension via ränna Gatsten kan utformas som ett inlopp för att låta vatten avleda till curb extension genom t.ex. hål i kantsten Överskott av dagvatten avleds via dräneringsrör i botten av växtbädden En bräddbrunn som sticker upp från växtbädden anläggs och träder i funktion vid höga flöden och stora volymer när fördröjningszonen är fylld. Förhindrar översvämning på gatan för dimensionerande regn. Dagvatten kan ansluta till t.ex. diken via dagvattenledning 55

56 Instruktioner för utförande och kontroll I stadsmiljö kan biofiltret behöva konstrueras med en stödmur eller kantsten för att skapa stöd mot kringliggande hårdgjord yta. Kantstenen som avgränsar anläggningen mot omgivande mark kan vara ett L-stöd i betong. L-stödet kan vara ett prefabricerade element alternativt platsgjutet och innehålla armering. För anläggande av prefabricerade element se anläggningsanvisning och standarddimensioner nedan. Om gatan har trottoar som är upphöjd anläggs kantstenen mot körbanan med normal kantstenshöjd. Mot gångbanan ligger kantstenen bara som en markering, d.v.s. i samma höjd som gångbanan. Från gångbanan släntas marken ner mot anläggningens botten i en slänt 1:1. Släntning utförs med växtbäddsjorden för att minska risken för skador vid fel tramp ner i bädden. L-stöd mm kan användas som kantsten och stöd för biofiltret mot den högre liggande marken omkring., L-stöden kan ha synliga ytor av kvastad betong men kan även utföras med andra ytbeläggningar, så som frilagd ballast (ärtkross), frilagd marmorkross, dansk sjösten, röd porfyr mm. Kvadratiska eller rektangulära biofilter kan byggas upp som i hörnen byggs upp av hörnelementen. På beställning kan element för lådor med annan form levereras. Anläggningskostnader Anläggningskostnaden beror starkt på platsspecifika förhållanden. Här ges två exempel på hur den kan variera från två svenska anläggningar, i övrigt saknas denna typ av anläggningar i Sverige men flera är planerade. En inventering av kostnader för anläggningar från andra länder, t.ex. från det stora antal biofilteranläggningar som finns i Portland, Oregon, USA, har inte utförts. Anläggningskostnaden (exkl. konsultarvoden för projektering) blev kr för anläggningen på Öringevägen och kr för anläggningen vid Åkervägen (uppgifter från Helena Hartzell, Tyresö kommun). Tabell 16 visar kostnads-nyttoeffekten (anläggningskostnad dividerat med årligt avskild mängd) av de två nämnda anläggningarna för respektive förorening. Fler fallstudier och mer data behövs för att få en mer tillförlitlig bild över kostnaderna. Tabell 16. Öringevägen och Åkervägen. Relativ kostnad (anläggningskostnad per årligt kg avskild mängd, där K=1000*). Ämne Öringevägen Åkervägen Enhet P Kkr/kg N Kkr/kg Pb Kkr/kg Cu Kkr/kg Zn Kkr/kg Cd Kkr/kg Cr Kkr/kg Ni Kkr/kg Hg Kkr/kg SS Kkr/kg olja Kkr/kg PAH Kkr/kg BaP Kkr/kg 56

57 5.2.2 Filtermagasin (EcoVault) Nedan följer en fördjupad studie av filtermagasin. Funktion Magasin med filterinsats för rening lämpar sig främst för t.ex. industriområden och bostadsområden där det inte finns utrymme för ytliga dagvattenlösningar. I föreliggande kapitel behandlas en typ av filtermagasin som kallas EcoVault (EcoSense International, 2014). EcoVault är ett filtersystem inrymt i en betongkammare avsedd för rening av dagvatten. Betongkammaren utformas som ett underjordiskt armerat magasin med galler, sedimentering och filterinsats. Vid stora dagvattenflöden kan bräddning (bypass) ske på två sätt. Antingen sker bräddning innan dagvattnet når filtersystemet eller så bräddar det inne i magasinet enligt skissen nedan (se Figur 60). Vid bräddning inne i magasinet är det viktigt att dimensioneringen görs så att bräddning sker mycket sällan eftersom allt på ytan (t.ex. flytande olja) då kommer att sköljas ut ur magasinet utan rening. En dålig skötsel med igensatt filter leder till ökad risk för mer frekvent bräddning. Det är dock möjligt att installera en flytande oljeavskiljande skärm eller liknande före/efter den oljeavskiljande väggen, vilket rekommenderas om inkommande dagvatten kan innehålla mycket olja. Anläggningen har kapacitet att klara stora flöden tack vare sin konstruktion där dessa flöden passerar ovanför sedimentationsdelen via specialutformade riktningsplattor som styr vattenflödet. Därigenom minskar risken för uppvirvling av sediment. Väljer man att brädda flödet innan inlopp till magasinet kan det med fördel ledas till ett mindre gallerförsett magasin där löv, skräp och liknande samlas upp. EcoVault kan med fördel kompletteras med brunnsfilter i brunnar uppströms. Om det är nivåmässigt möjligt kan de vara försedda med rostfria gallerkorgar för insamling av skräp, löv och liknande. Figur 60. Principskiss EcoVault (Larm, 2012). Rening I en EcoVault avskiljs sediment, näringsämnen, skräp, tungmetaller, organiskt avfall, olja och fett. Systemet är utformat för att rena dagvattnet genom flera processer. Magasinet är utformat så att 57

58 vattenflödet bromsas upp för att underlätta sedimentering. EcoVault bedöms ha en hög reningseffekt, t.ex. ca 80 % avseende partiklar (suspenderad substans). Gallerskärmar används för att separera skräp och organiskt material från vattnet vilket förhindrar läckage av näringsämnen och föroreningar. Slutligen renas vattnet genom att det passerar ett filtermaterial. Filtren kan anpassas för en hög reningsgrad avseende de ämnen som prioriteras högst med hänsyn till dagvattnets kvalitet och mottagande recipient. Ett kompletterande kemiskt reningssteg kan läggas till systemet för att öka reningsgraden. Magasinen har även en oljeavskiljande funktion. Figur 61. Gallerskärmar separerar skräp och organiskt material. Filter Filtret är av typen ESI MZ, ett aluminiumsilikat med hög permeabilitet och öppna kanalvägar samt porhål för att minska igensättningsrisken och öka flödet som kan passera. Filtermaterialet anpassas efter de ämnen som är viktigast att reducera. Lösta fraktioner av föroreningar kan avskiljas i filtret vilket är en skillnad mot de avsättningsmagasin som vanligen används i Sverige. Det är ofta lösta fraktioner som är viktigast att rena med hänsyn till recipienteffekter. Figur 62. Löstagbara filter vid utloppet. 58

59 Kompletterande reningssteg Vault Ox är en torr kemikalie som kan placeras i en diffusionsmodul i magasinet. Den förbättrar syrgasförhållanden, immobiliserar fosfater och ökar ph-värdet i vattnet (EcoSens, 2014). Det kompletterande reningssteget med Vault-Ox bidrar till att hålla kvar tungmetaller i sedimenten och fälla ut löst fosfor. Vault-Ox hämmar även spridningen av patogener och koliforma bakterier. Med ökad syrehalt i vattnet ökar den aeroba aktiviteten vilket sänker halten organiskt material (COD/BOD). Figur 63. Insats av Vault-Ox för kemisk fällning i magasinet. Reningseffekter Det har genomförts omfattande flödesproportionell provtagning vid in- och utloppen på tre EcoVaultanläggningar i Florida under juni 2013 till januari 2014 (City of Casselberry, 2014). Bland annat mättes koncentrationen av: fosfor (P), kväve (N), koppar (Cu), zink (Zn) och partiklar (SS). Medianvärden av reningseffekten för respektive ämne redovisas i Tabell 17. I provtagningen inkluderades EcoVault-anläggningar med respektive utan tillsats av Vault-Ox. Resultatet visar att kemikalien ger stor påverkan på reningseffekten, undantaget för kväve. För de ämnen som inte ingick i studien har reningseffekten uppskattats genom att studera effekten för de liknande anläggningarna av typen avsättningsmagasin och filter i databasen i StormTac, version (www.stormtac.com). Utöver ämnena i Tabell 17 finns i rapporten (City of Casselberry, 2014) data för olika former av P och N, Fe och fekala coliformer. De senare bakterierna reducerades till ca 70-80% i anläggningarna med Vault-Ox, men ingen reduktion kunde mätas i den tredje anläggningen utan Vault-Ox. Det bör även nämnas att det enligt EcoSense förekom problem med bl.a. uppdämning av vatten i den tredje anläggningen utan EcoVault vilket gör de värdena mer osäkra. Troligen ger EcoVault utan Vault-Ox högre reningseffekter än vad som här angivits för fekala coliformer och för de ämnen som visas i sista raden i Tabell 17. Provtagning av två-tre EcoVault-anläggningar i Sverige utan Vault-Ox startade under hösten 2014 av SEKA Miljöteknik. När dessa data finns tillgängliga kan data i Tabell 17 kompletteras. 59

60 Tabell 17. Uppmätt (fet stil) och uppskattad (kursiv stil) reningseffekt i EcoVault(%). Värdena är avrundade till närmsta femtal. P (%) N (%) Pb (%) Cu (%) Zn (%) Reningseffekt Uppmätt reningseffekt, 2 anläggningar med Vault-Ox (medelvärde) Uppmätt reningseffekt, 1 anläggning utan Vault-Ox Cd (% ) Cr (% ) Ni (%) Hg (%) SS (%) olja (%) PA H (%) BaP (%) Utformning EcoVault-magasinet är betydligt mindre än vad som är normalt för svenska avsättningsmagasin. En förklaring till det är filterlösningen och den anpassade utformningen som ger god genomströmning även vid relativt höga flöden. Rekommenderad storlek på magasinet beror på dimensionerande inflöde och dimensionerad vattenhastighet i ett tvärsnitt genom magasinet (normalt ca 0,46 m/s). Beroende på inloppsdimensionen (normalt mm) kan dimensioner inom följande intervall bli aktuella (längd x bredd): Min 1,8 x 0,9 m (dimensionerande inloppsflöde <100 l/s) Max 6,1 x 3,7 m (dimensionerande inloppsflöde ca 3500 l/s) Placering Vanligen placeras EcoVault-magasin nedströms i ett större avrinningsområde för att kunna rena dagvatten från hela området. Placeringen ska anpassas till var reningen gör mest nytta. Ibland kan placering lokalt nära föroreningskällan vara mer gynnsamt. Magasinen anläggs normalt med inlopp i självfall, men om pumpning skulle behövas kan anläggningen anpassas för det. Dimensionering Anläggningen dimensioneras så att det dimensionerande flödet, i ett tvärsnitt genom anläggningen, inte överskrider en hastighet på <0,5 m/s. Vid dimensionering ska hänsyn tas till tillrinningsområdets storlek, avrinningskoefficienten, inkommande föroreningskoncentrationer m.m. Under sommaren 2014 kommer recipient- och dagvattenmodellen StormTac anpassas för att kunna dimensionera EcoVault-anläggningar (StormTac, 2014). Skötsel Funktionen hos inlopp, mekaniska och kemiska filter samt utlopp bör kontrolleras regelbundet. Periodvis skötsel med vakuumsug 4 12 ggr/år rekommenderas, liksom filterbyte 1 ggr/år. Filtret i magasinet skall bytas ut vid viss mättnad, vilket kan avgöras med enkel viktmätning. Skräp och sediment avlägsnas vid behov, vilket varierar från plats till plats beroende på verksamheten i tillrinningsområdet. Oljan kan antingen sugas bort eller avskiljas via upptag i filtren. Kompletterande brunnsfilter och gallerkorgar uppströms erfordrar en årlig skötselinsats då filter byts och korgar rensas. Olyckshantering Vid olyckor och haverier som ger utsläpp av föroreningar, t.ex. olja och kemikalier, ska anläggningens handlingsplan för efterbehandling följas. En handlingsplan kan tas fram med hjälp av Vägverkets 60

61 Handledning beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods (Vägverket, 2007). Handlings- eller beredskapsplanen ska ingå i anläggningens skötselprogram. En inspektion och kontroll av anläggningens funktion ska alltid göras efter olyckor. Filtermagasinet kan, om det finns trafik med farligt gods, behöva kompletteras med avstängningsventil för att förhindra spridning nedströms anläggningen. Klimatförändring Det bör utredas vilka klimatfaktorer som ska användas vid beräkning av dimensionerande flöden in till anläggningen. Med klimatfaktor menar man en säkerhetsfaktor som ansätts för att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder. Det bör även utredas hur de ökade nederbördsmängderna påverkar föroreningsbelastningen i dagvattnet. Ökat dimensionerande flöde resulterar i ökad erforderlig volym för anläggningen. Materialval och hållfasthet De material som vanligen behövs för en EcoVault listas nedan: Betong Armeringsjärn Filter (aluminiumsilikat) Vault-Ox (tillval) Galler Integrering av lösningen i urbana miljöer En EcoVault kan integreras både i nya och befintliga områden. Anläggningen är bäst lämpad när det av utrymmesskäl inte ryms stora och ytliga lösningar. EcoVault passar således bra i tätbebyggda områden. Exempelvis kan en EcoVault anläggas som avsättningsmagasin för ett stadsområde. Den kan också integreras för att rena dagvatten från lokala verksamheter och fastigheter, t.ex. i tätbebyggda industriområden. Filtret kan anpassas för olika typer av rening vilket gör att den lämpar sig för rening av dagvatten från industrier med särskild föroreningsbelastning. Alternativt kan filtret användas för rening av dagvatten innan detta når en recipient med känslighet mot specifika föroreningar. Anslutning och avledning till/från anläggningen Anslutning och avledning till och från magasinet utgörs vanligtvis av dagvattenledningar. Instruktioner för utförande och kontroll Periodvis skötsel med vakuumsug 4 12 gånger per år rekommenderas, liksom filterbyte en gång per år. Filtret i magasinet skall bytas ut vid viss mättnad, vilket kan avgöras via enkel viktmätning. Filtret lyfts normalt upp med hjälp av en kranbil. Skräp, löv och sediment tas bort vid behov, vilket varierar från plats till plats beroende på verksamheten i tillrinningsområdet. Skräp och löv som fastnat på gallret sugs normalt upp genom en lucka till anläggningen, där servicepersonal med suganordning står på marken ovanför magasinet. Personalen kan, om det samlats stora mängder skräp och löv, behöva klättra ner på stege, ställa sig på gallerdelen och därifrån kratta ihop materialet i högar och hålla i röret för att underlätta uppsuget. Personalen går ner på gallerdelen för att öppna gallerluckorna och sänka ner och styra sugröret nere i sedimentdelen för uppsug av ackumulerat sediment. Högtrycksvatten kan vid behov användas för att få loss sediment från botten. I de allra flesta fall behöver inte personalen gå ner på magasinbotten. 61

62 Anläggningskostnader Magasinet är mer kostnadseffektiv (i storleksordning upp till 10 ggr) i anläggningskostnad än motsvarande betydligt större svenska avsättningsmagasin som utförs utan filter och som ofta kräver pumpning och styrning. Svenska avsättningsmagasin kostar normalt uppåt 5 15 miljoner kr (databas i StormTac, version ). Kostnaderna varierar beroende på storlek på magasin och platsspecifika markförhållanden. Kostnaderna bör beräknas från fall till fall, de hålls nere på grund av att betongmagasinet tillverkas lokalt i Sverige, med regionala tillverkare som har kontrakt med EcoSense International i Florida Brunnsfilter Nedan följer en fördjupad studie av brunnsfilter. Funktion Vid regn avrinner förorenat dagvatten från vägar, parkeringsplatser, industrimark och andra hårdgjorda ytor ner i dagvattensystemet och kan släppas ut till recipient utan att ha genomgått någon behandling. För att minska föroreningar i dagvatten kan ett reningssteg sättas in i rännstensbrunnar för att på så sätt rena dagvatten nära källan. En förteckning av några olika fabrikat ges i Bilaga 3. Exempel på en typ av brunnsfilter ges i Figur 64. Figur 64. Brunnsfiltret FlexiClean (Foto: Eric Bick, RD Rent Dagvatten AB). Rening Dagvattnet renas genom att föroreningar fastnar på ytan hos filtermaterialet genom adsorption och absorberas i filtermaterialet. Partiklar som sand, grus och löv separeras i ett sandfång i brunnens botten. Brunnsbetäckningen hindrar skräp av större storlek från att komma ned i brunnen. Alternativt samlas grus och löv ovanför eller bredvid filtret i en perforerad korg av plast eller rostfritt stål. Det finns filter som tar upp olika typer av kemikalier och metaller som olja, bensin, bly, zink, koppar, andra tungmetaller, PCB, fosfor och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Olika experimentella undersökningar har gjorts av hur mycket föroreningar som fastnar i filtren. Blom & Skogsfjord (2006) studerade metallupptagning med kolonnförsök hos torv och furubarksflis. Neherheim m fl (2011) rapporterar laboratorieexperiment för att studera upptagning av metaller och då främst zink med filtermaterialen furubarksflis, Polonite (typ av kalksten) och aktivt kol. Samtliga filtermaterial visade bra reningseffekt för metaller. Mellan 70-90% zink och bly tas upp av filtren. Aktivt kol lakar dock ut arsenik och furubarken kadmium. Tester görs i dagsläget för att analysera brunnsfilters funktionalitet och reningsgraden på olika föroreningar. Tester som har utförts i Sverige 62

63 visar på en betydligt lägre reningsgrad än den som utlovats av filtertillverkarna. Filtren har visat på läckage av föroreningar, både då filtret är mättat och läckage av ämnen från själva filtermaterialet. Ett försök med brunnsfilter av tre olika fabrikat (Innolet, SorbClean, Absorbo) har genomförts på två platser i Stockholm (Dromberg, 2009). I studien analyserades både filterat och icke filterat vatten samt filtermaterialet efter användande. Resultatet visar att tillsyn och skötsel är nödvändig för att bibehålla filtrens funktion. Det är även viktigt att filtermaterialet byts ut regelbundet så att det inte blir mättat. Fördröjning Brunnsfiltret har i princip ingen fördröjande effekt även om det tar viss tid för vattnet att strömma igenom filtret. Vid stort vattenflöde passerar vattnet utan att renas i filtret via ett bräddavlopp eller bypass. Utformning Ett brunnsfilter består av en kassett av plast eller stål i vilken filtermaterialet placeras. Rening av dagvatten sker antingen i inloppet till brunnen eller på vägen ut ur brunnen. När vattnet renas på väg ner i brunnen används ofta en cylindrisk konstruktion som tätar mot brunnens insida. Före filtret kan det finnas ett galler, som stoppar sand, grus, löv och andra partiklar från att passera filtret. Detta material leds istället vidare bredvid filtret ner i brunnens botten i ett sandfång eller stannar till viss del kvar i gallret. När vattnet renas på väg ut ur brunnen kan det sitta en rektangulär kassett som tätar mot brunnsväggen vid utloppet. Om filtret sätter igen, eller om det är ett stort vattenflöde, kan vattnet passera ovanför brunnsfiltret ut genom dagvattenledningen. Dimensionering Det finns inga speciella dimensioneringskriterier kopplade till brunnsfilter vid sidan av dimensionering av avloppssystemet för att ta hand om dagvatten vid nederbörd. Vid val av filter bör den hydrauliska kapaciteten beaktas, så att det mesta av dagvattnet kan passera genom filtret. Filtrets genomströmningskapacitet anges i regel av producenterna. Skötsel Brunnar med brunnsfilter skall slamsugas i storleksordning två gånger per år och filtren skall bytas ut en till fyra gånger per år. Utbytta filter kan analyseras. Filtermaterialen kan beroende på typ och föroreningar komposteras, brännas, deponeras eller hanteras som miljöfarligt avfall. Olyckshantering Vid stora utsläpp av föroreningar i samband olyckor bör filtren bytas, om utsläppet passerat filtren. Speciella åtgärder för omhändertagande av förbrukat filter bör övervägas. Klimatförändring Ökade flöden till följd av klimatförändringar kan leda till att brunnsfilter snabbare sätter igen. Materialval och hållfasthet Brunnsfiltret består av kassetter med tillhörande mekaniska detaljer och filtermaterial. Kassetterna består ofta av rostfritt stål eller plast, t ex polyeten. Kassetterna utsätts inte för några speciella laster. Konstruktionen och infästningarna måste kunna bära filtermaterialet och hålla för flödet och trycket från vattnet. Filtermaterialet kan vara av diverse slag. Det finns filter som innehåller bark, träfiber, zeolit, polypropen, torv, aktivt kol, järnhydroxid, etc., se vidare Bilaga 3. 63

64 Integrering av lösningen i urbana miljöer Brunnsfilter placeras i rännstensbrunnar och kan därför användas både i planerade och befintliga områden. De lämpar sig bäst i tätbebyggda miljöer utan plats för ytliga dagvattenlösningar och med måttlig till hög föroreningsbelastning på dagvattnet. På grund av ifrågasatt reningsgrad rekommenderas de endast till platser där andra dagvattenlösningar inte anses lämpliga. Parkeringsplatser, industriområden och bensinstationer är exempel på platser där brunnsfilter kan vara lämpligt. De är dock ingen effektiv lösning för dagvatten från stora trafikleder eftersom installation och underhåll kräver ett stort intrång i trafiken (Dromberg, 2009). Anslutning och avledning till/från anläggningen Brunnsfilter sitter i brunnen och det krävs ingen ytterligare anslutning eller avledning än vad som redan finns då brunnen installerades. Instruktioner för utförande och kontroll Brunnfilter installeras efter leverantörens anvisningar. Filtermaterialet kan analyseras efter användning för att bestämma upptaget av föroreningar. Montering av brunnsfilter är tidskrävande och i kombination med ett omfattande behov av tillsyn och skötsel betraktas driftinsatsen oproportionerligt stor i förhållande till nyttan (Dromberg, 2009). Anläggningskostnader Det finns en kostnad för projektering, inköp och installation, men även för kontinuerligt underhåll med filterbyten och slamsugning av brunnar. Det sistnämnda kan anses som en kostnad som redan finns och bör belasta brunnen i sig. Kostnadsuppskattningar ges av Larm m fl (1999) där en filterkassett bedöms kosta upp till 3000 kr och byte upp till 2000 kr. Kostnaden för att projektera och installera tio brunnsfilter i befintliga brunnar på en industrimark ligger på omkring kr, och underhåll med två filterbyten per år följande fyra år ligger kring kr per år enligt Bick (2014). I uppskattningarna ingår behovsanalys, belastningsberäkning, val av filtermaterial, installation, framtagande av driftsplan, drift och underhåll, analys av utbytta filter samt framtagande av årlig miljörapport. Ökas antalet brunnar till 40 medför detta att totala kostnaderna endast dubbleras. 64

65 6 Begreppsförklaring BIOFILTER är en teknik för att behandla föroreningar i dagvatten med hjälp av biologiska processer där växter bl.a. tar upp och bryter ner föroreningar. BIODIVERSITET/BIOLOGISK MÅNGFALD kan definieras som variationsrikedomen bland alla levande organismer. Detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. BRÄDDAVLOPP OCH BRÄDDNING. Ett bräddavlopp är en regleringsanordning i ett kombinerat VA-system som möjliggör att avloppsvatten kan avledas dels till reningsverk dels till recipient, direkt eller via dagvattenledning. Bräddning till recipient sker när bräddavloppsanordningens förutbestämda flöde överskrids. PERKOLATION är markvattnets nedåtriktade rörelse från den omättade zonen till den mättade (grundvatten)zonen. POLYPROPEN är en plast som framställs av propen (brännbar gas som erhålls vid krackning av petroleum). PORVOLYM är volymen av öppna håligheter i marken. RECIPIENT avser dagvattnets motagare, t ex grundvatten, sjöar, vattendrag och hav. RESUSPENSION är förnyad suspension av sediment, t ex att en sedimenterad lera på sjöbotten yr upp och sprids i vattnet. DAGVATTEN är ytligt avrinnande regn- och smältvatten. DENITRIFIKATION är en mikrobiologisk process där nitrat omvandlas till kvävgas. Processen utförs av bakterier som utvinner energi ur nitratet och sker i bl.a. våtmarker och sjösediment. Processen utnyttjas i reningsverk och anlagda våtmarker för att minska utsläppen av nitrat till sjöar och hav och på så sätt minska övergödningen. SEDIMENTATION är den rörelse hos partiklar i vatten som uppstår efter inverkan av t ex gravitation. SKIBORD är en övre kant av en vattenuppdämning som tillåter vatten att rinna över. UTJÄMNINGSKAPACITET möjligheten att utjämna en viss mängd dagvatten. FLÖDESUTJÄMNING syftar till att minska flödestoppar i dagvattnets ytavrinning, t ex med hjälp av dammar. INFILTRATION är inträngning av vätska i poröst eller sprickigt material, t ex vattnets nedträngande i marken. LOD står för lokalt omhändertagande av dagvatten och innebär att dagvatten hanteras inom det område som det bildats. Genom LOD minskas eller upphör behovet av att leda bort dagvatten. 65

66 Referenser avloppsguiden.se, (2012). Resorptionsdike [elektronisk]. (hämtad 5 feb 2013). Bick E (2014). Personlig kommunikation, Blecken G T (2010). Biofiltration technologies for stormwater quality treatment. Doktorsavhandling, Luleås Tekniska Universitet. Blom M & Skogsfjord M (2006). Naturliga filtermaterial för reduktion av metaller i dagvatten, Samhällsteknik, Mälardalens högskola, Västerås. Brown R (2011). Evaluation of Bioretention Hydrology and Pollutant Removal in the Upper Coastal Plain of North Carolina with Development of a Bioretention Modeling Application in DRAINMOD. North Carolina State University. City of Casselberry (2014). Baffle box with Media Filtration Installation, Effictiveness Evaluation, and Associated Education for the Lake Jesup Watershed. Clean Water Services (2009). Low Impact Development Approaches. Handbook. July Coustumer S L, Fletcher T D, Deletic A, Barraud S och Lewis J F (2009). Hydraulic performance of biofilter systems for stormwater management: Influences of design and operation. Journal of hydrology 376 (2009) Dromberg P (2009). Brunnsfilter för rening av vägdagvatten, Rapport , Stockholm Vatten. Ecosense International (2014). Edvinsson A (2009). Ekologisk dagvattenhantering med biodiken [elektronisk]. (hämtad 26 jun 2013). FAWB (2008). Advancing the Design of Stormwater Biofiltration. FAWB, Facility for Advancing Water Biofiltration. June FAWB (2009). Stormwater biofiltration systems. Adoption Guidelines. Planning, Design and Practical Implementation. Version 1, June FAWB, Facility for Advancing Water Biofiltration. Healthy waterways (2012). Bioretention. Technical Design Guidelines. Version 1, October Water by design, a program of healthy Waterways Ltd. Larm T, Holmgren A och Börjesson E (1999). Platsbesparande befintliga reningssystem för dagvatten - Förstudie i projekt: Tekniktävling för rening av dagvatten, Uppdrag , VBB VIAK. Larm T (2012). PM EcoVault - underjordiskt mindre armerat betongmagasin med galler, sedimentering och filterinsats. Sweco. Larm T (2013a). PM StormTac, version Dimensionering av anläggningar för utjämning av dagvattenflöden. StormTac, v Larm T (2013b). Utvärdering av biofilteranläggningen Tyresö curves på Öringevägen. Melbourne Water (2013). Litter Traps: Litter Trap Types [elektronisk]. (hämtad 22 jan 2013).

67 Minnesota (2014). Minnesota stormwater manual. Minnesota Pollution Control Agency. Muthanna T M, Viklander M, Gjesdahl N och Thorolfsson S T (2007). Heavy metal removal in cold climate bioretention. Water air soil Pollut 183: Muthanna T M, Viklander M och Thorolfsson, S T (2008). Seasonal climatic effectds on the hydrology of a rain garden. Hydrological process 22, Naturvårdsverket (1987). Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6, Små avloppsanläggningar - Hushållsspillvatten från högst 5 hushåll. Naturvårdsverket (2003). Naturvårdsverkets faktablad om enskilda avlopp - Faktablad 4 Infiltrationsanläggningar. Naturvårdsverket (2004). Åtgärder för att minska fosforutsläppen från befintliga enskilda avlopp [elektronisk]. (hämtad ). NVE (2013). Anlegging av regnbed. NVE rapport nr Petterson A P, Olsson G, Yman A, Alm H och Ståhl Ö (2011). Norra Djurgårdsstaden. Dagvattenstrategi. Riktlinjer och strategilösningar. Rapport Exploateringskontoret Stockholms stad, Stockholm Vatten och Sweco, version 1, Pipelife (2009). Produktblad Stormbox [elektronisk]. (hämtad 25 jan 2013) Pipelife (2012). Installationsanvisning Kompakt infiltration/markbädd Pipelife (2013). Stormbox. [elektronisk]. (hämtad 4 apr 2013) Portland (2004). Stormwater management manual. September 2004, version 3. Environmental services City of Portland Clean river works. Read J, Wevill T, Fletcher T, and Deletic A (2008). Variation among plant species in pollutant removal from stormwater in biofiltration systems. Water Research, Vol. 42, pages , Feb Scholz M och Yazdi S K (2009). Treatment of road runoff by a combined storm water treatment, detention and infilrtration system. Water air soil Pollut. 198: Soeberg L C, Viklander M and Blecken G T (2014). The influence of temperature and salt on metal and sediment removal in stormwater biofilters. Urban water, Luleå university of technology, Sweden. Water Science & Tehnology. Svenskt Vatten (2011). Publikation P105 - Hållbar dag- och dränvattenhantering. StormTac (2014). Databas i Dagvatten- och recipientmodellen StormTac. StormTech (2012). Product Catalog [elektronisk]. (hämtad 11 feb 2013). Theil-Nielsen J, Persson P och Kamp Nielsen L (2005). RENT VAND - Helt enkelt, HÅNDBOG - Omkostningseffektive vandrensningsmetoder. Helsingborg Stad och Københavns Universitet. 67

68 Trafikverket (2013). Dagvatten det smutsiga vattnet från våra vägar [elektronisk]. (hämtad 23 jan 2013). Virginia (2011). VIRGINIA DCR STORMWATER DESIGN SPECIFICATION No. 9 BIORETENTION VERSION 1.9 March 1, (online). Tillgänglig: 9_BIORETENTION_FinalDraft_v1-9_ pdf. Vägverket (2007). Handledning beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods. Zinger Y, Blecken G T, Fletcher T D, Viklander M and Deletic A (2013). Optimising nitrogen removal in existing stormwater biofilters: benefits and tradeoffs of a retrofitted saturated zone. Ecological engineering 51, p

69 Bilaga 1 Skötsel och underhåll av dagvattenanläggningar Skötsel och underhåll av anläggningar sker för att säkerställa dess kondition och därmed bibehålla dess renings- och utjämningsförmåga. Därtill bidrar skötsel och underhåll till att ge besökare och driftpersonal god säkerhet vid anläggningen. I denna bilaga ges en kort beskrivning av underhållsbehovet för inventerade dagvattenanläggningar. Biofilter Kantstenslösningar och regnbäddar Funktion hos inlopp, utlopp och dränering måste kontrolleras regelbundet. Detsamma gäller eventuellt galler på brunnslock för bräddning. Antydan till erosion måste åtgärdas. Sediment, skräp och växtrester måste avlägsnas. Vattnet måste infiltrera på mindre än 48 timmar för att garantera att anläggningen är myggfri. Om inlopp sker via brunn med sedimentfälla måste brunnen rensas regelbundet. Skräp måste avlägsnas. Enligt Portland Stormwaters skötselmanual sker tillsyn fyra gånger per år och underhåll två gånger per år. Anläggningen kontrolleras direkt efter stora regn eller vid olyckor i anslutning till anläggningen. För att underlätta skötseln kan en skötselmanual med checklista upprättas. I övrigt sköts planteringen på samma sätt som vanliga planteringar i fråga om t.ex. beskärning och ogräsrensning. Etableringsskötsel sker på samma sätt som i vanliga planteringar. Svackdike med makadammagasin Klippning av gräsytor sker regelbundet. Vanliga kommunala gräsytor gödslas sällan. Om en gräsklippare som sönderdelar gräset används kan resterna vara kvar så återförs det mesta av näringen. Om gräsytan ansluter till hårdgjorda ytor kommer den efter hand att höja sig i förhållande till den hårdgjorda ytan. För att förhindra att inte dagvatten från de hårdgjorda ytorna kan rinna ut över gräsytan kan viss bortskärning av gräset och underliggande jord erfordras med ett par års mellanrum (Svenskt Vatten P105). Svackdiken kan, tack vare att gräsets rötter syresätter och skapar hålrum i marken, ha en lång teknisk livslängd. Om svackdiket sätts igen kan infiltrationskapaciteten förbättras med vertikalskärningar i gräsytan. Slitsarna som erhålls kan fyllas med sand och grus, vilket återigen ger möjligheter för dagvattnet att infiltrera i stråket (Svenskt Vatten P105). Biofilterdike Växter: Vegetationen i diket behöver skötas för att garantera anläggningens funktion. Skörd och borttagning av vegetation sker under hösten, innan den vissnar och lägger sig på botten (Svenskt Vatten P105). Det är viktigt att ta bort döda växtdelar så att inte de föroreningar som växterna tagit upp åter frigörs i dagvattnet. Det borttagna skräpet kan därför behöva föras till en deponi (Evaldsson, 2009). Eventuellt behöver diket slås om det finns risk för att det växer igen (Naturvårdsverket, 2008). Sediment: Regelbunden kontroll av sediment bör göras för att säkerställa att biodikets form bevaras. Sedimenten bör, liksom döda växtdelar, förvaras på deponi. Övrigt: Kontroll görs vid inlopp och utlopp och att dikesnivån innan dagvattentrummor inte överskrider trummans vattengång samt att fritt flöde sker. Kontroll görs av erosion. Eventuellt skräp rensas bort. Resorptionsdike Likt biofilterdiket är ett resorptionsdike i allmänhet en anläggning som kräver mycket lite skötsel (Naturvårdsverket, 2008). Det är viktigt att resorptionsdiket fungerar hydrauliskt. Om det sätts igen 1

70 kan avskiljning/rening i resorptionsdiket bli mycket dålig (Malmén 1999). Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken på att resorptionsdiket har satt igen t.ex. att diket svämmar över. Om diket har satt igen kan dikets dimensioner behövas och/eller välja nytt material till spridarlagret (Naturvårdsverket 2008). Gröna svackliknande ytor Se Svackdike med makadammagasin. Skelettjord Luftbrunnar kontrolleras och rensas regelbundet. Ogräs och skräp rensas runt träden. StrataCell Kontinuerlig rengöring av ytor och takrännor som har tillopp till magasinet. Bevattningssystem Se bl.a. Markbädd, Infiltrationsanläggning och Rotzonsanläggning. Torra dammar Gräs: Klippning av gräsytor sker regelbundet. Om gräsytan ansluter till hårdgjorda ytor kommer den efter hand att höja sig i förhållande till den hårdgjorda ytan. För att förhindra att inte dagvatten från de hårdgjorda ytorna kan rinna ut över gräsytan kan viss bortskärning av gräset och underliggande jord erfordras efter med ett par års mellanrum (Svenskt Vatten P105). Skräp/sediment: Regelbunden kontroll av skräp och sediment som vid behov rensas bort. Anslutningar: Kontroll för att säkerställa fritt flöde i anslutningar, in- och utlopp. Översilningsytor Gräs: Klippning och gödsel av gräsytor sker regelbundet. Om gräsytan ansluter till hårdgjorda ytor kommer den efter hand att höja sig i förhållande till den hårdgjorda ytan. För att förhindra att inte dagvatten från de hårdgjorda ytorna kan rinna ut över gräsytan kan viss bortskärning av gräset och underliggande jord erfordras efter med ett par års mellanrum (Svenskt Vatten P105). Skräp/sediment: Regelbunden kontroll av skräp och sediment som vid behov rensas bort. Spridnings-/fördelningsanordning: Kontroll för att säkerställa fritt flöde i inloppet (spridningsanordning). Våtmark/damm Vattennivå: I respektive fack kontrolleras så att inte vattennivån sjunker mer än att det finns en vattenyta över singellagret eller växtytan. Detta bedöms kunna ske efter en lång torrperiod. Vid behov tillsätts färskvatten till dammen tills ett utflöde sker. Om nivån alltför ofta sänks så kontrolleras skibordens nivåer och att gummiduken är tät (inte har gått sönder). Vid behov justeras skibordens nivåer. Gummiduk: Byts ut vid behov. Gummiduken har en ungefärlig livslängd på minst 50 år i luft och troligen ännu längre i vatten. Gummiduken har en struktur som innebär att den är olöslig i kontakt med andra ämnen. Vid direkt exponering av korta kolväten (t ex bensen och diesel) absorberar duken dessa kolväten men går inte sönder. En förorenad mark påverkar alltså inte gummiduken. Sedimentdjup: Kontrolleras vid inlopp till dammen så att fritt inflöde kan ske. Vid behov sugs sediment bort kring inloppet. Kontroll ska ske av nivåer på skibord efter damm, i våtmarksytan och vid utloppet från våtmarken. Slamsugning sker genom att vatten pumpas ur dammen och därefter antingen sugs sedimenten bort av fordon eller tas bort med hjälp av bobcat/ grävmaskin eller liknande. 2

71 Gröna tak Gödsling: Ger längre och mer riklig blomning. Moss-sedumtak gödslas efter 3-6 år (Vegtech, 2012). Gödsling bör dock inte ske om ett mål är fosforavskiljning. Krattning av löv: Om ett heltäckande lager av löv bildas bör löven räfsas bort före vintern samt vid behov (Vegtech, 2012). Kontroll av trädgrenar: Grenar som hänger ner över taket riskerar att nöta bort växterna. Om trädgrenar ger kraftig skugga blir sedumväxten gles/försvinner. Då kan trädet gallras (Vegtech, 2012). Lagning av kala fläckar: Sedumskott kan tas från tätvuxna delar på taket för att laga kala fläckar. Detta görs i maj-september genom att sedumskotten strös på den kala fläcken. Kala fläckar växer vanligen igen naturligt genom att sedumplantorna brer ut sig med utlöpare och frön (Vegtech, 2012). Kontroll takavvattning: Se till att takbrunnar och hängrännor hålls fria från ev. löv och växtdelar (Vegtech, 2012). Genomsläpplig mark Rasterytor Hålrum med grus: Vid ytor med stort slitage kan grus behöva fyllas på med några års mellanrum. Hålrum med gräs: Gödsling sker årligen. Tillväxten blir jämnare och minskar antalet klipptillfällen. Gräsytan blir mer motståndskraftig mot sjukdomar och får en högre självläkningsförmåga och slitagetolerans. Klippning bidrar till en tillförsel av organiskt material i beläggningen som gör att ytan i hål-rummen kommer att stiga. Därför kan det vara bra att använda gräsklippare med uppsamling. Om markbeläggningen täcks med t.ex. löv eller sten från halkbekämpning bör det sopas bort så att inte ytan sätts igen och eventuellt gräs växer över. Renhållning bör ske på våren för att ta bort sten från vintern innan ev. gödsling samt på hösten efter att löven fallit ned. Avloppsvattenrening Infiltrationsanläggning Slamavskiljare: Slamavskiljaren ska tömmas regelbundet. Vattennivån i slamavskiljaren ska ligga i nivå med utloppsröret, är nivån lägre finns troligtvis en läcka som måste tätas (Gotlands kommun, 2009). Översyn av slamavskiljaren för att kontrollera att endast finns väldigt lite (eller inget) slam i sista kammaren samt att t-rör finns/är intakt (Avloppsguiden, 2013). Mellanväggarna i slamavskiljaren bör också vara rena och torra. Smutsiga och fuktiga mellanväggar är ett tecken på att vattnet har svämmat över vid något tillfälle (Sylwan, 2012). Pumpbrunn: Kontrollera att inget slam finns i pumpbrunnen. Pumpbrunnen bör i förebyggande syfte slamsugas regelbundet, ungefär vart tredje år. Kontrollera att inga frätskador uppkommit i brunnen, vilket kan bero på för dålig luftning. Kontrollera att pumpen fungerar som den ska (Gotlands kommun, 2009). Luftningsrör: Kontrollera att luftningsröret inte är igentäppt (Gotlands kommun, 2009). Övrigt: För mycket växtlighet på anläggningen bör undvikas eftersom rötter och liknande kan förstöra anläggningen och dess reningsförmåga. Efter ca 15 år bör anläggningen kontrolleras extra noga och behöver vid normal användning grävas om (Gotlands kommun, 2009). Med några års mellanrum kan fördelningsröret behöva spolas. Under kalla vintrar behöver vattenståndet i utloppsbrunnen regleras (Avloppsguiden). 3

72 Markbädd Slamavskiljare: Slamavskiljaren ska tömmas regelbundet, normalt en gång per år. Vattennivån i slamavskiljaren ska ligga i nivå med utloppsröret, är nivån lägre finns troligtvis en läcka som måste tätas (Gotlands kommun, 2009). Översyn av slamavskiljaren för att kontrollera att det inte står slam i sista kammaren samt att t-rör finns/är intakt (Avloppsguiden, 2013). Mellanväggarna i slamavskiljaren bör också vara rena och torra. Smutsiga och fuktiga mellanväggar är ett tecken på att vattnet har svämmat över vid något tillfälle (Sylwan, 2012). Fördelningsbrunn: Kontrollera att det inte finns slam i fördelningsbrunnen (Avloppsguiden, 2013). Luftningsrör: Kontrollera att luftningsröret inte är tätt (Gotlands kommun, 2009) och att det inte står vatten i luftningsrören (Avloppsguiden, 2013). Övrigt: För mycket växtlighet på anläggningen bör undvikas eftersom rötter och liknande kan förstöra anläggningen och dess reningsförmåga (Gotlands kommun, 2009). Kontroll av utloppsbrunnens vatten som bör vara klart och luktfritt. Annars måste markbädden åtgärdas eftersom den troligtvis är överbelastad eller för gammal. Med några års mellanrum kan fördelningsröret behöva spolas. Under kalla vintrar behöver vattenståndet i utloppsbrunnen regleras (Avloppsguiden, 2013). Rotzonsanläggning Enligt danska råd för rotzonsanläggningar upp till 30 PE (personekvivalenter) gäller följande skötselråd (Miljøstyrelsen, 1999): Slamavskiljare: Regelbunden tömning av slamavskiljare ska ske (se rekommendationer för slamavskiljare hos infiltrationsanläggning och markbädd ovan). Reglera vattennivån: Detta gäller framförallt under kalla vintrar för att undvika frysning bör vattennivån sänkas (ev. ända ner till botten). För att inte riskera att växterna torkar ut ska vattennivån höjas igen så fort risken för frysning upphört. Växter: Under första året uppsikt hållas så att vattenväxterna etableras och eventuellt komplettera planeringen om den är för gles. Om det uppkommer ogräs (dvs. andra växter än önskade växter) så ska det rensas bort manuellt (och försiktigt så att rotsystemet hos vattenväxterna inte skadas). Fördelnings- och uppsamlingsrör: Dessa rör bör spolas regelbundet (t.ex. vart annat år) för att undvika igensättning. Mekaniska delar: Eventuella mekaniska delar i anläggningen ska ses över enligt anvisning från leverantören (dock minst en gång per år). Regenerering av igensatt rotzon: Om rotzonen sätter igen p.g.a. överbelastning av organiskt material kan anläggningen, om det är rimligt, tillfälligt tas ur bruk. Anläggningen töms då och vattentillförseln stoppas så att anläggningen tillåts torka under en period om 3 4 veckor (snabbast resultat får under sommaren). Om det inte hjälper kan vilobehandlingen utföras ytterligare en gång till. Är rotzonsanläggningen fortfarande igensatt efter detta bör filtermaterialet grävas upp och ersättas. Filter EcoVault Periodvis skötsel med vakuumsug 4 12 gånger per år rekommenderas, liksom filterbyte en gång per år. Filtret i magasinet skall bytas ut vid viss mättnad, vilket kan avgöras via enkel viktmätning. Filtret lyfts normalt upp med hjälp av en kranbil. Skräp, löv och sediment tas bort vid behov, vilket varierar från plats till plats beroende på verksamheten i tillrinningsområdet. Skräp och löv som fastnat på gallret sugs normalt upp via lucka med hjälp av servicepersonal som står på marken ovanför magasinet. Personalen kan om det samlats 4

73 stora mängder skräp och löv behöva klättra ner på stege, ställa sig på gallerdelen och därifrån kratta ihop materialet i högar och hålla i röret för att underlätta uppsuget. Personalen går ner på gallerdelen för att öppna gallerluckorna och sänka ner och styra sugröret nere i sedimentdelen för uppsug av ackumulerat sediment. Högtrycksvatten kan vid behov användas för att få loss sediment från botten. Normalt behöver inte personalen gå ner på magasinbotten. Avfallsfälla Regelbunden kontroll av skräp i gallerkorg och sediment som vid behov rensas bort respektive slamsugs. Filterkassett Slamavskiljare: Slamavskiljaren (som är ansluten till kompaktfiltret) ska tömmas regelbundet. Vattennivån i slamavskiljaren ska ligga i nivå med utloppsröret, är nivån lägre finns troligtvis en läcka som måste tätas. Pumpbrunn: bör inspekteras minst en gång per månad vid kontinuerlig drift. Pumpen ges den skötsel som anvisas av pumpfabrikanten. Inspektion görs av fördelningsbrunn. Fördelningsbrunn rengörs vid behov från påväxt. Kontrollera att vatten fördelas lika i alla rör. Regelbunden inspektion, t.ex. i samband med tömning av slamavskiljaren, minskar risk för driftsstörningar. Inspektion av infiltrationsrör/uppsamlingsrör sker via luftningsrören. Om det finns vatten kvar i dessa ledningar beror det på igensättning av hålen i infiltrationsrören, hög grundvattennivå eller större vattenflöde än anläggningen är dimensionerad för. Renspolning kan ske via luftningsrören. Vid för hög grundvattennivå måste anläggningen dräneras. Filterlösningar med olika typer av filtermaterial Se Markbädd och Infiltrationsanläggning. Brunnsfilter Filtret bör bytas minst en gång per år. Utjämning under mark Kassettmagasin Kontinuerlig rengöring av ytor och takrännor som har tillopp till magasinet. Om det observeras vattensamling på marken i magasinets närhet eller område kan det finnas behov av att utöka anläggningen. Dagvattenkammare Varje rad inspekteras var sjätte månad första året det är i bruk, därefter anpassas kontroller efter sedimenteringen, dock minst en gång per år. Genom inspektionshål studeras sedimentering. Om sedimentationsdjupet är mer än ca tre tum genom hela raden är det nödvändigt att slamsuga (görs genom en lucka). Systemexempel med rening och dagvattenmagasin Se bl.a. Markbädd, Infiltrationsanläggning och Kassettmagasin. Ytlig avledning Kanaler, diken, bäckar Regelbunden kontroll av skräp och sediment som vid behov rensas bort. Kontroll för att säkerställa fritt flöde i anslutningar, in- och utlopp. 5

74 Ytvattenrännor och rännstenar Se Kanaler, diken, bäckar. Hängrännor och stänkskydd längs broar Se Kanaler, diken, bäckar. Källförteckning Avloppsguiden, WC med markbädd och fosforfälla [elektronisk]. (hämtad 18 jun 2013) Evaldsson, A Ekologisk dagvattenhantering med biodiken [elektronisk]. (hämtad 26 jun 2013) Gotlands kommun, Större avloppsanläggningar Skötsel och underhåll [elektronisk]. (hämtad 18 jun 2013) Malmén, L., Kretsloppsanpassning av hushållens avlopp och organiska köksavfall på Vätö. JTIrapport, Kretslopp & Avfall Nr 20, Jordbrukstekniska institutet, Uppsala Miljøstyrelsen, Rodzoneanlæg op til 30 PE. Vejledning fra Miljøstyrelsen Nr Naturvårdsverket, Bilagor till handboken Små avloppsanläggningar [elektronisk]. (hämtad 18 jun 2013) Svenskt Vatten P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering Råd vid planering och utformning Svenskt Vatten, Stockholm Sylwan, I., Små avlopp med definierat utlopp Checklistor för funktionskontroll och skötsel [elektronisk]. (hämtad 19 juni 2013), rapport nr 2012:1 Vegtech, Skötsel av sedumtak [elektronisk] dumtak.pdf (hämtad 18 jun 2013) 6

75 Bilaga 2 Urval av dagvattenlösningar Av inventerade dagvattenlösningar (kapitel 4) gjordes ett urval av vilka lösningar som var intressanta att göra en fördjupad studie av. Urvalet baserades på svar dels från tillfrågade samarbetspartners i projektet och dels från deltagare i projektet. I följande bilaga presenteras de utskick som gjordes. Utskick till samarbetspartners i projektet Hej! I Vinnova-projektet Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer fokuserar arbetspaketet WP4 på dagvattenlösningar. I WP4 behöver vi nu Er hjälp för att välja vilka typer av grå-gröna dagvattenlösningar som är av intresse i er kommun. Bifogat i detta mail finns två dokument som vi gärna skulle vilja att Ni tittar på. Det första dokumentet är en sammanställning/inventering av dagvattenlösningar som bedöms kunna vara möjliga att studera vidare inom ramen för projektet. Det begränsade antalet alternativ gör att vissa dagvattenlösningar har uteslutits, t.ex. gröna tak, dammar etc. Detta dokument kan ses som en produktkatalog med lösningar där Ni ombeds välja vilka lösningar Ni finner intressanta och önskar belysas i projektet. Det andra dokumentet (excel-filen) bör användas som en checklista för vilka grå-gröna systemlösningar och provytor som finns tillgängliga i Er kommun. Det vi önskar av Er är följande: PDF: Grå-gröna dagvattenlösningar 1. Lista vilka av de grå-gröna lösningarna som ni finner mest intressanta och som bör undersökas vidare och mer detaljerat. Prioritera fem stycken lösningar. Exempel 1. Biofilter - curb extensions 2. Biofilter - rain garden 3. Utjämning - dagvattenkassetter Excel-fil: Grått, Grönt och Blått för en uthållig stadsplanering 2. Vänligen fyll i vilka anläggningar som finns i Er kommun, exempelvis dagvatten i den blå kolumnen. Formuläret fylls i genom att först fylla i stad och namn på grå, grön eller blå anläggning (i de gula rutorna). För varje anläggning kryssas typ och egenskaper i. Gröna anläggningar avser endast egenskaper. Finns flera lösningar på en anläggning redovisas varje lösning i en egen kolumn. Anläggningar har fyllts i som exempel. Svaren skickas via mail, allra senast den 23 maj. Vid frågor, tveka inte att höra av Er till oss! Tack på förhand! 1

76 Med vänliga hälsningar, Henrik Bodin-Sköld och Thomas Larm Internt utskick till deltagare i projektet Hej! Detta skickas till er som ingår i Vinnova-projektet Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer. Inom WP4 Dagvattenlösningar har en inventering av dagvattenlösningar gjorts. Nu pågår en urvalsprocess genom att via input från våra samarbetskommuner välja ut de typer av lösningar som bedöms mest intressanta för vidare studier inom projektet. Vänligen se bifogade dokument som skickats ut till kommunerna och lämna synpunkter på innehåll och vilka grå, gröna resp. blå lösningar ni anser bör prioriteras. Skicka gärna synpunkterna via mail senast den 23 maj. Följande instruktioner gavs till kommunerna: PDF: Grå-gröna dagvattenlösningar 1. Lista vilka av de grå-gröna lösningarna som ni finner mest intressanta och som bör undersökas vidare och mer detaljerat. Prioritera fem stycken lösningar. Exempel 1. Biofilter - curb extensions 2. Biofilter - rain garden 3. Utjämning - dagvattenkassetter Excel-fil: Grått, Grönt och Blått för en uthållig stadsplanering 2. Vänligen fyll i vilka anläggningar som finns i Er kommun, exempelvis dagvatten i den blå kolumnen. Formuläret fylls i genom att först fylla i stad och namn på grå, grön eller blå anläggning (i de gula rutorna). För varje anläggning kryssas typ och egenskaper i. Gröna anläggningar avser endast egenskaper. Finns flera lösningar på en anläggning redovisas varje lösning i en egen kolumn. Anläggningar har fyllts i som exempel. Vänliga hälsningar Henrik Bodin-Sköld och Thomas Larm i WP4 2

77 GRÅ-GRÖN DESIGN INOM VINNOVAPROJEKTET Förslag på dagvattenlösningar att utreda Följande sidor presenterar inventerade dagvattenlösningar för transport, landskapsgestaltning, rening och/eller flödesutjämning av dagvatten i urban stadsmiljö. Lösningarna är indelade i följande kategorier: 1. Biofilter 2. Genomsläpplig markbeläggning 3. Filter 4. Utjämning V.g. välj ut de mest intressanta grå-gröna lösningarna som ni anser bör undersökas vidare och mer detaljerat inom projektet. Prioritera fem stycken lösningar enligt exempel nedan. Exempel 1. Biofilter - curb extensions 2. Biofilter - rain garden 3. Utjämning - dagvattenkassetter Det begränsade antalet alternativ gör att vissa dagvattenlösningar har uteslutits, t.ex. gröna tak, dammar etc. Komplettera dock gärna med anläggningstyp som ni anser ha missats, men inventeringen gör alltså inte i anspråk att visa alla anläggningstyper som finns utan de som bedömts mest intressanta grå-gröna lösningar för implementering i svensk stadsmiljö.

78 1. BIOFILTER Biofilter är ett samlingsnamn för dagvattenanläggningar där växtlighet används för att rena dagvatten. Genom att kombinera växtlighet med t.ex. makadammagasin kan dagvatten utjämnas och behandlas och på samma gång skapa vackra miljöer. Exempel på utformningar: Curb extensions (kantstenslösning) - nedsänkta växtbäddar i gator med växter och/eller träd Rain garden (regnbädd) - nedsänkta gröna ytor/parker Nedsänkta växtbäddar för gatuträd - nedsänkta växtbäddar i gator, lämpar sig för täckning med trädgaller Svackdiken med makadammagasin - flacka gräsbeklädda diken med underliggande makadammagasin Gröna svackliknande ytor - breda planteringar som kan jämföras med curb extension i gator, men utan kantsten och med svacka istället för nedsänkning. Kräver större ytor än curb extensions, men ställer lägre krav på genomsläpplighet i jorden Biofilterdike - öppet dike med planterade växter Skelettjordar - används i växtbäddar för träd i hårdgjord miljö. Dagvattenintag via luftbrunnar i luftigt bärlager Torra dammar - nedsänkta gröna ytor med bottenutlopp för framförallt utjämning av dagvatten, men också för viss rening Rotzonsanläggning - filterbädd (sand, grus eller liknande) bevuxen med vattentåliga växter, vanligen vass. Vattnet strömmar horisontellt genom bädden

79 Curb extension Rain garden Växtbädd för träd Rain garden Svackdike Grön svackliknande yta Skelettjord för träd Torr damm

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK

PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK 8 1 7 2 6 5 3 4 2013-04-22 1 Dikeslo sningar Dikeslösningar används här som samlingsnamn för ett antal lösningstyper. De har alla fördelen att de

Läs mer

Dagvattenutredningar för detaljplan 4 Nacka Strand

Dagvattenutredningar för detaljplan 4 Nacka Strand 14 UPPDRAG 1143576000 UPPDRAGSNUMMER Nacka Strand Dagvatten UPPDRAGSLEDARE Agata Banach UPPRÄTTAD AV Agata Banach, Erik Lidén, Jonas Sjöström DATUM 2015-09-02 Dagvattenutredningar för detaljplan 4 Nacka

Läs mer

Dagvatten för övriga fastigheter

Dagvatten för övriga fastigheter Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många

Läs mer

Skogsallén Fastighetsprojektering AB. Kvarteret Tjädern. Dagvattenutredning till detaljplan 2014-01-13

Skogsallén Fastighetsprojektering AB. Kvarteret Tjädern. Dagvattenutredning till detaljplan 2014-01-13 Skogsallén Fastighetsprojektering AB Beställare: Skogsallén Fastighetsprojektering AB Viktor Rydbergsgatan 10 411 32 Göteborg Beställarens representant: Carl-Johan Carlsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare:

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva

Läs mer

WP 4 Dagvattenlösningar

WP 4 Dagvattenlösningar Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer WP 4 Dagvattenlösningar Henrik Bodin-Sköld (Sweco) Thomas Larm (StormTac) Jan-Henrik Sällström (SP) Elin Elmefors (JTI) Aktörer inom WP4 Delaktiga inom WP4

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen PM Dagvattenutredning Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen 2013-09-15 Halmstad 1 av 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Underlag... 3 2. Befintliga

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Dagvattenutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen 2014-11-10. Upprättad av: Göran Söderlund. Mark och VA Teknik

Dagvattenutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen 2014-11-10. Upprättad av: Göran Söderlund. Mark och VA Teknik PM 2014-11-10 Upprättad av: Göran Söderlund Mark och VA Teknik 1 Status: PM Beställare Hans Erik Hansson Konsult Mark och VA Teknik i Sverige AB Södra Bulltoftavägen 51 212 22 Malmö Tel: 040 23 03 20 Org

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD VAR RÄDD OM VÄRMDÖS VATTEN! Vatten är en av Värmdös viktigaste tillgångar, och vi lever i en unik miljö med tillgång

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

Dagvattenutredning Pottholmen Karlskrona kommun. 2014-05-07 Rev 2014-05-15. Upprättad av: Johanna Persson. Granskad av: Kristina Berlin

Dagvattenutredning Pottholmen Karlskrona kommun. 2014-05-07 Rev 2014-05-15. Upprättad av: Johanna Persson. Granskad av: Kristina Berlin Dagvattenutredning Pottholmen 2014-05-07 Rev 2014-05-15 Upprättad av: Johanna Persson Granskad av: Kristina Berlin RAPPORT Dagvattenutredning Pottholmen Kund Tekniska förvaltningen VA/Renhållning Postadress

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Riktlinjer för dagvattenhantering i Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Tekniska nämnden Antagen 2003-03-11, Tn 27/03 Ansvar Samhällsbyggnadschef RAPPORT OM

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Överbyggnad med naturstens- och markbetongbeläggning Förenklad dimensioneringsberäkning för trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven

Läs mer

Så tar du hand om ditt dagvatten. råd till småhusägare

Så tar du hand om ditt dagvatten. råd till småhusägare Så tar du hand om ditt dagvatten råd till småhusägare Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor som tak och vägar eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2)

Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2) Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2) Åtgärdsförslag för att minska flöden och föroreningsbelastning till Nygårdsbäcken 2003-04-16 Monika Engman, Johan Ekvall Tyrens AB, Stockholm 1 (10) 1 SAMMANFATTNING...2

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Del av Rished 7:1 Dagvattenutredning till detaljplan

Del av Rished 7:1 Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: ALE KOMMUN Ledetvägen 6 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Emely Lundahl Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman Andersson Jaan Kiviloog Uppdragsnr:

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal VA-utredning till detaljplan

Bostäder i Nya Kristinedal VA-utredning till detaljplan Bostäder i Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Förvaltnings AB Gassin BOX 100348 43424 KUNGSBACKA Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Martin Nord Herman Andersson Uppdragsnr: 102 20 51

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BJUVSTORP

DAGVATTENUTREDNING BJUVSTORP RAPPORT DAGVATTENUTREDNING BJUVSTORP 2013-09-11 Uppdrag: 245191, VA utredning Bjuvstorp 9:13 Titel på rapport: Dagvattenutredning Bjuvstorp Status: Slutrapport Datum: 2013-09-11 Medverkande Beställare:

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för Edsås 1:18, Alingsås kommun

Dagvattenutredning till detaljplan för Edsås 1:18, Alingsås kommun Dagvattenutredning till detaljplan för Edsås 1:18, Alingsås Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare KARL-ERIK ANDERSSON c/o ADVOKATFIRMAN ÅBERG KUNGSPORTSAVENYEN 32 41136 GÖTEBORG GF Konsult AB

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ

VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ ALHANSA FASTIGHETER AB Regementsparken Växjö UPPDRAGSNUMMER 1291904000 FÖR DETALJPLAN INOM REGEMENTSPARKEN, VÄXJÖ SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MATTIAS VON PORATH/JONAS BACKÖ Sweco Innehållsförteckning

Läs mer

Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård

Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård Datum: 2013-08-07 reviderad 2013-10-17 Pauline Sandberg Uppdragsledare Erik Gustavsson Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan

Läs mer

Pm för dagvattenhantering, Humletorps Industriområde

Pm för dagvattenhantering, Humletorps Industriområde TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Andreas Andersson, 0554-195 27 andreas.andersson@kil.se 2015-06-23 2015-06-23 Pm för dagvattenhantering, Humletorps Industriområde Kils kommun Tekniska nämnden KIL1001, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. Råd vid planering och byggande av flerbostadhus

Ta hand om dagvattnet. Råd vid planering och byggande av flerbostadhus Ta hand om dagvattnet Råd vid planering och byggande av flerbostadhus 1 Omslagsbild: Öppet dike som leder ett delflöde från en bäck igenom ett bostadsområde för gestaltning. Här ansluter även det rena

Läs mer

Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Dagvattenutredning

Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Dagvattenutredning Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Charlotte Lundberg Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen Version 2015-06-03

Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen Version 2015-06-03 DATUM: PRGRAMMRÅDE / DETALJPLAN: KNSULT NAMN CH BLAG: BESTÄLLARE NAMN CH FÖRVALTNING: Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen Version 2015-06-03 Bakgrund Staden har tagit fram en dagvattenstrategi

Läs mer

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby. Box 1146 183 11 Täby Tel 8-732 58 Tel, dir 8-732 28 83 Fax 8-732 22 e-post david.kallman@marktema.se PM - Vilunda 2:24, Dagvattenutredning Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen

Läs mer

Dagvattenutredning Alfred Nobels Allé 2015-05-13

Dagvattenutredning Alfred Nobels Allé 2015-05-13 Dagvattenutredning Alfred Nobels Allé PM 2 (35) Fel! Hittar inte referenskälla. PM Beställare: Botkyrka Kommun/Fakt Fack 760280 106 37 Stockholm Beställarens representant: Lisa Bodinger Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Datum / Version: 2014-01-17 / LEVERANS Prjoektnr: 2011704 Sidan 1 av 12 Teknisk Rapport Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Figur 4. Dagvattendamm i bostadsområde (Landvetter, Önneröd).

Figur 4. Dagvattendamm i bostadsområde (Landvetter, Önneröd). 5 HÄRRYDA DAGVATTENSTRATEGI 5.1 BAKGRUND I Härryda kommun är den befintliga dagvattenhanteringen huvudsakligen baserad på konventionell teknik med dagvattenledningar. Under det senaste decenniet har kommunen

Läs mer

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan. Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny detaljplan Det planeras för nytt fritidsområde med konferensanläggning, camping med tält, husvagnar, stall, ridhus och ca 316 st campingstugor. Yta inom

Läs mer

Datum 2012-03-23. Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice

Datum 2012-03-23. Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice Handläggare Andreas Olander Lianne de Jonge Tel +46 10 505 31 96 Mobil +46 72 530 34 23 Fax +46 10 505 30 09 andreas.olander@afconsult.com Datum Uppdragsnr 572030 1 (16) Dagvattenutredning detaljplan för

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

BONNIER FASTIGHETER KV STÄMPELN 1, HÄGGVIK

BONNIER FASTIGHETER KV STÄMPELN 1, HÄGGVIK VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning BONNIER FASTIGHETER KV STÄMPELN 1, HÄGGVIK SOLLENTUNA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING 2014-10-31 REV. 2014-12-12 Antal sidor: 12 Uppdragsnr:

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Exempel på dagvattenlösningar säkerhet vid vatten och exempel på robusta och multifunktionella lösningar

Exempel på dagvattenlösningar säkerhet vid vatten och exempel på robusta och multifunktionella lösningar Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Byggsamverkan Kronoberg Dagvattenseminarium Alvesta 2015-02-24 Exempel på dagvattenlösningar säkerhet vid vatten och exempel på robusta och multifunktionella lösningar

Läs mer

Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö

Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Underjordisk dagvattenhantering i urban

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Biokol i urbana vegetationsbäddar Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

Åsa centrum, dagvattenutredning

Åsa centrum, dagvattenutredning ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Kungsbacka kommun Åsa centrum, dagvattenutredning Göteborg 2015-01-20 v:\45\14\1320010852\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter

Läs mer