Kvalitetsseminarium med fokus på VG Primärvård

Transkript

1 Kvalitetsseminarium med fokus på VG Primärvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström

2 Patienterna och kvalitén i fokus i idéskiss till medborgarnas primärvård Den 2 april presenterade regionkansliets utredare Bengt- Göran Olausson sin idéskiss Vägen till medborgarnas primärvård för hälso- och sjukvårdsutskottet. Idéskissen föreslår bland annat att medborgarna får större inflytande på vården, att kvalitet och tillgänglighet sätts i fokus och att den enskilda vårdenheten får större frihet och ansvar genom utformningen av det nya ersättningssystemet. Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström 2008

3 Att fånga vårdens kvalitet! Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström Hur får vi saker att hända?

4 procent Andel med LDL<3 mmol vid Hypertoni Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström

5 Det hänger ihop måste alltid diskuteras i samma rum Kvalité Ekonomi Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström

6 Har golvet blivit ett tak? Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström

7 Målet är hälsa Hur mäter vi? Hur ersätter vi? Hur når vi dit? Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen Ann Söderström

8 Erfarenheter av primärvårdens olika vårdvalsmodeller Seminarium VG Primärvård 17 september 2013 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

9 Grundkrav för att vårdval ska fungera Minst två alternativa vårdgivare Individer/patienter som är intresserade av att välja Information om vad som skiljer mellan alternativen Lund University / School of Economics and Management

10 Hur utnyttjar befolkningen vårdvalet? 1 Enkätstudie i nio kommuner i Västra Götaland, Halland och Skåne våren % anser att de gjort ett val när vårdval infördes Information främst från den enhet man haft kontakt med tidigare, landstinget och närstående Mycket få har sökt information på internet De flesta har valt den enhet man haft kontakt med tidigare Val av ny enhet om man inte haft tidigare kontakt eller om nytt alternativ blivit tillgängligt 1. Glenngård A, Anell A, Beckman A. Choice of primary care provider: results from a population survey in three Swedish counties. Health Policy 2011; 103(1): 31-7 Lund University / School of Economics and Management

11 Hur väl stämmer påståendena? (1=instämmer inte alls, 5=instämmer helt) 100!!! Jag har en fast läkarkontakt Det finns för få alternativ att välja mellan Det är krångligt att välja Jag har tillräcklig information för att kunna välja Privata vårdgivare ger bättre vård än den som bedrivs av lanstinget Det är viktigt för mig att kunna välja Glenngård A, Anell A, Beckman A. (2011) Health Policy. Lund University / School of Economics and Management

12 Vad kännetecknar de som inte anser att de gjort vårdval? Besöker mera sällan primärvården Anser i högre grad att det finns för få alternativ Anser i högre grad att de inte har tillräcklig information för att kunna välja Anser i lägre grad att det är viktigt att välja vårdenhet i primärvården Anser i högre grad att tillgång till specialist är viktigt Anser i lägre grad att fast läkarkontakt och samordning av vårdbehov är viktigt Glenngård A, Anell A, Beckman A. (2011) Health Policy. Lund University / School of Economics and Management

13 Vad vill patienten veta för att välja? individer procent känner till att de får välja 24% har bytt vårdcentral senaste tre åren (varav 50% pga flytt) 11% funderat på att byta Analys av bytare och funderare söker i liten utsträckning information inför valet av vårdcentral liten andel utrycker ett tydligt missnöje med informationen närstående och landsting har stort förtroende som avsändare av vårdvalsinformation Lund University / School of Economics and Management

14 Behov av ansvarsutkrävning från landstingens sida kvarstår Ge stöd till individers val reducera hinder information Fokus på kostnadseffektivitet, medicinsk kvalitet och övergripande prioriteringar Glenngård AH (2013) Objectives, actors and accountability: Studies of swedish primary care. Dissertation. Lund university. Lund University / School of Economics and Management

15 21 olika vårdvalssystem De landsting som introducerade vårdval 2007/2008 använde enkla ersättningsprinciper Halland, Västmanland, Stockholm Fast ersättning efter ålder, besöksersättning och mindre andel målrelaterad ersättning Landsting som införde vårdval 2009/2010 har i flera fall mer komplicerade ersättningsprinciper Fast ersättning justerad utifrån vårdtyngd /ACG (8 landsting/regioner) Ersättning utifrån socioekonomiska förutsättningar (16 landsting/regioner) Ersättning utifrån lokalisering (14 landsting/regioner) Anell A, Nylinder P, Glenngård AH (2012) Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. SKL: Stockholm. Lund University / School of Economics and Management

16 Lund University / School of Economics and Management

20 Vem har vårdvalet gynnat? Jämförelser före och efter i Stockholm, Skåne och Östergötland Inga tydliga indikationer på absolut undanträngning, men Befolkning i stort har ökat antalet vårdkontakter mer än patienter med stora vårdbehov i flera avseenden, särskilt i Skåne Ökad andel läkarbesök med enkla diagnoser, särskilt i Stockholm Personer med högre inkomster är mer nöjda med tillgängligheten efter vårdval Lund University / School of Economics and Management

21 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,8 0,6 0,4 0,2 DEA-produktivitetsmodeller för vårdenheter inom Hälsoval Skåne (år 2010) 1 Kvantitativ produktivitet (resurser besök) Kvalitativ produktivitet (resurser patientnöjdhet) Analys av data från Halland, Skåne och VGR: - Stora skillnader i produktivitet mellan enheter - Inga signifikanta skillnader mellan privata och offentliga - Ingen generell motsättning mellan kvantitativ och kvalitativ produktivitet - Högt ACG respektive CNI ger sämre produktivitet 0 Glenngård AH, Anell A (2012) Produktivitet och patientnöjdhet i primärvården En studie av Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. KEFU: Lund. Lund University / School of Economics and Management

22 Resultat- eller processmått i målrelaterad ersättning? Risk för att fel enheter belönas vid användning av resultat-/utfallsmått Särskilt utan justering för patientattribut och med begränsat patientunderlag Begränsningar även med processmått vilken koppling finns till resultat (evidens)? enklare att kringgå/manipulera risk för protokollstyrd vård ( treat-to-test ) Lund University / School of Economics and Management

23 Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Glenngård A H, Anell A. (2012) Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Vårdanalys: Stockholm. Lund University / School of Economics and Management

24 Externa och interna drivkrafter För professioner ligger en stor del av belöningarna i arbetets utförande (intern drivkraft) Ersättningsprinciper (externa incitament) kan komplettera eller konkurrera med inre drivkrafter övermotiverade individer reducerar den inre drivkraft man själva kontrollerar hidden cost of reward = principalen får börja betala för det man tidigare fick gratis konkurrens med inre drivkrafter ger risk för icke-avsedda effekter Lund University / School of Economics and Management

26 Kan satsningar på primärvård öka produktiviteten i sjukvården? 1 Data från alla landsting Antal besök i den öppna specialiserade vården har störst effekt på kostnaderna En procents ökning av antalet besök i öppen spcialiserad vård ökar landstingens kostnader med 0,18 procent (0,10 procent för motsvarande ökning i primärvården) Ökade investeringar i primärvård (antal allmänläkare resp relativ resursanvändning) och högre andel privat vård samvarierar med högre produktivitet Ingen motsättning mellan kostnadseffektiv produktion av vård och kvalitet mätt som åtgärdbar dödlighet (dvs det finns landsting med både högre kvalitet och lägre kostnader) Janlöv N, Anell A, Lyttkens CH. Kan satsningar på primärvård öka produktiviteten i sjukvården? Ekonomisk debatt (kommande). Lund University / School of Economics and Management

28 Vilka möjligheter har vi att mäta och följa kvalitet Lars Björkman, Staffan Björck

29 Historik Kvalitetsdata genom SPEAR, Primärvårdens kvalitetsregister Diabetes Fortsatt utveckling

30 Historik Vårdval oktober 2009 Första indikatorset Arbetsgrupp med inriktning indikatorer 2011

31 Kvalitet indikatorer 2010 Tillgänglighet telefon - andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal Tillgänglighet besök - andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar Deltagande i folkhälsorådens eller motsvarande arbete enligt närområdesplanen Andel diagnoskodade läkarbesök Ackrediterade laboratorier på vårdenhet Läkemedelsavstämning - andel patienter 75 år och äldre listade på VC där läkemedelsavstämning genomförts under ett år Basala hygienrutiner Antal läkemedelsbehandlade diabetiker som också får statinbehandling Andel kinoloner i % av totala UVI antibiotika (kvinnor 18 år och äldre) Anslutning till nationella kvalitetsregister AUDIT avseende akoholproblematik Rapportering till Primärvårdens kvalitetsdatabas enligt ASAK Fysisk aktivitet på recept (FaR) Samverkan antal avstämningsmöten med Försäkringskassan Patienttillfredsställelse/bemötande Patienttillfredsställelse/tillgänglighet Avvikelsesystem antal avvikelserapporter per årsarbetare Barnhälsovård/hembesök till första barnet Ger dessa värdefull information/bild av kvalitet? Styrningseffekter? Struktur? Kan dessa grupperas?

32 Hur har vi tänkt kring uppföljningsystem? Viktigaste processerna att påverka: Många patienter Hög sjuklighet/kostnad Vården ges av enheter som kan påverka Variation i resultat

33 Exempel Kroniska sjukdomars betydelse procent 0 Ålder (år) Andel av slaganfall i VGR 2010 som kan förklaras av tre kroniska sjukdomar (attributable risk)

34 Hur blev det?

35 Exempel på hur indikatorer kan grupperas

36 Exempel målnivåer och ersättningsprinciper Relativ vikt/betydelse Låg/hög gränser Gränser för ersättning Max Poäng 2010 Registrering NDR (täckningsgrad) R egistrering blodtryck (andel med ,5 uppgift) Registrering rökning ,5 Registrering HbA1c ,5 Registrering LDL - kolesterol ,5 Registrering albuminuri ,5 Andel som når m ål för HbA1c ,5 Mål för blodtryck ,5 Mål för LDL - kolesterol summa 9, Poäng enligt förslag 2,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 7,5 Principer pay for registration Inbördes viktning Inga skarpa trösklar riskspridning

37 SPEAR

38 Exempel analyser/fou som ger indikatorer

39 percent Förmaksflimmer är en vanligare orsak till slaganfall än man tidigare trott Andel med flimmer vid ischemiska stroke VGR age

40 number of stroke patients Av de med flimmer som får stroke är de flesta inte waranbehandlade no warfarin warfarin age (years)

41

42 N Bohuslän Dalsland Trestad M Bohuslän GBG Centrum M Älvsborg S Bohuslän Sjuhärad V Skaraborg Ö Skaraborg GBG - Hisingen GBG - N-OST vgr Andel patienter med benskörhetsfraktur som behandlats med medel mot benskörhet. Kvinnor + män Öppen + sluten vård

43 Andel barn (1-6 år) som inte behandlas med antibiotika vid sitt första besök för öroninflammation 2012 Varje punkt är en vårdcentral med 95 % konfidensintervall 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

44 Primärvårdens kvalitetsregister QregPV

45 Primärvårdens kvalitetsregister, VGR initiativ allmänläkare 2006 Automatiserad datahämtning Månadsvis uppdatering Kroniska sjukdomsgrupper Högt blodtryck Kranskärlssjukdom Diabetes Astma KOL Kvalitetsregister sedan 2010 Registerhållare Claes Hegen

46 Vilka data hämtas? Blodtryck Längd/vikt/BMI Midjeomfång HbA1c/kolesterol/LDL-kolesterol/triglycerider Rökning Spirometri

47 Individer (n) Antal patienter i de fem diagnosgrupperna i primärvårdsregistret

48 Primärvårdens kvalitetsregister Samsjuklighet mellan diagnoserna hypertoni, diabetes och ischemisk hjärtsjukdom Diabetes % 1 % 3 % 14 % 58 % Hypertoni % 8 % Ischemiska. hjärtsjukdomar Totalt individer med en

49 procent Exempel Kroniska sjukdomars betydelse Läkartidningen hypertoni flimmer diabetes Ålder (år) Kroniska sjukdomars betydelse Andel av slaganfall i VGR 2010 som kan förklaras av tre kroniska sjukdomar (attributable risk)

50 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% kvinnor män alla, inkl diabetes Ålder Patienter med hypertonidiagnos i primärvård i procent av befolkningen. 2012

51 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel av befolkningen 50+ med hypertonidiagnos inom VG-primärvård, 2012

52 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårdcentraler Andelen patienter med hypertoni som uppnår blodtryck < 140/90 mm Hg där varje punkt representerar en vårdcentral. Värden med 95 % konfidensintervall. 2012

53 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Figur H-4. Andel av hypertonigruppen som uppnår olika blodtrycksmål. 2012

54 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med hypertoni med LDLkolesterol < 3,0 mmol/l för (hypertoni utan diabetes), 2012.

55 25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur H-11. Andel (%) som röker bland patienter med hypertoni. Maj 2012.

56 kontrollerade riskfaktorer alla minst 3 minst 2 minst procent Kontrollerade riskfaktorer hos hypertonipatienter. Nått mål för behandling av högt BMI, rökning, blodtryckskontroll och LDL-kolesterol. Sju procent är välbehandlade i alla fyra avseenden et

57 Exempel på två stora vårdcentralers profil, tryck/ldl-kolesterol Vårdcentral 1 Vårdcentral <170 <160 <150 <140 <130 <120 <110 <2,5 < <2,5 50 <3 40 <3,5 30 <4 20 >= <2,5 <3,5 >=4 <2 <3 <3 <4 >= 170+ <170 <160 <150 <140 <130 <120 <110

58 Alternativ test riskfaktorscore <140, ickerök, ldl<3 hypertoniker exkl diab kranskärlssjukdom

59 QregPV Pågår: Se hur stroke- och infarktpatienter behandlas i primärvård Skillnader i läkemedelsbehandling Utveckla återkopplingsverktyg Bättre patientinformation

60 resultat registrering Indikatorer diabetes Primärvård Indikator 1 Registrering i NDR 2 Blodtryck NDR 3 Rökning NDR 4 HbA1c NDR 5 LDL-kolesterol DNR 6 Albuminuri NDR 7 Mål för HbA1c NDR 8 Mål för HbA1c, nydebut. NDR 9 Mål för Blodtryck NDR 10 Mål för LDL-kolestereol NDR 11 Grupputbildning diabetes 12 Diabetesbesök läk/ssk 13 Influensavaccinering diabetes

61 Målnivåer diabetes Relativ vikt/betydelse Låg/hög gränser Gränser för ersättning Max Poäng 2010 Registrering NDR (täckningsgrad) R egistrering blodtryck (andel med ,5 uppgift) Registrering rökning ,5 Registrering HbA1c ,5 Registrering LDL - kolesterol ,5 Registrering albuminuri ,5 Andel som når m ål för HbA1c ,5 Mål för blodtryck ,5 Mål för LDL - kolesterol summa 9, Poäng enligt förslag 2,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 7,5

62 Skillnad

63 Registreringskvalitet per vårdcentral: Andel patienter med giltig LDL-uppgift Andel med giltig Röknings-uppgift

64 Andel med komplett registrering

65 Resultat: Öppna Jämförelser 2012

66 Är vi bra på diabetesbehandling? I såfall många förklaringar Målrelaterad ersättning Öppen redovisning Särskilda diabetesledare Kunskapsseminarier SPEARutbildning

67 komponenter Effektiv data in Återkoppling fungerar Analys FoU Kommunikation Engagerat ledarskap

68 Vilka möjligheter har vi att mäta och följa kvalitet? Kvalitetsfokus? Innovation Datainsamling Återkoppling Analys/utveckling FoU Kommunikation Öppenhet för resultat

69 Dagslända? Vi måste kunna räkna framgång i Räddade liv Mindre sjuklighet

70 Allmänläkare 20 år Wästerläkarna i Västra Göteborg - Vårdcentral inom VG-PV oktober Äldrevårdcentral 1 mars 2012 Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

71 Ägs av fyra allmänläkare som alla arbetar i verksamheten. Aktiebolag på egna ben listade

72 Primärvård med guldkant för äldre Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

73 Varför en särskild vårdcentral för äldre?

74 13 % av våra listade är > 70 år Nästan 40 % av läkarbesöken görs av 70+ Vi har listade > 70 år Det motsvarar normalbefolkning tillräckligt för en komplett vårdcentral 8 % av våra listade är 0-6 år. BVC-modellen är fantastisk! Är äldre värda något liknande?

75 Mödrahälsovård Barnavårdcentral Skolhälsovård Studenthälsan Företagshälsovård? Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

76 Dålig kunskap om äldre och normalt åldrande Tillgänglighetskrav tränger undan de äldre Väntrum ej bra för de äldre smittrisk Äldre klarar inte alltid att ta sig igenom telefonväxeln. Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

77 Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

78

79 Befolkningspyramiden Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

80 När en sjuk äldre hamnar på sjukhus kostar det lika mycket som: 56 läkarbesök på en vårdcentral eller Ett hembesök av läkare varje månad i 18 månader Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

82 Komma fram i telefon är svårt Fler hembesök av läkare Får vänta länge på sjukhusets akutmottagning Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

83 Information till patient och anhöriga brister Information mellan sjukhus och vårdcentral brister För många kontakter att hålla ordning på Man vill träffa samma läkare Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

84 Patienterna hittar till vårdcentralen! (Telefonnumret på kylskåpet) Därför måste vi ta vårt ansvar och lotsa rätt Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

85 Konceptet för Wästerläkarna 70+ skrevs maj 2011 Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

86 Hearing oktober 2011 Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

87 Projektgruppen Tillväxtverkets Utvecklingscheck Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

89 Vårdfokus 70+ Samverkan 70+ Hälsovård 70+ Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

90 Wästerläkarna 70+ är den första äldrevårdcentralen med detta helhetskoncept i Sverige. Konceptet är under utveckling och därför vill vi ännu inte publicera innehållet. Däremot delar vi gärna med oss av modellen. Välkommen att ta kontakt för föreläsning eller studiebesök! forts Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

91 Vice VD Maria Öjerskog e-post: Läs gärna mer på vår hemsida Tack för din uppmärksamhet! Charlotte Barouma, klinikchef o VD Wästerläkarna 70+ Äldrevårdcentral med plus i kanten

92 Uppföljning vårdval VG Primärvård Vårdvalsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

93 Tillgång till vårdcentral Tillgången till vårdcentraler är fortfarande god Antalet har legat stabilt sedan 2010, ca 200 st Nya ansökningar kommer fortfarande Nya etableringar efter införandet sker främst utanför centrala Göteborg

94 Tillgång till vårdcentral Kvälls- och helgöppen mottagning Initialt en ökning, från mottagningar, under 2012 en minskning till Ändrade samverkansområden - Extra ersättning kvällar/helger togs bort

95 Vårdcentralernas storlek Storlek - ganska konstant, skillnad mellan offentliga och privata minskar Antal listade per VC 2011 (antal VC=197) Privata Offentliga Totalt Antal listade per VC 2012 (antal VC=200)

96 Vårdcentraler Antal vårdföretag 32 Antal företag med 1 vårdcentral Antal företag med 2-5 vårdcentraler Antal företag med 6-10 vårdcentraler Antal företag med > 10 vårdcentraler Antal

97 Tillgänglighet Telefon och besök Oförändrat senaste åren Över genomsnittet i landet (3:e plats på besök, 4:e plats på telefon) Restid till vårdcentral Antal invånare 5 minuter Mellan 5-10 minuter Mellan minuter Mer än 20 minuter 5 200

98 Kvalitet Beskriver hur väl en eller flera egenskaper hos en företeelse, vara eller tjänst uppfyller ett behov.

99 Mäta kvalitet i primärvård Utmaning att identifiera mått och mätmetoder som uppfattas som trovärdiga som beskrivning av vårdens kvalitet och som visar på patientnytta Flera dimensioner av kvalitet bör följas för beskriva vårdens kvalitet

100 Mäta kvalitet i primärvård Långsiktigt utvecklingsarbete som kräver uthållighet och målmedvetenhet Behövs en kombination av olika insatser för att följa och mäta kvalitet allt kan inte fångas i datasystem

101 Vad är kvalitet i Primärvården? Utveckling Kvalitet i relationen Förtroende Kontinuitet / Tillgänglighet Effektivitet i behandlingen Bemötande Utveckling Biomedicinsk kvalitet Följsamhet till riktlinjer Kvalitet

102 Hur följs kvalitet i VG PV SPEAR - uppföljningsverktyg med ca 140 indikatorer Återkoppling till vårdcentral för att jämföra egna resultat och jämföra med andra Ca 40 indikatorer ger målrelaterad ersättning Nya indikatorer införs stegvis

103 Hur följs kvalitet i VG PV Medicinsk revision Stödjande: tematisk och systematisk uppföljning Granskande regelbundna besök samt vid behov Seminarier, utbildning Registrering, användning av SPEAR, kunskapsseminarier av nya riktlinjer m.m.

104 Vad kan vi se Kvaliteten på registrerad data har förbättrats Mest struktur och processmått, fåtal resultatmått Saknas tillgängliga mätbara mål och mått Utveckling av indikatorer är ett ständigt utvecklingsarbete som kräver regelbunden uppföljning och utvärdering

105 Medicinsk revision Fortsatt uppföljning med fokus på bl a Bemanning och kompetens Patientsäkerhetsarbete Registreringsrutiner Olika tema Resursförstärkning from hösten 2013 Regelbunden uppföljning samtliga vårdcentraler Systematisk och tematisk uppföljning

106 Kompetensförsörjning och utbildningsuppdrag 350 Antal ST-läkare i allmänmedicin i VGR jan-12 apr-12 dec Privata Offentliga Totalt

107 Besök vårdcentraler Läkarbesök Sjuksköterskebesök Besök psykolog, psykoterapeut & kurator Övriga besök Totalt antal besök

108 Besök kvällar och helger VGPV totalt VGPV varav kväll/helg VGPV varav lördag/söndag Akutmott. totalt VGR ej inskrivningsbesök Akutmottagningar. totalt VGR ej inskrivningsbesök varav lördag/söndag * [1] Innan VGPV infördes är jämförbarheten i antalet besök inte fullständig

109 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 1,60 Ekonomiska effekter Skillnaderna i kostnader för VG Primärvård per invånare och HSN har tidigare successivt minskat, denna rörelse har nu avstannat Kostnadskontroll 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Tolk Geografi Socioekonomi Kvalitet Täckningsgrad Vårdtyngd Ålder och kön 0,00

110 Ersättningsmodell Ersättning Primärvårdspengen - ålder och kön - ACG Målrelaterad ersättning täckningsgrad Målrelaterad ersättning kvalitetsindikatorer Särskild ersättning geografi och socioekonomi Ersättning för särskilda uppdrag

111 Ersättningsmodell Kostnadsansvar Sommartillägg går till vårdcentraler med ökat patientunderlag sommartid Besök specialist i allmänmedicin verksam på nationella taxan minskad kostnad ca 19 mnkr för vårdgivare Läkemedel förskrivning ökat, dock ca 100 mnkr mindre kostnader bl a pga ökad följsamhet, patentutgångar, höjd nivå högkostnadsskydd